Utbildningsnämndens svar till Skolinspektionen efter uppföljning av tillsyn på Polhemsgymnasiet 2 (skolinspektionen dnr :4651)

Transkript

1 Tjänsteutlåtande nummer: Utfärdat: Reviderat: Diarienummer: 0613/15 Utbildningskansliet Elin Hallberg Utbildningsnämndens svar till Skolinspektionen efter uppföljning av tillsyn på Polhemsgymnasiet 2 (skolinspektionen dnr :4651) Tidplan Förvaltningens samverkansgrupp Utbildningsnämnden Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att svara Skolinspektionen genom insändande av redovisade åtgärder från Polhemsgymnasiet 2 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat ett urval av skolenheter i Göteborgs kommun under hösten 2015 och våren Skolinspektionen har i tillsynen identifierat brister som skall åtgärdas. I de fall bristerna inte funnits avhjälpta vid uppföljningen av Skolinspektionens beslut så kvarstår föreläggandena och den aktuella skolenheten får ytterligare en tid på sig att åtgärda identifierade brister. Ärende Skolinspektionen genomförde tillsyn av Göteborgs kommun under höstterminen 2015 och vårterminen Skolinspektionen fattade den 3 mars 2016 beslut efter tillsyn för Polhemsgymnasiet 2. Skolinspektionen har nu gjort en uppföljning av de brister som framkom i detta beslut. Uppföljningen bygger på en skriftlig redovisning av vidtagna åtgärder som Göteborgs kommun inkom med den 15 juni 2016 och den 31 augusti 2016 och av uppföljningsbesök vid skolenheten den 28 oktober Enligt Skolinspektionens bedömning är nedanstående brister ännu ej tillfullo åtgärdade. Skolinspektionen konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna stärker elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens utveckling 1(2)

2 Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Göteborgs kommun att senast den 28 april 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Utbildningsdirektören föreslår att utbildningsnämnden beslutar att svara Skolinspektionen genom insändande av skolenheternas redovisade åtgärder. Tomas Berndtsson Utbildningsdirektör Maija Söderström Avdelningschef Bilagor 1. Svar från Polhemsgymnasiet 2 2. Skolenhetens delutvärdering av vidtagna åtgärder 3. Kartläggning vid studiedag 4. Omdömesblankett Göteborgs Stad Utbildning, tjänsteutlåtande 2(2)

3 Bilaga Skolinspektionen dnr: :4651. Utbildningsförvaltningen dnr: 0385/16 (0613/15) Vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister vid Polhemsgymnasiet 2 Undervisning och lärande Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna stärker elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära. (Lgy 112. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Rektorn ska se till att lärarna stärker elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. när arbetet inleddes och avslutades. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Ansvarig rektor har i samband med Skolinspektionens tillsyn påbörjat ett arbete med att medvetandegöra undervisande personal om Skolinspektionens bedömning av bristerna. Arbetet bestod inledningsvis av att i dialog med skolenhetens arbetslag och enskilda lärare samtala i grupper om hur undervisande personal bäst möter och åtgärdar ovanstående brister utifrån såväl författningarnas krav som elevernas behov och förutsättningar. Rektor har vid medarbetarsamtalet i november-december 2016 samtalat kring och förtydligat vikten av att ge eleverna ett aktivt lärarstöd, återkoppling av elevens utveckling för att stärka deras vilja att lära och hur lärarna kan samverka för att främja elevernas lärande. Rektor har gjort lektionsbesök under höstterminen 2016 för att få en bild på hur samspelet är i klassrummet och hur lärarna arbetar med att nå fram till eleverna för att öka deras vilja att lära. Rektor har besökt alla klasser på klassråd för att prata om vikten av elevinflytande och presenterat GR:s senaste elevenkät.

4 Bilaga Skolinspektionen dnr: :4651. Utbildningsförvaltningen dnr: 0385/16 (0613/15) Eleverna har svarat på en digital elevenkät som rektor gjort med utgångspunkt från Skolinspektionens elevenkät från våren De fick svara på 22 frågor som berörde de områden som skolenheten fått föreläggande på. Eleverna svarade på enkäten under december januari Svaren visade att: 68% instämmer med att skolarbetet stimulerar till att lära mer, 82% instämmer med att läraren förklarar vad vi ska göra så att jag förstår, 69% instämmer med att min lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete, 92% instämmer med att min lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa, 82% instämmer med att min lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, 83% instämmer med att de är nöjda med sin skola som helhet och 79% skulle rekommendera sin skola. Rektor har i december 2016 intervjuat en mindre, slumpmässigt utvald, elevgrupp och då ställt frågor som handlat om undervisning och lärande. De intervjuade eleverna uttryckte att lärarna stöttar, att alla elevers röster blir hörda, att lärarna är positiva och att eleverna vågar föra fram sina åsikter. Att svaren kontrasterar mot skolinspektionens intervjusvar där eleverna inte var lika positiva kan bero på flera saker, men vi tror att det arbete vi aktualiserat inom området undervisning och lärande, både bland personal och elever, blivit synligt och att det har medvetandegjort eleverna i högre grad vad inflytande är och de ser att man jobbar med det på ett tydligare sätt i klassrummet än vad de tidigare upplevt. I december 2016 så bildade skolans elever ett elevråd som har anslutit sig till organisationen SVEA. Rektor och undervisande personal på skolenheten gjorde en delutvärdering av genomförda åtgärder i januari 2017 då man i grupper samtalade vidare om de frågeställningar som lyftes på medarbetarsamtalet i november-december Vikten av att ge eleverna ett aktivt lärarstöd, återkoppling av elevens utveckling för att stärka deras vilja att lära och hur lärarna kan samverka för att främja elevernas lärande. Utvärderingen visade att lärarna aktivt på olika sätt försöker nå varje elev genom olika arbetssätt i syfte att vara såväl stöttande som stärkande för deras vilja att lära (se bilaga 2). Vi såg också att vi behöver vidareutveckla arbetet kring undervisning och lärande för att ge lärarna fler verktyg och att i högre grad säkerställa att alla lärare medvetet och aktivt jobbar mer strukturerat kring stöd och utmaningar i klassrummet. Utifrån utvärderingen planerades en studiedag för hela skolan där lärarna i grupp utifrån ämneskategorier fick reflektera kring hur de arbetar med undervisning och lärande utifrån skolinspektionens frågematerial under rubriken Råd och vägledning/från brist till möjlighet/anpassning av undervisningen. ( På studiedagen, som ägde rum i mars 2017, så arbetade hela skolans undervisande personal med att utifrån ämnesperspektiv kartlägga hur det faktiskt ser ut idag och hur det skulle kunna se ut framöver. De områden som vi har kartlagt är elevinflytande, att möta alla elever och att anpassa undervisningen. Frågeställningar som vi har använt oss av har vi hämtat från Skolinspektionen (se bilaga 3). Detta för att tillsammans ta fram en riktning för utveckling av de områden som vi ser har ett utvecklingsbehov.

5 Bilaga Skolinspektionen dnr: :4651. Utbildningsförvaltningen dnr: 0385/16 (0613/15) Detta arbete ligger till grund för vidare utvecklingsarbete under våren 2017 som kommer utmynna i att vi utvärderar vårt arbete med anpassningar av undervisningen och vår utveckling så långt. Utvärdering av hur vi jobbar med anpassningar i undervisningen kommer i framtiden att ske årligen vid läsårets slut och ligga till grund för planering av undervisning och utveckling framförvarande läsår. I augusti tas frågorna upp igen i samband med den resultatutvärdering vi genomför enligt vår kvalitetsplan. Utifrån vad vi lärt vid utvärderingar av såväl personal som elever (elevenkäten årskurs 2) samt elevernas resultat så analyserar skolledning och personal och tar fram åtgärder för undervisningen framåt. Framtagna åtgärder följs upp vid halva skolåret och justeras vid behov. Rektor gör bedömningen att arbetet med att åtgärda bristerna är ett långsiktigt arbete som kräver dialog som aktivt stöd i hur den undervisande personalen möter eleverna. Bedömning och betygsättning Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Göteborgs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens utveckling. (3 kap. 4 och 15 kap. 20 skollagen; Lgy 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.5 Bedömning och betyg) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Rektorn ska se till att varje elev och elevens vårdnadshavare fortlöpande får information om elevens kunskapsutveckling och vilka utvecklingsbehov eleven har. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. när arbetet inleddes och avslutades. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Rektor har i dialog samt genom skriftligt förtydligande påtalat att alla elever och deras vårdnadshavare fortlöpande får information om elevens kunskapsutveckling och vilka utvecklingsbehov eleven har.

6 Bilaga Skolinspektionen dnr: :4651. Utbildningsförvaltningen dnr: 0385/16 (0613/15) Elev och elevens vårdnadshavare bjuds in till utvecklingssamtal vid minst ett tillfälle per termin. Inför utvecklingssamtal vårterminen 2017 har rektor säkerhetsställt att alla vårdnadshavare får informationen genom att skicka hem information per post, där information om utvecklingssamtalet och dag och tid för elev och vårdnadshavare finns med i utskicket. Den undervisande personalen fyller i elevens kunskapsutveckling i en digital manual som finns tillgänglig i utbildningsförvaltningens gemensamma plattform (se bilaga 4). Elev och vårdnadshavare har tillgång till det som publiceras, även före utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet har både studiehandledare, elev och vårdnadshavare tillgång till elevens kunskapsutveckling i alla kurser som eleven läser. Sammanställningen är av en sådan omfattning att studiehandledaren i samtalet med elev och vårdnadshavare kan föra en dialog om hur studierna ser ut övergripande, hur eleven kan utvecklas vidare och förbättra sina resultat i olika ämnen och kurser. Alla undervisande lärare ska genomföra betygssamtal innan kursens slut och innan betyg sätts. Rektor gör bedömningen att bristen är åtgärdad och att samtlig personal arbetar efter författningarnas krav på fortlöpande information.

7 Delutvärdering Polhemsgymnasiet Skolenhet 2 Bilaga 2 Det kvarstår förelägganden efter uppföljningsbesöket av Skolinspektionen Undervisning och lärande Lärarna stärker elevernas självförtroende samt vilja och förmåga att lära Lärarna fick i uppdrag att i grupper diskutera utifrån nedanstående fyra frågeställningar: a. Hur ger du/ni eleverna ett aktivt lärarstöd? Medvetandegörande. Genom samtal, respons och enkäter får eleverna sätta ord på sina förväntningar och sin egen utveckling - eleverna får tänka igenom och synliggöra sitt eget lärande. Strukturerade genomgångar, aktiv handledning genom att gå runt och prata kort med varje elev varje lektion. En djupare diskussion vid betygssamtalet. Uppmana eleverna att fråga. Prata enskilt med tysta elever för att bygga en relation så att de vågar fråga senare. b. Hur återkopplar du/ni elevens utveckling för att stärka deras vilja att lära? Kontinuerlig dialog med eleverna Uppmuntrar genom positiv feedback/-forward Visa tydligt vad som är viktigt att kunna, t.ex. genom att rätta sina egna prov. Påvisa nyttan med moment som då man studerar dem separat inte verkar så meningsfulla men satta i ett sammanhang får en viktig funktion/roll. c. Hur samverkar ni med varandra för att främja elevernas lärande? Delar med oss av material och uppgifter Olika kurser gör projekt tillsammans Samplanering och gemensamma prov Diskuterar hur man kan ta upp olika områden och utbyter erfarenheter d. Hur göra mer? Fler platser och mer tid/möjlighet att prata med varje enskild elev efter exempelvis en examination (uppföljningssamtal). Vikarie som tar klassen under tiden. Sitta mer årskursvis och klassvis och diskutera. Mindre tid med hela programmet. En tydlig struktur för när och hur ofta de olika grupperna möts.

8 Bilaga 3 Naturkunskap (grupp) Instruktion: Nedan finns ett antal frågeställningar kring undervisning och elevernas lärande. Vi ska genom samtal och diskussion kartlägga hur det faktiskt ser ut idag och hur det skulle kunna se ut framöver. Målet med dagen är just kartläggning och att vi förbereder nästa del i detta utvecklingsarbete där vi utifrån kartläggningen tar fram en riktning för utveckling av de områden vi tillsammans ser har ett utvecklingsbehov. Diskutera nedanstående frågeställningar i gruppen och se till att någon antecknar. Eftersom det är ett google-dokument kan man turas om. Men det är viktigt att vi för utförliga anteckningar så att vi kan ta upp arbetet framöver. Elevinflytande Hur låter vi varje elev uttrycka sina behov och önskningar kring undervisningen? Får eleverna möjlighet att påverka undervisningens utformning och innehåll? På vilket sätt? Kan vi utveckla detta ytterligare? Vad skulle krävas då? Går att anpassa frågeställningar utifrån elevernas intresse. Det går lätt att fånga upp intresset från eleverna och applicera på innehållet då det är omfattande och brett. Olika delar i nk 1b har olika intressen. Vilka kanaler finns för eleverna att påverka sin studiemiljö samt undervisningens upplägg och innehåll? Finns formella och mer informella kanaler? Elevråd, klassråd och till exempel upparbetade elevkontakter med rektorn. Diskuteras undervisningsnära frågor på de forum för elevinflytande som finns på skolan och har elevernas förslag ett reellt genomslag? Elevråd finns och de har klassråd varje vecka, men vi är tveksamma till att eleverna använder dessa kanaler. I ämnen eleverna är intresserade av är de mer involverade att styra undervisningen ex ekonomielever engagerar sig i ekonomiämnen. Att möta alla elever Hur gör vi för att anpassa undervisningen utifrån elevernas olika förkunskaper och behov? Hur ges elever å ena sidan stöd, å andra sidan utmaningar? Eleverna gillar praktiska moment. De allra flesta lyckas att klara av kursen, nå E. Många av eleverna har goda förkunskaper. Hur gör vi när vi ska ta reda på elevernas förkunskaper och intressen? Samtal, intervjuer, enkäter och så vidare. Dokumenterar vi och följer upp elevens

9 Bilaga 3 utveckling över tid? Är vi nöjda med hur vi gör idag? Hur kan vi utveckla formerna för att ta reda på elevernas förkunskaper och intressen? Man fångar upp frågor och intressen i undervisningen. Mycket gruppdiskussioner och samtal i undervisningen gör det lättare att få syn på intressen och förkunskaper. Finns det elever hos oss som inte får tillräcklig ledning och stimulans? Hur arbetar vi för att stimulera elever som har lätt för att nå målen Hur gör vi med elever som är understimulerade? Har vi exempel på när vi gett någon elev lite större utmaningar? Inget stort problem med understimulans i nk1b, för att samma frågor kan angripas ur olika synvinklar och på olika kunskapsnivå. Att anpassa undervisningen Hur ser våra läromedel ut? Speglar de elevgruppens olikheter i tillräckligt hög grad? Hur använder vi själva exempel i vår undervisning? Kan vi upptäcka mönster som begränsar oss? Vi har köpt in till hälften av nk 1b-grupperna. De nyinköpta böckerna stämmer bättre med kursinnehåll och mycket bättre utformad. Vi behöver komplettera så att alla Nk 1b - kurser har samma läromedel; Frank Gul, Nk1b. Författare; Björndahl. 4 klassuppsättningar behövs. Har vi elever i behov av särskilda hjälpmedel för att klara undervisningen och hur gör vi för att tillgodose dessa behov? Kan vi komma på goda exempel på när behov blivit tillgodosedda eller där vi inte klarat av att möta de behov som funnits? Det finns tillgång till inläst material. Videor på Internet finns. Laborationstid måste in i kursen, schemamässigt,förslagsvis är att nk1b har laborationstillfällen var tredje vecka eller en gång i månaden/ halvgrupp. Viktigt verktyg för att få igenom alla eleverna i kursen samt utmana de som redan kan mycket. Hur gör vi för att uppmuntra elever som är osäkra på sin egen förmåga och inte tror att de kan? Vilka goda exempel kan vi komma på? Försöker skapa goda relationer med eleverna. Prata mycket med dem. Under lektionstid har vi goda förutsättningar att prata med elever. Hade vi haft laborationstid hade vi lättare kunnat få mer kontakt med elever samt bra för gruppdiskussioner. Har vi tillräcklig kompetens om funktionsnedsättningar? Har vi behov av mera kompetensutveckling? Kan vi komma på exempel där vi använt våra kunskaper för att stödja en elev med en funktionsnedsättning? Vi är undervisande lärare och vi använder specialpedagogernas kunskaper för att hjälpa vissa elever. I mån av behov är det bra med utbildning för att öka kunskaper om olika funktionsnedsättningar, den undervisande läraren ska själv efterfråga detta.

10