Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Västra Innerstaden

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:30 Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Västra Innerstaden Stadsdelsrapport S kolrapporter

2 Innehåll Stadsdelrapport Skolrapporter Ribersborgs rektorsområde Mellanhedens rektorsområde Dammfriskolan

3 Stadsdel Västra Innerstaden Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Västra Innerstaden UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1

4 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inledande beskrivning av kommunen. Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5 av maximalt värde 10. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns 11 facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Kommunen är sedan 1996 indelad i 10 stadsdelar, vilka var och en styrs av en politisk nämnd, stadsdelsfullmäktige, med tillhörande tjänstemannaorganisation, stadsdelsförvaltning. Stadsdelsfullmäktige ansvarar inom sitt geografiska område för obligatoriska skolformer, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, invandrarfrågor inklusive svenska för invandrare, fritidsverksamhet med vissa undantag, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, kommunal hälso- och sjukvård, stadsdelsbibliotek i den mån detta ingår i 2

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Västra Innerstaden området, lokal kultur samt vissa uppgifter rörande fysisk planering och gatuoch parkunderhåll. Olika stadsdelsnämnder har kommunövergripande bevaningsansvar för vissa frågor. Stadsdelarna Husie, Hyllie och Rosengård har bevkningsansvar för förskole- och grundskolefrågor. Stadskontoret är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation. SDFavdelningen arbetar mot de verksamhetsområden som sorterar under stadsdelarna. Avdelningen tar fram kommungemensamma program och mål för stadsdelarnas verksamhetsområden samt ansvarar för uppföljning av desamma. En mall för Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad beskriver struktur för skolornas kvalitetsredovisningar. Med dessa och stadsdelens årsredovisning som underlag upprättar Stadskontoret därefter en rapport över Malmö Stads samlade kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola. Stadsdelarna får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. Ett grundbelopp fördelas för vissa grundkostnader och är lika stort för varje stadsdel. Därutöver fördelas en resurs med hänsyn tagen till antalet invånare i stadsdelen. Tilläggsresurser fördelas utifrån sociala kriterier som beskriver levnadsförhållandena i stadsdelen. En mindre del av resurserna är anslagsfördelad och gäller kommunövergripande verksamhet. När den totala ekonomiska ramen är fastställd kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut som även avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna samt ett delbeslut som avser den verksamhet som delegerats till utbildningsnämnden. Samtliga beslut riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Skolverket vill poängtera att stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas och stadsdelarnas olikheter. Genomförandet av inspektionen i stadsdel Västra Innerstaden, Malmö kommun Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Per Ingvar de la Motte, Lena Godin, Jan V Nilsson, Helena Plantin samt experten Anna-Karin Falkenström. Besöken i verksamheterna inleddes den 14 januari 2005 och avslutades den 4 mars

6 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från stadsdelen, stadsdelens grundskolor och ett urval av stadsdelens förskolor och fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om stadsdelens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I stadsdel Västra Innerstaden, Malmö kommun, genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen. I de olika verksamheterna intervjuades skolledning samt representanter för resursteam, personal, elever och föräldrar. Besök gjordes vid samtliga skolenheter i stadsdelen. Förskoleverksamheten i stadsdelen inspekterades med utgångspunkt från en bedömning på huvudmannanivå. Intervjuer genomfördes med ledningspersonalen för förskoleverksamheten samt personal- och föräldrarepresentanter från samtliga förskolor i stadsdelen. På två av stadsdelens förskolor genomfördes besök. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit stadsdelens utredning om Svenska Balettskolan på Dammfriskolan. Inspektörerna har även tagit del av dokumentation om Kulturkopplingen (se vidare avsnitt 3) och om det kommunala projektet Välfärd för alla.. Inledande beskrivning av stadsdel Västra Innerstaden Västra Innerstaden, som ligger mellan Malmö centrum och havet, har cirka invånare, fördelade på ungefär hushåll. Bebyggelsen består huvudsakligen av lägenheter och funkishus byggda under och 50-talen, men även av villakvarter och nybyggda lägenheter. Stadsdelens strandnära läge och dess grönområden medverkar till stadsdelens attraktivitet. För närvarande ökar antalet yngre och barnfamiljer i stadsdelen. Den övervägande delen av Västra Innerstaden präglas av en stabil socioekonomisk situation och utbildningsnivån är företrädesvis hög. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är avsevärt större i Västra Innerstaden än i Malmö som helhet och den genomsnittliga inkomstnivån i stadsdelen ligger över kommunens medelnivå. Stadsdelens välfärdsindex (se inledande beskrivning) är 7,6, vilket placerar stadsdelen Västra Innerstaden på andra plats bland stadsdelarna i Malmö. Endast en liten del av barnen lever i familjer med utländsk bakgrund. Cirka 10 procent av invånarna är födda i utlandet, vilket är en lägre andel än för Malmö totalt. Av barnen i skolorna är det cirka 17 procent som har utländsk bakgrund. I ungefär en tredjedel av hushållen med barn lever barnet/barnen med en en- 4

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Västra Innerstaden samstående förälder. Av skolbarnen är det hela 60 procent som inte lever tillsammans med båda sina biologiska föräldrar. Barn- och ungdomsverksamheten i stadsdelen är indelad i tre geografiska områden: Dammfri, Mellanheden och Ribersborg. Inom varje område finns förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola. Rektorer och biträdande rektorer leder varje skolområde. Stadsdelsfullmäktige är den kommunala nämnd som ansvarar för verksamheterna. Västra Innerstadens förskoleverksamhet omfattar elva förskolor. Flertalet rymmer tre avdelningar eller fler och en av förskolorna bedriver sin verksamhet utomhus i en av kommunens parker, nämligen Pildammsparken. Till följd av hög in- och utflyttning i stadsdelen är omsättningen i förskolans barngrupper stor. Vid Dammfriskolan (årskurserna F 9) finns en förberedelseklass med elever från hela Malmö, samt särskola med två undervisningsgrupper för årskurserna Till skolan är även knuten den riksrekryterande Svenska Balettskolan i Malmö (årskurserna 4 9). Dammfriskolan ingår i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan. Inom Mellanhedens område finns två grundskolor, Mellanhedsskolan (årskurserna F 6) och Slottsstadens skola (årskurserna 7 9). Inom Ribersborg finns två grundskolor, Ribersborgsskolan (årskurserna F 6) och Fridhemsskolan (årskurserna F 6 inklusive särskola årskurserna F 10). Ett centralt resursteam samarbetar med förskolor och skolor kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I denna enhet finns en samlad kompetens med psykologer och specialpedagoger. Av barn och ungdomar boende i stadsdelen är cirka 230 inskrivna vid enskilda förskolor och cirka 240 vid fristående grundskolor. I stadsdelen Västra Innerstaden finns två fristående skolor, Bladins skola och Malmö Montessoriskola. Den förstnämnda inspekteras samtidigt som Malmö kommun men behandlas i självständig rapport. Den andra erhöll sitt godkännande från Skolverket (dnr. 2004:1798) och kommer att inspekteras under skolans andra verksamhetsår. Verksamhets- och skolformer Antal barn och elever i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 600 Skolbarnsomsorg 731 Förskoleklass 159 Grundskola Särskola 29 Bedömning Detta avsnitt inleds med en sammanfattande bedömning av verksamheten i stadsdelen. Det är denna bedömning som ligger till grund för det beslut som 5

8 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET fattas i samband med kommunrapporten. Den sammanfattande bedömningen följs av en närmare beskrivning av verksamheten i stadsdelen. Beskrivningen görs per huvudområde och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit vid inspektionen av detta område. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheterna inom området barn och utbildning i stadsdelen Västra Innerstaden håller en hög kvalitet. Det pågår ett bra arbete för att skapa en god arbetsmiljö som bidrar till lärande och utveckling. Eleverna i stadsdelen utvecklar normer och värden som ligger i linje med de nationella styrdokumenten. Resultaten av elevers lärande ligger i nivå med eller något över riksgenomsnittet. Ett målmedvetet arbete har inneburit att språk och kultur spelar en viktig roll i skolornas arbete och stor vikt läggs vid värdegrundsarbetet och att barn i behov av stöd ges möjlighet att nå målen. Detta tillgodoses på ett bra sätt i ämnena engelska, matematik och svenska. I dessa ämnen bedrivs ett systematiskt arbete för att kartlägga barns kunskapsutveckling och tidigt identifiera barn i behov av stöd. Bland personalen på förskolor och skolor finns en medveten vilja att individanpassa arbetet. Inspektörerna bedömer att förskolor och skolor använder sig av personal som har utbildning avsedd för den verksamhet de i huvudsak skall bedriva. God administrativ kompetens inom områdena ekonomi och personal utgör ett bra stöd åt rektorerna. Stadsdelens ledningsorganisation fungerar väl. Även om stadsdelen inte gör en egen kvalitetsredovisning finns ändå stora delar av ett sådant arbete i uppföljningssystemen, bland annat i skriften årsanalys Inspektörerna bedömer att skolorna har en ledning som följer de nationella bestämmelserna och är väl förtrogen med det dagliga arbetet I stadsdelen finns ett utbud av förskolor utifrån vilket föräldrar tillförsäkras valfrihet av omsorgsform. Vidare bedömer inspektörerna att stadsdelens förskolor och skolor har lokaler, datorer och annat pedagogiskt material som överlag ger goda förutsättningar för att målen i läroplanerna och kursplanerna skall kunna uppnås. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden. Informationen till föräldrar om skolans verksamhet sker på ett utmärkt sätt via stadsdelens webbplatser och informativa broschyrer. Däremot är informationen om skolans uppdrag och mål knapphändig och såväl elever som föräldrar har svaga insikter om målen. Detta påverkar elevers och föräldrars möjlighet att vara delaktiga i skolarbetet. Inspektörerna bedömer därför att denna typ av informationen bör förbättras till exempel vid utvecklingssamtal. Inspektörerna har uppfattat att skolornas utvecklingsarbete i hög grad varit inriktat på organisationsformer. Inspektörerna menar att detta arbete i större utsträckning bör omfatta kunskapsinnehåll och i högre grad vara inriktat mot läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot. För att stärka skolornas inre arbete och främja lärande i denna riktning, bör ledningen tillse att utrymmet för pedagogiska och utvecklande diskussioner ökas på alla nivåer. 6

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Västra Innerstaden För att ytterligare öka måluppfyllelsen bedömer inspektörerna att man i stadsdelen bör levandegöra de nationella styrdokumenten och tydligare beskriva hur målen kan nås. Samverkan i ett 0 16-årsperspektiv bör intensifieras för att förbättra måluppfyllelsen, samsynen kring målen och resultatuppföljningen mellan avlämnande och mottagande skolor. I detta sammanhang bör även samverkan med gymnasieskolan ses över. Elevernas inflytande har hittills varit fokuserat på det formella elevinflytandet och inspektörerna ser få exempel i verksamheterna på att elever har ett verkligt inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Det finns behov av att tydliggöra skolans uppdrag att ge eleverna ökat inflytande och ansvar med stigande ålder och mognad. Elevinflytandet bör heller inte vara avhängigt av den enskilda förskolläraren eller läraren. I stadsdelen bör utarbetas åtgärder för hur man på skolorna skall stärka respekten mellan pojkar och flickor så att alla typer av kränkningar upphör. En översyn bör också göras av skolornas handlingsplaner så att beredskap finns att hantera alla typer av kränkningar, även kränkningar mellan vuxen och elev. Inspektörerna vill betona vikten av att kommunen genom stadsdelsfullmäktige tar ett ökat ansvar för skolornas kunskapsresultat i samtliga ämnen så att måluppfyllelsen även i andra ämnen än svenska, engelska och matematik kan öka. En stor andel elever i stadsdelen når behörighet till gymnasieskolans nationella program. Däremot saknar en anmärkningsvärt hög andel elever fullständiga betyg. Inte sällan saknas betyg i ett eller flera naturorienterande ämnen, som valts bort genom anpassad studiegång. Inspektörerna vill betona vikten av att kommunen genom stadsdelen ser över undervisningen i naturorienterande ämnen samt teknik, så att eleverna har möjlighet att nå målen såväl i årskurs 5 som i årskurs 9. Skolornas kvalitetsredovisningar är i behov av utvecklingsinsatser för att bli ett verktyg som kan ingå som en naturlig del i skolornas utvecklingsarbete. Bland annat bör kvalitetsredovisningarnas beskrivningar av processer få mindre utrymme till förmån för analyser. Återkopplingen från tjänstemän till den politiska nivån, i syfte att öka de ansvariga politikernas insikter om skolans inre arbete, bör stärkas för att förbättra deras förutsättningar att styra verksamheten. För elever i behov av stöd upprättas åtgärdsprogram men dessa behöver på flera enheter förbättras. Genom att tillse att programmen bygger på bättre analyser och innehåller mera konkreta åtgärdsbeskrivningar kan de utgöra ett bättre verktyg för elever i behov av stöd. Inspektörerna anser vidare att förskolorna vid sammansättning av barngrupperna i högre grad bör ta hänsyn till lämplig sammansättning utifrån barnens individuella behov. Inspektörerna vill uppmärksamma stadsdelen på skolbarnsomsorgen för årskurs 4 6 på Dammfriskolan, som bedrevs i skolans lokaler. Inspektörerna konstaterar att gruppens storlek i förhållande till bemanning av personal medför att förutsättningarna för att kunna arbeta mot läroplanens mål och skollagens krav på innehåll är svåra. I denna verksamhet såg inspektörerna få inslag där 7

10 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET barnen fick uppleva och utveckla olika uttrycksformer, känslor och stämningar. Denna verksamhet bedöms av inspektörerna vara i behov av översyn. I Mellanhedens rektorsområde bör informationen till föräldrar och rätten till morgonomsorg för åringar förbättras. Enligt skollagen skall utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri. I stadsdelen har upprättats ett policydokument om avgifter i skolan, vilket stämmer väl överens med skollagen. Inspektörerna har trots detta sett exempel på att eleverna får bekosta vissa inslag i undervisningen. Kommunen genom stadsdelen måste därför tillse att skollagen följs på alla skolor. Stadsdelen Västra Innerstaden har beslutat att avveckla Svenska Balettskolan i Malmö. Under avvecklingsperioden bör skolan, för alla berörda, förtydliga balettskolans uppdrag, se över ledningsorganisationen och tillse att elevernas arbetssituation blir rimlig. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Plats i förskoleverksamhet erbjuds inte alla barn trots att behovet anmälts mer än fyra månader i förväg. - Stadsdelens information till föräldrar om modersmålsstöd i förskolan och det faktiska arbetet med modersmålsstöd i förskolan har allvarliga brister. Inte heller tillgodoses alla elevers rätt till modersmålsundervisning i grundskolan. - Elevens val utformas inte i enlighet med bestämmelserna. 1. Kunskaper, utveckling och lärande I stadsdelen Västra Innerstadens verksamhetsplan för är lärande, språkutveckling, värdegrundsarbete och elevinflytande prioriterade områden. Insatser pågår för att stärka kopplingen mellan språkutveckling och lärande. Kulturen anses ha en viktig uppgift för att stimulera elevernas lärande och inom varje rektorsområde skall utvecklas former för hur kulturella uttrycksformer skall integreras i det dagliga arbetet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Av intervjun med den samlade föräldragruppen framkom att flertalet föräldrar är nöjda med resultatet av personalens ansträngningar för att skapa och bibehålla en trygg och utvecklande miljö för barnen på förskolorna. Man menar att samtalstonen mellan barnen mestadels är god och i de fall det förekommer konkurrens och hårda ord visar personalen ett tydligt engagemang för att komma tillrätta med olämpliga beteenden. Föräldrarna påpekar dock att stor omsättning eller andra förändringar i barngruppen påverkar barnen negativt. De biträdande rektorerna, som är arbetsledare på förskolorna, uttrycker sig också positivt i detta avseende men är samtidigt uppmärksamma på att det, bland föräldrar och andra vuxna som hämtar barnen, har funnits tendenser till bristande respekt för människors olikheter. Negativa attityder till personal med utländsk bakgrund kan förekomma bland föräldrarna och toleransen för barn med särskilt stöd är inte alltid så hög, attityder som kan avspegla sig hos barnen. I stadsdelens förskolor finns få invandrarbarn, något som lett till att diskussio- 8

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Västra Innerstaden nen om ett mångkulturellt samhälle inte har någon självklar plats i förskoleverksamheten. Trots det förefaller det finnas en medvetenhet bland personalen, men aktiva insatser i detta avseende tycks förekomma endast i liten utsträckning. Personalen ger också en övervägande positiv beskrivning av barnens dagliga miljö men påtalar att det ständigt finns mer att arbeta med, till exempel finns anledning att lyfta fram arbetet för att motverka traditionella könsmönster. Vid besöken på de båda förskolorna kunde inspektörsteamet notera att samspelet mellan barnen och förhållandet barn - vuxna var vänligt och frimodigt. Barnens lek dominerades av glädje och initiativrikedom och det fanns en tydlig medvetenhet bland personalen för att utveckla barnens nyfikenhet och också deras respekt och hänsynstagande. Inte minst var detta framträdande på uteförskolan Stock och Sten. Barn- och ungdomsutbildning Värdegrundsarbetet vid skolorna har i huvudsak givit mycket gott resultat. De intervjuade eleverna ger uttryck för att de trivs på sina skolor och att de känner sig trygga. I stadsdelens egen utvärdering 2003 angav över 90 procent av eleverna i F 6 verksamheterna att de tyckte det var roligt att gå till skolan. Motsvarande siffra för F 9-skolorna var 78 procent. Inspektörerna anser att orsakerna till den relativt stora skillnaden i resultat mellan skolorna bör analyseras. Inspektörerna såg i verksamheterna ett antal goda exempel på aktiviteter som genomförts för att utveckla elevernas känsla för samhörighet och solidaritet. I stadsdelens skolor var samarbetsklimatet och samspelet mellan barnen samt mellan barn och vuxna i huvudsak kamratligt och hänsynsfullt. Arbetsron och samtalstonen i klassrummen var god. Intervjuade elever visade att man tar avstånd från kränkande behandling. Mobbning är sällsynt även om kränkningar kan förekomma i begränsad omfattning. Flickor både på Dammfriskolan och Slottsstadens skola gav exempel på verbal mobbning och menar att pojkar visar dålig respekt genom att fälla kränkande kommentarer. Stadsdelen och skolorna lägger kraft vid att öka elevernas inflytande och ansvarstagande. Inspektörerna bedömer att eleverna i stadsdelen har god förmåga att ta ansvar för sin miljö och sitt skolarbete. Det formella inflytandet är väl utvecklat i stadsdelens skolor och eleverna har god kunskap om detta. Intervjuade elever visar att de kan argumentera och diskutera och har förmåga att delta i skolornas demokratiska arbete. Inspektörerna bedömer, med stöd av verksamhetsbesök, att barnen och eleverna i stadsdelen Västra Innerstaden generellt har god förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med kamrater. Elevernas möjlighet att vara delaktiga i det dagliga arbetet är däremot sämre och inspektörerna gör bedömningen att det behövs fortsatta diskussioner i stadsdelen om hur elevernas delaktighet och inflytande kan ökas i undervisningen. De äldre eleverna har kunskap om betygskriterierna. Inspektörerna noterar att stadsdelens elever har svaga kunskaper om de nationella målen. Detta förhållande försvårar elevernas möjlighet att aktivt medverka i planering och utvärdering av undervisningen. (se vidare elevinflytande avsnitt 2) På alla skolor har inspektörerna mött positiva och frimodiga elever. Studiemotivation och lust att lära varierar i stadsdelen beroende på skola och åldersgrupp. 9

12 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att studiemotivationen och lusten att lära var mycket god på Mellanhedens och Ribersborgs rektorsområden. I Västra Innerstaden är kunskapsresultaten generellt sett goda. Resultaten varierar dock mellan de två F 9 - skolorna. Andelen grundskoleelever som uppnått målen i samtliga ämnen i årskurs 9 läsåret 2003 och 2004 är 75 respektive 70 procent, vilket är ungefär lika med rikssnittet. Enligt SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, som tar hänsyn till faktorer som föräldrars utbildningsnivå, andelen pojkar och andelen elever med utländsk bakgrund, låg det faktiska resultatet i stadsdelen under det modellberäknade. Slottsstadens skola har något högre resultat än Dammfriskolan, vilket förklaras med olika förutsättningar, vilket också bekräftas av Skolverkets SALSA-statistik. Av eleverna på Dammfriskolan har cirka två tredjedelar börjat i årskurs 7 och därmed gått på skolan endast under tre år. En del ur denna grupp av elever kommer från andra stadsdelar. Dessa elever saknar i högre grad betyg i ett eller flera ämnen. I förberedelseklass och särskilda undervisningsgrupper har dessutom Dammfriskolan tagit emot elever med stort behov av stöd från hela Malmö. Skolornas kunskapsuppföljning i årskurserna 1 6, i andra ämnen än engelska, matematik och svenska, har brister. Stadsdelens kännedom om nämnda åldersgruppers kunskaper i dessa ämnen är därför svag. Av nedanstående tabell framgår att andelen elever som är behöriga till gymnasiet är hög. Samtidigt har en stor andel av eleverna inte fullständigt betyg. Meritvärdena har ökat samtidigt som andelen elever med fullständigt betyg minskar. Inspektörerna bedömer att skolorna alltför ensidigt fokuserar på de behörighetsgivande ämnena och därmed inte ger tillräckligt stöd i övriga ämnen. Tabell 1. Resultat för elever i skolår 9. Stadsdel Västra Innerstaden Malmö Riket Meritvärde 203,5 206,5 196,0 196,8 205,4 206,9 Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 75 % 70 % 66 % 64 % 75 % 76 % 90 % 91 % 79 % 79 % 90 % 90 % Samtliga grundskolor använder sig av de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska för årskurserna 5 och 9. Resultaten varierar mellan stadsdelens skolor. Exempelvis kan måluppnåendet i matematik årskurs 5 pendla från 85 till 98 procent och i ämnet svenska i årskurs 9 från 80 till 95 procent. 10

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Västra Innerstaden Tabell 2. Andel elever i procent som uppnått målen i de nationella ämnesproven. Skolår 9 Stadsdel Västra Innerstaden Malmö Riket Svenska, läsförståelse 79 % 87 % Svenska, muntlig förmåga 87 % 97 % Svenska, skriftlig förmåga 92 % 92 % Matematik 70 % 87 % Engelska, muntlig förmåga 87 % 83 % 96 % Engelska, receptiv förmåga 87 % 79 % 91 % Engelska, skriftlig förmåga 94 % 86 % 95 % Tabell 3. Andel elever i procent som inte uppnått målen i de nationella ämnesproven och andel elever som saknar betyg år 2004 (stadsdelens egna uppgifter). Ämne Nat. prov skolår 5 Nat. Prov skolår 9 Betyg skolår 9 Engelska 6,3 13 4,7 Matematik 10,7 22 4,1 Svenska 7,6 12 4,9 Av tabellen framgår att överensstämmelsen mellan resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 och slutbetyget i grundskolan är svag. Inspektörerna anser att denna skillnad i bedömning är angelägen att analysera liksom variationerna mellan skolenheterna. Sammanfattning Inspektörerna gör bedömningen att personalens arbete inom Västra Innerstadenför att skapa och bibehålla trygga och utvecklande miljöer på förskolorna bidrar till barnens utveckling och lärande på ett allsidigt sätt. Barn och elever inom stadsdelen Västra Innerstadens verksamheter utvecklar normer och värden som ligger i linje med målen i läroplan för förskolan (Lpfö98) och läroplan för grundskolan (Lpo94). Det arbete som genomförs i verksamheterna har i huvudsak gett goda resultat, i synnerhet för att skapa en trygg miljö. Däremot behöver elevernas delaktighet och inflytande förbättras. En viktig förutsättning för ett fungerande elevinflytande är att tillse att eleverna har kunskaper om skolans mål. Resultaten av grundskoleelevernas lärande ligger i nivå med riksgenomsnittet avseende meritvärdena. Inspektörerna vill dock betona vikten av att kommunen genom stadsdelen tar ett ökat ansvar för verksamheternas kunskapsresultat i samtliga ämnen så att måluppfyllelsen kan öka, även i andra ämnen än svenska, engelska och matematik, genom att flera elever får fullständiga betyg. Dessutom bör göras en analys av skillnaden i bedömningen mellan nationella ämnesproven och slutbetygen i dessa ämnen. 11

14 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET 2. Arbetsmiljö och delaktighet Stadsdelens verksamhetsplan anger att vårt arbete ska präglas av respekt, lyhördhet, arbetsglädje, hög kompetens och positiv människosyn. Det är viktigt att alla som arbetar för Malmö stad håller värdegrunden levande för att kunna uppnå det som vi gemensamt vill åstadkomma. Verksamhetsplanen anknyter i hög utsträckning till de nationella målen avseende värdegrund och delaktighet. Barns och elevers socialisation för att utveckla ett fungerande normsystem skall ha stort utrymme i verksamheterna liksom arbetet för att öka elevinflytandet. Man strävar också efter att förbättra föräldrars möjlighet att samverka med skolan så att föräldrar skall känna en högre grad av delaktighet i verksamheterna. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Stadsdelens prioriterade mål för värdegrundsarbetet på förskolorna är ganska okända bland personalen. Trots det framgår det att det bland personalen finns en aktiv diskussion och ett medvetet förhållningssätt för att stärka barnens förmåga till medkänsla och tolerans. Formerna för barnens möjligheter att påverka verksamheten ser olika ut på olika förskolor. På några förskolor finns till exempel barnråd, då barnen tillsammans med personalen samtalar om verksamheten och uppmuntras att komma med förslag, något som bidrar till barnens medvetenhet om sina möjligheter att påverka och bli involverade. Vid andra förskolor beskrivs arbetet med barnråd som trögt och ganska onödigt. Personalens inställning är till synes avgörande för hur väl arbetet med barnens delaktighet och ansvarstagande fungerar. Det finns föräldraföreningar på några av stadsdelens förskolor och flera föräldrar menar att detta är bra instrument för att få till stånd en dialog, men det finns också de som uttrycker att föräldramöten är att betrakta som en social samvaro eller ensidiga informationsträffar snarare än forum för pedagogiska diskussioner. Servicenivån beskrivs av föräldrarna som god. Utvecklingssamtal genomförs om än med viss oregelbundenhet på vissa förskolor och intervjuade föräldrar menar att de alltid känner sig välkomna att delta i verksamheten. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörerna kan konstatera att stadsdelens övergripande målsättningar är kända bland skolornas personal och att målen präglar verksamheterna. Värdegrundsarbetet har stark framtoning, speciellt i verksamheterna upp till och med årskurs 6. Förebyggande arbetsinsatser förekommer på alla skolor, om än i högre utsträckning bland de yngre barnen. Kamratstödjarverksamhet, kompissamtal, massage, värderings- och gruppbildningsövningar är några exempel på förebyggande insatser för att skapa en god psykosocial miljö. Mobbning förekommer i ringa omfattning. Skolorna har välutvecklade system för att hantera mobbning och kränkande behandling. Åtgärderna sätts snabbt in då personalen får kännedom om att kränkningar har eller kan ha förekommit. Alla skolor har en handlingsplan eller ett handlingsprogram mot kränkande behandling och planerna är kända av personalen. Inspektörsteamet konstaterar 12

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Västra Innerstaden emellertid att handlingsprogrammet på Mellanhedens rektorsområde bör utökas till att även omfatta rutiner för hur skolan skall agera när vuxen kränker elev. Enligt Lpo94 skall skolan sträva efter att varje elev med stigande ålder utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. I grundskolan skall det därtill finnas forum för eleverna att diskutera frågor som de upplever som angelägna för sin utbildning. Alla skolor i stadsdelen har utvecklat formella samverkansorgan som elevråd, klassråd eller andra typer av råd för att tillgodose detta krav. Slottsstadens skola och Dammfriskolan prövar att utveckla olika representativa modeller. Inspektörerna konstaterar att frågor som diskuteras handlar i hög grad om den fysiska miljön och berör sällan undervisningens utformning. Undantag från detta såg inspektörerna på Mellanhedsskolan. Eleverna hade där tagit initiativ till att diskutera elevens val och involverats i skolans översyn av detta ämne. De formella rådsverksamheterna kan enligt inspektörerna utvecklas ytterligare för att nå syftet att involvera alla elever och ge kunskap om demokratins principer. Inspektörerna konstaterar att elevernas inflytande i undervisningen har brister på alla enheter. Eleverna ges inte tillräcklig möjlighet att medverka i planering av arbetsformer och innehåll eller i utvärdering av skolarbetet. Denna del av inflytandet har inte definierats och konkret planlagts så att elevernas medverkan, utifrån elevernas mognad, framträder i verksamheten. De föräldrar som inspektörerna samtalat med ger en positiv bild av stadsdelens verksamheter. Föräldrarna har tillit till personalens insatser och är nöjda med den samverkan som råder mellan föräldrar och personal på såväl förskolor som skolor. Samverkan sker exempelvis genom förskoleråd, skolråd, föräldraråd, klassmöten och genom enkäter. Enligt dessa föräldrar är det lätt att komma i kontakt med personal och ledning när det finns behov av det. Bland Balettskolans föräldrar förekommer dock kritiska röster som menar att förvaltningen och skolledningen inte tar hänsyn till föräldrars och elevers synpunkter på Balettskolans verksamhet. (se vidare avsnitt 4). Det hälsofrämjande arbetet bedöms av inspektörerna vara i behov av översyn. Även om skolledningen på alla skolor har uppmanat lärarna tillse att läroplanens krav att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen, sker inte detta överallt. Ofta hänvisas till att barnen i området är starkt engagerade i idrottsaktiviteter under fritiden. Samtliga skolor har en väl utvecklad skolhälsovård med tillgång till skolsköterska och skolläkare. Skolhälsovården anordnas enligt gällande bestämmelser, vilket bland annat innebär att det sker regelbundna hälsokontroller. Skolsköterskorna deltar i det förebyggande hälsoarbetet som kan gälla sex- och samlevnad, droger och kost. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att det i verksamheterna i huvudsak pågår ett bra arbete för att skapa en god arbetsmiljö som bidrar till lärande och utveckling. Det finns fungerande rutiner för att förebygga och motverka kränkande behandling. Inspektörerna bedömer dock att värdegrundsarbetet kan stärkas i årskurserna 7 9, bland annat genom bättre samverkan med tidigare årskurser. Som framgått 13

16 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET av avsnitt 1 bör särskild uppmärksamhet riktas mot kränkande bemötande mellan flickor och pojkar. Avseende elevers inflytande har utvecklingen i stadsdelens skolor hittills betonat det formella inflytandet. Detta kan enligt inspektörerna utvecklas ytterligare för att nå syftet att ge alla elever kunskap om demokratins principer. Stadsdelen bör vidare konkretisera målen i skolförfattningarna och skapa strategier för att utveckla elevernas möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer. Skolan skall enligt läroplanen sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, vilket inte sker överallt. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning I stadsdel Västra Innerstaden är lärande, språk och språkutveckling prioriterade områden. Fokus skall läggas på språkutveckling i alla ämnen och alla pedagogiska situationer. De icke-verbala språken skall utgöra en återkommande del i all undervisning. I stadsdelen har tagits initiativ till den s.k. Kulturkopplingen. I denna arbetar konstpedagog, skådespelare, dramapedagog, musik och rytmikpedagog samt danspedagog. Kulturarbetarna ingår i det vardagliga arbetet för att tillsammans med personal ute på förskolor och skolor bearbeta aktuella teman och ämnesområden. Syftet med Kulturkopplingen är att stödja språk och lärande genom att ge eleverna tillgång till uttrycksmedel som stimulerar både tanke och känsla. Dessutom har arbetslag och pedagoger till uppgift att lägga ett mångkulturellt perspektiv på undervisningen. Inspektörerna ser dock att det finns ett generellt behov av att förbättra arbetet avseende information och resultatuppföljning vid övergångar mellan olika verksamheter, inom och mellan skolor. Även övergången till gymnasieskolan bör i detta hänseende beaktas. Samverkansformerna i personalgruppen bör utvecklas för att elevernas kunskapsutveckling skall kunna följas i ett mera långsiktigt perspektiv. Det är i detta sammanhang angeläget att förskolor och skolor ser över sin lokala dokumentation och konkretiserar arbetssätt och innehåll så att det blir tydligare på vilket sätt personalen skall arbeta för att nå målen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Såväl ledning som personalrepresentanter är tydligt medvetna om vikten av att forma och anpassa verksamheten i förskolan efter det enskilda barnets utveckling och lärande. Individuella utvecklingsplaner eller portfolios används för att följa varje barn och på så sätt få ett underlag för planeringen av verksamheten. I slutet av 1990-talet, i samband med att läroplanen för förskolan trädde i kraft, aktualiserades den på olika sätt i kommunen. Idag är såväl ledningen som personalrepresentanterna tveksamma till om detta styrdokument är ett levande redskap i planering och genomförande av verksamheten. En pedagogisk medvetenhet är uppenbar bland personalen, men ur personalintervjuerna framträder en enighet om vikten av avsatt tid där alla personalkategorier gemensamt kan mötas och föra en pedagogisk diskussion. Arbetsplats- och verksamhetsträffar genomförs runt om på förskolorna i varierande utsträckning men dessa har oftast karaktären av informationsträffar och inspektörerna bedömer att dessa inte i tillräcklig utsträckning ger utrymme för pedagogiska diskussioner. 14

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Västra Innerstaden Både ledningen och personalen anser att förskolan har möjlighet att ge barnen extra stöd när så behövs. I varje rektorsområde finns en specialpedagog som kontinuerligt besöker förskolorna. Därtill finns ett centralt resursteam bestående av en psykolog och specialpedagoger som utreder och diagnostiserar stödbehov, handleder personalen och erbjuder vägledning till föräldrar. Något mera utvecklat samarbete mellan förskolan och förskoleklassen tycks inte finnas. I personalgruppen finns en strävan att vidareutveckla samarbetsformerna för att på ett bättre sätt göra övergången positiv för barnen. Barn- och ungdomsutbildning På alla skolor har inspektörerna mött ett engagerat arbete att stödja elever utifrån deras individuella behov. I enlighet med stadsdelens målsättning, att elevernas språkutveckling skall bearbetas i alla ämnen, har inspektörerna sett exempel på att ämneslärare, även i andra ämnen än svenska, reflekterar över vilken betydelse elevernas språkutveckling har för förståelsen av exempelvis naturorienterande ämnen. Det finns på de flesta skolorna en god systematik för att identifiera barn som är i behov av stöd i ämnena engelska, matematik och svenska. För att kartlägga läsutvecklingen används så kallade läsutvecklingsscheman (LUS) bland annat i syfte att upptäcka elevers behov av stöd i ett tidigt skede. Inspektörerna har sett goda exempel på att man på skolorna försöker finna lösningar för att individanpassa arbetet till elever som behöver särskilt stöd. En stor del av dessa elever går ifrån sina lektioner för att få stöd av speciallärare/specialpedagog eller undervisas i särskild undervisningsgrupp med anpassad studiegång. Inspektörerna konstaterar vidare att det i stadsdelen finns en stor andel elever som inte har fullständiga betyg (se avsnitt 1), vilket kan hänga samman med en alltför ensidig fokusering på ämnena engelska, svenska och matematik. Anpassad studiegång blir ett medel för att alla elever skall nå målen i dessa ämnen och få behörighet till gymnasiets nationella program. Inspektörerna bedömer att erfarenheterna från det så kallade bas-no-projektet på Slottsstadens skola och diskussionerna kring LUS kan tas tillvara för att undvika att ämnen slentrianmässigt tas bort för vissa elever. På skolorna finns resursteam vars insatser är uppskattade av den övriga personalen på skolorna. Stadsdelen har även en övergripande resursenhet med god specialpedagogisk och psykologisk kompetens. Denna utgör ett utmärkt stöd åt förskolor och skolor för att bearbeta funktionsstörningar eller social problematik. Dock har inspektörerna noterat att ansvarsfördelningen avseende elevärenden kan uppfattas som otydlig mellan de lokala teamen och det centrala teamet, vilket kan få konsekvensen att stödåtgärder åt elever fördröjs. Åtgärdsprogram upprättas på alla skolor för elever som befaras att inte nå målen. Inspektörerna konstaterar att åtgärdsprogrammen på Slottsstadens skola håller mycket god kvalitet men att de behöver utvecklas på övriga skolor. Genom mera konkreta beskrivningar av analys och åtgärder, som anses vara nödvändiga för elevens utveckling, kan åtgärdsprogrammen bli ett effektivare verktyg i stödprocessen. Stadsdelens verksamhetsplan uttrycker, i linje med nationella mål, vikten av att i verksamheten skapa förutsättningar för utveckling av barns och elevers tänkan- 15

18 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET de och kunskaper och att arbetet organiseras så att sammanhang, helhet och mening kan åstadkommas. Alla skolor i stadsdelen arbetar i riktning mot målen men inspektörerna bedömer att arbetet hittills i stor utsträckning haft fokus på hur arbetet skall organiseras, om man skall arbeta i spår, hur det tematiska arbetet skall genomföras eller hur organisationen skall anpassas inom försöket att arbeta utan timplan. Skolorna arbetar med innehållet på ett traditionsbundet sätt och undervisningen är i hög grad styrd av läromedel. Detta får konsekvensen att undervisningen inte i tillräcklig grad problematiserar och tränar eleverna att kritiskt granska fakta och förhållanden. Skolorna bör i större utsträckning arbeta i riktning mot mål att sträva mot. Inspektörerna finner därför att det finns behov av att i stadsdelens skolor stimulera till pedagogiska diskussioner mellan lärare om kunskapsmålen och arbetets innehåll. Det är i detta sammanhang angeläget att samverkan mellan lärargrupper ökas så att elevernas övergångar mellan klasser och skolor underlättas samt att progressionen i elevers lärande blir tydligare för elever, föräldrar och personal. Men diskussionerna kan även vara viktiga för att bearbeta tendenser till betygsjakt och stress hos eleverna samt det outtalade tryck som ligger på lärarna att överföra leveransklara elever till årskurs 7 9. Utvecklingssamtal förekommer regelbundet i enlighet med grundskoleförordningen. Inspektörsteamet bedömer att informationen till elever och föräldrar fungerar bra i ämnena engelska, matematik och svenska i årskurserna 1-6. Informationen om elevens kunskapsutveckling i andra ämnen upplevs av föräldrar och elever som vag och ger mer information om elevens sätt att arbeta än om uppnådda kunskapsnivåer. Utvecklingssamtalen i årskurserna 7 9 ger en något bättre bild av kunskapsutvecklingen i skolans alla ämnen eftersom samtalen genomförs med stöd av betygskriterierna. Inspektörerna bedömer dock att skolorna i sin information till elever och föräldrar bör sträva efter att nå en bättre balans mellan beskrivningen av sociala förmågor, elevens sätt att arbeta och elevens kunskapsresultat. Särskolan På Fridhemsskolan bedrivs grundsärskola för årskurserna 1 6 samt träningsskola för årskurserna F 10. Årskurserna 7 10 har sin verksamhet på Dammfriskolan. Verksamheterna är lokalintegrerade. Flertalet föräldrar till elever i särskolan är positiva till verksamheten och det pedagogiska arbetet framträder som väl anpassat till elevernas skiftande behov. Eleverna har individuella utvecklingsplaner som har utarbetats i samråd med elevernas föräldrar. Inspektörerna bedömer att undervisningen bedrivs i enlighet med skolförfattningarna. Sammanfattning Inspektörsteamet bedömer att det pedagogiska arbetet i stadsdelen Västra Innerstaden innehåller många positiva kvaliteter. Skolorna bör dock utveckla arbetet så att detta i högre grad inriktas mot undervisningens innehåll och mot utbildningens mål att sträva mot. Det är också angeläget att utveckla samverkan mellan personalen så att barnens och elevernas lärande och utveckling kan följas ur ett mera långsiktigt perspektiv. Elevers rätt till stöd tillgodoses på ett bra sätt i ämnena engelska, matematik och svenska. Ett systematiskt arbete bedrivs för att kartlägga barns kunskapsutveck- 16

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Västra Innerstaden ling i dessa ämnen och tidigt identifiera barn i behov av stöd. Åtgärdsprogrammen behöver dock ses över så att dessa har bättre analyser och mera konkreta åtgärder. Inspektörerna bedömer att utvecklingssamtalen kan förbättras för att på ett tydligare sätt beskriva elevens kunskapsutveckling. Stadsdelen bör se till att de erfarenheter, som hittills vunnits inom naturorienterande ämnesprojekt, utvecklas för att förbättra kvaliteten på den naturorienterande undervisningen företrädesvis i årskurserna Styrning, ledning och kvalitetsarbete Stadsdelsfullmäktige i Västra Innerstaden har ansvar för verksamheter rubricerade Barn och Ungdom, Individ och Familjeomsorg samt Vård och Omsorg. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete. Stadsdelsfullmäktige har fastställt stadsdelens verksamhetsplan för barnoch ungdomsverksamheten. En barn- och ungdomschef ansvarar för verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola. Denna har regelbundna möten med rektorerna i stadsdelens tre rektorsområden samt med centrala resursteamet. Stadsdelschefen och barn och ungdomschefen har ett nära samarbete. Stadsdelschefen är föredragande vid stadsdelsfullmäktige. Verksamhetsplanen i stadsdelen Västra Innerstaden bygger på nationella mål och riktlinjer samt mål fastställda av kommunfullmäktige. Stadsdelsfullmäktiges uttalade mål för barn och utbildning åren har fokuserat på områdena lärande, språk och språkutveckling, värdegrund och elevinflytande. Inspektörerna har uppfattat att verksamhetsplanen är väl känd av samtliga skolledare, som också använder planen i sitt kvalitets- och uppföljningsarbete. Det finns inte en uttalad önskan att rektorsområdena skall utvecklas i exakt samma riktning. Tvärtom är det enligt barn- och ungdomschefen viktigt att skolområdena anpassar sig till upptagningsområdets karaktär. Varje skola har upprättat en lokal arbetsplan men inspektörerna upplever en otydlighet mellan planerna och uppföljnings- och kvalitetsarbetet samt konstaterar att planerna har en svag förankring hos personal, elever och föräldrar. Verksamheterna följs upp och utvärderas årligen men också kontinuerligt vid arbetsplats- och arbetslagsträffar. Kvalitetsredovisningar upprättas på alla skolor enligt en gemensam mall för Malmö kommun. Redovisningarna ger en god beskrivning av arbetssätt och arbetets innehåll men ofta saknas en analys av måluppfyllelse utifrån nationella mål. Detta får konsekvensen att förbättringsområden saknas eller att förbättringsområdena blir för abstrakta exempelvis utveckla elevinflytandet, arbeta vidare och försöka göra det ännu bättre. Inspektörerna bedömer att stadsdelen kan förbättra kvalitetsarbetet genom att stärka och tydliggöra kopplingen mellan nationella mål och det dagliga arbetet och i högre grad involvera personal, och även föräldrar och elever, i kvalitetsarbetet. Vidare bedömer inspektörerna att systematiken i skolornas kvalitetsprocess behöver ses över så att kvalitetskedjan med mål, beskrivning av resultat, analys av dessa och åtgärder för förbättring ingår, samt att denna kedja blir en tydlig och naturlig del i skolornas uppföljnings- och utvecklingsarbete. 17

20 Stadsdel Västra Innerstaden SKOLVERKET Utrymmet för barn och ungdomsfrågor i stadsdelsfullmäktige är relativt begränsat och utgör cirka 30 procent av alla ärenden. Genom en årlig verksamhetsberättelse, skriven av barn- och ungdomschefen, får stadsdelsfullmäktige sin bild av verksamheten. Inspektörerna konstaterar att intervjuade politiker var väl insatta i stadsdelens arbete med förskolors och skolors organisation och fysiska utformning men att det finns ett behov av att de fördjupar sin kunskap om verksamhetens mål och resultat. Kvalitetsarbetet styrs i allt för hög grad av tjänstemännen. Skolornas kvalitetsredovisningar skickas direkt till kommunens samordnare för kvalitetsarbetet och blir därmed inte ett direkt redskap för fullmäktige. Inspektörerna bedömer att återkopplingen från tjänstemännen till den politiska nivån bör stärkas så att denna på ett mera aktivt sätt skall kunna delta i och styra verksamheten. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Ledningsorganisationen för förskoleverksamheten i stadsdelen har tidigare varit organiserad på ett sätt som inneburit att flertalet ledare haft ansvar för såväl förskola som skola. Man har emellertid kunnat se att förskoleverksamheten i en sådan organisation har kommit i skuggan av skolan och det har utvecklats ett behov av att få tydligare fokus på förskolan. Därför har man i stadsdelen alltmer övergått till en organisation där förskolorna har en egen arbetsledare, något det finns skilda uppfattningar om bland personalen. Några menar att den grundläggande organisationen för att åstadkomma en obruten utbildningslinje för barnen är viktig medan andra tycker att en synlig ledare med sina insatser riktade specifikt mot förskolan är att föredra. Varje skolområdes biträdande rektorer ansvarar för den direkta ledningen över förskolorna. Personalen uttrycker överlag en positiv inställning till sin ledning, en uppfattning som till övervägande del delas av föräldrarna. Uppföljning och utvärdering av förskolornas arbete sker företrädesvis vid ett uppsamlingstillfälle i samband med terminsavslutningen på vårterminen. Diskussioner förs i personalgruppen och resultatet överlämnas till skolledningen men personalrepresentanterna menar att uppföljningsinstrumenten oftast är fokuserade mot skolan och att någon återkoppling sällan sker. Barn- och ungdomsutbildning I stadsdelen ansvarar rektorer för ledningen skolorna. Inspektörerna bedömer rektorerna vara väl förtrogna med sina verksamheter och ett engagerat arbete bedrivs för att förbättra kunskapsresultaten. Skolverkets inspektörer har uppmärksammat att undervisningsprocessen i skolorna behöver ses över avseende både skolarbetets innehåll och arbetsformer (avsnitt 3). Det är angeläget att skolledarna bidrar till att utveckla de pedagogiska diskussionerna och ser till att det skapas utrymme för denna typ av diskussioner både i chefsgruppen och ute på enheterna. I stadsdelen finns ett fåtal särskilda undervisningsgrupper skapade för elever i behov av särskilt stöd. Ett antal elever i stadsdelen har anpassad studiegång. Rektorerna har delegation att besluta om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp. Inspektörerna bedömer att besluten tillkommer i enlighet med författningarna, vilket innebär att besluten också återrapporteras 18