Rapport 2017:18. Husensjö 8:5 m.fl. Helsingborgs stad och kommun, Skåne län Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn & Kristian Brink

Transkript

1 Rapport 2017:18 Husensjö 8:5 m.fl. Helsingborgs stad och kommun, Skåne län Arkeologisk förundersökning 2017 Fredrik Grehn & Kristian Brink

2

3 Rapport 2017:18 Husensjö 8:5 m.fl. Helsingborgs stad och kommun, Skåne län Arkeologisk förundersökning 2017 Fredrik Grehn & Kristian Brink Fornlämningsnr: 265 Helsingborgs stad Helsingborgs kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2017:18 Omslag: Översiktsbild över del av förundersökningsområdet. Foto: Fredrik Grehn Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

5 Tidsaxel över arkeologiska perioder

6 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Naturgeografiska förutsättningar 6 Aktuell fornlämningssituation 7 Tidigare undersökningar 10 Skäl till och målsättning med förundersökningen 12 Metod och genomförande 12 Undersökningsresultat 13 Område 1 13 Schakt område 1 13 Område 2 22 Schakt område 2 24 Sammanfattning av resultaten 25 Fynd 26 Analyser 26 Makrofossil 26 Dateringar 26 Forskningsläget samt arkeologisk och vetenskaplig potential 27 Förslag till fortsatta åtgärder 28 Referenser 30 Administrativa uppgifter 31 Bilaga 1 - Anläggningslista 33 Bilaga 2 - Fyndtabell 35 Bilaga 3 Arkeobotanisk analys 36 Bilaga 4 14 C-dateringar 39 Bilaga 5 Schaktplan 40

7 Figur 1. Skåne. Helsingborgs kommun markerat med blått, Husensjö 8:5 markerat med svart punkt. Figur 2. Förundersökningsområdets lokalisering i Helsingborgs stad markerat med en röd/svart punkt.

8

9 Sammanfattning Anledningen till det aktuella arbetet är att Samhällsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs kommun har ansökt om att få fornlämningsförhållandena utredda inför planläggning av Husensjö 8:5 m.fl. för uppförande av vattentorn och tillhörande anläggningar. I enlighet med Länsstyrelsens beslut den (Lst dnr ) har Sydsvensk Arkeologi AB genomfört en arkeologisk förundersökning inom aktuellt exploateringsområde. Under den arkeologiska förundersökningen grävdes sammanlagt 18 schakt upp med en total yta av ca m 2, inom två förundersökningsområden, vilket motsvarar ca 6,8 % av den totala förundersökningsytan. Under förundersökningen påträffades 77 arkeologiska objekt som bestod av gropar, gropsystem, stolphål, stolphus och härdar mm. Inom de två förundersökningsområdena kunde ett område (Område A) pekas ut som fornlämning/ fornlämningsområde. Inom det utpekade Område A framkom lämningar av ett stolphus, gropar, gropsystem och härdar mm, vilka troligtvis utgör en del av den tidigare utpekade boplatsen RAÄ Helsingborg 265. Sydsvensk Arkeologi AB föreslår att det utpekade område A, på ca m 2, går vidare till en arkeologisk undersökning (UN). Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

10 Bakgrund Bakgrunden till det aktuella arbetet är att Samhällsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs kommun har ansökt om att få fornlämningsförhållandena utredda inför planläggning av Husensjö 8:5 m.fl. för uppförande av vattentorn och tillhörande anläggningar (figur 1, 2 & 3). I enlighet med Länsstyrelsens beslut den (Lst dnr ) har Sydsvensk Arkeologi AB genomfört en arkeologisk förundersökning inom aktuellt exploateringsområde. Undersökningen ansluter direkt till Husensjö fornlämning 265 som förundersöktes år 2009 (Strömberg 2011). Här påträffades fem hus. Eftersom aktuell undersökning utgör fortsättning på denna boplats numreras hus i en löpande serie, i det här fallet alltså f.o.m. hus 6 (i Bilaga 3 benämns dock hus 6 som hus 1). Figur 3. Exploaterings- och undersökningsområdet markerat med rött. Naturgeografiska förutsättningar Området för den arkeologiska förundersökningen inom fastigheterna Husensjö 8:5 m.fl. består av åkermark. Jordarten inom området består enligt jordartkartan till största delen av morängrovlera, men också till viss del av lerig morän (SGU). Ytan är relativt plan, med en svag stigning åt öster och har en höjd på omkring 50 m. ö.h. 6 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

11 Aktuell fornlämningssituation Undersökningsområdet ligger omkring tre km från kusten i ett gränsland mellan en tät fornlämningsmiljö, med bl.a. ett stråk av gravhögar i söder, och en fornlämningsglesare bygd i norr. Undersökningsområdet finns i en trakt med flera kända fornlämningar, bl.a. boplatser från sten-, brons- och järnåldern (figur 4 & tabell 1). Flertalet av de undersökta lämningarna utgörs av boplatser daterade till järnålder (Helsingborg 186:1, 241, 265, Välluv 50), vilket gör att kunskapsläget kring denna period är relativt bra. Det finns uppgifter om en silverskatt från vikingatid, Helsingborg 53:1 ca m NV om undersökningsområdet. Alldeles väster om det nu planerade exploateringsområdet undersöktes en boplats, ca 70 x 50 m (NNV-SSO) (Helsingborg 265). Vid undersökningen påträffades två långhus, ett grophus, ett enklare skjul och tre ugnsrester samt en mängd gropar och härdar, vilka tolkats som rester från en gård daterad till förromersk järnålder och fram till början av äldre romersk järnålder. Fynden bestod av keramik, bearbetad flinta, malsten och löpare samt en fibula av brons. Keramikframställning har ägt rum på platsen. Dessutom påträffades sädeskorn. Inom ytan fanns även ett mesulahus daterat till senneolitikum. Fornlämningsområdet ansågs sannolikt fortsätta mer än 100 m mot öster längs en svagt markerad förhöjning i åkermarken (Andersson & Strömberg 2010; Strömberg 2011). Fornlämningen Helsingborg 186:1 ligger omkring en kilometer söder om utredningsområdet och förundersöktes år Lämningen låg på en markant förhöjning och tolkades som en boplats, ca 220 x 80 m stor (N-S). Här påträffades 22 härdar, en grop och ett stolphål, samt sporadiska fynd av keramik och flinta. Keramiken daterades till yngre bronsålder/förromersk järnålder, medan flintan knöts till stenåldern (Lagergren 2007). Inom Helsingborg 226:1, Filborna bytomt, som ligger ca 900 m norr om utredningsområdet finns även äldre lämningar daterade från stenålder till yngre järnålder, Helsingborg 241. Här finns bl.a. fynd av flinta daterade till neolitikum, ett hus från yngre bronsålder/förromersk järnålder samt en gård med keramikfynd från vendeltid (Hyll 2013; Söderberg 2014). Fornlämningen Välluv 50 ligger ca 800 m sydost om utredningsområdet och utgörs av en omkring 300 x 60 m (N-S) stor boplats. Här påträffades vid en arkeologisk utredning ett säkert och tre troliga långhus, samt ytterligare stolphål, kulturlager, gropar, härdar och ett par rännor. Inom ytan registrerades inga fynd, men långhuset tolkades kunna vara från äldre-yngre järnålder (Friman 2012). Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

12 Lämningarna från stenåldern består mestadels av fynd av flinta, vilka emellanåt är så pass omfattande att de har bedömts representera boplatser (Helsingborg 181:1, 182:1). Det finns även exempel på stenålders- och bronsålderslämningar inom undersökta järnåldersboplatser (Helsingborg 241). Från stenåldern finns också ett par lösfynd av flintyxor (Helsingborg 185:1 och Välluv 16:1). Helsingborg 181:1 är beläget ca 900 m söder om det nu aktuella området och har förundersökts. Lämningen innehöll gropar, härdar samt fynd av enstaka flintor och bränd lera. Utbredningen var ca 120 x 90 m (N-S), och fornlämningen har tolkats som en trolig stenåldersboplats (Lagergren 2007). Det finns även boplatser vilka varit svårdaterade och endast daterats till perioden stenålder-nyare tid (Helsingborg 245, 247), och till stenålder-järnålder (Helsingborg 246). Från medeltid/nyare tid finns tre by/gårdstomter (Helsingborg 226:1, Välluv 33:1 och 33:2), en valvbro (Välluv 26:1) samt en sten med inskription (Välluv 27:1). Tabell 1. Ett urval av de fornlämningar som registrerats i undersökningsområdets närområde. RAÄ nr Datering Beskrivning Helsingborg 53:1 Helsingborg 181:1 Vik Så? Silverskatt, ca m NV om UO. Boplats med härdar, gropar och flintfynd, ca 900 m S om UO. Förundersökt. Helsingborg 182:1 SÅ Boplats med tre härdar och flintfynd, ca 600 m SSV om UO. Arkeologisk utredning. Helsingborg 185:1 Helsingborg 186:1 Helsingborg 226:1 SÅ YBÅ/FRJ Å, SÅ MT/Nyare tid Fynd av flintyxa och avslag, ca 900 m SSO om UO. Boplats med keramik från YBÅ/FRJÅ och flinta från SÅ, ca m S om UO. Förundersökt. Bytomt med husgrunder och fynd av keramik, glas och järnföremål. ca 900 m NNV om UO. Delundersökt. Helsingborg SÅ, BÅ, Boplats inom Helsingborg 226:1, hus och 241 JÅ anläggningar samt keramik och flinta, ca 900 m NNV om UO. Helsingborg 245 SÅ-MT Härd, ca m NV om UO. Arkeologisk utredning. Helsingborg SÅ-JÅ Boplats? med 4 härdar, ca m NV om 8 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

13 246 UO. Arkeologisk utredning. Helsingborg 247 Helsingborg 265 SÅ-MT FRJÅ/ÄRJ Å, BÅ, SN Härd, ca m NV om UO. Arkeologisk utredning. Boplats. Långhus, grophus, skjul, gropar, härdar, ugnar och brunn. Fynd av keramik, flinta, bergart, brons, sädeskorn, tangerar V kanten av UO. Undersökt och borttagen. Kropp 65 SÅ, BÅ, JÅ Boplats med stolphål och härd, ca 900 m O om UO. Arkeologisk utredning, steg 2. Välluv 16:1 Neolitikum Fynd av tjocknackig flintyxa, ca SSO om UO. Välluv 26:1 MT/Nyare tid Valvbro, ca m SSO om UO. Välluv 27:1 Nyare tid Sten med inskription, ca m SO om UO. Välluv 33:1 Välluv 33:2 MT/Nyare tid MT/Nyare tid Gårdstomt, ca m SO om UO. Ej undersökt. Gårdstomt, ca m SO om UO. Ej undersökt. Välluv 50 YJÅ? Boplats med stolphus, Kulturlager, stolphål, gropar, härdar och rännor, ca 800 m SO om UO. Arkeologisk utredning, steg 2. Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

14 Figur 4. Ett urval av registrerade fornlämningar i närheten av undersökningsområdet som är markerat med rött. Tidigare undersökningar I juni 2016 genomförde Sydsvensk Arkeologi AB en arkeologisk utredning, steg 2, inom exploateringsytan (Linderoth 2016). Ytan som utreddes var ca m 2 stor och inom denna yta togs 67 sökschakt upp med grävmaskin med en sammanlagd yta av knappt m 2 (figur 5). Inom området påträffades, framför allt mot väster, 45 anläggningar bestående av gropar (enstaka gropar hade något som liknade en stenpackning i ytan, och bedömdes eventuellt kunna utgöra lämningar efter gravar), stolphål, lager och härdar. De norra och södra delarna av utredningsområdet saknade anläggningar. De anläggningar som påträffades hade samma karaktär som de i den i väster direkt intilliggande och undersökta fornlämningen Helsingborg 265 och utgör med största sannolikhet en fortsättning på denna (Linderoth 2016). Vid utredningen påträffades också ett par keramikskärvor med förhistorisk karaktär i ytan av en anläggning samt ett retuscherat flintavslag i matjorden. De detekterade metallfynden var få och 10 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

15 utgjordes av ett normalt brus från 1600-talet och framåt. De anläggningar som påträffades vid utredningen gav ett intryck av en boplats från bronsålder-äldre järnålder. Det ska poängteras att anläggningarna dock endast kategoriserades okulärt (Linderoth 2016). Två områden (FU-område 1 och 2) föreslogs efter utredningen gå vidare till en arkeologisk förundersökning (figur 5). Område 1 var ca m 2 stort, och område 2 var ca m 2 stort. Totalt föreslogs alltså en arkeologisk förundersökning inom två områden med en sammanlagd yta på ca m 2 (Linderoth 2016). Figur 5. Förundersökningsytorna markerade med svart linje, område 1 och 2. Utredningsområde och utredningsschakt (rött) är inlagt. Även fornlämning RAÄ Helsingborg 265 är markerad. Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

16 Skäl till och målsättning med förundersökningen Den arkeologiska utredningen 2016 visade på två områden med bevarade fornlämningar (område 1 och 2). Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fördjupa kunskapen om dessa fornlämningar, och den hade som mål att klargöra fornlämningarnas omfattning, innehåll, datering och kunskapspotential, samt att undersöka om de påträffade fornlämningarna kunde anses vara en förlängning av RAÄ Helsingborg 265, eller om de representerade en separat fornlämning. Ambitionsnivån anpassades till behovet av ett fullgott beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950 KML), men också för sökandes fortsatta planering. Metod och genomförande Den arkeologiska förundersökningen gjordes genom prov- och sökschaktning med grävmaskin som följdes av en arkeolog, och ett antal arkeologiska lämningar undersöktes. Utredningsschakten gav en grov bild av utbredningen av fornlämningarna inom exploateringsområdet, varför förundersökningen kom att prioritera att avgränsa boplatslämningarna och boplatsens omfattning. Ett antal arkeologiska anläggningar undersöktes för att bedöma karaktären av lämningarna, samt bevarandegrad, datering och vetenskaplig potential. Totalt togs 18 schakt upp med grävmaskin inom förundersökningsytorna. Dessa hade en sammanlagd yta av m 2, vilket motsvarar ca 6,8 % av den totala förundersökningsytan. Schakt och framkomna arkeologiska lämningar mättes in med GPS. Totalt påträffades 77 arkeologiska objekt bestående av 1 brunn, 30 gropar, 3 gropsystem, 12 härdar, 3 lager, 27 stolphål (varav 11 stolphål tolkats ingå i ett långhus), och 1 objekt som utgick. Av dessa 77 arkeologiska objekt har 23 grävts ut, vilket motsvarar 30 % av de arkeologiska objekten. För att få ett bra bedömningsunderlag inför en eventuell undersökning samlades 13 jordprover in och skannades för makrofossil, och för utplock av material för 14 C-analys. Syftet var att bedöma om det fanns bevarat makrofossil inom fornlämningen. Makrofossilanalysen har även använts som underlag för 14 C- dateringar. I de fall där lämpligt makrofossil för 14 C-datering har saknats, har vedartsanalyser genomförts av träkol för 14 C- datering. Osteologiskt material har bedömts av Helene Wilhelmson, Sydsvensk Arkeologi. Makrofossil- och vedartsanalys har genomförts av Stefan Gustavsson på Arkeologikonsult. 14 C- 12 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

17 datering har genomförts av Göran Possnert på Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet. Undersökningsresultat Område 1 Område 1 var ca m 2 stort och inom området har boplatslämningar påträffats vilka med stor sannolikhet kan knytas till den tidigare kända boplatsen RAÄ Helsingborg 265. Inom område 1 gjordes fem utvidgningar av utredningsschakt, och sex sökschakt togs upp med grävmaskin, med sammanlagd yta på 828 m 2 (bilaga 5). Inom område 1 påträffades 66 arkeologiska objekt, vilka bestod av 23 gropar, tre gropsystem, 12 härdar, ett lager, och 27 stolphål, varav elva stolphål ingår i ett långhus (figur 6). Figur 6. Plan över förundersökningsområde 1. OS = schaktnummer. Schakt område 1 OS398 Schaktet var 177 m 2 stort och i det påträffades boplatslämningar i form av ett gropsystem, sex härdar, fyra gropar och fyra stolphål (figur 7). Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

18 Figur 7. Plan över schakt (OS) 398. A441 Anläggningen har tolkats som en härd/härdbotten. Härden hade rektangulär form i ytan och var 1,84 x 1,26 m stor i plan. Nordvästra kvadranten grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av svart/gråsvart sandig silt med kraftigt inslag av träkol. Den innehöll ca 2-3 liter skörbränd sten. Inga fynd framkom i fyllningen. Härdens djup var 0,10 m (figur 8). Figur 8. Fotografi över härden A441, från väst. Foto: Fredrik Grehn. A522 Anläggningen har tolkats som en härdbotten/rest. Härden hade rundoval form och var 0,7 x 0,6 m stor i plan. Norra halvan av 14 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

19 härden grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av grå/gråsvart sandig silt, och innehöll träkol. Inga fynd påträffades i fyllningen. Härdens djup var 0,04 m. A540 Anläggningen har tolkats som en härdbotten/rest. Härden hade rundoval form och var 0,7 x 0,6 m stor i plan. Västra halvan av härden grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av gråsvart sandig silt, ställvis med kraftigt inslag av träkol. Inga fynd påträffades i fyllningen. Härdens djup var 0,08 m. A559 Anläggningen har tolkats som ett gropsystem. Gropsystemet hade oregelbundet oval form och var 4,38 x (minst) 1,94 m stor i plan. Gropsystemet fortsätter västerut. Gasledningsschaktsmassor ligger över gropsystemet, därav den raka västra kanten. Öster om den inmätta sektionen grävdes den ut med skärslev, och väster om sektionen grävdes den ut med skärslev och spade. Fyllningen bestod av mörkgrå, ställvis sotig, siltig lera, och innehöll träkolsfragment/bitar samt enstaka stenar. I anläggningen påträffades keramikskärvor (fnr: 5) som låg väl samlade och troligtvis kommer från ett och samma kärl. Skärvorna bedöms härstamma från ett större förvaringskärl, vilket troligen kan dateras till äldre järnålder. I anläggningen påträffades också två flintavslag (fnr: 1). Makrofossil (obest. vete) som påträffades i fyllningen i A559 har 14 C-daterats till 170BC-20AD (kalibrerat med 2 sigma), vilket motsvarar en datering till övergången mellan förromersk och romersk järnålder. A496 Anläggningen har tolkats som ett stolphål. Stolphålet hade rund form och var 0,4 m i diameter i plan. Västra halvan av stolphålet grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av gråsvart sandig silt och innehöll enstaka träkolsfragment. Inga fynd påträffades i fyllningen. Stolphålets djup var 0,32 m. Stolphålet har inte kunnat tolkas ingå i någon konstruktion. A503 Anläggningen har tolkats som ett stolphål. Stolphålet hade rund form och var 0,36 m i diameter i plan. Västra halvan av stolphålet grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av grå/gråsvart sandig silt. Träkol påträffades i ytan. Inga fynd påträffades i fyllningen. Stolphålets djup var 0,10 m. Stolphålet har inte kunnat tolkas ingå i någon konstruktion. OS238 Schaktet var 86,5 m 2 stort och i schaktet påträffades elva stolphål, vilka tolkats utgöra delar av ett treskeppigt långhus (hus 6). Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

20 Nedan redogörs för den del av huset som var framtagen, samt de stolphål som grävts ut (figur 9). Figur 9. Plan över schakt (OS) 238 och hus 6. Hus 6 Den del av hus 1 som togs fram under förundersökningen består av stolphål från tre bockpar, samt fem stolphål som troligen kan knytas till den inre konstruktionen (figur 9). Huset är minst 10,7 m långt, men troligtvis längre eftersom det är sannolikt att hela huset inte är framschaktat. Avståndet mellan bockparen är, från väster, 5,7 4,4 m, och bredden mellan stolphålen i bockparen är, från väster, 2,6 2,3 1,8 m. Tre stolphål i huset grävdes ut, två stolphål från bockparen och ett stolphål från den troliga inre konstruktionen av huset, vilka redogörs för nedan. A327 Stolphålet hade rundoval form och var 0,8 m stort i diameter i plan. Västra halvan av stolphålet grävdes ut med spade. Stolphålet hade raka, svagt sluttande sidor och plan botten. Fyllningen bestod av grå siltig lera, som innehöll enstaka träkolsfragment och enstaka stenar. Stolphålets djup var 0,35 m. I fyllningen påträffades en flintknuta med bearbetning (fnr: 2). Stolphålet har tolkats som tillhörande den takbärande konstruktionen i hus 6. A307 Stolphålet hade rundoval form och var 0,7 x 0,6 m stort i plan. 16 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

21 Norra halvan av stolphålet grävdes ut med spade. Stolphålet hade raka, svagt sluttande sidor och plan botten. Fyllningen bestod av grå siltig lera, som innehöll enstaka träkolsfragment och enstaka stenar. Stolphålets djup var 0,4 m. Inga fynd påträffades. Stolphålet har tolkats som tillhörande den takbärande konstruktionen i hus 6. Träkol (hassel) som påträffades i fyllningen i A307 har 14 C-daterats till 410AD-550AD, kalibrerat med 2 sigma, detta motsvarar en datering till folkvandringstid. A318 Stolphålet hade rundoval form och var 0,44 x 0,3 m stort i plan. Norra halvan av stolphålet grävdes ut med spade. Stolphålet hade sluttande sidor, avsats i ena sidan, och plan botten. Fyllningen bestod av grå siltig lera som innehöll träkolsfragment och bränd lera (upplöst, samlades inte in), samt stenar. Stolphålets djup var 0,25 m. Inga fynd påträffades. Stolphålet har tolkats tillhöra en möjlig inre konstruktion i hus 6. OS1176 Schaktet var 63 m 2 stort och i schaktet påträffades boplatslämningar i form av ett gropsystem, fyra härdar och ett stolphål (figur 10 & 11). A1116 Anläggningen har tolkats som en härd/härdgrop. Härden hade rund form och var 0,56 m stor i diameter i plan. Norra halvan av härden grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av svartgrå sandig silt, med kraftigt inslag av träkol. Inga fynd påträffades i fyllningen. Härdens djup var 0,14 m. A1125 Anläggningen har tolkats som en härd. Härden hade rund form och var 0,48 x 0,45 m stor i plan. Norra halvan av härden grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av svartgrå sandig silt, med kraftigt inslag av träkol. Inga fynd påträffades i fyllningen. Härdens djup var 0,04 m. A1134 Anläggningen har tolkats som en härd/härdbotten. Härden hade rundoval form och var minst 1,6 x 1,38 m stor i plan (fortsatte ut under schaktkanten). Sydvästra kvadranten av härden grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av svartgrå sandig silt, med kraftigt inslag av träkol. Fyllningen innehöll även några liter skörbränd sten. Inga fynd påträffades i fyllningen. Härdens djup var 0,08 m. Makrofossil (skalkorn) som påträffades i fyllningen i A1134 har 14 C-daterats till 210BC-50BC, kalibrerat med 2 sigma, vilket motsvarar en datering till förromersk järnålder. Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

22 Figur 10. Plan över schakt (OS) Figur 11. Fotografi över schakt (OS) 1176, från nordväst. Foto: Fredrik Grehn. A1147 Anläggningen har tolkats som ett gropsystem. Gropsystemet hade oregelbundet oval form och var (minst) 4,45 x 2,0 m stor i plan, gropsystemet fortsätter söderut under schaktkanten. En kvadrant i nordöst grävdes ut med spade och skärslev. Fyllningen bestod av grå/gråsvart sandig silt och innehöll enstaka trä- 18 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

23 kolsfragment och stenar Inga fynd påträffades i fyllningen. Gropsystemets djup var 0,32 m. OS679 Schaktet var 151 m 2 stort och i schaktet påträffades boplatslämningar i form av ett gropsystem, 15 gropar, en härd och ett stolphål (figur 12 & 13). Speciellt intressant i det här schaktet är den stora mängden mindre gropar. Groparna varierar i storlek i plan mellan ca 0,5 och 1,0 m i diameter och tycks vara grupperade eller samlade i den östra delen av schaktet. Några av groparna grävdes ut för att kontrollera dess karaktär och få material till 14 C-datering. Figur 12. Plan över schakt (OS) 679. A753 Anläggningen har tolkats som en grop. Gropen hade rund form och var 0,62 m stor i diameter i plan. Västra halvan av gropen grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av två olika lager: lager 1: gråsvart sandig silt, med enstaka inslag av träkol, lager 2: grå/svart/gul/orange mellerad sandig silt. Inga fynd påträffades i fyllningen. Gropens djup var 0,33 m. Träkol (Hassel) som påträffades i fyllningen har 14 C-daterats till 380AD-540AD, kalibrerat med 2 sigma, vilket motsvarar en datering till folkvandringstid. Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

24 Figur 13. Fotografi över schakt (OS) 679, från sydväst. Foto: Fredrik Grehn. A772 Anläggningen har tolkats som en grop. Gropen hade rund form och var 0,73 m stor i diameter i plan. Västra halvan av gropen grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av gråsvart sandig silt med inslag av träkol. Inga fynd påträffades i fyllningen. Gropens djup var 0,12 m. Figur 14. Fotografi över sektionen i gropen A799, från väst. Foto: Fredrik Grehn. A799 Anläggningen har tolkats som en grop. Gropen hade rund form och mätte 0,68 m i diameter. Västra halvan av gropen grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av gråsvart sandig silt med in- 20 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

25 slag av träkol. Inga fynd påträffades i fyllningen. Gropens djup var 0,20 m (figur 14). A789 Anläggningen har tolkats som en grop, på vilken en härd anlagts. Härden hade rundoval form och var 0,9 x 0,7 m stor i plan. Norra halvan av härden grävdes ut med skärslev. Fyllningen bestod av två lager: lager 1: svartgrå sandig silt, kraftigt inslag med träkol. Den innehöll ca 3-4 liter skörbränd sten (härden). Lager 2: grå/gråsvart sandig silt, enstaka inslag av träkol (gropen). Inga fynd påträffades i fyllningen. Gropens/härdens djup var 0,24 m. A885 Anläggningen har tolkats som ett gropsystem. Gropsystemet hade oregelbundet oval form och var 4,14 x 2,67 m stort i plan. En kvadrant i nordväst grävdes ut med spade och skärslev. Fyllningen bestod av två lager; lager 1: gråsvart sandig silt med inslag av träkol. Lager 2: grå/gråsvart sandig silt (ljusare än lager 1), med enstaka inslag av träkol. I fyllningen påträffades två fragment av djurben (fnr: 3 och 4). Gropsystemets djup var 0,76 m. Träkol (Hassel) som påträffades i lager 2 i A885 har 14 C- daterats till 320AD-440AD, kalibrerat med 2 sigma, vilket motsvarar en datering till övergången mellan romersk järnålder och folkvandringstid. OS215 Schaktet var 44,5 m 2 stort och i schaktet påträffades två boplatslämningar i form av en grop och ett stolphål (figur 15). Båda anläggningarna grävdes ut. A201 Anläggningen har tolkats som ett stolphål. Stolphålet hade rund form och mätte 0,28 m i diameter. Södra halvan av stolphålet grävdes ut med spade. Stolphålet hade relativt raka sidor och skålformad botten. Fyllningen bestod av grå lerig silt och innehöll enstaka träkolsfragment, samt var stenskott. Inga fynd påträffades i fyllningen. Stolphålets djup var 0,4 m. Stolphålet har inte kunnat tolkas ingå i någon konstruktion. A221 Anläggningen har tolkats som en grop. Gropen hade oregelbunden form och var 1,1 x 1,0 m stor i plan. Östra halvan av gropen grävdes ut med spade och skärslev. Fyllningen bestod av grå lerig silt med inslag av träkol i ytan. Inga fynd påträffades i fyllningen. Gropens djup var 0,12 m. Gropen hade otydlig avgränsning emot underlaget. Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

26 Figur 15. Plan över schakt (OS) 215. Område 2 Område 2 var ca m 2 stort. Inom området har det påträffats ett mindre antal arkeologiska objekt. Inom område 2 gjordes en utvidgning av utredningsschakt, och sex sökschakt togs upp med grävmaskin, med en sammanlagd yta på 322 m 2 (bilaga 5). Inom område 2 påträffades tio arkeologiska objekt, vilka bestod av en eventuell brunn, sju gropar och två lager (figur 16). 22 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

27 Figur 16. Plan över förundersökningsområde 2. OS = schaktnummer. Figur 17. Plan över schakt (OS) 941. Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

28 Schakt område 2 OS941 Schaktet var 103 m 2 stort och i schaktet påträffades boplatslämningar i form av en ev. brunn/vattenhål och fem gropar (figur 17). A1016 Anläggningen har tolkats som en eventuell brunn alternativt ett vattenhål. Brunnen/vattenhålet hade rund form och var 2,4 x 2,04 m stor i plan. Nordvästra kvadranten av anläggningen grävdes ut med spade. Nedgrävningens form hade sluttande sidor med tendens till avsats en bit ned, och en mjuk övergång mot en relativt plan botten. Fyllningen bestod av homogen ljusgrå siltig lera med inslag av träkol och flera relativt stora stenar. Inga fynd påträffades i fyllningen. Brunnens/vattenhålets djup var 0,8 m. A1003 Anläggningen har tolkats som en grop. Gropen hade rund form och var 1,7 x 1,6 m stor i plan. Nordöstra kvadanten av gropen grävdes ut med spade. Anläggningen var skålformad och fyllningen bestod av homogen ljusgrå siltig lera med inslag av träkol och enstaka stenar. Inga fynd påträffades i fyllningen. Gropens djup var 0,6 m. Gropen skulle också kunna vara en mindre brunn eller ett mindre vattenhål. OS1058 Schaktet var 94 m 2 stort och i schaktet påträffades lämningar i form av en grop och ett lager (figur 18). 24 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

29 Figur 18. Plan över schakt (OS) 1058 & A1087 Anläggningen har tolkats som en grop. Gropen hade rundoval form och var 0,7 x 0,5 m stor i plan. Norra halvan av gropen grävdes ut med spade. Anläggningen hade en svagt sluttande sida i väster och en rak sida i öster samt en plan botten. Fyllningen bestod av grå lerig silt. Inga fynd påträffades i fyllningen. Gropens djup var 0,2 m. A1077 Anläggningen tolkas som en del av ett lager. En ruta (G1206) grävdes ut i lagret, och fyllningen bestod av grå lerig silt och innehöll en del sten. Lagrets djup varierade mellan 0,2 och 0,3 m. Inga fynd påträffades. Troligtvis är det delar av samma lager (A1041) som fanns i schaktet bredvid (OS1050). Sammanfattning av resultaten Inom förundersökningsområde 1 fanns boplatslämningar i form av ett långhus, ett större antal gropar (i gruppering, samt spridda) och relativt många härdar, samt en del stolphål (av vilka en del skulle kunna tänkas tillhöra konstruktioner som inte kommit fram i sin helhet under förundersökningen), och några gropsystem. Dessa boplatslämningar kan med stor säkerhet knytas samman med boplatsen RAÄ Helsingborg 265 som var lokaliserad direkt väster om område 1. Inom Helsingborg 265 påträf- Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

30 fades bl.a. två långhus, ett grophus och tre ugnsrester, samt en mängd gropar och härdar, vilka har tolkats som rester från en gård som kunde dateras från förromersk järnålder och fram till början av äldre romersk järnålder (Andersson & Strömberg 2010; Strömberg 2011). Allt pekar på att delar av det nu aktuella område 1 är en fortsättning på samma boplats. Vad gäller område 2 framkom några få arkeologiska objekt inom en begränsad yta i den norra delen av området. Dessa anläggningar bestod av ett par eventuella brunnar/vattenhål, några gropar och ett lager. Om man ser till utredningsschakten i närheten av dessa anläggningar så är de helt tomma, vilket tyder på att anläggningarna finns inom ett mycket begränsat område. De anläggningar som grävdes ut inom området gav inga fynd. Fynd Överlag var de utgrävda anläggningarna inom förundersökningsområdena fyndfattiga med enstaka flintor och djurben (Bilaga 2). Undantaget utgörs av ett keramikkärl i ett av gropsystemen i väster (närmast den tidigare undersökta delen av boplatsen, Strömberg 2011). Djurbenen har inte kunnat artbestämmas. Analyser Under förundersökningen samlades 13 jordprover in för makrofossilanalys, och för att få daterande material. Dessa prover floterades av personal från Sydsvensk Arkeologi AB och skickades till arkeobotaniker Stefan Gustafsson (Arkeologikonsult AB) för analys och utplock till 14 C-datering. Fem prover har skickats till 14 C-datering (Bilaga 4). Makrofossil Samtliga tre stolphål som grävdes ut och provtogs från långhuset (hus 6) innehåller mycket träkol från flera olika trädslag, vilket tyder på att huset har brunnit. Proverna kommer inte från husets bostadsdel, utan från en annan del med oklar funktion (Bilaga 3). Överlag påträffades begränsat med makrofossil i form av förkolnade sädeskorn i proverna från gropar. Proverna innehöll framför allt en hel del träkol från olika träslag (Bilaga 3). Dateringar Fem prover skickades in till Göran Possnert på Ångströmlaboratoriet i Uppsala för 14 C-datering. Av dessa prover bestod två av makrofossil och tre av träkol, som innan 14 C-analys, har vedartsbestämts av Stefan Gustafsson (Arkeologikonsult AB) (Bilaga 3). 14 C-dateringarna visar på konologisk tyngdpunkt i 26 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

31 förromersk/romersk järnålder och folkvandringstid för de daterade anläggningarna (Bilaga 4). 14 C-analyserna blev klara först efter att förundersökningsrapporten var färdigskriven, därför har de folkvandringstida dateringarna inte behandlats vidare i denna rapport, utan kommer att tas i beaktande under den kommande arkeologiska undersökningen och behandlas i rapporten efter den undersökningen. Forskningsläget samt arkeologisk och vetenskaplig potential Den nu aktuella undersökningsytan bedöms vara en del av samma boplats som undersöktes direkt väster om aktuellt undersökningsområde (vilket även föreslogs under utgrävningen av RAÄ 265, Strömberg 2011). Det var möjligt att urskilja tre faser inom RAÄ 265: Stolphålsrad av fyra takbärare till ett möjligt tvåskeppigt hus från senneolitikum, samt ett slipat flintavslag. Dateringar genom 14 C-analys av material från två stolphål till mellersta bronsålder. Tydliga gårdslämningar från sen förromersk järnålder och äldre romersk järnålder. Järnåldersfasen dominerar och visade tydliga strukturer efter ett gårdsläge med en brukningstid om tre till fyra generationer. På ytan återfanns två lägen för byggnadslämningar, ett med tydliga lämningar av ett treskeppigt långhus med bevarade vägglinjer, samt ett stråk med en mängd stolphål orienterade i V Ö till VNV ÖSÖ riktning. I den östra delen av RAÄ 265, närmast nu aktuell undersökningsyta, fanns en anhopning av tre gropsystem, ugnar och ett stråk med lertäkter. Lämningarna tolkades som kopplade till bl.a. keramikhantverk. Mellan huslämningarna påträffades ett grophus och lertäktsgropar av olika karaktär, samt en härd och en kokgrop. På ytans centrala del, på det markavsnitt som kan tolkas som gårdsplan, fanns gårdens brunn/vattenhål Väster om denna fanns en ansamling av härdar, även dessa tolkade som del i keramikframställningen. Anläggningsstrukturerna inom RAÄ 265 gav ett bra utgångsläge för diskussion om gårdens rumsliga organisation, eller hur arbetet varit rumsligt disponerat. Lämningarna in RAÄ 265 har tolkats som en hantverksgård för keramikproduktion, som kunnat dateras till sen förromersk järnålder-tidig romersk järnålder. Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

32 Aktuell undersökningsyta bedöms därmed ha god potential att komplettera och förfina kunskapen om gårdslägets kronologi och dess inre struktur under äldre järnålder. Förundersökningens antydan till ansamlingar av gropar i relation till husets placering tyder exempelvis på en tydlig rumslig strukturering av aktiviteter inom gårdsläget/ena. I ett vidgat geografiskt perspektiv finns potential att jämföra gårdslägets struktur och aktiviteter med kringliggande bebyggelse från äldre järnålder. Flera platser med bebyggelse från äldre järnålder har undersökts i Helsingborgområdet (för en översikt över äldre järnåldersboplatser se Aspeborg 2008:50ff samt Strömberg 2011:46ff). Vilka likheter och skillnader finns här? Finns det tecken på specialiseringar och olika ekonomiska inriktning gällande t.ex. hantverk och odling? Frågorna kring ekonomiska och i förlängningen social variation är relevant i relation till de skilda tolkningar av framför allt den förromerska järnålderns samhälle som framförts under senare år. I västra och sydvästra Skåne skiftar tolkningarna från ett relativt sett mer jämbördigt förhållande mellan i huvudsak självförsörjande gårdar (Björhem & Magnusson Staaf 2006; Artursson 2005; Carlie & Artursson 2005; Carlie 2005a & b: se även Aspeborg 2008:51) till ett tydligt ojämlikt förhållande mellan gårdar där beroendeförhållande ses mellan större styrande enheter och mindre underställda enheter med t.ex. specialiserad odling (Welinder 2009). En ökad hierarkisering ses därefter från sen förromersk järnålder-romersk järnålder (se referenserna ovan). Intressant i sammanhanget är Håkan Aspeborgs försiktiga hypotes om att de ofta relativt små husen från romersk järnålder i Helsingborgsområdet avspeglar hushåll bestående av ofria (Aspeborg 2008:54). Diskussionen kring ekonomisk och social skiktning är i högsta grad relevant att föra även för den nordvästra delen av landskapet. Förslag till fortsatta åtgärder Den arkeologiska förundersökningen har påvisat välbevarade lämningar inom ett område (område A). Sydsvensk Arkeologi föreslår att en yta på ca m 2 blir föremål för en arkeologisk undersökning i händelse av exploatering (figur 19). Det arkeologiska bevarandeintresset och upplevelsevärdet för och av under åkermarken dolda fornlämningar bedöms som lågt. Lämningarna bedöms ha god vetenskaplig potential för att belysa frågeställningar kring bebyggelse och samhälle under perioden förromersk-romersk järnålder och folkvandringstid. För övriga förundersökta ytor föreslås inga vidare arkeologiska insatser. 28 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

33 Figur 19. Plan över yta (område A) föreslagen till arkeologisk undersökning (UN). Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

34 Referenser Andersson, T. & Strömberg, B Österleden, etapp 3. Arkeologisk utredning steg 2 med upptäckt av gårdsbebyggelse från äldre järnålder. Skåne, Helsingborgs stad och kommun, Arkeologisk utredning steg 2, år Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2010:12. Artursson, M Böndernas hus. I: Carlie, A. (red.), Järnålder vid Öresund. Band 1. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Lund. Aspeborg, H Bönder och barbarer. Helsingborgområdets järnålder. Dunkers kulturhus och Riksantikvarieämbetet UV Syd. Helsingborg. Björhem, N. & Magnusson Staaf, B Långhuslandskapet. En studie av bebyggelse och samhälle från stenålder till järnålder. Malmö Kulturmiljö, Malmöfynd 8. Malmö. Carlie, A. 2005a. Samhällen och rikedomsmiljöer. I: Carlie, A. (red.), Järnålder vid Öresund. Band 1. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Lund. Carlie, A. 2005b. På tröskeln till historien. I: Carlie, A. (red.), Järnålder vid Öresund. Band 1. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Lund. Carlie, A. & Artursson, M Böndernas gårdar. I: Carlie, A. (red.), Järnålder vid Öresund. Band 1. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Lund. Friman, B Långeberga 3:2 m.fl. Arkeologisk utredning Skåne, Helsingborgs kommun, Välluv socken. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2012:46. Hyll, N Filborna 35:1. Bytomt och förhistorisk bebyggelse. Arkeologisk förundersökning Skåne, Helsingborgs kommun och socken, Filborna 35:1, fornlämning Helsingborg 226:1. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2013:127. Lagergren, Anna Trafikplats Österleden-Fältarpsvägen. Förhistoriska boplatslämningar. Skåne, Helsingborgs socken, Österleden-Fältarpsvägen, RAÄ 181, 184 och 186. Helsingborgs kommun. UV Syd Rapport 2007:30. Linderoth, Thomas. Husensjö 8:5, Helsingborg, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, Sydsvensk Arkeologi Rapport 2016:30. Strömberg, B Arkeologisk förundersökning Österleden etapp 3, Helsingborg. En hantverksgård från äldre järnålder vid Backen, Helsingborg. Fördjupad förundersökning. Skåne, Helsingborgs stad, Husensjö, fornlämning 265. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2011:138. Söderberg, B Filborna 36:16 och 36:22. Översiktlig arkeologisk förundersökning Gård nr 2 i Filborna by, Helsingborg kommun och stad, fornlämning Helsingborg 226. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2014:140. Welinder, S Den äldre järnålderns lilla landskap utanför Malmö. I: Högberg, A., Nilsson, B. & Skoglund, P. (red.), Gården i landskapet: tre bebyggelsearkeologiska studier. Malmö Museer, Arkeologienheten, Malmöfynd nr 20. Malmö. Internet FMIS, Fornsök. 30 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

35 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Fastighet: Koordinatsystem: Läge Skåne Helsingborg Helsingborgs stad Husensjö 8:5 m.fl. SWEREF 99 TM X koordinat: ,67 Y koordinat: ,00 Höjdsystem: RH2000 M ö.h. ca 50 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 5 Antal arkeologtimmar: 64 Antal maskintimmar: 16 Exploateringsyta: ca m 2 Förundersökningsyta: ca m 2 Undersökt yta: m 2 Projektledare: Personal: Underkonsulter: Företagare: Fredrik Grehn Kristian Brink Ramirent, Karlssons Entreprenad AB. Helsingborgs kommun Tidigare undersökningar: Arkeologisk utredning 2016 Fynd: Fyndnr 1-5 förvaras på LUHM inv.nr: Dokumentationsmaterial: Kostnader Beräknad: Faktisk: Intrasisprojekt (SA160079), ritningar, digitala bilder mm, förvaras på Regionsmuseet i Kristianstad kr exkl. moms kr exkl. moms Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

36 32 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

37 Bilaga 1 - Anläggningslista Anl.nr. Anl.typ Undersökt Undersökt andel Fyndinsamlingsmetod 201 Stolphål Ja 50 Handplock 208 Utgår Ja Grop Ja 50 Handplock 253 Stolphål Nej Stolphål Nej Stolphål Nej Stolphål Nej Stolphål Nej Stolphål Nej Stolphål Ja 50 Handplock 318 Stolphål Ja 100 Handplock 327 Stolphål Ja 50 Handplock 337 Stolphål Nej Stolphål Nej Kulturlager Nej Härd Nej Stolphål Nej Härd Nej Grop Nej Härd Ja 25 Handplock 460 Stolphål Nej Grop Nej Grop Nej Stolphål Nej Stolphål Ja 50 Handplock 503 Stolphål Ja 50 Handplock 511 Härd Nej Härd Ja 50 Handplock 532 Härd Nej Härd Ja 50 Handplock 550 Grop Nej Gropsystem Ja 0 Handplock 580 Stolphål Nej Stolphål Nej Stolphål Nej Grop Nej Stolphål Nej Grop Nej 0 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

38 Anl.nr. Anl.typ Undersökt Undersökt andel Fyndinsamlingsmetod 659 Grop Nej Stolphål Nej Grop Nej Grop Nej Grop Nej Grop Nej Grop Nej Grop Ja 50 Handplock 762 Grop Nej Grop Ja 50 Handplock 781 Grop Nej Härd Ja 50 Handplock 799 Grop Ja 50 Handplock 809 Grop Nej Grop Nej Grop Nej Grop Nej Stolphål Nej Stolphål Nej Grop Nej Stolphål Nej Gropsystem Ja 20 Handplock 915 Stolphål Nej Grop Nej Grop Nej Grop Nej Grop Nej Grop Ja 25 Handplock 1016 Brunn Ja 25 Handplock 1032 Grop Nej Kulturlager Nej Kulturlager Nej Grop Ja 50 Handplock 1096 Härd Nej Stolphål Nej Härd Ja 50 Handplock 1125 Härd Ja 50 Handplock 1134 Härd Ja 25 Handplock 1147 Gropsystem ja 20 Handplock 34 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

39 Bilaga 2 - Fyndtabell Fyndnr Klass Subklass Material Sakord Antal Vikt (g) Kontext/Anl.nr 1 Fynd Flinta Flinta Avslag 2 16 A559 2 Fynd Flinta Flinta Flintknuta med 1 31 A327 bearbetning 3 Fynd Ben Ben Avfall 1 5 A885 4 Fynd Ben Ben Avfall 1 4 A885 5 Fynd Keramik Keramik Skärva A559 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

40 Bilaga 3 Arkeobotanisk analys 36 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

41 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

42 38 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

43 Bilaga 4 14 C-dateringar Lab nr 14C-år BP Kal. 1 σ Kal. 2 σ Anl. nr Anl.typ Material Ua ± AD-440AD (41,2 %) 480AD-530AD (27,0 %) Ua ± AD-535AD (42,3 %) 430AD-465AD (25,9 %) Ua ± AD-425AD (55,7 %) 350AD-370AD (12,5 %) 380AD-540AD (93,3 %) A753 Grop Hassel 350AD-370AD (2,1 %) 410AD-550AD (95,4 %) A307 Stolphål Hassel 320AD-440AD (88,6 %) 480AD-530AD (3,9 %) 260AD-280AD (2,9 %) A885 Gropsystem Hassel Ua ± BC-105BD (68,2 %) 210BC-50BC (88,4 %) A1134 Härd Skalkorn 350BC-310BC (7,0 %) Ua ± BC-AD (68,2 %) 170BC-20AD (95,4 %) A559 Gropsystem Obest. vete Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning

44 Bilaga 5 Schaktplan 40 Husensjö 8:5 m.fl. Arkeologisk förundersökning 2017.

45 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Åhus 14:108. Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 2. Kristianstad 4:4, Hästtorget, Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Larsson. 3. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 4. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Tony Björk. 5. Sallerup180:72 m.fl., Södra Sallerup socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 6. Kristianstad 4:4, Södra Boulevarden, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 7. Vanås 3:12. Gryt socken, Östra Göinge kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 8. Härlövsängar och Lillövägen. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 9. Hammar 9:151, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll Anders Edring. 10. Carl XI:13. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Therese Ohlsson. 11. Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 12. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 13. VA-ledning från Viby till Rinkaby, Gustav Adolf och Rinkaby socknar, Kristianstad kommun. Skåne län. Arkeologisk utredning steg 2 år Ylva Wickberg. 14. Bussgata väg 23 väg 119. Stoby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 15. Bromölla 11:98. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 16. Näsby 35:47. Del av fastigheten Näsby 35:47, fornlämning Kristianstad 317. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 17. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 18. Husensjö 8:5 m.fl. Helsingborg stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn & Kristian Brink.

46