:e årgången. Häfte N:r 1

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 1

2 TJDSJ( H l FT S J () V Ä S E N D E 1, UTGH' VEN AP KONGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPE1, CARLSKRONA. 56:e år g CAIU,SKIUINI..2\.JIIRALITETS-BOKTRYCKERI E r,

3 Innehåll: }'l,jttan nnder sistförflutna <lrct.... Sidd. l oeh Årsberättelse ar före<lra;!allllen i artilleri u, Årsheriittelso af föredrag<lllden i skeppsbyggeri Si<ld. ~U. 198 och År.;beriittelsc af företiraganden i reglementen, f'jtta!tning m. m Sid. l)lja silsom dgtlämparc Verldens han<!plsflott,w ' <lr Fotogens elelfarlighet ri<l beshjutning :-;nahba resor \ågra ord om fl,,ttans d.rkare Literatur Sidd. 74, :217, 309, 388 Arsberiittclse af r;,redraganden i 11lindsende Sid. Halls a nkare Fran;;b flotta.ns es katleriifningar 189~ En!,; eloka tlotblns esk<ttleröfningar 18\J:! Om dctaljsjömiitningen rid dra kuster..... Si dd. 152, 21\) och Bttrea u Veri tas Sid. N<trisazin111t On t tlct grofra. skep psartilleriets jjlacering..... Creu.;nts baklat!tlningsmeka ni sm Om st,,nnar i.:\orm.\tlantiska Oceanen " " och :..' Det hydranliob maskineriet f(jl Benbotcs grof\ a kanoner Dynamitkryssaren T'esurius.., Franska segelfregat:en la Jfelpomhze ~<1g ra orsaker till t<jfjrj!yr knr Brt'idllf'l or nc:h dess betydelse lör krigsl>rllk Sidcl. 2~JO odt 311..i\iignt om anortiningen af elektriska oclysningen å dra minbåtar... Sid N<lgra ord om lots- oc l1 sjiikartewrken , 353. Be;;t_,,{ning oeh pansar på nuti<len'i sk epp "75. Om åskslag ueh åskledare om bon l å fartyg Luftturpe len Tyska pansartorn och S11abbeldskanoner f;;r forter o:.t h strand!jatterier ::!8-±. Kolfiirbrukningcn å krigsfartyg , 385. ();;terrikiska nuumkryssaren.lfuriu 1'l1eresin Om skydd.sniit l<";irsök med r.lika slags ankare i tyska marinen

4 Åminnelsetal:... " Carl Ednml van Dockum Torsten Atlolf Anridsson Franyois Etlmoncl Påris. ::::::::::::::::.... Axel P ontus Lilliehöök.... Fabian Jacob Wrerle Carl Edvard och Geo1:.,: ~f Tr~il~.... b o o ~nform1cle vid_ presid ii ncdliiggande inom Kong!. Örlogsmannasiillska pet ~rsberattclse ofver Kongl Orlogsmannasällskapets verksa mh et.... Arsberättelse af föredrac:ran<len i min väsende Vietarias nnclercråno "' n o ,..... ~ågra iakttagelser rörande Yårt t~ sta minförsvar... :.... Kong!. Örlogsmannasällskapets prisfrågor för år :::::: :: :. :::: Ltteratur Såsom bilwno" Sid " JG, 421. " 427., 430.., 437. " " 466.., 470. " 470.,, 474. Officiela un~erriittel~er (utdrag af General-Onlrr, Kong!. Bref orh Embetsskrif, elser ntgangna nr Kong!. Sjöförsnnsdepartementet). Flottan under sistförflutna året. Efter nära trettio års parlamentariska strider har Sveriges folk under det nyss tilländagångna året uttagit ett steg till ''försvarsfrågans'' lösning, så afgörande och till sina följ der så betydelsefullt, att år 1892 med skäl kan betecknas såsom det märkligaste allt seelan representationsskickets ombildning. H vilken ståndpunkt man än må intaga till denna fråga, man må vara anhängare af ett system, som uti hären eller uti flottan vil(förlägga tyngdpunkten af landets försvar, anhängare afinflelt eller värfvad stam, så måste dock hvarj e fosterlandsvän glädjas åt denna det förflutna årets mäktiga insats i vårt för ~warsväs ende, hvilket derigenom tillförsäkrats en förbättrad härorganisation och en icke oväsentligt utsträckt utbildningstid för beväringen. Men det är icke allenast ur dessa synpunkter fosterlanels-vännen har skäl att med tacksamhet blicka tillbaka på det gångna året. Dels må man nämligen hoppas, att seelan den s. k. grunclskattefrågan, med allt det köpslående om densamma, hvilket under senare tid i så hög grad tryckt sin pregel på vårt politiska lif, af 1892 års urtima riksdag blifvit bragt ur lifvet, så har ock dermed ett af hindren för ett fortgående framgångsrikt riksdagsarbete i -viss mån aflägsnats; dels torde den offervillighet svenska folkets representanter lagt i dagen genom de vid 1892 års urtima riksdag fattade beslut, gifvit ett otvetydigt bevis för att svenska folket vaknat till medvetande om betydelsen af att såsom ett fritt folk höra "vågorna slå emot skären", och man bör kunna hoppas, att dess representanter skola framgent fortgå på elen nu beträdda väg, hvars fullfölj ande innebär den enda något så när säkra garanti för ett tryggadt oberoende. Ty, förvisso är ännu mycket försvarsarbete ogjordt. Vårt lands geografiska läge är icke sådant, att det hänvisar oss till ett försvar enbart genom här eller enbart genom flotta. Vi Tidskr. i Sjöv l

5 måste ega bådadera, hären med sina uppgifter, flottan med sina. Genom sin större rörlighet kan flottan i högre grad än hären bidraga till bevarande af vår neutralitet; och ett klokt uppträdande i sådant syfte af en kraftig flotta torde kunna bevara freden mången gång, der elj es stridslystna grannars hot tvunge oss att vädja till vapenleken. :E'lottans uppgift börjar sålunda redan före kriget. :E'lottan måste vara stark redan under freden för att om möjligt förekomma kriget, och om hvad vi derpå nedlägga torde, i ännu högre grad än om de kostnader som nedläggas på hären, kunna s~igas, att det är den premie vi betala för en ostörd fred.. Då kriget icke kunnat undv+kas blifver flottans hufvuduppgift att bevaka och om möjligt uppehålla eller hindra en öfver hafvet framträngande fiende samt derigenom gifva hären tid att samlas och med sina krafter möta på sannolikt hotade punkter. Lyckas flottan att stänga fiendens väg, då har hon gjort sig väl förtjent om fäderneslandet; men om hon misslyckas deri, blir slagen, instängd eller vilseledd, och mot en sådan eventualitet gifves ingen visshet, rustade vi än vår flotta så stark som måttet af landets hj elpkällor medgåfve, då beror fäderneslandets välfärd på hären, och om ett sådant skede af kriget inträder, då skall för hvarje vapenför ann icke salmas plats, i de stridandes led. Sverige behöfver derför utom sin flotta äfven en stark här, hvilken i sig kan upptaga det i vapen öfvade folket, för hvars vidkommande ingen torde med fog kunna påstå den nu beslutade öfningstiden vara för låna ty hvem som än bliiver vår motståndare, icke lärer han på vår jord utveckla sina fanor i spetsen för trupper, hvilka inlärt krigföringens konst under så kort tid som 90 dagar. Dessutom behöfver landet en här äfven af det skälet att :fienden kan komma annan väg, ~in öfver hafvet, om än sannolikheten eller faran häraf icke synes vara af större vidd. Men äfven om vi måste vara beredda att motta.cra vår fiende p1i vår j ord, så är det å andra sidan SJ. elfklart att allt som står i vår makt bör uppbjudas för att liindra honom. ' b ' b) ' -3- komma så långt. sjökrigshistoriens lärdomar peka orubbl~gt i den riktning, att större krigsföretag, som skola utföras på andra sidan ett haf, hafva föga utsigt att lyckas, så länge herraväldet öfver detta haf icke är obestriclt. Hoppgifvande i sig sj elf är denna erfai'enhet för oss af desto större betydelse, som till vår lycka natur.en så danat vår kust, att vi, för att bes.tricla en fiende detta oinskränkta herradöme, ingalunda behöfva en flotta "jembördig'' med vår eventuele motståndare, hvilket man från många håll till förfång- för flottans utveckling velat göra gällande, utan endast tillräckligt stark att innebära ett allvarligt hot gent emot elen fiende, som försöker att med fartyg öfverföra en arme till vår kust. 'ry med de många naturliga utfallsvägar, som stå en i våra skärgårdar sig uppehållande flotta till buds, måste' en sådan, väl ledd, för sitt bevakande gifvetvis binda en betydligt starkare fiende, än den bevakande styrkan sjelf och bör äfven i händelse afunderlägsenhet kunna i hög grad försvåra hans förbindelse med eget land. Det må under sådant förhållande vara berättigadt att betvifla klokheten af en politik, som skulle söka tillbakahålla flottans utveckling från dess nu varande svaghetstillstånd till elen position, som synes med rätta tillkomma densamma vid landets försvar. Det af 18S2 års sj ö förs varskommit te framlagda betänkande, som, åtminstone hvacl materielförslaget vidkommer, kring. sig samlat flottans män i enigt sluten trupp, angifver vissa grunder, enligt hvilka anskaffningen utaf materiel för flottan borde ega rum, så att denna efter visst förlopp af år komme att intaga en dess uppgift afpassad och med landets tillgångar förenlig ställning i försvarsorganisationen. Men det utstakade programmet har aldrig blifvit till den föreslagna utsträckningen följ d t. Personalen finnes, materielen dröjer. Det är en lycka för oss, att vi under så lång tid, som nu varit fallet, skonats från krigets prö±ningar; ty det är att frukta, att erfarenheten af ett krig skulle lärt vårt folk att hvad af ovis 11jugghet sparats från landets flytande värn, c!et hade hundrafaldt fått gäldas på fastlandets slagfält.

6 -4- Må man derför hoppas att, sedan representationen nu i ' handling visat sin benägenhet att taga försvarsväsendet under sitt hägn, det vapen, som först skall gå att möta fienden, icke längre må förgäfves afvakta den tillökning i materiel, utan hvilken den icke kan anses vuxen siil uppgift, att skydda fosterjorden mot inkräktare. Det är under uttalande af denna förhoppning vi öfvergå till en kort redogörelse för flottans utvecklingsarbete under det flydda året. I. Femte hufvudtiteln vid 1892 års lagtima riksdag. Vid regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel ifrågakommo vid sistlidet års lagtima riksdag nedan omförmälda förändringar beträffande Ordinarie anslag: 1:o) Med bifall till Kongl. M~ j :ts derom gjorda framställning förhöj de riksdagen det i då gällande riksstat till aflö~ nin,q /ö1.ftottans corpser och stater anvisade anslag å 1,579,734 kronor såväl med det för innevarande år till förändrad organisation af sj ömanscorpsen erforderliga belopp, 66,000 kronor, som ock med det till l:a repetitionskursen för reserv-officerare behöfliga belopp a± 2,200 kronor, eller till l,647,934 kronor. Derj e m te medgaf riksdagen, att h vad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalma~ län icke redan på grund af 1872 och och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarna till aflöning för flottans corpser och stater må liksom föregående år för fyllande af behofvet under denna anslagstitel under år 1893 användas, samt anvisade på extra stat för år 1893 ett anslacr af b ) kronor till genomförande af den beslutade löneregleringen för flottan, att gemensamt med anslaget till flottans corpser och stater redovisas. 2:o) För ttppsättning af en fästningsartillericorps för s.jöbe (iistnin,qarna vid Carlskrona hade Kongl. Maj:t för~s l a?'it riks- -5- dagen att - med godkännande af de för samma corps uppgjorda stater - på ordinarie stat anvisa ettfö? slagsanslag högst af 189,600 kronor. Med godkännande af de för corpsen uppgjorda stater biföll riksdagen på det sätt Kongl. Maj :ts framställning, att den på ordinarie stat anvisade ett 1 eservationsanslaq af 189,600 kronor; hvarjemte riksdagen medgaf, att å a.nslaget uppkommande reservationer finge af Kong L Maj :t disponeras för bestridande af kostnader för uppförande af för corpsen erforderliga byggnader och öfriga med organisationens genomförande förenade utgifter. 3:o) Riksd.agen biföll Kongl. Maj :ts framställr,ting, att de besparingar, som under år 1893 kunde å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna beredas, måtte, i den mån de icke erfordrades till täckande af öfverbetalningar å detta reservationsanslag, få användas till godtgörande af eller afbetalning å den brist, som å anslaget uppkommit, innan detsamma erhållit reservationsanslags natur. 4:o) Beträffande förslagsanslaget till lindring i rustningsoch roteringsbesvären hade Kongl. Maj :t ansett detta, på grund af i sammanhang med förslag till förändringar i värnpligtslagen ifrågasatt ytterligare lindring uti dessa besvär af 20 procent af deras uppskattade värde, böra, i stället för att i öfverens'stämmelse med 1887 års beslut om båtsmanshållets vakanssä'ttning nedsättas från 60 ) 000 kronor (1892) till 40 ) 000 kronor ) höjas med 6,600 kronor till 66,600 kronor. Men som förslaget om ytterligare lil,ldring i nämnda besvär icke bifölls, nedsatte riksdagen i stället förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbesvären för år 1893 till 40,000 kronor. 5:o )' För flottans nybyggnad och underhåll hade Kongl. Maj :t för ~s lagit, att af den år 1887 medgifna förhöjning med högst 100,000 kronor i anslaget för berörda ändamål måtte, utöfver det i riksstaten för år 1892 deraf anvisade belopp, 20,000 kronor, för år 1893 ytterligare uppföras 20,000 kronor, samt att

7 -6- nämnda anslag sålunda skull e höjas från 1,220,000 kronor till 1,240,000 kronor. Riksdagen biföll på så sätt Kongl. Maj:ts förslag, att 19,000 kronor ytterligare beviljades, hvadan anslaget sålunda blef upptaget till l,239,000 kronor. 6:o) Till bestridande af kostnaderna för sjöbe1>äringeus vupeuö(llin{;m hade Kongl. Mai :t, under förutsättning af bifall till föreslagen tillökning i de värnpligtiges öfningstid, föreslagit, att det till beväringens vapenöfningar anvisade förslagsanslag, 72,400 kronor, måtte förhöias med 112,600 kronor till 185,000 kronor. Då riksdagen emellertid sedermera afslog den ifrågasatta ökningen i de värnpligtiges öfningstid, aflät Kongl. Maj :t ny proposition i ämnet med begäran om dåvarande anslags förhöjning med 27,600 kronor, eller till 100,000 kronor. Denna framställning vann riksdagens bifall. 7:o) Kongl. Maj:t hade föreslagit att för förbättrande af lektorernas vid Sjölcrigsskolan löneförmåner det ordinarie anslaget till denna skola 31,040 kronor skulle ökas med 1,860 kronor, så att det komme att utgöra 32,900 kronor, i sammanhang hvarmed föreslagen reglering af desse lärares löner skulle genomföras. Riksdagen ansåg emellertid att någon definitiv reglering af lönerna ±ör lektorerna vid Sj ö krigsskolan icke borde ifrågakomma annat än i sammanhang med frågan om de allmänna läroverkens omorganisation, på grund hvaraf framställningen icke i den föreslagna formen af rikselagen bifölls. Deremot fann rikselagen lämpligt att på extm stat för år 1893 bevilja 1,860 kronor till löneförbättring åt lärarn e vid Sj ökrigsskolan med det dervid fästa vilkor, att, för att komma i åtnjutande deraf, lärare icke må jemte sin befattning i Sjökrigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola. 8:o) Kongl. Maj :ts framställning om ökning med 10,000 i reservationsanslaget till sjö/carteverket afslogs af riksdagen. 9:o) I enlighet med Kongl. l\1aj :ts derom gjorda framställ- -7- ning, nedsatte riksdagen anslaget till durclunarschl.:ostltader mod 4,000 kronor till 10,000 kronor. lo:o) Med bifall till hvad Kongl. J\1aj:t föreslagit, upptog riksdagen det till lots- och fyrinn'ittningen med lui-tiddninysa n :;talterna erforderliga penningeauslag till enabanda belopp, h vartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, eller till 1,200,000 kronor, och följaktligen anslaget i sin helhet med inberäkning af cleri ingående friheter och ersättningar, 409 kronor, till 1,200,409 kronor, samt medgaf, att de å inkomsttiteln fyroch båkmedel uppkommande öfverslwtt fortfarande såsom hittills finge användas för de med anslaget afsedela ändamål. Extra anslag: ll:o) Med bifall till Kongl. Maj :ts derom gjorda framställning anvisade riksdagen till jullb01 dande af pansarbåten "Thule" för år 1893 på extra stat 1,118,000 kronor. 12:o) Till anskaffning af artillerimateriel och anställande af skjuf,fii rsök hade Kong l. Maj :t föreslagit riksdagen att bevilja på extra stat ett belopp af 676,300 kronor samt deraf för år 1893 anvisa 530,000 kronor. Denna framställning bifölls endast på det sätt, att rikselagen på extra stat för år 1893 anvisade kronor deraf 290,000 till bestridande af återstående kostnad för 3 st. 24-cm. kanoner för fästningen Kungsholmen, 100,000 kronor för fartygens bebof af artillerimateriel och 10,000 kronor till skjutförsök och inskjutning af kanoner. 13:o) Till rörliga minförsvaret anvisade riksdagen för år 1893 af Kongl. Maj :t äskade 100,000 kronor, samt 14:o) till fasta och till/ätliya minförsvaret 150,000 kronor. 15:o) 'l'ill uppförande af kruthus å Ber,r;lwln:en, för hvilket ändamål1891 års riksdag beviljat 42,500 kronor, men för år 1892 endast anvisat halfva beloppet, anvisade riksdagen den åter ' ' stående hälften, 21,250 kronor, på extra stat för år :o) Likaledes anvisade riksdagen den återstående hälften, kronor af det anslag å 92,000 kronor, som 1891 års ' '. riksdag beviljat till anläggning af signal- och telefonstationer.

8 -0-17:o) För tiubvggwrd of underbrfulssl olans hus i Carlskrolla beviljad e riksdagen i enlighet med Kong l. Maj :ts förslag ett belopp af kronor 110,583: 52 samt medgaf, att de hos marinförvaltningen innestående odisponerade kronor 14,416: 48 af de för tioår.~;vakanserna i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län influtna afgifter äfvert,ledes skulle få för detta ändamål användas. Häraf anvisades för år förutom hela sistnämnda belopp, 50,000 kronor af det förstnä1~nda. 18:o) För uppförande af exercishus och ekonomibyggnader å {ästni 11garne Kungsholmen och Vestm Hastholmen hade Kongl. Maj:t på extra stat för år 1893 äskat 67,500 kronor. Denna begäran afslogs af riksdagen under hänvisning till riksdagens under punkten 2:o här ofvan omförmälda beslut. 19:o) Slutligen biföll rikselagen Kongl. Maj:ts deromgjorda förslag om ett extra anslag för år 1893 af 46,000 kronor till sängservis och beklädnad tör 500 man värnpligtige. På grund af förenämnda förändringar i anslagen under riksstatens femte hufvudtitel upptogos de ordinarie anslagens slutsumma i 1893 års stat till 6,539,090 kronor och de extra anslagen till 1,989,110 kronor, eller sammanlagdt 8,528,200 kronor. Femte hut'vudtiteln vhl 1892 års urtima riksdag. Beträffande 1892 års urtima riksdag ligga dess beslut oss så nära i tiden, att det må vara tillräckligt med några få orcl erinra derom. Sammankallad i hufvudsakligt syfte att lösa för landtförsvarets ordnande vigtiga angelägenheter blef denna riksdags beslut af genomgripande betydelse äfven för :flottan, i det. att af Kongl. Maj :t föreslagna ändringar i värnpligtslagen den 5 Juni 1885 vunno riksdagens bifall. Genom nämnda förändringar utsträckes de värnpligtiges tjenstetid till och med 40:e året, med 8 år i beväringens första uppbåd, 4 år i det andra, och 8 år i landstormen. Derjemte komma :flottans värnpligtige att under innevarande år öfvas i 66 dagar och från och l!led nästa år i 90 dagar, deraf, såvidt kändt är, endast 30 dagar om skeppsbord och den öfriga tiden - resp. 36 dagar och 60 dagar - iland, under befäl från armeen, men med medel från :flottan. Till bestridande af kostnaderna för den utsträckta öfningstiden hade Kongl. Maj:t föreslagit riksdagen, att för år 1893 under femte hufvucltiteln anvisa ett anslag af 85,000 kronor. Detta anslagsbelopp var beräknadt under förutsättning af att det till beväringsmanskapet dittills utgående dagaftöningsbeloppet, 20 öre, komme att fortfarande bibehållas. Men då det seelan syntes riksdagen skäligt, att höj a detta belopp till 50. öre så föranleddes derigenom en ökning i nämnda anslag af ) ej mindre än 29,700 kronor. l1,iksdagen anvisade för år 1893 i öfverensstämmelse dermed 114,700 kronor, att gemensamt med det ordinarie anslaget till sjöbeväringens vapen~fningar redovisas. Med anledning af bifall till Kong l. Maj :ts förslag om ändring i lagen om lindring i rustnings och roteringsbesvären elen 5 Juni 1885 samt de inom riksdagen i samma syfte väckta förslag, anvisade rikselagen ytterligare under femte hufvucltiteln 13,300 kronor, att redovisas gemensamt med det å ordinarie stat, vid lagtima riksdagen, under samma titel anvisade anslag. Genom de tilläggsanslag som sålunda för år 1893 kommit femte hufvucltiteln till godo, uppgår dess slutsumma till 8,656,200 kronor. Flottans militära personal. Officerskåren: Ofticerarnes antal vid Kongl. flottan, har uneler året l Oktober l Oktober 1892 blifvit ökaclt med från sjöe. krigsskolan utgångne underlöjtnanter... v och minskad t genom: afskecl l med döden afgångne

9 samt utgjorde således den l Oktober 1892 antalet officerare vid Kongl. flottan Kong l. flottans permanenta och Kong l. Maj :ts flottas nya reservstater, hvilka den l Oktober 1891 räknade 32 officerare, hafva under året minskats genom : med döden afgångne afskecl... l 3 och utgjorde således å nämnda båda stater den l Oktober 1892 antalet officerare Följande befordringar inom officerskåren hafva under samma tid egt rum, nämligen: vid Kongl. flottan: till konteramiral l " kommendörkapten af l:a graden kommendörkapten af 2:a graden " kaptener " löjtnanter underlöjtnanter i Flottan: till kommendör l samt i Flottm;s 1 eserv: till underlöjtnanter der af l från sjökrigsskolan och lo utexaminerade reservofficersaspiranter. Underofficerskåren har uneler året l Oktober Oktober 1892 ökats med: till underofficerare af 2:a graden befordrade... /.. 24 samt minskats genom: öfverflyttade till pensionsstat med döden afgångne genom öfverfiyttning på månadslönarestat l 24 Till flaggunderofficerare hafva befordrats: - - underofficerare af 2:a graden Underofficerspersonalen, med undantag af de å nya reservil - staten och till månadslönarestaten öfverflyttade, upptog den l Oktober 1892 ett antal af 249, hvaraf 15 flaggunderofficerare och 149 unrlerofficerare af 2:a graden tillhörde Carlskrona samt 13 flaggunderofficerare och 72 underofficerare af 2:a graden tillhörde Stockholms station. Inom Kong l. Maj :ts flottas nya reservstat, har und~r året ingen förändring egt rum och utgjord e antalet underofhcerare derstädes fortfarande 9. Sjömans kåren. 1l>Iatroslcompanierna bestodo den 30 September 1892 af: l:a klassens sjömän, underofficerskorporaler l:a 11 " öfrige :a S:e " " Rymde.... Vakante, tillfälligt ,570 Medelåldern inom matroskompanierna var: för l:a klassens sjömän, underofficerskorporaler. 33 år l:a ö±rige :a o o :e " '' 11 o o o Eldare- och lwncltverkslcompauienw utgjordes af: J~'ldarea {delninge11.: l:a klassens sj ö män, underofficerskorporaler.... l:a " " öfnge a " 3:e " Ry1nde Vakante, tillfälligt Medelåldern inom eldareafdelningen var: för l:a klassens sjömän, underofficerskorporaler l l:a n " öfrige :a " " " 3:e 11 " o o 20 " år "

10 -l~- Handtvedwreaj"de1nin_qell: l: a klassens sj ö man, underofficerskorporaler: timmermän segelsömmare vapensmeder....! 15 l :a klassens sj ö män, ö frige: timmermän segelsömmare vapensmeder minhandtverkare ~ 41 2:a klassens sj ö män: ti1nmerman l vapensmeder., :e klassens sj ö män: timmermän vapensmeder Vakante tillfälligt ~ ~ Medelåldern inom handtverkareafdelningen var: -- för l:a klassens sjömän, underofficerskorporaler år i' l a " n f. o nge " " 2:a " " ,, '' 3:e " " 19 " Minörkompanierna bestodo af: o o l:a klassens sjömän, underofficerskorporaler l:a " " öfrige :a " " 20 3:e " " o o 105 Rymde Vakante, tillfälligt Medelåldern inom minörkompanierna var: för l:a klassens sjömän, underofficerskorporaler år " l a " ".. f. o nge " " 2:a " ".. ' " 71 3:e l1 n " Fästningsartillen:stkompanierna bestodo af: 44 2:a n n 3:e n " Vakante Medelåldern- inom fästningsartilleristkompanierna var: l:a klassens sjömän Rymde.. för l:a klassens sjömän år 23 " 3:e " " 2:a " "..... " " BåtsmanskomzHmierna bestodo af: l:a klassens sj ö män :a " " :e " " ,109 Rekryter V arfsklass V alm n te ,367 5,686 Medelåldern inom båtsmanskompanierna var: -- för 1:a klassens sjömän år " 2:a n " " " n 3:e " " " R ekryter " V arf..;;klass " Skepps_gossekårens styrka den l Oktober 1892 var 389 gossar: Af de karlskrifne hafva anstälts: på kompanierna vid Carlskrona station på " " Stockholms " Medelåldern mom kåren var 15 år; 60 gossar voro öfver 17 år gamla. Antalet inlemnacle ansökningar om antagning till skeppsgosse utgjorde 326 stycken, af hvilka 218 antogos eller 67"/u (Forts.)

11 Arsberij.ttelse af föredraganden i artilleri. Af kaptenen Yid Kong!. flottan A. B. Juel inlemnatl till Kong!. Örlogsmannasällskapet i Oktober Då j ag nu går att inför Kong l. Örlogsmannasällskapet redogöra för det vigtigaste, som under året tilldragit sig inom sjöartilleriet -- ett uppdrag, som förut på ett så förtjenstfullt sätt varit fyldt af vapnets inom detta område mest framstående och erfarne män - så känner j ag lifligt behofvet af Sållskapets välvilliga öfverseende med bristerna hos mitt arbete. Ehuru jag efter bästa förmåga sökt lemna en så fullständig bild som möjligt af årets utveckling, så vågar jag dock ej hoppas att hafva fått kännedom om allt af intresse, som derunder tilldragit sig. Detta så mycket mera som omständigheterna föranledt mig att hafva denna redogörelse fårdig mer än en månad före presidiiårets utgång, eller vid den tidpunkt som eljes bäst hade varit lämpad för att börja dess utarbetande. En så kort tidrymd som ett år kan ej gerna hinna att uppvisa några stora afgörande framsteg på e~t område redan så kultiveradt som artilleriets. Visserligen talar man om att utvecklingen i vår tid skenar åstad i alla riktningar, men det är egentligen när man blickar tillbaka öfver en mera obestämd tidrymd; som man iakttager detta. Vid det första framträdandet af en ny konstruktion kan man i allmänhet ej säga, huruvida den kommer att bli epokgörande eller icke och de förhoppningar, som vid första utbasunandet af något nytt fästes vid dess vigt i dylikt afseencle, visa sig i allmänhet vara allt för öfverdrifna. 1 'Hvad stort sker, sker tyst" och elen vigtigaste utvecklingen är elen, som lugnt och j emnt fortgår uneler våra ögon utan några väldiga språng, hvilka allt för ofta visa sig vara snedsprång. Som dessutom det, som rör vår flottas -15- artilleri är det för oss vigtigaste, har till grund för denna redogörelse blifvit lagd årets arbete på vår materiels utveckling, med omnämnande af den utländska utvecklingen endast der den gifver anledning till jemförelse med vår, samt på sådana områden, der vi fylla våra uelwf från utlandet. ' En värdefull tillökning uti flottans kanonpark: utgöra de A1 tillm i. under sistlidne Oktober för pansarbåten Thule af Armstrong et C:o levererade tvenne 25-cm. kanonerna. Dess e skilj a sig från sina föregångare af samma kaliber i flera afseenelen nämligen genom förändringar uti loppets konstruktion, i baldaddningsmekanismen samt i kanonens byggnad. Längd, vigt, projektil, laddning och eff~kt äro dock lika de öfriga 25-cm. kanonernas. Förändringen uti loppets konstruktion består deruti att refflorna gifvits en starkare vridning, hvarj emte deras antal har ändrats. Mekanismen lik1~ar den på Götas kanoner med följande förändringar: kammarskrufven är afseeld att öppna~ endast med användning af den för detta ändamål befintliga mekaniska anordningen och icke efter behag med denna eller blott handkraft, samt saknar derföre handtag, och rörlig häfarm. Kammarskrufvens såväl vridning i skrufmodern som utdragning och svängning åt sidan verkställes medels kringvridning af en och samma vef; de båda förstnämnda rörelserna på samma sätt som på Götas kanoner samt vridningen i skrufmodern derigenom att kammarskrufvens åt sidan riktade häfarm föres uppåt eller nedåt af en på gångjernsbultens nedre fyrgängade del löpande mutter. Den med denna förändring afseelda fördelen är, att båda kanonernas bakladdningsmekanismer skola kunna hanciteras fullt oberoende af hvarandra _ Detta medgifves icke af anordningen på Götas kanoner, der båda vefvarna för bakladdningsmekanismen äro på den sidan af p j esen, som vetter inåt det trånga rummet mellan kanonerna. På Thule sitter deremot vefven på hvardera kanonens yttersida. De fl esta olikheterna i den inre byggnaden hafva tillkom-

12 -16- mit i ändamål att gifva kanonerna större styfhet mot böjning. Detta har skett dels genom att i stället för många korta band använda ett fåtal mycket långa cylindrar. Så till exempel är innersta bandlaget, som förut bestod af en mantal och 5 band, på dessa kanoner sammansatt af en mantel och två cylindrar, hvilka senare i längd emotsvara de fem banden; och dels äro de yttre banden i längdriktning så fast förenade med }warandra, att kanonens styfhet mot böjning icke är beroende uteslutande på kärnröret, utan åstadkommes genom de yttre banden och kärnröret tillsammans, hvarigenom motståndsfön~1ågan i detta afseende blifvit minst fördubblad. Men ä±ven emot sprängning är säkerheten förökad uti den nya konstruktionen i det att o odset från slädbandet och halfvägs fram ti JI myno ningen utgöres af kärnrör med toä bandlag i stället för birnrör och ett bandlag vid de äldre. Profskjutningen af dessa kanoner egde rum under sistlidne September på Armstrong et C:s skjutplats vid Rtdsdale med, 5 skott ±ör h vardera. De härvid an vända pro j eldilerna hade samma vigt som 25-cm. pansargranaterna, 204 kg.; laddningarne af brunt prismatiskt krut voro för hvardera kanonen stigande från 115 kg. eller 5 kg. mer än stridsladdningen, till 134 kg., h vilket är så mycket som _krutkamj~aren rymmer. De med dessa laddningar erhållna hastigheterna varierade från 644 till 706 m. medan de motsvarande trycken voro re::;pektive 2,360 och 3,020 atmosferer. Vid alla skotten observerades den för kammarens öppnande och stängning erforderliga tiden. Denna var för öppnanc1et högst 37 och lägst 18 sek. medan det för stängningen erfordrades högst_ go och lägst 24 sek De högsta tiderna tillhöra båda den - först profvade kanonen, h vars evighetsskruf visade benägenhet att skära i, hvilket vid den andra kanonens profskjutning var afhjelpt, så att de längsta tidema för denna kanon voro, för öppnandet 30 sek. och för stängningen 32. ~ i7- be snabbskjutande kanonerna af gröfre kaliber vinna alltj emt ten äng. Som bekant var Italien den första europeiska stat som antog dem i det att kryssaren Piemonte, som fullbordades 1889 var det första krigsfartyg uteslutande bestyckadt med snabbskjutande kanoner af kaliber vexlande från Hotchkiss en-pundare till Armstrongs 15-cm. Efter Italien kom England; af det 70-tal fartyg, hvars byggnad beslöts genom n the N a val defence act n 1889 och hvaraf större delen nu äro färdiga, äro de flesta bestyckade med 12- och 15-cm. kanoner af detta slag. I mån, som man hinner, ombestyckas äfven äldre fart.yg med dylika. I 'l'yskland hafva både Krupp och Gruson under flera år arbetat på framställandet _af större snabbskjutande kanoner. Man synes nu emellertid hafva bestämt sig för Krupps system i det att dylika kanoner af 15, 10 1 / ~ och 9-cm. kaliber, de båda första 35 och den sista 30 kaliber långa, i April detta år blifvit fastställda för tyskar flottan. Äfven i Frankrike har under det sista året arbetats flitigt på lösningen af denna fråga. En kommission, delvis bestående af sjöofficerare, tillsattes i ~jol för att undersöka hvilket af de befintliga systemen af snabbskjutande kanoner borde antagas för nyanskaffning för flottan, medan man i afvaktan på resultatet häraf har bö1jat med att förändra äldre 10, 14 och 16-cm. kanoner till snabbskjutande. Kommissionen, som jemfört tvenne i fjol från Armstrong inköpta kanoner med lavettage, en 12 och en 15-cm., med dylika af Canets, Creus6ts och Hotchkiss till verkning, har under sommaren gifvit sitt utlåtande till förmån för Canets svstem. Hotchkiss kanoner ansågs ej tillfreds- --,_, ställande, emedan fallblocksmekanismen ej lämpar sig för kanoner af stor kaliber, i synnerhet då de användas för snabbskjutning. Orensöt-kanonen lyckades ej heller att blifva gillad, emedan den erfordrade trenne olika rörelser för öppnandet af mekanismen. De Armstrongska kanonerna gåfvo uti fransmännens händer ej goda resultat vid sigutförsöken och kommo derföre ej under vidare anpröfning. 'llicls/o. 'i Sjö1J, Suabbskjntanrle kanoner_

13 -18- Att de engelska kanonerna skulle få stå tillbaka för den inhemska tillverkningen var ju äfven att vänta, till och med om denna ej varit af så framstående beskaffenhet som Canets, hvilken äfven kan komma en utanför stående att känna sig tveksam. Af kommissionens utlåtande synes emellertid ovedersägligen framgå, att bland de franska tillverkarue Canet intager första rummet. Att Armstrong, som först kom upp med de grofva snabbskjutande kanonerna, är den förnämsta tillverkaren deraf i England har aldrig varit b estridt. En jemförelse mellan dessa båda system torde derföre icke sakna intresse. H vad först mekanismen beträffar, så erfordrar Canets för manö1 ern blott en rörelse af häfarmen, medan Armstrongs hittills erfordrat tre. För ett par månader sedan har emellertid afprofvats en ny modifikation af den sistnämnda mekanismen, som äfven den öppnas och stänges med en rörelse af en häfarm i horisontal led, utan att denna förändring gjort niekanismen mera komplicerad. Med afseende på manöverns lätthet torde derför systemen få anses j emnstäjlda. Ej heller synes den ena mekanismen vara mera komplicerad än den andra. Patronhylsans extraktion består vid Armstrongs kanoner endast deruti, att hylsan lossas så mycket, att den sedan kan uttagas för hand; hvaremot vid hastigt öppnande af Canets mekanism hylsan lär kunna kastas ut. I England anser man detta olämpligt dels emedan sjöfolket vanligen gå barfota ombord och då måste vara rädda om sina fötter vid skjutning, och dels emedan de tunga hylsorna vid utkastningen lätt kunna taga skada, så att de ej kunna omladdas. Vid Armstrongs kanoner äro i regel projektil och hylsa skilda åt; skälet härför är ej att söka uti hans i vissa fall större pro j ektilvigter, utan i det förhållandet, att man inom engelska flottan ej vill stufva så stora laddningar i samma durkar, som laddade och med rör försedda projektiler, hvarj emte stufning och langning betydligt underlättas genom åtskilj ande t; desutom anser man, att för de gröfre kalibrarue ammunitionen ej får vara tyngre, än att hvarje del kan handteras af en man. Canet deremot har här enelåst lagt an på att '"'- Hl - drifva upp skjuthastigheten med åsidosättande af sådana hansyn, som ej angå kanonkonstruktören. Han öfverträffar derför äfven Armstrong uti snabbskjutning. Men den på skjutplatsen ernåelda skjuthastigheten kan aldrig påräknas ombord, ty, när kanonen skall användas från en rörlig plattform, så blir denna hastighet hufvudsakligast beroende af den tid, som erfordras för kanonens inriktning, under det att, huruvida för omladdningen åtgår 1 / 1 ; eller 1 / 10 minut, är af föga betydelse. Med afseende på lavettagen förefinnes ingen afsevärd skillnad mellan systemen; båda använda rekylmantel med hydraulisk broms och fjederkraft för tillbordssättningen och vid båda verkställes riktningen och affyrningen af samma nummer, h vilken jemte lavettaget är skyddad af en kraftig stålskölcl. Beträffande slutligen de respektive kalibrames effekt vid mynningen, så visa häruti Canets kanoner till följ d af sina höga utgångshastigheter, en betydlig öfverlägsenhet. Som man ~j kan påvisa någon nämnvärd skillnad emellan de engelska och franska röksvaga krutsorternas godhet, så är orsaken till Canets höga utgångshastigheter nästan uteslutande att söka uti den större laddningsvigten och uti den betydliga längden hos hans kanoner samt för somliga kalibrar hos den mindre projektilvigten. Häruti ligger den väsentliga olikheten mellan de båda systemen. Hvad först längden beträffar, så är ur artilleristisk synpunkt den största möjliga längd önskvärd, men som Armstrongs kanoner äro konstruerade specielt för sjöbruk och man ombord ej vill hafva kanonerna allt för långa, så har 40 kaliber blifvit bestämdt som den gräns, hvilken ej bör öfverskridas för kanoner afsedela för engelska flottan, medan deremot Canet ej har någon bestämd gräns för längden på sina kanoner. Härigenom får han frihet att använda en större del af loppet till krutkammare med bibehållande af en fördelaktig proportion emellan krutkammarens och refflade loppets volymer och sättes sålunda i stånd att använda de större laddnin-

14 - 2ö - ~ 21 - gar, som betingas af de högre utgångshastigheterna. Det visar s1g nämligen, att om man vill öka ett vapens effekt, är det ej nog med att öka loppets längd, emedan man clerpå vmner j emförelsevis föga ökad utgångshastighet, om man ej samtidigt ökar krutkammarens och laddningens storlek. En följd häraf är att Canets ammunition genom den större krutladdningen och' patronhylsan väger lika mycket och mera än Armstrongs. Vid Elswich uppställer man elen fordran på säkerhet emot p j esernas sprängmng, att trycket ej far vara högre, än att kanonen kan emotstå det; äfveu om kärnröret skulle vara remn aclt eller genombränclt i hvilken punkt som helst af loppet. Såsom en följd a± denna grundprincip äro kanonerna bandade ända ut till mynningen och man kan svårligen gå utöfver ett tj enstetryck af 2,200 till 2,400 atm. Canet använder lika höga gastryck som Armstrong, oaktadt h ans kanoner ~j äro bandade på långa fåltet, och häraf följ er ovilkorligen, att han ej kan hafva samma säkerhet emot sprängning som Armstrong eller med andra ord att den sistnämndes pjeser äro starkare än Canets. N edanstående j emförelsetab ellmellan Armstrongs och Canets snabbskjutande kanoner är grundad på uppgifter erhållna direkt från de båda fabrikanterna. T abellen upptager de kalibrar, som tillverkas hos Armstrong samt bland Canets pj eser dem, som äro närmast lika Armstrongs i kaliber och längd. Inom vår flo tta ega v1 ännu e.j någon större kaliber, än 57 mm. Detta är visserligen ett nedslående faktum i betraktande af att stormakterna med flera stater numera utrusta sina nybyggda stridsfartyg uteslutande med snabbskjutande kanon er upp till 15-cm. kaliber. Men å andra siclan kunna v1 väl näppeligen förvänta oss att vara i stånd att hålla j emna steg med de större sjömakterna i detta afseende mer än uti andra, hvilka i likhet härmed äro så godt som uteslutande beroende på penningetillgångarne. Ehuru Vl således ej hafva att pavisa någon till större kalibrar utsträckt användning af det snabbskjutande systemet,..s:: c,.) o m CD c: o '-m E '- < c: et! ~ c: ~... et! ' :o E... ~ o >() Cl) * ~ g s o C\J c o o ro -,i' "'' 8 "'' "'' 1::-) 8 g3' Cf) u o *

15 -22- så har dock under det förflutna året arbetats på vinnande af ökad erfarenhet på detta område, i det att en snabbskjutande kanon af inhemsk tillverkning och konstruktion har anskaffats och försökts. Efter de skjutningar vid Finspong med höjoch sänkbara pansartorn jemte snabbskjutande kanoner, som finnas omtalade i årsberättelsen i artilleri för i fjol, beställdes för flottans räkning en 57 -mm. försökskanon, i hufvudsak lik de framställda pjeserna. Genom att afstå från mekanismens automatiska stängning eftf'r laddningen, hoppades man att erhålla en solidare och mindre komplicerad mekanism än på Maxim-Norclenfelts halfautomrttiska kanon och detta i förening med fördelame af ett billigare pris och tillverkning inom landet. Då denna kanon i Januari profsköts, visade ett par af mekanismdelarue sådan svaghet, att skjutningen måtte afbrytas. Sedan de skadade mekanismdelarue l rlifvit ersatta med nya, godkändes kanonen efter förnyad profskjutniug. Kanonen användes derefter på Carlskrona skjutbana för profning af ammunition, då efter någon tid åter visade sig sådana formförändringar uti mekanismen, att denna måste repareras. Efter denna sista reparation har kanonen lyckligen genomgått en profskjutning af 100 skott med tj ensteladdning. Dock må man ej undra på om tilliten till denna mekanisms soliditet har blifvit något rubbad. Finspangskanonen erbjuder ej heller längre ensam fördelame af tillverkning inom landet och billigare pris än Maxim N ordenfeltskanonerna, ty uneler hästen har profvats 4 st. af Stockholms vapenfabrik levererade, för kanonbåten Svensksund afsedela 57 -mm. kanoner, af nyssnämnda typ, helt och hållet tillverkade inom landet och till ungefår samma pris som Finspongs kanoner.. Ehuru Maxim-Norclenfölts halfautomatiska 57-mm. kanon hittills har uppfyllt de förhoppningar, som vid anskaffandet ställdes på densamma och fastän elen onekligen något invecklade mekanismen. i allmänhet ej visat tecken till svaghet, så hör man c1ock stqr+doip, ibmka,stas tvify ~l om dess pålitligh~t uncl<?r strid, med påpekande af elen större svårigheten att ställa tillrätta ett fel uti en dylik mekanism än uti en enklare. Med ajseende härpå finnas goda skäl både för och emot, så att resultatet af r esonemanget blir beroende på vid hvilka af dem mal\ fäster största vigten. För kanonernas skötsel skola vissa handgrepp utföras; de af dem som öfverlemnas åt vapnet att verkställa automatiskt, blifva hastigare och noggrannare utförda samt utan risk att vapnet dervid tager skada genom ovarsamt ha1cdterande, hvarj emte man i högre grad frigi ort sig från följdmua af att betjeningen under striden förlorar besinningen och af att ovan~ folk. måste intaga undanskjutna nummers plats ~ men mekanismen blir mera invecklad med deraf följande olägenheter. Vi, som aldrig hafva sett vårt folk uti strid, veta ej h1ru pass talrika de fall kunna blifva, då en karl tappar koncepterna, så att han är mer eller mindre medvetslös om hvad han företager sig. Vi kunna derför svårligen afgöra hvilken, som på det hela taget under drabbning kommer att blifva pålitligatt, mekanismen eller betj eningen. Vill man afstå från användande af rekylen för automatisk manöver hos mekanismm, så kan denna konstrueras mycket enkel. Ett exempel härpå lemnar en af Societe Nordenfelt i Paris framställd 57 -mm. kanon, som i Maj detta år profvades i Seraing i närvaro af en från marinförvaltningen utsänd officer, som clerom afgifvit m fördelaktig rapport. Den profvade kanonen var afsedel för Kongostaten och var j emförelsevis kort, hvilket dock ej hade någon betydelse, enär profvet egentligen afsåg mekanismen. Kanonen var konstruerad för användning af röksvagt krut och hade derför mindre kammare och patronhylsa än våra af samm'l. kaliber. Lavettaget bestod af lavettklyka med cleri hvilancle rekylmantel med hydraulisk broms och fj eder buffert. Det för denna kanons bakladdningsmekanism mest utmärkande är, att slutstycket består af m i förhållande till loppet excentrisk kammarshuf af mer än dubbelt så stor diameter som. loppet:'! kajiber ooh lwars medellinie ä\ parahel med kärnlinien

16 Höl.-svagt krut och belägen något mer än en half kaliber vertikalt under densamma. Mekanismen öppnas genom att vrida kammarskr11fven så, att en parallelt med dess medellinie gående urtagning af samma vidd som patronläget kommer midt för detta: stängningen sker genom att från detta läge omvrida skrufven ett halft hvarf. Vid öppnandet utkastas den använda patronhylsan och slagstiftet spännes. Affyrningen verkställes af elen riktande. De vigtigaste egenskaper, genom hvilka denna mekanism fördelaktigt ski~jer sig från de hittills :<~vända konstruktionerna är, att nästan alla dess delar ku!lna lossas :och ombytas utan att taga ut slutstycket samt att mekanismen i alla lägen från stängd till öppen är skyddande omgifven. af kanonens gods. Liksom under föregående år har äfvell under det nu snart tilländalupna; användningen af röksvagt lrut varit föremål för en väsentlig del af de här hemma allställda skjuttörsöken. Såsom vi påminna oss. från förra årsberättelsen i artilleri hade man under loppet af 1891 kommit till det resultat, att af de försökta krutsorterna ballistit, eller sisom det numera benämnes, nobelkrut, ä~ lämpligast att ersätta det hittills använda svartkrutet i 38- och 57 -mm. kallonerna. I den förra hade man med en laddning af 165 gram 3-mm. grafiteradt dylikt krut erhållit 700 m. utgångshasttghet med 1,500 atm. tryck uti projektilens bas, och i den senare kanonen, med 380 gram af samma krutsort, 650 m.. utg ångshastighet och 1,GOO atm. tryck i projektilens bas, svajande emot omkring 2,000 atm. vid stötbottnen. Med anledning häraf anbefallde K. marinförvaltningen i böljan af innevarande år, att ofv~nstående laddningsvig~er af detta krut hädanefter skull e användas för skarpa patroner till 57- och 38-mrr:. kanonerna. Emellertid visade det sig, då den första större leveransim af 3-mm. nobelkrut sistlidne April profsköts, att man med 380 grams laddning erhöll V,,= ti79 m. och maximitrycket vid stötbottnen 2,380 atm. eller omkring 400 i'ttm. störr e 1 än vid prof= skjutningen i Oktober; för att erhålla samma utgångshastighet, som vid sistni:imnda skjutning, erfordras blott 370 gram, som gaf ett maximitryck af 1,840 atm. vid stötbottnen. Då härigenom var tydligt, att olika leveranser af röksvagt krut kunde gifva fullt tillfredsställande resultat blott laddningsvigten ändrades något och dessutom utrymmet i patronhylsan i hvatj e fall är betydligt större, än som tages i anspråk af lad d u ingen, så ändrades föreskriften om laddningsvigten derhän, att för 57 -mm. patroner skall användas sådan vigt af 3-mm. grafiterad t nobelkrut. att proj ektijens hastighet, nppinätt på 35 m. afstånd från mynningen, ligger emellan 630 och 650 m. utan att maximitrycket vid stötbotten i medeltal öfverstiger 2,000 ~tm. Genom att öfvergå till det röksvaga krutet h ar sålunda icke allenast vunnits det ursprungliga ändamålet, som var att blifva af med den för snabbskjl1tning i hög grad hinderliga krutröken, utan dessutom ernåtts en högst väsentlig stegring uti effekten. För att tillgodogöra sig nobelkrutets egenskaper i detta senare af.<seencle, fortsattes försöken med dylikt krut i 25-mm. kulspruta uneler sistlidne 'Mars. Vid denna }Jj es medgifver ej utrymmet i patronhylsan, att trycket mätes vid stötbotten såsom vid 57-mm. kanonerna, utan skulle man för ~l etta ändamål nödgas borra hål i pipan. För att utan en dylik åtgärd kunna närmevis bestämma maximitrycket i kammaren, användes vid försöken i Carlskrona tryckmätare anbringade i pro j eldilens botten. Denna tryckmätare borde enligt föreskrift från K. marii-iförvaltningen ej få gifva högre tryck än 1,600 atm. skjutningen böljades med 20 gram 2~mm. grafiteraclt nobelkrut och då trycken voro låga stegrades lacldningarne så småningom till32 gram. Härmed erhöll s V a:,= ti30 m. och trycket 1,730 atm. Vid skottet med denna laddning extraherades ej den tomma hylsan, 1vaJjemtA slaghatten genomslogs och flera 'delar af mekanismen sö~1clrades. Allt detta tydde på, att trycket varit för högt. Som det dessutom visade sig, att hastigheten var så stor, att projektilen E:i följde refflorna, mins~a,de~ ;\ter laddningen gradvis till 27 gram, Härmed <:Jr~

17 -26- hölls V 3 1 = 574 m. och trycket 1,300 atm.; slaghattarue hö~lo i allmänhet för denna laddning. Orsaken livarför genon1-brännning af slaghattarue ej får ega rum är, att den utrusande krutgasen kastar tillbaka slaghanen med sådan kraft, att mekanismen löper fara att taga skada. Emellertid hade vid Stoekholms vapenfabrik, som under de senare åren levererat 25-mm. ammunition till flottan, försöken med nobelkrut omfattats med mycket intresse. Man försåg der en 25-mm. kulspruta med i pipan inskrufvad tryckmätare för uppmätning af gastrycket i kammaren. Med denna erhölls vid 27 grams laddning ej mindre än omkring 3,000 atm. tryck, medan en samtidigt i projektilbasen insatt tryckmätare gaf ungefår samma resultat som erhållits i Carlskrona. Härigenom blef det klart, att de hittills använda laddningarna varit alldeles för stora och man nedgick till 25 gram, som på den i pipans gods fasta tryckmätaren gaf 2,000 atm. med V 35 = 550 m., under det att tryckmätarei1 i. projektilbasen visade 1,100 atm. På grund af dessa försök har 2-mm. grafiteradt nobelkrut fastställts som laddning för 25-mm. patroner. Laddningen bestämdes först till omkring 25 gram, men då senare försök under sistlidne Oktober visade, att god styrning af proj eldilen ej kunde erhållas med denna hastighet, så har man nödgats gå ned till en laddning, som ger omkring 470 m. hastighet, mätt på 35 m. afstånd från vapnets mynning. Utrymmet i 25-mm. patronhylsan är ej så stort, att laddningen behöfver insys i en kardus, utan den uppfyller helt och hållet patronen oeh skiljes blott med en tunn pappersförladdning från projektilen. I hylsans botten är inlagd en rund sidenpåse innehållande l gram jagtkrut såsom tändladdning. Efter de gynnsamma resultat, som erhållits med nobelkrut i de snabbskjutande kanonerna kom turen att försöka detta krut äfv m i större pjeser. En försöksskjutning i detta afseende företogs i Mars månad med en kasserad 12-cm. kanon Ml81. Ändamålet med deinsamma var att ~;>öka sävii,l den li.i.mpligastei -27- kornstorleken som den högsta laddning af nobelkrut, som med fördel kunde användas utan att gastrycket i krutkammaren öfversteg 2,200 atm. eller projektilens gördel öfveransträngdes. För att under projektilens väg genom loppet kunna uppmäta krutgasens tryck derstädes blef kanonen till en början apterad för trenne tryckmätare. Kanalerna till desamma voro borrade genom kanonens gods på respektive 2,023, 1,586 och 300 mm. afstånd från mynningsplanet, motsvarande 403, 940 och 2,126 mm. framför den ansatta projektilens bas. Kopparcylindrarne, som användes i dessa tryckmätare voro icke förstukade. I krutkammaren vid Etötbottnen användes svenska tryckmätare, förstukade till 1,200 atm., men för att erhålla bättre jemförelse mellan trycket uppmätt vid stötbottnen och på de olika ställena i loppet, inlades i krutkammaren under några skott äfven engelsk tryckmätare med samma slags kopparcylinder som am"ändes i tryckmätaren i loppet. Man började skjutningen med en laddning af 2 kg. 4,5 mm. grafiteradt nobelkrut och gick gradvis upp till 3,25 kg., med h vilken högsta laddning sköts 5 skott. Före det 5:e skottet insattes ytterligare en tryckmätare genom kanonens gods, så att den utmynnade omkring 20 mm. framför den ansatta projektilens styrgördel Medeltalet af de i dessa 5 skott erhållna trycken synes af nedanstående tabell; till j emförelse finnes äfven infördt trycken vid skjutning med vanligt svartkrut. G a s t r y e k Utgångs- YiclCstötbottenl ~ 1.(j \ 300 mm. Krutsort mm. mm.. mm. fr. m u. hastighet (ong. tryckm.) fr. myn. fr. myn. fr. myn. ) l at m. l atm. l atm. l atm. l atm. lll. l Nobelkrut 1,705 \ l 1,990 l 2,338 l 1, Svarthnt 1,G77 1,502 1,056 l :!05 l 512

18 -28- Man erhöll sålunda med nobelkrut det oväntade resultatet att maximitrycket ej utvisades af de vid stötbottnen placerade tryckmätarne, utan af den af tryckmät.ame i loppet, som var belägen omkring 403 mm: framför den ansatta projektilens bas eller ungefär i tappaxelns vertikalplan. Då detta var ett' resultat, som man ej kunde nöjaktigt förklara, och dessutom gördlarue på de projektiler, hvilka skjutits med den högsta laddningen visade så breda spår efter bommarne,- att enelast högst ringa af kopparen återstod för att åstadkomma styrning så har man ej af detta försök funnit anledning att frångä svartkrutladdningen för -12-cm. kanon l\1:181. _ Liknande försök hafva,sedermera företagits af Stockholms vapenfabrik med en 25-mm. kulspruta med 6 i pipan inskrufvade tryckmätare. Resultatet blef äfven här, att trycket ett stycke fram i loppet va::- högre än i kanunaren. Det torde dock ej vara skäl ::.tt fasta så synnerligen stor vigt vid detta förhållande; ty i England ha Noble och Longriclge, och i Frankrike Sarran och Vieilie genom undersökning af liknande resultat som de ofvanstående kommit till den slutsats att tryck- '. mätare placerade framför den ansatta projektilens gördel gifva för höga tryck och detta i synnerhet vid' röksvaga krut~orter. I ett _under sommaren publicerad t föredrag säger Capt. Noble på tal om tryckmätning i loppet: "Ehuru jag ej förnek~r att tryckmätare,. placerede i.loppet på en kanon, kumia g1fva värdefulla fingervisningar, anser j ag likväl, att de erhållna res ultaten ej äro tillförlitliga, såvida de ej bestyrkas genom af tryckmätarne oberoende medel. Då gaser eller andra förbränningsproclukter äro uti ytterligt snabb rörelse, är det autid sannolikt att en del af dessa proclukter slungas in uti tryckmätaren med hög hastighet, hvarvid ett för högt tryck kommer att erhållas; och det är ej heller omöjligt, att stundom äfven för låga tryck registreras" Jag skulle kunna illustrera min tankegång genom att bedja Eder föreställa Eder f"tfekten af elt hage lsl~ott, af.<> k:ju tet i en tryckmätare de med stor hastighet framkastade explo ~ionsprodukterna verlut alldeles på samma sätt". Uti ett unel er året utkommet arbete kallaclt "The artillery of the Future and the new Powclers" säger Longridge, efter att hafva framhållit hurusom de tryckmätare, som äro plaeerade - framför läget för koppargörcleln, ögonblickligt som proj ektilen passerar utsättas för sina resp. inaximitryck: naf det sistnämnda förhållandet följer, att tryekmätare, placerade något framför proj eldilens ursprungliga läge, ofta blifva betydligt mera stukade, än andra placerade i kammaren. Detta visar icke såsom man ofta tror, att ett lokalt maximitryck är beläget på detta ställe; detta förhållande är tvärtom en naturlig följd af apparatens sätt att arbeta, såsom tydligen framgår a± Sarrans och Vieilles undersökningar i detta afseencle." (Forts.) Arsberättelse af föredraganden i skeppsbyggeri. Af DircUcin'n vi<l Mariningcniijrstatcn.T. Pihlg-ren inl cmnad till Kong!. Örlogsnwnnasiillskapet i iifovembcr skeppsbyggnadsverksamheten för ver ldens handelsflottor fluktuerar, enligt hvacl några sakfiirståndiga påstå, i perioder om i allmänhet 7 års längd. Hvarföre? Ja, lagen härför har man, mig veterligt, ännu icke fått klarhet om. Enligt ''Lloyd's R egister of British and Foreign Shipping" återgifves uti nedanstående tabell antalet och tontalet af samtliga ångfartyg och segelfartyg, hvilka uneler hvartdera af de se:1aste 7 åren byggts fur handelsmaritima ändamål.

19 -M- Ångfartyg " """ll>rlyg f, s,mm' l l l l Antall Tontal Antal l Tontal l A n tal l Tontal 338. Il Il G,481 1: ,177 Il 624, ,ö G 457,671,, i! 11 2G9 205,52G Ii G9~ 584 ö63, , ,6öö ,868 Ii G, ,;260, ,827 Il 1,090 1,502, ,328, ,268 l.:~62 L64G,S09 18!H 820 1,005,450 G91 437,377 l! 1,420 l 532,827 Häraf finna vi, att ett minimum i tontalet inträffade 1886, under det att antalet af nybyggda fartyg var minst 1887; en nollpunkt i verksamheten kan alltså kanske sägas vara belägen omkring början af sistnämnda år. Maximmn tontal uppnåddes År 1891 var lifligheten redan i aftagande och erfarenheten kommer helt visst att ådagalägga, att de under innevarande år nybyggda handelsfartygen äro betydligt färre samt mindre i tontal; och väl om så är, ty under de senaste åren har på detta område helt säkert en öfverproduktion egt rum och efter hvad det uppgifves, finnas uti de utländska, större hamnarne, synnerligast de engelska, upplagda en oerhörd t stor mängd dels äldre, "second hand'\ fartyg och dels nya, af verkstadsbolagen byggda fartyg, hvilka äro till salu och göra vidare nybyggnader för den närmaste framtiden i allmänhet onödiga; de flesta byggnadsbäddar stå nog också nu tomma. H vem vet, när nästa vändpunkt till det bättre kommer att infinna sig? Möjligen kan ljusningen för verkstadsegarne, i öfverensstämmelse med förutnämnda hypotes, inträffa redan år 1894; helt säkert icke förr. Af det uti förestånde tabell för hvarje år upptagna totala nybyggnads-tontalet levererad e England år : ,2n j 0, _. 83,sa 0 f 0 l - IUår 1889., ,7o 0 / 0 och, / 0 Häraf vill det synas, som om Englands ställning såsom fartygsproducerande land vore något på retur i förhållande till elen öfriga civiliserade verlden och så är nog äfven förhållandet. Nordamerika har nämligen på senare åren betydligt utvidgat sin skeppsbyggeriverksamhet, detta visserligen mest för örlogsmarinens räkning, men äfven för att fylla den inhemska handelsflottans behof, och Tyskland går i detta hänseende likalecles stadigt framåt. Af tabellen kan vidare dragas den lärdom, att medeltontalet för ångfartygen är i ständigt växande sedan Äfven segelfartygen synas vara i tilltagande, hvad dimensionerna beträffar, och, egenclomhgt nog, till och med träfartyg af ovanlig storlek hafva på senare tider sett dagen. Vid Bath i Maine har nämligen nyligen byggts ett segelskepp af trä, Rappalwnuock, hvilket uppgifves vara och troligen också är verldens största segel-träfartyg: Längden uppgår till 87,co m. och bredden till 14,sa m. Det är mätt till 3,053 ton netto. Såsom ett exempel på dimensionerna af de i byggnaden ingående materialierna må nämnas, att kölsvinet är 94 cm. högt samt att balkarue i spardäck hafva en genomskärning af 45 cm. X 45 cm. Kostnaden uppgifves till 125,000 dollars. RappaJwnnor-k. Den i sällskapets tidskrift förut omtalade "femmastade segelbarken" ~lfaria Rickmers har under innevarande år gått af llfarict Rickstapeln samt blifvit fullbordad och ingått i tj enstgöring. D en nu? s. eges af firman Rickmers i Bremen och är 114,ao m. lång 14,ao m. bred och 7,a2 m. djupgående. 'l'ontalet uppgår till 3,800. Hon förer råsegel på fyra af masterna och har en total segelarea af 5,000 qv.-m. Dessutom är hon försedd med en auxiliär ångmaskin med trippelexpansion, hvilken i godt väder kan drifva upp fartyget till en fart af 8 knop. Propellern är två-

20 Samoa. Campania. O(' /i Lur an ia bladig och försedd med rörliga blad, hvilka Ullder segling hmna ställas långskepps för att ej minska farten. Detta fartyg är sannolikt verldens s.törsta segelfartyg. Äfven från de vanliga lastångfartygens område har året lemnat exempel på mycket stora dimensioner. I slutet af Oktober månad gick nämligen i Sunelerland en lastångare af stapeln, hvilken, såvidt mig är bekant, är den största i sitt slag. Den döptes till Samoa och är 138,oo m. lång, lo,4 o~ m. bred samt 7,4~ m. djupgående; den har då ett deplacement af 13,000 ton. Djupet i rummet är 10,7o m.; den är mätt till 6,400 r~g. -ton och skall kunna lasta ända till 9,200 ton, hvilket ju representerar en högst aktningsvärd varuqvantitet. Nu kommer turen till de trammtlantiska passagerareångaru e och här äro nog de tagtia stegen störst. Såsom inför detta sällskap redan vid fc11ta högtidsdagen anförts, hade det kända Ounm d-bolaget då beslutat sig för att hos Fairfield Shipbuilding and Engineer ing O:o, Limited i Glasgow beställa tvem1e nya ångare, hvilka skola vara färdiga att redan vid den stundande Chicago-utställningens bötjan föra passagerare från Queenstown till N e w-y ork Detta beslnt har också satts i verkställighet och fartygens namn bestämts till Crun ponht och Luettnia. D en förstnämnda gick lyckligt af stapeln hos ofvannämnda firma den 8 September detta år och håll er nu på att fnll- Lm das. Man ber~ilmar säkert att hafva båda fartygen färdiga till elen bestämda tiden. CamzJania är 189,oo m. lång och 19,no m. bred; den är 13,10 m. c\jup från köl till öfre däckets balkar och mäter omkring 12,500 ton brutto. Deplacementet. är något öfver 21,000 ton. Alla materialdimensioner hafva omsorgsfullt studerats för att öka skrofvets styrka utan att onödigtvis öka fartygets vigt. Det bygges efter högsta klass i Lloyd's med 16 vattentäta skott och dubbelbotten på hela längden; de vattentäta rummen äro så afpassade till sin. storlek, att faryget kan förblifva flytande äfven om 2 <1 3 af desamma vattenfyllas. Fartyget -33- motsvarar för öfrigt de fordringar, som Amiralitetet uppstält för sådana handelsfartyg, hvilka i krigstid skola användas som bestyckade kryssare. Förstäfven är rak och aktern elliptisk Siclan är hel från för till akter och är fartyget förseclt med både back och hytta. Ofvanpå öfra däck finnas däckshus i 2:ne våningar, hvar och en med sitt promenad-eläck och sitt skyddsdäck. Förutom denna öfverbyggnad finnas fyra fullständiga däck, klädda med stålplåt och plank; dessa äro "öfra däck", "hufvud Jäck", "undre däck", och 11 trossdäck". Det sistnämnda användes för fraktgods, kylrum, proviant och utredning, m. m.; de andra äro uteslutande afsedela till passagerames beqvämlighet med öftiga matsalonger, sällskapsrum och dylikt. Anordningar för sj ukvård äro äfven gjorda på lämpliga ställen på de olika däcken, hva1jemte det är väl sörjclt för ventilation och uppvärmning medelst ånga i alla delar af fartyget, der menniskor skola vistas. Elektrisk belysning är anordnad, öfverallt och rikligt. Såsom ett mått på inredningens dimensioner m å nämnas, att l:sta klassens matsalong är 2o,vo m. lång och m. bred samt kan erbjuda sittplats för 400 passagerare. Fartyget skall förses med två ställ af de hittills kraftiga_ ste vertikala trippel-expansionsmaskiner om 12,500 a 15,000 ind. hkr. för hvardera. I fartyget skall finna> ett centralt långskepps-skott, så att maskinerna blifva placerade i hvar sitt rum, kommunicerande sins emellan genom vattentäta dörrar. H varje maskin har 2 högtryckscylindrar, l mellantrycks- och 2 lågtryckscylindrar, dessa senare placerade i förlängning af högkyckscylindrarne; vefvarne äro stälda i 120 vinkel mot h-varandra. Högtryckscylindrarne hafva hvarsin rundslid och de andra cylindrarne två dylika, alla drifna på vanligt sätt, hvardera med två excenterstänger och länkrörelse. Kondenseringsvattnet cirkuleras medelst 4 st. centrifugalpumpar, hvar och en drifven af en sjelfständig compound ångmaskin; rörsystemet för dessa pumpar är så anordnad t, att

21 - ::l4- de jemväl kunna användas för fartygets länsning. I maskinrummen finnas dessutom fyra evaporatorer, hvilkas uppgift är att vid behof producera fär~kvatten dels till dricksvatten och dels till ersättande af spillångan från pannorna; derjemte finnas der uppsatta en stor förvärmare ±ör matarevatt.net samt tvenne reserv-kondensorer. Propellermaskinerna erhålla ånga om 11 kg. tryck från 12 st. dubbeländade pannor, ordnade i tvenne gi upper med hvarsin skorsten. Dessutom finnes i ena pannrummet en stor donkeypalma för att lemna ånga till elektriska belysnings.rnaskineriet, frysmaskineriet och en del andra hjelpmaskiner samt på undra däck en mindre sådan för destilleringsapparaterna och värmeledningen m. m. Maskineriet är afsedt att vid profresan gifva fartyget en hastighet af 22 knop samt att i praktiken kunna med en kolåtgång af 450 ton per dygn unelerhålla en fart af 21 knop, hvilket senare motsvarar en tid af 5 dygn 6 timmar för att gå öfver Atlanten. Beskrifningen på detta fartyg må afslutas med den upplysning, att det är tackladt som tvåmastad slättoppad skonare och kostar färdigt omkring 12 millioner kronor. Om man jemför denna oceanångares egenskaper med det bästa, som nu finnes färdigt och använclt på detta område, så måste man förvånas öfver det stora steg framåt, som genorn el etta byggnadsföretag gjorts. De längsta nu existerande atlanterångarue äro 71 \Vhite Star 71 bolagets Tetttonic och Majestic, hvilka hafva en längd öfverallt af 177,io m. eller ll,ao m. mindre än de nya Cunarclbåtarne. Det till deplacementet största samt tillika det snabbaste oceanfartyget är deremot 71 Inman 71 -bolagets City of Paris, som cleplacerar 17,270 ton och i Juli månad detta år tillryggalagt vägen mellan Queenstown och Sanely Hook (New-York) på elen hittills okänclt korta tiden af 5 dygn 15 timmar och 58 minuter, motsvarande en mediumfart af 20, ~s knop. Den för C'ampania och Lur.ania beräknade tiden skulle sålunda med - 3!)- icke mindre än 10 timmar understiga de hittills kortaste öfverresorna. Så går inom skeppsbyggeriet med dess biområden allting stadigt framåt, fast kanske för transatlanter-traden, der täflan är störst med starkare steg än annorstädes. ) bo Icke nog med att tillkomsten af Cunard-bolagets nya a- tar förmått Inman-bolaget att nu i slutet af Oktober månad afsluta kontrakt om byggande af 2:ne ångbåtar med i hufvudsak lilw dimensioner och egenskaper som Campaw:a, utan konkurrensen har kommit \Vhite-Starbolaget att gå mycket längre. Detta senare bolag lärer nämligen hos Hrr Harland & \Volff hafva bestält en ångare, Gigantic, hvilken skall påbörjas Oigantic. på nämnda firmas varf i Belfast i bö~j ~n af ~ästa år samt vara färdigt att intaga sina turer på lm.len Liverpool-N ~w- Y ork sommaren Gigantic skall bhfva 213,4o m. lang och 20, 04 m. bred samt mäta 15,000 tori brutto. Den är beräknad att med en fart af 27 knop kunna gå öfver Atlanten på 4 1/, dygn, och för att kunna uppnå denna hastigbet har man måst taga sin tillflykt till användande af 3:.ne af hvarandra oberoende framdrifuingsmaskiner med hvarsm propeller. Maskinernas sammanlagda kraftutveckling niåste nämligen uppo å till cirka i. h.:kr. och det skulle både ur tillverk- ~ings - och utry~me s -synpunkt ledt till för stor~ maskindimensioner om detta kraftbelopp skulle fördelats på endast tvenne maski~er. För ernående af den höga farten är det dessutom nödiot. att hafva en stor clrif-area på propellrarne, hvilket det för en ~iss gifven fartygsbredd och ett gifvet djupgående naturligtvis är lättare att på ett effektivt sätt erhålla med an vändande af tre propellrar än med två dylika. Af propellrarne l.jlifver den ena placerad rätt akterut i fartygets medelplan, såsom på ett vanligt enkelpropellerfartyg, och de båda andra på hvarsin sida, såsom på ett tvilling-propellerfartyg: D~~ta tremaskin-system har också gifvetvis en annan s to r ofverlagsenhet, nämligen i afseende på relativ säkerhet mot fullstä~1- diga maskinhaverier, då jn all sannolikhet finnes för, att VH'l

22 -36- en möjligen inträffande olycka i ett maskinrum.~ / 3 eller åtminstone alltid 1 / :1 af maskinkraften finnes disponibel q var. Om redan Campanias dimensioner gåfvo anledning till reflexioner öfver fartygens snabba tillväxt, så gör G~qantic det ännu mera. Den är nämligen icke mindre än 36,oo m. längre än det längsta nu i tjenst varande ångfartyg (Teuton ic) samt öfverstiger med 2,s m. den en gång så ryktbara Great Eastent. Detta senare fartyg, hvilket blef färdigt år 1868, var - såsom många gånger inom detta sällskap upprepats ,oo m. långt och 25,24 m. bredt samt hade 3:d,100 tons deplacement; det var försedt både med en propellermaskin och med hjulmaskiner samt gjorde 13 knop. J ag har omnämnt och beskrifvit här förut citerade extrema exempel på nyare segel- och ångfartyg för att visa, i h vilken riktning handelskonkurrensen tvingar nutidens ingeniörer att gå, och ådagalägga, att med vetenskapens nuvarande utveckling samt med nu till buds stående arbetsmaskiner och redskap någon gräns i afseende på dimensioner och fart icke synes finnas, för h vad som kan på detta område frambringas; och d ä G reat Eastt:rn samtidigt kommit på tal, torde det icke vara annat än rättvist att återkalla i minnet den man som kon- struerade och byggde detta fartyg, ända hittills till sina dimensioner oupphunnet, och hvilkens skarpblick och förutseende då bland annat begagnade sig af samma hj elpmedel vid framdrifningskraftens fördelning och samrna säkerhetsåtgärder med af ::;eende på kollisions- och grundstötningsolyckor, till hvilka vi ännu i dag, nära 40 år senare, få taga vår tillflykt; hans namn var, som vi mariningeniörer aldrig böra glömma, Scott Russell, och torde det tillåtas mig att, för intressets skull, här citera en del, af hvad han vid "Great Eastern Steamship Companys" bolagsstämma år 1853 i dessa afseenelen bland annat yttrade : "Separate sets of engines, each with several cylinders and separate boilers, will be applied to work the screw, distinct from those working the paddle-wheels, so that in the event of tem- ' porary or even permanent derangement of any one of the engines, or of either the paddle-wheels or of the scerew, the other engines and propellers would still be available, and the only result would be a prop01 tionate diminution of speed and consumphon of fuel, thus rendering the chances of any serious delay almost infinitely remote. The ship will b ecome, by its construction, a beam of strength sufficient to meet any strain to which it can be subj ected, and will consist of so many distinct campartments that no local injury, however serious, can affect its buoyancy to any dangerous extent". I det föregående har jag framhållit några nyare produkter inom skeppsbyggeriet, vid hvilkas frambringande man dock rört sig på, så att säga, känd mark, om man ock el er gått längre, än vägen förut var ba.nad. J ag skall nu söka redogöra för några andra nyheter på detta område, der man dock gifvit sig in på mindre odlad mark såväl hvad beträffar byggnadssätt som byggnadsmaterial. J emväl på fraktfartens område är konkurrensen stor, och måste man derföre på alla sätt förenkla fortskaffningsmedlen för att dymedelst få dem sjelfva billigare och i sin ordning kunna minska kostnaden för varutransport. Denna tankegång har framkallat de s. k "Hvalrygg-: 1 eller "Cigarr 11 -ångarne, hvilka fått sitt namn af sj elfva skrofvets form. De karakteriseras deraf, att de äro byggda i form af en lång, nästan rund, balk med tillspetsade ändar; öfversidan på den öfver vattnet liggande delen, h vilken bildar däck, är följ aktiigen kullrig och har gifvit anledning till den första benämningen ; den andra benämningen talar för sig sj elf. Ideen med denna form är att få en tvärgenomskärning af skrofvet, h vilken med stor area förenar relativt stor styrka, så att lastutrymmet och deplacementet blifva stora och de nödiga förstärkningarne deremot ringa. Dessutom bör undervattenskroppen göra ringa motstånd mot fartygets framdrifning genom vattnet, under det att öfvervattenskroppen mot vågslag erbjuder så få och så små plana ytor, som möjligt. För detta ändamål H!lalry.r;gänyarc.

23 -38- finnes - som sagdt - ingen brädgång utan endast relingsstöttor; "däckshus" m. m. dylikt äro icke byggda direkt på däcket utan ofvanpå några akterut befintliga j emtorn, hvilka kunna vara ternligen oberörda af sjön och låta den fritt rulla undan. Längst förut finnes likaledes ett j erntorn, hvilket rymmer ängspelet samt besättningens nedgång till skansen, hvilken ligger rätt i piken. Akter om denna äro lastrum anordnade hela vägen under d~lck utom längst akter, der maskineriet har sin plats. De på akterdäck befintliga tornen äro vanligen tre samt förenas upptill med ett j erndäck, på hvilket - såsom förut nämnts -- ett däckshus är uppbyggdt, hvil.ket inrymmer inredning för befäl och unelerbefäl m. m. samt styrhytt och navigationshytt. De tre aktertornen omsluta styrmaskineriet, skorstenen och maski.nneclgången. I lastrummens botten äro vattenballast-tankar anordnade för att möjliggöra fartygets förläggande på lämpligt läge, då det ej har full last inne. 'l'ill denna fartygstyp hörer en ångare Glwcta w, h vilken för "Lake Superi01 Iron C:os" räkning byggts hos Cleveland Shipbuilding C:o. Fartyget är 81,oo m. långt, ll,oo m. bredt samt 6,Bo m. djupt i rummet. Maskinen är af trippel-expansionstypen med cylinderdiametrar om respektive 43 cm., 74 cm. och 119 cm. med 91 em. slag. Ångpannorna äro två om 3,35 m. diameter och 3,ua m. längcl. Maskineriet kan vid 4,ao m. djupgående och 2,680 tons last framdrifva fartyget med en fart af 12 knop. Af samma typ är äfven ett annat fartyg, som låtit något mera tala om sig, ()/wrles- H" 1 - n.retmore, hvilket äfvenledes är byggdt i Amerika för fart på Lake Superior och har i det närmaste samma dimensioner som det förutnämnda. Fartyget har nämligen gjort minst en dubbelresa öfver Atlanten, emedan det för reklams skull skickades öfver till Liverpool, der det ock väckte ett visst up]..>seende. Öfverresan lär ha försiggått i dåligt väder; farten var i medeltal 9 knop och f{/(jtm.ore visade sig, som helt nat~rligt är 1 vara eq rnindre god sjöbåt, -30- Konstruktörerna påstå, att de med denna typ vmna 40 i o i kostnad för sjelfva fartyget, j emfördt med ett lastfartyg af vanlig form och samma lastdryghet, samt att besparingen i maskinkraft är 60 J 0 i förhållande till det som erfordras, för att gifva samma fart åt ett vanligt fartyg med samma lastdryghet, hvartill bör läggas en deremot svarande minskning i kolåtgång m. m., för att få ett rätt begrepp om all den ekonomi, som kan med dessa fartyg vinnas. Huru myck et häraf, som kan i verkligheten realiseras, tilllåter jag mi~ icke att här bedöma. J ag har emellertid ansett mig böra omnämna den nya typen, emedan det SP.r ut, som om den på sitt område skulle blifva till en viss grad epokgörande -- åtminstone för någon tid. En annan ny ooh kanske mera intressant fartygstyp har r, 0 w,re. under innevarande år uppenbarat sig i ångaren Louure, konstrum~ad och byggd af M. Oriolle i Nantes. Den är afsedel för fraktfart mellan Bayonne oeh Paris och måste derföre dels hafva sådana dimensioner i afseende på höj d och bredd, att elen kan passera under alla broar öfver 8einen mellan Rouen och Paris, och dels ega sådana sjöegenskaper, att den, äfyen med icke fullt lastcljup, kan uthärda hårclt väder i Kanalen ooh Gascogner-bugten. Lastdrygheten bestämdes till 500 ton ooh ansågs ej kunna tagas större för att ej erhålla en för Seinens krökar alltför ohandterlig längd; bredden fick af ofvanstående skäl ej öfverstiga 8,,, m. och djupgåendet bestämdes af samma orsak till maximum 2,s n1. Vid problemets utarbetande fann man, att längden, om fartyget skulle erhålla lämpliga former på föroch akterskep]jen, ej kunde blifva mindre än 53,oo m., hvartill den också bestämdes. Deplacementet fastställdes till 800 ton. Det år naturligt, att ett fartyg med förestående rlimen :;;ioner och proportioner svårligen skulle blifva verkligt sj ödugligt, om det som vanligt förseddes med en eller fiere propellra1r placerade akterut, emedan dessa redan vid ringa sättning

24 -40- skulle gifva anledning till "rusning" i maskineriet och fartyget följaktligen icke i hårdt väder kunna disponera öfver fulla maskinkraften, just då det allra bäst vore i behof deraf. M. Oriolle beslöt derföre att placera 2:ne propellrar något för om fartygets midt, strax för om ångpannorna, der de, äfven i hårclt väder, kunna utan fara för rusning arbeta med sin fulla kraft; hvar och en af dem roterar nämligen uti en tunnel, hvilken i tvärgenomskärning är skapad som ett upp- och neclvändt U (il) och som är högst på midten, der propellern sitter, men sedan minskas i höj d för- och akteröfver för att så småningom försvinna, så att tunnelns tak slutligen sammanfaller med sjelfva bottenbordläggningen. För att möjliggöra undersökningar och reparationer af propellrarne utan att behöfva taga fartyget på slip eller i docka, har man öfver hvardera tunneln anbragt en brunn, uti hvilken luft afvederbörligt tryck kan inpumpas och vattnet i motsvarande tunnel derigenom nedpressas till sådan höj el, att ~rbete kan i hän.: clelse af behof der verkställas. Louvre har 2:ne propellermaskiner efter trippelexpansionssystemet, som utveckla cirka 350 ind. hkr hvardera; cylinclrarnes diametrar äro respektive 34 cm., 62 cm. och 90 cm.; propellrarne hafva 1,s m. dia m. och 2,o m. stigning. Ångpannorna äro två till antalet och af vattentubstyp; de äro 2,n m. höga och 1,s m. långa. Fartyget är tacklådt som 2-mastad skonert och masterna likasom skorstenen äro naturligtvis fållbara. Den första resan, från N an tes till Paris, egde rum i Februari månad d. å., och erhölls då en fart af nära 10 knop. Vädret var hårclt, men fartyget redde sig godt såväl med som mot sj ön samt styrde väl; med sj ön tvärs in hade LouVJ e mjuka rörelser, h vilket är en naturlig följ d af den :flata bottnen, de raka sidorna samt - och detta icke minst - tunlame, hvillms sidor ~j ena som slingerkölar på samma gång som det i dem inrymda vattnet verkar som ballast. Efter profreflau har fartyget äfvt;~n under ganska svåra väcl,t;~rleksförhållan elen med goda resultat uppehållit trafiken mellan Bayonne och Paris och man har derför rättighet att antaga, att denna i sig sj elf ganska cljerfva konstruktion på ett lyckligt sätt förenar de nödiga egenskaperna hos ett sjögående fartyg och ett flodfartyg. Huruvida man i England tänkt lika med eller kopierat M. Oriolle, lemnar j ag dm hän; allt nog: den 12 September d. å. sjösattes på firman Cochrane & Coopers varf vid Beverley en ångbåt, benämnd 1'ulmlar, hvilken är byggd på samma 1\tbular. princip som Lo u v re, men mindre. PropeHrarne äro här placerade något aldrt om fartygets midt i hvarsin tub, inbyggd i fartyget och med cirkulär genomskärning på midten, då deremot Louvrl's tunlar voro omvändt U-formade och öppna nedtill hela vägen. Fartyget är byggdt för ''The 'I'ubular Twin-screw Amidships Propulsian C:o" i Scarborough och är af.<;edt för trafik mellan Hull och York; det är 28 1 G5 m. långt, 5,o;, m. breclt och 2,H m. djupgående samt lastar 180 ton. Maskineriet utgöres af 2:ne compouncl ångmaskiner, beräknade att vid 7,o kg. ångtryck utveckla 125 ind. hkr. och framdrifva fartyget med 10 knops fart; de små cylindrarne hafva 22,3 cm. och de stora 44,a cm. diameter med 32,2 cm. slag. Konstruktörerna framhålla såsom en särskild egenskap hos fartyg af denna typ, att de äro mindre vågbildande akteröfver samt åstadkomma mindre "sugning" än vanliga propellerfartyg och derföre vid trafik på kanaler och andra trånga farvatten också kunna längre bibehålla relativt hög fart, utan att skada bankar och stränder. Huru härmed sig förhåller, torde erfarenheten få utvisa. Typen är i alla händelser på redan förut anförda skäl af mycket intresse och dess utveckling är väl värd att följas med uppmärksamhet. Vid det sammanträde, som "Association Technique Mari- Alulllillimntime" afhöll i Paris i Juni 1890 upplästes en af den kände ucitar. franske mariningeniören A. Hanser författad intressant afhanclling benärund "In:flll.ence economique de la legerete dans la

25 -42- construction des navires'\ hvilken finnes tryckt bland nämnda sällskaps förhandlingar för sagda år. Författaren påpekar här de svårigheter, som för hvarj e dag allt mera och mera ställa sig i vägen för mariningeniören vid lösandet af hans yrkesproblemer; "då en oemotståndlig ström'\ säger han, "tvingar oss att oupphörligen öka både fartygens hastighet och deras såväl anfalls- som försvarskraft, = = = = måste man nödvändigtvis spara in vigt på ett håll, för att hafva dylik disponibel för den ökning, som kommer till fi'ån andra, så vida man ej vill slå in på den mycket beqvämare vägen att oupphörligen öka fartygens dimensioner". Denna senare utväg kan man ju ej känna sig tillfredsstälcl med, hvarföre man får söka upp lättare byggnadsmaterialier, och författarens val faller då på al ttminium. För att reda ut frågan om denna metalls användbarhet samt det ekonomiska resultat, som deraf skulle kunna vinnas, gör M. Hanser ganska noggranna och intressanta, jemförande kalkyler öfver kostnaden för byggandet af kryssarne Duptt.tf-rle-Lom e och Drwout af stål och aluminium såsom byggnadsmaterial och kommer till den slutsats, att kostnaderna skulle med samma egenskaper hos fartygen i båda fallen blifva lika, om aluminium kunde i handeln fås för ett pris af 3 fr. 79 c. för l kg., hvilket han anser böra inom en icke alltför lång framtid kunna ernås. Här bör dock iakttagas, att författaren beräknat en hållfasthet hos elen supponerade aluminium-legeringen motsvarande hälften af stålets. Realiserandet af denna förhoppning är väl ännu a:flägse, men några steg i den rätta riktningen äro dock tagna, sedan ofvannämnda afhandliug författades. Dels uppgifves n~imligen til lverkningspriset på aluminium nu vara nere uti 2,r,o fr. pr kg., hvadan den snart bör med tillräcklig vinst kunna afyttras för 3,7u a 4,oo fr., och dels hafva några mindre försök med metallens an vändande till fartygs- eller rättare båtbyggnad på senare tider med framgång gjorts. Så fanns till exempel vid utställningen i Frankfurt am Main sistlidet år en liten aluminiumbåt, som väckte mycket nppseende, Den var byggd ooh konstrl,lerad hoti den k&nda, -43- firman Escher, \Vyss & Co i Zurich; den hade en ]ängel af5,:;o m., var l,bo m. bred och O,lj6 m. djup samt vägde med maskineri oeh allt endast 440 kg. Vigten af deruti ingående aluminium V<:Ll' 130 kg. Uneler innevarande år har samma firma för vår i Paris bosatte landsman, ingeniör A. N o bels räkning byggt en något större elylik båt ( ivlt/;uoll), hvilken framdrifves af en naftamotor och unelergick med lyckaclt resultat sitt leveransprof på Zl.trichersjön den l:st.e Juni. Såväl båten som maslcineriet ~ir så långt möjligt byggd af aluminium; det är i det sistnämnda endast axlar och vefvar, som man gjort af stål. Båten är 14;oo m. lång i religen samt 12:oo m. i V. L. ; (len är l,so m. bred O,D m. djup i rummet samt O,ri;-, m. djupgående i färskvatten. Den har mycket fina linier samt starkt fallande klipperstäf och är tacklad som tv~mastad, slättoppad skonare. Materialdimensionerna äro mycket smäckra; köl och stäfvar äro af 175 mm. X 25 mm. smidd aluminium; s p an ten äro placerade på 40 mm. afstånd från hvaranclra samt äro gjorda af 25 mm. X 25 mm. X l,;; mm. vinkelsektion, med undantag för maskinrummet, der de äro 37 mm. X 37 mm. X 6 mm.; bordläggningens tjocklek varierar mellan 2 mm. och 3 mm.; alla nitar äro af aluminium äfvensom pollare, roder, :flaggspel, stöttor och dylikt; den stående riggen är jemväl af ajuminiumgocls. Skrotvet är omålaclt samt hålles blankt och silfverglänsande; dess friktion mot vattnet är relativt ringa och på profresan erhölls med en bränsleåtgång af cirka 8 kg. nafta i timmen en fart af 7 knop, hvilket med l, t knop öfverstiger den fart, som ernåtts med träbåtar af samma dimensioner och med alldeles lika maskiner. Båtem vigt komplett är endast 1,500 kg., h vilket är 35 ; 0 hittare ~ln vigten af en lika stor båt af stål. Det använda byggnadsmaterialet utgöres ej af ren aluminium, utan at en legering deraf med 3 a 5 " 1 o koppar. Denna smides och valsas lätt, men härdar sig vid kallbearbetning; h(\.llffl.l'lthet~:n ll.j?pg&.r då visserligen till 28 kg. pr qv,-mm., Ill )11,

26 --44- tänjbarheten minskas 1 så att förlängningen vid afslitning endast blir omkring 4 j 0, h vilket för ifi: åga varande ändamål är alldeles för ringa; efter en dylik bearbetning måste derföre metalldelarue anlöpas, då elen absoluta hållfastheten nedgår till 15 a 16 kg. pr qv.-mm., men tänjbarheten i stället ökas till Girka 20 "/ 0. Legeringens täthet är cirka 2,7 och priset för elensamma har varierat från 8 fralies till 12 francs pr kg., beroende på, om den levererats i göten, som plåtar eller i fayonstänger. Båten har kostat 22,000 francs, dm af endast 7,000 francs åtgått, för anskaffning af cirka 700 kg. aluminium. Det höga priset har nog i öfrigt sin förklaring i dyrbara detalj er i inredningen samt den extra kostnad, som alltid är förenad med tillverkning af någonting i sitt slag nytt. Enligt uppgift från England bygges nu der en kappseglingsbåt af aluminium. Det ser således ut, som om önskan att kunna få ett lättare byggnadsmaterial för båtar redan kommit in på verklighetens område. Derifrån och till samma materials användande äfven för större fartyg är för visso steget stort, men hvad som nu på detta område gjorts, skulle dock redan kunna få sin inverkan jemväl på de större fartygen, om 111an byggde dessas småbåtar af aluminiumlegering; den döda vigten skulle då icke allenast minskas genom båtarnes mindre tyngd utan också.kunna nedsättas genom smäckrare båtcläfvertar, klenare ginor och skråstöttar samt mindre spel m. m., som deraf kunde bli f va en följ d. Fördelarne af det nya byggnadsmaterialet skulle kunna sammanfattas sålunda: vid dess användande får man mindre död vigt, d. v. s. minskadt deplacement och minskad framdrifningskostnad eller - med bibehållande af samma deplacement och samma framdrifningskostnad - ökad fart eller ökad last (för krigsfartyg - t. ex. ökad t artilleri); aluminium angripes ej af luft och vatten, hvaclan utgifterna för konserveringsmålning och dylika reparationer blifva relativt små; gammal aluminium kan till billigt pris och med ringa vigtförlust nedsmäl tas och omvalsas, hvar±öre ett sådant material vid slopning har ett ganska högt värde, då deremot skrotet från ett stålfartyg endast betalas med en ringa del af det ursprungliga materialpriset. Ångmaskinerierna ±ör fartygs framdrifning gå i sin konstruldian stadigt framåt i samma riktning, på hvilken man sedan några år slagit in. Genom användande af högt ångtryck odt långt drifven expansion i flere cylindrar har man lärt sig taga ut mera arbete ur samma vigt ånga. Genom anskaffande och bearbetande af starkare material till pannor och maskiner har man kunnat minska maskinvigten, hvartill äfven bidragit den genom det bättre materialet möjliggjorda större hastigheten på de rörliga maskindelarn e, d. v. s. den ökade omloppshastigheten. Genom att skilj a de stora pumparne från huf-vuelmaskinerna samt genom att använda ökad omsorg vid maskinarbetets utförande och maskinernas uppsättning, har man minskat det intprodnktiva arbetet vid sjelfva maskinens kringvridande, så att en större procent af den på pistonerna utvecklade kraften, den indikerade, numera kommer fartygets framdrifning till godo, än som skedde vid användande af äldre konstruktioner.. slutligen har icke oväsentliga framsteg gjorts uti konstruktionen af propellrarne, hvilket hufvudsakligast ernåtts genom sammanförande och kritiserande af de resultat, som i praktiken erhållits med propellrar af olika former och egenskaper i öfrigt, ty på detta område, kanske mer än annorstädes, får teorien ännu taga de bästa råden från praktiken. För att belysa de gjorda framstegen tager jag mig friheten att från C. Busleys i år publicerade arbete: "Die Entwickelung der Schiffsmaschine in den letzten J ahrzehnten" låna följande jemförande tabell mellan de resultat, som för 30 år sedan i medeltal erhöllos med en god \V atts lågtrycksmaskin, och hvad vi nu få vid användande af tidsenlig trippelexpansionsmaskin. Åny?Jws/;i JJcr.

27 ~,129 -'::: n o 2.; g. ~ '-'o ~ o >-3 ~ <: ;::!. hj... "' 'O <: ~ 3 '"' "' ~... "' ~ o o ~ "'" er" 5'> < "' IV '"' '"' = ;::;> '"' "' ~ "' :r. '"' "' :r..,.. ::0.. l~ "' "' ",..,. o ct- o,.. o ~ "' ;; <: '"' < "'" "' """ g "' '"' ~ ::0.. 'O,.. '"? -o "' =,:;,, 00 ~o : ~;,; <n ~ a ~ "' "' "' rl- "' w ::;,. "'" "' 00..; ;:; v J:; ~ o 3 '"' '"' 3 a f;; ~ 2 B = :::: a = ~ ""' ~.., a"<;,.., = "' :::; rlv "' -o ~ "' "' ~ "' ::.. "' s; " M- o ~ &... ;::;. ~ :::; ~ >!"- IV o,.. o O t ~j ~.. C> = c c o,.,. '"? "' ~ ~::. o o.., ::.. 2. "' ~ "' -o.,; ~ " 8 "'" rl- -o ;;,; c ~ ; '"O ::; ;::.. ~ (D ;:.:.o <? O"" :0 ~ a::. "' '"'..., o "' ;::;> z. <? ~ "'..., ~ ::; ~... u, "' 1-.;.. ct- 8 ~ o.:;r 1-:l -o o <? c ct- a; O t ~.. O"" "' QO E. '"' ~ o ~ ~ ~c; ~ O? t:>j.., o..; = w :.;; -o a ~ ;:::.: ::..c "' "' v = = (l) ct- o "' CP '"' ~ "' 2. "' <? 7 a"<; " :: :l -8 " "' ~ ' < ~ a CP ;;,. a -"' ~ "' :r Under den täfl.an, som på de senaste 8 a 10 åren pligått såväl mellan de privata krigsfartygs-leverantörerna som mellan de olika 1n igsmarinernas egna varf för att på sina fartyg och båtar erhålla den högsta farten, har man nästan öf~erall t låtit förleda sig att, för vigtbesparings skull, gifva maskinerierna klenare dimensioner, än som med verk1ig soliditet äro förenliga. Många hafva ock maskinhaverierna på senaste åren varit, och detta i all synnerhet beträffande ångpannorna. En reaktion inot de alltför mycket minskade maskinvigterna har derföre gjort sig gällande inom de mariner, der man i detta hänseende låtit af strömmen föra sig för långt, och särskildt har man funnit sig föranlåten att öka ångpannornas materialdimensioner för att såmedelst minska chansen till öfveransträngning och läckor. På de kryssare, som i år fullbordats för engelska marinens räkning äro t. ex. pannornas vigt från 16 / 0 ända till '27 / 0 relativt större, än på de derförut byggda fartygen med samma panntyper, och man har dessutom i konstruktionen sökt införa elastiska elementer, som medgifva såväl pannstommarne som eldstäderna och tuberna att förlänga sig utan att vexlarne derigenom stumt ansträngas. För nya ångpannor är detta godt och väl, men huru råda bot för alla de redan befintliga, som visat sig klena? Som bekant torde vara, är det egentligen kring tubernas Prrmlrs. eldstadsändar, som de värsta och skadligaste läckorna förekommit, och har man ansett, att detta förorsakats deraf, att hettan der varit för intensiv. För att i detta hänseende skydela tubändarne har man inom engelska marinen under året bö1j at använda en ny sorts tubringar eller gland0r (s. k. 71 ferrnlesn), hvilka på eldsidan stickas in i tuberna samt genom en ut- och öfverviken kant skydda skarfvarne mellan hålen i tubplåten och sjelfva tubändarne. Glanden, som är tillverkad af smidbart gjutjern, har i innerändan en vanlig tubrings tjocklek, men är på ytterändans yttersida något afsvarfvad på en längd af cirka 35 mm., h varigenom ett ringform.igt.mellanrum af cirka O, '" mm. bredd der blir lemnadt mellan glanden och

28 Petroleumeldning tuben, så att någon värme der icke heller kan direkt öfverföras från den förra till den senare. Metoden har visat sig mycket effektiv på felaktiga pannor, men är endast att betrakta såsom ett botemedel och ingalunda såsom något preventiv vid konstruktion af nya pannor. Vid Kongl. Örlogsmanna-sällskapets högtidsdag för 2:ne år sedan berörde föredraganden i skeppsbyggeri frågan om petroleums användande såsom bränsle ombord på ångfartyg. Sedan dess synes icke problemets lösning kommit oss mycket niirmare, men dock något. Redan för trettio år sedan gjordes i Amerika försök med att elda sjöångpannor med petroleum och dessa utföllo ur teknisk synpunkt ganska fördelaktigt, men följ den blef, att minera l o~j an häftigt steg i pris, så att saken af ekonomiska skäl icke fick n<lgon efterfölj d. I slutet på 60-talet synas dylika försök upptagits i Ryssland och 1870 försågs en båt Alexr: i på Kaspiska hafvet med apparater för eldning med "astatki" eller "masut'\ såsom ämnet kallas i Baku, derifrån väl största delen deraf kommer. lviasuten utgöres af den återstod, som finnes qvar, sedan kerosinen bortdestillerats från bergoljan, och dess egentliga vigt är omkring O,n1; den afgifver brännbara gaser vid 150", men kan ej antändas förr än vid cirka 215"; sj elfantändning uppkommer först vid 300. Experimentet med Alexai utföll gynnsamt och derefter följ de i samma trakter många andra försök i a,nalog riktning, hvilka kröntes med sådan framgång, att i närvarande stund nästan alla ångbå.tar på nämnda haf, samtliga bolaget ''Bröderna Nobel" tillhörande ångare (cirka 40 st.) samt mera än 80 "/o af de ångare, som trafikera Volga, använda masnt som bränsle. I England, Frankrike och ltalierl hafva under årens lopp experiment gjorts på detta område och alla hafva på det hela taget, ur teknisk synpunkt)edt, utfallit)illfredsställande. Många äro de apparater, som konstrueratsiför oljans införan Je i eldstaden, men i princip äro de hvarandra temligen lika. Det går alltid ut på, att medelst en eller flere vid eldstadsluckan placerade inj ektorer få brännämnet insprutadt i eldstaden i fint fördelad form och såsom motor användes härvid oftast ånga, ibland uppvärmd luft. Lågan antändes strax vid ~njektorn och kommer med stor kratt fram genom eldstaden; t allmä~het. b;höfver icke någon annan förändring göras på en vanhg SJöangpanna för dylik oljeeldning, än att ett eller fl~ra h.valf eller ett genombrutet murverk af eldfast sten uppfores 1 eldstaelen för att hindra lågan att med för intensiv hettao träffa tubplåten och tubändarne. Ar 18_:33 gjordes i Marseille fullständiga experiment på ~etta omrade af. den kända verkstadsfirman "Forges et Chantlers. de la M:ed1terranee", h vilken då från Ryssland hade beställmng på 4 torpedbåtar. Huru dessa försök voro anordnade torde icke här vara lämpligt att närmare beskrifva. Det ka 1~ vara tillräckligt att citera, att rapporten öfver försöken konstaterar, att "naftaeldning kan till och med på torpedbåtar med fördel användas". Den ekonomiska sidan af saken var dock icke här medtagen i beräkning. Dylika. fö~sök sägas hafva egt rum 1885 ombord på en torpedbåt 1 Cherbourg och lenmat goda resultat. I Petersburg s~edde samma sak åren 1886 och 1887 och antagligen har så Jemväl varit förhållandet på många andra ställen.. Masutens, eller astatkis, värmevärde är sådant, att 62 kg. deraf motsvara 100 kg. goda kol; med användande af det förra ämnet till bränsle skulle' man sålunda för en bestämd väglängd kunna minska bränsleförrådet med 38 / 0 jemfördt ~ned stenk~l, hvarigenom ju för ett lastfartyg m~jlighet till okade fraktmkomster uppstår; och för ett krigsfartyg skulle ju den stora fördelen vinnas med användande af masut, att med en bes.tämd vigt af bränsle den Lillryggaläggbara väglängden kan bhfva 38 "/o större. Med sådana siffror för ögonen och då, såsom det synes alla försök ur teknisk synpunkt slagit ganska väl ut må ma~ väl fråga sig, hvarföre icke det ifrågavarande bränsl~t kommit J.lidskr. 'i Sjöv

29 --GOtill en mera allmän praktisk användning, och detta så myck~t mera, som masuten är lätt att medelst pumpning taga ombord och ''kolning" sålunda bör kunna ske från ett fartyg till ett annat äfven i öppen sj ö och under gång, och ringa arbete tordras för eldningens utförande, hvarigenom eldarepersonalens antal bör kunna minskas. J a! skälet härtill får enligt mitt förmenande sökas dels uti en kanske alldeles omotiverad fruktan för det nya bränslets eldfarlighet och dels samt hufvuclsakligast deruti, att detsamma i nuvarande stund endast förekommer i några större qvantiteter vid sjelfva produktionsorterna samt att priset på detsamma annorstädes ännu är ganska högt. Masuten kostar cirka 6 mark pr 100 kg. fritt ombord i Petersburg; om transporten af elensamma till svenska hamnar sattes i system medelst användande af cisternångare och fasta upplagscisterner, borde priset här icke behöfva öfverstiga 58 kronor pr 1,()(X) kg., då stenkolen här nu säljas för ett medelpris af cirka 14,5o kronor för samma vigt; masnten skulle sålunda 'i svenska hamnar vara omkring 4 gånger dyrare än stenkol, pr vigt räknarlt, eller - med hänsyn tagen till de förut lemnade relativ-värdena på värmeeffekt - 2,;, gånger dyrare, räknad t för samma värmevärde. Denna prisskillnad är ju verkligen så betydande, att den tillsvidare måste förhindra masutens allmänna an vändande. Å andra sidan får man väl dock antaga, att konkurrensen här som annorstädes en dag kommer att förändra förhållandena, så att varan blifver tillräckligt billig samt tillgänglig på de platser, der den behöfve.;;. Det sista, jag hört af denna fråga, kommer från Italien, cler under förlidet år tillfredsställande försök lära gjorts ombord på pansarfartygen Caste{lidardo och Ancoua, och italienska tidningar uppgifva att sjöministern i samråd med finansministern låter utarbeta planer för anläggande af peb'oleumraffinaclerier i Italien i ändamål att lemna tillgå1; g på biprodukten masut 71, som då skulle adopteras såsom bränsle 71 på italienska flottans fartyg; och är det kanske denna lifskraftiga marin forbehållet att på detta område snarast visa de andra vägen. Ett annat sätt för petroleums användande inom sj ömaskinväsendet är, att bruka sjelfva oljan i förgasad form såsom drifkraft i maskinen, och detta är redan på många håll och flera sätt i praktiken tillämpadt; och är det isynnerhet elen fornt omnämnda Zuricher-firman Escher, Wyss & Co, som här i Europa spridt maskiner, der ofvannämnda princip tilllämpas. Maskineriet på aluminium-båten Mignon är också af denna typ. Det är enkeltverkande och trecylindrigt, allt sammanbygdt uti en gemensam stomme; slidskåpen sitta ofvanpå cylindrarne och sliderna drifvas af en axel, som står i förbindelse med propeller~xeln. Omkastning af maskinens rörelse sker genom att vrida ett litet ratthjul ena eller andra vägen, h varigenom ~lidernas axel ändrar läge i förhållande till propelleraxeln. Pannan, som egentligen består af en stark spiraltub af koppar, är placerad ofvanpå maskinen. I botten på pannan finnes 2:ne brännare, en stor och en liten. Under gång pumpar en maskinpump naftan från tanken till pannans spiral, hvarest elen uppvärmes från brännarne samt bildar ånga. En större del af. denna ånga passerar vid utgåendet från spiralens öfre ända genom en centraltub till slidskåpet, uneler det att en annan del går till en injektor, der den insuger en lagom qvantitet luft, med hvilken den blandar sig och seelan ledes till den stora brännaren. Den ånga, som användes i maskinen, går derifrån åter till förtanken genom, utom fartyget på hvarsin sida om kölen placerade, rör, i hvilka den kondenseras. När maskinen skall sättas i gång, pumpas först luft in i nafta-reservoiren med tillhj e lp af en för ändamålet af.gedd handpump; när trycket här stigit lagom, öppnas en kran till den lilla brännaren, hvarest gasen antändes, då elen komm.er ut. Derefter pumpas medelst en annan handpump olja till pannspiralen, hvarest den uppvärmes trån Clen lilla brännaren Pr!J oleum som drifkraft.

30 Agne och Aqda. och förgasas. Så snart trycket i pannan stigit tilllagom höjd, öppnas kranen till injektorn, hvarifrån gasblandningen då ledes till den stora brännaren och maskinen är klar att sättas i gång. Fabrikanterna tillverka årligen omkring 50 st. småbåtar, förnämligast af trä och stål, med dylika maskiner om 2, 4 och G hästars kraft. Krigsmarinerna hafva dock hållit sig främmande för dessa och dylika maskiner för sina fartygsbåtar och detta af - som det synes mig - en berättigad fruktan för systemens (de äro nämligen redan många) eldfarlighet. Äfven häruti kan man JU dock med skäl vänta sig förbättringar. Om också, såsom j ag här förut påpekat, byggnadsverksamheten för handelsflottornas räkning under den senaste tiden varit i aftagande, så arbeta deremot de flesta länder med ifver på sina krigsflottors tillökning och fhllföljande af de nybygg- naclsprogram, som redan förnt uppgjorts. Sverige. Inon1 vår egen flotta bafva framstegen visserligen relativt små, men någon tillökning i materielen har ju egt rum. varit dock 2:dra klass minbåtarne A,qne och A,qda, hvilka redan under sistlidet år delvis profvades, hafva först uneler detta år fullständigt afslutats. Båtarne äro hvarandra i det närmaste lika till såväl inredning som bestyckning; de hafva båda en fast 35-cm. mintub i stäfven, en rörlig dylik på däck midskepps samt en tvåpipig 25-mm. kulspruta på styrhustaket. A,qda är, såsom förut på denna plats framhållits, försedd med en s. k. rörpanna, uneler det att A,qnes ångpanna är af, vanlig lokomotiv-typ. Agnes hufvuddimensioner äro: Längd öfverallt " i vattenlinien m. 30,6o m. Största bredd Bredd i vattenlinien Vid en profresa, som egde rum den 10 sistlidne 3,4ö m. 3,Ba m. Oktober, erhöllos följande medelresultat: Djupgående: för m. " akter.... 1,ss m. Deplacement ,oo kub.-m. Ångtryck i pannan ,2o kg. pr C]_ v.-cm. Vacuun O,o2 '' " Blästertryck i eldrummet; vattenpelarhöj d 98,o mm. Slagantal per dista,nsminut... 1,325," " " tidsminut...,.. 415,5 Indikerad hästkraft..., ,n7 Fart ,so knop. Dessa båtars sidor äro uppdragna högre än sidorna på de i öfrigt nästan lika sj or a minbåtarue Nar/ och Nörve, så att de komma i ungefärlig jemnhöjd me'cl dessa senares däcksruff, hvarigenom de nya båtames frisida blifvit 32 cm. högre på lägsta stället. Att detta skall icke oväsentligt öka sjödugligheten är ju påtagligt. Nybyggnadsbudgeten för år 15:\92 omfattar endast fortsättning af pansarbåten Thules byggnad samt anslag till tvenne 1:a klass minbåtar. Thule är nu så avancerad, att citadell-pansaret är under uppsättning; möjligen kommer den att gå af stapeln redan i Januari månad. Thule är som kändt är. i det allra närmaste lika med '. Göta, med undantag deraf att elen förre är förseeld med ramm samt att tornkanonerna på Thule komma omkring 30 cm. högre än Götas. Stäfstycket på Thule, hvilket tillsammans med det nedspringande pansardäcket och bordläggningen bildar rammen, är af gjutstål från Bofors och väger något öfver 9 ton. Fartygets hufvucldimensioner äro: Längd öfverallt i reling..., ,99 m. Thule.

31 Oondul och Oudwr Längd i vattenlinien mellan stäfvarnes ytterkanter 79,44 m. Största längd i vattnet ;; m. ' 1 11 öfverallt... 83,r,s m. 11 bredd på ytterkant af pansar ,62 m. Djupgående utan styrlast... : ,92 m. Hvad fart och maskinkraft beträffar, så har man beräknat samma resultat som för Göta. Bestyckningen är jemväl densamma som på Göta med undantag af att den fasta mintuben i förstäfven försvunnit på Thule tillföljd af rammens tillkomst. Fartyget beräknas blifva. fullt färdigt i Augusti månad De l:a klass minbåtar, hvilka äro till byggnad anbefallda, skola kallas Gondul och Gudur samt hafva erhållit N:is 9 och 11. Genom skrifvelse den 22 April d. å. har Kongl. marinförvaltningen uppdragit åt varfschefen i Carlskrona att gå i författning om nämnda minbåtars byggande vid dervarande varf. Båtarnes hufvuddimensioner äro: Längd öfverallt i reling.... ' 1 i V. L:n efter stäfvarnes ytterkanter Största bredd på spant... : i V. L:n.... Djup i rummet midskepps Djupgående midskepps.... " akter fullt rustad (8!-spantets area på spant.... V attenliniens area på spant ,6o m. 37,7o m. 4,25 m. 4,oa m. 2,6a m. 1,12 m. 2,to m. 3,4o qv.-m. 94,61, Deplacement på spant ,w ton. Ind. hästkraft vid ett blästertryck, motsvarande 62-mm. vattenpelarhöjd Fart i knop Bestyckningen utgöres af t.vå mintuber för 38-cm. nunor, deraf en fast i stäfven och en rörlig på däck, samt två st. tvåpipiga 25-mm. kulsprutor, placerade på utbyggda plattformm 1 en på hvardera sidan af båten. --bil- Såsom nyheter för året på de sjelfgåencle minornas område torde böra nämnas, att man vid Carlsinona station med framgång gjort försök med der af koppar tillverkade "Collisionheacls" af ungefär den konstruktion, för hvilken förra årets föredragande inom denna vetenskapsklass i sin årsberättelse redogjort, samt att minbåten A_gnes däckstub är konstruerad för utskjutning medelst krut och elektriskt affyrande och visat sig mycket väl motsvara sitt ändamål. Den till patronerna använda laddningen utgöres af 130 gram 15-mm. krut, hvilket gifver ett utskjutningstryck af 2 atmosferer. Budgeten för år 1893 upptager för nybyggnader för flottans behof endast nödiga medel för pansarbåten TAules afslutande. Till hvilket belopp och för hvilka ändamål nybyggnadsanslag för flottan kommer att äskas vid nästkommande års riksdag, är väl ännu icke bestämdt, men med kännedom om, att en kommitte nu är sammankallad tillfölj el af nådigt beslut den 16 September innevarande år och att denna kommitte har sig bland annat ålagd t, att till Kongl. Maj :t snarast inkomma med förslag, dels på de förändringar uti existerande fartygstyper, hvilka vid blifvande nybyggnader möjligen böra iakttagas, och dels till nya fartygstyper, hvaraf flottan enligt kommitmens mening möjligen kan vara i behof, torde man få draga den slutsats, att de nybyggnader, som komma att för 1893 års riksdag föreslås, icke blifva i allo lika dem, med hvilka vi nu äro sysselsatte. stillastående är på de flesta områden liktydigt med tillbakgång och detta eger helt säkert här sin tillämpning, men lika visst är; att "förändringar icke alltid äro förbättringar 11 1\fan har med afseende på våra nuvarande pansar l åtar af l:sta klassen uttalat såsom önskningsmål bland annat, att en af de grofva kanonerna kunde placeras akteröfver för att användas vid reträtt, att bättre skydd mot den förstörande inverkan från nutidens snabbskjutande artilleri kunde beredas l1åde 15-cm. ka,nonerna och de 1ninclre pj eserna, samt att min-

32 - 56- tuberna kunde placeras bakom pansarskyclcl, på det att de ej måtte vara alltfor mycket exponerade för fientlig eld och dermed följ ande risk att få minorna exploderade inom eget fartyg genom en granatskärfva eller dylikt. Gerna medgifns, att allt detta vore mycket önskvärclt; men på samma gång vill jag uttala den åsigt, att ollt detta icke kan på så små fartyg som de ifrågavarande ernås, utan att på andra håll uppoffringar måste göras, hvilka enligt min uppfattning äro för stora i förhållande till det, som vinnes. J ag åsyftar här hufvudsakligast frågan om elen stora kanonens placering akterut; ty härigenom skulle nämligen helt visst blifva nödvändigt att adoptera barbett-torn i stället för de täckta torn, vi infört på våra pansarbåtar, och detta skulle säkerligen under många stridskombinationer kunna komma att nkosta oss mera, än det smakar" - som ordspråket säger. Det är sant, att barbett-tornen inom t. ex. den engelska flottan förbättrats så till vida, att de fått starkare skydd mot explosioner underifrån, men ofvanifrån och från sidorna förblifva kanoner och lavet.ter i dessa torn relativt oskyddade. Om dessa, ting kan man ju hafva olika åsigter, men jag är viss om, att jag ej är ensam om den härofvan uttalade, och såsom bevis härför tillåter jag mig citera, hvad en auktoritet i hithörande frågor, elen franske f. d. sj ö officeren och skriftställaren E. \V eyl, nyligen yttrat med anledning af egenskaperna hos de krigsfartyg, hvilka i September månad voro samlade i Genuas hamn med anledning af Columbus-festerna. Han säger: nförst och främst faller det i ögonen, att - med hänsyn tagen till de enorma framsteg, som på senare tider tagits på artilleriets område, d. v. s. införande af snabbskjutande kanoner af medelstor kaliber och de nya, häftiga sprängämnena - alla dessa fartyg äro alltför svagt skyddade. Kanonerna äro placerade uti barbetter med mer eller mindre väl ihopkomna skyddskåpor eller också bakom helt tunna skärmar. De äro sålunda i hög grad utsatta för det moderna artilleriets härj ningar. Sans-Pan-il, ett engelskt fartyg,*) har dock väckt stort uppseende för placeringen af sitt artilleri; utom de två stora 110-tons kanonerna har den nämligen tre ganska respektingifvande lag kanoner". "Frågan om värdet. af elen s. k. "låga: 1 pansarfartygstyp en, h vilken representeras af Sans- Pm ed och några italienska fartyg, diskuterades ganska mycket af de närvarande sj öofficerarne; i Frankrike och England är denna fråga afgj ord, ty man vet nu för ticlen af erfarenhet, att denna sorts fartyg icke lämpar sig för farvatten, der hård sjö förekommer (''o i1 la mer est duren), men detta hindrar ingalunda att dylika fartyg kunna komma att göra goda tj enster i 1\'Iedelhafvet och passa för ett land, som icke har något med de stora oceanerna att skaffa". Om den samlade flottan yttrar han vidare: "Kanon i barbett-torn, mer eller mindre skyddad, är det karakteristiska uti bestyckningen, och det är också helt säkert, att, om ett krig plötsligt skulle utbryta och de fartyg, som ligga i Genua, skulle utgöra elen egentliga stommen af de krigförande, så skulle de alla förstöras af några få pro j ektiler'l. "Deras stora kanoner kunna förstöras af elen minsta projektil, deras medelstora artilleri är oskycldadt; jag vill ej tala om deras småpieser, ty man kan väl hafva olik~ åsigter om, huruvida man bör skydda dessa med tunna skärmar, som egentligen icke erbjuda något motstånd, och sålunda offra eldens snabbhet för ett skydd, som är mera moraliskt än verkligt verksamt.'' Norge. För norska mannen har det innevarande året varit i nybyggnadshänseencle ovanligt gynnsamt. Två nya fartyg hafva nämligen blifvit färdiga och öfverlemnade till tj enstebruk; de *) Plaperingen af detta fartygs artilleri päminner i mycket om T/Nt/1},

33 Viking ' äro kanonbåten af l:a klass Vi/;in:J samt chefs- och räddningsfartyget Heirndal. Vikin_q är byggd af stål och har följande bufvuddimenswner: Största längd..., : ,1 m.. " bredd ,B2 m. Djupgående ,Ru nl. Deplacement..., ton. Maskineriet utvecklar 2,000 i. h.:kr. och framdrifver fartyget med en fart af lö knop. Kanonbåten har ett skyddsdäck af ståt om 33 mm. ~ j acklek Bestyckningen utgöres af 2 st. lf)-cm. Kruppskanoner, 4 st. 65 mm. snabbskjutande kanoner (Hotchkiss), 4 st. 37- mm. revolverkanoner samt 3 st. mintuber för 40,6 cm. minor, deraf en undervattenstub i förstäfven och två tuber öfver vattnet, en på hvardera sidan. Besättningsstyrkan är cirka 140 man. Heinzdal är likaleledes byggd af stål; dess dimensioner äro: Största längd.,, ,to m.', bredd... ; ,20 m. Djupgående... 4,oo m. Deplacement... 6$0 ton. knop. Med en indikerad hästkraft af 700 h.:kr. gör fartyget 12 Bestyckningen utgöres af 4 st. snabbskjutande Hotchkisskanoner om 65 mm. kaliber. I Mars månad detta år sträcktes dessutom kölen till./e_qir, kanonbåt af 2:dra klassen. Dess största längd skall blifva 33,2 m. och största bredd 9,o~ m.; med 2,~.; m. djupgående blifver deplacementet 393 ton. )Eyir bygges af stål och är försedd med ett 38 mm. tjould skyddsdäck af samma metall. Bestyckningen skall utgöras af l st. 21-cm. kanon om 14,200 kg:s vigt, l st. 7-cm. snabbskjutande Kruppsl~anon san1t ~ st. snabbskjut:wde 5-cm. J{ruppskan01wr. - :)!} - Maskineriet är beräknadt att utveckla 400 i. hkr. och gifva kanonbåten en fart.af 9 knop. Vid privata verkstäder äro helt nyligen bestä1lda ett minutläggningsfartyg och två patrullbåtar. De sistnämnda skola blifva :20,o a 2l,o m. långa, 3,17 m. breda samt få; ett deplacement af cirka 24 kub.-m. De blifva i hufvuclsak lika, men afsigten lärer vara att förse den ena med tvenne roder, ett på hvardera sidan om propellern, och den andra med ett roder, som vanligt placeradt akter om propellern. Efter all sannolikhet komma. dessutom två stycken l:a klass minbåtar att sättas i verket. De skola bestyckas med två tuber för utskjutning af sjelfgående minor deraf den ena tuben är placerad i förstafven och den andra på däck. Den ena minbåten kommer antagligen att förses med en Du 'femple-panna under det att elen andra får en rörpanna a la Thornycroft. (Forts.) Arsberättelse af Föredraganden i Reglementen, Förvaltning m. m. Under presidiiåret hafva ej några förändringar af mera genomgripande art inom denna klass egt rum inom vårt eget land, dock ber jag att fa omnämna: Heglementet för sj örnanskårens skolor etc. har blifvit afslutad t genom faststäbandet af afdelningen, skjutskolan" den ~!3 Februari :E'örändrade bestämmelser fur reserv-officersaspirants utbildning och utnämning till reservunderlöjtnant samt för re Rervqnclerlöitnants re])etitionskurs utfärcl~des den 18 l\iars s. ä.

34 Förnyade signalsystem och taktiska föreskrifter samt evolutioner för minbåtar fastställdes den 19 April s. å. Genom Nåd. Generalorder den 21 Juni skall i år antagen skeppsgosse vid blifvande karlskrifning vara förpligtigad att enligt stationsbefälhafvarens beslut ingå antingen vid fasta eller vid värfvade stammen. Inom förvaltningsdirektionen i Carlskrona har utarbetats ett förslag rörande sjukvårdens ordnande vid stationen och ombord i fartyg under krig och är detta förslag öfverlemnadt till Kongl. marinförvaltningen. Tvenne tillägg till besigtningsreglementet äro utfärdade, innehållande föreskrifter för besigtning af såväl materialier till beklädnad och sängservis som af proviantartiklar. Nytt reglemente för flottans pensionskassa har fastställts den 22 Januari. Bland förändringar med afseende på manskapets utbildning inom främmande mariner, vill j ag enelast omnämna en inom den engelska. 1!-,örutom den sedan många år välkända artilleriskolan om bord i E:ccell en t har nämligen inrättats en exercisskola på \Vhale Island nära Portsmouth, i förbindelse med hvars varf den är ställd medelst jernväg. Denna skola kan lemna undervisning åt 1,000 man, för, hvilka alla, såväl af officers- och nnderofficerskåperna som af manskapet, finnes bostäder på platsen. Under chefens för skolan befal stå ä±ven några äldre kanonbåtar, utrustade med kanoner at olika certer för elevernas öfning i skarpskjutning. Efter samma ide är under anordning skolor i flera af de engelska örlogshamnarne. Denna förändring har förorsakats deraf att amiralitetet bestämt det hvarje man skall för att kunna uppflyttas till A. B. (able seaman) hafva genomgått en kortare kurs i hufvudsaldigen artilleriexercis i exercisskola, hvarjemte för.slag lär vara å bane att utsträcka denna skyldighet äfven till eldarne, då man funnit behofvet af dt;mna yrkesklass å de större pansarfartygen Ö i och kryssame så stort, att fråga är å bane, om ej besättningslistorna måste ändras der hän, att eldare ingå i stället för annat manskap och derför äfven böra kunna användas vid kanonerna. Carlskrona den 7 November C. O. Olsen. Suppleant till föredraganden i 5:e Vetenskapsklassen. Olja såsom vågdämpare. På senare tider har uppmärksamheten allt mer riktats på oljas utomordentliga förmåga att dämpa brottsjöar. Mången fartygsbefälhafvare har enligt egen uppgift endast denna förmåga att tacka för hans fartygs lyckliga utgång ur striden mot elementen, och derföre lemnas också ofta rapporter öfver tillfällen, då olja användts under storm. Tack vare dessa rapporter och deras offentliggörande i olika maritima publikationer samlas så småningom en rik erfarenhet, som sålunda ställes till yngre och mindre erfarne befälhafvares förfogande. Månget lif och mycket penningar hafva sparats endast genom att på ett klokt sätt offra några liter olja, och man kan derför ej förvånas öfver, att det numera är ganska vanligt, att fartyg medföra olja endast och allenast af.sedd för användning under möjligen inträffande stormar. Det är visserligen sant, att ej alla inlemnade rapporter öfverensstämma i att prisa oljans ofvannämnda förmåga, men så är dock förhållandet i de allra flesta fall, och det synes sannolikt, att om man hade tillfälle att i detalj granska de fall, der oljan icke visat sig af något väsentligt gagn, det skulle befinnas, att förfaringssättet vid an vändandet varit oriktigt eller att man användt olämpliga oljor (mineraloljor).

35 - 6~ Allmänna &sigten synes emellertid vara, att vegetabiliska och animaliska oljor, utgjutna i en våldsamt upprörd sjö, i hög grad ega förmåga att dämpa brotten och a,tt förvandla sjön till en lugn, jemn dyning, för hvilken äfven hårdt lastade fartyg vaka. Vi skola här neda~1 återgifva innehållet af några rapporter angående oljas användning. Kapten Rodhe på.archdale yttrar: ''Jag har användt olja vid flera tillfållen under storm och har alltid funnit, att den hindrar sj ön från att toppa sig, men att den ej hindrar en lång sjö från att komma ombord isynnerhet inte i ett hårdt lastad t fartyg. Den hindrar alltid en brottsjö från att komma ombord, hvilket likväl är en god sak, och de långa sjöar, som komma ombord, höj a sig sakta öfver relingen, utan annan kraftutve;ckling än den som representeras af vattnets egen tyngd. Sjöns anslag blir aldrig så kraftigt, som då olja ej användts, hvarföre jag rekommenderar olja till användande, isynnerhet i krabb sjö. :B-,ör en lång sjö eller dyning, då intet brott förekommer, tror jag oljan vara till ingen nytta. Jag skall aldrig försöka att sätta en båt i sjön i hårdt väder ut.an att dessförinnan hafva utgjutit mycket olja på vattnet samt äfven försett båten med en fylld oljepåse. Vid länsning i hårdt väder tillråder jag, att utom oljan använda bugten af en kabel, med båda sladdarue fastgjorda på låringarne, utfirad akterut n. Befålhafvaren på franska passagerareångaren Dupuy de Lome, kapten Dechaille, anmäler, att han den 16 Sept. förlidet år å Lat. N 4~u och Long. \V 15" var utsatt för en hård storm från NO med vindstyrka 10 samt hög sjö från WNW, SO och NO. Kursen var SW. För att hindra sjön att komma ombord lät han fylla klosettskålarue så v~] för som akter med dref och olja samt lät sålunda olj an långsamt afrinna genom trummorna. Detta tillika med den olj a, som droppade från de utomborels hängda oljepåsarne, hindrade sjön från att komma ombord. 'Pyska skeppet Rutand var den 19 Maj på Lat. S 45" och Long. \V 110" utsatt för hård storm med hög sjö, hvilket tv~ngade skeppet att länsa. Olja utsläpptes från främsta lovartsklosetten, men detta kunde dock ej hindra, att en svår sj ö kom ombord, krossande relingen och åstadkommande annan skada. Kapten Schröder på tyska ångfartyget Bohemia, som öfver~ fölls af en NW-lig storm med vindstyrka 11, använde till den oregelbundna sjöns bekämpande olja, som utspreds öfver vattnet dels från påsar upphängda i fock- och storvanten samt vid kommandobryggan dels från klosettrummorna på båda sidor, belägna akter om kommandobryggan samt i aktre kajutan. Endast genom dessa medel, säger han, blef det honom möjligt att hålla sin kurs med den akterliga vinden. I annat fall hade han måst lägga bi. Svenska briggen Drott öfverfölls på Lat. S 31 u och Long. IN 50" af en ovanligt hård pampero. Fartyget var hårdt Jastadt och väldiga störtsjöar bröto oupphörligt öfver detsamma, hotande att slita bort skallmingen på luckorna. Uneler sådana förhållanden uthängdes vid båda kral).balkarne tve~ne segeldukspåsar h vardera fylld med dref, h varpå göts c:a l gallon olja, hälften fiskolja hälften petroleum. Ingen sjö bröt derefter öfver fartyget. Dock, kl. 11 e. m. gick en svår brotts j ö in öfver fartyget, krossande däcksbåtarne. Anledningen härtill var, att styrbords oljepåse gått förlorad, ty så snart en ny påse uthängts, hände det icke vidare, att någon sj ö kom in. Många flera exempel skulle kunna framdragas, men de anförda må vara tillräckliga för att visa oljans förmåga. Men ej blott för att skydda fartyg, som i öppna hafvet äro utsatta för svår sjö, utan äfven vid tillfälligt inträffande händelser, vid båtars firande i sjön och vid räddningsarbeten har olja, utgjuten på vattnet, visat sig vara af stor nytta, hvarpå nedanstående exempel torde tjena såsom bevis. På ångfartyget Funur, som elen 13 Mars på Lat. N 44 u od1 Long. \V 41" var utsatt för en svår storm, sprang babords rorketting och. ögonblickligen lofvacle fartyget till vinden. Tack

36 -65- vare, att utombords hängde oljepåsar på båda sidor, undveks att vid tillofningen någon brottsjö kom in. Befälhafvaren på engelska ångfartyg~t Siberian, kapten Park, berättar, att han den ~ September påträffat det drifvande vraket af engelska fartyget Little Wonder. Han gick upp i lovart om fartyget, utgöt en stor mängd olja genom främsta klosetten, hvarefter han kunde fira båt i sjön. Denna, som äfven rikligen försågs med olja, kunde derefter gå fram och tillbaka mellan ångaren och vraket nästan utan att taga in något vatten. Engelska ångfartyget Oltawa hade strandat på. Blonde Rock, Nova Scotia, och då dess båtar firades i sjön, användes olja med mycken framgång för att förtaga brottet på sjön. Franska paketbåten La Champagne påträffade den 22 Augusti i öppna hafvet engelska skeppet Alumbach, som lastadt med trä och stadt på resa från Masquali till Liverpool, sprungit läck och var i sjunkande tillstånd. Befälhafvaren på La Champagne, M. Boyer, ansåg det nästan omöjligt att kunna sätta båt i sjön för att rädda vrakets besättning, som tagit sin tillflykt till kajuttaket, hvarföre han hade för afsigt att afvakta stillare väder för bergningens verkställande. Då emellertid den engelske befålhafvaren ansåg sig behöfva omedelbar hjelp, emedan, äfven om besättningen ej bortspolades af sjön, den dock skulle vara utsatt för att hungra ihj el, enär den ej kunde komma åt proviantrnmmen, som stodo under vatten, så beslöt sig M. Boyer för att våga ett räddningsförsök. Han gick fördenskull upp 1'/ 2 kabellängd i lovart om fartyget samt lät genom babords klosetter utgjuta mycket olja, som, derigenom att maskinen arbetade, spreds vida omkring bildande på vattnet en stor brottfri yta. Dm efter. kunde båten, som äfven rikligen försågs med olja, j emförelsevis lätt firas i sjön. Båtens tilläggning vid vrakets läsida försvårades i hög grad, dels deraf att elen höga sj ön gick tvärs öfver fartyget och bildade riktiga vattenfall på läsidan, dels deraf att en mängd plankor af lasten o:rhgåfvo fartyget. Icke desto mindre lyckades tilläggningtm, och besättningen räddades. The 11 Pilot Chart of the North Atlantic Ocean", utgifven af the Hydrographic office i Washington, angifver följ ande korta allmänna regler för oljas användande mot brotts j öar. Tjocka och tunga o~jor äro bäst. Mineraloljor äro ej så verksamma som vegetabiliska och animaliska oljor. Rå petroleum har gifvit rätt goda resultat; raffinerad petroleu~ har visat sig sämre. Några slag af oljor såsom kokosnötolja och vissa slag af fisko~j a stelna, då de komma i vattnet, h varföre de äro obrukbara, men kunna med fördel blandas med mineraloljor. Såsom allmän regel kan bästa sättet för oljans användande anses vara att fylla klosettskålarue på bogen med dref och olja samt låta den långsamt afrinna genom afloppsrören. Ett annat enkelt och lätt tillämpligt sätt är att fylla segeldukspåsar med dref och olja samt, sedan i dessa små hål nedtill blifvit upptagna med en segelnål, upphänga dem utombords medels en sladd. När man länsar för storm, sprides oljan genom påsar vid Juanbalkarne eller från de främsta spygatten. Då vid svår slingring fartyget hotar att köra upp i vinden användes olja ±ör och akter om midskepps på båda sidor. Då man ligger bi, bör oljan spridas från lovarts bog. Med hög sjö tvärs på lifvet användes oljepåsar på bestämda afståndlångs hela sidan. Med hög sj ö från flera håll hängas flere påsar utombords på båda sidor. Utom ofvan nämnda sätt för oljans utspridande på vattnet hafva äfven andra i samma ändamål, blifvit försökta, hvaraf särskildt de torde förtj ena ett omnämnande, som af tysl;:a sällskapet för skeppsbrutnes räddning företagits med olj e raketer och olj ebomber, konstruerade af W. Meissel, officer på en af N orddeutscher L'loyds ångare. De första af dessa försök, verkställdes i December 1887 med raketer innehållande utom en krutsats af 0,4 kg. en bleckcylinder rymmande O,a kg. rofolja, försatt med något glycerin för att hindra oljan att 'J'idskr. i Sjöv

37 -66- stelna. Dessa försök, som företogos pa on Norderuey, lemnade ej tillfredsställande resultat, hvarföre nya försök anställdes den 27 och 28 Januari 1888 fi ån ångfartyget Neuwerk vid mynningen af Elbe. De afskjutna raketerna exploderade dels utanför bränningen i vattnet, dels i luften utanför och öfver bränningen. Af dessa försök framgick, att man helst bör låta explosionen ega rum i vattnet, enär den oljade delens form blir mera rund än om explosionen eger rum i luften, att raketerna helst böra afskjutas från land och att oljans inflytande på bränningen var mycket obetydlig. Den 13 April s. å. företogos försök med samma konstruktörs oljebomber. Bomben utsköts från en kanon liknande den, som vid räddningsstationer användes att utskjuta räddningstrossen. På djupt vatten bildades vid bombens explosion, äfven med ganska hög sjö, en jemn, brottfri fläck, som vid en laddning af 1 / 2 kg. tran uppgick till c:a 50 0-m. Egde explosionen rum i eller öfver bränningen, uppstod ingen sammanhängande yta, utan oljan sönderslets i mindre, handstora fläckar, och verkan blef ingen. Ännu ett annat sätt att utsprida o~j a på vattnet har nyligen blifvit uppfunnet och patenteradt af Mr Sidney I. Prescott. Apparaten består af en flottör, på hvars undre sida finnes en tub innehållande olja. I ena ändan af denna tub är en ventil, hvarigenom oljans matning kan regleras. Nära andra ändan af tuben är en piston, som kan glida in i röret. Pistonens yttre sida påverkas af vattnet och indrifves i tuben, hvarigenom oljan tvingas ut genom ventilen. Apparaten bogseras af fartyget på ungefär samma sätt som den franska släpminan el. v. s. med en hanfot, hvars främre part är betydligt kortare än den aktre. Många äro för öfrigt de redan befint,jiga apparater, som konstruerats i syfte att begjuta hafsvattnet med olja. Men i sjelfva verket torde de redan omnämnda, af Förenta staternas hydrografiska departement utgifna enkla föreskrifterna för oljas anyfinclande mot brottsjöar. vara de me,;t. praktiska Det antal menniskolif och fartyg, hvilka redan torde hafva bruket af olja att tacka för sin räddning, mana t i Il fortsatt arbete på utvecklingen af detta för den sjöfarande vigtiga hjelpmedel. Det är väl ganska påtagligt att detta mången gång kan blifva det halmstrå, till hvilket han klänger sig fast, och som håller honom uppe uneler hårda pröfningar. Det är emellertid derför af vigt att all erfarenhet som elen sjöfarande under utöfningen af sitt yrke insamlar rörande olj as användning såsom vågdämpare må blifva tillvaratagen, sammanställd med andras erfarenheter och derefter publicerad till den sj öfarandes ~ j enst. En sådan uppgift har : the U. S. Hydrographic Office'' -- bland många andra nyttiga uppgifter -- uppställt, för sig. Det mottager derför med nöj e, j a, uppmanar fartygsbefålhafvare att insända rapporter i dylikt hänseende, hvarefter de månatligen offentliggöras i den förut omnämnda "Pilot c hart etc. 71 Dylika uppgifter kunna insändas antingen direkt till: "Hydrographic office, Navy Department, rl'aslti-ngton, D eller genom närmaste nordamerikanska konsulat. Verldens handelsflottor år Efter ''Nautical Magazine meddela vi nedanstående ur :'Lloyd's Register" hemtade siffror rörande ha'nd elsflottornas storlek m. m. vid slutet af år 1891, varande segelfartyg om mindre än 100 reg.-tons drägtighet netto och ångfartyg om mindre än 100 reg.-ton brutto icke inneslutna i beräkningen. Antal f'artyg. Tontal. England med kolonier egde... 11,965 om 12,455,687 Förenta Staterna ,927 1,926,426 Tyskland ,851 1,703,754 Norge ,333 l,gsj,759

38 -GS- Frankrike ,210 1,057,708 Italien , ,840 Spanien ,962 Sverige , ,505 Ryssland-Finland.... 1)96 481,799 Holland ,791 Grekland , ,483 Danmark ,676 Österrik e-ungern ,812 Turkiet ,172 Brasilien ,972 Japan ,302 Belgien ,541 Chile ,595 Portugal ,168 Argentina ,683 I{ina ,566 Hawaii ,489 Egypten ,689 Uruguay ,929 P eru ,625 Andra länder, tillsammans ,575 Summa 32, Af ~etta antal fartyg fördela sig å ng- och segelfarty~en på de ohka länderna enligt följ ande sätt: Ångfartyg. Antal. 1'outnl England med kolonier 6,881 9,116,883 Förenta staterna ,252 Tyskland ,088,830 Norge ,537 Frankrike ,799 Italien ,197 Spanien ,925 Sverige ,754 segelfartyg. Antal. Tontal. 5,084 3,338,804 2,866 1,354,174 1, ,924 2,818 1,346, ,909 1, , , , Ryssland-Finland , ,706 Holland , ,987 Grekland , ,914 Danmark , ,782 Österrike-Ungern , ,437 Turkiet , ,639 Brasilien :lO 116, ,884 Japan , ,810 Belgien , ,429 Chile , ,735 Portugal , ,380 Argentina , ,155 I{ina , Hawaii , ,641 Egypten G 16, ,493 Uruguay , ,675 Peru l 2, ,525 Andra länder , ,099 Summa 12,193 14,562,003 19,873 9,132,505 En öfverblick öfver sammanlagda tontalet för alla fartyg under åren sådant det angifves af ''Lloyd's Register" visar att detta tontal under år 1890 växte med 788,307 ton och under år 1891 ytterligare ökades med 754,550 ton. Sannolikt angifva dessa siffror ändå icke den verkliga tillväxten, och om hänsyn tages till att ångarens transportförmåga är omkring tre gånger så stor som segelfartygets af samma storlek, så är denna ökning i sj elfva verket mera än tre gånger större, än som synes af nyss angifna siffror. Enligt denna beräkningsgrund skulle det r:flektiva tonnaget vid slutet af de sista fyra två-årsperioderna hafva varit: Effektiva ton 42,090,338 42,574,951 48,122,395 52,818,614

39 På sex år har det flytande effektiva tonnaget vuxit inemot ~5 procent, och det är derför ingalunda förvånande, att egare af fartyg, såväl nu som under närmast föregående tid, ofta göra elen erfarenheten att frakterna äro för låga, och att ångare, hvilka icke äro förseelda med besparande maskiner eller byggda, så att cle kunna föta ett maximum af last på en gifven trade, hellre böra läggas upp än hållas i arbete. Sedan någon tid tillbaka har tillskottet af nybygdt tonnage öfverskriclit behofvet, och beklagllgtvis har detta förhållande under det löpande året ytterligare förvärrats. - N Ordamerikas Förenta stater hålla sig ännu nominelt såsom N:o 2 på rangskalan bland fartygsegande länder; men då beräkningen göres på grundvalen af det effektiva tonnaget blifver ordningen mellan Förenta Staterna, Tyskland, N org~ och F raukrike följ ande: Tyskland med ö ton N.-Am. Förenta Stater... " 3,070,930 '' ' ' Frankrike ,765, Norge " " ' ' Det af ånga framdrifna tonnaget växer fortfarande raskt inom de flesta handelsmariner. Enelast Förenta staternas och J apans _ samt några andra länders ångfartygsflottors tonnage har under år 1891 gått tillbaka. Under åren ökades nedanstående länders ångfartygsflotta med följ ande tonnage: Englands med omkring tusen ton Tysklands N or ges 11 Hollands " " n 11 Nord.-Am. Förenta Staters med omkring Ryssland-Finlands 11 )) n " n 11 Brasiliens n : Frankrikes Greklands ::;)veriges l1 " 28 11,, " -71- Spanien,; med omkring ~:d tusen ton Österrike-Ungerns med omkring " " Det mest anmärkningsvärda draget hos de statistiska uppgifter, som för år 1891 kunna hemtas ur "Lloyd's Register", är att de uppvisa en till växt uti segelfartygens totala tonnage, visserligen icke stor, men ändock betydelsefull i betraktande af att detta tonnage nu i många år befunnit sig i ständio nedåtgående. Orsaken till det med 1891 inträffade afbrottet får nästan uteslutande tillskrifvas engelska redare, som höjde det brittiska segeltonnaget med 138,000 ton. De små ökningar som spåras i Sveriges, Rysslands, Danmarks m. fl. länders segelflottor inverka ej nämnvärdt, men utvisa att hos Östersjömakterna, med undantag af 'l'yskland, förtroendet för detta slags fartyg ännu förefinnp.s. R vad den norska segelfarten vidkommer, så är det svårt att veta, hvad det har att betyda, att segelflo~ tans tonnage under år 1891 neclgid\: med 14,000 ton, i bet,raktande af att den året förut växte med ton. o, ' - Den lilla ökningen i Sveriges segelflotta 1891, 5,500 ton, motväger icke minskningen året förut. Engelska kolonierna egde vid 18U1 års slut 7 4,000 ton segelfartyg mindre än vid nästföregående årsskifte. Fotogens eldfarlighet vid beskjutning. En kanonskjutning emot kärl med fotogen har utförts utanför 'l'aulon, i ändamål att utröna 7 huruvida denna mineralolja, som blifvit föreslagen till användning såsom bränsle för torpedbåtar, kunde vara farlig att använda för krigsbruk. Tio kärl, fyllda med fotogen voro uppställda på en flotte bakom en stålplåt, föreställande siclan af eu torpedbåt. l\1ecl en 47-mm. snabbskjutande kanon skötos tolf skott emot plåten på 100 meters afstår(cl. Åtta kä,rl med fotogen f~ttade eld. I

40 -72 - elen rapport, som af kommissionen, h vilken öfvervakat sk j utningen, afgifvits till sjöministern, afstyrkes användandet affotogen såsom bränsle för torpedbåtames ångpannor. (Le Petit Journal, ) Snabba resor. Inman-bolagets ångare City of Pw is har förliden höst verkstält en resa öfver Atlanten, mellan Queenstown och Sandy Hook, som ställer alla föregående i skuggan. Tiden för denna resa, 5 dygn 14 timmar och 24 minuter, understiger med l tim. och 34 minuter det förutvarande rekordet, som äfven hölls af samme ångare. Största tillryggalagda distans per dygn var 530 distansminuter; medelfarten under öfverresan 20,7 knop. Samma bolags ångare City oj New- York håller rekordet ostvart. Ett segelfartyg om 2,000 ton Loch Torridan har, äfvenledes förliden höst, fullbordat en resa mellan Gravesend och Hogson's Bay, eller en väglängd af närmare 15;000 nautiska mil, på 7 4 dygn, h vilket gör en medeldistans pr dygn af 202,~ minuter och en medelfart af 8,o knop. Största pr dygn tillryggalagda distans var 341 minuter. Några ord om flottans dykare. (Insänd t. ) Artilleristen, manövristen, skytten, signalmannen, eldaren - ja hvar och en, som har en uppgift att fylla under denna väpnade fredens tid, erhåller utbildning och bringas i tillfalle att förkofra sig eller åtminstone att underhålla den färdighet han en gång förvärfvat. Dykaren är dock i detta afseende förbisedd, oaktadt hans yrke på honom mången gång ställer både maktpåliggande och farliga uppgifter. Huru mången gång räddas ej ett fartyg från ärl den ena, än den andra svåra följ den af ett missöde genom ett hastigt, kraftigt och klokt ingripande af en dykare? Huru många tusentals kronor inbesparas ej genom en säker och van dykare, som återfinner ett förloradt ankare, en sjunken mina m. m.( - 7~- Hur rådvill står man ej, när dykaren förklarar, att han ej kan gå ned på det djupet och ej kan arbeta på den bottnen o. s. v.; då man nästan kan vara säker på, att en van dykare utan svårighet skulle löst uppgiften? Man kan visserligen tvinga honom att gå ned på skäligt djnp eller, om han nekar, utstryka honom som dykare, men man kan ej tvinga honom att finna en sak eller att på ett klokt sätt arbeta på bottnen - dertill fordras vana. Sedan han gått ned kan man ju ej kontrollera, om han gör något eller hvad han gör, äfven om man - hvilket alltid borde vara händelsen - medelst talrör e. d. kan meddela sig med honom. Efter genomgången kurs får dykaren aldrig öfning annat än rlå hans biträde verkligen erfordras, och då är man genast fardig att sätta stora fordringar på honom. På så vis kan inträffa att en dykare visserligen varit kommenderad i denna egenskap å flera fartyg, men aldrig kommit i tillfalle att efter slutad öfningskurs få utföra något dykeriarbete. När man sedan efter elylik paus på kanske 7 a 8 år - sådant har händt - sänder ned honom i en annan sorts klädning, än den han öfvats uti, med ovana pumpare, ingen som förstår sig på vare sig apparat, pump eller en dykares handterande - då tro vi mången skulle tveka att krypa in i hans kläder och man får sannerligen ej förundra sig öfver att dykaren under sådana förhållanden förråder en ganska förklarlig oro. Han vet, att om han nekar, förlorar han sin befattning som dykare och mi ster dermed en ganska god extra inkomst. Då vågar han hellre försöket. På de sju åren har han kanske glömt hur påklädningen sker, hur slangarna kopplas m. m. sådant får man då passa och försöka. I lyckligaste fall finnes någon som varit med om dylikt arbete förut och som biträder vid påklädningen, under det maskinisten smö1j er pumpen, skepparen najar stegen och officern, som leder arbetena, läser i den engelska eller franska handledningen för att kontrollera att ingenting uraktlåtes. Under dylika omständigheter kan det vara obehagligt nog att gifva order om dykning. Att ej flera

41 -74- olyukshändel:ser inträffat, kan man lugnt skrifva på slumpens konto. Och hur lätt vore det ej, att hålla dessa yrkesmän i nivå med de fordringar man ställer på dem? Hvar fjortonde dag under expedition och för öfrigt när tillfälle erbjuder sig borde, dykaren gå ned, hvarvid såväl han som hans medhjelpare finge öfning. Finnes ombord andra dykare än den dertill kommenderade, borde dessa äfven öfvas, likaväl som sekunclkommendören, N:r 3 och 4 vid artilleripjeser få öfning med sina vapen. Dessutom borde en repetitionskurs årligen anordnas, helst i April månad, innan fartygen lemnat stationen. Fördelaktigt vore, om eldare i allmänhet utbildades till dykare och maskinisterna hade kännedom om apparaterna, ty då hade man alltid ombord folk, som km11de sköta ouh tillse dykeriet. Officerarne, som ofta få leda dylikt arbete, borde äfven genomgå en kurs, som kunde förläggas till deras utbildning på varfvet. De ringa premier man på så vis erlade skulle helt säkert betala sig mångdubbelt genom erhållandet af säkra dykare och vana handhafvare af materielen. Litera tur. --s- Tillägg till lärobok om för flottan fastställda sjelfgående min or 'l'ill afhandlande :schwarzkopffs 35-cm. mina Mj88. ReclakLionen af Tidskrift i Sj ö väsendet. (Insänclt.) l\lctl anledning af det i sonasl utkomna häftet af Tidskriften*) af Red. såsom ege t infijnla yttramlo i do spursm,11, so m npp;;tiltt genom ntgifvandet nf Tilliiggtill liirubok om fijr llultan fastsbilida sjcllgåondc minor>,, anhåller underteeknad *) Syftar vå föregående årgitngs niist sista häfte. P;l grund af bri stande ulrynuno kttudn lenn<t artii\l') ido, siisom ~ i g bort, införas j sam111a årgångs s i st;~ l1iift,e, Rerl, 75-,,Il!'lats för ytterligare 11iigm unl i li mnct, Pj af lwgiir att ha sista unlel, ty detta väntar h~. n ej att få, utan emedan Rctl:s uppfattning är, att denna är en fi.,r tj ensten mycket vigtig fråga», och yttrandet är affattadt på ett sådant siitt, att det framtvingar ett svar. H vad tirlen for bokens utgifvanclc beträffar, så lir detta en sak, h varom Kong!. marinförvaltningen beslnth, och jag har derför intet att tillägga, till hvad jag förut meddelat härom. Men då Retl. pä tal om hemlighållandet af minans konstruktion säger, att jag ej niimnt «att bogäran om ilenna fritagelse oj gjortlos fiiit iin den 17 Aug. 18\Jl samt att' den erhölls genom skrifrelsc från fabrikanten tre d<lgar senare, tilläggande: «denna orsak till dröjsmålet med tilliiggets utgifvande lwn således knappast!liggas fabrikanten till last», s1 tyckes Rctl. ej!"lista sig vid den ganska vigtiga omstiindighetcn, att Kong!. marinf0rvaltningcn just då liig i nn<lcrhamlling om bestiillning af nya minor; först dtt hlcf n1imligen fahrikanten i tillfiille att genom eftergifter fö1skafi<t sig förmånen af en ny bcshillning - eftergifter, scim han helt nhturligt skulle varit föga benligcn att lcmna ut;m någon dylik förmån. Att_ 35 cm. minan 1\1 \)L oj erhå.llit någon offiriel benlimning vi< l tlen tid, Ullägget utkom, var ej något «oöfvcrstigligt hinder fur dess bcskrifv~mle iw; Ulcn att rycka ut ett af s kilon och utlemna de andra. är ett svagt inkast. Umlcr minans tillverkning toretog-os n~g-ra gansim viisentliga för~ndringar i dess konstruktion, flera hade kunnat följa, ty fastställelsen den 27 Nov. lh91 var ej mer defiuitiv» lin den, som egde rum elen 28 Aug. samma 1r, och vid afprufningeu, sum egdc rum först i Juli månad i år, hade mycket väl kunnat hiinda, att mottifikationer å dessa visht sig vara behöriga. FrågaR: är det under sådana omständigheter lämpligt att utgifva beskrifningen på minan, innan den l cve~ en1ts "! Red:s pilstående, att förf. ser många svårigheter for att göra en beskrifning på det hemliga rummet», är en oriktig tolkning af mina on\. H vad jag &agt od1 ännu vidhåller är, att l!å en del af minan ej kan l.jeskrifvas i boken, ger dott1t svårigheter för en tydlig framställning i denna af ile skilda delames siitt att arbeta tillsammans. Att det skulle vara bemfligt att nu åter göm on separat, hemlig bcskrifning på det hemliga rummet, d1 en sårlan redan l'örut utgi( vits, endast för att beskrifva en såtlan detaljförändring som att en länkstung iir tilllwpphul en arm på en annan sida om dennes axel, inser jag ej. For att komma till full insigt om minans alla detaljer miste Lieuna i 1 lla hämlclscr studeras isärtagen, och rr;an får ej fi.\rntslitta så föga sinne fiir det mekaniska hos dem, som skola hanclhafva minor, att dem göres behof af en ny beskrifning p1 det hemliga rummet endast dorlör, att en olikhet af detta slag förefinnes samt att detta inverkar l'å liinkstitngens rörelse. Sa mma forutsättning hnr gjurts boträffande den sista utvoxlingen fur svänningen af fj edrarne till tlen hydrostatiska pi s tonen. Djapregleringsmekauismcn i det hemlig t rummot lir on kopia af den af Whitehoad uppfunna och iinnu anviinda. och detta har jag mor iin en gång framhallit iifvensom att denna iir hem lig. Att Red. dot oaktadt!mr svårt att in ~e, hvad ett kontrakt med lvkite/1 ead (C: Go i Fmme har att skaita med en mi11a tillverkad hos Jl[nscltincnbaunctiengesell:;e/wft i Berlin> iir oförklarligt. Gen< m fritagelse från löften, gifna till den scuaro linnau, har m tn ju ej frit.1 ~ it s från ljdigaro ingån~na förpligtelser tih firnjan Whitej_wad & (;u,

42 - 76 Botriiffan<le maskinens ig~ngsåttning iir det ju rätt inlrcss~nt att crfar;1, hvad konstmktörens af's(gt varit. Men iifven om denna varit mig förut bekant. skulle jag vid minans be:skrifning icke framställt igångsättningen genom lär.kluft såsom något karakteristiskt tör minan emedan den så illa uppfyller, hvad solll denned säges hafva afsetts, att minan ej kan sägas besitta den egenskap, man velat tilldela henne. För ett rätt bedömande af minan äro upplysningar om af Rigten ej tillfyllest; man måste äfven hafva erfarenhet om, hur minan i verkligheten forhåller sig, och verklig<t forhållandet är, att minans maskin ibland f~r den omtalade först;t igångsättningen, ibland icke, och hvilketclera iir endast beroende at en sådan obetydlighet som konsistensen hos oljan, hvarmed tryckregttlatorns ytor smörjas. Har oljan stelnat - och detta gör den ganska snart, då oljelagret mellan ytorna är ytterst tunn t - hindrar elen luften att lärka igenom, oeh maskinen sättes då ej.j gång, förr än minan kommer i vattnet. Anordningen för maskinens igiiugsättning genom llickluft ii.r nr ingeniorsynpunkt föga konstruktiv, och den nuvarande tryr.kregulatorn hade mycket lätt kunnat konstrueras så, att den omtalade afsigten vunnits: ett försök i den rigtningen har hiir med framgång utförts å en af minorna. Det är just det bristfalliga i den nnvamnde igångsättningen, som gifvit anledning till en ifrågasatt förändring af <lctma till likhot med h vad som tillämpas å MI!J l, der alla fordringar på en go( l igångsiittning på ett utmärkt siitt fyllas. Denna förändring kan på intet vis få na.mn af betydliga förändringar, som Red. gifvit den, enär den är mycket llttt ntfonl. Jag har ej sagt att hanen ej kan åtkommas. Skulle genom ovarsamhet virl minans handterande detta sl\e, har det dock ingen annan verkan än den, som åstadkommes, då hanen vid minans utskjutning slås tillbaka inuti tuben, nämligen att maskinen sättes i sakbt gäng, om den mycket omtalade läckluften kommer fram; i annat fall har de.t ingen verkan alls, och hanen iir i båda fallen lätt återförd i det stängande läget. Hanens mer eller mindre utsättande för vidriirande - något, som förekommer å alla minor - var dock ej det, som frågan gällde, utan (]etta var faran för minans försättande i obru kbart skiek, om den hamiteras på det sätt, anmälaren finner «viilbetiinl<t. Sliden har Jör kritiken varit en stötesten, och det är att hoppas att de, som hafva behof a.f' en fullständig kännedom om minan, studera den bättre, än den, som nu tagit sig för att kritisera ett arbete utan att förnt hafva «närmare stu (lerat>> det ämne, som han gjort till föremål för sin kritik. Några fåror i den yttre slidens mr,nteh finnes c) af det skäl att de äro alldeles obeltöfl 1:ga. Hvar och en, som är berättigad att om minan inhemta kännedom, kan tierom liitt iifvertyga sig. Till sint ber jag få framhålla att, emetlan jag bemött den mot boken förda kritiken, jag derfor ej ansett mitt arbete vara utan brister. Boken är, såsom rless titel anger, afsedd att vara en lärobok, oeh lärarens uppgift är att muntligt utf)'lla, hvad som bn brista i tydlighet. Det bästa undervisningsmaterialet iir dock alltid sjolfva minan, och utan att studera denna kan hvarken eleven i skolan eller tlen, som idkar SJelfstudier, komma till full insigt om dess sinnrika konstruktion. Stockholm len 2!) November 18!)2) Olof R. lamdberg. 77 Meningsutbytet rörande Tillägg till lärobok om for flottan faststäi!th sjelt' giiende minor» har antagit sådana dimensioner och beklagligtvis äfyen en sådan ton, att vi anse detsamma icke böra vidare fortg;\, sedan författaren nn lemnats tillfiille att besvara våra yttranden med anledning af hans svar på kritik> _- Att vi, af hvad förf. ofvan anfor, icke finna anledning från"'å hvad vi förut i ämnet yttrat, behöfva vi knappast tillägga. Atskilligt skulle' vara att invända mot ofvanst'ende svar, men ri afstå derifrån, emedan «ord foder onl» oeh vi önska di skussionen i ämnet för denna gång afslntad. Dock vi]j;\ vi med afseende på de mångomskrifna fårorna i den yttre slidens mantal citera ett skrifligt uttalande af fabrikanten sjelf: Die anf dom inneren Schiober befindlichen zwei kleinon Hilfskanäle s te hen. mit dem Einströmnngskanal dll!'eh o~dcci im JJ{antet des tinsset rn Schiebers entsprechend angebracliten Bogen in Vcrbindung, nnd ist dm ch diesen Umstand ein Anspringen der Maschine in jeder Lage ermöglicht. Red. Innehåll i åtskilliga maritima och krigsvetenskapliga tidskrifter J(ongl. J(J"'iysvetenska]J!~-Akademi ens HandUngm och 7'iclskrift 21 :a häftet. Sekreterarens anförande pii Akademiens högtidsdag: Akademiens l äri ngsämnen for år 1893; Det militära postväsendet i fält. 22:a ocl1 23:e häftena. Andre styresmannens anmälan om afaåtl"ne och tillkomne ledamöter; statistik öfver rekryteringen af stammanskap ~id ~ilrfvade armcen under åren : Hanaus belägring ::!4:e häftet. Karl XII:s plan för fälttåget mot Ryssland 1708 och 1709; En fiiltskjutning med alla. vapen i Tyskland. AJ t illej i-tidsk'rift. 5:e och 6:te hiiftena. Vår nya härordning; Inle <lan(le anmärlmingar öfver de tryck, som alstras af en del nya drifmedol; l<'örslng till skjntinst!'llktion for tyska fastningsartilleriet; Skjntförsök med 12-cm. haubits fm i8d och Hi-cm. kanon fm l84, ntförd~t å.fi'iarma skjutfält hösten Nm sk Ticlsskrift for Sövcesen. ll:e ärg. 1:a och ::!:a häftet. Bör tlen nuvarnnde planen för sjökrigssiwlan undergå uågon föriindring och i sä fall lnilka? Hvacl bör göras för att rest>rvofficerare skola kunna bibehålla intresse for tjensten och militiirisk duglighet? En normalstrid; Också en normalstrid, Ballistit; Nutidens flott;t och dess spörsmål; Franske torpedbåten Dmgon; Georges C. Bakors undervattensmt; Torpedbåtar, deras organisation och taktik; Om lant('rneföring. 3:e hilftet. Torvedbåta r, deras organisation och taktik; Är det fiirsvarligt att bibehålla Carljohansv::ern som flottans hufvudstation? Bruket af olja att dämjl'l sjögång; Sårbehandling; Något om Kinas sjiif\irsvar; Är torpcdbttten användbar såsom kanonbåt? Dansk Tillst>k1'ift fm Sövcesen. 27:e b~nd. 4:e häft. Vapnens teknik; Om transport af torpedbåtar; Tyska marineris torped-vilsen Seo clfartyo s r iu g Skjntförsök mot Resistance... ' " " " ' 5:e häftet. Det snabbskjutande artilleriets inflytande pii taktiken och skeppsbyggeriet; segelfartygs rigg; Torpedbiltars bruk under krig. 1lia.1 ine-rundschau. IO:e oeh ll:e hiift. :Frankrikes marinbudget!lir i'u 1R92 ot:h (less öde; «Meer» och «Schiff i d3cowulf»; Kronpri'll.~, Ji'riedric /, Crr d

43 -78 - och A rndnius, deras historia; Rysb1 slagskeppet Tri Strjaliteljn o1 h too pedkryssaren Gridcu; Nya fartyg för Förenta Staternas flotta. 12:e hiift. Tredagars slaget i Dardanellerna den 17, h Hl.Tuli 1657; Ryska pansarskeppet Gnn,qut; Nya l'artyj för argentinska flottan; Engelske kryssaren.apollos grundstötning. J1fittheilungen cttts cle1n Gebicte des Seewesen.'l. l\':o X. Bidrag till maritim fysik; Den rekonstruerade k ra ''ollen Santa Maria.; Ett mörsareskepp; Tornskeppet Miantonomo!ts sjöegenskaper; Öfver torpedbåtars bogse1ing af pansm skepp; J<'ranske torpedbitten Dmgon: Brittiska slagskeppet Jl-ldass Bm'(leur; Aluminium-naphta-jakten!Jb;qnon; Försök mot pansarplåt i Amerika och England; 8kjtttförsök mot R cs islance; Chilensim pansn rskcppet Capitan Pm.!; Den amrribncilm trc-skrnf-kryssareu Colnmbia. N:o XI. Den praktiska Meteorologien me1l hänsyn till viidcrleksprognos; Anmii.rhningar öfver dc senaste profturerna med fartyg af engelska örlogsflottan; En artillerifråga; Förenta Statcrnas hamnförsvars-ramskepp Ammenmm; l 'ranske pansarkryssaren J,atouclic-11 ev illc; Nya engelska torpedmtar; En till segelfartyg löriindrad ångare. Tm.wnal of tlle lloyal ljnitecl Sm.. vice InsUt,ttion. September. 1Llgrrsinsgovär, deras sista utveckling och efl'ckt; Fiirgblindhet; Torprdniit-förRI'tlt'. Oktober. ]i'ra.nska flottans manöver 189:!. Novcmuor. Ryska flottan. P1 ocee(ung.s of the Royal A1 tillm"y Institution. Oktober. J<\',ronta Statemas?vlilitiir-Almtlemi vid West Point; Det sista chilenska kriget. Rerne M (t1'iti me et Coloniale. September. :Fransk skeppsbrott statistik for il.r 1890; Anteckningar :1f nppbönlsliikaron på. fregatten A rdhuse ~trcn (slut); Upphofvet till franska Indien, Jan Eegtun 170G--5G (forts.); Historiska studier öfver fransk:t iirlogsflottan (forts.); J,uftseglingskonsten o< lt utforskningen af afrikanska kontmenten (forts.); Granater la1ldade med nitrogelatin; Amerikanska pansarkryssaren 'lkras. Oktober. Nya Caletlonien oeh 1less innebyggare 1890; J,uftseglingskonsten och utforskningen af ati'ikanska l;ontinenten (forts.); Upphofvet till fran ska In1lien, Jan Begum 170G -5G (slut); Fransk skeppsbrottstatistik för år 18~10 (slut); Bidrag till sjötaktikens geometri; studie öfver Yiirmets mekani8ka teori (forts.); Engelska tullverkets personal tillförd flottan; Fiirbiittringar i Je engelska hamnarne. November. Landsiittning af la.ndstigningetrupp; Luftseglingskonsten och utl'orskningcn af afrikanska kontinenten (slut); Nya Caledonien oeh dess innebyggare 1890 (forts.); Krut och häftiga spriingiimnen (forts.); Tyska flottan (forts.); J)e forna marintrupperna (forts.); Historisk:i stutlier ;,fver fmn ska örk>gsflottan (forts.); Engelska s!agskeppen Bnrflcnr, Ocnlurion och '1'/nuulercr; Amerikanske kryssam e ColmnMa och J11co blclwarl; Engelska flottans manövrer 189~ ; Ryska flottans manövrer i Östersjön; Sjökrigsskolan i Nord-Am. J<'örenta stater. December. Sjöstl itlen vid Caldera; Nya Caledonien oeh dess inneuyggare 1890 (forts.); Sbldie öfver värmets mekaniska teori (forts.); Kol i östra Indien; Historiska studier öfver fran ska örlogsflottan (forts.); Engelska slagskeppet Rwm'Uies; Engelske kryssam e Ha.wlce, fplriycnict od1 Sa.pplw, Cnnard-bolagets nya båtar; Medel att :lväga.bringa. kommunikation mellan ett strandallt fartyg och land. Pt oceeclin(is oj' the U. S. Na:tml Inst'itute. N:o H. Om sårades r;,rsta hehandling or h transport.

44