:e årgången. Häfte N:r 1

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 1

2 TJDSI\ R lft SJ()V ÄSEND _~ rf U'l'GII<'VEN AF KONGL. ORLOGSMANNASÅLLSKAPET CARLSKRONA. 57:e år g ( J,\IU,SKRO~. \. AJ.IIRALITETS-BOKTRYCKERJET

3 Innehåll af Tidskriftens 57:e å1 gäng. Flottan under sistförflutna året Sid. Arsberättelse i artilleri , Tilldragelserna i Rio de Janeiro , 'l'ankekorn , Några ord om reservbefälets utbildning , Protest med anledning af :'Några iakttagelser rörande vårt fasta minförs var"...., , Literatur , Arsberättelse i artilleri (slut) , Årsberättelse inom 5:e vetenskapsklassen , :b.., lottan uneler sistförflutna året (slut) , Huru böra de fördelar, som den utsträckta värnepligtsoch öfningsticlen för sjöbeväringen erbjuder, bäst tillgodogöras för flottan? , Flottan och värnpligtslagen, elen nuvarande och den -- komn1ancle , Ytterligare nitgra ord angitende organisationen af Karlskrona artillerikår , 'l'illclragelser i Rio (forts.) , Tankekorn , U r Redaktionens notisbok , Friktioner n Literatur ii Huru böra de fördelar, som den utsträckta värnpligtsoch öfningsticlen för sjöbeväringen erbjuder, bäst tillgodogöras för flottan? , De engelska flottmanövrerna , 'l'illdragelserna i Rio , Krigsrättens utslag rörande Russalkas förolyckande..., Det nya infanteriexercisreglementet och flottan..., l ö3. G G

4 Tankekorn Sid Utrustningen af de brasilianska kryssame Nichteroy och An1erica , Ur Hedaktionens notisbok , Literatur " Hnrn böra de fördelar, som den utsträckta vämpligtsoch öfningstiden för sjöbeväringen erbjuder, bäst tillgodoses för flottan (slut) , Något om Canets snabbskjutande kanoner..., Om strålkastare , Om pröfning af kikare för sjöbruk n Italienska torped båtsöfningar , Värnpligtslagen 25 mo m , Ur generalamiralen, exellensen grefve R Cederströms efterlemnade papper , Ur Redaktionens notisbok , Tilldragelserna i Rio och brasilianska revoltens slut, Sjöslaget vid Y alnfloden , Minbåtsattacken vid S:ta Katarina , Tankekorn , Literatur , ~l Flottan under sistförflutna året. I Femte hufvudtiteln vid 1893 års riksdag. Efter den för landtförsvaret lyckliga utgången af 1892 års urtima riksdag herskade inom maritima kretsar skilda åsigter om den inverkan, bemälda riksdags beslut skulle hafva på kommande riksmötens hållning gent emot de kraf, som regeringen kunde hafva för afsigt att framställa för att äfven afhjelpa bristerna vid vårt sjöförsvar, hvilka förut ~j i tillbörlig grad kunnat framhäfvas, för att icke derigenom draga uppmärksamheten från det pågående reorganisationsarbetet vid försvarsverket till lands. De sangviniska gladde sig i det hopp, <att den våg af enthusiasm och försvarsvänlighet, som tycktes dem hafva genombrutit de hinder, hvilka stått i vägen för landhörsvarets ordnande, äfven skulle hafva nog bärkraft att föra sjövapnets, af riksdagsvindame illa tilltygade farkost, öfver baren.in i den skyddande hamnen.. De mera skeptiskt anlagda och de, som någo.t trodde s1g känna den svenska bondens väsen, sågo i den antydda kraftyttringen föga af den uppfi iskande :vågen utan. tyc~te sig ~astmera iakttaga verkan af en slags hydraulisk maskm, den en blandning af allehanda olikartade önskningar åverkades af egennyttans kraftiga häfarm. Det var, sålunda med en viss spänning man afvaktade resultatet af 189:) års riksdag för att derefter ställa horoskopet för vårt vapan. Låtom oss genast säga det:. utgången blef.nedslående. Det utttn all fråga vigtigaste af.de anslag, 1~egeringen begärda, ett anslag, som ett föregående statsråd betecknat såsom

5 -2- en lifsfråga for flottan, meml. ett fast nybyggnadsanslag blef förkastadt i andra kam.maren med den öfverväldigande majoriteten at 191 nej mot 33 ja och kunde ej vid gemensam omröstning vinna pluralitet. Riksdagens proto~oller visa ett tydligt samband mellan denna frågas utgång och den urtima riksdagens beslut, i det 2:a kammarens ledande män, hänvisande på de förpligtelser, riksdagen åtagit sig för landtförsvaret, ansåge sig nödtvungna att, så långt möjligt var, spara på anslagen till femte hufvudtiteln. Derföre förvandlades också det begärda fasta nybyggnadsanslaget på 2,000,000 kr. till ett extra anslag för,, en Sveabåt deraf iemt hälften af det begärda eller l kr. anvisader för 1894; de äskade anslagen till artilleri-materiel nedsattes i ännu större proportion. Ur statsregleringen utgick femte hufvudtiteln --. handeln oberäknad - med anslag, som, jemförda med näst föregående års, i sin helhet voro minskade med 400,600 kr., till följd deraf att de för materielens fömyande hufvudsakligen afseelda extra anslagen afknappats med el mindre än kr l lu ' l\ien icke blott i anslagsfrågor rönte sjöförsvaret motstånd vid denna riksdag; äfven i rent organisatoriska frågor kun-de ej dess bifall vinnas. Enskilda motioner, afsedela att bättre afpassa vissa i den nyantagna värnpligtslagen efter flottans behof, lyckades lika litet göra sig hörda som kungl. propositioner rörande dels erkändt nödiga förbättringar vid organisationen af Karlskrona artillericorps, dels organiska förändringar i sj ömanskåren, som kunde sätta flott~ p. i. stånd att sj elf ö f va sina värnpligtige den tid af 90 dagar, llrtima rikselagen hade fastställt. Till och med den fattiga axplockerskans r6le var flottan förmenad. Låtom oss slutligen anteckna den berättigade kyla, lwarmed riksdagen afvisade några motionärers försök att. under form af skrifvelse till K. Maj:t, få den delikata frågan om reducerandet af en af flottans stationer under ompröfning och derefter öfvergå till en resume af de beviljade anslagen under hufvudtiteln. Ordinarie anslag: l:o) Med bifall till K. Maj :ts derom gjorda framställning fi!rhöj de rikselagen anslaget till aflönin,r; f'ör flottans corps er och stater dels med det för år 1894 till förändrad organisation af sjömanscorpsen erforderliga belopp 67,000 kr., dels, för ökning af underofficerscorps,:ms maskiniststat med 8 flaggunderofficerare och 2 underofficerare af 2:a graden, med 11,120 kr. i följd hvaraf nämnda anslag från 1,647,934 kr. ökats med 78,120 kr. till kr. 1,726,054. Vidare medgaf rikselagen att hvad af anslaget till e1 sättning för vakanta r~tsthållsnumnu;r i Blekinge och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan, på grund af 1872 och 1876 års riksdagsbeslut, bör inräknas bland tillgångarue till aflöning för flottans corpser och stater må, liksom föregående år, för fyllandet af behofvet under denna anslagstitel, under år 1894 användas. Nämnda ersättning utfördes med ett belopp af kr. 114,000. 2:o) Riksdagen uppförde i riksstaten för 1894 anslaget till beklädnad åt sjömans- och slcepps_qossecorpserna till samma belopp som för 1893, kr. 287, samt medgaf att, till utjemnande af den från år 1887 qvarstående brist~n, må användas jemväl den besparing~ som må kunna på anslaget under 1894 beredas. 3:o) I eniighet med K. Maj:ts derom gjorda framställning medgaf riksdagen att det å anslaget till båtsmansindelningen nnder rubriken 11 indelnin_q och denned jemf'örli,q anvisning på f örslag-friheter'' uppförda belopp 75,500 må minskas med 72,90 1 och sålunda upptagas till kr. 2,600. 4:o) Riksdagen bestämde, i enlighet med K. Maj :ts förslag, förslagsanslaget till lindring i rustnings- oclt roteringsbesvären ±ör år 1894 till kr. 33,300. 5:o) K. Maj :t hade föreslagit att det under titel 11 flottans

6 -4- nybyggnad och underhåll" upptagna anslag å 1,239,000 kr. måtte, förhöj d t med 21,000 kr., till anställande af daglönare vid flottans varf, i riksstaten för år J 894 upptagas med för-. ändrad titel till "flottans underhåll" till belopp af kr. l,260,000. Hiksclagen biföll tillökningen men med bibehållande af rubriken "flottans nyby_q.r;nacl och wtclfthåll" -... kr. l,260, K. Maj:ts proposition att till nyanskaffning af fartygsmateriel med tillhörande artilleri- och minutredning på ordinarie stat i riksstaten med titel "flottans nybyggnad" måtte uppföras ett reservationsanslag å 2,0CO,OOO kr. afslogs. 6:o) Med bifall till K. Maj :ts förslag upptogs anslaget till.~jiibevärin.r;ens vapenöfniny för år 1894 med kr. 266,600. utgörande 41,8 o kr. mera än det belopp, h vartill detsamma för 1893 blifvit bestämdt. 7 :o) I enlighet med K. Maj :ts de rom g j orda framställning beslöt rikselagen att anslaget till stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes må, under förändrad titel: "ersiittnin,g cit o/ficemre or:lt in.r;euiu- 1'er vid (iuttrrn under nnstältnin[l eller lcommearlering utrikes" i riksstaten uppföras med ett från 15,t 00 till... kr. 12,0:il'. nedsatt belopp. S:o J I enlighet med K. Maj :ts gjorda framställning minskade riksdagen anslaget till durclunrtrschkosljtoder med 4,t 1Q(l kr. till kr. 6,000. 9:o) K. Maj :t föreslog att till signal- och telefonstationers betjenancle samt telefonledningars underhåll måtte uppföras ett årligt anslag till be>lopp af 6,40U kr. Hiksdagen, som ansåg att ifrågavarande årliga kostnader, i den mån de icke finnas böra utgå af lotsverkets medel, böra bestridas af flottans underhållsanslag, biföll r>,} denna. framställning. lo:o) Riksdagen, som i likhet med K. lyiaj:t beräknat inkomsttiteln fyr- och båkmedel till 1,400,000 kr. eller 200,000 kr. mera än förut biföll K. Maj:ts törslag att upptaga det till lots- oclt flfi'tllriittnin.r;onu: med!ifriiddnillqsanstr!lterna erforder- -5- liga anslag, med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar till... kr. 1,400,409. ll:o) Anslaget till skrif'materialier och exz1enser, ved m. m. höjdes med 46 kr. 48 öre till... kr. 4_,~~8: 48. Summa... kr. 6,146,261: 48. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag, hade K. 1\Iaj:t ej föreslagit någon förändrin~, hv.ar~öre d t'll c.... l l belopp hv1lka 1 nksriksdagen upptag1t essa 1 01oranc rac e, H ta ten för 1894 uppföreles med följ ande belopp: Departementet och öfverstyrelsen... kronor En fästningsartillericorps vid Karlskrona, Alelerstillägg... " Pensionering af reservbefäl..., N a turaunderhåll... " Båtsmansindelningen, ersättningar., Flottans öfningar.... " Undervisningsverken... " Si ökarteverket... " Sjukvård.... Diverse behof Hese- och traktamentspenningar... Extra utgifter... Nautisk meteorologiska byrån, undervi: ningsanstalterna för sjöfart samt ålder- " " " 82,400: - 189,60:1: -- 32,000: 6,400: 462,460: 26,400: 670,000: 39,820: 60,000: 39,000: 19,175: 26,000: 12,500: - tillägg v1o o ess mra nmgar.. ", c-. J J "tt. 108,150: - ~umma kronor l,762,88b. hvaclan sålunda de ordinarie anslagen sammanlagdt u~pgick till kr. 6,908,1o6: 48. Extra anslag: l:o) R,iksdagen beviljade på K. l'vlaj:ts förslag till,qenomf'öm}l(le af löneregleringen vid flottan ett belopp af kr. 60,000. att redovisa gemensamt med ordinarie anslaget till :flottans corpser och stater.

7 -(i_. 2:o) I enlighet med ett inom riksdagen väckt förslag beviljade riksdagen till Dy,qgande af en pansrt1'båt af Sveas cert 2,868,000 kr. der af för kr. 1,000,000. 3:o) I enlighet med K. Maj :ts framställning be vi l j a de riksdagen till fullbordande af tillby,qqnadf'n å underbefcilsslcolans hus i Karlskrona för kr. 54,583: 52. 4:o) Till anskaffning af artillerimateriel {ö1 fartyq hade K. Maj :t föreslagit riksdagen att på extra stat för år ] 894 bevilja ett belopp af 252,900 kr. Riksdagen beviljade hi1rtill.... : kr. 100,000. 5:o) Till anskaffning af m tillerimateriel för sjö(ästnin,r;arne hade K. Maj:t föreslagit riksdagen att på extra stat uppföra ett belopp af 62,500 kr. Riksdagen begränsade detta till kr. 50,000. 6:o) Riksdagen biföll K. Maj :ts förslag att för skjutförsök anvisa kr. 10,000. 7:o) Riksdagen biföll likaledes K. Maj:ts förslag att till 1ninväsendet anvisa... kr. l 00,000. 8:o) För uppförandet af ett kruthus på ]{alsholmen hade K. Maj :t föreslagit att anvisa ett belopp af 57,000 kr. Riksdagen nedsatte detta till kr. 53,000. 9:o) Till löneförbättrin,rt åt lämrne vid le. sjölcri_qsslcolrm anvisade Riksdagen, i enlighet med K. Maj:t förslag för kr. 1,860. Summa kr. l,4 19,443: 52. Sammanlagda anslagen för år 1894 under femte hnfvndtiteln uppgår alltså till kr. 8,327, II. Flottans militära personal. Officerskåren. Officerarnes antal vid J(ongl.. flottan har under året l Oktober September ] 893 blifvit ökad t genom: öfverflyttning från :flottans permanenta reservstat med l från kongl. sjökrigsskolan utgångna underlöjtnanter 7 8 och minskadt genom: afsked med med döden atgången ~-~ samt utgjord e den 30 September 1893 antalet officerare vid Kongl. :flottan Kon_ql. flottans permanenta och Kong!. Jvlaj:ts nya rese1"vsfatej' hafva under året l Oktober September 1893 minskats genom: öfver:flyttning till Kongl. :flottan med '1 afsked l med döden afgångne... :_._ 4 _ 6. och utgjorde antalet officerare vid de båda hämnda staterna den 30 September 1893: kon1mendörer kommendörkaptener, 1:a graden :a graden l :._ :...:.1_0 " kaptener :.._ I Kong l. flottans reserv "l illcorliqt tjenstslcyldige" officerare voro den 30 September 1893: amiraler ko1nmendörer kommendörkaptener, l :a graden , 2:a graden aptener k underlöjtnanter _3.

8 -0- Sedan tvenne officerare under år 1893 från armeen öfver :flyttats till Kongl. Cnl'l::;lcrona artillerilcå1 räknade denna kår den 30 September samma år antal officerare Följ ande befordringar inom officerskaren hafva under samma tid egt rum, nämligen: vid Kougl. flottan: till viceamiral... l, konteramiral " kaminendör , kommendörkapten af l:a graden ,. kommendörkapten at 2:a graden , kapten , löjnant :::: ~: ~::::. :: 5 vid Kongl. flottans permanenta reservstat: till kommendörkapten af l:a graden... 1 i Kongl. flottans resen>: till kapten , underlöjtnant, utexaminerade reservofficersas;i~~~~~r :::. 7. U mleroffi cet skåren. Underof:fi.cerarnes vid Kong!. flottnn antal har under året Oktober SepGember 1893 ökats med till underofficerare af 2:a graden befordrade samt minskats genom: afsked : med döden afgångne :M: ed undantag af de å Kongl. Maj :ts :flottas nya reservstat samt till månadslönarestat öfverflyttade upptog underofficerspersonalen den 30 September 1893 följ ande antal underofficm are: på Carlskrona station: flaggunderoffir.erare underofficerare af 2:a graden :2 på Stockholms station: flaggunderofficerare underofficerare af 2:a graden Till flaggunderofficerare hafva under året befordrats 6- underotficerare af 2:a graden, cleraf 2 befordrats öfver stat. Till månadslönarestat öfverflyttade voro den 30 September 1893: flaggunderofficerare underofficerare af 2:a graden Eonyl. Jlru :ts flottas nyet reservstat har genom dödsfall min- skats med l och bestod elen 30 September 1893 af summa underofficerare I Kougl. flottans reserv ''vilf..:orliqt tjenstskyldige" underofficm are voro elen 30 September 1893: flaggunderofficerare underofficerare af 2:a graden Sjömanskåren. J.1f(droskompaniemct bestodo elen 30 September 1893 af: underofficerskorpraler l: a klassens sj ö män :a,, :e,, Rymde ,961 Eldare- och handtverkskompanienw utgiordes af: Eldarea fdeln ingen: underofficerskorpraler , l:a klassens sjömän :a 3:e,, " " l~ymd_e..... ~ ~93 Ha ndtverkarea {del n in gen: underofficerskorpral er: timmermän segelsömmare vapensn1ecler

9 1:a klassens sjömän: - 10._ tin1n1ennän segelsön1mare vapensn1eder minhandtverkare :a klassens sj ö män: tin1n1ennän vapensn1eder J:e klassens sj ö män: timmermän vapensmeder HnöJ kompanierna utgjordes af' --'-"==-- underofficerskorpraler :a klassens sj ö män :a n, :e " " Rymde o ~ o o o o o o o o Kong!. Carlsicrona artillej ikcti' bestod af: underofficerskorpraler öfrio e... o Fästningsartilleris tafdelni~~.gejz bestod af: l: a klassens sj ö män :a 3:e " " " " Ry1nde Båtsmauskompanierna bestodo af: l :a klassens sj ö män :a " " :e " " rekryter varfsklass rymde... o dkeppsyossrkctn'ns styrka var den 30 September 1893: på l:a kompaniet, antal gossar '.. 197, 2:a,,, Under året ha±va afgått genom: karlskrifning G afsked på målsmäns begäran , för sjukdom ,, dåligt uppförande... 7 n " bristande fallenhet... l utstruken ur rullorna på grund af rymning ~ 114. Af de karlskrifne hafnt anstälts: på kompanier vid Oarlskrona station... 34,.,, 8tockholms, III. Flottans öfningar och undervisningsverk. /P;9'V' Under senaste med den 30 September filländalupna undervisnings- och öfningsår vid flottan hafva följande öfningsfartyg, afdelning och eskader utgått, nämligen: a) Fartyg tillhörande skolorna: Fregatten V n n a dis för öfning med sj ö krigsskolans kadetter i 4 månader och 4 dagar: under hvilken tid fregatten besökte Plymouth, Malaga, Gibraltar, Tanger, Havre, Torekow och Helsingborg samt återkom till Oarlskrona den 30 Juli. J Carlskrona afpolletterades den 3 Augusti 199 man af fregattens besättning, inbegripet l:a klassens kadetter, hvarefter öfningar i sjömätning och ångfartygsmanöver m. m. i sistnämuda hamn utfördes till den 2 September, då fregatten afmönstrc;des. Befälsteclmet hissades den 2 l\faj; fregatten inmönstrade:> den 6 samma månad och inspekterades den 31 Juli.

10 Korvetten ~VoJT!;öpin.r; för öfning af båda stationernas värfvade stammanskap under 5 månader och lo dagar. Under förra hälften af expeditionen, då besättningen utgjordes af den värfvade stammens 2:a årsklass och en del af den fasta stammen besöktes Malmö, Landskrona, Helsingborg, der 30 aspiranter embarkerade, Leith och lv[atvik. Från sistnämnda hamn afgick korvetten den 26 Juni i och för inspektion samt ankrade samma dag på eftermiddagen å Carlskrona redd. I Carlskrona afpolletteracle~ 207 man af 1892 års samt embarkerade ett lika stort antal af 1893 års värfvade stammanskap. Under senare delen af expeditionen besöktes.malmö Lands- k.rona, Helsingborg, Marstrand, Nieuwe-Diep, Göteborg, Helsmgborg~ Malmö och M atvik. Korvetten återkom till Carlskrona elen 21 September och inspekterades påföljande dag. Befälstecknet hissades den 19 April, korvetten inmönstrades den l l\laj och afmönstrades den 30 September. Skeppsgossebriggarne Gladan, Folken, Slcimer och SnapJlOpp hafva användts för skeppsgossekårens öfning uti 4 månader 12 dagar. Befälstecknen hissades den 8 Maj och inmönstrades briggame den 15 Maj. Vidkommande de tre sistnämnda briggame uppehöllo sig dessa oberoende af hvarandra under öfningar i Blekinge skärgård till den 12 Juni, då chefen för skeppsgossekåren såsom a±delningschef för dessa tre briggar hissade sitt befälstecken på briggen Falken; och fortgingo öfningarna under afdelningschefens betäl i Blekinge skärgård intill den 23 Juni. Öfninga~~a å briggen Gladan fortgingo samtidigt under kryssning i O~tersjön och Kattegatt, hvarunder Varberg, Göteborg, Helsingborg och Malmö besöktes. Sedan briggen GLad(Jn åter inträffat i Carlskrona den 21 Juni öfverflyttade afdelningscheten för skeppsgos'3ebriggarne den 23 Juni sitt befälstecken till detta fartyg, hvarefter den af samtlige briggarna nu sammansatta afdelningen utgick på kryssning i Östersjön, hvarunder Kalmar, Vestervik, Visby och Borgholm besöktes. Den ' Juli återkom afdelningen till Carlskrona; den 16 samma månad nedhalades afdelningschefens befälstecken. Den 15 Juli erhöllo briggarna del vis nya besättningar, i det att en del skeppsgosserekryter, som under försommaren öfvats i land, nu embarkerade, sedan ett motsvarande antal gossar sam m>~ dag afpolletterats. U n der denna senare del af sommaren besökte briggen Glr1dan Hndiksvall, Gefle, Sandhamn, Oxelösund och Slite; öfriga briggar uppehöllo sig under samma tid i Blekinge skärgård. Samtliga briggar inspekterades af chefen för skeppsgossekåren elen 13 och afmönstrades den 16 September. Skjutskoleafdelningen, bestående af logementsfartyget Stoch:ltolm samt kanonbåtarue Disa och Gunltild, under 2 månader 9 dagar. Afdelningen var förlagd i Carlskrona skärgård (Bollösnnd) och var till densamma delad minbåten Gerc under en tid af 22 dagar. Befälstecknet hissades elen 21 April; fartygen inmönstrades den l.maj; inspekterades den 22 Juni och afmönstracles den 28 samma månacl. lviinafdelningen, förlagd i Söclertelj e skärgård och bestående af logementsfartyget Euqe11ie jemte ångkranpråmen -'-Y:o 5 samt ångslnparne Oscm Fredriksborg och RRsarD, uneler l må- nad 29 dagar. Befälstecknet hissades den 15 Juni; a±delningen inmönstrades elen 2l samma månad, inspekterades elen 4 och afmönstracles den 12 Augusti. Kanonbåten Gunhihi har under Augusti månad.-arit stäld uneler chefens å fregatten Va M dis ord er i och för sj ö kadetternas öfning i ångmaskins- och ångfartygs handterande. Dessutom hafva å stationerna fartyg och båtar användts vid förberedande öfnihgar ombord med manskap tillhöraade flotti:ms värfvade stam, för skeppsgossars.öfvancle ombord, samt förberedande mineringsöfningar och under stångminöfningar. b) Fu rtyy f_j tillhörande skolontrt. Korvetten Sa_qa på. expedition till Vestindien under 7 månader och. 7.. dagar, hvarunder Plymouth,.Madeira, Barbados, Trinid ad, lviartinique, S:t Thomas, Jamaica, Cnba, Bennnda,

11 Lissabon, Dartrnouth och l\iatvik besöktes. Befälstecknet hissades den l Oktober Korvetten inmönstrades den 12 samma månad, inspekterades den 27 April 1893 och afmönstrades den ö J\1 aj sistnämnda år. Logementsfartygen Stockholm, af Chapman och Eugenie hafva användts resp. 7, 7 och 8 dagar för öfning af de flottan 1892 tilldelade värnpligt!ge. Befälstecknen nedhalades den 7 och 8 Oktober efter resp. 57, 57 och 58 dagars ex.pedition. Kanonbåt1m Sve11Sksnnd, använd dels för ötverförande af H. K. H. Kronprinsen från W arnemiinde till hamn vid Öresund dels för vinterexpedition till rikets vestra kust för upprätthållande af ordning vid fiskeställena å Bohuskusten under pågående sillfiske samt för att bispringa nödstäida fartyg, och dels vid rekognoscering för upprättande af signalstationer inom Göteborgs, l\[ alm ö, Kalmar, Gotlands, N arrköpings och Stockholms lotsfördelningar, sammanlagdt under 6 månader 22 dagar. Under expeditionen besöktes \Varnemiinde och Gjedser samt åtskilliga hamnar på Sveriges vestra, södra och östra kust. Befålstecknet hissades den 24 Oktober Kanonbåten inmönstrades den 29 samma månad och afmönstrades den 13 Maj Kanonbåten Gunhilrl för öfverförande af post från Carlskrona till Gotland, samt från Gotland till W estervik under 12 dagar i l\iars månad Kanonbåten Alfhilcl för särskildt uppdrag på rikets ostkust under 2 månader 9 dagar. Befälstecknet hissades den 5 Juni och nedhalades den 12 Augusti Pansarbåtarne Göta (chefsfartyg), kanonbåtarue Disa, Vet dande, Ska_()ul, Skäg_qald och Blendu jemte minbåtarue Hugin, Jfunin, Freke och Gerf! utgörande en eskader, sammandragen för öfningar dels uti Göteborgs skärgård, dels under gång från rikets vestra till dess östra kust och invid den sistnämnda ' nnder 2 månader 5 dagar beträffande pansarbåten Göta, 2 må nader 9 dagar beträffande kanonbåten S!. äggold, och 2 månader 2 dagar beträffande öfriga af ofvan nämnda fartyg. Kanonbåten Skäggalds befälstecken hissades den 3 Juli, öfriga fartyg den 10 Juli; pansarbåten Göta afmönst.rades den 12 September, öfriga eskadern tillhörande fartyg den 9 samma månacl. Pansarbåten Svea samt kanonbåtarne Skuld och Rota utgörande en afdelning, sammandragen för öfningar vid Sverigesöstra samt vid Gotlanels kuster under resp. 2 månader ö dagar, 2 månader 9 dagar och 2 månader 2 dagar. Kanonbåten Skulds befålstecken hissades den 3 Juli, öfriga fartygs elen 10 samma månad; pansarbåten Svea afmönstrade den 12 September, öfriga afdelningen tillhörande fartyg den 9 samma månacl. Samtliga :fartyg tillhörande ofvannämnda eskader och afdelning stäides för utförande af öfningar uti Östergötlands skärgård från och med den 14 Augusti under befäl af en Högste befälhafvare, hvars befälstecken samma dag hissades å F:anonbåten Svensksund vid Lönö i Bråviken samt nedhalades i Carlskrona den 5 derpå följande September. Kanonbåten Svensksunds expedition såsom chefsfatyg åt Högste befalhafvaren varade under l månad 3 dagar. Chefsfartyget Drott på expedition till Stockholms skärgård och rikets vestl a kust, hvarunder åtskilliga kustorter besöktes, under 2 månader 9 dagar. Befälstecknet hissacles den 19 Juni och nedhalades elen 6 September. Ångfartyget Sköldmön, expeditioner i Stockholms skärgård och Mälaren sammanlagdt 1 månad 15 dagar. Ångfartyget Valkyrian för transporter m. m. i 17 dagar Logementsfartygen Stocklwlm, al Chapman och Ettgenie hafva användts för öfning af de flottan 1893 tilldelade, till allmän tjenst inskrifne värnpligtige. Befälstecknen hissades. den l September och voro dessa öfningar den 30 samma månad ännu icke afslutade. För öfning med värnpligtige eldare

12 - lgvoro kanonbåtarue Guniii/d och Alfltild tilldelade beväringsöfu.ingsfartygen. De för 1892 års sjömätningar använda mätningsfartygen Falken och Tärnan afmönstrades den 15 Oktober nämnda år. Under 1893 hafva mätningsfartygen Svalau, Falken och Tärnan användts vid sjömätningsarbete under 4 månader 11 dagar. Befalstecknen hissades den 23 M aj och pågingo mätningsarbetena ännu den 30 September. Af de kanonbåtar som mfld anledning af häijande kolerafarsot hösten 1892 förlagts till anordnade karantäns- och o bservationsplatser och ännu den 30 September gvarlågo Yid anvi.sade stationer, afmönstrades A strid den 16 Oktober, Scensksu11d.den 22 Oktober, T'erdcmde den 17 November, Disa den l December och Sig1 id den 14 December. Hösten 1893 beordrades Disa till karantänsbevakning vid H ven. Befälstecknet hissades och kanonbåten inmönstrades den 2 1 September samt gvarlåg ämm den 30 September vi.d sin station. Under öfningsåret har följande antal officerare tjenstgjort -till sj ö s: An1iral Kommendör Kommendörkaptener l l. Kaptener Löjtnanter Underlöjtnanter Undervisningsverkens verksamhet har fortgått i enlighet med derför gällande reglementen. Ko11.(Jl. Sjökn:qsskolan räknade den l Oktober 1892, 81 kadetter, af hvilka 7 den 28 Oktober utnämndes till unelerlöjtnanter v:id Kongl. flottan. Sedan. ytterligare en kadett afgått på grund.af sj nk dom och en annan. kadett aflidit, räknade. skolan elen 30 September kadetter. SkPppsyosseskolan har meddelat undervisning åt 400 skepps gossar, af hvilka 30 utexaminerats och 44 af annan orsak afgått från skolan. Uti underbefälssico/an i Carlsicrona har unelervisning n1ecl.delats 3 reservunderlöjtnanter, 9 reservofficersaspiranter och :96 man, af hvilka alla utom 2 reservofficersaspiranter och 23 man approberats. Tvenne underofficerare hafva genomgått sj ökaptensklassen. Uti underbefälsskolan i Scocklwlm hafvs, 25 man under-visats, hvaraf 21 approberats. Exercisskolan i Carlskrona har lenmat undervisning åt 470 man, af hvilka 406 blifvit approberade. Dessutom hafva Yid denna skola 8 underlöjtnanter genomgått befälsknrs, 3 reseryunderlöjtnanter genomgått l: a repetitionskurs och 17 resen-.officersaspiranter militärkurs, af hvilka sistnämnda 7 utnämnts till reservunclerlöj tnanter. Exe1 cisskolan i Stockholm har undervisning lenmats åt 330 man, hvaraf 298 blifvit approberade. Uti 'lrlinskolan i Carlshona hafva 5 officerare, 3 reservoffi Cerare, 9 reservofficersaspiranter och 6::! man af sjömanskåren Brhållit undervisning; och hafva af alla dessa approberats utom 2 reservofficersaspiranter och 16 man., Uti miw;/wlan i Stotddwlm hafva 7 4 man åtnjutit undervisning och af desse 9 man icke approberats. Uti exen'isskolan å Kunysholms fästm:ng har uti de olika kurserna undervisning meddelats åt sammanlagdt 59 man, af hvilka 55 approberats. För flottan tilldelade oämpliqtiye hafva, såsom redan blifvit nämnclt, logementsfartygen Sioci.:holm, af Chapman och Eugeuie samt kanonbåtarne A!fl!ild och Gunhild uneler 1893 begagnats. Antalet värnpligtige som instält sig till vapenöfning utgjorde: Carlsicrona st:n Stocklzolm st:n till allmän tjenst inskrifue J84, fästningstjenst, 454, annan särskild tj ens t än fästi1.-tj ens t 'id:;kr. i Sjö öO

13 De till allmän tjenst inskrifne öfvades dels i land af arm ens befäl, dels ombord; till fastningstj ens t inskrifne öfvades dels å Vaxholms fästning af armens befäl, dels på Kungsholms fästning; de till annan särskild tj ens t än fästningstj ens t inskrifne öfvades i land utom eldare, som öfvades å en del af eskaderns fartyg. Arsberättelse i Artilleri. Af Förerln1gamlen i 2:,t Vetenskapsklassen kapton A. B. Jnel. (Forts.) (Uppläst Yitl Kong!. Örlogsmannasällskapets högtid~clag ll. 15 ~ov. 1893). J_,iksorri. sina närmaste föregångare behandlar äfven den årsberättelse i artilleri, som nu framlägges inför sällskapet, företrädesvis det inhemska arbetet på sjöartilleriets utveckling. Visserligen lemnas derj emte några ur tidningar och tidskrifter hemtade uppgifter om hvad som märkligast tilldragit sig inom motsvarande område i utlandet, men dessa få ej anses göra anspråk på att lemna en helgjuten bild af årets tilldragelser derstädes. Försöken här hemma hafva dessutom på senare tider blifvit både talrikare och af allt större betydelse, så att det väl torde vara mödan värdt att egna dem särskild uppmärksamhet. Främsta rummet intaga härvid de på vadvet i Carlskrona utförda skjutförsöken. De äro at myckrt omvexlande beskaffenhet och pågå i allmänhet i oafbruten följd hela året: om så att, genast som en skjutning är utförd, måste börjas med förberedelserna till den nästa och endast de mest ogynsamma väderleksförhållanden kunna häri göra något afbrott. Om äfven ej alla dessa skjutningar och försök kunna vara af det intresse, att de häri förtj ena att beskrifvas, så torde det dock -,-ara fördelaktigt att på ett ställe få sammanförda de vigtigaste bland dem. - ID- I nära samband med de af Artilleri-Departementet i Car ls- Kungsholmens bestyckkrona utförda försöken står profskjutningen af den för Kungs- ning. holmens fästning under året nytillkomna artillerimaterielen. Den vigtigaste delen häraf utgöres af de hos Armstrong et C:o tillverkade trenne 24 cm. kanonerna jemte sjelfsänkande hydrapneumatiska lavettage, hvilka under sommaren blifvit fär (liga och installerade på de för dem å fästningens hufvadvall anordnade uppställningsplatserna. Kanonerna hafva samma kaliber som 24 cm. JYI;76 men v~iga 23 ton med en totallängd af 34 lmliber, medan M/76 är blott 21 kaliber lång och väger knappa 17 tons. I utbyte mot denna ökning i vigt och lä~gd har man erhållit 200 m. större utgångshastighet ehuru projektilvigten ökats från 144 till181 kg_ Bakladdningsmekanismen är af samma konstruktion som på pansarb. Tfntles 25-cm.. kanoner. Det utmärkande för de~ma mekanism, hvilken i korthet beskrefs inför Sällskapet förlidet år är att kammarskrufvens vridning, utdragning och svängning ' åt sidan verkställes medelst en på sidan af kanonen sittande vef. Kammarskrnfven är försedel med tätinrättning af de Bange's system. Kanonerna profskötas i våras på Armstrongs skjutplats vid Silloth nära Carlisle. Härvid affyrades med hvardera kanonen 5 skott med växande laddningsvigter. Första skottet sköt med tj enstelaclclning, som ger ett tryck af omkr. 2,400 atm, och i de följ ande skotten ökades laddningen till dess att gastrycket vid stötbotten uppgick till omkr. 3,000 atm. De häremot svarande utgångshastigheterna voro respektive 630 och 680 m. Uneler alla tre kanonernas profskjutning användes ett och samma af de sjel±sänkande lavettagen. Härigenom afsågs att erhålla en mera omfattande pröfning af ett af dem så mycket mer som det i alla fall skulle blifva nödvändigt att profva hvart och ett medelst skjutning, sedan de blifvit uppställda på sina platser på fästningen. Lavettaget funktionerade i allmänhet väl under skjutningen. Vid ett skott inträffade dock att ka-

14 -- ~ononen återgick i affyrningsläge genast efter rekylen. Då lufttrycket blifvit utsläppt och rekylvätskan aftappad befanns detta bero derpå att en liten metallspåna, kommit in uti en af rekylventilerna derigenom att rekylcylindern ej varit tillräckligt omsorgsfullt rengjord före rekylvätskans påfyllning. Dmma ;vätska utgjordes vid profskjutningen af tvålvatten, men som det befarades att det möjligen kunde frysa under vintertid här hemma, beslöts att före lavettagens hemsändande omställa rekylventilerna för användning af glycerin, hvilken vätska af lavettkonstruktören uppgafs kunna användas med samma fördel som tvålvatten. Emellertid befanns vid profskjutningen efter lavettagens uppställning på Kungsholmen, att glycerin ej alls passade för dem, emedan kanonen ej stannade i sitt lägsta läge utan studsade npp ett stycke. H~irigenom blef det omöjligt att. få kanonen att stanna i ladclningsltige, emedan den då skulle allt för våldsamt hafva slagit emot bufferterna. Genom att ersätta glycerinen med en blandning af sprit och vatten samt något mineralo~ja till förhindrande af rostning har man dock lyckats öfvervinua ofvannänmda svårighet och erhållit en rekylvätska som förenar glycerinens ofrysbarhet med tvålvattnets os amman trycklighet. Vidare har uneler sommaren tillkommit på Kungsholmen de för minförsvarsbatteriet derstädes anskaffade trenne höj sänktornen, hvardera bestyckadt med en 57-mm. snabbskjutande kanon. För dessa torn har uppförts murade brunnar åt sjösidan omgifna af så kallade sprängkappor af sten, hvilka klädas af en gemensam jordfyllning, som bildar en långsam sluttning emot sjön. Invändigt äro de tre brunnarne furbundna med en korridor, från hvilken trappor leda upp till tornen. Som de sistnämnda beskrifvits uti årsberättelsen i artilleri för 1891 torde det vara tillräckligt att här eudast påminna om deras allmänna utseende. Då de äro sänkta, synes endast deras kupolformade tak öfver marken och vid höjningen kanuner sar.~ticligt kanonens främre del ut genom skottgluggen, som är upptagen i den cylindriska pansarväggen nedanför taket, så att kanonen är i affyrningsläge då tornet är fullt uppe. H ela höjningen är omkring 30 cm. och verkställes af en man genom att vinda på en vef, placerad i brunnens nedersta del. Kanonen sidorigtas genom att vrida tornet, hvilket sker medelst en bredvid kanonen, tillhanels för elen rigtande, sittande ratt. Höjdrigtningen kan utföras antingen genom en rigtskruf eller med skulderstycke. I{g,nonerna äro af Finspongs modell och af samma kon ::;truktion som elen försökskanon, hvilken anskaffades och prof Yades förlidet år. Dessa p j eser äro automatiska i så måtto att mekanismen öppnas och den använda patronhylsan utkastas med tillhj elp af rekylen. För kanonens betjemmde innti tornet erfordras två man: en, som inför patronen och stänger mekanismen, och en, som rigtar och afiyrar. Vid den profskjutning med omkring 50 skott, som det ±örsta af dessa torn underkastades vid Finspong, iakttogos äfven för tornets manövrering erforderliga tider. Höjningen kan verkl:ltäuas på 12 ' till 15 ', sänkningen p:\ 8 ' t1ll 10 '; ett bel t hvarfs kl ingniclning erfordrar 16 '. En serie af 10 t>kott med underhållen rigtning p:\ ~:;amma punkt erfordrade, inberäknaclt höjning vid seriens början och sänkning efter dess slut, en tid af 2m 52'. En serie om 7 skott med rigtning vexelvis mot henne punkter erfordrade med höjning och sänkning 1 1 " 46 ". be::;täl1as, hade man flera modeller att välj a på. Finspangskanonen hade visserligen fördelen att vara en m hemsk konstruktion, men, clå den ei visat sig ega något annat företräde framför den redan fastställda modellen. så saknades tillräckliga skäl att på fartygen låta elen uttränga 57 -mm. kanon?ii 8~)., Detta sistnämnda vapen har visseregen hittills ej lemnat 11ågon anledning till anmärkningar, men des~ mekanism är dock :>å pass komplicerad, att mau ej kan undgå att befara att elen. Då i slutet på förra året Thules 57 mm. kanoner skulle.57-mm.!;anon mf92.

15 -23- skall v1sa benägenhet att komma i olag, då den varit i tjenst någon längre tid, eller om elen blefve utsatt för en mera hårdhändt behandling än under fredliga förhållanden. Vid tiden för dess anskaffande hade denna kanon utom den automatiska extraktionen och stängningen ytterligare en fördel framför andra modeller, nemligen säkerhet mot olyckshändelse genom förtidigt öppnande af mekanismen vid efterbränning. Men, sedan numera de flesta snabbskjutande kanoner äro försedda med dylik säkerhet, så kan man ifrågasätta, huruvida den automatiska öppningen af kammaren i och för sig utgör tillräckligt stor fördel för att uppväga olägenheten af en temligen invecklad mekanism, som enelast delvis kan söndertagas, såvida man ej har särdeles god tid på sig. Dessutom är denna liksom Finspangskanonen konstruerad för användning af svartkrut och, ehuru numera nobelkrut användes uti dessa vapen, så innebär detta en relativ förlust derigenom att laddningsrummet är för stort i förhållande till loppet för att rätt tillgodogöra sig det röksvaga krutet. Genom att åstadkomma ett för nobelkrutet väl afpassadt förhållande mellan laddningsrum (= patronhylsa) och lopp kan man derför med bibehållen effekt erhålla en så mycket billigare ammunition, att prisskillnaden ej kan lenmas utan afseende. I betraktande af dessa skäl beslöts att frångå modell 89 och i stället försöka en af Soci&'t6 Nordenfelt framstäld 57 -mm. kanon med exentrisk skrufmekanism af den typ, som omnämndes i årsberättelsen för i fjol och hvilken med afseende på enkelhet ej syntes lemna något öfrigt att önska. Genom lop1jets konstruktion lofvade dessutom denna pjes att med samma effekt gifva en mera ekonomisk ammunition, än de äldre 57 -mm. kanonerna. Af den nya kanonen, benämnd M 92, beställdes 9 stycken men med vilkor att den första af dem efter ankomsten till Carlskrona skulle underkastas en särskild profskjutning. Om dervid någon af de kontraherade fordringarue ej fylldes, skulle hela beställningen gå tillbaka. Profskjutningen börja des med att söka den laddning af 3 mm. grafiterad t nobelkrut, som med ett maximitryck af 2,200 atm. gaf projektilen. en utgångshastighet af minst 625 m. Me~ 340 gram laddning erhölls 635 m. hastighet utan att trycket 1 medeltal af 5 skott öfversteg den gifna gränsen. Derefter skötos 5 skott med tryck emellan 2,600 och 3,00U atm. utan att någon inverkan häraf kunde förmärkas vare sig ljå kanon, mekanism eller h~lsm nas extraktion... Härefter fö~jde fyra sener hvardera om 10 skott for att wöfva såväl mekanismen i allmänhet som. kanonens träffsäl~er 1 het och skjnthastighet. Först sköts en sene med noggran ngtning för hva1je skott emot en skärm uppstäld på omkr m. afstån-:1 från kanonen; största afstånclet mellan tvenne träffpunkter var 18 cm. Derefter afgåfvos tvenne serier med sna~~skjntning utan rigtning m.ellan skotten. Tvenne.1 :a kl.ass SJOmän, manövrister, inlärdes före dessa seriers början ntr mekanismens handterande och erhöllo någon öfning uti snabbladdning. Härvid verkställdes affyrningen af den ena manövristen, mekanismens öppnande och stängning af den andra, samt patronernas införande af en 3:dje klass sjöman. Den första af hastighetsserierna erfordrade en tid af 48 sek hvarvid dock bör anmärkas, att en tidsförlust af 10 till 12 sek. vållades genom att klick uppkom i 9:de skottet och genom bet.ieningens tvekan huru dervid borde förfaras. Den andra snabbskjutningsserien erfordrade 30 sek. Äfven vid denna serie inträffade en klick, som dock ej vållade mer än 4 till 5 sek. tidsförlust. Slntligen afköts en serie med snabbskjutning och förnyad Tigtning före hvarj e skott; denna serie erfordrade 91 sek Kanonen uppfyllde såväl hvad konstruktionen beträffade som uneler skjutningen de på elensamma ställda fordringa~ ne och modellen har derför godkänts för framtida nyanskaftmng ~f 57-mm. kanoner. Om man reducerar de erhållna tiderna vid hastighetsskjutningen till antal skott per minut, får man med afdrag af uppehåhen genom klickar:

16 A rtillcricl pä ocapt. Pm t. -2-d.- skjutning utan rigtn., l :a senen l & skott,,,, 2:a n 24, med rigtning G,, allt räknadt per minut. Dessa skjuthastigheter äro ej stora, då man jemför dem med uppgifter från Hotchkiss, Maxim N ordenfel t och Grusons m. fl; men man måste taga i betraktande, att manskapet ej hade någon föregående erfarenhet uti handterandet af denna " p j e s. Om man j emför den stora hastighetsökningen uti andra serien redan efter den öfning, som erhållits genom den första., så synes det mycket antagligt, att man O'enom att offra yttero ligare några tiotal skott skulle hatva kunnat drifva upp hastigbetel~. till minst 30 skott i minuten utan rigtning. Afven med skjutning med rigtning kan den erhållna hastigheten otvifvelaktigt drifvas upp något och dessutom är det ej skäl att fästa sig allt för mycket vid skj uthastio heten förr. b ' än man förvissat sig om, att man verkligen kan tillgodogöra sig den. För de fem af dessa kanoner, som äro uppställda på pansarbåten Thule sker ammunitionstillförseln liksom på Soea och Göta från samma durkar och genom samma langningstrumn~or som för 15-cr_n. kanonerna och de aktre kulsprutorna, hvarv1cl som uppfordnngsmedel användas en göling, som halas för hand. Uneler dessa omständigheter är det ej troligt, att man under någon längre stnnd kan underhålla en större skjuthastighet än som 57-mm. kanon l\1[ 1 92 kan åstadkomma. Såväl med afseende på åtgärderna för en snabb och riklig ammunitionstillförsel som med afseende på öfriga anordningar för artilleriets uppställning och manövrerande erbjuder det Chilensa pansartartyget Capitan Prat en intressant bild af det allra. nyaste och modernaste, som kan åstadkommas utomlands och särskildt i Frankrike. Innan beställningen af detta pansarfartyg utfärdades, tillsatte Chilenska regeringen en kommission, som infordrade anbud och ritningar från Europas förnämsta verkstäder En nämnd bestående af Englands, Frankrikes och Tysklands mest framstående auktoriteteter på detta område afgaf sitt omdöme öfver de infordrade planerna och tillerkände seo ern åt :M:r LaO'ane konstruktör vid Seyneverken. t:> b ' Capitan Prat har ett deplacement af ej niindre än omkr t~ns och är försedd med ett pansarbälte i vattenlinien af 30 ) mm. tjocklek midskepps och 125 mm. för och akterut. ' Bestyckningen består af: 4 st. 24 cm. 36 kaliber långa Canet-kanoner, uti hvar sitt barhettetorn med 275 mm. pansar, placerade en för och en akter :;;amt en midskepps på hvardera sidan; 8 st. 12 cm. snabbskj. kanoner af 45 kalibers längd parvis uppställda i slutna torn med 60 mm. pansar placm ade två förut och två akterut i spetsarue af en rektangel; 6 st. 57 mm. Hotchkisskanoner i en redutt miclt på fartyget med 96 mm. 11ansar; 4 st. 57-mm. Hotchkisskanoner på en platform, som springer ut öfver 24 cm. barbettornen midskepps; 4 st. 47 mm. kanoner på bryggorna; 4 st. 37 mm. revolverkanoner i cle undre märsarne; 2 dylika på chefens galleri; 5 st. 11 mm. Gatling kulsprutor hvaraf 4 i de öfre märsarne; 2 st. ståftuber, en för och en akter, för sjelfgående mmor, :;amt 2 dylika i redutten för minskjutning tvärsut. Be:;;trykningsvinklarne äro respektive för aktra och förliga 24-cm. kanonerna o. för 24-cm. kanonerna midskepps <> för 12-cm. tornen Af de större pj eserna kunna derföre rigtas rätt för öfver...,... )3 st. 24-cm. k. från 45 för om tvärs till 45 akter om tvärs } och r~itt akter öfver J 4 st. 12-cm. k. ±rån rätt förut till 45" för om tvärs... r~ st. från rätt akterut till 45 a~ter om tvärs... j2 st. l 24-cm. k. och 12-cm. k.

17 -26- Med en l) ro j ektilvigt af 170 kg. hafva 24 cm. kanonerna en utg.hastighet af 680 m. med brunkrut och 730 m. med röksvagt krut. 12-cm. kanonernas projektil väger 2l kg. och har med motsvarande krutsorter 680. och 800 m. utg.-hastighet respektive. 12- och 24-cm. kanonerna kunna sidorigtas såväl med elektricitet som för hand. För rigtningen med elektricitet har kanonkommendören dels ett handtag och dels tvenne nycklar. Handtaget an,-ändes för utförande af större sidovridnino ar dess olika ställni 11 o bestämm~r såväl vridningens rigtning som inom vissa gränser b ' b dess hast1gh.et. På hvardera sidan om handtagets medelläge finnas nemhgen 4 kontaktknappar svarande emot 4 ohka hastigheter. Då handtaget vrides till kontakt med någon af dessa knappar, sättes siclovridningen i gång med motsvarande hastighet. För den finare inrigtningen användes längre eller kortare tryckning på en af de båda kontaktnycklarne. För ammunitionens uppfordrande finnes en ammunitionshiss för hva1je af de åtta tornen samt en för hvardera militärmasten. Dessa kunna c1rifvas antingen för hand eller med elektricitet. Såväl de vridbara tornen som vändskifvorna i barbettornen hvila på en centralt nedgående ståltub, i hvars nedre ända sitter en pivot, h vilken står uti en skolformad sko; under sin periferi stödes vändskifvan eller tornet af en krans med lifrullar. Den nyssnämda ståltuben, hvilken ofvan vattenlinien är skydelad af en pansarcylinder, innesluter ammunitionshissen för det ofvanför varande tornet. Vid hvardera ::?4-cm. kanonerna kan hissen transportera upp ungefär ett skott i minuten och vid hvardera 12-cm. kanontornet 6 skott i minuten. I militärmasterna stannar hissvagnen automatiskt 3 gånger: forst vid bryggan deretter vid undre märsen och slutligen vid den öfre De omsorgsfullt genomförda anordningarne för en riklig ammunitionstillförsel vittna om: hvilken vigt man fäster härvid såväl i Frankrike som uti Ohili, der man mer än i andra länder varit i tillfalle att i krigets skola lära sig bedöma den ny- are materielens kraf. Pansarbåten Jolm Ericsson och kanonbåten Urd äro för Ombestyc!.: h t d nm,c; af John närvarande under ombestyclmmg och forandrmg l en 1g e me Ericsson och det förslag, som afgafs af den i slutet på förra året tillsatta komi- Urd. ten för utredande af frågor i denna rigtning. Af de hittills anskaffade 9 st. 57 mm. kanonerna JYI:9~ äro, sedan. 5 af dem uppstälts på Thule, de öfriga afseelda för Urd och Jolm Ericsson, ~st. för hvarclera. För J ohn Ericsson äro dessutom beställda tvenne 15-cm. kanoner M 89, hvilka skola läggas uti ett dubbellavettage a± delvis ny konstruktion, hvilken för närvarande är under utarbetning. Kanonbåten Urd kommer att förses med en 16-cm. kanon l\1/83, som förut tillhört korvetten Balder för denna kanon anskaffas ett midtelpivotlavettage af Thules modell, med några mindre förändringar. Skyddsskärmen till detta la \'ettage kom- mer att bestå af en böjd bröstplåt samt raka tak- och sidaplåtar. Skärmen är betydligt smalare och lägre framtill än baktill och de skrufvar, som sammanhålla plåtarne gå genom så placerade flensar att ingen skruf blir synlig på skärmens yttre sida. Detta för att undvika att skrufvarue skola kunna slungas in bland kanonbetj eningen a± träffande småprojektiler. I tak- och sidaplåtar är tjockleken 30 mm. och i bröstplåten 50 mm. 12 cm. kanonen, som uppflyttas på öfre däck, behåller sitt nuvarande lavettage med åtskilliga förändringar. Det förses med midtelpivot och ratt för sidorigtningen, höj drigtningeu förändras såsom på 15-cm. lavettaget och på kursören fåstes en ::;kydclsskärm af samma form som den nyss beskrifna, men l11ecl 30 mm. plåttjocklek allt igenom.

18 K et?wne-; aj' stor längd Till följ d af de fördelar, som det visat sig medföra att minska krutets förbränningshastighet, har det svarta fått vika för det bruna krutet och nu är detta senare på väg att få lemna rum för röksvaga krutsorter, lw ilkas förbränningshastighet är i än högre grad möjlig att moderera. Det är tydligt, att en så stor utveckling af drifmedlet ej kan underlåta att utöfva en betydlig inverkan på sj elfva kanonens konstruktion. Vi finna äfven såsom resultat af krutets utveckling en alltjemt fortgående ökning af kanonens längd medan samtidigt bakstyckets godttjocklek minskas och det så vunna materialet användes till förstärkning af långa fältet. Genom kanonens förlängning ernås det ändamålet att låta gastrycket, som uncl erhålles af det långsamt brinnande krutet, under en längre väg verka Få projektilen, som derigenom magasinerar en större arbetsqvantitet d. v. s. får större utgångshastighet. Ehuru man sålunda är fullt på det klara med, att ju längre en kanon kan göras desto bättre resultat, så är man dock ej enig om huru långt man kan gå i detta afseende utan att stöta på svårigheter af hva1jehanda slag, hvilka man ej kan öfvervinna. Så t. ex. är det tydligt att mycket långa kanoner lätt kunna blifva krokiga, om ej särskilda.försigtighetsmått vidtagas. Redan vid kanoner af medelmåttig längel har man exempel på en cl.)rlik böjning; bland de engelska 11 O tons kanonerna inträffgcl e flere fall af så stor krökning af loppet, att man vid skj utning måste taga elen härigenom förorsakade sidoafvilmingen med i beräkning, der man ej måste reparera eller r ent af kassera kanonen. Emellertid är det ej blott träffsäkerheten, som röner inverkan af en elylik böjning hos kanonen, uta 1 ~ d.en kan äfven gifva anledning till olyckshändelser, om projektjlen kilar fast sig, eller om den vid sin gång genom loppet trycker hårclt mot dess ena vägg, hvmjemte i alla händelser loppet härigenom blir unclerkastadt en större slitning. F ör att erhålla böjning är d et icke alltid nödvändigt, att kanonen varit utsatt för upprepade häftiga påkänningar af något särskildt slag; ty vid många kanoner af äldre konstruktion är redan den - 2!) - egna vigten tillräcklig att åstadkomma böjning i vertikal led. Vid skottlossningen rätar dock vanligen loppet ut sig i sistnämnda fall så att träff.<>äkerheten ej röner någon märkbar in- verkan af en elylik böjning. Man måste derföre skilj a på elastiska och permanenta krökningar. En elastisk böjning förekommer vid alla kanoner af större längd och kan ej undvikas utan endast nedbringas till ett minimum genom att gifva kanonen en derför afpassad konstruktion. Framför allt måste man undvika att belasta h:anonen med en massa band utan inbördes sammanf~istning; i stället måste man lägga an p å att åstadkomma sådana förbindningar mellan banden, att dessa bidraga att öka kanonens styfhet. Då hittills konstruktionsberäkningarne hufvudsakli gen gått ut på att göra kanonen tillräcl~ligt stark emot spr~ingning och afslitning, så måste deremot för de modernaste kanonerna beräkningen grundas på att erhålla tillräcklig styfhet mot böjning, då redan härigenom erhålles nog stor godstjocklek för att emotstå krutgasens Yerkan till sprängning. En annan sak, som talar emot de långa kanonerna är svårigheten att ställa upp dem ombord på fartyg. K a turligt är att man ej kan ställa upp långa kanoner, på fartyg som äro byggda för att bestyckas med korta. Men äfven på nya fartyg erbjuder den stora längden svårigheter genom det utrymme, som bakändan kräfver, och genom de fordringar som ställas på lavettkonstruktören, om dessa pj eser skola blif, a handterliga. Ett nu rätt vanligt sätt att tillgodogöra sig fördelarue af långa kanoner är att byta ut en äldre pjes sf större kaliber emot en nyare af ungefär samma absoluta längel men af mindre kaliber. Härigenom kan man med samma eller ökad effekt erhålla en lättare pj es och en lättare ammunition. Då man låter kanonlängden växa till 70 a 80 kaliber är det ej omöjligt att med gastryck omkr. 2,500 atm. erhålla ända till 1,000 m. utg.-hastighet med vanliga projektih-igter. Ne-

19 --:JO - danstående tabell visar en jemförelse mellan Canets 45 kaliber långa 12-cm. kan. och hans nyaste 57 mm. och 10 cm. kanon Om man unelersöker hvad tillväxten här blir i hastighet räknad t per kaliber af ökning i loppets längd, så erhålles: Canets snabbskjutande kanon M/93. Kaliber: 57,'mm. 10-cm. 10 cm. 1:!-cm. Längd o so Proj.Yigt " o kal. 50 kal so kal. 45 kal. ",.,. kg. 13 J.: g. 13 ko ~l ko Kt!110l1Yigt... so o Hl , 2!)00 v o i m. o!)60 TiO 1000 '750 v,ooo BL.. 6!)3 13J 'l 7! ' T S8 63J [il) l Ban höjt! på louo 111. ;:>,o lll. 3,1 m. 1, , 1 m. D:o på 2000 m. 10, , ) ,4 m. Medan Canet Frankrike har tillgodogjort sig uppfinningame på krutets område uti pj eser af i förhållande till kalibern hittills okänd effekt har Captain N o bl e, numera Sir Andrew Noble, i England fortsatt och på det röksvaga krutet tillämpat de försök, hvilka han utförde med svart krut och som då gåfvo honom europeisk ryktbarhet. Han har försökt flera sorter röksvagt krut, hvaribland kordit och nobelkrut, uti en 100 kaliber lång 15-cm. kanon gjord i flere delar, som kunna afskrufvas så att längden minskas, då så behöfves för jemförande försök. Med ett gastryck mellan 2,450 och 2,600 atm och med 45,4 kg. projekl.il sökte han utgångshastigheten vid olika kaliberlängcl, h varvid erhölls: KanonlängeL 75 kal /l 00 kal. 140 kal. l 50 kal. l Med Kordit af l O m ni. diam... SJJ 8!1G l :Med 7,G mm. kubiskt nobelkntt 73G 713 l l " \)1) !Med KoHlit af 7,G mm. diam S l S: m. 1 )led konlit af 10 mm. cliam.... ~[ e d konlit al' 7,G mm. cliam ;\led 7.G mm. kubiskt nobelkrnt., l Från 40 l 50 till 70 -~75 till 50 kal. kal. 5,2 m. 4,6 m. 3,7 lll. 2, l 2,4 m. ;?,2 m. l till 100 kal. 1,~ m. 1,1 m. l.l 111. Häraf ±år man dock E'j draga den slutsatsen, att hastigheten växer med blott omkring l meter per kaliber, när loppets längel är mera än 75 kaliber, ty krutets kornstorlek utöfvar äfven sin inverkan såsom synes genom att jemföra de båda resultaten med gröfre och finare kordit. Om man använder högt tryck och lätt projektil, kan ännu mycket större hastigheter än de ofvanståencle erhållas. Så t. ex. fick Sir Noble med 4,100 atm tryck i 15-cm. kanon med 19 kg. projektil en utgångshastighet af ej mindre än 1,517 m. ett resultat, som dock på grund a± det höga trycket ej har något praktiskt värde. Då som bekant både nobelkrut och kordit äro framställda genom en förening af de ytterst vålelsamma sprängämnena nitroglycerin och bomullskrut, h ar Sir Noble gjort en hel mängd försök för att utröna,. huruvida icke de båda nyssnämnda krutsorterna kunna bringas till explosion samtidigt genom hela massan såsom fallet är med sprängämnena, hvaraf de äro tillverkade. För detta ändamål har han användt rätt betydliga t1vantiteter lmallqvicksilfver, såsom tändladdning inpackadt uti en granat så tätt som möjligt tillsammans med 1 J 2 a l kg. kordit eller nobelkrut, hvarefter granaten exploderats uti ett för iindamålet konstrueradt kärl. Härvid visade alltid tryckmätaren ett mot laddningstätheten i explosionskärlet svarande tryck. Om deremot bomullskrut eller nitroglycerin användes i grana-

20 -3:2- ten, så visade tryckmätaren för samma laddningstäthet 4 a ö gånger så högt tryck och granaten var sprängd till stoft blott med en och annan bit af ett nagels storlek Ett annat bevis på de röksvaga krutsorternas regnliera förbränning är utseendet af de oförbrända krutkornen efter skottlossningen. Dessa äro fullkomligt af de ursprungligas form endast af mindre dimensioner så att man kan misstaga dem för nytillverkadt krut af mindre kornstorlek Beträffande de nyare krutsorternas inverkan på vapnen säger Sir Noble, att, såsom man kunde förmoda af den något större värmeutvecklingen, orsakar nobelkrut något mer urbränningar än koreliten och denna något mer än brunkrutet. Att skillnaden dock ej är stor kan man döma cleraf att aftryck tagna af två 12-cm. kanoner efter 1,219 skott med den ena och 953 med den andra på det hela taget ej visade större nrbränningar än med vanligt krut. Deremot hade de ett annat utseende, ty då svartkrutet åstadkommer djupa fåror i godset så att de urbrända delarue af loppet hafva utseendet af ett ojemnt plöjdt fält., tyckes deremot koreliten temligen jemnt slita bort ytan, medan längden af den urbrända delen af loppet är betydligt mindre. (Forts.) -33- Rapport öfver tilldragelserna i Rio Janeiro af chefen å tyska kryssaren "Areona ", kapitän z. s. Hofmeier. (frtln Marine Rundsehau). I. J{ortfattad beskrifning öfver hämlelserua före de tyska fartygens ankomst. (Efter inhemtadc nndcrriittelser.) Natten emellan den 6 och 7 September begaf sig brasilianske kontreamiralen Oustodio J os e de Mello ombord på den i hamnen liggande brasilianske pansrade kryssaren "A qvidaban", h varå den för tillfället iland varande kontreamiral N etto's flagg blåste. Amiral de JYlello tog, i samfön;tånd med besättningen, detta fartyg i besittning i afsigt att störta republikens president marskalk Peixoto och att insätta en ny regering. En stor del af flottan trädde genast på hans sida och bildade en eskader, hvars högsta myndighet antog titeln "Oommandement des forces navales insurgecs de la Republique des Etats- Unis du Bresil". Amiral de Mello satte sig derefter med våld i besittning af den på halfön Nihteroy liggande arsenalen, af samtliga i hamnen liggande brasilianska ångare, isynnerhet bolaget Frigorificas snabbgående båtar, af bogserbåtar, pråmar etc., och förlade sin operationsbas vid Nitheroysidan. De följande dagarue användes till utrustning och organisation af revolutionärernas flotta till hvilken större delen af sjöofficerarne och matroserna hade öfyergått. Revolutionärernas flotta bestod af pansrade kryssaren ".4q_oidabaJt" 1 ), flaggskepp, elen uya ') Pans.fartyg me el 2 torn, 5,000 tons deplacement, 6200 intlikeracle hii stknfttcr, l G knops fart, 270 mm. gördel o. 2fJ.J nm1. tor11pansar, satt i sjön 85: beshekni~g: J st. \)"',2 (:21 t.), 4st. 5"',:; Armstr. baki.. :2 snbskj., lo mask. k:iij:, 5 mwtnber. 0(r:s Amn:ar. li'ddr. 1. Sjv '>,,

21 kryssaren ''Republika" '), monitorn "Javar,l/), hvilken likvisst endast kunde förflyttas törmedelst bogsering, l:a klass kryssaren "Tamandare"' 3 ) h vilket visserligen var bevärad t med några skjutpjeser, men som icke kunde förflytta sig, 2:a klass kryssaren ''Trajano'"), flere minbåtar och ett större antal af de förut omtalade ångarne, hvilka voro starkt bevärade. De revolutionära fartygens kännetecken var en hvit flagga på toppen, förutom nationalflaggan. På regeringens sida stodo samtliga i Rio befintliga trupper och polissoldater, ungefär 8,000 man, sjöfästningarna Santa Cruz, Lage och St. Juan, under det att fort Villegagnon förklarade sig neutralt, liksom kontreamiral da Gama, hvilken, såsom direktör för kadettskolan, uppehöll sig på ön Enchadas, hvarest han hade några mindre ångare till sin disposition. På regeringens sida besattes kusten med trupper och lätt artilleri. På högre belägna ställen i staden anlades kanonvärn för att afslå ett eventuelt a11grepp' hvilket äfven utfördes under dagarue från den 8 till den 12 Beptember förmedelst beskjutning af forten samt af staden Nitheroy och förmedelst angrepp på staden Rios befästningslinie, dock utan något nämnvärdt resultat. Ett temligen häftigt bombarelement af fästningsverken och staden egde rum elen 13 September, äfven detta utan afgörande verkan. Bönelagen den 17 September på morgonen lyckades det för kryssaren '' Repuulica'' och minfartyget "J.liarzilio Diaz'' 5 ) att utlöpa 1 ) Pänsanliickliryssare (GJ mn1.), 12CO tons, 3,300 i. h., 17 knops fart, satt i S.JÖn 9:::'; bestyc-kning: 6 st. l:::' cm., 4 st. 3,7 cm. snb.-skj., 4 mask. kan., 4 min tuber. ') Päns.-fartyg med :2 torn, 3,600 tons, :::',200 i. h., 12 knops art, 305 mm. gördel mm. tornpans., satt i SJÖn 7(i; bestyckning : 4 st. 10'' (25 t.) Withw.k., 2 lätta, J mask. kan. ") Pansarchieli kryssare (38 mm.) med ram, J,/33 tons, 7,500 i. h., 17 kn. fa rt, satt i SJÖn 80; bestyckning : 10 st. 15 cm., 2 st. 12 cm. snb.-skj.; 10 st. liitta s:1b.-skj.: 8 ma sk. kan., 8 mintnber. ') Trä korvett, 1414 tons, 2400 i. h., 13 li!10ps fart, satt 1 sjön 73; bestyckning-: 7 st. 4",7 Armstr. bnkladd. o. J maskin-kan. (Allt efter»marine Alman~ch». 0 ) Voro egentligen minbåtar (typ. Conrenr) om 106 tons, 875 i. h., 25 knops fa rt, satta i sjön 01 o. 02; bestyckning: 2 st. 4,7 cm. snb.-ski. kan. och 4 mintuber. Efter Marine Alm. Öfv:s Am trots fästningsverkens häftiga eld, liksom på Måndagen den 18 September för de bevärade transportfartygen "Pallas" och : ;llarte", (h vilka hade skyddat sina vattengångar med tjocka balar, från h vilka de befriade sig, när el e hunn o öppna sj ön) samt minfartyget "Jyuatemy 1 )". Ändamålet med dessa genombrytningar var att befordra revolutionen i Santos och derpå i Santa Katharina och Rio Grande. Den nybyggda kanonbåten,. Til'adentes" befann sig vid revolutionens utbrott i Montevicleo, hvarest elen qvarhölls på brasilianska sändebudets begäran, enligt utsago för medelst borttagande af några hufvuddelar på maskinen. 2. Tillst:\udet Rio när {le tyska fartygen inträffade derstiifles. Den 18 September omkring kl 6 e. m. inlöpte, kommande från Buenos Ayres, H. M. S. "Arcona" och "Alexandrine" i hamnen och ankrade i närheten af fort Villegagnon, hvarå vid passerandet tyska folksången blåstes. Straxt efter ankringen kom en engelsk officer ombord och meddelade, att han vore sänd af franske amiralen de Libran - - kryssaren "Arethuse" - för att uppmana oss att uppgå till inre redden, allelenstund den revolutionära flottan hade för afsigt att beskjuta forten Santa Cruz, St. Juan och Lage samma natt. Båda fartygen lättade ankar och intogo ny ankarplats i närheten af de öfriga främmande örlogsfartygen NO om ön Enchadas. De örlogsfartyg, som derstädes lågo till ankars, voro franska kryssaren "Areth use" amiral de Libran. engelska, af II: a klass "Sirius".,,, III:e, "Beagle"., III: e, " Racer'' italienska " " II a "Giovanni Bausan." )) : )),,, III:e, "Do,c;ali". kanonbåten af I: a klass "Sebastian.Veniero" och )) portugisiska kryssaren af III:e klass "Mindello". 'J Se not "J å föregående sida.

22 -36- Det förutsagda bombarelementet egcle icke rum den sagda natten. Staclen Rio sj elf med sin lirliga rörelse hade ett oroligt utseende, befolkningen var upprörd och många innevånare hade sänclt sina familjer från staden. Gathörnenvorobesatta af soldater (delvis nationalgarde); stranden var förmedelst fältartilleri och skyttelinier skyddad mot öfverfall och de högre belägna ställena i staelen voro befästa med batterier ) så att sjelfva Rio icke längre kunde anses såsom en öppen stad, utan som en befäst. Då emellertid amiral Mello i en skrifvelse till de främmande fartygscheferne hade förklarat, att han skulla beskjuta staden endast i det fall, att man derifrån besköt honom, medan å andra siclan marskalken Peixoto hade gifvit den diplomatiska kåren elen försäkran, att han blott skulle skjuta om amiral :Mello först sköt på staden, så var det all utsigt till, att staden Rio sknlle vara försäkrad mot ett bombarclement. 3. Åtgärder till sky<lfl för tyska undersåtar och till hamlelns skyddande.. Från och med den 20 September inrättade jag en vaktt] e11st för fartygen. Det vakthafvande fartyget skulle hafva kontroll öfver in- och utgående tyska fartyg, åtfölja dessa fartyg vid passerandet genom den revolutionära flottan, samt meddela befalhafvame å fartygen nödiga instruktioner. Till detta ändamål utfärdades följ ande föreskrifter: "Vid tyska handelsfartygs inlöpande skall det vakthaivande tartygets ångslup med piketsofficeren ombord gå långs sidan af detsamma och skall bemälde officer anmoda fartygets befälhafvare att i hans sällskap ingå i den inre hamnen; vidare skall han meddela befälhafvaren, att i båtar, som gingo i land, föra tyska flaggan, samt att öfverhufvudtaget ingen förbindelse med land efter solnedgången måtte ega rum. Skulle fartygets befälhafvare vid lossning, intagning af kol etc. möta några som helst svårigheter så egde han att vända sig till chefen å H. M. S. ''An~o11a" Det är förbjudet, att, genom att gå ombord på någon ingående ångare eller segelfartyg, äfventyra att komma i konflikt med karantänsbestämmelserna." De revolutionära fartygen hade redan uneler elen 20 och 21 September genom sarskildt bevärade bogserbåtar gjort uppr~p-a de försök att utfråga ingående fartyg om deras laddningar, YlSJtera läktare, samt uppsnappa och till sin depot vid Nitheroy bortsläpa allt, som ej skyddades af nationalflaggan tillhörande något eller några af de här liggande främmande örlogsfartygen. Dessa försök blefvo, förmedelst båtar från dessa sistnämcla fartyg. förhindrade, såvida det var egendom tillhörig någon a± resp. nationers undersåtar. För att försäkra emot dylika visiteringar utfärdade j ag särsbl da föreskrifter. Tills dato har, till följd af dessa åtgärder inga tvistigheter uppstått, då jag tilldelat samtliga fartygsbefälhafvare noggranna anvisningar. I princip har jag fasthållit vid, att så mycket som möjligt skyelda pråmarue till de fartyg hvill;:a föra varor åt tyska handelshus, eller kontraktenligt äro bundna att föra iland laddningar från tyska fartyg, men en del fartyg, wm föra varor till brasilian ~ka firmor lossa ej, alldenstund deras lastemottagare äro rädda att föra sina varor iland, emedan läktame mestadels äro brasiliansk egendom, således ei hafva rätt att gå under främmande fiagg, och derför äro utsatta för att bli±va bortröfvade efter det de hafva kastat loss från fartyget. Det är hitintills.icke amiral :M:ellos afsigt att beröfva köpmännen de varor han låter bortföra, han vill dermed endast fi'>rhindra att de komma iland i Rio. Han ut!ärdar äfvenledes för kol och proviant, som han tager för eget behof, ett slags skuldförbindelser. 4. Den revolutionlira flottans åtgöranden frm1 den 18 till den 30 September. Den 22 September erhölljag meddelande från amiral :1\Iello, att han, förmedelst ett angrepp mot dockorna vid tullstationen

23 -38- ämnade störa de arbeten marskalken Peixoto derstädes lät ntföra i ändamål att utrusta fartyg med torpedas eller mmor. Från tyske konsuln erhöll jag. deremot underrättelse, att republikens vice president hade meddelat honom, att amiral Mellos förmodan var absolut ogrundad, och att hvarken i magasinen eller i dockorna vid tullstationen befann sig något som helst sprängämne, ej heller minor. Endast en bogserbåt med obrukbar maskin befann sig i en af dockorna. Oh-anstående meddelades amiral Mello genom en officer. Den 22 September kl. l e. m. ångade pansrade kryssaren "Aquidaban", kommande öster ifrån, 8mellan öarna Cobras och Enchadas, tätt under land, passerade samthga främmande örlogsfartyg och fortsatte med sakta fart mot utloppet. Under tiden hade fort Santa Cruz plötsligen öppnat eld emot den vid fort Villegagnon ligganc1e korvetten "Tmjano", hvilket fartyg då kastade loss från sin boj och under liflig eldgifning gick öfver mot Nitheroy. Klockan 3 t 47 m e. m. började pansarkryssaren ''rlqnidaban" och "Trajano" ett gemensamt bombardement emot forten Santa Cruz, Lage och St. Juan, lwarvid de i kölvattenordning gingo i en cirkel på ett afstånd från forten af 2,000 till 4,000 meter. Äfvenledes utbogserades från hamnen monitorn "Javary" och en armerad holk, hvilka äivenledes besköto fästnings>erken. I trots deraf att omkring 160 skott lossades, kunde ingen träff observeras. Striden slutade mot kl. 6, hvarefter de på egen hand icke rörliga fartygen bogserades ut.ur elden. På morgonen den 23 September kl. 6 t 15m öppnade fästningsverken åter eld mot de nu nära 4,000 m. bort liggande fartygen, men dessa besvarade icke elden. R esultatet af de omkring 85 skott fästningsverken affyrade var en kortvarig eldsvåda ombord på den förutnämde holken. Den 24 September pil morgonen, under en häftig by af circa en timmes varaktighet, drefvo de flesta fartygen i den revolutionära flottan i sin h j el plöshet till närheten af fästningsverken, hvilka efter bästa förmåga besköto desamma, utan att något resultat kunde observeras. Ibland dessa fartyg befnnno sig äfvenledes den ännu ofull- -- 3ft - bordade pansaren "Tmnandare" och flodmonitoren "A.lla,qoas" hvilka voro bevärade, men icke kunde förflytta sig för egen maskin. För att afleda elden från dessa fartyg lättade omkr. kl. 7 f. m. "Aquidaban" och " Tn~jcnws" ankar och började ett nytt bombardement af fästningsverken. Deu 25 September omkr. kl. l e. m. ångade "d.quidabrw" norra vägen omkring ön Enchadas och ankrade tätt intill arsenalen i tydlig afsigt att utföra amiral Mellos förut bekantgjorda beslut, att oskadliggöra de sprängämnen, han trodde vara förvarade derstäcles. Sedan fartyget hade legat der flere timmar och man allmänt kommit till den åsigten, att uågot vidare företag ej var att vänta, affyracles plötsligen kl. 5 t 20 "' e. m. en af de grofva tornkanonerna mot Arsenalen, hvarpå en liflig strid utspann sig emellan fartyget och de förut omnämnda, på högre belägna ställen i staden anlagda batte~ rierna, h vilken strid varade till kl. 6. Pansarkryssaren ångade då långsamt bort till Nitheroy och intog sin förra ::mkarplats. På morgonen den 26 September begaf j ag mig iland för att taga i betraktande resultatet af striden. De sårades antal var ytterst ringa; likaså voro de skador, hvilka tillfogats stadens byggnader, ytterst fåtaliga, och dessutom, om man undantager ett nedskjutet kyrktorn och ett vid stranden liggande sönderskjutet magasin, voro de knappt nämnvärda. Jag antager att amiral Mello endast offrade enstaka skarpa skott, och i öfrigt begagnade lösa samt att hans afsigt med beskjutningen endast var att ~ätta skräck uti stadens befolkning. Den 26 September vid middagstiden gingo tre, bolaget Frigorifica tillhöriga, bevärade ångare jemte en minbåt emellan ön Enchadas och San Barbara, inlät sig der under en kort stund på en liflig eldstrid med landbatterierna, hvarpå de återvände till Nihteroy. Den 26 September på eftermiddagen tilldrog sig följande händelse. Chefen å engelska kryssaren "Sirius" hade af en i land bosatt engelsman erhållit underrättelse om, att en bevärad bogserbåt förande engelsk flagg låg dold bakom en i hamnen utskjutanda udde. Han afsände 'då genast två bevärade

24 -JObåtar, hvilka uti bugten bakom udden påträffade en under engelsk :flagg liggande bogserbåt, som de, med laddade gevär bordade, en på hva1je sida. Vid fartygets visitering visade det sig, att fartygets befålhafvare, en amerikanare vid namn Boyten, var sysselsatt att med dynamit fylla en större minkasse. Besättningen bestod af Irländare, Belgier och Amerikanare. Man fann vidare circa 50 kg. dynamit i lådor, tändrör, bogsertrossar af ståltråd, laddade gevär och revolvrar. Hela fartyget bogserades längs sidan af kryssaren n Siri u s", hvarpå dess besättning arresterades och dynamiten öfverlemnacles till den neutrale amiral da Gama. Enligt en brasiliansk - matros utsago var afsigten att låta denna mina drifva med strömmen mot "A quidabann, och så spränga densamma. Hvem fartyget tillhörde, och med hvad rätt det förde engelsk flagg, har hittills ej kunnat utrönas, dock säger man, att en belöning af 500,000 mark hade erbjudit;; kapten Boyten i händelse hans plan lyckades. Hva1je dag och hvarje natt egde :flerfaldiga mindre eldstrider rum, dels i hamnen och dels på land, i synnerhet vid Nitheroy, hvarest regeringstrupperna hade anlagt :flere batterier. En del af dessa strider förorsakades af bevärade ångare och bogserbåtar, hvilka sysselsatte sig med att bortröfva kolpråmar tillhöriga brasilianske köpmän, eller utförde mindre operationer emot trupperna iland. De i hamnen liggande revolutionära fartygen skyelda sig med sina projektörer emot nattliga öfverfall, hvilka dock, huru gerna presidenten än skulle önska utföra sådana, icke gerna kunna forväntas, alldenstund regeringen icke eger hvarken ångare eller andra fartyg, och öfverhufvud taget intet fartyg uneler brasiliansk :flagg vågar visa sig i hamnen. Rerolutionens fortgång under Oktober och hörjan af November. Den ö Oktober kl. 8 på morgonen ångade den revolutionära korvetten ' 1 Tmja no'\ de bevärade ångarn e "Jupite'l'" och -il- ' 1 Unums'\ :flere bevärade bogserbåtar samt en minbåt norr omkring ön Enchadas, och straxt derefter ntspann sig en häftig strd emellan fartygen och land, delvis med gröfre kanoner och snabbskjutande pjeser. Den 9 Oktober sände amiral de Mello en officer ombord för att meddela, att. sj ö fästningen Villegagnon hade öfvergått till de revolutionäres sida, att staten Santa Katharina var i de revolutionäres våld, ~amt att man hade för afsigt att insätta en provisorisk regering för Brasiliens Förenade Stater med säte i Desterro. - Det första häftiga bombarelementet af sjöfästningarna Santa Cruz, Lage och St. Juan, hvarvicl fort Villegagnon understödde fartygen, egde rum på förmiddagen den 10 Oktober. Derefter upprepades dessa beskjutningar mer eller mindre häftigt ungefär hvar tredje dag, utan att något nämnvärdt re sultat ernåddes. Ett bevis för de regeringen tillhöriga fästningsverkens dåliga skjutning är, att, oaktadt :flere hundra skott blifvit a:flossade mot träkorvetten ' 1 Trajano", denna synbarligen är oskadd, och fortsätter att beskjuta fästningsverken som förut. En officer, som j ag för kort tid seelan sände ombord på detta fartyg, uppgifver, att på detsamma icke synes några synnerliga skador. I kajutan och hytterna voro alla möbler ända till stolarna borttagna och i stället hade man mer eller mindre fyllt dem med granater. Angående pansarkrys Karen "Aquiduban's" tillstånd gifver elen härtill iogade bilagan en kort öfverblick, så som det visade sig för en officer hvilbm j ag sänd t ombord, h varvid han blef i tillfälle att bese fartyget. Lika förvånande är det, att den förenade elden af den skenbart goclt bestyckade fåstningen Villegagnon, pansarkryssaren...iquidabau" och korvetten " Tmjano; 1 icke en gång har förmått att tysta det lilla fortet Lage, trots det att förutnämde pansarkryssare upprepade gånger har ångat tätt intill detsamma, och att af'ltåndet emellan Villegagnon och Lage endast är circa 2,600 m. Nästan alla skott observerades falla för kort. Framför Nitheroy, hvarest regeringen har flere batterier anlagda

25 -- 4:2 -- på bergen, ligga förankrade monitorn '\lavw ;~l och kryssaren "Guanabam" (båda ur stånd att förflytta sig för egen maskin) och beskjuta till och med de grofva tornkanonerna nästan dagligen denna plats, i afsigt att förhindra det vidare uppförandet af batterier. Natten mellan den 12 och 13 Oktober gick ångaren "Uranus", som hade ombord omkring 200 man trupper bestämda för Desterro, nt ur hamnen, men blef genom beskjutning från fort Santa Cruz så skadad t, att större delen af manskapet sökte sin räddning i båtarne, men derpå blefvo tillfångatagna i land. Sjelfva fartyget har troligtvis fortsatt efter en stund; några bestämda underrättelser om detsamma har hitintills icke inträffat Om och på hvad sätt reyolutionära rörelser försiggå i det inre af landet, någonting hvaruppå amiral de Mello säkerligen räknat, kan här icke afgöras, alldenstund under belägringstillståndet inga tidningsnotiser derom offentliggöras och all telegrafförbindelse med utlandet är afbruten af regeringen. På aftonen den 25 Oktober egde åter rum en häftig beskjutning af fästningsverken, synbarligen dock åter utan resultat, då dessa all~j emt föra den brasilianska nationalflaggan utan de revolutionäres hvita flagga. Samma dags eftermiddag omkring kl. '/ ~ 6 blef ett det revolutionäre tillhörigt provisoriskt kruthus, som låg på en liten holme i närheten af Nitheroy,. sprängdt i luften genom ett landbatteri och exploderade med en eldslåga af öfver l 00 m. höj d och med en bedöfvande knall. På H. M. S. "Arcona", som låg ungefär en sjömil derifrån, förnamns en häftig skakning. Tyvärr blef härvid en matros dödad ombord på ett i holmens närhet liggande tyskt handelsfartyg, derigenom att han blef omkullkastad af lufttrycket och föll ned i lastrummet, hvarvid han erhöll sådana skador, att den dit genast a±sände skeppsläkaren icke kunde rädda hans lif. Efter allt, hvad man här kan döma, har revolutionen i staten Rio de Janeiro icke gjort några framsteg. Efter mitt förmenande är ännu på lång tid mgen förändring i det nu varande läget att vänta, såvida icl~a det lyckas den revolutionära flottan att betvinga sj öfästningarna, eller att draga landtrupperna öfver på sin sida, alldenstund regeringen hvarken är i stånd att göra sig till herre öfver de reyolutionära fartygen eller att åter sätta sig i besittning af provinsen Santa Katharina, till följ el af brist på soldater, då dessutom intet fartyg står till deras förfogande för trupptransporter. Amiral de Mello synes nu sätta hela sin förhoppning till att af de främmande magtema blifva erkänd som krigförande magt för att då kunna blokera Rios hamn, och på detta sätt tvinga staden att öfvergå på sin sida, eller till att förn1å landtrurperna att öfvergå på sin sida. Den 29 Oktober kom befälhafvaren på tyska skeppet "Rosa" ombord och meddelade, att, uneler det han af en engelsk ångare bogserades i riktning mot Botafogo, och just som han befann sig syd om fort Villegagnon, sköts från denna fästning ett par skarpa skott i hans närhet 1 så att den bogserande ångaren kastade loss, och han var tvungen att ankra rätt i skottlinien emellan fort Villegagnon (revolutionärt) och fort St. Juan (regeringsvänligt). Kommendanten på fäsbingen Villergagnon hade derpå, uppå förfrågan, förklarat, att "kollasten var bestämd för regeringen och icke fick lossas i Botafogon. För att klarera denna sak sände jag följande morgon en officer till amiral de :M:ello. Officern bekräftade fartygsbe:fi:tlhafvarens utsago. Han hade äfvenledes i uppdrag af mig att beordra fartyget att genast förflytta sig ur skottlinien och till närbeten af H. l\l S. n.drcoua". J ag öfvergaf min afsigt att, trots allt, bogsera fartyget till Botafogo och derstädes låta lossa detsamma uneler mitt beskydd, alldenstund der varande ankarplats var mycket farlig under de alltjemt fortsatta bombardementen. Fartyget blef, beledsagadt af en af H. l\l S. "Arcona's" båtar, förflyttad t till en säker ankarplats. Fredagen den 3 November på morgonen kom agenten för Ram bnrg-sitdamerikanischen Dam phschifffarts-gesellschaft om-

26 - 4-±bord och meddelade mig, att föregående afton 6 läktare, hvilka höll o på ottt lastas från tyske ångaren "Santos'\ af revolutionära bevärade fartyg under befäl af brasilianske kapitän zur See Tavares, hade blifvit bortförda och förtöjda längs sidan af Frigorificabolagets ångare "Jtt]Jiter'' och 71 l 1 euus'', samt att en annan pråm, som legat längre in mot land, hade blifvit uppbruten, och en del af dess last (sardiner) bortstulen. För att energiskt söka göra :Slut på dylika ofog och t). ufverier f or J. ag utan att inlåta mig i vidare underhandlingar med amiral de l\iello, personligen i ångslupen, åtfölj d af en del folk, ' långs sidan af den förutnämda med kanoner och soldater bevärade Frigoriaficaångaren, satte en man ombord på hvar och en af de der liggande pråmarna, lät hissa de nedtagna tyska :flaggorna och befallde chefen att, inom en af mig utsatt frist, med eget folk återföra till pråmarue samtliga bortrö±vade saker (endast matvaror), i motsatt fall skulle jag låta hemta dem. l\fecl undantag af några kistor sardiner, som voro uppätna, blef allting tillbakalevereradt; pråmttrne blefvo derpå genast bogserade till sin gamla ankarplats. Af ofvanstående förmodar jag, att denna ångares besättning icke hade nog proviant, utan att elen bedref sjöröfveri på egen hand, en hancitering jag hoppas vara stoppad genom bemälda handlingssätt.. De revolutionäre hafva liksom förut sträfvat efter att sätta sig i besittning af halfön Nietheroy och hafva för detta ändamål fört upp kanoner på ön Mucangue, hvilka beskjuta Ponta d'areira och dymedelst understöda de revolutionära fartygens anfall Sedan :flere dagar tillbaka hafva upprepade långvariga, stora eldsvådor, framkallade genom brandanläggningar af de revolutionäre, egt rum på Nitheroy-sidan. Härunder hafva alla magasinen vid Armac,;ao nedbrunnit. Dessa innehöllo bland annat krut, patroner, raketer och andra fyrverkspersedlar, hvilka under en rad fortlöpande explosioner sprungo i luften. Den 3:e November kl. 3 t. 45 m. e. m. flög, med en eldslåga af flere hundra fots höj d, ett på sydsidan af ön Governador bakom den )illa holmen Sesca-Islind liggande, de revolutio~1äre -45- tillhörigt kruthus i luften. Explosionen skakade häftigt alla fartygen i hamnen och anställde åtskillig skada i staden B.io. Efter sjelfva den stora explosionen skedde en rad mer eller mindre häftiga detonationer, förorsakade af kreverande granater och af enstaka krutkärl eller dynamit, som exploderade ; dessa detonationer fortsatte ända till kl. 4 t. 15 m. e. m. Huruvida denna explosion framkallats genom oförsigtighet af nå. gon arbetare, eller på presidentens befallning, har hittills icke kunnat utrönas alldenstund ~mmtlige dervarande arbetare omkommo. Sorgligt nog är härmed en stor och mycket beklagansvärd olycka förbunden. Vid tillfället befann sig på samma ställe af stranden ett par af de engelska örlogsfartygens båtar för att hemta sand; med dessa voro äfven förste löjtnanten på kryssaren Sirius, en officer från kanonbåten B.aeer och uppbördsskepparen på sistnämda fartyg. Närbåtarne kommo tillbaka på aftonen saknades ofvannämde två officerare, uppbörelsskepparen och några matroser, under det att :flera andra personer voro mer eller mindre svårt sårade. 'l'rots undersökningar och draggningar har man seelermera enelast återfunnit uppbördsskepparens svårt lemlästade lik liggande i vattllet. Under cle sista clagarne har en häftig eldstrid egt rum mellan å ena sidan fästningen Villegagnon och å andra sidan sjöfästningarna Santa Cruz, S:t Juan och Lage, hvarvicl särskildt fort Viilegagnen synbarligen har liclit mycket, mestadels genom lätt fältartilleri uppställt i skogen på bergen bakom S:t Juan och hvars eld troligen leeles af europeiska officerare. Om dagarne, och ibland äfven om nätterna, ha±va häftiga beskjutningar af staden B.io de Janeiro vid Praria das Freiras ' vid Gloria och vid Arsenal de Guerra utförts dels utaf beyärade fartyg, dels förmedelst såväl gevärs- som lättare artillerield af fästningen Villegagnon, hvilka beskjutningar likaså energiskt bafva blifvit besvarade från land. Den allmänna åsigten lutar deråt, att republikens president snart ämnar sätta hela staelen uti försvarstillstånd, och att då en beskjutning af densamma är oundviklig. (Forts.)

27 . -.1()- Bilaga. Rio de Janeiro, den l: e Okt Under striden emellan de revolutionära fartygen och forten vid Rio den 30:e September erhöll pansarfartyget ''Aquidaban;' följande skador, för såvidt jag vid ett besök der ombord har kunnat iakttaga dem. Skottets beskaffenhet: l. Granat (15 cm.?), trängde genom kampagne-däcket in amiralens sofrum och sprang der. 2. l\iassiv projektil (15 cm.), genomslog st.-b. sidoskott till kampagne-salen, och träffade der en 15 cm. granat, tillhörande st.-b:s akterkanon. 3. Projektil, trängde om st.-b. m i amiralens badrum, men sprang synbarligen icke. 4. Granat, träffade fartygssidan midskepps om b.-b. och sprang i b.-b. kolbox. o. Massiv projektil, träffade skyddsskärmen till b.-b:s bogkanon. Verkan af: l. Kampagne-däcket genombrutet, skotten förstörda; någon elds våda uppstod ieke. 2. Bordläggningen genomslagen; granaten, som redan var försedd med tändrör, sprang och sårade en officer och 3 man. 3. Rumsinredningen till större delen förstörd. 4. I bordläggningen ett kaliberstort hål; å kolboxens inre skott tvenne oregelbundna öppningar, genom hvilka sprängstycken hade trängt in i fartyget och sårat en man. 5. Lätt intryckning af skydsskärmen, som dock icke inverkade på kanonens brukbarhet. Dessutom hade de pansrade delarue af fartyget flere gånger träffats af massiva projektiler, hvilka dock icke förmått genomtränga pansaret; merendels hade de endast efterlemnat obetydliga intryck. Amiral Mello hade i sin kajuta fem stycken 6-tums \Vhitworths massiva projektiler, hvilka hade träffat

28 RIO DE JANEIRO BUGTEN l l!j B 9 fl. 8 i! J9 10 ~ 8 "Aquidaban" under striden. Fartygets alla skador äro af ringa beskaffenhet och hafva intet inflytanda på dess stridsduglighet; de kunna på kort tid blifva reparerade förmedelst ombord befintliga hj elpmedel. Förlusten i folk utgjorde en död och fem sårada, deraf två svårt. Å den medfölj ande kartan beteckna: v. Obern il z, Unterlieutenant zur See. a. R evolutionsflottans armerade fartyg och beslagtagna ångbåtar. l. Alexandria. 2. Areona. 3. Veniero. 4. o b. c. Dogali. Racer. Arethus e. Mindello. Bausan. Sirius. Charleston. Beagle. Trajano. Aquidaban. J'~ ' ---.-~./ ' g )J JO ' ' J2 13,. 1Z Jl Tankekorn. (Upptecknade af H. Wrangel.) "Uti :flottan består näst Gud fäderneslandets conservatiou och befrämjelse." Begeringen till Axel Oxenstierna d. 7 Jan. ll)33.

29 ''På framo åno en af Eder ankomst till Boulogne beror verlo b. dens öde.'' Decres till Villenen ve "Jag anser det bästa försvaret af Hans sicilianska majestäts riken y ara att lägga mig sj elf långs sidan af fransmännen." ]'(elson. *.;.;. "Det bästa kustförsvaret är en flotta." "Att försöka en landstigning herre öfver hafvet, är det djerfvaste någonsin blifvit försökt.'' NaJIO!eo?l. -::.Ma/,on. England utan att vara och svåraste företag som "Fienden kände, lika väl som Carl XI, hvari SverigPs begynnande säkerhet bestod. Den späda anläggningen vid Karlskrona, den uppväxande nya flottan hotades derför med förstöring." CarlsoJt om krigsfaran det nyaste. Och på det oförnekliga faktum af sin egen okunnighet om hvad som är den historiska grundvalen för >årt lif och tänkande stödja de sitt förmenande att vara rigtigt moderna." G. Uhli_r;. * ''Trafalgar var icke blott den största sjöseger, det var den stör3ta och mest betydelsefulla seger som vunnits vare sig till lands eller sjös under hela revolutionskriget. Ingen seger, ingen föli d af segrar, som vunnits af N a poleon utö±vade en sådan verkan på Europa.... En generatiol1 förgick efter Trafalgar, innan Frankrike ånyo allvarsamt hotade England på hafvet. Utsigten att krossa engelska flottan, så länge England hade medel att utrusta en flotta, hade försvunnit. N a pol eon byggde derefter sina förhoppninger på att uttömma Englands tillgångar genom att förmå hvarje stat på kontinenten att utestänga dess handel. Trafalgar tvang honom att lägga sitt ok på hela Europa eller att öfvergifva hoppet om att besegra England.... Nelsons sista triumf lemnade England i en sådan ställning, att inga andra medel återstodo at.t skada detta rike, än sådana som måste medfdra lwntinent~n:t slutliyrt udrielse." Fyjfe's History of Modern Europa. "Resultatet af den förbättrade fartygsmaterielen går ut på att operationer mot land måste bli allt mera sällsynta öfver ett haf, som icke är fullständigt beherrskadt, men deremot vida lättare och säkrare öfver ett beherrskadt haf." Golomb. :-: "Många, äfven sådana, hvilkas känslor icke regleras af examensfeber, sakna den insigten, att man kan begripa det närvarande endast medel:t kännedom om det längesedan förflutna. Hela vår kultur tyckes dem vara en produkt af det nittonde århundradet. Det som genom århundraden och årtusenden har bevisat sig som oförgängligt, har för dem ingen betydelse gent emot det nyare, som i morgon öfverbjudes af (Insänd t.) Några ord om Reservbefälets, utbildning. Den militära årskurs, som föregår res~rvofficersaspirant s utnämning till reservunderlöj tnant, tager nu sin början de u 1:ste Maj hvarje år och begynner då med en två månaders förberedande kurs, hvarefter aspiranten korrimenderas till sjös under omkring två månader. Tid;;kt. i Sjö t

30 -!io- Härefter vidtager först hans egentliga militära utbildning, nemligen i exercis-, min- och unclerbefälsskolan. Olägenheten af att kursen så god t som bö1j ar med tj enstgöringen ombord är så påtaglig, ej minst för aspiranterna sjelfva, att vi icke behöfva närmare inlåta oss på denna sak, isvnnerhet som, af åtskilliga tecken att döma, detta förhållande snart to.rde blifva änclraclt. Vi skola i ;;tället sysselsätta oss med aspirantens tj enstgöring ombord och undersöka, om han verkligen der får elen öfning att han i krigstid nöjaktigt skulle kunna fylla en. officers plats. Vi frukta att, om man vände sig till hittills utbilcladt reservbefäl med ofvaustående fråga. svaret enhälligt skulle blifva nekande, och detta svar skulle säkerligen vara ±örestafvadt ej blott af blygsamhet. H vari ligger då orsaken härtill? Med nuvarande anordning för ögonen äro vi genast färdiga med svaret: aspiranten är när han kommer 9mbord så pass främmande för de militära grenarne af tj ens ten, att, om han skulle utbildas till att i dessa tjenstgöra såsom officer, detta icke skulle låta sig göra utan att eftersätta besättningens öfning. Hvilken fartygschefen vill nemligen under elen korta tid han i en eskader disponerar för att exercera sitt batteri före målskjutningar och stridsöfningar upplåta befälsplatserna i detta batteri till öfningsfält för aspiranterna? Följden blir att dessa blifva satta på underordnade poster sasom t. ex. befälhafvare för en kulspruta,. ordonnans hos chefen, till signalerue m. m. Att uneler sådana. förhållanden fordra af den blifvancle reservofficeren J att han, då hans krafter i krigstid tagas i anspråk, skall kunna känna sig hemmastadd i en officers åligganden är för mycket begärdt. Något bättre ställer sig saken om, såsom ju är att hoppas, sjökommenderingen föregången af en kurs i skjutskolan blefve förlagd till slutet af årskursen genom att denna komme att taga sin bö1j an l:ste Oktober i stället för l:ste Maj. Asp i. ranten vore då mera mogen för utbildning till skötanclet af en officers tjenst ombord och hade då flera fö rutsättningar att kunna tillvarataga, hvad han hörde och såg. Han skulle bättre sköta sin kulspruta, säkrare uppfatta en order i egenskap af ordonnans o s. v. Men härvid stan~ar det nog, ty ej heller nu lär er han väl få göra officerstj ens t annat än un 7 der vaktgöring. Befälet å våra l:a kl. pansarbåtar, å hvilka aspiranterna i allmänhet väl lära blifva kommenderade, är sjelf i så stort. behof af det sällan inträffande tillfället till öfning å våra förnämsta stridsfartyg att de ej kunna afstå något åt aspiranterna. Huru skulle vi då kunna gifva desse den öfning de behöfva för att i krigstid kunna med fördel användas? Vi tro att detta lämpligast skulle kunna ske genom att kommendera alia 10 aspiranterna på en l:a klassens kanonbåt. Genom den föreslagna och delvis redan påbörjade förändringen af dessa fartyg, hvarigenom mycket utrymme uneler däck vinnes, bö! svårighet ej möta att å dem bereda plats åt alla aspiranterna. Deras tjenstg0ring ombord skulle då få mera likhet med en kurs än hvacl nu är tallet, då de äro fördelade på flera fartyg. Men, invä~1der kanske någon, då aspiranterna, nu delade på flera fartyg, ej kunna få nog öfning så få de väl ännu mindre, om de alla komma på samma. Vi tro icke att så skulle blifva fallet. Aspirantfartyget skulle på samma sätt, som de öfriga, deltaga i eskaderöfningarne men hafva till sär :-:kilcl uppgift att utbilda aspiranterna i officerstj enst. De kunde omvexlande under befälets ledning tjenstgöra såsom batteri-befälhafvare, manöver-officer, befålhafvare vid l:a och 2:a kanon, vid de snabbskjutande pjeserna o. s. v. Då alla ej samtidigt kunde vara befäl finge några göra tjenst som kanonkommendörer, vid langningen, vid strålkastaren o. s. v. Hvacl vaktgöringen beträffar, kunde de liksom på kadettfartyget gå på 5 qvartar med 2 på hvarje. De två kunde dela vakten så att de turvis under tvenne timmar tjenstgjorde såsom vakthafvande officer och vakthaivande styrman. En af

31 - 5~-.Je å aspirantfartyget kommenderade officerarne, helst den som ledt aspiranternas öfningar under vintern, skulle åligga att nu undervisa dem i alla grenar af tjensten. De borde minsann icke komma att lida af brist på sysselsättning. Nu föreslagna anordning torde icke medföra någon annan ökad kostnad än den, som förorsakas af att en kanonbåts inredning en gång för alla änch:as. Å andra sidan skulle man slippa de nu ofta förekommande inredningsförändringarne för aspiranternes skull, hvilka ju bero 1)å att desse år efter år komma på olika fartyg. Om med aspirants sjökommendering blefve stäldt så, som nu antydts, tro vi att största möj liga valuta skulle flrhållas af hans korta tjenst8tid ombord; men äfven den öfning, han på detta vis skulle få, anse vi vara otillräcklig. En två månaders vistelse ombord på ett örlogsfartyg torde nemligen ej förslå till att af en sjökapten dana en sjöofficer, h an må ha läst reglementen och exercerat i land aldrig så flitigt förut. Årskursen lärer visserligen ej, om tid äfven skall afses för skjutskolan, medgifva längre tid för sjökommendering än 2 månader, men skulle icke en af de båda repetitionskurserna kunna förläggas ombord eller ännu bättre, skulle icke det viikoret tör antagning till aspirant kunna uppställas att sökanelen fullgjort sin värnepligtsöfning oberoende af hvad värnepligtslagen stadgar om befrielse. "Då skulle ingen enda söka", svarades af en aspirant, till hvilken den sednare delen af frågan stäldes. "Nåväl, men orn staten genom att bevilj a vissa ångbåtsbolag subsidier eller andra för~ elar kunde tillförsäkra reservofficerarne förhand vid platsers tillsättande på dessa bolags båtar?" "J a, då blefve det en annan sak'\ lydde svaret. Redan nu hafva en del aspiranter vapenöfvats före antagnip.gen, men det stora fl ertalet hafva derifrån varit befriade; ytterst få deremot hafva då de antagits varit uneler. ~l, år Om det nu för antagning till reservofficersaspirant fordrades att hafva vapenöfvats 90 dag ar vid flottan så fincre de :;om ämnade söka och ej förut undergått öfning, samtidigt ~ed ansökning:;handlingen insända anhållan om att samma höst före antagningen få undergå denna öfning. Vi förutsätta nem Iigen nu att antagningsticlen blifver framflyttad till l:e Oktober. De, som skola undergå obligatorisk öfning och ämna söka anställning som reservofficers-aspiranter, böra tillkännagifva ' b ' detta och för dem jemte de, som tillhöra ofvannämde kategori, kunde, helst på ett fartyg som deltager i eskaderöfningar, anordnas en särskild kurs. Att aspiranten på så vis skulle få långt större nytta af sin två månaders sjökommendering än uneler nuvarande förhållanden är ju tydligt, ty nu åtgår en. stor del af tiden att sätta sig in i de sjömilitära bruken ombord i ett örlogsfartyg och detta kunde förut vara undangjordt. Det är möjligt att här nedskrifna funderingar, i synnerhet kanske hvad som rör den blifvande aspirantens deltagande i beväringsöfningarne, skulle vara svåra att realisera, men de hafva sin grund i unelertecknads öfvertygelse att något måste göras om i all varets stund elen vigtiga reservbefäls-institutionen skall kunna motsvara sitt ändamål. Protest med an led n in g af "N å g ra iakttagelser rörande vårt fasta minförsvar. " - 1'. Under här ofvan citerade rubrik har J. v. D. i denna tidskrifts G:te häfte för år 1893 framhållit behofvet af en in-

32 - 5±timare beröring mellan fasta minförsvarets personal och öfrige yrkesmän samt den nytta, som samma personal skulle hah a af att få medverka i krigsöfningar at vidsträcktare omfattning än de, som åstadkommas under mineringsöfningar. Ehuru jag inom vis;;a gränser delar J. v. D:s uppfattning om önskvärdheten af att komma till ett sådant mål, kan jag icke underlåta att genom några förklaringar söka dämpa ell er i bästa fall undanrödja de för fasta miuförsvaret ogynsamma och om dess verksamhet vilseledande intryck, som möjligen kunnat alstras af vissa i argumenteringen ofta nog genom mindre välbetänkta fraser framhäfda åsigter. När stridshandsken ~lr kastad eller motståndet starkt, h~inder det, att. mången kämpe använder våldsammare vapen eller medel, än behofvet kr~lfver. J. v. D. tyckes emellertid, utan att vara inspirerad af dylika premisser, hafva blifvit lika litet nogrälmad om medlen som dessa kämpar. Bland skälen för behofvet af minörers kommendering på såväl korta som långa expeditioner anför J. v. D. den enformighet, som skulle vara förbunden med minörernas nuvarande ö±ningar och llti hvilken han ser en källa till missnöie och likgiltighet: Under min mångåriga, oafbrutna tjenstgöring vid fasta minförsvaret har jag varit nog lycklig att icke se några spår af dessa förmenta misstämningar och anser att de ej heller skulle vara berättigade. På grund af gällande reglementen anordnas under miuerin,qsexpeditione1 följ ande öfningar: laddning och klargöring af mekaniska minor, handminor, elektriska botten- och flytminor; utläggning och hemtagning af samma slags minor från ångkranpråm (16 mans servis för minarbeten) eller båt; utläggning af minkablar från kabelbarkass eller kabelångbåt; utstakning och utbojning af minlinier; skarfning af minkablar; -- 5.) --- tj enstgöring å tänd- och syftstationer; öfning i skötande af elektrisk lysapparat; elektrisk telegrafering; telefonering; signalering; lodning; båt~j ens t under rodd, segel och ånga; m. m. Alldenstund manskapet systematiskt så fördelas, att hvmje man får lika mycket deltaga i hvar och en af dessa öfningar, torde sådana uttryck som 11 På det att minörernn, sjelfva må finna, att ändamålet med dem icke uteslutande är att -från en ångkranpråm spola ren minankaren eller att under en viss tid tid hålla kolen i en elel:trisk strålkastare på ett bestämd t afstånd från hvarandra etc.' 1 vara alldeles lika vilseledande eller lika litet betecknande ±ör minörens verksamhet såsom t. ex. påståendet att matrosens uppgift uteslutande är att skoffa däck, artilleristens att pumpa kanoner, kockens. att bränna.kaffebönor, eldarens att lämpa kol o. s. v. vore för desse yrkesmäns verksamhet. Vid tjenst_qötinq på mii/(lepnrtementet förekomma företrädesvis följ ande arbeten:. skötsel och vård a± elektriska kablar för minor och be lysning; anläggning och underhåll af stationens elektriska telegraf-, telefon-, brand- och ring-ledningar; montering och unelerhåll af elektriska belysningssystem; reparationer af galvaniska element; splitsning af j ern- och hamptrossar; underhåll af minor, bojar, märkestänger, instrument, tändoch syftstationer med elektrisk inredning 1 inventarier till ett stort antal småfartyg, hvilket allt tarfvar en. hel del snickeri-, smides-, målnings- m. fi. arbeten; underhåll af artilleridepartementets el~ktriska materiel för nattsigt~n och a:ffyrning af kanoner.

33 -- :J(jhandräckning vid elektriska mätningar och undersökningar af bomullskrut. I minskolan erhåller minören grundlig utbildning i de vetenskaper, som äro oumbärliga för vapnets rätta handhafvande, j emte undervisning i läsnirig, skrifning och räkning. Vid exercissk o/an utbildas minören 1: gymnastik och vapenöfning; infanteriexercis; skjutöfningar med gevär och revolver ; sj ö maning m. m. Genom hvad ofvan blifvit anfördt tror Jag 1mg hafva häfdat, att minöratdelningen mindre än någon annan yrkesafdelmng lider brist på omvexling i arbete, och att det sannolikt icke i allmänhet skulle vara minören kärt att behöfva vara mera mångkunnig för att vara i stånd att fylla sin pligt. Med omvexling i rum förhåller det sig väl deremot något annorlunda, alldenstund öfningsfältet till sjös begränsas till ett eller annat mindre skärgårdsområde. Men det fasta minvapnets terräng är och förblir naturligtvis skärgården, och det vet antagligen. hvar man, som söker anställning vid detta vapen. Ehuru sjölitvet med säkerhet må.anses vara för de flesta stärkande och för mången angenämt, finnas väl egentligen icke flera eller mera bindande skäl för att ''inmönstra minörer för långa expeditioner på alla de fartyg, hvilb hafva elektriska strålkastare'\ än för att öfva fästningsartilleriet vid fältartilleriet, infanterister vid kavalleriet o. s. v. Det är icke heller antagligt, att minörerna skulle blifva ändamålsenligt utbildade eller såsom J. v. D. åsyftar finna bättre tillfälle att fatta kärlek för sitt vapen genom tj enstgöring på dessa. fartyg, der deras v:::>pen alls icke finnes, men deremot ganska visst, att de onödigtvis skulle upptaga de platser ombord, hvilka vid öfningar i fredstid torde mer än väl behöfva disponeras för den eller de yrkesafdelningar, som skola bemanna dem -::id mobilisering. Vid krigets utbrott ta ges med säkerhet hvarenda minör i anspråk för minpositionernas mobilisering. För dem, hvilkas erfarenhet är n8gra år äldre än J. v. D:s, lefver nog i friskt minne, att det fasta minvapnet var temligen klent betjenaclt af de qvasiminörer, som än tjenstgjorde på fartygen i allmänhet och än vid minvapnet; samt att detta vapen blef yrkesmessigt skött och till sin natur pålitligt först genom elen reform, som tillförsäkrade det en särskild och för intet annat ändamål afsdcl bemanning. Vapnets vigt för vårt sjöförsvar har sedan dess icke minskats, och icke heller kunna fordringarue ställas lägre på de mänsom skola föra vapnet framåt i tidsenligt utveckling und.er ±redens dagar eller bringa det att fylla sin uppgift under krigets. H varföre då blott i afsigt att vinna det ovissa målet att bereda personalen ökad omvexling och trefnad exponera minvapnet för en sådan rubbning, som ovilkorligen måste medföra en fördelning a.f det för närvarande vid detta vapen koncentrerade intresset? Vidare påstår J. v. D., att verkligt dugande karlar endast i brist på arbete utom flottan vilja öfvergå från minörkompaniernas värfvade till deras fasta stam och drager deraf direkt den slutsatsen, att minören icke trifves med sin tj enstgöring. Det har visst händt att värfvade minörer, som under 3 år 5 månaders yrkesutbildning förvärfvat sig måhända bättre teoretiska, och äfven. praktiska, elektrotekniska kunskaper än de, som kunna vinnas vid någon annan inom hela landet befintlig och för arbetare tillgänglig kurs, sett sig i stånd att finna nch äfven be ~ agnat tillfälle att skaffa sig rikli?are och med mindre tvång förbunden inkomst än den vid flottan. I enstaka fall hafva minörer till och med erhållit elylika tördelaktiga anställningar genom minörofficerares förmedling. Dessaförhållanden bevisa. emeller-tid på intet sätt att minören vantrifts i sin tjenst, men synas deremot vittna särdeles godt om. de rent personliga fördelar, som tj ensten bereder honom.. Hvilken annan plats var karlen kompetent till eller förmådde'

34 - 5S - skaffa sig vid den tidpunkt, då han sökte anställning vid flottans värfvade stam? Under antagande af att svårighet icke uppstår att på tillfredsställande sätt fylla vakanser vid den fasta stammen, må de~ icke anses såsom nå,gon olägenhet, att verkligt dugande karlar l]_varblifva vid den v~irfvade stammen, sedan permiteringstiden inträdt. Detta är ju tvärtom en reel fördel för tj ensten i sin helhet. För öfrigt har värfvade minörer.:: benägenhet för anställning i elen fasta stammen varit rätt betydlig. Vid 1:sta minörkompaniet (Carlskrona station) hafva inalles, sedan den värfvade stammen uppsattes, 19 man förvärfvat kompetens till anstä1lning i el en fasta stammen. Af dessa hafva 17 sökt oeh 7 erhållit sådan anställning. Att sökandenas antal varit mer än dubbelt så stort som de lediga platsernas bevisar tydligt nog, att missnöje med tjensten icke bärskar vid detta kompani. Vid :!:dra minörkompaniet (Stoekholms station) hafva visserligen icke alla vakanser i elen ±asta stammen kunnat fyllas från värfvacl stam vid samma kompani; men bristen är dock icke större, än att elen skulle kunnat betäckas med värfvade kompetente minörer, som sökt, men ej vunnit, anställning vid l:a minörkompaniets fasta stam. Såsom stöd för den åsigt, som jag gent emot J. v. D. hyser, att minörer kunna hafva andra motiver, än brist på arbete utom flottan, för att öfvergå från värfvad till fast stam, får J. a a nämna att af de minörer som öfvenrått från värfvad till ' o ' '.._, fast stam, har ingen vid öfverflyttningen haft lägre betyg än 7 i tjenstbarhet ombord, 2 blifvit utbildade till underofficerskorporaler och äro icke mindre än 11 under utbildning dertill H vilket m~nat kompani eller h vilken annan yrkesafdelning har kunnat rekryteras så fördelaktigt? Alla de j emförelsevis ovigtiga och delvis obefogade skäl, hvilka J. v. D. använder för att tramhåll<. behofvet af, att fasta minförsvarets personal får medverka i flottans krigsöfhingar kunna, dess bättre, substitueras med ett enda fullt positivt ~käl, som med säkerhet äfven låg till grund för en min- - jfldre afdelnings af fasta minförsvaret kommendering till deltagande i eskad'eröfningah1e år Minören bör nämligen lika litet som någon annan krig,; man ski~jas från sitt vapen just vid de öfningar, som äro afsedda att re-presentera sådana förhållanden, som kunna tänkas uppstå under krigets vexlingar. Seclan man allmänt bö1jat anse det vara nödvändigt: att h vari e si öst yrka, so in ~i r afseeld att försvara och operera på våra kuster, eger persona1, niatel'iel och särskilda obevärade fartyg, för transport och utläggning af handminor, tyckes det liksom falla af sig sjelfl att minörerna, om handminan skall af dem fortfarande hanclhafvas, hvilket äfven torde vara det lämpligaste, komma att deltaga i flottans krigsöfningar, så ofta som elylika ariorc1nas. J. v. D. anser att minörerna böra uppfostras med fästaett afseende på att ''d"en gamla, tunga minmaterielen torde, i händelse a± krig, komma att spela en obtydlig rol i jemförelse med den lätthanclterligare, som för närvarande är unde1~ anskaffning" (handminematerielen). Denna åsigt ger han uttryck i en så lydande fras: ''Nutidens hastiga krigföring låter måhända ej en enda mina på 300 kilogram svartkrut få tillsammans med sitt öfre klumpiga bihang skölja af sig sitt' föråldrade damm vid våra stränder". Detta ger anledning till den förmodan, att han icke gjort klart för sig, att den äldre och tyngre minmaterielen lika litet kan ersättas a± den vida lätthanclterligare handminematerielen som vice versa. Den förra materielen har vissa egenskaper, som elen senare saknar eller besitter i lägre grad. Dessa egenskaper äro: 1:o) att kunna när som helst genom iigonu!ickli;; åtgärd. vidtagen inom fortifikatoriskt skycldaclt rum, göras ofarlig för egna fartyg eller effektiv mot fiendens; ' 2:o) att kunna med fördel användas till s. k. syftminor;

35 -130-3:o) större påhtlighet, emedan minor och kablar, ~lfven efter utläggningen, äro under ständig elektrisk kontroll: 4:o) större motståndskraft mot kontraminering; 5:o) större förstörelseverkan. För de af fästningseld bestrukna minfält, som skydda flottans stationer, d. Y. flottans gifua mobiliseringsplatser och möjliga operationsbaser äro dessa. egenskaper hos materielen icke blott i hög grad värdefulla utan rent af oumbiirliya. Att den materiel, som användes för dessa positioner, är något tung eller klumpig, torde deremot kunna betraldtls som en relativt ganska ringa olägenhet, emeda.n transportafståndena äro korta (isynnerhet för Carlskronapositionerna) samt att för transport och utläggning behöflig och ändamålsenlig fartygsmateriel redan är anskaffad; för öfi:igt är: den dessa positioner tilld elade minmaterielen afseeld att, sedan den vid krigets utbrott blifvit utlagd, fyll a. sin uppgift i orubbadt läge, så länge kriget varar. Ha.ndminematerielen, som är så lätthandterlig, att elen kan transporteras och utläggas med de enklaste medel på mycket kort tid, och derigenom är så billig, att inga väsencltliga svå_ righeter torde möta för dess anskaffning i stor mängd, har deremot just de för tillfälliga minspärrningar högst värdefulla specifika egenskaper, som el en ~lclre minmaterielen saknar. Dessa båda slag af minmateriel äro således oumbi:i.rliga och med afseende på vigt för vårt försvar inkommensurabla. På detta förhållande stöder jag, gent emot J. v. D., min öfvertygelse att minörenw fortfarande skola uppfostnts med fastadt afseende på, att kännedomen om den ena minmatrrielens n'itta handhajvande icke äi' af undei'ordnacl rol i jemförelse med den andras. Ehuru många flera af J. v. D:s iisigter t. ex. elen att snöskottning och repning af dref till den, med hänsyn till arbetsstyrkans storlek, ringa omfattning, som mindepartementenas behof kräfver, skulle vara förslappande sysselsättningar, som alstra likgiltighet för tjensten, nog kunna bemötas, anser jag - (jlmig icke dermed böra taga tidskriftens ärade läsares uppmärksamhet i anspråk. Instämmande med J. v. D. i uppfattningen om att vid minmaterielen förekommande reparationer böra så långt, som det icke leder till opraktiskt stora kostnader, verkställas af minörer, får jag besvara den direkt framkastade frågan: "livarföre skola enskilda verkstäder genast tagas i anspråk vid smärre reparationer etc.'' med, att underhållskostnaderna för fasta minmaterielen i medeltal per år för elen sista förflutna treårsperioden belöpa sig till: för Stockholms station omkring 13,000 kr. för Carlskrona station omkring 10,000 kr:, hvaraf blott respektive omkring 450 och 220 kr. komma på enskilda verkstäder. Jag är icke lika lifligt som J. v. D. öfvertygad om, att det först och främst fordras, att en officer från det fasta minförsvaret inrymmes i flottans stab. Det torde nämligen vara säkrast, att det nödvändiga samarbetet mellan flottans stab och fasta minförsvaret, såsom hittills, går genom Chefen för Fasta l\1:införs>taret, som enligt för honom gällande instruktion är ansvarig för personalens ändamålsenliga utbildning och tj ensteduglighet samt materielens tidsenliga utveckling. I annat fall skulle möjligen allt för ofta tillfälle beredas elen ene eller den andre minörofficeren att inom staben utkasta och omhulda sådana hugskott som exempelvis några af de ofvan bemötta. Sådani vore ju så.-äl formelt som principielt oriktigt. Chefen för F. M. har j u god t tillfälle att, då så behöfves, försäkra sig om medverkan af vid detta vapen tj enstgörancle?fficerare. Sedan jag sålunda bekämpat J. v. D:s åsigter, får jag. slutligen förklara, att jag icke har någon som helst orsak att betvifla, att "Några iakttagelser, rörande vårt fasta minförsvar" tillkommit j afsigt ~tt gagna ett vapen, som Yi båda äro varmt tillgifna. U Bmu.

36 -63- Litera tur. l{1 'iyet och k-ri(j.~inriittninyrh'1u', en bok fiir ;l]]a af C. U. Nonlensl an. Stnckhfllm (:?13 sidor. 2 kr. 50 ön ). Den bok, l11 ars titel Yi uf\ an anfönlt, sluter sig till den lantltförsl arslitrratm. som på senare ;]ren ~ranska ymn i~t sett dagen 1 afsigt dels att ~ ~ielm fosterlanrlskiinslan och intresset liir detta försvar och dels ati un<lerrisa den stora allmänheten om arten af kriget O(; h dess medel. Karaktiiren af <lessa publikationer synes emellertid i viiscntlig mån ski ljaktig alltefter som tiden tör deras utgifrande faller framom eller bortom!89:2 ;lrs urtim<t riks<lag. Den tiuigare perio<lens skrifter utmärka sig fi.ir en sr riif\an att ena tie stridiga åsigterna om ett bestämdt m;1l, ej högre stiillt iin att nppnåcn<let deraf låge inom en snar möjlighets griinser; tk skrifter deremot, som framkommit seelan nii1nda mål, till stor del mnnit s, halva en YitLt mera fonlranrle karaktiir och biciraga faktiskt, genom framhållandet ~f >oafrisliga» bchof för lan<ltförsvnret, :\tt skymnh\ sjövapnet, den Jorsvarsgrcn, livars nuvarande tillstån<l tloek lemnar våra lotster orh dermed landet ntan skyc ld. D. v. m:cjor Bildts lilla skrift Konscqvcnscr som ntkom Jörra ii rct, gjonle en början i :1ntydd riktning - D0n bok, hvarmetl vi nu sysselsättn oss, sluter sig h vad angiir tenelensen t ill denne sin föreg:ingare. Liksom denne synes han bjertligt missbelåten med det betryggande försvar», 1ör att anviimla ett bev ingadt ord, landet crhiill genom»den minnesvärda ved.;an trän den 21 till den :2ö Nov. 189:2»(s id. 167). }'(,rf. anser att det riitta vore att ouvlela dra reg< rnentcn (sid.!j l); artilleriet är för svagt : vi borde pä inga vi! kor nöja oss förriin Yi bragt upp vår artilleristyrka till 8 Latterier vid lmtrje ~\irclelning d. Y. s. circa 33% tillägg; samma sa k med k:ll'alleriet, h va rs bnt~ljoner ovilkorligen miiste öb s (sid.!jil); förf. kl:jgar vidare öfver LrisL på besättningstrupper, positionsartilleri oeh <lcpottruppcr (sit!. 100). Ofve r de flyttande SJnkhnsens dåliga utredning (sid. 105); han frnmhåller att.,m utveckling af fiiltläkarek5ren och dess reserv iir obetingadt nödvändig» (sid. 107), påstår att triingen ät för Jiitalig (sid. 111 och 167) och intellllenturpersonalen icke tillriieklig. J si d. lu får man veta att v:1.r fredsorganisation ~ir mycket ill?. afpa ssad fur kriget och ii sid. Hö att vårt l;iirsystem tillhör en öfvernmnen ståndpunkt. SintJigen är befiilet för fåtaligt (sid. 168) och öfningsti<len alldeles för kort för de värnpligtige (sid. UO). l\let l skäl k<tn man efter detta ft:!ga sig hvw:. det betryggande i lan<l t!ursvaret Tigger.. ~- Den åsigt författaren har om vårt lands försvar i stort framgår tydligt då han siiger att krigets afgörande alltid t orde falla på land> (sid. 25) >>oa ktadt det >visserligen kan anm~ir ka s att 81 erige har att sö rja för sina kusters försvar, (sid. 16CJ). Det positiva mål, hnutill förf. i fiirsta rummet synes sträf1 a är derföre en ren värnpliktshär vida större än den vi nn ega samt stödtl på fästningar, hvilkas lämp- liga läge han diskuterar; antalet af de som behötliga ansedela fästningar uppgår till ej mindre än ti0 (sid. 6.7). Som prototyp för Yår arme, tyckes han vilja taga hären i l:tnmänien, ty»beläget mellan tvenne större nationer, som ständigt hota att kom:na. i hig. påminnrr Rumiinirns hige ganska lll}('ket om dirt land~» (') (~; id. 158) Humiini ens h ii r uppgifves t!ll: 140,000 man med 43:? kanoner i l :a linien, 33 bat nlj oncr orh ~tskilliga sqvarlroner fiirstiirkningstrnpper oeh f;istningabesiittning s:nnt dessntoj<l stor milis. Att detta landtfi\rsrcu skulle blif1 a synnerli g-en tlyrt synes rj afskriicka förf., RO ll! siig-rr (sid. 174); >\let ii r ju ingalumla omiijligt att l:nhltk>rsl arsbndgeten bn komma att uppgii. till 36--±0 millioner kr. Då vi frukta. att tyngclpunkten i försvaret redan bhfrit på. ett öclesthgort siitt förflytta<! från kusten, kunna. vi pii intet sått gilla dc ntsviifl-ajhlc planer t ill en alltjemt fortgående förflyttning af denna punkt, lll'artill förf. gör sig till miilsman :~e;h frukta dessatom att fö rf., genom si n brist på m:itta, gifver <lem vapen i hiintlcr, som anse försvaret fur ett Ginungagap, <let intet förmår (ylla. 1tskilligt mera kunde vara att tillägg<\ ang:lendo förf. åskådningssiitt; må el et sagda vara nog! L;ltom oss emellertid framhii!lt att boken iir lättlist o~ h intressant. Rätt ofta förekomman<le uppropanden af samnm s:tk bonlo <lock af en så van shiftstiillaro som förf. kunnat untlnkas, äfvonsom vissa motsiigelser såsllm då han i företalet säger. att grunden för vår militiira hygg n~ll utan tvifvel bör läg g as ou1 och å sid. l 67 framhåller att»pit <lenmt grund måetcj vi nu bygg a.» 8åsom things one rather hall left unsaitl» fiirmoda vi det uttalande fiir an-. ses, lleri furf. siiger iltt alla stater mer eller mindre antag it riirnplikten med undantag af Englancl, >So m ju i sjelfva verket afstittt fl an all inblandning i Europas fa stlandsangeliigenhcter». Då ri förmoda, att Mven förf. ans0r det vi i detta fall likna Englan<l, är fn1sen som stöd fiir förf. ;'\sigtcr om riirnpliktqn af trifvelaktigt Yärde. Att förf. iir stnrkt viirmrl af tyska sympatier och af beundran fiir den tyska higslwn sten framgår tydl igt nog och vi finna detta naturligt; dock bonle <lessa kiinsbr ej förledt till åtskilliga ut fitll mot Tysklands motståndare från i'crs krig. Såclr.ne uttryck som»netlerlagen rid Wörtb och Spieheren gjorde slut ]><t pöbelns segertjnt» (sid. 12J) ha<le bordt undvikas. Boken afslutas me< l ett kapitel (38 sitlor) rörande krigföring oeh forsnn skrafter till sjös, författadt af kapten H. Wrangel. Vi beklaga. den sr.ihra form, ltrari förf. hopträngt detta kapitel, då vi frukta att det»for alla ej derigenom blir sit intresseväckande och npplysanrle:.j-orrerl ~-J.i ""ning utan tvifvel k t m dc gjort det. / Emellert id fram stä ll e~f:j(ja rt de hufvh<låsigter, som num \a angående viit"t 1 apen äro gällan c mo m flottan, oa ktat! t vi tillstå att vi önskat! åtskilliga pu nkter mera acee nerade. Httrnvi<la de ej vant klokare att som exen;pel framställa en trid i skärgärden iin den itligt skildrade striden mellan t, enne stora pansartl ottor, lwarmet! förf. afsluta kapitlet, lemna vi osagdt. Vi rekomnw <lera slutligen boken till dem af vårt vapen, som önska lära kiinna den inveck de mekanism, som kallas en modern anno.

37 skrifter. - (j4- Innellåll i åtskilliga maritima och krigsyetenskapiiga tid I(ongl. "[ igth e t e nslraj).~-alo. ademi e n.<; handungn1 och titlsh:,rij'f't. 22:a lt iiftet Handlingarna: an<lre styresmannens anmiilan om afgångne och till krjj nne ledamöter (sint). Tidshiften: Infanteriets nuva rande marseh. svenska armens infanteriskjntskola. Militii rlitteratnr VII 23:e och 24:e hiiftet Tidshiften. Sta tistika uppgirter angäenrle Jefn adsill<ier och tjenstetid inom sven ska armens offi cerskårer. Enskild ställni ng, YiitHlningar, march..militärlittemtnr VIII. :Från frii mmande land. A1 filfer 'i-1"iil.'lk1'ift. 5:e och 6:c ltiifte na 18Del : Den nya skjntinstmkti o t: en fö r ita lienska fiilt artillcriet. Untlerrurtelscr från fr i.im u1ando liinder. Försö k med 24-rm. hanb. f. m 1 9l. Åtskilliga skj utfursök å 1\Iarma. No1.~Tc Ticbl>Tij't j'ö1 Sövcesen. 12:e aargang. l:c hefte. lhilke fonlele frcmbyder staalsc il sktbe fremfor tr::esl1ibc. Beregning af den hydrauli ska.bremse til den G5-mm. hn!-tigskyclencle Hotellkiss kanon. veiret i ~ o rge,,taren og sommcren Litcratnr. 2:c og 3:c hcfte. Den norske marines togter :3. Reiscr og opdagelser l'aa Pilco mn yoflo<len. Jl'l a1"ine Rmud.~ chan. Dece mber l 893. Die Yertheicligung ties grossen Belt. Zei tungsan ssclmitte a n ~ den Ge fi onakten. Der Kommendant der Mary Hr.se. Ans den Bell'ichtcn S. ~1. Sehiffe und.faitrzenge- Mittheilungen aus fremcles Januari S. i\1. S.»Mcrcnr. Die Marin esan itii tsordnnn g. An s den Berichten S. M Schiff8 u n t! Fahrzcng e: Berich t il ber di o Znstiimle in Ri o de Janeiro. l\[itt heilnngen ans frenhlen }farinen. Litteratur. :l1 i ttlwil' t1'1f} en aus dew, Gebietc de.~ Seew c.<~ e n.<~. N:o XI 18>!3. Die en(!;l ischen Flottenm anöver 1S83. Die fran zl\sischen Flottenmanöver 18\.)3, Die Forcierung der Einfalllt in dep ~Ie nam-llu ss durch die französichen Kri egscliifl'e ln r 11nstan t 111Hl Con1ete. 'C'eber untersee ishe Falirzouge. Ueber den Einfln ss vun Äntiel'llngen am Schraubenprupeller aur <i io Schiff'sgesclmintligkeit. D1e BAfestigungen <lt's ltalieni.'t he Kriegshafens Spelia. Semnp!I ore nn <len Italieuischen Kii sten. Optisher Riehtbehelf fiir den Shnss zur See. ~ : o Xll Di e italieni schr n nnd russiselwn fl ottenmanöver Die Entwicklung des en; znr Gegen wart. t' ber tlio Ta kelnn l-( tler modemen Segelsehiffc. E in torpetlusc:ltiff von grossrm Depl aeenwnt..di seh- ameri ka nischen tra nsa tlan tishen llampfer verkchrcs bis ~ : o I. 18flJ. Com pa rati1 e Beschiessung \'On ~70 mm. Panzerplatten YC I;-. seltietlcner Prol'eni cnzen w Pula. llbci den Kohlenvorlmuwh :wf Kriegsschiffen Gu tachten der britishen Atlmirali tiit iibcr <lie Yictnria:liatastrophe. Die drci neuesten Norrlpolar-Expeilitionen. 1\Iax im -Nonlenfelt Geselt Utzo. Die anlt'rik anischen untersecisciten Torpetlobootc. Besch iess nng eines Toqm lobootsmotlells bei sehr hoher Gcselmintligkeit.. Jon1'1t al of the Royal U nitell 1:;e'I'Vi ce In.~titntion. Dceembcr Propose 1l mariners eo mp:1 ss rnrd m:1rhtl in dcgrc es only. -()[i - Bume u[hlltuns t>f lljc Whitchcail To rpctlu mhl its relation to motlem armament& and tadics. Ja nnary Tlic tltrcc t!ays ll<t\'al action in tl JC DanJanelies on the 17. W. an<l 19. Jnly The D;~ s hi c ll gun. Procectl-inf}8 of the Royal A1 t-illm y Iiu;tittttion. Dccembel' 1ö8'l. Some Notrs on na val gnu drill and praetiee. targcts. Janu;~ry 18!)4. A mcthod of e\ a]nating correct.ions in the casc of qniek l'ids:.j ij't 'i j'm tificathm :o hiiftet. Bidrag till l1ii.nn etlom om befiistn ingarnc r id Spezia i c oeh G:c hiiftona. "\ nfall pit en knstfiistning. 'J id.skr. 'i/u. li:-ifi-1..j*

38