Äggestorp 11 :21 m fl Raä 289 och 291

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning Äggestorp 11 :21 m fl Raä 289 och 291 Norums socken Stenungsunds kommun Rapport 2004:30 Barbro Lindh

2 Arkeologiska förundersökningar RAÄ 289 och 291 Norum socken Stenungsunds kommun Ur allmtint kartmaterial från lantmtiteriet medgivande Utdrag ur ek.karta 7182 och SSN Bohusläns museum 2004:30 Barbro Lindh

3 l " ) } / { { l. " ",,/---- '. '> UDDEVAllA(/ <, ( t.. / ) / ~ (0- ~ ~ ;.ENUNGSUN~.:: ~ " ~ ~ ~ ~ ) " /./ -,-~-,..., //,-..., ) /..."

4 nnehåll Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Landskapsbild 6 Naturlandskap Fornlämningsmiljö Historiskt källmaterial Tidigare utförda undersökningar 8 Förundersökningen 8 Metod och genomförande Resultat Åtgärdsförslag 11 Referenser 14 Litteratur 14 Tekniska och administrativa uppgifter 15 Bilagor 14

5 U StOfil SnO/lot/l en Snöholmarna &1 RA. CNORUM 19 (,fa Snoho/r"wl1 AGGES1 0 RP l!t 1 KAK O StenJngsundskustens naturvårdsomtåde J.! ,-'./

6 Sammanfattn ing Med anledning av detaljplanering för byggnation har Bohusläns musewn utfört en arkeologisk förundersökning av två fornlämningar inom fastigheten Äggestorp 11 :21 i Norwns socken, Stenungsunds kommun i Västra Götalands län. De undersökta fornlämningarna är: RAA 289: en boplatslämning med spridda :fynd av slagen flinta, enstaka kvarts- och bergartsavslag, två knackstenar samt en rest av ett kulturlager. RAÅ' 291: en flintdepå och eventuell slagplats, i en naturligt avsatt sten packning. Dessutom hittades, spritt i stenpackningen, enstaka:fynd av slagen flinta och/ellerkvarts. Förundersökningen resulterade i att båda fornlämningarna föreslås gå vidare till slutundersökning. Bakgrund Mellan den 27 april och 3 maj 2004 genomförde Bohusläns musewn, under fyra fåltdagar, en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Äggestorp 11 :21, Norwn socken, Stenungsunds kommun, Västra Götalands län (figur 1). Undersökningen föranleddes av detaljplaneläggning för byggnation och berörde fornlämningarna RAÄ289 och 291 i Norwn socken. Förundersökningen omfattade två fornlämningar som upptäcktes vid en arkeologisk utredning som Bohusläns musewn utförde under oktober månad år 2002 (Bohusläns musewn: Rapport 2003:17). De undersökta fornlämningarna var; RAÄ 289 (utredningens Ny 2) en lämning av boplatstyp med:fynd av slagen flinta, kvarts och bergart samt RAÄ 291 (utredningens Ny 1) en naturligt avsatt stenpackning med :fynd aven flintdepå samt spridda:fynd av slagen flinta och kvarts. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var HSB Göteborg, Mark och nyproduktion, enligt länsstyrelsens beslut , dnr: undersökningen deltog Barbro Lindh (fålt- och rapportansvarig) och Oscar Ortman. Grävmaskin tillhandahölls av exploatören. Syfte Syftet med förundersökningen har varit att fastställa fornlämningarnas rwnsliga och tidsmässiga utbredning, samt att undersöka deras karaktär och potential för vidare undersökningar. ResuJtaten kommer att utgöra underlag för Länsstyrelsens beslut i fråga om vidare åtgärder i ärendet. 3

7 Figur 1. U tdrag ur ek. karta och Förundersökningsområdet markerat.,. 1(1 -? 4. ' 164 > 2. "R. /./1 ""u./. 3J1. 'ty 3. - turvårdsområde 'TJC

8 Figur 2. Översiktskarta FU april Äggestorp l :21, Norums socken... : ål i i.1... ~~NÄS '. " " -,,""'..'.,.,,._."'., _,. :; ~... '. _.. i~:... o meter Begränsning av fornlämnngen 5

9 Landskapsbild Naturlandskap Västra Hallernaområdet ligger ca 2 km söder om Stenungsund och omfattar ett område som sträcker sig från kustbandet och ca 1km österut. nom området finns både en höjdplatå, Hallernaplatån, och en långsträckt dalgång, Strandnorum-Gategårdsdalgången, som löper i söder. Fastigheten Äggestorp 11 :21 är idag delvis bebyggd men består i övrigt till stora delar av hällmark, som bitvis är beväxt med enbuskar och sly. Sluttningen ned frän hällmarken i söder och sydost är beväxt med mycket tät vegetation som även här huvudsakligen utgörs aven och sly, samt tall. sydväst sluttar marken dramatiskt och höjden över havet varierar inom fastigheten, mellan ca m.ö.h. Jordarten utgörs främst av siltig sand. Figur 3. Enebacken där boplatsen RAi 289 ligger. Foto:Oscar Ort man. Fornlämningsmiljö nom fastigheten finns sedan tidigare ett flertal registrerade fornlämngar; RAÄ 6, 69 (där en av två stensättningar ligger inom annan fastighet) 116 och 117, som alla är stensättningar samt RAÄ 5, en röseliknande grav de aktuella fornlämningarnas närområde finns ett stort antal fornlämningar. nom en radie av ca 500 m från de aktuella fornlämningarna finns sex boplatser (RAÄ 165, 166, 176,272,286,287) en gravhög (RAÄ 7), två stensättningar (RAÄ 112, 143), samt lämningar efter ett stenbrott (RAÄ 290). Om radien utökas något berörs ytterligare ett stort antal fornlämngar. Sammantaget visar detta att Västra Hallernaområdet har en lång och intressant förhistoria som lämnat märkbara spår i landskapet. 6

10 Figur 4: Arkeolog Oscar Orlman gräver en provgrop i hällmarken vid RAA 291. Foto:Barbro Lindh. Historiskt källmaterial Namnet Hallerna kan tolkas på flera sätt. Enligt Ortnamn i Göteborg och Bohuslän (1972) kan betydelsen vara ''hed liknande långsluttande höjder". Platsen nämns som ett område med torpbebyggelse ca Under 1800-talets forsta hälft ökade hemmanldyvningen och nya gårdar kom till. Ordet hall betyder i Bohuslän ofta "slät bergshäll" och pluralfonnen i namnet Hallerna skul1e kunna syfta på de två torp, med omgivande utmark, som fanns på platsen (Janzen 1972 s 91, Nyqvist 1990). Ordet Äggestorp härstammar möjligen från det fornvästnordiska personnarnnetalgaeir- "Algaeirs thorpe". Äggestorp omnämns 1697 som ett Y2 skattehemman och utgjorde tidigare, tillsamnlans med Sörgård, hälften av Bergegård som ingick i Strandnorums by. Strandnorum är troligen den yngsta av de tre byarna med ändelsen Norum som finns i trakten. Öster om detaljplaneområdet finns Kyrkenorums by som troligen har den äldsta bebyggelsen. Norr om Kyrkenorum ligger Högenorum som sannol i kt bildats genom en utflyttning frän det ursprungliga Norum. Båda dessa byar är kända sedan sent 1300 tal och omnämns i Biskop Eysteins Jordebog ca Strandnorum sydväst om Kyrkenorum omnämns forst j 1659 års jordebok (J anzen 1972, Nyqvist 200 ). Tidigare utförda undersökningar De undersökta fornlämningarna påträffades vid en arkeologisk utredning som Bohusläns museum utförde i området i oktober 2002 (BM Rapport 2003 : 17). Utredningen omfattade hela detaljplaneområdet och forutom de undersökta fornlämningarna hittades också en stenbrottsloka!. Parallellt med denna utredning genomfördes en utredning av ett område i öster som exploateras av Peab AB (Bohusläns museum: Rapport 2003: 18). detta område påträffades tre nyfynd av boplatslokaler. 7

11 Förundersökningen Metod och genomförande RAÄ289 Fornlämningen undersöktes forst med fyra provgropar ca 1 x 1 m stora. Detta gjordes för att ta en god samlad fyndbild. Vid enbart maskinschaktning kan det ibland vara svårt att ta en tydlig bild av fyndomständigheterna. Därefter drogs tre stycken schakt med maskin till en sammanlagd längd av 8,5 m. ett av dessa schakt påträffades en fyndkoncentration som undersöktes för hand. RAÄ291 Då stenpackningen ligger helt på hällmark som inte var tillgänglig för grävmaskin, skedde allt arbete på fornlämningen för hand. Då detta arbete var mycket tidsödande och skogen ej avverkats förlängdes, efter överenskommelse med länsstyrelsen och exploatören, forundetsökningen med en fåltdag. Vid forundersökningen avsöktes området med 19 stycken provgropar. Förundersökningens första moment syftade till att avgränsa stenpackningen i detta syfte undersöktes 15 provgropar ca 0,5 x 0,5 m. Sedan grävdes fyra större provgropar for att undersöka stenpackningens karaktär och innehåll nget material som lämpade sig for datering påträffades i någon av fornlämningarna, inga prover tillvaratogs därför. Med undantag för fynden från flintdepån i RAÄ 291 bestämdes de påträffade fynden i fålt och återdeponerades i schakten. Fynden från depån tillvaratogs och förvaras på Bohusläns museum (se fyndlista bilaga 4). Resultat RAÅ'289 Boplatsen (fig 7) är belägen på en mindre avsats m.ö.h. som är beväxt med blandskog. Avsatsen ligger nedanför ett hällmarksområde i väster. Den norra delen av fornlämningen var inte tillgänglig vid förundersökningen eftersom den var beväxt med täta ensnår. Boplatsen avgränsas topografiskt i väst och nordväst av berg i dagen samt i ost och nordost aven mindre grusväg. Jordarten är gråbrun siltig sand. Topografin gör att det verkar troligt att fornlämningen är en rest aven större boplats som sträckt sig österut på andra sidan den lillagrusvägen och vidare ner i sluttningen. Området öster om vägen är privat tomtmark och inga undersökningar har gjorts där. Vid provgropsgrävningen hittades rikligt med slagen flinta, enstaka kvarts- och bergartsavslag, samt två knackstenar (bilaga 4). Vid schaktningen påträffades i ett schakt (S l) ett fyndrorande mörkare lager med fynd av slagen flinta och bergart, bl.a. en avslagsskrapa och tre stycken avslag efter flathuggning. en provgrop (Pg 105) hittades ett ovanligt stort bergartsavslag ca 0,18 x 0,12 x 0,04 m stort. Förundersökningsresultatet visar att fornlämningen RAÄ 289 ärbegränsad till en yta som endast är ca 20 x 15 m stor och sträcker sig i nordväst - sydost. Då marken är ostörd av tidigare odling finns här god potential att forhistoriska strukturer finns bevarade. Bohusläns museum anser att en eventuell exploatering av området bör roregås aven arkeologisk undersökning av fornlämningen. RAi 291 Stenpackningen (fig 8) ligger m över havet i hällmark beväxt med tall, en och ljung. sydväst sluttar marken brant ner mot havet. Jordarten är brungrå silt över brun sand. Stenpackningen är ca 15 x 25 m stor och sträcker sig i väst-östlig riktning. Den består mestadels av stenar ca 0,1-0,3 m stora, i flera lager. Den avgränsas topografiskt i söder, öst och norr av berg i dagen. At väster sträcker sig stenpackningennerförsluttningen. 8

12 Figur 5. En del av den undersökta stenpackningen. Folo:Oscar Orrmo n. l åtta av provgroparna (Pg nr , 108, 109, 114- J 1G) påträffades enstaka fynd av slagen ninta och/eller kvarts. en provgrop (Pg 114) påträffades en större deposition av slagen fl inta som verkar härstamma fi'ån minst tre stycken ämnen. Flintan hade deponerats mellan stenarna i vad som syntes vara en forntida strandzon. Depån undersöktes endast delvis, resterande del övertäcktes i väntan på en eventuell sllltllndersökning. den undersökta delen påträffades sammanlagt ca 250 slagna flintor (bild 4). Fynden bestod ti största delen av avslag, splitter och övligt slagen flinta. Dessutom påträffades ett mindre antal kärnfragment, mikrospån samt en knacksten. ngen nedgrävning syntes i den undersökta delen av depån. Flintan var slagen med neolitisk slagteknik, anmärkningsvärt är dock att depån även i nnehö l åtta stycken mikrospån. Förhoppningsvis kan den fortsatta undersökningen ge en förklaring till detta tidsspann Slagtekniken som använts har bedömts med hjälp av Kalle Thorsberg, RAÄ UV Väst. 9 Figur 6. FV/den i flintdepcln i RAA }!.) Foto. Burhro Lindh

13 Vid den arkeologiska utredningen påträffades ett större antal kvartsavslag samt en bipolär kärna, även den i kvarts, i en provgrop (se figur 8). Förundersökningsresultatet tillsammans med utredningsfynden visar att fornlämningen RAÄ 291 består avenflintdepå, en ev. slagplats får flinta, samt slagen flinta och kvarts spridd över en naturligt avsatt stenpackning. Stenpackningen sträcker sig ca 25 m i öst - västlig riktning och är avsatt i en ca 15 m bred svacka i berget. Den deponerade flintan tycks ligga i en tidigare strandzon och den stora andelen splitter tyder på att en slagplats kan finnas i närheten. Då stora delar av den tänkta strandzonen var beväxt med tallar och enbuskar kunde inte en mer omfattande undersökning av denna göras vid fårundersökningstillfållet. Men fornlämningen visar god potential får fortsatt undersökning. Eftersom marken aldrig varit odlad kan eventuella anläggningar vara relativt ostörda. Fynden från flintdepån fårvaras på Bohusläns museum UM nr Atgärdsförslag Sammanfattningsvis anser Bohusläns museum att bådade undersökta fornlämningarna tycks relativt väl bevarade, har uppvisat intressanta fynd och en god potential for vidare undersökning. Därfår anser Bohusläns museum att en arkeologisk undersökning bör ske av både RAÄ 289 och 291, Norums sninnan eventuell exploatering. 10

14 Figur 7. Schaktkarta RAA' 289.,,,,,,,, [6pg S3 5 ryg4n2 ~2 (jpg Pg 1lJZäJ S 1 l l... A l _.., o meter Provgropa r Sch akt Kulturlager Begränsning av fornlämningen = område uttaget for s lutundersökning l l

15 Figur 8. Schakikaria RAi 29/ , "....,, l' i, " :, p! 111 " i, Pg 112 ~ : l/ J16 Provgro p, AU ' Pg 115 P~102 Pg 105, } " Pg 103_':."Pg 101 l' pg~ 10 Pg 114 Pg 109 Pg~ 13 pt 117 " ", Pg1fo6 pg- 1ffo' /., pg~ Ol " --- N A o meter ~~~------~~~ Provg rop. r ~ Provgrop trh AU med kv.rtsfvnd. J Område bevax! med!r,jd och buskar 8egränsnirq) a v fornlämrlingen = område uttaget tör slutundersökning 12

16 Nyqvist, R Hallema en central del av landskapet. Fynd. Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg. Nr 1-2/99. Göteborg. Referenser Litteratur Janzen,A Ortnamn i Göteborg och Bohuslän. V Ortnamnen i nlands Nordre härad 1. Bebyggelsenanm. LWld. Lindh, B Arkeologisk utredning, Åggestorp 1:284 mjl, Norums socken, Stenungsunds kommun. Bohusläns museums rapport 2003: 18 Nyqvist, R Arkeologisk utredning Hallerna, Norums socken, Stenungsunds kommun, Bohuslän. Bohusläns museum. Uddevalla. Selling, S Arkeologisk utredning, Åggestorp 11:21, Västra Hallerna-området. Norums socken, Stenungsunds kommun. Bohusläns museums rapport 2003:1 7. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Bohuslänsmuseumsdnr: 637/03 K Bohuslänsmuseums pnr: 1231 Fastighet: Socken KommWl 1in Fomlämningskategori: FomUirnningpnummer: Ekonomisk karta: Belägenhet: Höjd över havet: Äggestorp 11:21 m.fl. Norum StenWlgsW1d Västra Götaland RAÄ 289 boplats, RAÄ 291 aktivitetsyta RAÄ289, , 7183 x 6442, y m.ö.h. Uppdragsgivare: Ansvariginstitution: Fältansvarig: Rapportansvarig: Fältpersonal: Fältarbetstid: Atkeologtimmar: Undersökt yta: Akiv: Fynd: HSB Södra Bohuslän Box KWlgälv Bohuslänsmuseum Barbro Lindh Barbro Lindh Oscar Ortman tim 550 m 2 extensivt Bohuslänsmuseum Bohusläns museum UM nr

17 BLAGA 1 Schakt- och provgropsbeskrivningar RAÄ 289 Schakt Djup Längd Markslag Jordart Anmärkning 1 3 blandskog, en, sly Grusig sand Fyndförande brun humus 0,1-0,13 tjock, lagret inmätt som A ,5 blandskog, en, sly grusig sand 0,1-0,2 m stora stenar 3 0,3 3 blandskog, en, sly brungrå siltig sand Pg 5 i sö hörn, Bergsskreva med enstaka större (0,4) och ett flertal mindre (0,1) stenar, svårt att gå ner med maskin utan att skada anlaggningen Provgrop Djup Storlek Markslag Jordart Övriga kommentarer x 1 blandskog, en, sly Grusig sand enstaka stenar 0,1-0,2 m 102 0,25 1 x 1 blandskog. en, sly gråbrun siltig sand 103 0,2 1 x 1 blandskog, en, sly Grusig sand enstaka stenar 0,1-0,2 m 104 0,35 1 x 0,6 blandskog, en. sly Grusig sand enstaka stenar 0,1-0,2 m 105 0,3 0,8 (ö-v) x 0,6 (n-s) blandskog, en, sly gråbrun siltig sand Bergsskreva med enstaka större (0,4) och ett flertal mindre (0,1) stenar

18 Bilaga 2: Provgropslista RAÄ 291 Provgrop Djup Storlek Markslag 100 0,3 O,5xO,5 hällmark 101 0,2 O,5x 0,6 hällmark 102 0,2 0,5 xo,7 hällmark 103 0,25 O,5x 0,8 hällmark 104 0,2 0,5 xo,5 hällmark 105 0,28 1x2 hällmark 106 0,2 1,1 x 0,5 hällmark 107 0,25 0,5 x 0,5 hällmark 108 0,18 O,5xO,5 hällmark 109 hällmark 110 hällmark 111 0,25 0,6 x 0,6 hällmark 112 hällmark 113 0,2 0,5 x 0,6 hällmark 114 0,3 1,1 xo,8 hällmark 115 0,25 0,5 xo,6 hällmark 116 0,25 0,4 x 0,6 hällmark 117 0,14 0,6 x 0,6 hällmark 118 0,2 0.9 xo,9 hällmark Jordart sand sand sand grusig sand sand grusig sand sand sand sand brungrå siltlpodsoll över brun sand brungrå siltlpodsoll över brun sand brungrå siltlpodsoll över brun sand brungrå siltlpodsoll över brun sand brungrå siltlpodsoll över brun sand småsten och grus över brun sand brungrå siltlpodsoll över brun sand grusig brungrå silt över brun sand sand sand Stenpackning sten packning 0,1-0,2 m stora stenar stenpackning 0,1-0,2 m stora stenar Enstaka 0,1 m stora stenar Enstaka 0,1 m stora stenar stenpackning 0,1-0,2 m stora stenar 0,2-0,5 m stora stenar i två varv gles stenoacknina nej nej 0,1-0,4 m stora stenar 0,1-0,2 m stora stenar tätt packade i 3 varv, småsten i alven nej nej nej stenpackning 0,1-0,2 m stora stenar stenpackning 0,1-0,3 m stora stenar stenpackning 0,1-0,3 m stora stenar sten packning 0,1-0,3 m stora stenar En stor sten minst 0,6 x 0,4, sträcker sig 0.1 meter in i rutan 0,1-0,4 m stora stenar i tät stenpackning Övrigt ej grävd i botten A 1114, flintdepå invid ev sittsten(?) strandson

19 Bilaga 3 Fyndlista RAÄ 289 Schakt Fynd Flinta: 1 avslagsskrapa, 1 övrig kärna, 3 flathuggningsavslag, 5 avslag. 7 övrigt slagna. Bergart: 1 avslag Flinta: 7 övrigt slagna Flinta: 3 övrigt slagna, Bergart: 1 avslag Provgrop Fynd Flinta: 1 övrig kärna, 5 avslag, 4 övrigt slagen. Kvarts: 1 övrigt slagen Flinta: 1 spånkärna, 2 övrig kärna, 2 uppfriskningsavslag, 1 avslag med retusch, 4 avslag, 16 övrigt slagna, 7 splitter. Bergart: 1 knacksten Flinta: 3 avslag, 2 övrigt slagna, 1 splitter Flinta: 3 kärnuppfriskningsavslag varav två bottenfragment, 1 avslag med nötning, 7 avslag, 3 avslag med patinering, 2 splitter, 16 övrigt slagna Flinta: 1 eggfragment från kärnyxa, 4 sidofragment av plattformskärna, 2 flathuggningsavslag, 1 avslag, 4 splitter, 8 övrigt slagna. Bergart: 1 knacksten, 1 avslag (0,18 x 0,12 x 0,04 m),

20 Bilaga 4 Fyndlista RAÄ 291 Provgrop Fynd 100 nej 101 nej 102 nej 103 nej 104 enstaka flintavslag 105 enstaka flintavslag kvartsavslag 107 nej 108 enstaka kvartssplitter flintavslag 110 nej 111 nej 112 nej 113 nej 114 UM Flinta: 8 mikrospån. 2 spånfragment, 2 sidofragment av plattformskärna, 3 fragment av plattformskärna, 2 fragment av övrig kärna, 102 avslag varav 9 med bruksretusch och 1 bränt, 42 splitter, 88 övrigt slagna varav 2 brända. Bergart: 1 knacksten 115 enstaka slagen kvarts och flinta 116 enstaka slagen kvarts och flinta 117 nej 118 nej