RAPPORT 2007:7. Inför planprogram för Ållebergsområdet i Falköpings kommun. Andreas Åhman. Särskild utredning 2006

Transkript

1 RAPPORT 2007:7 Inför planprogram för Ållebergsområdet i kommun Särskild utredning 2006 Andreas Åhman

2 Rapport Särskild utredning inom Ållebergsområdet i kommun. Figur 1. Utdrag ur digital fastighetskarta. Utsnittet motsvarar ekonomiska kartans, blad 8D0d S, 7D9d N. På kartan är det aktuella utredningsområdet markerat med grått. På kartan återges även utredningsschaktens läge (lila) och registrerade fornlämningar (röd). Skala 1: Bakgrund Västergötlands museum har under november 2006 genomfört en arkeologisk utredning inom det s.k. Ållebergsområdet, beläget vid sydöstra ytterområde. Utredningen har genomförts med anledning av att kommunen planerar att göra ett planprogram över området och inför detta arbete är det kommunens önskan att ta reda på om okända fornlämningar berörs av en exploatering. Inom området finns kända fornlämningar i form av bland annat två gånggrifter en stensättning. Utredningen har genomförts i enlighet med länsstyrelsens beslut, diarienummer kommun har svarat för kostnaderna för utredningen. Syfte Utredningens syfte är att ta reda på om det finns okända fornlämningar som kommer att beröras av exploatering

3 Landskapsbild Utredningsområde Det aktuella utredningsområdet ligger i sydöstra utkanten av Falköping och det omfattar cirka 50 hektar. Huvuddelen av området är beläget på östra sidan om riksväg 47 och sträcker sig från Jönköpingsrondellen i norr och till Ulricehamnsrondellen i söder, samt ytterligare ett stycke vidare längs väg 47. Dessutom ingår ett cirka 250x300 meter stort område söder om Vilhelmsro, motsvarande kvm. Se figur 1. Figur 2. Utdrag ut digital fastighetskarta. På kartan återges ett område benämnt STEG 1 & 2 vilket motsvarar de ytor som omfattats av den aktuella utredningen. På kartan återges även ett område benämnt STEG 1 inom vilket det enligt de ursprungliga planerna var tänkt att en fältinventering skulle genomföras. Det ursprungliga förslaget gällande utredningens genomförande innehöll en planerad inventering (i länsstyrelsens kravspecifikation kallat steg 1 utredning). Inventeringen skulle omfatta ett område motsvarande sammanlagt 155 hektar, se figur 2. Denna inventering innebar att det större området skulle ytavsökas vid lämpligt tillfälle för att söka efter fornlämningsindikationer. Inom en mer begränsad yta om 50 hektar, med ovan nämnda utbredning, skulle förutom inventering sökschaktsgrävning med maskin genomföras (i kravspecifikationen omnämnts som område för s.k. steg 1 och steg 2 utredning), se figur 2. På grund - 2 -

4 av rådande markförhållanden vid utredningstillfället kunde ingen inventering genomföras. Utredningen kom därför endast att omfatta det mindre området som enligt länsstyrelsens beslut skulle omfatta steg 1 och steg 2. Områdets utsträckning återges på kartan i figur 1 och figur 2. Mer information om utrednings innehåll och genomförande i fält angående momenten i steg 1 och steg 2 återges i kapitlen om metod och genomförande. Naturlandskap Landskapets topografi kan beskrivas som flackt till mjukt kuperad mark som sluttar mot söder och öster. Den nuvarande markanvändningen utgörs huvudsakligen av odlad åkermark. Fornlämningsmiljö Omgivningen kring Falköping är mycket rik på fornlämningar och fyndplatser. Ett speciellt drag när det gäller Falbygdens fornlämningsmiljö är det stora antalet megalitgravar som finns här. Men det finns även stort antal andra lämningar från olika förhistoriska perioder. Inom och i omedelbar angränsning till de utredda ytorna finns fyra registrerade fornlämningar samt angivna platser för borttagna fornlämningar. Den mest påtagliga lämningen är fornlämningen, östra 1:1, även kallad Firse sten. Det är en gånggrift som är belägen cirka 30 meter norr om gamla Ållebergsvägen. Gånggriften ligger i en oval stensättning som är meter i diameter och som höjer sig cirka 1,3 meter över den omgivande marknivån. Stensättningen är övertorvad men i ytan finns vissa synliga stenar. På högens krön ligger takblock. Lämningens läge och form gör att dess profil bildar ett markant kännetecken i landskapet. Det finns även uppgifter som gör gällande att platsen använts som avrättningsplats i historisk tid (Smedberg 1975:88). Cirka 50 meter norr om Firse sten ligger ytterligare en stenkammargrav, fornlämning Falköping 7:1. Det är en gånggrift belägen i en hög som är 16 meter i diameter och 1,2 meter hög. Söder om Firse sten är läget för en gränssten, fornlämning Falköping 6:1. Fornlämning, östra 2:1, utgörs av en övertorvad stensättning. Stensättningen ligger omedelbart intill en stenmur cirka 230 meter norr om Firse sten. Lämningen är något oregelbunden, meter i diameter - 3 -

5 och 0,5 meter hög. Ytan är aningen ojämn och begränsningen något oklar. Den är troligen omplockad i ytan samt delvis belagd med odlingssten. I fornminnesregistret finns även uppgifter om borttagna lämningar. En av dessa är Falköping 32:1. Det är en borttagen hög som skall ha varit belägen i angränsning till utredningsområdet cirka 500 meter söder om Firse sten. Lämningen var enligt beskrivningen ursprungligen troligen en övertorvad stensättning. Högen är nu helt bortodlad. Cirka 250 meter söder om denna plats skall det ha funnits en hög som under årens lopp även den har blivit helt bortodlad (Raä-nummer östra 31:1). Denna hög skall ha varit 7 meter i diameter. Ett stycke öster ut skall ytterligare en 13 meter i diameter stor hög ha varit belägen. Platsen har enligt uppgifter undersökts 1932 utan att några fynd påträffades. Platsen är idag åker (Raä-nummer östra 30:1). Andra lämningar i närområdet som kan nämnas är två megalitgravar vilka ligger cirka 500 meter öster om utredningsområdets nordliga del vid Jönköpingsrondellen. En av dessa är fornlämning östra 5:1 som utgörs av en gånggrift i en 22x25 meter i diameter stor och 0,5 meter hög stensättning. Norrut ligger fornlämning östra 6:1 som utgörs av en gånggrift i en något oregelbunden meter stor och 1 meter hög stensättning. Söder om utredningsområdet finns ytterligare en megalitgrav i form av en hällkista, fornlämning Luttra 40:1. I närheten av denna fornlämning finns även en fyndplats för slagen flinta som påträffats vid plöjning av åker, fornlämning Luttra 33:1. Utredning Metod och genomförand Utredningen har omfattat grundläggande arkiv- och kartstudier. Dessa studier innebär en översiktlig analys av historisk markanvändning och fornlämningsinformation som ligger till grund för planering och genomförande av fältarbetet. Fältarbetet skulle enligt de ursprungliga planerna inledas med en översiktlig fältinventering för att söka efter synliga fornlämningar och spår av eventuella dolda överodlade lämningar. Spår efter fornlämningar utan synliga märken ovan jord kan nämligen upptäckas vid inventering av plöjda åkerytor. Målsättningen var att man inom inventerat område skulle kunna ange lägen för potentiella lämningar. Inventeringen, som i länsstyrelsens förfrågningsunderlag benämns steg 1, skulle genomföras inom ett cirka 155 hektar stort extensivt område. Inom en mindre del av den inventerade ytan, motsvarande en yta på 50 hektar skulle inventeringen följas av sökschaktsgrävning, ett moment som omnämns som steg 2. Sökschaktsgrävningens målsättning var att söka efter dolda, - 4 -

6 överodlade fornlämningar genom att schakta bort ploglagret. Vid sökschaktsgrävningen skulle resultatet från inventeringen användas som en resurs för värdering av lämpliga platser för att genomföra sökschaktsgrävning. Man kan säga att eventuella observationer från inventeringen skulle följas upp och utredas vidare med sökschakt inom området för steg 1 och steg 2 för att fastställa om där fanns fasta fornlämningar. Inom de extensiv ytorna som inventerades skulle inte inventeringsobservationerna utredas vidare med schaktning. En förutsättning för inventering var emellertid att åkrarna var plöjda vid tillfället för genomförandet. Majoriteten av åkrarna var emellertid inte plöjda vilket gjorde att inventeringen inte kunde genomföras. Efter diskussion med länsstyrelsen utgick därför detta moment. Utrednings fältarbete inleddes således med sökschaktsgrävning. Sökschaktsgrävning Sökschaktsgrävningen genomfördes under perioden 8 november till 20 november Schakten grävdes med en runtomsvängande bandburen grävmaskin. Schakten grävdes genom det plöjda matjordslagret och påförda massor för att frilägga den mekaniskt orörda alven där bevarade lämningar kan finnas. Schaktens djup varierade mellan 0,25 och 0,8 meter. Totalt grävdes 56 schakt. Schaktens längd varierade mellan 5 och 172 meter och motsvarade sammanlagt en yta av kvm. En sammanställning av uppgifter om schakt och beskrivning av lager finns i schakttabellen, bilaga 3. Schaktens läge återges på kartmaterial i bilaga 4. Figur 4. Sökschakt 54 och 53. I bakgrunden syns även profilerna av fornlämningarna Falköping 7:1 och östra 1:1. Foto: A. Åhman. Resultat Sökschaktsgrävning Vid sökschaktsgrävningen observerades inga spår av fornlämning. Ett antal mörkfärgningar som påträffades vid schaktningen visade sig vid närmare granskning innehålla recent material och bedömdes därför vara moderna - 5 -

7 nedgrävningar. Resultatet är således att inga nya fasta fornlämningar har upptäckts vid sökschaktsgrävningen. Lösfynd Som tidigare nämnts genomfördes ingen inventering av områden för steg 1 på grund av rådande markförhållanden. Men i samband med planering av fältarbetet kontaktade museet berörda markägare och dessa tillfrågades vid detta tillfälle om de hade uppgifter rörande lösfynd eller andra observationer inom berörda markområden. Vid dessa samtal framkom att markägaren till åkrarna kring Agnestadssjön hade påträffat lösfynd vid åkerbruk. Dessa förvarades hos markägaren och ett besök genomfördes därför för att ta reda på reda på information om fynden och att få möjlighet att dokumentera dem. De var tre stenredskap, två stenyxor och ett bryne. Den ena yxan var en håleggad bergartsyxa. Den andra bestod av nackpartiet av en strids-/båtyxa. Båda har en typologiskt uppskattad datering till cirka 2500 f.kr. och kan sägas var ledartefakter för vad som traditionellt benämns stridsyxekultur. Bryne var ett cirka 12 cm långt skifferbryne med oklar datering. Något exakt läge för dessa fynd kunde inte bestämmas eftersom de iakttogs under rensning vid maskinell potatisplockning. Däremot angavs att det kom från åkrarna i anslutning till Agnestadssjön. Ett ungefärligt område som pekades ut av markägaren återges på kartan i bilaga 5. Med tanke på fyndens oklara placering och det relativt begränsade antalet kan inget direkt läge för potentiella fasta fornlämningar anges med utgångspunkt från dessa fynd. Men lösfynden ger ändå en indikation på att åkrarna kring Agnestadssjön sannolikt kan innehålla boplatslämningar. Detta område kan således pekas ut som en möjlig plats att söka efter boplatser som tidsmässigt kan relateras till Falbygdens stenkammargravar. Eventuella exploateringar i dessa omgivningar bör således enligt museets bedömning föregås av vidare arkeologiska utredningar. Uppgifter om dessa lösfynd kommer att lämnas till Riksantikvarieämbetets digitala - 6 -

8 fornminnessystem (FMIS). Slutsatser och antikvarisk bedömning Inom de områden som omfattats av utredningen, s.k. område för steg 1 och steg 2 utredning, har inga tidigare okända fasta fornlämningar upptäckts. Några okända fornlämningar bedöms således inte beröras av det planerade arbetsföretaget. Under utredningen har det från ägaren till markerna kring Agnestadssjön framkommit uppgifter om lösfynd. Dessa bestod av två stenyxor som kan dateras till neolitisk tid och ett skifferbryne av oklar ålder. På grund av oklarhet kring det exakta läget kan inte potentiella platser för fasta fornlämningar bestämmas. Lösfynden utgör emellertid en indikation på att här kan finnas boplatslämningar. Eventuell exploatering av markerna kring Agnestadssjön bör därför enligt museets bedömning föregås av arkeologiska utredning. Inom och i nära anslutning till utredningsområdet finns registrerade lämningar. Dessa består av gravar invid gamla Ållebergsvägen, fornlämningarna östra 1:1, 2:1 och Falköping 7:1. Dessa gravar utgör enligt museets bedömning en värdefull fornlämningsmiljö som bör skyddas. Dessa lämningar har påtagliga upplevelsevärden och är belägna i en topografi och naturmiljö som man bör slå vakt om. Lämningarna har även ett pedagogiskt värde eftersom de är lättillgängliga och genom informationsskyltar kan uppskattas av allmänheten. Exploatering i närheten av dessa lämningar skulle ha en mycket negativ inverkan på kulturmiljöns upplevelsevärden. Skara den Andreas Åhman - 7 -

9 Referenser Tryckta källor Smedberg, B Vägar på Falbygden under gånggriftstiden. Falbygden nr 29. Otryckta källor Arkiv FMIS - Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesinformation Riksantikvarieämbetets fornminnesregister Bilagor 1. Tekniska och administrativa uppgifter 2. Fornlämningstabell 3. Schaktbeskrivning 4. Utredningsområde - schaktplan 5. Utredningsområde - lösfynd - 8 -

10 Bilaga 1 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens beslut: Internt diarienummer: NOK Internt objektnummer: A293 Uppdragsgivare: kommun Kostnadsansvarig: kommun Orsak till uppdraget: Detaljplanarbete Fornlämningsnummer: Fastighet: Socken: Kommun: Landskap: Län: Ållebergsområdet östra socken Falköping Västergötland Västra Götaland Ekonomiskt kartblad: 8D 0d S, 7D 9d N Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Koordinater: X-koord Y-koord Ansvarig institution: Västergötlands museum Ansvarig för uppdraget: Andreas Åhman Fältpersonal: Tidpunkt för fältarbetet: Fr.o.m t.o.m Fältarbetstid: 48 timmar Maskintid: 48 timmar Arkivmaterial och Fynd Ritningar: Inga plan- eller profilritningar Arkivmaterial: Akthandlingar Förvaring: VGM's arkiv dnr: NOK

11 Bilaga 2 Fornlämningstabell RAÄ-nr Falköping 6:1 Beskrivning Gränsmärke Gränssten, kalksten, 1,18 m h, 0,53 m br (SÖ-NV) och 0,12 m tj.mot SV oläslig inskrift: "F-AL? köpings" Postament av sten, kallmurat, rektangulärt, 1,18x0,92 m och 0,5 m h. I stenens övre högra kant är en del borta. Falköping 7:1 Stenkammargrav, gånggrift Gånggrift i hög. Högen är 16 m diam och 1,2 m h. Kammaren är invändigt 5,3x2,3 m st (20-220cg). I V långsidan syns 3 kalkstenshällar, 0,5-0,8 m l, 0,1-0,5 m h och 0,1-0,15 m tj. I N gaveln är 2hällar 1,4 m l, 0,5 m h och 0,1 m tj, ställda i en trubbig vinkel. Likaledes är 2 hällor i S gaveln 1-1,3 m l, 0,3-0,5 m h och 0,15 m tj ställda i en trubbig vinkel. Kammarens inre är övertorvat i nivå med högytan. Gången ansluter till kammarens N gavel (!) och har riktning cg. I vardera långsidan syns en kalkstenshäll 2,4 m l (båda), 0,05-0,15 m h och 0,1 m tj. Invändig bredd är0,93 m. I gångens Ö del är en liten 0,2 m tj grop. Högens Ö del är bortschaktad genom odling intill ca 2 m br. Högen är belagd med endast litet röjningssten. Tämligen välbevarad och mycket ovanlig gånggriftskonstruktion. Se skiss i boken. östra 1:1 östra 2:1 östra 5:1 Stenkammargrav, gånggrift Gånggrift i stensättning. Stensättningen är nu något oval ca m diam (NNÖ-SSV) och 0,7-1,3 m h. Övertorvad med i ytan enstaka till talrika stenar 0,2-0,4 m st. Avplanat mittparti m diam och långsluttande sidor. Något oval mitthög ca 11x13 m diam (20-220cg) och 0,7-0,9 m h med i ytan taltika stenar 0,2-0,3 m st.av kammaren med längdutsträckning cg syns i V långsidan 3 kalkstenshällar 0,8-2,4 m l, invändigt 0,1-0,65 m h, utvändigt 0,1-0,35 m h och 0,1-0,2 m tj. I Ö långsidan syns 2 kalkstenshällar 0,7-1,3 m l, invändigt 0,2 m h utvändigt 0,1 m h och 0,1-0,15 m tj. S gavelhällen är 2,0 m l, in och utvändigt 0,4 m h och 0,15 m tj. Kammarens längd är oviss, dock synlig 7,6 m l. Den verkliga längden är antydd genom en fördjupning i hög ytan och är sannolikt9-10 m. Bredden invändigt är synlig 1,9-2,7 m. På kammarens S del är takblock av diabas 3,2x2,8 m st och 0,4-0,8 m tj. I kammarens mitt är ett diabasblock 1,7x1,3 m st och 0,5 m h. Av gången skymtar 2 kalkstenshällar i anslutningen till kammaren, de är motställda i vardera långsidan och synliga intill 0,6 m l, 0,1 m h och 0,15 m tj. Gångens bredd är 0,8 m. Över de synliga gånghällarna är nyckelstenen (?) av diabas 2,0x1,5 m st och 0,7 m tj. Där gången förmodas fortsätta åt ÖSÖ är en förhöjning i högytan. Beväxt meden flerstammig apel. Vacker fornlämning! Stensättning, övertorvad Stensättning nu något oregelbunden m diam och 0,4-0,5 m h övertorvad. Troligen mittstensättning 8-9 m diam och 0,2-0,4 m h. Övertorvad. Ytan är något ojämn och begränsningen är oklar. På mittpartiet är ett flertal halvmeterstora stycken från söndersprängda block. Belagd med ett tunt skikt röjningssten. Stenkammargrav, gånggrift Gånggrift i stensättning. Stensättningen är nu ca 25x22 m diam (NV-SÖ) och 0,4-0,5 m h. Mittstensättning m diam och 0,6 m h, allt övertorvat. Av kammaren med längdutsträckning cg syna i V långsidan 2 kalkstenshällar 1-1,2 m l, 0,1 m h och 0,1 m tj. I Ö långsidan syns 3 kalkstenshällar 1-1,2 m l, 0,1-0,2 m h och0,15 m tj. På kammarens mitt och S del är 2 takblock av gnejs och diabas, 3x1,3-2,8x1,2 m st och 0,8-1,4 m h. Kammaren s inre är övertorvad i nivå med stensättningens yta. Kammarens längd är oviss dock synlig 7,5 m l. Reell längd är troligen 8-9 m. Bredden invändigt är synlig 2,1-2,3 m. Av gången synes nyckelstenen av gnejs 1,7x1,0 m st och 0,4 m h, samt 1 takblock av diabas

12 2,0x1,2 m st och 0,5 m h (i det senare ett lantmäterimärke) stensättningen är kraftigt kringskuren genom odling, ursprunglig diam bör ha varit ca m. Ytan och framför allt kanterna är belagda med röjningssten. östra 6:1 östra 7:1 östra 24:1 östra 28:1 östra 29:1 östra 30:1 östra 31:1 östra 32:1 östra 37:1 östra 45:1 Luttra 33:1 Stenkammargrav, gånggrift Gånggrift i stensättning. Stensättningen är nu något oregelbunden ca m diam och intill 1 m h. Övertorvad. Av kammaren, medlängdutsträckning cg syns i V långsidan 2 kalkstenshällar ca 1-1,5 m l, invändigt 0,1 m h, utvändigt 0,1-0,3 m h och 0,1 m tj. I Ö långsidan syns i häll ca 1,5 m l, invändigt 0,2 m h, utvändigt i stensättningen nivå och 0,1 m tj. På kammarens mitt och N del är 2 takblock av diabas 1,4x1,3-1,2x1,2 m st och 0,6-0,8 m h. Kammarens längd är oviss dock synlig 5 m l. Den verkliga längden torde vara 6-7 m. Invändig bredd är synlig 1,15 m. Kammarens S del är fylld med småsten. Av gången synes endast nyckelstenen (?)av gnejs 1,5x1,2 m st och 0,4 m h. Där den förmodade gången är, är stensättningens yta ca 1,3 m h. Stensättningens yta är eljest tämligen ojämn och smågropig, samt belagd med röjningssten, i synnerhet längs kanterna. Ursprunglig diam bör ha varit minst 25 m. Beväxt med flera askar. Hög Hög rund. Övriga uppgifter saknas. Vägmärke Typ: milstolpe. Övriga uppgifter saknas. Fossil åker, röjningsröseområde Röjningsröse oregelbundet 30x15 m diam (NV-SÖ) och intill 1 m h. Av vanligen 0,4-1 m st stenar. Någon förhöjning eller massa av fornlämningskaraktär kan ej skönjas under röjningsstenarna. Vägmärke Milstolpe, kalksten, 1,20 m h, 0,45 m br vid basen och 0,14 m tj. Upptill avrundad. Mot SV inskrift under krona. "I/4 MIIL" Se skiss i boken. Postament av kalksten, kallmurat, rektangulärt 1,47X1,42 m och 0,45 m h. Några stenar äro avplockade av postamentet. Hög Hög platsen för ca 13 m diam och 1,3 m h. Platsen undersöktes partiellt omkring Inga fynd. Platsen är nu åker. Uppgiften lämnad av Carlsson Fogdegården, Ö Falköping. Hög Hög platsen för ca 7 m diam. Backen har blivit bortplöjd under årens lopp. Nu är här åker. Uppgiften lämnad av Carlsson Fogdegården Ö Falköping. Hög Hög platsen för ca 16 m diam och 1 m h. Urspr stensättning, övertorvad? Högen är helt bortodlad. Fossil åker, röjningsröseområde Röjningsröse oregelbundet ca 15 m diam och 1 m h, av 0,4-1 m ststenar. Något under stenarna som skulle ha fornlämningskaraktär syns ej. Fossil åker, röjningsröseområde Område med röjningsrösen 100x40 m (NÖ-SV) enligt markering på ortofotokartan. Beskrivning saknas. Fyndplats Fyndplats för flintskäror, funna vid plöjning i åker ca m NÖ om gården. Förvaras på

13 Falbygdens museum. Luttra 40:1 Stenkammargrav, hällkista Av hällkistan syns 1 kalkstenshäll, 0,1 m h, 0,9 m l (80-280cg)och 0,15 m tj. Skålgruppen m S om hällkistan, ej återf

14 Bilaga 3 Schaktbeskrivning Schakt Längd meter Djup meter Area kvm Lagerbeskrivning/kommentar Schakt 1 37,0 0,30 106,00 0-0,3 Matjord av brun, sandig, humös morän. Alv av gråbrun grusig morän. Schakt 2 18,0 0,30 51,00 0-0,25 Matjord av brun, sandig, humös morän. I matjorden förekom rikliga mängder av flata kalkstenar, vilka tolkades som av plogen upprivna stycken av berggrunden. Alv av gråbrun grusig morän. Schakt 3 14,0 0,60 34,00 0-0,45 Matjord av brunsvart, sandig, humös silt. I matjorden förekom rikligt med uppbrutna flata kalkstenar. Alv av grusig morän. Schakt 4 64,0 0,30 171,00 0-0,3 Matjord av brunsvart, sandig, humös silt. I matjorden förekom rikligt med uppbrutna flata kalkstenar. Alv av grusig morän. I alven förekom flera recenta gropar och fläckar vilka innehöll inslag av tegel, butelj- och planglas. Schakt 5 65,0 0,55 225,00 0-0,55 Matjord av brunsvart, sandig, humös morän. Alv av beige grusig-stenig morän. I schaktet förekom gropar som innehöll recent material. Schakt 6 71,0 0,58 234,00 0-0,35 Matjord av brunsvart, sandig, humös morän. Alv av beige grusig-stenig morän. I schaktet förekom enstaka gropar som innehöll recent material. Schakt 7 56,0 0,50 146,00 0-0,3 Matjord av brunsvart, sandig, humös morän. Alv av beige grusig-stenig morän. I schaktet förekom enstaka gropar som innehöll recent material. Schakt 8 82,0 0,30 329,00 0-0,25 Matjord av brunsvart, sandig, humös morän. Alv av beige grusig-stenig morän. I schaktet förekom cirka 5 st gropar som innehöll recent material, såsom butelj och planglas och tegel. Schakt 9 48,0 0,40 164,00 0-0,3 Matjord av brunsvart, sandig, humös morän. Alv av beige grusig-stenig morän. I schaktet förekom enstaka gropar som innehöll recent material. I omgivningen kring detta schakt syntes mycket recent/modernt material i markytan, såsom porslin, tegel och glas. Schakt 10 65,0 0,40 212,00 0-0,4 Matjord av brun, sandig, humös morän. Alv av brun morän. Schakt 11 68,0 0,30 235,00 0-0,3 Matjord av brun, sandig, humös morän. Alv av brun grusig morän. Schakt ,0 0,40 315,00 0-0,3 Matjord av brun, sandig, humös morän. Alv av brun grusig morän. Schakt 13 57,0 0,50 135,00 0-0,4 Matjord av svartbrun, humös, sandig silt. Alv av beige morän. Schakt 14 42,0 0,40 105,00 0-0,4 Matjord av svartbrun, humös, sandig silt. Alv av beige morän. Schakt ,0 0,40 629,00 0-0,4 Matjord av svartbrun, humös, sandig silt. Alv av beige morän. Schakt 16 20,0 0,35 62,00 0-0,35 Matjord av lerig, brungrå silt. Alv av morän. Schakt 17 80,0 0,35 227,00 0-0,35 Matjord av brun, humös silt. Alv av morän. Schakt 18 20,0 0,25 50,00 0-0,2 Matjord av svartbrun, humös silt. Alv av grå morän. Schakt 19 18,0 0,30 46,00 0-0,3 Matjord av gråbrun humös silt. Alv av grå morän. Schakt 20 27,0 0,40 91,00 0-0,4 Matjord av gråbrun, humös silt. Alv av grå morän. Schakt 21 81,0 0,40 209,00 0-0,4 Matjord av gråbrun, humös silt. Alv av grå morän. Schakt 22 72,0 0,40 332,00 0-0,4 Matjord av gråbrun, humös silt. Alv av grå morän. Schakt ,0 0,45 215,00 0-0,45 Matjord av svartbrun humös silt. Alv av beige, grusig morän. Schakt 24 75,0 0,40 353,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 25 78,0 0,40 233,00 0-0,4 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 26 68,0 0,40 293,00 0-0,4 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 27 6,0 0,30 10,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata kalkstensstycken vilka tolkades som av plogen upprivna

15 Schakt 28 9,0 0,30 31,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata kalkstensstycken vilka tolkades som av plogen upprivna Schakt 29 6,0 0,30 11,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata kalkstensstycken vilka tolkades som av plogen upprivna Schakt 30 6,0 0,25 10,00 0-0,25 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata Schakt 31 89,0 0,35 299,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I matjorden förekom flata Schakt 32 85,0 0,35 230,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I matjorden förekom flata Schakt ,0 0,35 357,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I matjorden förekom flata Schakt 34 44,0 0,30 156,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I delar av schaktet framkom kalkstensberggrunden direkt under matjorden. I matjorden förekom flata Schakt 35 5,0 0,25 9,00 0-0,25 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata Schakt 36 5,0 0,25 13,00 0-0,25 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata Schakt 37 5,0 0,25 9,00 0-0,25 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata Schakt 38 9,0 0,25 25,00 0-0,25 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata Schakt 39 5,0 0,30 16,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata kalkstensstycken vilka tolkades som av plogen upprivna Schakt 40 5,0 0,30 19,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. Direkt under matjorden framkom kalkstensberggrunden. I matjorden förekom flata kalkstensstycken vilka tolkades som av plogen upprivna Schakt 41 87,0 0,30 286,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I matjorden förekom flata Schakt 42 53,0 0,30 161,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I matjorden förekom flata Schakt 43 36,0 0,30 85,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I matjorden förekom flata Schakt 44 49,0 0,30 168,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I matjorden förekom flata Schakt 45 47,0 0,30 121,00 0-0,3 Matjord av brun, humös silt. I matjorden förekom flata Schakt ,0 0,50 442,00 0-0,4 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 47 68,0 0,40 281,00 0-0,4 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 48 24,0 0,45 87,00 0-0,4 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 49 70,0 0,60 228,00 0-0,45 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän

16 Schakt 50 44,0 0,40 123,00 0-0,4 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 51 51,0 0,35 131,00 0-0,35 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 52 64,0 0,40 149,00 0-0,35 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt ,0 0,40 251,00 0-0,35 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 54 89,0 0,40 263,00 0-0,35 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän. Schakt 55 58,0 0,40 153,00 0-0,35 Matjord av brun, humös silt. Alv av brun morän

17 Bilaga 4 Utredningsområde - schaktplan Skala 1:

18 Bilaga 5 Utredningsområde område för lösfynd Agnestadssjön Område för lösfynd Kring Agnestadssjön återges en rödprickig yta som motsvarar de markområde där lösfynd har påträffats. Skala 1: