Ärendelista och tidplan Barn- och utbildningsnämnden tisdag 29 januari 2019, DOMSALEN, Rådhuset, Östersund

Transkript

1 Ärendelista och tidplan Barn- och utbildningsnämnden tisdag 29 januari 2019, DOMSALEN, Rådhuset, Östersund Öppet sammanträde kl Tid 8.30 Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning 1. Informationsärenden 8.35 Info 1: Förvaltningschefens rapport Föredragare: Britta Gyllebring 8.50 Info 2: Information ekonomi Föredragare: Britta Gyllebring 9.20 Info 3: Sammanställning anmälningar till Skolinspektionen, helår Föredragare: Jonas Berg 9.45 Info 4: Frånvarostatistik ht -18, inkl lagändring från 1/ Föredragare: Maria Stiberg Fika Info 5: Uppföljning betygsresultat ht -18 Föredragare: Mattias Vestfält Info 6: Platser förskola Föredragare: Elisabet Uitto Tid Beslutsärenden d/tf* Ärende 2: Internkontrollplan 2019 Handläggare: Mattias Vestfält d Lunch Ärende 3: Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, revidering d Handläggare: Eva Lindvall Ärende 4: Tillsyn fristående verksamheter, utveckling av arbetssätt Handläggare: Eva Lindvall d Ärende 5: Val av ledamot och ersättare i kommunens Tillgänglighetsråd d Handläggare: Eva Lindvall Ärende 6: Remiss - Folkhälsostrategi Handläggare: Eva Lindvall d Ärende 7: Val av barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Handläggare: Britta Gyllebring d Ärende 8: Val av ledamöter med särskilt ansvar för Barnkonventionens efterlevnad 2019 tf Handläggare: Ulrika Persson Ärende 9: Öppna sammanträden i barn- och utbildningsnämnden tf Handläggare: Ulrika Persson Ärende 10: Hantering av meddelanden och anmälan av delegationsbeslut i tf barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Ulrika Persson Ärende 11: Delegationsbeslut Ärende 12: Barn- och elevärenden Ärende 13: Meddelanden Fika och gruppmöte Tid för beslut *d=dragning av ärende/ tf=tjänsteman till förfogande för att svara på frågor

2 Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Sida 1(1) Diarienummer BOUN Information/Överläggning i barnoch utbildningsnämnden Förvaltningschefens rapport 2. Information ekonomi 3. Sammanställning anmälningar till Skolinspektionen, helår 4. Frånvarostatistik ht Uppföljning betygsresultat ht Platser förskola

3 Barn-och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Datum Sida 1(1) Diarienummer BOUN Internkontrollplan 2019 Sammanfattning av ärendet I enlighet med kommunens riktlinjer har Barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram en internkontrollplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Planen avser verksamhetsåret Kommunens riktlinjer för internkontroll anger också att en årsrapport ska avges till nämnden och detta kommer att redovisas i årsredovisningen som sammanställs i början av 2020 Förvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer Internkontrollplan Underlag för beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Internkontrollplan för Barn- och utbildningsnämnden Bakgrund Syftet med en internkontrollplan är att på en rimlig nivå säkerställa att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv, att lagar och regelverk följs samt att information om verksamheten och den finansiella rapporteringen är ändamålsenlig, tillförlitlig och tillräcklig. Underskrifter Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Mattias Vestfält Samordnare

4 Internkontrollplan 2019 Barn- och utbildningsnämnd 1 Inledning I arbetet med att ta fram internkontrollplan 2019 identifierades förvaltningens risker. Därefter bedömndes sannolikheten för att de identifierade riskerna skulle inträffa och vilka konsekvenser det skulle bli om riskerna skulle inträffa. I Internkontrollplanen som sedan togs fram framgår det vilka kontrollmoment som ska göras under året. 1.1 Risker - Kontrollmoment Ekonomi Process/Rutin Identifierad Risk Kontrollmoment Budgetprocess Bristfällig ekonomisk uppföljning Frisläppande av budgetar av närmsta chef. Därefter löpande kontroll via månatlig avstämning i Stratsys. Månadsuppföljning genomförs ej. Genomför månadsuppföljning Budgetuppföljningen blir missvisande. Rimlighetskontroll mot prognos Verksamhet Statliga mål. Process/Rutin Identifierad Risk Kontrollmoment Långsiktig strategisk planering Bristande uppföljning av statliga mål genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Kränkande behandling rapporteras inte till Boun. Svårigheter att erbjuda plats i förskola och skola då lokaler saknas. Plats på förskola kan inte erbjudas inom lagstadgad tid. dvs 4 månader Kvalitetsseminarium genomförs med samtliga rektorer och förskolechefer Åtgärdsplan Samverkan för bästa skola följs Enheternas analyser finns med i återrapportering i Boun Ny processkarta för arbete mot kränkande behandling tas fram Årlig avstämning mot den 10-åriga målbilden i den strategiska planen för grundskolan samt den 5-åriga målbilden för förskolan Stämma av tillgängliga platser mot faktiskt inskrivna barn, placerade barn och barn i kö som måste erbjudas plats. Årlig avstämning mot den femåriga målbilden från den strategiska planen. 1.2 Risker - Förebyggande åtgärder Ekonomi Process/Rutin Identifierad Risk Åtgärd Momshantering Leverantörsfaktura scannas fel där moms inte framgår Attest- och utbetalningsreglementet och dess innebörd görs känt Verksamhet Process/Rutin Identifierad Risk Åtgärd Långsiktig strategisk planering Svårigheter att erbjuda plats i förskola och skola då lokaler saknas. Revidera Treårsplan för kortsiktiga behov efter att valet till förskoleklass är genomfört.

5 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Datum Sida 1(3) Diarienummer BOUN Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, revidering Sammanfattning av ärendet Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om nya bestämmelser i skollagen. Beslutet innebär att det införs skärpta krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari Utifrån nya kraven behöver Riktlinjerna för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet beslutade att ersättas med nya reviderade och gälla från Förvaltningens förslag till beslut Riktlinjerna för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet antas och börjar gälla från Underlag för beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Riktlinjer Fristående verksamhet Cirkulär Nya krav för enskilda att bedriva fristående förskola Riktlinjer Fristående verksamhet Bakgrund Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om nya bestämmelser i skollagen liksom motsvarande lagar för andra välfärdssektorer. Beslutet innebär att det införs skärpta krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet. Det är proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden som ligger till grund för ändringarna. De börjar gälla den 1 januari De skärpta kraven påverkar kommunens godkännande av fristående för-skolor och fritidshem, gäller inte pedagogisk omsorg. Se bifogat cirkulär För kommunens del innebär de skärpta kraven att den ska bedöma ytterligare omständigheter i sin godkännandeprövning och tillsyn av fristående förskolor och vissa fristående fritidshem (sådana som inte anordnas vid en fristående skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola).

6 Datum Sida 2(3) Ändringarna innebär vidare att kommunen få ta ut en avgift för ansökningar om godkännande av fristående förskolor och vissa fristående fritidshem. De skärpta kraven som ska prövas Kommunerna har redan ett godkännande- och tillsynsansvar för fristående förskolor och vissa fritidshem. Vad gäller godkännande ska prövningen som görs idag även fortsättningsvis göras: om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna, dvs. kommunen. Det som är nytt är att kommunen utöver detta också ska göra vad som kallas en ägar- och ledningsprövning. Enligt den nya lydelsen i 2 kap. 5 skollagen ska godkännande lämnas om den enskilde 1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten 2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verk-samheten, och 3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. Kraven ska vara fortlöpande uppfyllda och behöver därför vara föremål för löpande tillsyn. Personkretsen som ska leva upp till de skärpta kraven. Bedömningen ska göra samlat för hela den aktuelle kretsen och prövning av be-rörda ska ske i förhållande till den aktuella verksamheten. Krav på insikt, ska pröva om sökande har tillräcklig insikt i gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten samt i övrigt är lämplig. Kraven omfattar även kunskap om bl.a. de arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga regler som reglerar verksamheten. Krävs också att man har kunskap om de ekonomiska regelverk som styr. Kraven ska uppfyllas av den berörda personkretsen. Krav ekonomiska förutsättningar, den som ansöker ska ha ekono-miska förutsättningar att driva verksamheten i enlighet med de kravs som ställs på den. I kravet ligger att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt som innebär att den bär sina kostnader och att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar. Krav lämplighet vid lämplighetsprövning bör vägas in ekonomisk skötsamhet, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse. Det finns ett generellt behov av att förhindra att kriminella söker sig till

7 Datum Sida 3(3) välfärdsverksamhet, även t.ex. vålds- och sexualbrott bör därför kunna vägas in i en prövning. Ändring i förordning (1999:1134) 16b gällande belastningsregister träder i kraft Den innebär att kommunen i ärenden om godkännande får begära ut uppgifter ifråga om den som kommunen överväger att godkänna som huvudman och sådana som ingår i per-sonkretsen enligt 2 kap. 5a skollagen. Tillsyn utövas för att se att kraven är uppfyllda för att säkerställa att kraven på insikt och lämplighet i övrigt upprätthålls behöver tillsyn utövas över att kraven på verksamheten samt ägare och ledning fort-löpande är uppfyllda. Befintliga godkännanden behöver inte prövas på nytt det innebär att det fr.o.m. ikraftträdande ska prövas om ägare och ledning uppfyller kraven inom tillsyn, och att den som redan har ett godkännande ska anmäla ändringar i den berörda kretsen av personer till kommunen i egenskap av tillsynsmyndighet direkt efter ikraftträdande. Kommunen får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande det innebär inte att man måste, men om kommunen beslutar sig för att ta ut avgift ska beslutet fattas av kommunfullmäktige, Utifrån nya kraven behöver Riktlinjerna för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet beslutade att ersättas med nya reviderade och gälla från Beslutet skickas till Eva Lindwall, sakkunnig Elisabet Uitto, verksamhetschef Bent-Ola Mattsson, kommunikatör Underskrifter Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Eva Lindwall Sakkunnig

8 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade RIKTLINJER FÖR ATT STARTA OCH BEDRIVA FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH PEDAGOGISK OMSORG 1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODKÄNNANDE OCH RÄTT TILL BIDRAG Fristående förskola och fritidshem För att få godkännande att bedriva förskola och fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet och få kommunala bidrag ska verksamheten uppfylla de kvalitetskrav som anges i Skollagen 2010:800. (2 kap och 31 4 kap, 8 kap och18-24, 14 kap och samt vara öppen för alla barn som har rätt till motsvarande offentlig verksamhet. och 25 kap. 10 ). Dessutom finns krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet utifrån proposition 2017/18:158 (ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden). Ett godkännande avser viss utbildning vid en viss förskoleenhet. Kraven ska vara fortlöpande uppfyllda och behöver därför vara föremål för löpande tillsyn. Annan pedagogisk omsorg (Pedagogisk omsorg, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg som inte är förskola, fritidshem, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet) har rätt att få bidrag om kraven i Skollagen kap uppfylls. 2. ÄGAR- OCH LEDNINGSPRÖVNING FÖR FRISTÅENDE FÖRSKOLOR OCH VISSA FRISTÅENDE FRITIDSHEM. i Skärpta tillstånds och särskilda regler för upphandling inom välfärden omfattar krav på erfarenhet av eller på annat sätt förvärvad insikt i de föreskrifter som gäller för skolverksamhet samt lämplighet att bedriva denna. Huvudmannen ska även ha ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet enligt de föreskrifter som gäller. Vad gäller godkännande ska prövningen som görs idag även fortsättningsvis göras. Det som är nytt är att kommunen utöver detta också ska göra vad som kallas en ägar- och ledningsprövning. Personkretsen som ska leva upp till de skärpta kraven. (kraven omfattar ägare med ett väsentligt inflytande, ledning och även andra som har ett bestämmande inflytande över verksamheten). Bedömningen ska göra samlat för hela den aktuelle kretsen och prövning av berörda ska ske i förhållande till den aktuella verksamheten. Krav på insikt, ska pröva om sökande har tillräcklig insikt i gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten samt i övrigt är lämplig. Kraven omfattar även kunskap om bl.a. arbetsrättsliga, arbetsmiljömässiga regler samt ekonomi. Det räcker med en samlad kompetens inom personkretsen, varje enskild person behöver inte ha den erfarenhet/insikt som krävs.

9 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade Krav ekonomiska förutsättningar, huvudmannen ska ha ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten i enlighet med de krav som ställs på den, både vid tillståndsprövningen och att de fortlöpande är uppfyllda. Om huvudmannen ingår i en koncern beaktas även koncernens ekonomi. Krav lämplighet personer som ingår i ägar- och ledningskretsen ska även i övrigt bedömas som lämpliga. Vid lämplighetsprövning ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt (bör vägas in ekonomisk skötsamhet och tidigare brottslighet) och andra omständigheter av betydelse beaktas. Var och en i personkretsen måste bedömas lämplig. Barn- och utbildningsnämnden kan vid bedömning komma att hämta in uppgifter från polismyndighet, kronofogden skatteverket m.fl. ii Tillsyn utövas för att säkerställa att kraven på verksamheten samt ägare och ledning fortlöpande är uppfyllda. Befintliga godkännanden behöver inte prövas på nytt det innebär att det fr.o.m. ikraftträdande ska prövas om ägare och ledning uppfyller kraven inom tillsyn, och att den som redan har ett godkännande ska anmäla ändringar i den berörda kretsen av personer till kommunen i egenskap av tillsynsmyndighet direkt efter ikraftträdande. Kommunen får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande det innebär inte att man måste, men om kommunen beslutar sig för att ta ut avgift ska beslutet fattas av kommunfullmäktige Ansökan Ansökan om godkännande och rätt till bidrag ska vara Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun, Östersund tillhanda senast 6 månader före planerat startdatum. Ansökan om godkännande och rätt till bidrag ska följa dessa riktlinjer och göras på en särskild blankett som finns på kommunens hemsida. Ansökan ska visa att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för sökt utbildning/verksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen gör en ägar- och ledningsprövning (personkretsen som ska leva upp till de skärpta kraven). Krav på insikt Krav ekonomiska förutsättningar Krav lämplighet F-skattsedel eller motsvarande För juridiska personer såsom bolag, föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar skall dessutom bolags- eller annat organisationsbevis med uppgift om organisationsnummer, firmaadress, firmatecknare, bokföringsår, revisor etc. finnas. Anordnare som är fysisk person skall ha registrerad firma och F-skattsedel för verksamheten. Anordnare som är juridisk person skall ha behörig ställföreträdare och F-skattsedel för verksamheten. Om en verksamhet inte startar inom ett år från ett godkänt angivit startdatum måste nytt godkännande sökas.

10 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade Lokaler Verksamheterna ska bedrivas i säkra, hälsosamma och ändamålsenliga lokaler med hänsyn tagen till barns behov av balans mellan aktiviteter och vila samt god arbetsmiljö. Lokalerna ska vara så beskaffade att de möjliggör en pedagogisk verksamhet i linje med styrdokumentens krav. Ett rekommenderat riktvärde gällande lokalytornas storlek för barn/elever i åldern 1 12 år är m2 per barn/elev. Varje verksamhet ska ha lokaler som är anpassade till barn-/elevantalet oavsett om aktiviteter ofta förläggs utanför lokalerna. Det ska finnas tillgång till lämplig och säker utomhusmiljö i direkt anslutning till verksamhetens lokaler. Utsedd person av barn- och utbildningsförvaltningen besöker annan pedagogisk omsorg inför godkännande. 3. ÖVRIG INFORMATION Råd och vägledning Barn- och utbildningsförvaltningen ska kontinuerligt informera fristående utförare om beslut eller förhållanden som påverkar respektive verksamhet. Den enskilde utföraren är på motsvarande sätt skyldig att lämna information vidare till berörda föräldrar. Det sker genom: Råd och stöd vid ev ansökan/uppstart av verksamhet kontaktperson mot fristående verksamheten Råd och stöd till styrelse/personal via telefon, medverkan i möten, informationsbrev etc Inbjuds att delta vid ev. fortbildningar som genomförs Inbjuds till informationsträff gällande bl.a. ekonomi Försäkringar och säkerhet Huvudmannen är ansvarig för barnens/elevernas säkerhet. Rutiner för barnsäkerhet, brand, kriser och katastrofer ska finnas och dessa ska uppdateras varje år Tillbud och olyckor av allvarligare slag ska dokumenteras och delges barn- och utbildningsförvaltningen snarast. Barn/elever som är inskrivna i godkänd verksamhet omfattas av kommunens kollektiva olycksfallsförsäkring. Den fristående verksamheten tecknar själv övriga försäkringar. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagarna/föreskrifterna gäller för alla arbetsgivare. (För fristående verksamhet räknas styrelsen/aktiebolag/stiftelse m.fl. som arbetsgivare). Ansvaret innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås för barn och personal. Livsmedelslagen Gällande kök och matlagning så står fristående förskolor och fritidshem där det lagas och serveras mat under tillsyn av miljö och hälsa och ska ha ett egenkontrollprogram och följa HACCP (faroanalys och kritiska kontrollpunkter) Annan pedagogisk omsorg ska ha grundläggande kunskaper om livsmedelshantering, hygien, allergi mm, som tas upp vid besök inför godkännande av verksamhet. Förändringar i verksamheten Anmälningar av ändringar i personkretsen ska anmälas in direkt efter ikraftträdande.

11 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade Ett nytt godkännande krävs om en ny huvudman önskar ta över befintlig verksamhet. Beslut om att en ny huvudmans ska beviljas godkännande och rätt till bidrag för befintlig verksamhet kan fattas först när godkännandet och beslutet om rätt till bidrag är uppsagt av tidigare huvudman. Förändringar i godkänd verksamhet såsom flytt av verksamhet eller andra väsentliga förändringar kräver nytt godkännande. En redan godkänd verksamhet har rätt att utöka sin verksamhet utan ny prövning av godkännandet enligt etableringsfriheten. Däremot råder en informationsskyldighet till kommunen. Mindre förändringar ska meddelas till barn- och utbildningsförvaltningen. När fristående huvudman ämnar avveckla verksamheten på egen begäran ska huvudmannen meddela kommunen senast fyra månader före verksamhetens upphörande. - Huvudmannen ansvarar för att alla vårdnadshavare som har barn i verksamheten, informeras och ansvarar för att alla vårdnadshavare får nödvändig information om hur ny förskoleplats erhålls via kommunen. Övrigt Skollagen kap 1 7 Tillåtet att ha konfessionell(religiösa) inslag i utbildning, om den är frivillig men inte i undervisningen. Inslag i utbildningen får dock aldrig strida mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildningen. Köhanteringen och övrig administration sköts av den fristående verksamheten. Kommunens ramtider för förskole och fritidshemsverksamhet är styrande. Förskole och fritidshemsverksamhet skall tillhandahållas vardagar mellan i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars arbete, studier eller barnets eget behov. Behovet av öppethållande ska kontinuerligt följas upp av huvudmannen. Föräldrarnas förändrade behov av omsorgstid ska mötas snarast. En alternativ placering ska erbjudas om den egna verksamheten har stängt. Enligt skollagen ska barn-/elevgrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek. Vid utformning av barn/elevgrupperna ska hänsyn tas till: personalens kompetens barnens/elevernas ålder och kön barn/elever med annat modersmål än svenska barn/elever i behov av särskilt stöd i sin utveckling barnens/elevernas närvarotider lokalernas och utemiljöns storlek och utformning Rekommenderat riktvärde: Verksamhet Heltidsplatser Årsarbetare Förskola 17,0 3,0 Fritidshem 38,0 40,0 2,5 3,0 Pedagogisk omsorg 1 5 år 5,0 6,0 1,0 Pedagogisk omsorg 6-12 år 13,0 15,0 1,0 Pedagogisk omsorg, familjedaghem

12 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade Pedagogisk omsorg erbjuds i stället för förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i åldern 1 år till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år. Pedagogisk omsorg utgör ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera former. Huvudmannen för pedagogisk omsorg ska följa vad som stadgas i 25 kap. skollagen. Läroplanen för förskolan/grundskolan ska vara vägledande. Lokalen ska vara anpassad för att kunna bedriva verksamheten. Personalen inom pedagogisk omsorg ska ha utbildning eller sådan erfarenhet av att arbeta med barn att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses (skollagen 25 kap). Personal ska ha kompetens för att kunna stimulera barns utveckling och lärande och vara förtrogen med verksamhetens pedagogiska inriktning Ha kunskap om de mänskliga rättigheterna samt barnens särskilda rättigheter så som de beskrivs i barnkonventionen, vara förtrogen med demokratiska värderingar samt förskolans läroplans avsnitt om normer och värden. Ha sådan kompetens att de kan ge omsorg till barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling och att dessa barn förbereds för fortsatt lärande Köhanteringen och övrig administration sköts av dagbarnvårdaren. Dagbarnvårdarens egna barn som fyllt 1 år men inte 13, får räknas in i barngruppen och generera ersättning, Antalet egna barn får utgöra högst hälften av antalet inskrivna barn. Verksamheten ska servera måltider i lämplig omfattning. (skollagen 25 kap. 11 sista stycket). Huvudman, med anställda dagbarnvårdare Köhanteringen och övrig administration sköts själva av annan pedagogisk verksamhet. Det är den ansvariga som ansvarar för verksamheten och för de dagbarnvårdare som finns anställda. Dagbarnvårdarens egna barn som fyllt 1 år men inte 13, får räknas in i barngruppen hos respektive dagbarnvårdare. Antalet egna barn får utgöra högst hälften av antalet inskrivna barn. Samtliga barn skall ha en fast placering hos en specifik dagbarnvårdare. Personal Huvudmannen är verksamhetsansvarig och arbetsgivare för personal och ansvarar därmed för anställnings- och arbetsmiljövillkor för verksamheten. Huvudmannen ansvarar även för att personalen i verksamheten är väl insatta i gällande styrdokument, för det pedagogiska arbetet samt för barnens/elevernas säkerhet. Det pedagogiska arbetet på en förskola ska ledas och samordnas av en förskolechef. En förskolechef ska genom utbildning och erfarenhet ha pedagogisk insikt med inriktning mot de åldrar som verksamheten vänder sig till (skollagen 2 kap). Huvudmannen ska för undervisning använda förskollärare som har legitimation och som är behöriga för den undervisning som ska bedrivas (skollagen 2 kap.) Huvudmannen bör så långt som det är möjligt sträva efter att anställa personal med pedagogisk högskoleutbildning. För varje barn- /elevgrupp ska det finnas minst en personal med pedagogisk högskoleutbildning inriktad mot den åldersgrupp och den verksamhet som avses. All personal i verksamheten ska följa de normer och värden som anges i läroplanen och bidra till att verksamhetens uppdrag genomförs. Personal som behärskar det svenska språket ska finnas i tillräcklig omfattning i varje verksamhet för att garantera att barnens språkutveckling i svenska språket tillgodoses.

13 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade Den som erbjuds anställning inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg ska till den som erbjuder anställningen lämna ett registerutdrag ur belastningsregistret (skollagen 2010:800 2 kap.31 ) Utdraget ska vara högst ett år gammalt. Den som är eller har varit verksam inom fristående verksamhet omfattas av tystnadsplikt (skollagen 2010: kap. 14, offentlighets- och sekretesslag 2009: kap. 1,3 )). Huvudmannen ska hålla handlingar so rör enskilds personliga förhållande i säkert förvar och skydda från obehörig insyn. Ansvarar för att behandla personuppgifter enligt Dataskyddsförordningen (GDPR). Huvudman och anställda i verksamheten har skyldighet att genast göra orosanmälan till social myndighet vid misstanke om att barn far illa (socialtjänstlagen 2001:453 kap.14 1 ) Meddelarfrihet Anställda inom fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg omfattas av meddelarfrihet liknande den som gäller för kommunens anställda inom motsvarande verksamhetsområde. Huvudmannen för fristående verksamheter förbinder sig att inte ingripa mot eller efterforska vem som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift, radioprogram etc. Måltider Måltider som serveras ska ur näringssynpunkt vara riktigt sammansatta och av god kvalitet. Det ska vid behov serveras specialkost. Måltiderna ska vara jämnt fördelade över den tid av dagen som barnen/eleverna vistas i verksamheten. Rutiner och dokumentation Verksamheten ska ha fungerande rutiner för att uppmärksamma barn/elever i behov av särskilt stöd i sin utveckling samt rutiner för att se till att dessa behov tillgodoses. Inför varje år ska en verksamhetsplan upprättas. Planen ska beskriva det kommande årets arbete och planen ska knyta an till nationella styrdokument. Huvudmannen har ansvar för att planera, följa upp och utveckla utbildningen kontinuerligt. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras enligt 4 kap. skollagen. Huvudmannen ska varje år upprätta en plan för varje verksamhet med åtgärder som syftar till att motverka kränkande behandling (enligt skollagen 6 kap. 8 ). Arbetet ska innefatta aktiva åtgärder för att motverka diskriminering, även införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på likabehandlingsplan ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. (enligt 3 kap. diskrimineringslagen). Samverkan med vårdnadshavare. Verksamheternas arbete med barnen/eleverna ska ske i ett nära samarbete med hemmen. Verksamheterna ska ge vårdnadshavarna möjlighet till inflytande och samråd. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 4. EKONOMI Villkor i skollagen Skollagen kap reglerar bidrag till fristående förskoleverksamhet

14 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade Skollagen kap reglerar bidrag till fristående fritidshem Skollagen kap reglerar bidrag till annan pedagogisk omsorg. Bidrag för verksamheten Den som fått godkännande får kommunalt bidrag för sin verksamhet. Bidraget består av flera olika delar, beroende på vilken slags verksamhet det gäller, och omfattningen på verksamheten. Beslut om bidrag för varje nytt kalenderår tas av Barn- och utbildningsnämnden under hösten före respektive kalenderår. Tjänster som Östersunds kommun tillhandahåller till fristående verksamhet räknas in i bidragen. Bidragen avser täcka de kostnader som respektive verksamhet medför, inklusive lokaler. En del av kostnaderna täcks dock av föräldraavgifterna, se nedan. Kö och avgifter De fristående verksamheterna hanterar sin egen kö och tar in föräldraavgifter. Östersunds kommun tillämpar maxtaxa vilket också den fristående verksamheten måste göra. Den fristående verksamheten får dock om den så önskar tillämpa en lägre taxa än maxtaxan. Föräldraavgift ska erläggas för de egna barnen som ingår i verksamheten enligt gällande regelverk. Utbetalning av bidrag förskola/fritidshem Varje enskild förskola ska ha en/flera fakturerinsansvarig/a som får användarnamn och lösen från kontaktperson. Den enskilda verksamheten ansvarar för att anmäla in/ändra fakturerings ansvarig vid behov. Den 10:e varje månad kan varje enhet gå in i systemet och läsa av de preliminära uppgifter som ligger där (via länk som man fått tillsammans med användarnamn och lösen.) Fram till den 15:e varje månad går det att korrigera eventuella felaktiga uppgifter genom att skriva eller ringa förvaltningskontoret. Utbetalning sker automatiskt till enheterna efter den 15:e varje månad. Nästkommande månad kan felaktigheter korrigeras som upptäcks efter den 15:e månaden före. Bidrag pedagogisk omsorg, familjedaghem Bidrag faktureras varje månad. Faktura skickas till faktureringsadressen: Östersunds kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Ref.nr Box Östersund senast den 5:e respektive månad, och betalas senast den 20:e samma månad. Övrigt Den fristående verksamheten kan ta emot barn som är folkbokförda i andra kommuner och får då göra en överenskommelse med barnets hemkommun. 5. TILLSYN Medverkan till att nämnden kan utöva sitt tillsynsansvar Verksamheten i fristående förskola, fritidshem som inte tillhör någon skola och annan pedagogisk omsorg inom kommunen står under tillsyn av Östersunds kommun, enligt Skollagen kap 26. Tillsynen

15 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för verksamheten. Gällande förskola och fritidshem ingår tillsyn över ägar- och ledningsprövning för att säkerställa att kraven på insikt och lämplighet i övrigt upprätthålls och fortlöpande är uppfyllda. Ordinarie tillsyn (regelmässiga och återkommande uppföljningar och utvärderingar av fristående förskoleverksamhet samt annan pedagogisk omsorg) Tillsyn görs kontinuerligt, (ca 1g/vartannat år) Inspektionen inkluderar både den pedagogiska verksamheten och lokalerna. Det är önskvärt att både ansvarig för verksamheten och representant för styrelsen är med vid inspektionen när det gäller förskolor där föreningen är huvudman. Tillsynen bedrivs över hela verksamheten. Huvudmannen och de anställda ska medverka till att tillsynen kan utövas gäller även annan pedagogisk omsorg. Särskild tillsyn, blir aktuell om information om missförhållande eller anmälan kommer från personal, föräldrar eller andra till förvaltningen. Informationens natur ligger för grund för om särskild tillsyn ska anordnas. Om det finns missförhållande i verksamheten ska kommunen förelägga den ansvarige att avhjälpa missförhållandet. Om kommunens föreläggande inte följs har kommunen rätt att återkalla godkännandet. Efter tillsynen av verksamheten skriver båda parterna under tillsynsformuläret. Där antecknas eventuella brister med tidplan för åtgärder som skall åtgärdas. Tillsynsmyndigheten kan ge olika former av sanktioner/ ingripanden om inte brister åtgärdas Tillsynsrapporterna redovisas skriftligt för barn- och utbildningsnämnden 1 gång/år om inget annat efterfrågas. Årlig redovisning av handlingar Fristående verksamheter ska för varje verksamhetsår, oavsett om verksamheten varit föremål för tillsyn under året eller inte, inkomma med följande dokumentation, senast oktober månad varje år. årsredovisning med verksamhetsberättelse dokument som styrker ett systematiskt kvalitetsarbete redovisning av samtliga tillbud och olycksfall Kontinuerligt anmäla in ändringar i den berörda kretsen av personer, för att säkerställa att kraven på insikt och lämplighet i övrigt upprätthålls och fortlöpande är uppfyllda Överklagande Beslut om godkännande, rätt till bidrag, tillfälligt verksamhetsförbud, vitesföreläggande, återkallande av godkännande och rätt till bidrag kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (skollagen 28 kap. 5 punkt 1 2 samt 8 11). Med besluten följer en anvisning om hur man överklagar. i Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om nya bestämmelser i skollagen liksom motsvarande lagar för andra välfärdssektorer. Beslutet innebär att det införs skärpta krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet. Det är proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden som ligger till grund för ändringarna. De börjar gälla den 1 januari ii Ändring i förordning (1999:1134) 16b gällande belastningsregister träder i kraft Den innebär att kommunen i ärenden om godkännande får begära ut uppgifter ifråga om den som kommunen överväger att godkänna som huvudman och sådana som ingår i personkretsen enligt 2 kap. 5a skollagen.

16 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Datum Dnr Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden reviderade

17 (7) CIRKULÄR 18:41 Kommunstyrelsen Förskola Ägar- och ledningsprövning - nya krav för enskilda att bedriva fristående förskola Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om nya bestämmelser i skollagen liksom motsvarande lagar för andra välfärdssektorer. Beslutet innebär att det införs skärpta krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet. Det är proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden som ligger till grund för ändringarna. De börjar gälla den 1 januari De skärpta kraven påverkar kommunens godkännande av fristående förskolor För kommunens del innebär de skärpta kraven att den ska bedöma ytterligare omständigheter i sin godkännandeprövning och tillsyn av fristående förskolor och vissa fristående fritidshem (sådana som inte anordnas vid en fristående skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola). De skärpta kraven omfattar dock inte pedagogisk omsorg och påverkar därmed inte kommunens godkännande och tillsyn av sådan verksamhet i enskild regi. När det gäller fristående skolor är det Skolinspektionen som prövar och har tillsyn över de skärpta kraven. Motsvarande krav inom andra välfärdssektorer prövas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Ändringarna innebär vidare att kommunen få ta ut en avgift för ansökningar om godkännande av fristående förskolor och vissa fristående fritidshem. Detta cirkulär ger en övergripande beskrivning av vad de skärpta kraven innebär för kommunens godkännandeprövning och tillsyn. Cirkuläret bygger på hur ändringarna beskrivs och motiveras i propositionen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer sannolikt att komplettera denna information med ytterligare cirkulär eller annan information längre fram. När i tiden så kommer ske går dock inte att säga i dagsläget. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

18 De skärpta kraven som ska prövas Kommunerna har redan ett godkännande- och tillsynsansvar för fristående förskolor och vissa fritidshem. Vad gäller godkännande ska sådant idag lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagligt negativa följder på lång sikt för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna, dvs. kommunen. Denna prövning ska fortfarande göras. Det som är nytt är att kommunen utöver detta också ska göra vad som kallas en ägar- och ledningsprövning. Enligt den nya lydelsen i 2 kap. 5 skollagen ska godkännande lämnas om den enskilde 1. genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten 2. har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och 3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. Kraven ska vara fortlöpande uppfyllda och behöver därför vara föremål för löpande tillsyn. Personkretsen som ska leva upp till de skärpta kraven Enligt 2 kap. 5 a skollagen ska prövningen ifråga om en juridisk person avse 1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten 2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och 4. personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Bedömningen ska göra samlat för hela den aktuella kretsen och prövning av berörda ska ske i förhållande till den aktuella verksamheten. På grund av att ägandet kan vara spritt på många som antingen äger aktier i ett börsbolag eller är medlemmar i ett kooperativ avgränsas kretsen i prövningen till att omfatta ägare med ett väsentligt inflytande över verksamheten. Eftersom ägande kan struktureras på många olika sätt måste bedömningen av vem som har ett väsentligt inflytande göras samlat utifrån alla omständigheter i det enskilda fallet. Hur ägarförhållandena ser ut i övrigt kan påverka vilket inflytande som en delägare har över verksamheten. Som en huvudregel kan dock en ägare anses ha ett väsentligt inflytande i ett aktiebolag om ägaren representerar mer än 10 procent av det röstberättigade aktiekapitalet. Föreningar och stiftelser har typiskt sett inga ägare med väsentligt inflytande varför prövningen där som utgångspunkt endast kommer att omfatta styrelsen. När det gäller verksamhet som bedrivs av t.ex. ett kooperativ, som saknar ägare med väsentligt

19 inflytande och VD eller annan med ett bestämmande inflytande över verksamheten, ska styrelsen tillsammans ha de kunskaper som krävs. Varje ledamot i en styrelse behöver alltså inte ha kunskapen, men kompetensen måste sammantaget finnas i den berörda kretsen. I ett handelsbolag ska kraven uppfyllas gemensamt av de bolagsmän som har ett väsentligt inflytande. Om en ägare med väsentligt inflytande är en annan juridisk person ska prövningen omfatta även ledning och ägare hos denna. Det avgörande är vilket inflytande dessa personer kan anses ha över verksamheten, oavsett om det är direkt eller indirekt genom andra juridiska personer. För att förhindra att bulvanförhållanden uppstår bör prövningen även omfatta andra än VD som har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Prövningen ska dock avgränsas till personer med en ledande funktion på motsvarande nivå som en VD, exempelvis en förvaltare, eller någon som visserligen inte har en sådan formell ställning, men i praktiken utövar ett motsvarande inflytande. En anställd med arbetsledande funktion, som exempelvis en förskolechef, ingår inte i prövningen, om det inte finns några omständigheter som talar för det, t.ex. att förskolechefen tillika ingår i styrelsen för verksamheten. Vilka kompetenskrav och liknande som gäller förskolechefer regleras i särskild ordning i skollagen. 1 Om verksamheten bedrivs av en fysisk person är det den personen som ska prövas. Det är inte givet att en verksamhet ska beviljas godkännande även om de enskilda personerna var för sig tidigare godkänts vid en prövning. En ägar- och ledningsprövning är förknippad med en viss verksamhet, t.ex. utbildning vid en viss förskoleenhet. Det innebär att bedömning måste göras för varje verksamhet om företrädarna har tillräcklig insikt och är lämpliga att bedriva den aktuella verksamheten. En ägar- och ledningsprövning innebär inte att kommunen gör en överprövning av vilka företrädare som väljs på en stämma. Dessa personer är alltjämt företrädare för den juridiska personen. Den organisation som väljer att bedriva en viss verksamhet är dock tvungen att uppfylla de skärpta kraven. Förändringar i personkretsen ska så snart som möjligt anmälas till kommunen av den enskilde huvudmannen, dock senast en månad efter förändringen. Närmare om kravet på insikt Kommunen ska pröva om sökanden som vill bedriva fristående förskola och vissa fritidshem har tillräcklig insikt i de gällande föreskrifter som krävs för att bedriva verksamheten samt i övrigt är lämplig i samband med en ansökan om godkännande eller tillstånd. Kraven på insikt är viktigt för att ge den enskilde en högre beredskap 1 Fr.o.m den 1 juli 2019 ska förskolechef benämnas rektor enligt 2 kap 9 skollagen.

20 för uppdraget och därigenom säkerställa att den sökande har förutsättningar att kunna bedriva verksamhet av god kvalitet. Utöver krav på kunskap om innehållet i den lagstiftning som reglerar den verksamhet som godkännandet avser, omfattar kraven också kunskap om bland annat de arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regler som gäller för verksamheten. Kunskapen kan visas exempelvis genom en redogörelse för erfarenhet av liknande verksamhet eller utbildning på området. Kraven på insikt innebär att den enskilde genom erfarenhet eller på annat sätt ska ha förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. Utöver kunskap om de skolförfattningar som gäller för verksamheten omfattar kravet på insikt även kunskap om bl.a. de arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga regler som reglerar verksamheten. Vidare krävs att den enskilde kan visa att denne har kunskap om de ekonomiska regelverk som styr associationsformen, exempelvis reglerna i årsredovisningslagen (ÅRL) och aktiebolagslagen (ABL). Kunskapen kan visas exempelvis genom en redogörelse för erfarenhet av liknande verksamhet eller utbildning på området. Bedömningen ska ske samlat för hela den berörda kretsen, dvs. kravet ska i ett aktiebolag vara uppfyllt av styrelsen, den verkställande direktören och ägarna sammantaget. I ett handelsbolag ska kraven uppfyllas av bolagsmännen och eventuella kommanditdelägare gemensamt. I en ekonomisk eller ideell förening ska kraven vanligtvis uppfyllas av styrelsen. Det krävs alltså inte att samtliga personer i den berörda kretsen har kunskapen, utan endast att den sökande kan visa att kunskapen finns representerad inom kretsen. Kraven på insikt ska uppfyllas av den berörda personkretsen att endast till exempel genom anställda eller externa konsulter ha tillgång till kompetensen eller kunskapen är inte tillräckligt för att kraven ska anses uppfyllda. Närmare om kravet på ekonomiska förutsättningar Den som ansöker om godkännande ska ha ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten i enlighet med de krav som ställs på den. I kravet på ekonomiska förutsättningar ligger att verksamheten ska bedrivas på ett sätt som innebär att den bär sina kostnader och att det finns ekonomiskt utrymme för nödvändiga investeringar. Det kan bli aktuellt att ingripa mot en aktör om ekonomin kraftigt försämras, t.ex. genom vikande barnunderlag eller att aktörens tillgångar minskar, på ett sådant sätt att det påverkar förutsättningarna att bedriva en verksamhet av godtagbar kvalitet enligt lagar och andra föreskrifter. Om verksamheten visar ett underskott bör det vägas in om det finns fonderade eller andra medel, exempelvis genom ett moderbolag eller en bankgaranti, tillgängliga för att hantera underskottet. Ett underskott i sig innebär inte att kravet på ekonomiska förutsättningar inte är uppfyllt. En prognos som visar att det finns förutsättningar att inom skälig tid nå ett överskott kan också vara en indikation på att kravet är uppfyllt.

21 Om det är fråga om ett bolag som ingår i en koncern bör det även beaktas om ekonomin i koncernen som helhet påverkar aktörens ekonomiska förutsättningar. Närmare om kravet på lämplighet Som en del i ägar- och ledningsprövningen ska en bedömning göras av företrädarnas lämplighet i övrigt. Vid lämplighetsprövningen bör vägas in ekonomisk skötsamhet in, dvs. viljan och förmågan att fullgöra skyldigheterna mot det allmänna. Laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Som exempel på omständigheter av det sist nämnda slaget kan nämnas att personen har haft en ledande ställning i ett bolag som är eller har varit försatt i konkurs. I den helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet som ska göras bör vägas in om någon ekonomisk misskötsamhet kan läggas personen till last. Mot bakgrund av att syftet med tillståndsmyndighetens prövning är att eftersträva seriösa ägare är det rimligt att brott av förmögenhetsrättslig karaktär beaktas vid prövningen. Det finns vidare ett generellt behov av att förhindra att kriminella söker sig till välfärdsverksamhet. Även t.ex. vålds- och sexualbrott bör därför kunna vägas in vid en prövning. Det ska göras en samlad bedömning av alla omständigheter, såsom exempelvis hur långt tillbaka i tiden brottet begicks, brottets beskaffenhet och hur sökanden har uppträtt därefter. Om företrädarna tidigare har drivit en verksamhet vars godkännande eller tillstånd har återkallats, om verksamhet bedrivits olagligen eller om ansvarig myndighet i sin tillsyn funnit allvarliga brister i verksamheten, kan det också påverka bedömningen av företrädarnas lämplighet. Den principiella utgångspunkten i ett rättssamhälle är att den som har avtjänat ett straff ska ha samma rätt som alla andra att verka i samhället. Enbart den omständigheten att en person har dömts för ett brott ska inte per automatik innebära att lämplighetskravet inte anses uppfyllt, utan prövningen måste göras utifrån den verksamhet som ska bedrivas och omständigheterna i det enskilda fallet. Den 1 januari 2019 träder i kraft en ändring i 16 b förordning (1999:1134) om belastningsregister. Ändringen innebär att kommunen i ärenden om godkännande av enskild huvudman får begära ut uppgifter ifråga om den som kommunen överväger att godkänna som huvudman och sådana som ingår i personkretsen enligt 2 kap. 5 a skollagen. Tillsyn ska utövas över att kraven är uppfyllda För att säkerställa att kraven på insikt och lämplighet i övrigt upprätthålls behöver tillsyn utövas över att kraven på verksamheten samt ägare och ledning fortlöpande är uppfyllda. Om tillsynen visar att en enskild huvudman inte uppfyller kraven för ett godkännande kan det bli aktuellt med ingripande från tillsynsmyndigheten. Kommunen får då förelägga aktören att åtgärda en brist.

22 Ett föreläggande kan emellertid enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer endast utfärdas om det finns förutsättningar för att det kan följas. Ett godkännande bör därför kunna återkallas utan föregående föreläggande om aktören saknar rättslig eller faktiskt möjlighet att åtgärda de brister som föranlett frågan om återkallelse av tillståndet. Detta kan t.ex. vara fallet om skälet för att ta upp frågan om återkallelse är konkurs, om aktören uppvisar kraftigt försämrade ekonomiska förutsättningar och inte har någon möjlighet att avhjälpa bristen, eller om aktören är ett aktiebolag där samtliga aktier övergår till en person som bedöms vara olämplig. I sammanhanget bör framhållas att det av förvaltningslagen följer att innehavaren av godkännandet ska ges tillfälle att yttra sig innan ett sådant beslut fattas. I 26 kap. skollagen anges de möjligheter till ingripanden som finns för en tillsynsmyndighet avseende skollagsreglerad verksamhet. I bestämmelserna där har vissa ändringar gjorts som träder i kraft den 1 januari Befintliga godkännanden behöver inte prövas på nytt Det finns inga övergångsbestämmelser kring införandet av de skärpta kraven. Befintliga godkännanden behöver inte prövas på nytt. Kraven börjar dock gälla direkt efter ikraftträdandet den 1 januari Det innebär att det fr.o.m. då ska prövas om ägare och ledning uppfyller kraven inom ramen för tillsynen, och att den som redan har ett godkännande ska anmäla ändringar i den berörda kretsen av personer till kommunen i egenskap av tillsynsmyndighet direkt efter ikraftträdandet. Kommunen får ta ut en avgift för ansökningar om godkännande Kommunen får enligt 2 kap. 5 c skollagen ta ut avgift för ansökningar om godkännande. Det innebär inte att kommunen måste göra det, men om kommunen beslutar sig för att ta ut en avgift ska beslutet fattas av kommunfullmäktige. Taxan ska bygga på självkostnadsprincipen När det gäller principer för avgiftssättningen finns inga särskilda regler i skollagen eller skolförordningen för kommunernas avgifter, utan det är kommunallagens (KL) bestämmelser om självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och förbudet mot retroaktivt verkande beslut som gäller. Viss ledning kan tas av de avgifter som Skolinspektionen kommer att ta ut för sitt prövning av ansökningar avseende fristående skolor, eftersom kommunens prövning rimligen kommer att vara liknande avseende ansökningar om fristående förskolor. 2 Varje kommuns avgift ska dock spegla den egna kommunens kostnader för godkännande. Kommunen får inte ta ut högre avgifter än motsvarande självkostnaden, som uttrycks i 2 kap. 6 KL. Avgifter får alltså inte tas ut till sådana belopp att de tillför kommunen en vinst. 2 Skolinspektionen kommer enligt 2 kap 5 skolförordningen ta ut en avgift på kr för ansökan om nyetablering av fristående skola och kr för ansökan om utökning av befintligt godkännande.

23 Vid beräkningen av självkostnaderna får alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, material och utrustning. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (se prop. 1993/94:188 Lokal demokrati, s. 85). Beslutet får inte ha retroaktiv verkan utan avgift för ansökningar får tas ut först när taxebeslutet är fattat av kommunfullmäktige. Avgiften måste också bygga på likställighetsprincipen så att alla som söker godkännande i en och samma kommun behandlas lika, dvs. får erlägga samma avgift. Kommunfullmäktiges beslut om taxan kan överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning i 13 kap KL. Finns bemyndigande att utfärda föreskrifter Det finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om villkor för godkännande. Föreskrifterna kan exempelvis avse närmare krav på vilken erfarenhet eller utbildning som ska krävas för att godkännas som enskild huvudman, eller hur den enskilde ska visa att denne har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. Vad SKL erfar är det i dagsläget oklart om sådana föreskrifter kommer utfärdas. Frågor med anledning att detta cirkulär besvaras i första hand av Ann Sofi Agnevik, avd. för juridik, annsofi.agnevik@skl.se Eva-Lena Arefäll, avd. för utbildning och arbetsmarknad, eva-lena.arefall@skl.se Kristina Söderberg, avd. för juridik, kristina.soderberg@skl.se Germund Persson Ann Sofi Agnevik Eva-Lena Arefäll Lars Kolmodin

24 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg Datum Dnr 2101 / 2009 Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden Reviderade (utifrån ny lagstiftning) , , ,02-12 RIKTLINJER FÖR ATT STARTA OCH BEDRIVA FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK OMSORG ANSÖKAN Ansökan om godkännande ska vara Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun, Östersund tillhanda senast 6 månader före planerat startdatum. Ansökningsblankett, se Bil 1 1) GODKÄNNANDE Barn- och utbildningsnämnden ska ge godkännande för att bedriva fristående förskola, skolbarnsomsorg. För att få kommunala bidrag enligt Skollagen kap måste verksamheten i förskola och fritidshem uppfylla de kvalitetskrav som anges i Skollagen. Ett godkännande avser viss utbildning vid en viss förskoleenhet. Att det finns personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses Att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek Att lokalerna är ändamålsenliga och att verksamheten är öppen för alla barn som har rätt till motsvarande offentlig verksamhet. (plats från 1 års ålder, allmän förskola, föräldralediga och arbetslösa) Att det inte innebär påtaliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet och att inte avgifterna är oskäligt höga Verksamheten skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Efter ansökan om start Pedagogisk omsorg (förskoleverksamhet och skolbarnomsorg som inte är förskola, fritidshem, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet enligt Skollagen kap 25 5), ska kommunen besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om kvalitetskraven som anges i Skollagen kap 25 uppfylls. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med nationella mål och riktlinjer samt gällande mål som fastställts av Östersunds kommun Kommunen ska hålla verksamheten underrättat om gällande mål och riktlinjer. Vid godkännande av verksamhet är Läroplan för förskolan (reviderad ny från ) och Skolverkets Allmänna råd för förskola och fritidshem och familjedaghem vägledande i bedömningen av verksamheternas kvalitet. F-skattsedel eller motsvarande För juridiska personer såsom bolag, föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar skall dessutom bolags- eller annat organisationsbevis med uppgift om organisationsnummer, firmaadress, firmatecknare, bokföringsår, revisor etc. finnas. Anordnare som är fysisk person skall ha registrerad firma och F-skattsedel för verksamheten. Anordnare som är juridisk person skall ha behörig ställföreträdare och F-skattsedel för verksamheten. Om en verksamhet inte startar inom ett år från ett godkänt angivit startdatum måste nytt godkännande sökas.

25 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg Datum Dnr 2101 / 2009 Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden Reviderade (utifrån ny lagstiftning) , , ,02-12 Lokaler Den som ansöker om godkännande av förskole- eller fritidshemsverksamhet skall ta kontakt med kommunens miljöansvarig och byggnadsinspektör angående eventuellt bygglov och kontroll av lokalens lämplighet (tex. ventilation, hälsoskydd, tillgänglighet, livsmedel, brandskydd). Bil 1 Om lokalfrågan inte är löst vid ansökningstillfället, kan ansökan godkännas under förutsättning att den kompletteras när lokalerna är bestämda. Om verksamheten flyttar till nya lokaler krävs ett nytt godkännande. Gäller förskola och fritidshem. Utsedd person av barn- och utbildningsförvaltningen besöker annan pedagogisk omsorg inför godkännande. 2) ÖVRIG INFORMATION Råd och vägledning Barn- och utbildningsförvaltningen ska kontinuerligt informera fristående utförare om beslut eller förhållanden som påverkar respektive verksamhet, den enskilde utföraren är på motsvarande sätt sansvarig för att lämna information vidare till berörda föräldrar. Från kommunen sker det genom: Råd och stöd vid ev. ansökan/uppstart av verksamhet Sakkunnig är kontaktperson mot fristående verksamheten Råd och stöd till styrelse/personal via telefon, medverkan möten, informationsbrev etc. Med på årlig träff för styrelser (anordnas av kooperativen) Fristående Inbjuds att delta vid ev. fortbildningar som genomförs och plats finns Årlig informationsträff gällande ekonomi Försäkringar Östersunds kommun ansvarar för olycksfallsförsäkring för barn som är inskrivna i fristående verksamhet på samma villkor som barn i kommunalt driven barnomsorg. Den fristående verksamheten tecknar själv övriga försäkringar. Tystnadsplikt Den fristående verksamheten samt annan pedagogisk omsorg skall tillse att alla som är delaktiga i verksamheten erinras om sin tystnadsplikt enligt skollagen 29 kapitel 14. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagarna/föreskrifterna gäller för alla arbetsgivare. (För fristående verksamhet räknas styrelsen/aktiebolag/stiftelse m.fl. som arbetsgivare). Ansvaret innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås för barn och personal. Livsmedelslagen Gällande kök och matlagning så står fristående förskolor och fritidshem där det lagas och serveras mat under tillsyn av miljö och hälsa och ska ha ett egenkontrollprogram och följa HACCP (faroanalys och kritiska kontrollpunkter) Annan pedagogisk omsorg ska ha grundläggande kunskaper om livsmedelshantering, hygien, allergi mm, som tas upp vid besök inför godkännande av verksamhet.

26 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg Datum Dnr 2101 / 2009 Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden Reviderade (utifrån ny lagstiftning) , , ,02-12 Förändringar i verksamheten Större förändringar i verksamheten skall skriftligen fortlöpande anmälas till barn- och utbildningsförvaltningen. Vid eventuell nedläggning av verksamhet minst 4 månader innan genomförande. Fristående förskole- fritidshemsverksamhet Köhanteringen och övrig administration sköts av den fristående verksamheten. Kommunens ramtider för förskole och fritidshemsverksamhet är styrande. Förskole och fritidshemsverksamhet skall tillhandahållas vardagar mellan i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars arbete, studier eller barnets eget behov. Annan pedagogisk omsorg, enskild dagbarnvårdare Köhanteringen och övrig administration sköts av dagbarnvårdaren. Dagbarnvårdarens egna barn som fyllt 1 år men inte 13, får räknas in i barngruppen och generera ersättning, Antalet egna barn får utgöra högst hälften av antalet inskrivna barn. Verksamheten ska servera måltider i lämplig omfattning. Huvudman, med anställda dagbarnvårdare Köhanteringen och övrig administration sköts själva av annan pedagogisk verksamhet. Det är den ansvariga som ansvarar för verksamheten och för de dagbarnvårdare som finns anställda. Dagbarnvårdarens egna barn som fyllt 1 år men inte 13, får räknas in i barngruppen hos respektive dagbarnvårdare. Antalet egna barn får utgöra högst hälften av antalet inskrivna barn. Samtliga barn skall ha en fast placering hos en specifik dagbarnvårdare. 3) EKONOMI Villkor i skollagen Skollagen kap reglerar bidrag till fristående förskoleverksamhet Skollagen kap reglerar bidrag till fristående fritidshem Skollagen kap reglerar bidrag till annan pedagogisk omsorg. Bidrag för verksamheten Den som fått godkännande enligt punkt 1 får kommunalt bidrag för sin verksamhet. Bidraget består av flera olika delar, beroende på vilken slags verksamhet det gäller, och omfattningen på verksamheten. Beslut om bidrag för varje nytt kalenderår tas av Barn- och utbildningsnämnden före respektive kalenderårs start. Tjänster som Östersunds kommun tillhandahåller till fristående verksamhet räknas in i bidragen. Bidragen avser täcka de kostnader som respektive verksamhet medför, inklusive lokaler. En del av kostnaderna täcks dock av föräldraavgifterna, se nedan. Kö och avgifter De fristående verksamheterna hanterar sin egen kö och tar in föräldraavgifter. Östersunds kommun tillämpar maxtaxa vilket också den fristående verksamheten måste göra. Den fristående verksamheten får dock om den så önskar tillämpa en lägre taxa än maxtaxan. Föräldraavgift i pedagogisk omsorg ska erläggas för de egna barnen som ingår i verksamheten enligt gällande regelverk.

27 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg Datum Dnr 2101 / 2009 Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden Reviderade (utifrån ny lagstiftning) , , ,02-12 Utbetalning av bidrag förskola/fritidshem Varje enskild förskola ska ha en/flera faktureringsansvarig/a som får användarnamn och lösen från ansvarig tjänsteman kontoret. Den enskilda verksamheten ansvarar för att anmäla in /ändra faktureringsansvarig vid behov. Den 10:e varje månad kan varje enhet gå in i systemet och läsa av de preliminära uppgifter som ligger där (via länk som man fått tillsammans med användarnamn och lösen.) Fram till den 15:e varje månad går det att korrigera eventuella felaktiga uppgifter genom att mejla eller ringa förvaltningskontoret. Utbetalning sker automatiskt till enheterna efter den 15:e varje månad. Nästkommande månad kan felaktigheter korrigeras som upptäcks efter den 15:e månaden före. Bidrag pedagogisk omsorg, familjedaghem Bidrag faktureras varje månad. Faktura skickas till faktureringsadressen: Östersunds kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Ref.nr Box Östersund senast den 5:e respektive månad, och betalas senast den 20:e samma månad. Nyttjande av kommunala anläggningar De fristående verksamheterna har rätt att nyttja kommunala anläggningar (Storsjöbadet, Slalombacken, Ishallen etc.) på samma villkor som de kommunala enheterna med motsvarande verksamhet Övrigt Den fristående verksamheten kan ta emot barn som är folkbokförda i andra kommuner och får då göra en överenskommelse med barnets hemkommun. 4) TILLSYN Medverkan till att nämnden kan utöva sitt tillsynsansvar Verksamheten i fristående förskola, fritidshem som inte tillhör någon skola och annan pedagogisk omsorg inom kommunen står under tillsyn av Östersunds kommun, enligt Skollagen kap 26. Tillsynen kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för verksamheten. Gällande styrdokument är vägledande vid tillsynen. En del i tillsynen är att de fristående verksamheterna årligen skickar in verksamhetsberättelse/ dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. På begäran kan andra handlingar, upplysningar, material som behövs för tillsynen begäras in. Det är önskvärt att fristående verksamheterna deltar i de enkäter och kvalitets/ statistik/uppföljningar som kommunen utför.

28 Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för att starta och bedriva fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg Datum Dnr 2101 / 2009 Sida: 1 Upprättade av: Eva Lindwall Beslut: Barn- och utbildningsnämnden Reviderade (utifrån ny lagstiftning) , , ,02-12 Tillsynen utförs av sakkunnig förskola samt vid behov annan. Ordinarie tillsyn (regelmässiga och återkommande uppföljningar och utvärderingar av fristående förskoleverksamhet samt annan pedagogisk omsorg) Tillsyn görs kontinuerligt, (ca 1g/vartannat år) Tidsschema för tillsyn görs i början av höstterminen. Inspektionen inkluderar både den pedagogiska verksamheten och lokalerna. Det är önskvärt att både ansvarig för verksamheten och representant för styrelsen är med vid inspektionen när det gäller förskolor där föreningen är huvudman. Tillsynen bedrivs över hela verksamheten. Huvudmannen och de anställda ska medverka till att tillsynen kan utövas gäller även annan pedagogisk omsorg. Särskild tillsyn, blir aktuell om information om missförhållande eller anmälan kommer från personal, föräldrar eller andra till förvaltningen. Informationens natur ligger för grund för om särskild tillsyn ska anordnas. Om det finns missförhållande i verksamheten ska kommunen förelägga den ansvarige att avhjälpa missförhållandet. Om kommunens föreläggande inte följs har kommunen rätt att återkalla godkännandet. Efter tillsynen av verksamheten skriver båda parterna under tillsynsformuläret. Där antecknas eventuella brister med tidplan för åtgärder som skall åtgärdas. Tillsynsmyndigheten kan ge olika former av sanktioner/ ingripanden om inte brister åtgärdas Tillsynsrapporterna redovisas skriftligt för barn- och utbildningsnämnden 1 gång/år om inget annat efterfrågas.

29 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Sida 1(1) Datum Diarienummer BOUN Tillsyn fristående verksamheter, utveckling av arbetssätt Sammanfattning av ärendet Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om nya bestämmelser i skollagen. Beslutet innebär att det införs skärpta krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari De nya kraven ställer högre krav på tillsynen. Förvaltningen behöver därför se över och utveckla hur tillsynen ska bedrivas. Förvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningens förvaltningschef får i uppdrag att utveckla rutinerna för hur tillsynen av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ska ske. Underlag för beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Britta Gyllebring, tf förvaltningschef Eva Lindwall, sakkunnig Elisabet Uitto, verksamhetschef Mattias Vestfält, samordnare Underskrifter Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Eva Lindwall Sakkunnig

30 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Datum Sida 1(2) Diarienummer BOUN Val av ledamot och ersättare till kommunens Tillgänglighetsråd Sammanfattning av ärendet Det kommunala Tillgänglighetsrådet är ett organ inom kommunen som ska stärka inflytandet i kommunala frågor för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighetsrådet består av tolv ledamöter och tolv ersättare varav fem ledamöter och ersättare representeras av Vård- och omsorgsnämnden, Miljöoch samhällsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden samt Kommunstyrelsen. Nämnderna väljer själva vilka som ska sitta med i rådet. Enligt Tillgänglighetsrådets reglemente bör det vara ordförande och vice ordförande som representerar nämnderna i Tillgänglighetsrådet. Barn- och utbildningsnämnden behöver fatta beslut om vilka ledamöter som ska vara nämndens representanter under mandatperioden Förvaltningens förslag till beslut 1. NN väljs till ordinarie ledamot i Tillgänglighetsrådet under mandatperioden NN väljs till ersättare i Tillgänglighetsrådet under mandatperioden Underlag för beslut Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse Reglemente för kommunala tillgänglighetsrådet Bakgrund Tillgänglighetsrådets syfte är att stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning i alla kommunala frågor som rör deras intressen. Genom Tillgänglighetsrådet kan de funktionsnedsattas kunskaper och erfarenheter

31 Datum Sida 2(2) tillföras kommunala styrelser och nämnder. Rådet har ingen beslutanderätt i frågor som åligger kommunen utan fungerar som en rådgivande instans. Kommunens styrelser och nämnder ska därför i god tid informera rådet om ärenden som rör funktionsnedsattas intressen och därigenom ge rådet möjlighet att lämna yttranden innan beslut fattas. Tillgänglighetsrådet är organisatoriskt knutet till Miljö- och samhällsnämnden men alla nämnder och styrelser i Östersunds kommun har till uppgift att föra en dialog med rådet. Tillgänglighetsrådet består av tolv ledamöter och tolv ersättare. Sju ledamöter och ersättare representeras av olika organisationer för personer med funktionsnedsättning. Fem ledamöter och ersättare representeras av de kommunala nämnderna, varav en ledamot och ersättare vardera från Vårdoch omsorgsnämnden, Miljö- och samhällsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden samt Kommunstyrelsen. Nämnderna väljer själva vilka som ska sitta med i rådet. Enligt Tillgänglighetsrådets reglemente bör det vara ordförande och vice ordförande som representerar nämnderna i Tillgänglighetsrådet. Kommunstyrelsen bör representeras av ett kommunalråd med en ersättare. Barn- och utbildningsnämnden behöver fatta beslut om vilka ledamöter som ska vara deras representanter i Tillgänglighetsrådet under mandatperioden Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningens förtroendemannaregister Sylvia Eckerdal, samordnare Underskrifter Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Eva Lindwall Sakkunnig

32 Dokumentnamn: Reglemente för kommunala tillgänglighetsrådet Sida: 1 (4) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: REGLEMENTE FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET Tillgänglighetsrådet är ett organ inom kommunen som ska stärka funktionsnedsattas inflytande i kommunala frågor. Rådet har ingen beslutanderätt i frågor som ankommer på kommunen. 1 Syfte Tillgänglighetsrådets verksamhet syftar till att; stärka inflytandet för personer med funktionsnedsättning i alla kommunala frågor som rör deras intressen, tillföra kommunala styrelser och nämnder de funktionsnedsattas kunskap och erfarenhet, 2 Uppgifter I enlighet med verksamhetens syfte har tillgänglighetsrådet följande särskilda uppgifter; verka för att funktionsnedsattas intressen beaktas i styrelser och nämnder, till styrelser och nämnder initiera nya frågor som rör funktionsnedsatta, vara remissorgan i frågor som rör funktionsnedsatta, medverka vid förberedelse för upphandling av vårdgivare, vara ett forum för opinionsbildning och kunskapsspridning. 3 Organisatorisk ställning m.m. Tillgänglighetsrådet är organisatoriskt knutet till miljö- och samhällsnämnden. Kommunens styrelser och nämnder ska i god tid informera rådet om ärenden som berör funktionsnedsattas intressen och därigenom ge rådet möjlighet att lämna yttrande som kan beaktas innan beslut fattas.

33 Dokumentnamn: Reglemente för kommunala tillgänglighetsrådet Sida: 2 (4) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: 4 Sammansättning och mandatperiod Tillgänglighetsrådet består av 12 ledamöter och 12 ersättare, varav 7 ledamöter samt ersättare representeras av utomstående organisationer och 5 ledamöter samt ersättare representeras av de kommunala nämnderna. Organisationerna utser själva sina representanter i rådet med ledamöter och ersättare för vardera: - Handikappsamverkan, 5 ledamöter samt ersättare, - DHR förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, 1 ledamot samt ersättare, - Synskadades Riksförbund, 1 ledamot samt ersättare. De kommunala nämnderna ska vara representerade i rådet med 1 ledamöter och 1 ersättare för vardera; - vård- och omsorgsnämnden, - kommunstyrelsen, - miljö- och samhällsnämnden, - kultur- och fritidsnämnden, - barn- och utbildningsnämnden. Kommunstyrelsen bör representeras av 1 kommunalråd med en ersättare och övriga nämnderna bör representeras av ordförande och vice ordförande varav en är ersättare. Tillgänglighetsrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande bör utses bland de kommunalt förtroendevalda och vice ordförande bland representanterna för organisationerna. De organisationer som ingår i rådet ska före den 1 november det år kommunfullmäktige väljs lämna uppgift om vem eller vilka ledamöter och ersättare som ska representera organisationen i rådet under kommande mandatperiod. Rådet kan tillsätta en beredningsgrupp med uppgift att bereda ärenden och föreslå dagordning till rådets sammanträden. Beredningssammanträdena kan vara öppna för allmänheten. Till sekreterare i såväl rådet som dess beredningsgrupp förordnas tjänsteman vid vård- och omsorgsförvaltningen. Mandatperioden är densamma som för kommunens nämnder.

34 Dokumentnamn: Reglemente för kommunala tillgänglighetsrådet Sida: 3 (4) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: 5 Sammanträden Rådet ska sammanträda minst fyra gånger per år. Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande, beredningsgruppen eller mer än hälften av rådets ledamöter begär det. Förslag och förteckning över ärenden som ska behandlas vid ett sammanträde samt handlingar och beslutsunderlag ska tillhandahållas för rådets ledamöter i så god tid och på sådant sätt att vidare information och beredning underlättas. Vid sammanträdet ska protokoll föras som justeras av ledamot från någon av organisationerna för funktionsnedsatta. Protokollsutdrag ska skickas till den som är berörd av beslut i protokollet. Fullständigt protokoll skickas till ledamöter och ersättare i rådet, kommunstyrelsen, vård- och omsorgsnämnden, miljö- och samhällsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Det fullständiga protokollet publiceras på kommunens hemsida efter att protokollet justerats. 6 Kallelse Skriftlig kallelse med föredragningslista ska skickas ut till rådets ledamöter och även för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före sammanträdet. Kallelsen ska publiceras på kommunens hemsida samt görs tillgänglig via inläsning. 7 Sammanträdesersättning Till organisationernas representanter utbetalas arvode, traktaments- och reseersättning i enlighet med de av kommunfullmäktige fastställda reglerna för förtroendevalda. Ersättning utgår dock ej för närvaro vid beredningssammanträden.

35 Dokumentnamn: Reglemente för kommunala tillgänglighetsrådet Sida: 4 (4) Skapad av: Kommunjurist Maria Lewandowski Beslutad av: KF Reviderad den: 8 Ändring av reglemente Ändring av detta reglemente kan aktualiseras av tillgänglighetsrådet, vårdoch omsorgsnämnden eller kommunstyrelsen. Reglemente för tillgänglighetsrådet fastställs av kommunstyrelsen eller av kommunfullmäktige. 9 Utbildning Ledamöterna i tillgänglighetsrådet ska få utbildning likvärdig den som erbjuds nämndledamöter i kommunen minst en gång under verksamhetsåret. I början av en mandatperiod ska en mer grundlig utbildning ges till ledamöterna.

36 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Datum Sida 1(2) Diarienummer BOUN Remiss folkhälsostrategi Sammanfattning av ärendet Barn-och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ge synpunkter på Folkhälsostrategin senast Förvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse antas som nämndens yttrande över Folkhälsostrategin Underlag för beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Remiss Folkhälsostrategi Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade ( 344) att förslag till Folkhälsostrategi ska skickas på remiss till samtliga nämnder och politiska partier för synpunkter. Folkhälsa handlar om hur befolkningen mår och hur hälsan är fördelad mellan olika grupper i samhället. Befolkningen i Östersunds kommun har i stort en god hälsa, men det finns betydande skillnader utifrån bland annat kön, ålder och geografiskt område. Kommunala verksamheter har möjlighet att påverka flera faktorer som har betydelse för hälsan, såsom samhällsplanering, skolverksamhet, vård, omsorg, miljö och natur. Syftet med folkhälsostrategin är att tydliggöra kommunens prioriterade utvecklingsområden för folkhälsa de kommande åren för att kunna utforma insatser där det finns störst behov. Strategin och dess strategiska utvecklingsområden ska vara ett stöd för nämnder och förvaltningar i arbetet med att sätta mål och planera aktiviteter. Förslaget till folkhälsostrategi har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstepersoner från samtliga förvaltningar. Utifrån den lokala behovsanalysen samt globala, nationella och regionala styrdokument har tre strategiska utvecklingsområden identifierats: Utveckla hälsofrämjande livsmiljöer med focus på rörelse och trygg-het. Öka delaktighet och inflytande med focus på mötesplatser och inkludering.

37 Datum Sida 2(2) Utveckla förutsättningar för utbildning och arbete med focus på fullföljda studier och trygg försörjning. De delar av folkhälsoarbetet som berör alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) finns inte med i strategin de kommer att behandlas i ett eget styrdokument. Ytterligare områden som berör folkhälsa där det finns särskilda styrdokument är bland annat tillgänglighet ( Ett Östersund för alla ), våld i nära relationer och barnfattigdom. Kommentarer: Förvaltningen ställer sig positiv till framtaget förslag och har inga synpunkter på strategin som helhet. De strategiska utvecklingsområden som identifierats känns relevanta och att tänka i olika perspektiv för att få en långsiktighet i arbetet. Beslutet skickas till Anna Werme, folkhälsostrateg Britta Gyllebring, tf förvaltningschef Eva Lindwall, sakkunnig Underskrifter Britta Gyllebring Tf förvaltningschef Eva Lindwall Sakkunnig

38

39 Program >> Strategi Policy Riktlinje Folkhälsostrategi Remissversion

40 S i d a 2 Dokumentnamn: Folkhälsostrategi Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: Kommunfullmäktige Åååå-mm-dd,, dnr Dokumentansvarig: Folkhälsostrateg Gäller från: Åååå-mm-dd Gäller till: Sammanfattning Folkhälsa handlar om hur befolkningen mår och hur hälsan är fördelad mellan olika grupper i samhället. Befolkningen i Östersunds kommun har i stort en god hälsa, men det finns betydande skillnader utifrån bland annat kön, ålder och geografiskt område. Kommunala verksamheter har möjlighet att påverka flera faktorer som har betydelse för hälsan, såsom samhällsplanering, skolverksamhet, vård, omsorg, miljö och natur. Kommunen är därmed en viktig aktör i folkhälsoarbetet, men då området är stort och komplext finns det behov av att prioritera vad som är särskilt viktigt för Östersunds kommun att arbeta med den närmaste tiden. I detta dokument presenteras en strategi för hur kommunens folkhälsoarbete ska utvecklas under perioden Följande strategiska utvecklingsområden har identifierats: Utveckla hälsofrämjande livsmiljöer med fokus på rörelse och trygghet Kommunen behöver skapa miljöer som människor upplever som trygga och säkra att vistas i och som ger goda förutsättningar till rörelse och ett aktivt liv. Öka delaktighet och inflytande med fokus på mötesplatser och inkludering Kommunen behöver utveckla fysiska och digitala arenor och sammanhang för människor att mötas. Utveckla förutsättningar för utbildning och arbete med fokus på fullföljda studier och trygg försörjning Kommunen behöver säkerställa möjligheten att lyckas med sina studier och att kunna lära hela livet. Kommunen behöver även utveckla möjligheter till arbete för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

41 S i d a 3 1. Inledning 1.1 Varför behövs en strategi för folkhälsa? Folkhälsa handlar om hur befolkningen mår och hur hälsan är fördelad mellan olika grupper i samhället. Sett ur ett individperspektiv är hälsa en mänsklig rättighet och alla människor har därmed rätt att må bra. Människor som mår bra kan ta till sig kunskap, utvecklas, skapa sig ett bra liv och bidra till utveckling och tillväxt i samhället. Hälsan hos befolkningen i Östersunds kommun är relativt god, men det finns betydande skillnader i hälsa utifrån bland annat kön, ålder och geografiskt område. På nationell nivå finns genomgående, systematiska skillnader i hälsa mellan grupper i samhället som lever under olika livsvillkor och som därmed har olika möjligheter till ett hälsosamt liv. Det finns ur samhällsekonomisk synvinkel flera skäl till att förbättra folkhälsan. En anledning är att ohälsa innebär stora kostnader för samhället, exempelvis för förlorad produktion på grund av sjukfrånvaro, kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering samt kriminalvård. En god folkhälsa bidrar till ett ökat deltagande på arbetsmarknaden och fler arbetsföra år, vilket i sin tur kan leda till ekonomisk utveckling och en ökad tillväxt. Politiska beslut som förbättrar folkhälsan är därför en viktig del i att främja utvecklingen på regional och lokal nivå. Många insatser som påverkar hälsan i befolkningen ingår i kommunens ansvar. Exempelvis har det stor betydelse för medborgarnas hälsa hur kommunen väljer att arbeta med bostadsområden, vägar, skolverksamhet, vård, omsorg, vatten och avlopp, miljö och natur. Likaså möjligheter till utbildning, arbete och sociala stödinsatser. Då folkhälsa är ett brett och komplext område som påverkas av många faktorer och aktörer på flera nivåer finns behov av att prioritera vilka områden som är särskilt viktiga för Östersunds kommun att arbeta med den närmaste tiden. Kommunstyrelsen gav i uppdrag i budget 2018 att en folkhälsostrategi skulle tas fram. Folkhälsostrategin tar sin utgångspunkt i lokala behov, men även i global, nationell och regional styrning inom området (se Bilaga 1). 1.2 Syfte Syftet med denna strategi är att tydliggöra kommunens prioriterade utvecklingsområden för folkhälsa de kommande åren för att kunna utforma insatser där det finns störst behov. Folkhälsostrategin och dess strategiska utvecklingsområden ska vara ett stöd för nämnder och förvaltningar i arbetet med att sätta mål och planera aktiviteter. 1.3 Metod Folkhälsostrategin har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från kommunens samtliga förvaltningar. Arbetsgruppen har genomfört en behovsanalys utifrån relevanta dataunderlag 1 samt behov som förvaltningarna själva har lyft. En avstämning av resultatet har gjorts mot nationella mål, forskning samt annan omvärldsbevakning och därefter har arbetsgruppen prioriterat och formulerat strategiska utvecklingsområden för perioden Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och Hälsosamtal i skolan

42 S i d a 4 Folkhälsostrategen har förankrat arbetet med folkhälsostrategin i kommunstyrelsen och i kommunledningsgruppen under arbetets gång. 1.4 Förtydliganden och avgränsningar Centrala begrepp Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar alltså inte bara om att ha en så bra hälsa som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt inom befolkningen. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete innebär systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Insatserna kan vara generella och beröra alla invånare eller riktade till grupper i befolkningen. Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer handlar om de faktorer som, direkt eller indirekt, påverkar och skapar hälsa eller ohälsa. Folkhälsoarbete utgår till största del från bestämningsfaktorerna istället för från enskilda hälsotillstånd, då bestämningsfaktorerna ofta är möjliga att påverka genom politiska beslut. Se figur över Hälsans bestämningsfaktorer i Bilaga 2. Hälsofrämjande insatser Hälsofrämjande insatser avser åtgärder som stärker individens förutsättningar att bibehålla eller stärka sin hälsa, det vill säga fokus ligger på att förstärka det som hjälper människor att må bra Avgränsningar Folkhälsostrategins utvecklingsområden fokuserar på de faktorer som påverkar folkhälsan (bestämningsfaktorer) och inte på hälsoutfall eller hälsotillstånd. Eftersom folkhälsa är ett utfall som påverkas av förhållanden inom många olika områden är det ofrånkomligt att folkhälsostrategin berör delar som återfinns även i andra styrdokument. De delar av folkhälsoområdet som berör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) finns dock inte med i folkhälsostrategin, då dessa delar kommer att behandlas i ett eget styrdokument. Ytterligare områden som berör folkhälsa och där det vid sidan av folkhälsostrategin finns särskilda styrdokument är bland annat tillgänglighet ( Ett Östersund för alla ), våld i nära relationer och barnfattigdom.

43 S i d a 5 2. Strategiska utvecklingsområden Utifrån den lokala behovsanalysen samt globala, nationella och regionala styrdokument har tre strategiska utvecklingsområden för folkhälsa identifierats för perioden Dessa utvecklingsområden presenteras under detta avsnitt. I arbetet med varje utvecklingsområde ska alltid följande perspektiv finnas med: Tidiga insatser - aktiviteter/insatser tidigt i ålder eller tidigt i en process ger mer effekt för både individ och samhällsekonomi Jämlik och jämställd hälsa - aktiviteter/insatser ska sträva efter att öka jämlikhet och jämställdhet i hälsa Livsloppsperspektiv - aktiviteter/insatser ska genomföras för målgrupper i livets alla skeden 2.1 Utveckla hälsofrämjande livsmiljöer 2 med fokus på rörelse och trygghet De miljöer där människor lever och vistas i vardagen har stor betydelse för hälsan då de skapar förutsättningar för möjligheten att göra hälsosamma val. Behovsanalysen visar att många medborgare i Östersunds kommun inte är tillräckligt fysiskt aktiva och att många upplever otrygghet. Låg fysisk aktivitet har koppling till flera folksjukdomar och har även ett samband med psykiskt välbefinnande. Möjlighet till rörelse och fysisk aktivitet i vardagen påverkas i hög grad av tillgång till trygga och säkra gång- och cykelvägar, en god kollektivtrafik och närhet till skogs- och grönområden för motion och rekreation. Barn behöver grönområden och utemiljöer för sin mentala, sociala, fysiska och motoriska utveckling, men det är även av stor vikt att invånare i alla åldrar ges möjlighet till återhämtning och fysisk aktivitet i dessa miljöer. En medveten planering av våra livsmiljöer underlättar för människor att vara fysiskt aktiva, känna sig trygga och må bra och är en grundförutsättning för att minska de sociala skillnaderna i befolkningens rörelsemönster. Kommunen behöver därför skapa miljöer, både inomhus och utomhus, som människor upplever som trygga och säkra att vistas i och som ger goda förutsättningar till rörelse och ett aktivt liv. 2.2 Öka delaktighet och inflytande med fokus på mötesplatser och inkludering Delaktighet och inflytande är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan, då det finns en stark koppling mellan socialt deltagande, reellt inflytande och psykisk och social hälsa. För att må bra har människor behov av att känna samhörighet och tillit, känna sig inkluderade och ha möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Det handlar om att ingå i olika sociala sammanhang, men också om möjligheten att göra sin röst hörd. Behovsanalysen visar att det sociala deltagandet behöver öka och bli mer jämlikt bland medborgare i Östersunds kommun. Ofrivillig ensamhet är kopplat till nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad förekomst av andra besvär som ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Det finns ett stort mänskligt värde i att skapa mötesplatser och en sammanhållen kommun då det kan bidra till minskade effekter av segregation och ensamhet. Att skapa tillgängliga mötesplatser för alla medverkar därmed både till att förbättra folkhälsan och till samhällets utveckling. 2 Med livsmiljöer avses de fysiska och sociala miljöer där människor dagligen lever och vistas, till exempel i boendemiljön, på arbetet, i skolan och andra lärmiljöer samt miljöer för fritidsaktiviteter.

44 S i d a 6 Kommunen behöver utveckla sociala sammanhang, både fysiska och digitala, där människor kan mötas i en blandning av åldrar, bakgrund och andra förutsättningar. Detta ökar medborgarnas möjlighet att bygga sociala nätverk och delta i aktiviteter och därmed öka känslan av tillhörighet. 2.3 Utveckla förutsättningar för utbildning och arbete med fokus på fullföljda studier och trygg försörjning Forskning har visat på ett starkt samband mellan utbildningsnivå, arbete och hälsa. Den kunskap och de kompetenser som kommer genom lärande och utbildning ger möjligheter till bättre arbete och inkomst, men stärker också psykologiska och sociala resurser. Utbildning kan även bidra till att människor bättre kan tillgodogöra sig information om till exempel hälsorelaterat beteende och därmed till att göra aktiva val för sin hälsa. Att ha ett arbete innebär en ekonomisk trygghet, vilket skapar ramar för individens materiella standard och handlingsutrymme. Att ha ett arbete innebär också att få vara i ett sammanhang och ger en känsla av meningsfullhet, vilket har stor påverkan på människors hälsa. Behovsanalysen visar att fler elever behöver uppnå gymnasiebehörighet samt att det finns grupper i samhället som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och är beroende av bidrag för sin försörjning. Eftersom utbildning kan minska skillnader i hälsa behöver kommunen säkerställa att fler elever ska fullfölja sina studier. Kommunen behöver även fortsätta utveckla möjligheterna för lärande genom hela livet. För att ge förutsättningar för en trygg försörjning för alla behöver det utvecklas möjligheter till arbete för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kommunen behöver också ha att ett uppmuntrande företagsklimat som skapar möjligheter till fler arbetstillfällen inom hela kommunen. 3. Ansvar och uppföljning 3.1 Ansvar och spridning Denna strategi är beslutad av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har varit beredande. Folkhälsostrateg, Område Tillväxt, är dokumentansvarig och har ansvaret för att säkerställa tillämpning av strategin samt uppföljning och eventuell revidering. Alla verksamheter ska beakta folkhälsostrategin i sin planering av mål och aktiviteter. 3.2 Uppföljning Dokumentansvarig följer varje år upp strategins innehåll och lyfter vid behov förslag till revidering till kommunstyrelsen. Uppföljning görs genom relevanta indikatorer och genom utvärdering av genomförda åtgärder. 3.3 Relaterade dokument Vår hälsa länets möjlighet. Folkhälsopolicy för Jämtlands län

45 S i d a 7 Bilaga 1 Styrdokument globalt, nationellt och regionalt Agenda 2030 I september 2015 antog FN:s generalförsamling resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innehåller 17 mål som i Sverige kallas de Globala målen. Målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Nationella folkhälsopolitiska mål I juni 2018 antog riksdagen regeringens proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik. Propositionen innehåller ett nytt övergripande mål och en ny målstruktur för folkhälsopolitiken, som innebär en mer långsiktig och förebyggande struktur för folkhälsoarbetet. Genom att stärka jämlikhetsaspekten i folkhälsomålet, samt att renodla antalet målområden, är syftet att bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet följer åtta målområden: 1. Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, delaktighet och inflytande 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Folkhälsopolicy för Jämtlands län Under 2016 reviderades Vår hälsa länets möjlighet. Folkhälsopolicy för Jämtlands län Policyn är antagen av länets alla kommuner samt i Region Jämtland Härjedalen och presenterar fyra utvecklingsområden: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande

46 S i d a 8 Bilaga 2 Hälsans bestämningsfaktorer Vår hälsa påverkas av en mängd olika faktorer som på olika sätt samspelar med varandra. En del av faktorerna kan påverkas genom individens egna ställningstaganden medan andra kräver politiska beslut och gemensamma åtgärder från samhället. De faktorer som påverkar individens hälsa brukar åskådliggöras i en modell som kallas Hälsans bestämningsfaktorer, se nedanstående figur. Hälsans bestämningsfaktorer kan närmast liknas vid en regnbåge med fyra olika färglager med faktorer på olika nivåer. I mitten av regnbågen befinner sig den enskilda individen eller familjen. Under regnbågen finns faktorer som till största del är opåverkbara, såsom ålder, kön och arv, medan de faktorer som finns i regnbågens olika lager i hög utsträckning är påverkbara. Det innersta färglagret i regnbågen innehåller sociala faktorer närmast individen såsom socialt stöd, sociala nätverk samt barns vuxenkontakter. I nästa lager kommer de bestämningsfaktorer som brukar benämnas levnadsvanor, det vill säga tobak, alkohol, narkotika, matvanor, motion, sex och samlevnad, sömnvanor. I det tredje färglagret beskrivs våra livsvillkor såsom arbetsmiljö, arbetslöshet, boende, trafik, utbildning, jordbruk och livsmedel, fritid och kultur, socialförsäkring, socialtjänst, hälso-, sjuk- och tandvård. Slutligen, i det yttersta lagret, finns faktorer i vår omgivning som grundläggande värden, miljö och samhällsekonomi.