Ändrade förhållanden. 1.Inledning
|
|
- Lina Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ändrade förhållanden 1.Inledning En fråga som diskuterats är vad som gäller om avtalsbalansen mellan avtalsparterna har rubbats på grund av ändrade förhållanden. I äldre tider uttalades ibland att ett löfte avges med ett förbehåll om oförändrade förhållanden (clausula rebus sic stantibus), vilket begränsade löftesgivarens bundenhet. 1 Med tiden kom emellertid synsättet att förändras och behovet av att lita på avgivna löften i stället att betonas. Någon strikt avtalsbundenhet blev dock inte resultatet och särskilt under det senaste århundradet har olika läror utvecklats som ger en part möjlighet att frigöra sig om ett upprätthållande av avtalet skulle bli alltför betungande. 2 I svensk rätt har specialregler för olika avtalstyper och förutsättningsläran använts som medel för att befria en part från bundenhet om händelseutvecklingen blev en annan än han hade räknat med och det med hänsyn till omständigheterna inte framstår som rimligt att han inte ska bära risken för det inträffade. Numera kan även 36 avtalslagen användas i det fall då avtalsbalansen rubbats på grund av ändrade förhållanden efter avtalets ingående, exempelvis om en fullgörelse blivit dyrare än beräknat, ett fast pris i ett långtidskontrakt blivit oförmånligare än väntat eller syftet med ett avtal inte kunnat förverkligas. I motiven till generalklausulen anges att en möjlighet till jämkning i denna typ av fall hänger nära samman med parternas möjligheter att överblicka ett avtals konsekvenser vid avtalets ingående och det betonas att om parterna räknat med möjligheten att förhållandena ändras och kommit överens om vem av dem som ska stå risken för oförutsedda händelser, är det som regel inte påkallat att jämka avtalet när sådana händelser inträffar, särskilt om den som har tagit på sig ansvaret har kompenserats härför genom andra avtalsvillkor som är till hans fördel. 3 I litteraturen brukar vidare framhållas att domstolen vid en jämkning med stöd av 36 ska ta hänsyn till om ett åtagande blivit så pass betungande för en part att den s.k. offergränsen passerats, om händelseutvecklingen legat utanför en parts kontroll, vilken part som haft bäst möjlighet att överblicka händelseutvecklingen och vilken part som till lägst kostnad kunnat försäkra sig mot det inträffade. 4 1 Se t.ex. J. Gordley Foundations of Private Law s. 347 f. 2 Se t.ex. J. Gordley Foundations of Private Law s. 348 f. 3 NJA II 1976 s Se t.ex. R. Dotewall Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal, SvJT 2002 s. 441, K. Grönfors / R. Dotevall Avtalslagen s. 258 ff., A. Norlén Oskälighet och 36 avtalslagen s. 393 ff., J. Ramberg / C. Ramberg Allmän avtalsrätt s. 185 ff. (som anknyter till UNIDROID Principles och PECL 6:111) och E. Runesson Rekonstruktion av ofullständiga avtal s. 401ff. Se också NJA 1979 s. 731, NJA 1983 s. 385 och RH 80:14. Beträffande verkan av evighetsavtal, se S. Lindskog Marknadsideologin och pacta sunt servanda, Festskrift till Lars Gorton s. 351 och t.ex. NJA 1994 s. 359, NJA 2004 s. 167 och NJA 2004 s. 288 och RH 2010:40. Förutsättningsläran kan också tillämpas i den här typen av fall, denna lära är dock i första hand tillämplig om en part önskar att helt frigöra sig från ett åtagande på grund av att ändrade förhållanden gjort att hans förutsättningar brustit, se t.ex. B. Lehrberg Avtalstolkning s. 240 ff. och NJA 1989 s Även vid riskprövningen enligt förutsättningsläran beaktas vilka möjligheter en part haft för att förutse händelseutveckling och vilken part som till lägst kostnad kan påta sig ett ansvar. Om förhållandet mellan förutsättningsläran och 36 avtalslagen, se också B. Flodgren Förutsättningsläran, Avtalslagen 90 år s. 385 (s. 395 f.), B. Lehrberg 36 och förutsättningsläran, SvJT 1986 s. 349, A. Norlén Oskälighet och 36 avtalslagen s. 305 ff. samt NJA 1985 s. 178 och NJA 1996 s Se också E.M. Runesson Tolkning, omtydning, jämkning och behovet av flexibilitet i lånvariga avtalsrelationer, Avtalslagen 90 år s. 453 (som i detta verk fäster särskild vikt vid kontextkänslig tolkning och omtydning).
2 2. Avtalad riskfördelning och uppkommen obalans Vid en bedömning av reglernas utformning och konsekvenser bör sambandet mellan den avtalade riskfördelningen och verkan av ändrade förhållanden uppmärksammas. Om en säljare påtar sig en risk beror detta normalt på att han kan bära risken till en lägre kostnad än köparen. Detta innebär inte att säljaren påtar sig risken gratis utan att han kan begära en riskpremie som är större än den förväntade kostnaden för riskens realiserande. Säljaren agerar alltså som ett slags försäkringsbolag och anledningen till att han är beredd att göra detta är att han kan använda sig av de stora talens lag och att köparen på grund av riskobenägenhet är beredd att betala en summa som överstiger den förväntade kostnaden för riskens realiserande: säljaren förlorar visserligen pengar när en förlust uppkommer i det enskilda fallet, men eftersom han gör många affärer så tjänar han ändå i det långa loppet på att ta på sig risken eftersom en köpare i varje enskilt fall betalar en riskpremie och summan av dessa överstiger hans kostnader. Omvänt gäller självfallet att om köparen är den som till lägst kostnad kan bära risken så har han ingen anledning att förmå säljaren att påta sig risken genom att utfästa sig att betala en särskild riskpremie till säljaren. Det behöver inte ens finnas ett uttryckligt avtal mellan parterna om vem som ska bära risken för att det ska gå att sluta sig till vem som har påtagit sig den. Om båda parter utgår från att säljaren bär risken kommer detta att visa sig i ett högre pris, medan om båda parter utgår från att det är köparen som bär risken så kommer detta att visa sig i ett lägre pris. 5 Om en person exempelvis köper en bostadsrätt är det ofta så att ingen av parterna förväntar sig att säljaren genom en riskpremie påtagit sig ett ansvar för prisfall på bostadsrätter även om detta orsakas av något som ligger utanför båda parters kontroll och som inte rimligen kunde ha förutsetts: köp av en bostadsrätt är ett typexempel på ett medvetet risktagande från köparens sida. 6 Om vidare lagstiftaren i brist på uttryckligt eller implicit avtal mellan parterna förlägger risken på den av parterna som till lägst kostnad själv eller genom ett försäkringsbolag kan försäkra sig mot den, innebär detta att parterna i det enskilda fallet kan sluta ett avtal i förvissning om att lagen ger dem en lämpligt utformad riskfördelning. Det är mot denna bakgrund som man kan se uppfattningen att jämförelsestandarden för oskälighetsbedömningen bör vara vad parterna efter en informerad riskbedömning hade kommit överens om ifall de uppmärksammat frågan vid avtalets ingående. 7 Det hade ju framstått som högst rationellt för dem att lägga risken på den part som kort uttryckt är den bäste försäkringsgivaren. 8 Uppfattningen att risken ska förläggas på den av parterna som till lägst kostnad kan bära den är utmärkande för rättsekonomiska teorier inriktade på att skapa ekonomisk effektivitet och ökad välfärd. I vilken utsträckning som inte enbart en underförstådd utan också en hypotetisk partvilja bör ligga till grund för riskfördelningen är en mer omdiskuterad fråga. I svensk rätt har den hypotetiska partsviljan 5 Jfr t.ex. J. Gordley Foundations of Private Law s. 377 f. och S.A. Smith Contract Theory s. 298 ff. 6 Jfr J. Ramberg / C. Ramberg Allmän avtalsrätt s Jfr t.ex. H.B. Schäfer / C. Ott The Economic Analysis of Civil Law s. 278 ff. 8 Jfr t.ex. H. Kötz Unfair Exemption Clauses, SvJT 1987 s Tilläggas kan att hänsyn självfallet även måste tas till den som har bäst förmåga att påverka händelseförloppet samt förekomsten av opportunt handlande på grund av bevissvårigheter avseende den faktiska orsaken till ett negativt resultat m.m. Se t.ex. G. Skogh Marknadens villkor s. 35 ff. och E.M. Runesson Avtals- och tvistlösningsförhandling s. 193 ff.
3 enbart fått ett begränsat gehör. Både skälighetsbedömningen enligt 36 avtalslagen och riskprövningen enligt läran om felaktiga förutsättningar baseras på allmänna lämplighetsöverväganden av ett mera svårfångat slag, vilket inte hindrar att den riskfördelning som parterna kommit överens om som rationella och informerade personer kan spela en viss roll vid bedömningen. 9 I vilket fall som helst framstår det som naturligt att även vid prövningen enligt svensk rätt beakta vilken av parterna som till lägst kostnad kunnat påta sig risken även om detta sker inom ramen för en mer objektiv bedömning. 3. Rationell och informerad grund. Det är viktigt att komma ihåg att ståndpunkten att domstolen ska respektera parternas uttryckliga eller underförstådda riskfördelning förutsätter att denna vilar på en rationell och informerad grund. Om däremot riskfördelningen i avtalet ensidigt dikterats av den ena parten och inte återspeglar ett informerat val av båda parter, är situationen en annan. Anta att det är fråga om en marknad där säljaren brukar medge befrielse för köparen att fullgöra köpet om händelsen x inträffar, eftersom säljaren är den som till lägst kostnad kan bära risken och att denna riskfördelning återspeglas i det gängse priset på marknaden, en riskpremie finns alltså inbakad i marknadspriset. Om då en säljare i det enskilda fallet smyger in en friskrivningsklausul i avtalet utan att samtidigt sänka priset handlar han opportunt om han åberopar ett krav på betalning om x inträffar. Att tillmötesgå säljarens krav i detta fall skulle ju innebära att han ges rätt att inhämta riskpremien utan att behöva bära risken, vilket skulle innebära att han gör en obehörig vinst på köparens bekostnad. 10 I den här typen av fall finns det skäl att åsidosätta den avtalade riskfördelningen med stöd av 36 avtalslagen. 4. Ändrade förhållanden och relationsspecifika investeringar Frågan om verkan av ändrade förhållanden uppkommer särskilt i långvariga avtalsförhållanden, där det kan vara svårt för parterna att förutse den framtida händelseutvecklingen och komma överens om en lämplig riskfördelning. En möjlighet för parterna om de vill undvika de problem som långvariga avtal ger upphov till är att sluta korttidsavtal som förnyas successivt, de ges ju därmed möjlighet att omförhandla avtalet med hänsyn till ändrade förhållanden. Problem uppkommer emellertid om den ena parten måste göra s.k. relationsspecifika investeringar. 11 Kännetecknande för dessa är att de är skräddarsydda för samarbetet med motparten och inte kan användas på ett lönsamt sätt på andra områden. Om en part, som gjort sådana investeringar, måste omförhandla avtalet regelbundet innebär detta att han förlorar i förhandlingsstyrka med påföljd att motparten vid omförhandlingar kan utöva sin maktposition för att ändra avtalet till sin egen fördel. Som exempel kan nämnas handelsagentavtal, återförsäljaravtal, anställningsavtal, underleverantörsavtal och olika typer av industriella samarbetsavtal. I litteraturen brukar man tala om the hold-up problem. 12 Ett sätt att undvika detta problem är att skriva långtidskontrakt 9 Jfr t.ex. B. Lehrberg Avtalstolkning s. 223 ff. och R. Dotewall Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal, SvJT 2002 s. 441 (s. 443 ff.). 10 Jfr J. Gordley Foundations of Private Law s Om relationsspecifika investeringar se t.ex. P. Boldon / M. Dewatripont Contract Theory 560 ff., J.P. Kostritsky Taxonomy for Justifying Legal Intervention in an Imperfect World, Wisconsin Law Review, 2004, s. 323 (s. 351 ff.), E.M. Runesson Avtals- och tvistlösningsförhandling s. 197 f., A. Schwartz / R.E. Scott Contract Theory and the Limits of Contract Law, Yale Law Journal, vol. 113, s. 559 ff. och O.E. Williamsson The Economic Institution of Capitalism. 12 Se t.ex. E.M. Runesson Avtals- och tvistlösningsförhandling s. 198.
4 som har utformats så att den part som gjort relationsspecifika investeringar kan räkna med att få ersättning för investeringarna i fråga. Men då uppkommer som framgått problemet med att reglera verkan av ändrade förhållanden. Om lagstiftaren lyckas att utforma regler som både gör det lönsamt för en part att göra relationsspecifika investeringar och lyckas utforma regler om verkan av ändrade förhållanden som är lämpligt utformade för parterna blir följden att reglerna skapar förutsättningar för parterna att ingå avtal som det inte hade varit praktiskt möjligt för dem att ingå reglerna förutan Relationsorienterade avtal 5.1. Inledning I litteraturen har man framhållit att vissa typer av avtal är relationsorienterade och att hänsyn måste tas till detta vid rättsreglernas utformning och tillämpning. 14 Kännetecknande för relationsorienterade avtal är att de är ofullständiga i den meningen att parterna har svårt att på förhand beskriva sina inbördes rättigheter och skyldigheter på ett mer preciserat sätt och att de utgår från att avtalet kan behöva anpassas med hänsyn till ändrade omständigheter. De grundläggande dragen av avtalet kan visserligen finnas nedtecknade i en skriftlig överenskommelse, men bestämmelser om att fullgörelse ska ske i enlighet med god sed och efter bästa förmåga m.m. gör att relationen förutsätter en förmåga hos parterna att samarbeta med varandra och lösa de problem som uppkommer. 15 För parterna kan vidare olika typer av implicita normer styra hur de bör uppträda gentemot varandra och stabilisera samarbetet. 16 De kan också ha avtalat om omförhandlingsklausuler, 17 vilka kan kompletteras med alternativa tvistlösningssätt för att på ett smidigt sätt kunna lösa tvister som de inte är i stånd att lösa på egen hand. 18 Vidare kan risken för opportunt beteende från en parts sida minskas genom att båda parter gör relationsspecifika investeringar, vilket utjämnar styrkeförhållandet. 19 Ett avtal kan självfallet vara mer eller mindre relationsorienterat och vad som kännetecknar ett område behöver inte stämma överens med vad som utmärker ett annat område. Det har dock gjorts gällande att vissa typer av avtal missförstås om vi inte uppmärksammar för att anknyta till Bird att de signifies a commitment to cooperate in far more depth than a mere bargainedfor allocation of risk Jfr E.M. Runesson Avtals- och tvistlösningsförhandling s Litteraturen om relationsorienterade avtal är omfattande och olika versioner av teorin samt vilka rättsliga konskevenser den ger upphov till har presenterats. En sentida beskrivning av teorins huvuddrag återfinns i E.J. Leib Contracts and Friendships, Emory Law Journal, vol. 59, , s. 649 (s. 653 ff.). 15 Se t.ex. D.J. Smythe Bounded Rationality, the Doctrine of Impracticability, and the Governance of Relational Contracts, bepress Legal Series, Paper 7, 2003, s Se t.ex. D. Campbell / H. Collins Discovering the Implicit Dimensions of Contracts, Implicit Dimensions of Contracts s Om omförhandlingsklausuler, se tex. K. Grönfors Avtal och omförhandling s. 69 ff., B. Lehrberg Omförhandlingsklausuler s. 125 ff. och J. Ramberg / C. Ramberg Allmän avtalsrätt s. 192 ff. 18 Om olika tvistelösningsmetoder i relationsorienterade avtal, se t.ex. D.J. Smythe Bounded Rationality, the Doctrine of Impracticability, and the Governance of Relational Contracts, bepress Legal Series, Paper 7, 2003, s. 9 (s. 45 ff.). 19 Jfr Kostritsky Taxonomy for Justifying Legal Intervention in an Imperfect World, Wisconsin Law Review, 2004, s. 323 (s. 356 ff.). 20 R.C. Bird Employment as a Relational Contract, University of Pennsylvania Journal of Labor and Employment Law, vol. 8, , s. 149 (s. 153).
5 5.2. Relationsorienterade avtal och svensk rätt Att det vid sidan av mer momentana former av avtal inriktade på utbyte av varor och tjänster förekommer avtal av en mer relationsorienterad karaktär gör att avtalet som samarbetsform blir mer variationsrikt. Även om teorin om relationsorienterade avtal inte utvecklats vid avtalslagens tillkomst har svensk rätt av tradition givits en utformning som är väl förenlig med tanken att implicita eller underförstådda villkor mellan parterna ska beaktas. Detta framgår av reglerna om avtalstolkning, där hänsyn inte endast tas till avtalets ordalydelse utan till samtliga omständigheter som varit synbara för parterna och att en gemensam partsvilja ges relevans även om den inte kommit till uttryck i lydelsen eller står i strid mot denna. 21 Vidare har partsbruk, handelsbruk och andra sedvänjor tillmätts stor betydelse vid bestämmandet av parternas rättigheter och skyldigheter. 22 Att hänsyn ska tas till affärslivets praxis var något som betonades vid tillkomsten av avtals- och köplagarna i början på 1900-talet, vilket kom till uttryck när det på den tiden framhölls att reglerna måste ta hänsyn till det som kallades för livets regel. 23 I nyare tid har de implicita förväntningar om lojalitet och ömsesidigt hänsynstagande som ligger till grund för varaktiga avtal påverkat utformningen av rättsreglerna för anställningsavtal, handelsagenturavtal, kommissionsavtal m.m. även om lagstiftningen också påverkats av andra hänsynstaganden. Avtalslagen har av tradition visserligen betonat betydelsen av avtalsbundenhet, men detta synsätt är förenligt med uppfattningen att vissa avtal är relationsorienterade. Det är ju parterna själva som väljer att inleda ett sådant samarbete och även om deras rättigheter och skyldigheter endast har en begränsad precision på förhand och samarbetet bygger på möjlighet till anpassning under samarbetets gång är detta något som ligger till grund för avtalets ingående: vad parterna har bundit sig till är just att fortlöpande samarbeta och anpassa avtalet med hänsyn till ändrade omständigheter m.m. och inte att strikt upprätthålla avtalets bokstav. 24 Detta innebär alltså att parterna vid avtalets ingående inte behöver ha någon klar uppfattning om hur alla tänkbara tvistefrågor ska lösas. Det räcker med att de på ett allmänt plan utgår från att om oförutsedda händelser inträffar, så finns möjligheten till anpassning genom att avtalet innehåller en uttrycklig eller underförstådd hänvisning till en tvistelösande instans som ges kompetens att modifiera avtalet på ett ändamålsenligt sätt, om parterna inte själva kan komma till en lösning under en omförhandling Se t.ex. B. Lehrberg Avtalstolkning s. 39 ff. Ibland förekommer det dock att parterna föreskriver att endast vad som anges i ett skriftligt avtal bestämmer avtalets innehåll och att ändringar och tillägg måste upprättas i skriftlig form. Även om sådana bestämmelser respekteras får de inte missbrukas. I AD 2007 nr. 36 åsidosattes t.ex. en integrationsklausul därför att parterna med hänsyn till omständigheterna inte avsett att utsläcka den ifrågavarande anställningsförmånen. Om fallet, se E. Sjöman Ett rättsfall om integrationsklausuler, SvJT 2008 s Om klausuler av det ifrågavarande slaget, se också t.ex. A. Adlercreutz / L. Gorton Avtalsrätt II s. 37 f. och s. 105, U. Bernitz Standardavtalsrätt s. 70 f. och J. Ramberg / C. Ramberg Allmän avtalsrätt s Om betydelsen av handelsbruk och annan sedvänja i svensk rätt, se U. Bernitz Standardavtalsrätt s. 40 ff. 23 Se J. Hellner / J. Ramberg Speciell avtalsrätt I, andra upplagan, s Jfr D.J. Smythe Bounded Rationality, the Doctrine of Impracticability, and the Governance of Relational Contracts, bepress Legal Series, Paper 7, 2003, s. 9 (s. 79 ff.). 25 En författare i svensk doktrin som har påverkats av det relationsorienterade synsättet är Grönfors, vilket kommer till uttryck när han framhåller att principen om avtalsbundenhet måste innebära att avtal ska kunna genomföras på ett lämpligt sätt. Se K. Grönfors Avtal och omförhandling s. 22 f. Jfr dock Lehrbergs mer avvaktande hållning i Omförhandlingsklausuler s. 127 ff. Se också t.ex. J. Munnuka Kontraktuell Lojalitetsplikt s. 490 ff., E.M. Runesson Avtals- och tvistlösningsförhandling s. 203 ff. och M. Sacklén Om avtal och omförhandling, JT 1997 s. 389.
6 5.3. Betydelsen av icke-rättsliga förväntningar Något som försvårar bedömningen är att parterna kan ha utgått från att enbart vissa förväntningar ska gälla på det rent rättsliga planet och att andra närmast ska ha karaktären av handlingsregler som på sin höjd ska sanktioneras med avbrutna affärsförbindelser och försämrat rykte på marknaden. 26 I så fall ändrar självfallet en domstol parternas överenskommelse om de låter sin bedömning vägledas av förväntningarna i fråga. Det är viktigt att komma ihåg att parternas kalkyler och prissättning baseras på deras förväntningar och en part som går med på att vissa delar av samarbetet endast ska styras av ickerättsliga normer kan ha kompenserats för detta risktagande Jfr Kostritsky Taxonomy for Justifying Legal Intervention in an Imperfect World, Wisconsin Law Review, 2004, s. 323 (s. 355 ff.) 27 Jfr t.ex. den diskussion som förts i doktrinen om verkan av s.k. stödbrev: om dessa endast ska uppfattas som moraliskt bindande visar sig detta t.ex. i att villkor för räntebetalning m.m. blir en annan än om det är frågan om ett juridiskt bindande borgenesåtande. Om verkan av stödbrev, se t.ex. M. Bogdan Rekviem över Letters of Comfort, Festskrift till Jan Ramberg s. 71 och L. Gorton Stödbrev Rediviva, Avtalslagen 90 år s. 403.
Dispositiva regler och utfyllning
Dispositiva regler och utfyllning 1. Inledning Dispositiva regler används för att fylla ut ett avtal på ett ändamålsenligt sätt: det kan vara fråga om regler som specificerar hur parternas huvudprestationer
Läs mer36 avtalslagen i ljuset av internationella principsamlingar
36 avtalslagen i ljuset av internationella principsamlingar UNIDROIT Principles, PECL och DCFR som tolkningshjälp vid senare inträffade förhållanden Eric Brinck HT 2016 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet,
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 februari 2006 Ö 5178-04 KLAGANDE 1. BS 2. US Ombud för 1 och 2: advokaten BE MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107
Läs merÄndrade förhållanden och långvariga avtal - Omförhandling, en gyllene medelväg?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Elin Spångö Ändrade förhållanden och långvariga avtal - Omförhandling, en gyllene medelväg? JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng
Läs merInnehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19
Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för
Läs merAvtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt
Avtalsrätt Peter Gustavsson Huvuddrag i kursen Avtalslagen Avtalsbundenhet Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalslagen 1 Allmän avtalsrätt Vad är allmän avtalsrätt? Regler som är gemensamma för alla
Läs merFinns det en omförhandlingsplikt?
Finns det en omförhandlingsplikt? Om avtalsparters skyldigheter vid ändrade förhållanden i långvariga avtalsrelationer Peter Haraldsson Kandidatuppsats i handelsrätt HARH12 HT 2015 Handledare Boel Flodgren
Läs merGrundläggande principer
Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten
Läs merSekretessavtal. Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 avtalslagen?
Sekretessavtal Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 avtalslagen? Magisteruppsats i affärsrätt (avtalsrätt) Författare: Handledare: Omar Hoshmand
Läs merMöjligheterna att upprätthålla en avtalsrelation vid ändrade förhållanden särskilt om omförhandling och medling
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jim Johansson Möjligheterna att upprätthålla en avtalsrelation vid ändrade förhållanden särskilt om omförhandling och medling Examensarbete 30 högskolepoäng Handledare:
Läs mer- Hur kan de förebyggas? Hur kan de lösas?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet - Hur kan de förebyggas? Hur kan de lösas? Ulrika Borgebäck Examensarbete 20 poäng Handledare Ola Svensson Avtalsrätt/Processrätt VT 1999 Innehållsförteckning
Läs merEXAMENSARBETE DAVID LINDÉN SUSANNA LARSSON. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ
2003:123 SHU EXAMENSARBETE Omförhandlingsklausulers betydelse för svensk avtalsrätt DAVID LINDÉN SUSANNA LARSSON Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen
Läs merInternationell Avtalstolkning - en undersökning av en eventuell lex mercatoria
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jonas Forsén Internationell Avtalstolkning - en undersökning av en eventuell lex mercatoria Examensarbete 20 poäng Ola Svensson Avtalsrätt Ht 06 Innehåll SAMMANFATTNING
Läs merEXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap
EXAMENSARBETE Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt Susanne Boström 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förklaring
Läs merGod sed i finansbolag. Privatleasing. FF 5 Finansbolagens Förening
God sed i finansbolag Privatleasing FF 5 Finansbolagens Förening God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en sund utveckling
Läs merEn studie av integrationsklausulers rättsverkan
Juridiska Institutionen Göteborgs Universitet Examinationsarbete, 30 Hp Juristprogrammet höstterminen 2012 En studie av integrationsklausulers rättsverkan Peter Algar Handledare: Ingmar Svensson The parties
Läs merGranskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa
PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört
Läs merÄndrade förhållanden i långvariga avtal enligt relationsorienterad kontraktsteori
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Erica Engström Ändrade förhållanden i långvariga avtal enligt relationsorienterad kontraktsteori JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 november 2005 T 1421-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Västernorrland, 588000-3842 Box 164 871 24 Härnösand Ombud: Försäkringsjurist UL MOTPART
Läs merAzem Rushiti. Förutsättningsläran. - En rättsregel i svensk rätt? Examensarbete 15 HP. Handledare Boel Flodgren
Azem Rushiti Förutsättningsläran - En rättsregel i svensk rätt? Examensarbete 15 HP Handledare Boel Flodgren Ämnesområde Avtalsrätt VT 2017 Innehållsförteckning Summary 4 Sammanfattning 5 Förord 6 Förkortningar
Läs merJan Hellner Richard Hager Annina H. Persson. Speciell avtahrätt II. Kontraktsrätt. Andra haftet Allmänna ämnen. Fjärde upplagan.
Jan Hellner Richard Hager Annina H. Persson Speciell avtahrätt II Kontraktsrätt Andra haftet Allmänna ämnen Fjärde upplagan Norstedts Juridik Innehäll Förord 5 Förkortningar 17 Prestationerna 19 10 Nägra
Läs mer4 Standardavtal i elektronisk miljö
4 Standardavtal i elektronisk miljö Fredrik Roos, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå Produkt- och tjänsteleverantörer erbjuder sina kunder och användare möjligheten att snabbt och enkelt, genom
Läs merC-UPPSATS. Avtalstolkning
C-UPPSATS 2007:295 Avtalstolkning Jämförelse mellan kommersiella och icke kommersiella förhållanden Stefanie Friberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi
Läs merRättsvetenskapligt utlåtande
Till: Advokaten Johan Åberg, Advokatfirman Westermark Anjou Box 16030 103 21 Stockholm Rättsvetenskapligt utlåtande 1. Tvisten rörande Holmsäters verk Inför upprättandet av detta utlåtande har jag tagit
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,
Läs merBodelningsavtal och felaktiga antaganden. JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Beatrice Nordquist. JURM02 Examensarbete
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Beatrice Nordquist Bodelningsavtal och felaktiga antaganden JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Eva Ryrstedt Termin
Läs merGod sed i finansbolag
FF5 Konsumentleasing / Privatleasing FINANSBOLAGENS FÖRENING Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en sund utveckling av den marknad på vilken
Läs merAvdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430
Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Del I: Föreläsningar i avtalsrätt Allmänt om avtal, rättskällor, avtalets ingående, huvudprinciper, slutande av avtal, anbud och
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).
R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad
Läs merOm skälig tolkning och tolkning av skälighet
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johan Reimer Om skälig tolkning och tolkning av skälighet En analys av sambandet mellan skälighet och den gemensamma partsviljans betydelse i avtalstolkningen
Läs merGod sed i finansbolag
God sed i finansbolag FF2 Finansiella leasingvillkor FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka för en
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan
Läs mer1. Vad är en vitesklausul?
Vitesklausuler Inledning Undvika resursslöseri Rationella parter: om incitament handla Vitesklausulen kan skapa rätt incitament fullgörelse om högre nytta jfrt med avtalsbrott avtalsbrott om högre nytta
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 juni 2017 Ö 781-16 KLAGANDE 1. EN B 2. TN 3. TE N 4. ML MOTPARTER 1. TBs dödsbo Dödsbodelägare: RE B Dödsbodelägare: PB 2. RB 3. PM
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Nordea Bank AB (publ.), ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut i mål Ö
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2017 Ö 1209-16 KLAGANDE Justitiekanslern MOTPART Nordea Bank AB (publ.), 516406-0120 Ombud: Advokaterna PD, UI och EM SAKEN Allmän
Läs mer3:1 Anslutningsavtal fiber - ur ett juridiskt perspektiv
3:1 Anslutningsavtal fiber - ur ett juridiskt perspektiv 3:1 Anslutningsavtal fiber - ur ett juridiskt perspektiv Avtalsvillkoren ur ett juridiskt perspektiv Utformningen av avtalsvillkoren Vad man särskilt
Läs merUppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal
Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Av professor CHRISTINA RAMBERG Högsta domstolen har nyligen tagit ställning till frågan hur lång uppsägningstid som gäller för ett distributionssamarbete som
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 januari 2007 T 3829-03 KLAGANDE Scana Steel Björneborg AB, 556256-7387 Box 55 691 21 Karlskoga Ombud: Advokat HB MOTPART If Skadeförsäkring
Läs merTILLFÄLLE 2 AVTALSRÄTT I. Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law
TILLFÄLLE 2 AVTALSRÄTT I Jessica Östberg, jur. dr, lektor Stockholm Centre for Commercial Law Agenda Allmänna frågor om avtal Avtalsrättsliga principer Ingående av avtal Avtalets innehåll Tolkning av avtal
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 november 2013 T 3506-12 KLAGANDE OCH MOTPART 1. NA 2. LA 3. VA Ställföreträdare för 1 3: HA Ombud för 1 3: Advokat EM KLAGANDE OCH MOTPART
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2016 T 4080-15 KLAGANDE EK MOTPART EL Ombud: Jur.kand. LL SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Övre Norrlands
Läs merEkvivalensprincipen 1
Ekvivalensprincipen 1 Vid en analys av avtalsrättsliga regler går det att skilja mellan procedurrättvisa och substantiell rättvisa. Kännetecknande för att ett avtal uppfyller kraven på procedurrättvisa
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gymnasial lärlingsanställning Enligt en lagrådsremiss
Läs merFörstärkning av skriftliga avtal genom integrationsklausuler
Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt avtalstolkning 30 högskolepoäng Förstärkning av skriftliga avtal genom integrationsklausuler Något om integrationsklausulers
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.
Läs merJämkning av ansvarsbegränsande klausuler i kommersiella förhållanden
Juridiska institutionen Examensarbete höstterminen 2012 Jämkning av ansvarsbegränsande klausuler i kommersiella förhållanden En analys av ansvarsbegränsningen i FAR:s allmänna villkor för rådgivningstjänster
Läs merJURIDISK PUBLIKATION 2/2011
JURIDISK PUBLIKATION 2/2011 STÖDBREVET EN AVTALSRÄTTSLIG SKVADER Av Felicia Winberg 1 Stödbrevet har beskrivits som en rättsfigur i avtalsrättens gränsland. Utformat med en medveten otydlighet är det en
Läs merFranchiseavtalet som avtalstyp
Franchiseavtalet som avtalstyp Postat av: Andreas Hagen, 2015-07-09 Advokat Andreas Hagen Som advokat arbetar jag regelbundet med frågor som rör franchise. I mitt dagliga arbete företräder jag framförallt
Läs merPM Preskriptionsavbrott genom gäldenärens erkännande av en fordring
PM 2018-11-25 Preskriptionsavbrott genom gäldenärens erkännande av en fordring Advokat Thorulf Arwidson Om en part inte åstadkommit åstadkommit preskriptionsavbrott genom att väcka talan i domstol inom
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.
Läs merAVTAL OM KOPPLAD TRANSIT
Avtalsnummer: AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,
Läs merC-UPPSATS. Avtalstolkning vid konsumentförhållanden
C-UPPSATS 2007:235 Avtalstolkning vid konsumentförhållanden Hanna Mörtberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2017 T 4191-15 KLAGANDE Falköpings Mejeri ekonomisk förening, 767800-0238 Odengatan 6 521 43 Falköping Ombud: Advokat MG MOTPARTER
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2017 Ö 1041-17 KLAGANDE KN SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om skuldsanering ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 december 2016 T 4073-15 KLAGANDE PH MOTPART Migrationsverket 601 70 Norrköping Ombud: jur.kand. SR SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merOM DET DUNKELT SAGDA. 1. Inledning
OM DET DUNKELT SAGDA Av Jon Kihlman 1. Inledning Att vara doktorand under Gunnar Karnells handledning innebär inte minst att man tvingas uppmärksamma och beakta språket och dess nyanser. Jag tror att det
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-06-22 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Anvisade elavtal Enligt en lagrådsremiss
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD DISPOSITION 4 2. GRUNDLÄGGANDE AVTALSRÄTT 6
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 SYFTE 2 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 2 1.4 METOD 3 1.5 DISPOSITION 4 2. GRUNDLÄGGANDE AVTALSRÄTT 6 2.1 AVTALETS BETYDELSE 6 2.2 LAGREGLERING 6 2.3 TEORIER
Läs merCHRISTINA RAMBERG. HD:s moderna fullmaktslära NR 2
CHRISTINA RAMBERG HD:s moderna fullmaktslära 2013-14 NR 2 406 RÄTTSFALL HD:s moderna fullmaktslära 1. Inledning I NJA 2013 s. 659 har Högsta domstolen på ett hjälpsamt sätt moderniserat fullmaktsläran.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.
Läs merRamavtal avseende tillhandahållande av statistik om offentliga upphandlingar m.m. ur databaser.
KKV1000, v1.1, 2010-05-05 BILAGA 3 - AVTALSUTKAST 2011-11-08 Dnr 576/2011 1 (6) Ramavtal avseende tillhandahållande av statistik om offentliga upphandlingar m.m. ur databaser. 1. Parter Mellan Konkurrensverket
Läs merFörutsättningslärans Riskrekvisit
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Nina Björk Förutsättningslärans Riskrekvisit Examensarbete 20 poäng Handledare Ola Svensson Avtalsrätt HT 2003 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR
Läs merAvtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt
Avtalsrätt.com Seminarieserie i avtalsrätt Juridiska frågor betraktas många gånger som just juridiska och därför som något som är skilt från den egentliga affären. I avtalsförhållanden handlar emellertid
Läs merKonsumenterna och rätten
Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,
Läs merGWA ARTIKELSERIE. Även försäkringsavtalet (varuförsäkring) har en stark anknytning till köpavtalet och transportavtalet.
GWA ARTIKELSERIE Titel: Försäkringsfrågor med anknytning till godstransporter Rättområde: Transporträtt, Försäkringsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2011-09-09 En stor del av allt gods som är under
Läs merAvtalade formkrav i entreprenadförhållanden
JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Avtalade formkrav i entreprenadförhållanden - Entreprenörens rätt till ersättning för ÄTA-arbeten Christine Stridsberg Examensarbete i avtalsrätt, 30 hp Examinator:
Läs merOskäliga avtalsvillkor en jämförelse mellan svensk och amerikansk rätt
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jonna Sidén Oskäliga avtalsvillkor en jämförelse mellan svensk och amerikansk rätt Examensarbete 30 högskolepoäng Patrik Lindskoug Förmögenhetsrätt, Civilrätt,
Läs merAVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT
AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).
R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merResultatet publiceras på kurshemsidan onsdagen den 21 november.
Resultatet publiceras på kurshemsidan onsdagen den 21 november. Fråga 1 Beata Hillman äger en liten restaurant i Lund. Hon är tjugotvå år och har nyligen öppnat restauranten i fråga och hoppas att med
Läs merEtt rättsfall om integrationsklausuler
Ett rättsfall om integrationsklausuler Av advokat ERIK SJÖMAN Så kallade integrationsklausuler, eller merger clauses, har kommit att bli vanligt förekommande i svenska kommersiella avtal. I artikeln refereras
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2017 T 3590-16 KLAGANDE Gjensidige Forsikring ASA Norge, svensk filial, 516407-0384 Box 3031 103 61 Stockholm Ombud: Advokat RS
Läs merPrekontraktuellt ansvar
Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Juris kandidatexamen Tillämpade studier 20 poäng, HT-2003 Prekontraktuellt ansvar - ansvar vid avbrutna avtalsförhandlingar Sofia Pettersson
Läs merEftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser
160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå
Läs merAvdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt II. Britta Forsberg C 430
Avtalsrätt II Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Repetition Fullmakter Kommissionär Tvång, ocker, mm. 36 Avtalslagen Ogiltiga avtal Avtalstolkning Dagens föreläsning Repetition
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 april 2004 T 3590-03 KLAGANDE AL Ombud: RE MOTPART UR Ombud: advokaten PS SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, dom
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Standardavtalsrätt PDF ladda ner
Standardavtalsrätt PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Ulf Bernitz. Standardavtalsrätt är en sedan länge välkänd och ofta använd lärobok i avtalsrätt med särskild inriktning på användningen
Läs merVad händer om man inte avtalar? Advokat, jur. dr Jon Kihlman Stockholm den 9 november 2010
Vad händer om man inte avtalar? Advokat, jur. dr Jon Kihlman Stockholm den 9 november 2010 www.avtalsrätt.com Agenda 1. Vem drabbas av en transportskada? 2. Hur avgör man om avtalsobjektet är felaktigt?
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN
Läs merAVTALS & KÖPRÄTT. Daniel Nordström
AVTALS & KÖPRÄTT Daniel Nordström PRESENTATIONENS INNEHÅLL Juridiska begrepp Avtalslagen Avtalsförfarande Fullmakt Ogiltigt avtal Juridiska dokument i privatjuridik Kompletterande lagstiftning Köplagen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2008 B 301-08 KLAGANDE FS Ombud och offentlig försvarare: Advokat JÅ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN Narkotikabrott
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt
Läs mer1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25
Innehåll FÖRKORTNINGAR 19 FÖRORD 23 1 KÖPRÄTTEN 25 1.1 Köprätten och dess systematiska hemvist 25 1.2 Lagstiftningen inom köprätten 29 1.2.1 Allmänt 29 1.2.2 1990 års köplag 30 1.2.3 Nyare kontraktsrättslig
Läs merAvdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430
Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Dagens föreläsning Rättskällor Avtalsrättens teorier och huvudprinciper Vem kan avtala? Avtalets grundstenar Vem, Vad, När, Var?
Läs merAvtalstolkning, juridik eller sunt förnuft?
Sofie Salander och Eric Soroosh Parsa Avtalstolkning, juridik eller sunt förnuft? - en studie i svensk tolkningslära i ljuset av DCFR Contract interpretation, jurisprudence or common sense? - a study about
Läs merJUBN07, Allmän avtalsrätt, 15 högskolepoäng Contract Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JUBN07, Allmän avtalsrätt, 15 högskolepoäng Contract Law, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens utbildningsnämnd
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 4076-03 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPARTER 1. UJ 2. JJ SAKEN Utmätning av bostadsrätt ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merMARKUPPLÅTELSEAVTAL Optofiber stamnät
Varje upplåtelse är unik. Det finns i många fall skäl att anpassa innehållet med hänsyn till omständigheterna i projektet eller det enskilda fallet. Läs därför informationsmaterialet viktiga punkter att
Läs merYttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24
Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 september 2011 T 1528-09 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Olof Knagge, 716413-4830 Ombud: SA Ombud: HE MOTPART HM Ombud: Advokat GL SAKEN
Läs merFråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning
Fråga 4 Och så några ytterligare skador som avslutning Inledning Tanken med frågan är att utreda förhållandet mellan de tre olika ersättningsmöjligheter som kan komma ifråga i den aktuella situationen:
Läs merSkydd för näringsidkare
Skydd för näringsidkare Inom avtalsrätten Magisteruppsats inom avtalsrätt Författare: Helena Karlsson Handledare: Jakob Heidbrink Framläggningsdatum 2009-12-15 Jönköping december 2009 Magisteruppsats inom
Läs merKöprätt 1. Avtalstyper
Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga
Läs merGod sed i finansbolag. Privatleasing. FF 5 Finansbolagens Förening
God sed i finansbolag Privatleasing FF 5 Finansbolagens Förening God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål är att verka för en sund utveckling
Läs merAvtalade formkravs rättsverkan Boilerplateklausulers betydelse vid tvist om ändring av avtal
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Masteruppsats 30 hp Masterprogram i Affärsjuridik - Affärsrätt HT 2016/VT 2017 LIU-IEI-FIL-A--17/02408--SE Avtalade formkravs
Läs mer