Inventering av groddjursfaunan inom delar av Svedala kommun 8-12 maj 2018.

Transkript

1 Inventering av groddjursfaunan inom delar av Svedala kommun 8-12 maj Rapport 25 maj 2018 Boris Berglund Lökgroda, hane. Samtliga foton: Boris Berglund På uppdrag av Johan Strömberg, Lindegård, Eksholmsvägen 291, Klågerup.

2 Inventering av groddjursfaunan inom delar av Svedala kommun perioden 8-12 maj Inledning På uppdrag av Dr Johan Strömberg den 26 april 2018 har undertecknad utfört en inventering av groddjur i rubricerade område, som direkt berörs av en Lokaliseringsstudie, vars syfte är anläggning av Sveriges största kriminalvårdsanstalt lokaliserad till Svedala kommun. Det c:a 30 ha stora planområdet, som krävs för exploatering av mark, är i nuläget utkristalliserade till vardera 5 alternativa områden i olika delar av Svedala kommun. Från början var urvalet av placeringar 19 lokaliseringar, som sedan reducerades till 9 för vidare genomgång. De 5 lokaliseringar som undertecknat fått i uppdrag att granska närmare är följande alternativ: 1. Yddinge Norr 2. Fjällfotasjön 3. Sturup Mellan 4. Sturup Norr 5. Skabersjö Oavsett alternativen ovan, så uppstår konflikter med groddjursfaunan, som undertecknad redogör efterhand vid analys och genomgång av respektive lokaliseringar. Bakgrund Svedala kommun är extremt rikt på småvatten av olika typer från naturliga kärr och våtmarker i gamla naturbetesmarker till dödisgropar i backlandskapet och talrika kulturbetonade småvatten som märgelgravar och gamla torvgravar. Sammantaget hyser kommunen över 1000 olika småvatten, vilket torde vara ett rekord i sig och gör Svedala till en särskild ansvarskommun för att värna om sällsynta och hotade groddjursarter, vilka är helt knutna till småvatten för sin existens genom lek och reproduktion. Tre arter är särskilt viktiga för kommunen att värna om: 1. Lövgrodan, Hyla arborea, som förekommer endast i den östra delen av kommunen och fick lida hårt genom tillkomsten av Sturups flygplats (Anläggningen av Sturups Airport, som påbörjades 1970, var inte bara ett hårt slag mot lövgrodan i Svedala kommun, utan för artens hela totalexistens i Skåne och Sverige. Genom tillkomsten av flygplatsen decimerades artens totalnumerär med över 20%. Ett flertal småvatten - varav värdefulla baslokaler - utplånades med irreparabla konsekvenser). Senare under 1980-talet var lövgrodan nära att kollapsa och helt försvinna ur landets fauna. Genom omfattande räddningsaktioner under slutet av 1980-talet och framåt, som undertecknad ansvarade för i Projekt Lövgroda, så kunde den olyckliga trenden vändas med långsam återhämtning.

3 Lokaliseringarna: 3. Sturup Mellan och 4. Sturup Norr hotar ytterligare fragmentering av lövgrodans nuvarande förekomst i anslutning till Sturups flygplats/malmö Airport. Klättrande lövgroda i hassel. 2. Lökgrodan, Pelobates fuscus är Sveriges och Svedala kommuns sällsyntaste groda och bunden till öppnare marker med fisk- och kräftfria småvatten och omgivningar med lättare jordar och helst sandiga substrat för sitt grävande leverne. (Är framme under natten, men ligger nergrävd i jorden under dagen). I nuläget är lökgrodan så sällsynt att den endast finns på några få lokaler i västra delen av kommunen. Lokaliseringen: Yddinge Norr ligger i område med tidigare förekomst av lökgroda. Både inom lokaliseringen och i näromgivningarna. 3. Ätlig groda, Pelophylax esculentus är inte hotad på samma sätt som ovanstående arter, men finns i Sverige bara naturligt i sydvästra Skåne, där Svedala kommun utgör kärnan i populationen. Med hänsyn till det ringa utbredningsområdet, så utgör varje urban handling och exploatering i Svedala kommun en ytterligare fragmentering av förekomsten med sämre förutsättningar för långsiktig överlevnad, även om arten är under viss ostlig expansion.

4 Alla 5 lokaliseringsalternativen är till mer eller mindre skada för den ätliga grodan, och i synnerhet alternativen 1-4. Lökgroda. Honan på bild har klenare framben och saknar hanens ovala körtelfält. Se omslagsbild. Ätlig groda är starkt akvatisk och uppehåller sig mestadels helt nära sitt lekvatten.

5 Resultat Uppdraget erhölls 26 april, men inventeringen kunde inte påbörjas förrän 8 maj, då ett annat projekt först måste avslutas. Därefter aktivt fältarbete t.o.m. 12 maj med dag- och nattbesök i de utvalda lokaliseringarna. Det bör påpekas att den snabba övergången från nästan utebliven vår med vinterkyla till ren sommarvärme, har varit olyckligt ur inventeringssynpunkt för främst den lågmälda lökgrodan, då alla arter kommer igång att leka nästan samtidigt. Massiv lek av trivialarter (vanlig groda, åkergroda och vanlig padda) överröstar därmed lökgrodans svaga spel så den blir svår att avlyssna. Normalt är annars att trivialarterna - som är mer härdiga - till stora delar lekt färdigt, då lökgrodan inleder parningssäsongen, som statistiskt börjar i medio april och fortsätter in i början av maj. Stora variationer i varaktighet av leken är omöjliga att förutsäga och varierar från år till år beroende på olika meterologiska faktorer. Med facit i hand så kulminerade lökgrodans lek mellan april under Lövgrodan och ätlig grodan är mer värmekrävande än lökgrodan och uppvisade mycket aktiv lek under den varma perioden 8-12 maj. Nedan redovisas resultatet i de 5 lokaliseringarna: 1. Yddinge Norr. Omfattar 13 småvatten inom lokaliseringen och anslutande mark norrut.

6 Damm 1 i kartöversikten ovan. Klassisk lekvatten för lökgroda sedan början av 1960-talet, då undertecknad noterade riklig förekomst av arten. Efterhand sällsyntare och ej påvisad vid besöken Vattnet klassas som dödisgrop/märgelgrav och hyser även ätlig groda, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt stor- och liten vattensalamander. Damm 2. Delvis trädomkransad märgelgrav/torvgrav. Riklig förekomst av ätlig groda. Även vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt stor- och liten vattensalamander.

7 Damm 3. Till stora delar salixomkransad märgelgrav/torvgrav med riklig förekomst av ätlig groda. Även vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt stor- och liten vattensalamander noterades i och invid vattnet under nattligt granskning. Damm 4. Sjö/torvgrav. Ljudligt spel av ätlig groda. Även vanlig groda, åkergroda och vanlig padda. Vattnet hyser sannolikt fisk.

8 Damm 5. Sjö/torvgrav med uppslag av björk och viden. Rikliga bestånd av Carex och bredkaveldun i strandzoner. Spel av ätlig groda. Övriga sedda arter: vanlig groda, åkergroda och vanlig padda. Sannolikt fisk i vattnet. Damm 6. Litet kärr strax SV Damm 5. Riklig vegetation av mannagräs och Carex. Ätlig groda, vanlig groda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander noterades.

9 Damm 7. Kärr/torvgrav med tilltalande utseende. Riklig förekomst av Carex, bredkaveldun och vattenklöver. Noterade arter: Ätlig groda, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander. Även goda förutsättningar att lökgroda kan förekomma. Damm 8 intill uttorkad och inget noterat. Damm 9. Mycket fint kärr med mycket god vattenhållning och riklig flytbladsvegetation. Fullt potentiellt lekvatten även för lökgroda med goda edafiska förutsättningar i näromgivningarna för trivsel. Registrerade arter: Ätlig groda, vanlig groda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander. Vattnet bör granskas bättre under 2019 avseende ev. förekomst av lökgroda.

10 Damm 9(2). Nordförlängningen av samma vatten med idealisk vegetationsstruktur för krävande amfibier. Riklig flytbladsvegetation av mannagräs och sköldbladsmöja med carexbestånd och kaveldun. Damm 10. Mindre kärrmark med god vattenhållning och rik groddjursfauna: Ätlig groda, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander. Idealiskt för de mest krävande arterna med flytblad av mannagräs och sköldbladsmöja.

11 Damm 11. Kärr/torvgrav med växlande partier av bredkaveldun, vattenklöver och mannagräs i ålderdomligt beteslandskap, som i dagsläget har samma kvaliteter jämfört med undertecknads första granskning av området under Noterade arter: Ätlig groda, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander. De sydligare vattnen på översiktskartan Damm 12 och Damm 13 närmast gården Nyvång ej närmare granskade, men spel av ätliga grodor hörda i båda dammarna på avstånd avlyssnat från området en bit söder om Damm Fjällfotasjön. Omfattar 3 småvatten inom lokaliseringen. Alla märgelgravar. I östra delen av lokaliseringen finns värdefull förekomst av dvärgmus Micromys minutus.

12 Damm 1. Utsökt fin och välskött märgelgrav med kantinslag av ett par gamla ekar utan att störa solinstrålningen. Full insolation från söder. Riklig flytbladsvegetation av mannagräs och andmat i södra delen av vattnet. Hyste sannolikt lövgroda under Sven Sahlins besök under , då arten upptäcktes i närbelägna Staviksmossen. Observerade arter under besöken: Ätlig groda, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander. Damm 1(2). Samma märgelgrav fotograferad från sydost. Den rikliga flytbladsvegetationen framträder tydligt och är viktig för alla groddjur.

13 Damm 2. Mindre, helt med viden igenvuxen märgelgrav och gul svärdslilja i södra kantzonen. Inga noterade eller synliga amfibiearter. Damm 3. Likaså mycket välskött märgelgrav, men sparsammare flytbladsvegetation än Damm 1. Observerade arter: Ätlig groda, vanlig groda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander.

14 Blöt kärrmark i ostförlängningen av Staviksmosse, där Sven Sahlin observerade lövgroda Sturup Mellan. Omfattar 5 vattensamlingar inom och i anslutning till lokaliseringen.

15 Damm 1. Mycket välskött märgelgrav med rejäl buffertzon mot åker. Rik groddjursfauna med följande arter: Ätlig groda, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander. Damm 2. Liten välskött märgelgrav med obs. av ätlig groda och liten vattensalamander.

16 Damm 3. Ganska nyligen dikat vatten och svårt att avgöra om det varit en flack märgelgrav eller översvämning på åker. Inget observerat. Damm 4. Märgelgrav med omfattande stenutfyllnad och otjänlig vattenkvalitet. Dött vatten! Markeringen Damm 5 på översiktskartan utgör endast uttorkad översvämning på åker.

17 4. Sturup Norr. Omfattar ett tiotal vatten inom lokaliseringen, varav några helt igenvuxna. Damm 1. Större vatten med avflöde och förbindelse med bäckvatten. Massor av änder bidrager till dålig vattenkvalitet. Inga sedda eller noterade groddjursarter.

18 Damm 2. Ganska stort vatten kantad av frodiga kaveldunsbestånd. En del viden och al i strandzonerna. Förekomst av ätlig groda, vanlig groda och vanlig padda. Damm 3. Vatten beläget i nordosthörnet av lokaliseringen och med tillflöde av bäckvatten, vilket nästan innebär undantagslöst förekomst av fisk. Ätlig groda, som kan samleva med rovfisk, noterades i flera ex.

19 Damm 4. Vassrik vattensamling, delvis kantad av al och avsaknad av flytblad. Troligen förekomst av fisk. Noterade ätlig groda och vanlig padda. Damm 5. Märgelgrav/torvgrav med riklig vegetation och mindre öppna vattenytor. Spel av ätlig groda. Övriga arter: Vanlig groda, åkergroda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander.

20 Damm 6. Liten, delvis utmed kanterna stenfylld märgelgrav. Låg vattennivå. Obs. av ätlig groda. Damm 7. Belägen i sydkanten av lokaliseringsområdet. Märgelgrav/torvgrav omkransad till stor del av björk, al och viden med strandzoner av kaveldun och bladvass. Större fri vattenyta. Spel av ätlig groda. Övriga noterade arter: Vanlig groda och vanlig padda. Ev. fisk i vattnet.

21 Damm 8. Den klassiska lokalen för lövgroda som upptäcktes i maj 1962 av undertecknad. Kärret har senare fått en allt sämre vattenhållning och är numera helt igenvuxen av omfattande albestånd. Inga noterade arter. Damm 9. Kärr/torvgrav med tilltalande utseende och variation med översvämningsmark. Vattnet hyser: Ätlig groda, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander. Området har studerats tidigare av undertecknad långt före tillkomsten av den numera nedlagda golfbanan.

22 5. Skabersjö. Den enda lokaliseringen som helt saknar småvatten, men en gammal damm/ branddamm finns strax åt nordväst och väster om Ebbarps gård och bör uppmärksammas. Branddamm vid Ebbarps gård. Ganska stort vatten, som omkransas av bl.a. hästkastanj och björk. Klassiskt vatten för ätlig groda. Även vanlig groda, vanlig padda, stor- och liten vattensalamander. Flera gamla fynd av lökgroda har undertecknad registrerat strax norrut i Malmö kommun i området vid Almåsa. Se utbredningsöversik på karta nedan.

23 Ebbarps gård. Foderautomater för att attrahera änder till småvatten är till olägenhet och skada för groddjur och bör undvikas. Projekt Lökgroda. Boris Berglund s lokaler i Svedala kommun publicerade på Artportalen.

24 Projekt Lövgroda. Boris Berglund s lokaler i Svedala kommun publicerade på Artportalen. Sammanfattning Svedala kommun har en rik flora och fauna, vilket inte minst gäller gruppen herptiler (grod- och kräldjur). Den synnerligen rikliga tillgången på olika småvatten av varierande typ och karaktär - som är så unikt för kommunen - gynnar våra krävande groddjursarter och uppfyller deras grundläggande habitatkrav för stabilitet och långsiktig överlevnad. 3 arter i kommunen är särskilt viktiga att värna om: Lövgroda, lökgroda och ätlig groda. Lövgrodan har som tidigare nämnts påverkats mest negativt genom tillkomsten av Sturups flygplats under Nästan alla lokaler på kartbilden ovan i anslutning till flygplatsen utraderades under samma tid. År 2000 under ledning av undertecknad, restaurerades och nyskapades 3 vatten för lövgroda i ett strategiskt område på gränsen mellan Svedala- och Skurups kommuner. Projektet genomfördes i samarbete med Svedala Naturskyddsförening, som stod för sponsringen och var framgångsrikt. Den senare tillkomsten av Prästaskogens naturreservat år strax söder om Sturups Airport - med skapande av nya våtmarker, har gjorts i syfte att ytterligare stärka lövgrodans numerär i Svedala kommun. Undertecknad har även varit djupt involverad i detta projekt i samarbete med Christer Persson, länsstyrelsen i Skåne län, för bildandet av skötselplanen för reservatet.

25 Dessa faktorer har stärkt artens återhämtning i Svedala kommun. Två av de fem alternativen för lokalisering att anlägga Sveriges största kriminalvårdsanstalt ligger i omgivningarna till Sturup. Ytterligare 30 ha exploaterad mark - oavsätt alternativ 3. Sturup Mellan eller om 4. Sturup Norr valdes - skulle detta olyckligt missgynna lövgrodan och övriga groddjursarter. I spåren av ett gigantiskt projekt, som kräver hela ha mark, följer alltid effekter av ytterligare urbanisering och förödelse, såsom nya väggbyggen eller förbättring av befintliga vägar, etc. Detta för att tillgodose det ökade trafikflöde som krävs för den stora personal, vilka är involverade i en sådan institutions omfattning. Nya vägbyggen eller förbättring och breddning av befintliga vägar innebär intensivare trafik och ökad dödlighet för groddjur under deras årliga vandringar mellan övervintringsplatser och lekhabitat, då körvägar måste korsas för att nå målet. De erforderliga och sammantagna naturvårdsåtgärder som genomförts för att rädda lövgrodan som kommuninnevånare skulle därmed framstå som fruktlösa, om verkställande av alternativ 3 eller 4 kommer till stånd. Må icke samma ödesdigra kalamitet som Sturupsaffären återupprepas! Lökgrodan - Svedala kommuns och Sveriges sällsyntaste groda - har under lång tid haft ett stabilt fäste i kommunens västra delar, men minskat kraftfullt under de senaste decennierna. Ett viktigt område har varit den mycket småvattenrika delen av kommunen i och anslutning till 1. Yddinge Norr. Årets inventering av lökgroda mellan 8-12 maj inträffade efter lekkulmen och utföll negativt, men kan absolut inte utesluta förekomst av arten inom lokaliseringen 1. Yddinge Norr och anslutande omgivningar, som Koppargravarna och Storkabackarna. Så sent som 5 maj 2018, observerade undertecknad lek av lökgroda i Norre Wång NR vid Skabersjö i Svedala kommun. Lökgrodans lekperiod är kortast av alla våra groddjursarter och är därför lätt att förbise. En specifik, målinriktad inventering av lökgroda under 2019 är därför önskvärd. Ätliga grodan. Förekommer naturligt i Sverige enbart i sydvästra Skåne, där Svedala kommun är hjärtat i utbredningsområdet. Enbart detta faktum borde avstyra planerna att välja Svedala kommun som mål att anlägga Sveriges största kriminalvårdsanstalt. Groddjuren utgör den grupp, som under lång tid varit den mest styvmoderligt behandlade i vår fauna, vilket inleddes under enskiftet i Skåne under tidigt 1800-tal, då mer än 90 % av våtmarkerna dikades ut, främst för att vinna mer åkermark. Svedala kommun var uppenbart en av de kommuner som klarade sig bäst från utdikningspsykosen tills dråpslaget med Sturup Airport verkställdes , då kommunens viktigaste våtmarker för sällsynta groddjur utplånades. Alternativen 1. Yddinge Norr. och 4. Sturup Norr. Är de två alternativ, som skulle kräva en omfattande utdikning av ytterligare värdefulla våtmarker och utplåning av amfibiskt djurliv för att verkställa byggnation av Sveriges största kriminalvårdsanstalt. Endast alternativ 5. Skabersjö saknar småvatten och ligger i ganska plan mark. Om verkställande skulle detta missgynna den rika groddjursfaunan i närbelägna Almåsaområdet genom ökad biltrafik i detta för närvarande lugna område med ringa fordonsaktivitet.

26 Bilaga Ett par ytterligare arter är väl värda att nämna för att stärka naturvärdet av den rika fauna, som representerar Svedala kommun upptäckte undertecknad en ny art för kommunen, nämligen dvärgmusen - ett av världens minsta däggdjur - och som vuxen endast 5 cm i kroppslängd. 3 skilda lokaler påträffades vid Havgårdssjön, Börringekloster och Lindholmen. Historiken och artens utveckling i Svedala kommun redovisas nedan från Artportalen: Lokaler för dvärgmus i Svedala kommun.

27 Sandödlan, Lacerta agilis - rödlistad som sårbar VU - är en annan intressant och föga uppmärksammad art i Svedala kommun. En grundläggande prestation för kännedomen om artens förekomst i kommunen gjordes redan för 66 år sedan av en ovanligt företagsam 7-åring (!!!), nämligen undertecknad. Arten är mycket sällsynt i Svedala kommun och Toarp-Skabersjö är fortfarande enda kända förekomstområdet i kommunen. Senare har andra, bl.a. vännen Jan Pröjts, också vandrat i mästarens fotspår! Lokaler för sandödla i Svedala kommun. Pionjärarbetet utfördes av den då 7-8 årige Boris Berglund, som målinriktat började eftersöka arten i sydvästra Skåne.

28 Sandödla, Lacerta agilis, hane i parningsdräkt. Baldringe 25 maj 2018 Boris Berglund Referenser (Grod- och kräldjur): Berglund, B. 1974: Lövgrodan, Hyla arborea arborea Lin., ett djur på väg att försvinna? Skånes Natur 61: Berglund, B. 1975: Lökgrodans utbredning och status i Skåne. Skånes Natur (1975) 62:

29 Berglund, B. 1976: Långbensgrodans utbredning och status i Skåne. Skånes Natur (1976) 63: Berglund, B. 1976: Inventering av Skånes sällsynta groddjur. SNV PM 765: Naturvårdsverket och Skånes Länsstyrelser. Berglund, B. 1978: Lövgrodan - hotfaktorer och naturvårdsproblem i Skåne. Sveriges Natur (1978) 69: Berglund, B. 1979: Något om groddjursfaunan mellan Romeleåsen och Fyledalen. Skånes Naturs årsbok 1979: Berglund, B. 1993: Minst känd och mest hotad. Arter på fallrepet. Hotade växter och djur i Skåne. Del 1. Skånes Naturs årsbok (1993) 80: Berglund, B. 1993: Det ljusnar för lövgrodan. Arter på fallrepet. Hotade växter och djur i Skåne. Del 1. Skånes Naturs årsbok (1993) 80: Berglund, B. 1994: Inventering av långbensgroda i Blekinge. Blekinge Natur Årsbok 1994: Berglund, B. 1994: Österlens egen groda. Natur på retur. Hotade växter och djur i Skåne. Del 2. Skånes Naturs årsbok (1994) 81: Berglund, B. 1996: Från lövgroda till bokskogslöpare - ett 22-årigt teamwork. Med huvudet före. Festskrift till Ingemar Ahléns 60-årsdag. SLU Institutionen för viltekologi. Rapport 33: Berglund, B. 1998: Projekt Lökgroda Länsstyrelsen i Skåne Län. Rapportserien Skåne i utveckling. Meddelande nr 98:9, Miljöenheten ISSN Berglund, B. 1998: Några sällsamma naturupplevelser i Blekinge. Blekinge Natur årsbok 1998: Berglund, B. 2000: Projekt Strandpadda Länsstyrelsen i Skåne Län. Rapportserien Skåne i utveckling. Meddelande nr 99:39, Miljöenheten ISSN Berglund, B. 2005: Inventering av långbensgroda i delar av Blekinge Rapport länsstyrelsen i Blekinge län. Berglund, B. 2005: Undersökning av långbensgrodans nordvästra metapopulation i Skåne under Rapport Länsstyrelsen i Skåne län.

30 Berglund, B. 2005: Projekt Klockgroda - Historik och status fram till Länsstyrelsen i Skåne län. Åtgärdsprogram för hotade arter ISBN: Berglund, B. 2012: Inventering av långbensgroda och lövgroda i Verkeådalen med omgivningar Rapport Högestad & Christinehof Förvaltnings AB (Carl och Fredric Piper). Berglund, B. 2013: Faktauppgifter för vägledning i omprövning av Länsstyrelsens beslut enl. Delgivningskvitto om Föreläggande att upphöra med byggnadsåtgärder inom fastigheten Raskarum 11:92 i Simrishamns kommun. - Rapport Länsstyrelsen i Skåne län. Berglund, B. 2015: Inventering av sandödla vid Sofielust naturgrustäkt i sydkanten av Rörums fur i Simrishamns kommun. - Rapport Länsstyrelsen i Skåne län. Berglund, B. 2017: Inventering av hasselmus och herptilfaunan (grod- och kräldjur) vid Ejlertslunds Grustäkt med näromgivningar månadsskiftet juli/augusti Rapport Helena Cristiansson, Ejlertslund Grus & Betong AB. Berglund, B. 2017: Inventering av sandödla på fastigheten Maglehem, del av 10:2, Kristianstads kommun under juni Rapport Dr Anders Rünow, Maglehem 10:21 Referenser (Hasselmus): Berglund, B. (1978): Nya hasselmusfynd i Skåne under Skånes natur 65: 1 5. Persson, C. & Berglund, B. 1992: Bildande av naturreservatet Bäckhalladalen med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. Länsstyrelsen i Kristianstads län. Berglund, B. (1994): En skånsk sjusovare. Natur på retur. Hotade växter och djur i Skåne. del 2. Skånes Naturs årsbok 81: Berglund, B. (1994): Hasselmusens förekomst i Blekinge. Blekinge naturs Årsbok 1994: Berglund, B. (1996): Från lövgroda till bokskogslöpare. ett 22-årigt teamwork. SLU, inst. för viltekologi, rapport 33 Med huvudet före - Festskrift till Ingemar Ahléns 60-årsdag. Berglund, B. 2002: Inventering av hasselmus i Sønderjylland (Danmark) Rapport Köpenhamns Universitet, Zoologisk Museum. (Dr. Hans Baagoe). Persson, C. & Berglund, B. 2002: Utvidgning av naturreservatet Bäckhalladalen med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. - Länsstyrelsen i Skåne län. Persson, C. & Berglund, B. 2002: Bildande av naturreservatet Esperöd med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. - Länsstyrelsen i Skåne län.

31 Persson, C. & Berglund, B. 2002: Bildande av naturreservatet Svabesholm med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. - Länsstyrelsen i Skåne län. Persson, C. & Berglund, B. 2009: Bildande av naturreservatet Gyllebo med tillhörande skötselplan i Simrishamns kommun. - Länsstyrelsen i Skåne län. Berglund, B. & Wretenberg, J. (2009): Hasselmusen i Örebro län utbredning, ekologi och naturvårdsbehov. Länsstyrelsen i Örebro län. 2009: 14. Berglund, B. & Lindholm, M. (2010): Inventering av hasselmus (Muscardinus avellanarius) i Göteborgs kommun. Miljöförvaltningen. r2011: 4. Berglund, B. & Persson, C. (2011): Project Dormouse (Muscardinus avellanarius) Brief summary of Boris Berglund s inventory results County Administrative Board of Skåne, Sweden, 2011: 21. Berglund, B. 2012: Inventering av hasselmus i Vitaby socken Rapport Högestad & Christinehof Förvaltnings AB (Carl och Fredric Piper). Berglund. B. & Persson. C 2012: The distribution of the hazel dormouse (Muscardinus avellanarieus) in Sweden. PECKIANA Volume 8 (2012) pp , SENCKENBERG Museum für Naturkunde Görlitz. Berglund, B. 2012: Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. - Rapport Alingssås kommun. Berglund, B. 2012: Översiktlig inventering av hasselmus inom det planerade naturreservatet Åbackarna, Simrishamn. - Rapport Simrishamns kommun. Berglund, B. 2012: Inventering av hasselmus (Muscardinus avellanarius) i Borsnaområdet, Ryssby s:n, Ljungby kommun den 1-3 augusti Rapport Scanergy AB Berglund, B. 2013: Hasselmus (Muscardinus avellanarius) - förekomst och status i Simrishamns kommun baserat på fältundersökningar perioden Rapport Simrishamns kommun. Berglund, B. 2014: Inventering av hasselmus vid Tångdalakorset med anslutande omgivningar i Simrishamns kommun. - Rapport Trafikverket. Berglund, B. 2014: Inventering av hasselmus i närområdet till väg 1606 förbi Svabesholm i Simrishamns kommun. - Rapport Trafikverket. Berglund, B. 2015: Inventering av hasselmus i kraftledningsområdet öster om Guttasjön i Borås kommun. - Rapport Borås Energi och miljö. Berglund, B. 2015: Inventering av hasselmus vid Sofielust naturgrustäkt. - Rapport Länsstyrelsen i Skåne län. Berglund, B. 2017: Inventering av hasselmus och herptilfaunan (grod- och kräldjur) vid Ejlertslunds Grustäkt med näromgivningar månadsskiftet juli/augusti Rapport Helena Cristiansson, Ejlertslund Grus & Betong AB. Berglund, B. 2018: Överklagande av förrättning nummer M13832 anläggningsförrättning berörande Östaröd 3:44 m.fl. - Rapport Mark- och Miljödomstolen, Växjö.

32 Referenser (Hopprätvingar): Berglund, B Intressant vårtbitarfynd i Skåne (Vombs socken). Skånes Natur 61: Berglund, B. & Sandhall, Å Några sydsvenska vårtbitare. Entomologisk tidskrift 102: Berglund, B Gräshoppor, vårtbitare och syrsor i Blekinge. Blekinges Naturs årsbok 1995: Berglund, B Sällsynta hopprätvingar i Blekinge. Blekinges Naturs årsbok 1995: Berglund, B Inventering av hotade och sällsynta hopprätvingar (Orthoptera) i Skåne under 1995: Rapport Länsstyrelsen i Skåne län. Berglund, B Inventering av trumgräshoppa i östra Blekinge under Rapport Länsstyrelsen i Blekinge län.