Avgränsning av Tegneby 283 :1

Transkript

1 Avgränsning av Tegneby 283 :1 Arkeologisk förundersökning Tegneby 283 :1, Nösund 1 :180 Tegneby socken, Orusts kommun Johan Peterson och Magnus Rolöf Bohusläns museum Rapport 2014 : 25

2

3 Avgränsning av Tegneby 283:1 Arkeologisk förundersökning Tegneby 283 :1, Nösund 1 :180, Tegneby socken, Orusts kommun Bohusläns museum Rapport 2014 :25

4 ISSN Författare Johan Peterson och Magnus Rolöf Layout och grafisk form Gabriella Kalmar Teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto visar arbete i schakt 1 och släntens lutning. Foto taget från östsydöst av Mattias Öbrink Tryck Bording, Borås 2014 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Kulturmiljö...6 Natur- och kulturlandskap...6 Fornlämningsmiljö...9 Tidigare undersökningar...9 Metod...9 Genomförande...10 Resultat...10 Tolkning...11 Utvärdering av undersökningsplanen...12 Materialets potential...13 Vetenskaplig potential...13 Pedagogisk potential...13 Slutsatser samt åtgärdsförslag...13 Referenser...14 Litteratur...14 Tekniska och administrativa uppgifter...15 Bilagor...16

6 4 Bohusläns museum Rapport 2014 :25 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med Tegneby 283 :1 markerad. Skala 1 : Avgränsning av Tegneby 283:1 5

8 6 Bohusläns museum Rapport 2014 :25 Sammanfattning I samband med planerad avstyckning inom Nösund 1 :180 förundersöktes en del av fornlämningen Tegneby 283 :1. Undersökningen genomfördes som ett led i borttagande och som komplettering av tidigare genomförd undersökning. Fornlämningen undersöktes genom sökschaktsgrävning inom det för avstyckning aktuella området. Topografi och lagerföljd i schakten ledde till att endast två sökschakt grävdes inom området. Tre anläggningar, varav två utgick då de var recenta, påträffades. Den tredje anläggningen var mycket hårt plöjd och därmed något förstörd. Fynd av flinta återfanns i denna anläggning. Den del av fornlämningen som ingick i förundersökningsområdet anses som förstörd och kan därmed utgå som fornlämning. Bakgrund Med anledning av en planerad avstyckning inom Nösund 1 :180 på Orust, berördes en del av den förhistoriska boplatsen Tegneby 283 :1. År 1995 förundersöktes denna boplats av Bohusläns museum ( Ortman 1996 ), men då undersökningsmetodiken och arkeologisk tolkning sedan dess förändrats mycket, bedömde Länsstyrelsen att en kompletterande förundersökning var nödvändig. Denna skulle utgå från tidigare förundersökningsresultat och genomföras som ett led i borttagande. Därmed skulle också bedömning av bevarandevärde, vetenskaplig och pedagogisk potential göras, liksom riktade frågeställningar inför eventuell slutundersökning. Frågeställningar inför förundersökningen omfattade : Hur skadad har fornlämningen blivit sedan förra undersökningen? Finns anläggningar inom denna del av fornlämningen? Vad representerar fynden? Vad har fynden för karaktär, kan de generellt dateras? Vad är fornlämningens karaktär inom aktuellt område? Kulturmiljö Natur- och kulturlandskap Området kring Tegneby 283 :1 karaktäriseras av en relativt flack sluttning som vätter mot väster. Ett markant strandhak är beläget på omkring meter över havet. Marken i området har i historisk tid i olika omfattning varit uppodlad, men tack vare skyddade avsatser har området varit lämpat för boplatser inte bara i historisk tid utan även förhistorisk. Ovanför den flacka sluttningen, från

9 Avgränsning av Tegneby 283:1 7 ungefär meters höjd, tar ett brantare bergsparti vid, med höjder upp till 75 meter över havet. Nösund, då benämnt Nydiusundi, omnämns för första gången i Röde Bok från år 1400 ( Ortnamn i Göteborgs och Bohus län VIII, 1963, s 122 ). Storskifteskartan från 1781 visar att det vid detta tillfälle fanns fyra jordägare i Nösund. Totalt tretton byggnader och två kvarnar finns markerade på kartan. En av byggnaderna var belägen vid hamnen, där senare trankokeriet och sillsalteriet kom att ligga. Bebyggelsen var koncentrerad till»gerlegården«, en byggnad belägen längs vägen till Arekullen. Tegneby 283 :1 är idag belägen vid Arekullens fot. För en utförlig kulturhistorisk genomgång hänvisas till Bohusläns museum utredningsrapport från 1992 ( Ortman 1992 ). Figur 3. Stora delar av Tegneby 283 :1 är bebyggd och ligger i tomtmark idag, i olika hög grad exploaterad. Foto taget år 2011 från tomtmarken som förundersöktes. Foto från nordöst Magnus Rolöf.

10 8 Bohusläns museum Rapport 2014 :25 Figur 4. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8009, med Tegneby 283 :1 samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :

11 Avgränsning av Tegneby 283:1 9 Fornlämningsmiljö Tegneby 238 :1 beskrivs i FMIS som en boplats, cirka meter stor ( VNV-ÖSÖ ). Inom boplatsen hade påträffats slagen flinta, bränd lera och skörbränd sten. Inom utbredningen för boplatsen, i södra delen, finns registrerad ytterligare en boplats, Tegneby 285 :1 ( se figur 4 ). Tegneby 283 :1 låg en gång belägen i igenväxande åker på sydvästsluttande sandjord nära havsviken och innefattade Enqvists boplatser 5 och 7 ( Enqvist 1922 ). Däremot omfattades inte Enqvists boplats 32. Tegneby 285 :1 angavs i FMIS vara Enqvists boplats 7, vilket vid närmare studie av kartan inte är korrekt. Enqvists boplats 7 är belägen cirka 200 meter nordväst, på andra sidan en bergsknalle. Den arkeologiska utredningen från 1992 ( Ortman 1992 ) delar in närområdets fornlämningar i två stråk. Ett stråk sträcker sig från Arekullen till hamnen och sedan vidare nordost upp genom samhället. Det andra stråket fortsätter istället sydost från hamnen fram till Siggelanda. I dessa stråk var vid tiden för utredningen sju fristående fornlämningar registrerade men utredningen gjorde gällande att det istället rörde sig om en sammanhängande boplatsyta som till viss del blivit uppbruten av sentida markanvändning. I FMIS är det dock idag fortfarande sju separata fornlämningar. Tidigare undersökningar År 1995 genomförde Bohusläns museum sammanlagt elva förundersökningar i området, däribland av Tegneby 283 :1. Ett antal schakt och provgropar grävdes inom fornlämningen. I den del av fornlämningen som berördes av den aktuella förundersökningen grävdes sex schakt och fem provgropar. Dessa uppvisade endast sporadiska fynd av flinta. Den största delen fynd återfanns i de schakt och provgropar som grävdes omedelbart öster om det nu aktuella undersökningsområdet. Inga anläggningar påträffades i något av schakten eller provgroparna. Metod Initialt skulle en okulär besiktning och skadedokumentation genomföras. Härefter skulle viss ytavbaning genomföras inom området för det planerade huset, samt kompletterande sökschakt utanför, men inom avstyckningsområdet. Anläggningar skulle plandokumenteras och endast selektivt undersökas. Inga naturvetenskapliga analyser planerades. Fynd skulle samlas in för bedömning och jämföras med det äldre material som tillvaratogs på förundersökningen 1995.

12 10 Bohusläns museum Rapport 2014 :25 Figur 5. Plankarta över 1995 års förundersökning. Efter Ortman De dubbla schakt- och provgropsidentiteterna beror på förundersökningens områdesindelning. Skala 1 :1000. Genomförande Okulär besiktning och skadedokumentation av tidigare markingrepp gjordes tillsammans med markägaren. En mindre yta banades av inom området för byggnationen. Utifrån den lokala topografin togs ett ytterligare schakt sedan upp inom det avstyckade området. Fynd samlades in och tre anläggningar som påträffades undersöktes. Resultat Under grässvålen framkom ett grusigt lager i vilket de påträffade fynden och iakttagna anläggningarna låg. Gruslagret var ett par decimeter tjockt och tolkades som strandsvall. S1, som låg bara ett fåtal meter lägre än S2, uppvisade dessutom ett lerlager på 0,45 meters djup.

13 Avgränsning av Tegneby 283:1 11 Figur 6. Förundersökningsområdet som det tedde sig Vid maskinen är S1 grävt i slänten i tomtmarken. Foto från sydväst Mattias Öbrink. Av de tre anläggningarna tolkades de två i S1 ( A1 och A2 ) som troligen sentida, de fynd som påträffades i anslutning till dem hörde med all sannolikhet till gruslagret, inte anläggningarna. Den tredje anläggningen, A3 i S2, tolkades förvisso som förhistorisk, men var endast 7 centimeter tjock och kraftigt urlakad, det vill säga endast en bottenrest av en anläggning. Möjligheten att påträffa fler anläggningar som kunde bättre bevarade än dessa bedömdes som mycket liten och undersökningen avbröts. De påträffade fynden bestod av bearbetad flinta av ett generellt avfallsmaterial. Tolkning Det topografiska läget inom det aktuella området kunde ganska snabbt konstateras inte vara det bästa boplatsläget. Detta återfanns sannolikt strax uppslänt i norr och har idag bebyggts med villa och tomtmark i en kraftig terrassering. Ett eventuellt ännu bättre läge återfinns in i en gip på grannfastigheten strax nordöst om detta område. De fynd som påträffades tolkas som kringspritt material från närliggande boplatser.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2014 :25 Figur 7. Plankarta över 2011 års förundersökning med schakt, påträffade anläggningar samt inmätta topografiska element. Skala 1 :550. Utvärdering av undersökningsplanen Det grävdes vid undersökningen betydligt färre schakt än planerat. Placeringen och antalet valdes utifrån lokal topografi och lagerföljd. Ytterligare schakt i nedkanen av området bedömdes inte kunna ge mer än nederoderat material i matjorden. Eventuella anläggningar i ytterligare schakt i övre delen av området antogs vara hårt plöjda och till största del förstörda och med lågt informationsvärde.

15 Avgränsning av Tegneby 283:1 13 De påträffade fynden bedömdes ha så pass lågt informationsvärde att de behövde tillvaratas. Därmed blev också en jämförelse med det äldre fyndmaterialet inte nödvändig. Avrapporteringen av förundersökningen blev kraftigt försenad. De preliminära resultaten meddelades dock Länsstyrelsen Materialets potential Vetenskaplig potential Den nu genomförda undersökningen berörde endast en del av den mycket stora fornlämningen Tegneby 283 :1. Undersökningen uppvisade endast ett fåtal anläggningar, varav två är recenta och därmed utgår. Endast en, mycket tunn och hårt plöjd, anläggning återfanns där det också framkom fynd. Det nu undersökta området ligger i utkanten av en till synes redan förstörd boplatsyta. Tegneby 283 :1, liksom ett antal av de registrerade boplatserna i närområdet, är i hög grad redan bebyggda. Det är inom ramen för detta uppdrag svårt att dra några vidare slutsatser kring deras vetenskapliga potential. Då en så pass begränsad och dessutom perifer del av fornlämningen berördes kan inga riktade frågeställningar göras. Pedagogisk potential Det är i dagsläget, på grund av den höga bebyggelsegraden, svårt att få ett intryck av förhistoriska förhållanden på plats. Om något, kan man peka på att den mångtusenåriga boplatskontinuiteten har fortsatt ända in i modern tid här på Orusts sydvästsida ovanför Boxviks kile. Slutsatser samt åtgärdsförslag Den aktuella undersökta delen av Tegneby 283 :1 föreslås utgå från fornlämningens utbredning ( se figur 7 ).

16 14 Bohusläns museum Rapport 2014 :25 Referenser Litteratur Ortman, O Nösund. Arkeologisk utredning. Nösund 1 :3 m. fl., Tegneby socken, Orust kommun. Bohusläns museum Rapport 1992 :29

17 Avgränsning av Tegneby 283:1 15 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : VA Västarvet pnr : Fornlämningsnr : RAÄ 283 :1 Län : Västra Götalands län Kommun : Orust Socken : Tegneby Fastighet : Nösund 1 :180 Ek. karta : 8009 Läge : X , Y Meter över havet : Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH2000 Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Orust kommun Bohusläns museum Magnus Rolöf Magnus Rolöf, Mattias Öbrink Fältarbetstid : Arkeologtimmar : 6 Undersökt yta : 700 m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

18 16 Bohusläns museum Rapport 2014 :25 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Tegneby 283 :1 FU Bilaga 2. Anläggningstabell Tegneby 283 :1 FU

19 Bilaga 1. Schakttabell Tegneby 283 :1 FU Schakt id Yta (m 2) Djup (m) Beskrivning Anl Not 1 8,0 0,50 2 6,0 0,30 0,00-0,16 Grässvål/förna. 0,16-0,31 Grusig ljusbrun sand. 0,31-0,45 Grusig ljusare brun sand. 0,45+ Ljusbrun lera 0,00-0,14 Grässvål/förna. 0,14-0,25 Ljusbrun grusig sand. 0,25+ Orangebrun grusig sand, trol. Strandgrus. A1 Rel. rikl flinta L2, avtagande till upphörande L3. A2, A3 Sparsamt fynd L2, fynd i L3.

20 Bilaga 2. Anläggningstabell Tegneby 283 :1 FU Anl id Typ Kontext Planform Storlek (m) Und. Profilform Djup (m) Fynd Beskrivning Not A1 Grop S1 Rund 0,90 A2 Stenlyft? S2 Rundad 0,50 A3 Nedgrävning S2 Rund 0,48 50% Maskin 50% Skärslev 50% Skärslev Ej genomgrävd Min 0,20 - Flack 0,10 - Flackt rundad 0,07 Bearb flinta Påträffad på 0,28 m dj som ansaml. 0,05-0,20 m st skärvig sten. Maskingrävd till 0,48 m dj, övergick till grusigt sandlager omgiven av grundlera. Brungrå ngt humös silt av matjordskaraktär. Stenfri homogen ljusbrun sand, urskiljs i lagret av stenfrihet. Tolkad utifrån djup och stenkaraktär som recent. Inga fynd. Troligen lagersvacka eller stenlyft. Tolkad som mkt urlakad nedgrävning; endast bottenskikt bevarat.

21

22