Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet

Transkript

1 ISSN Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet Tina Almström-Branting Goodpoint

2 Under åren driver Miljöförvaltningen tillsammans med Stockholm Vatten AB projektet Nya gifter Nya verktyg med finansiering ur stadens Miljömiljard. Projektets mål är att ta fram information om vilka ämnen som bör prioriteras i stadens miljögiftsarbete, både i form av åtgärder och miljöövervakning. Det ska också beskriva var i staden de prioriterade ämnena används, hur de når stockholmsmiljön och vad staden och andra aktörer kan göra för att minska de problem som är förknippade med miljögifter i Stockholm. Ett samarbete mellan: En sammanfattande slutrapport kommer att publiceras under våren Varje författare ansvarar för innehållet i respektive delrapport. ISSN: Stockholm 2007 Omslagsillustration: Tobias Flygar

3 Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet

4 - 2 - Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Definitioner... 3 Metod för hälso- och miljöbedömning av kemikalier... 3 Urval av ämnen... 3 Komplettering av ämnen... 4 Kriterier för bedömning av ämnenas hälsofarlighet... 4 Datainsamling... 6 Resultat... 7 Referenser till rapporten samt bilaga Bilaga 1 Beskrivning av ämnenas hälsofarlighet Bilaga 2 Definitioner Bilaga 3 Rapporten Giftfria varor med bilagor Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

5 - 3 - Bakgrund Under åren driver Miljöförvaltningen i Stockholm tillsammans med Stockholm Vatten AB projektet Nya gifter Nya verktyg med finansiering ur stadens Miljömiljard. Projektets mål är att ta fram information om vilka ämnen som bör prioriteras i stadens miljögiftsarbete, både i form av åtgärder och miljöövervakning. Det ska också beskriva var i staden de prioriterade ämnena används, hur de når stockholmsmiljön och vad staden och andra aktörer kan göra för att minska de problem som är förknippade med miljögifter i Stockholm. Prioriteringen av ämnen bygger på en sammanvägning av ämnenas effekter på miljö och människors hälsa, deras förekomst i stockholmsmiljön respektive stockholmarnas exponering, samt möjligheterna för Stockholms stad att förbättra situationen. Som ett underlag för denna prioritering har projektet anlitat Goodpoint AB (tidigare Kemi & Miljö Konsulterna AB) för att sammanställa tillgänglig information om några utvalda kemikaliers hälsopåverkande egenskaper. I ett tidigare uppdrag, inom projektet Giftfria varor, sammanställdes på motsvarande sätt ämnens miljöpåverkande egenskaper. Syfte Projektets syfte är att presentera en sammanställning av hälsofarligheten för ett urval av ämnen, med utgångspunkt i de kemiska ämnen som tas upp i rapporten Giftfria varor. Sammanställningen utgör en grund för den prioritering av ämnen för stadens miljöarbete som projektet Nya gifter Nya verktyg kommer att presentera. Eftersom varor är en betydande källa i Stockholm för såväl spridning till miljön som för människors exponering läggs tyngdpunkten på ämnen som förekommer i varor. Definitioner I rapporten förekommer många förkortningar och begrepp. I bilaga 2 följer en sammanfattning av de mest frekvent använda termerna. Metod för hälso- och miljöbedömning av kemikalier Urval av ämnen I Stockholms stads projekt Giftfria varor listades ett antal ämnen/ämnesgrupper vars miljöfarlighet bedömdes. För att se hur urvalet av dessa ämnen/ämnesgrupper gjordes, avgränsningar inom olika ämnesgrupper samt resultaten från den bedömningen hänvisas till rapporten Giftfria varor (bilaga 3) sammanställd av dåvarande Kemi & Miljö Konsulterna AB (numera Goodpoint AB). Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

6 - 4 - Komplettering av ämnen Ämnen som tidigare presenterats i rapporten Giftfria varor (bilaga 3) har i denna rapport kompletterats med ämnesgruppen organofosfatestrar. Diskussioner med forskare på konferensen i Gällöfsta 18 oktober har föranlett att ämnesgruppen granskats med avseende på deras hälsofarlighet pga. människors omfattande exponering för flera ämnen i denna ämnesgrupp. Kriterier för bedömning av ämnenas hälsofarlighet I princip alla kemikalier har oönskade effekter på människors hälsa i mer eller mindre allvarlig omfattning. Irritation och allergi som uppkommer efter t ex hudkontakt med en kemikalie kan upplevas som en besvärlig, och ibland även handikappande, påverkan på hälsan men ses i sammanhanget av andra typer av allvarligare hälsoeffekter, såsom uppkomst av cancer, påverkan på arvsmassan eller fortplantningsförmågan, som en relativt lindrig hälsopåverkan. Att dra gränsen mellan vad som ska ses som en oacceptabel hälsopåverkan av en kemikalie och en påverkan som människor får anses kunna acceptera vid kontrollerad användning kan ibland vara svårt. För att kunna göra den avgränsningen har detta projekt valt att använda de inneboende egenskaper hos kemikalier som enligt Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide (Prio) (PRIO, 2007) karakteriserar ett s.k. utfasningsämne, vilket i Prio definieras som Ett ämne med särskilt allvarliga egenskaper. Ett utfasningsämne anses ha sådana egenskaper att det oberoende av hur det används inte bör förekomma. Detta projekt har fokuserat på att beskriva och utvärdera kemikaliers hälsofarliga egenskaper, då miljöfarligheten för en majoritet av ämnena redan gjorts i rapporten Giftfria varor. Därför används endast de kriterier för ett utfasningsämne i Prio som beaktar ett ämnes hälsofarlighet, och inte kriterierna för miljöfarlighet. Att ett ämne uppfyller kriterierna för att bedömas som ett PBT-ämne (persistent, bioackumulerande och toxiskt) gör att ämnet ska undvikas både ur hälso- och miljösynpunkt, oavsett om toxicitetskriteriet uppfylls pga. effektdata från vattenlevande organismer eller däggdjur. På vilket sätt ett PBT-ämne uppfyller T-kritieriet anges i den detaljerade beskrivningen av ett sådant ämnes hälsofarlighet (bilaga 1). Om T-kriteriet endast uppfylls av toxicitetsdata från vattenlevande organismer och inte av data från däggdjur (och övriga egenskapskriterier för utfasningsämnen inte är uppfyllda), placeras ämnet i den kategorin av ämnen där endast miljöfarlighet ger underlag för att undvika användning av ämnet. Tabell 1 ger en översikt av de ämnesegenskaper som kännetecknar utfasningsämnen (ur hälsofarlighetsperspektivet) enligt Prio. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

7 - 5 - Tabell 1. Översikt av de ämnesegenskaper avseende hälsopåverkan som kännetecknar utfasningsämnen och klassificering eller annan data som krävs för att fastställa egenskapen (såsom det återges i PRIO (PRIO, 2007). UTFASNINGSÄMNE Egenskap Cancerframkallande (kategori 1 och 2) Mutagent (kategori 1 och 2) Reproduktionstoxiskt (kategori 1 och 2) Hormonstörande Särskilt farliga metaller (kadmium, kvicksilver, bly) PBT /vpvb Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska / mycket Persistenta, mycket bioackumulerande Klassificering eller annan data för att fastställa egenskapen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska skador R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61 Kan ge fosterskador Det finns ännu inga allmänt vedertagna kriterier för hormonstörande ämnen. Bedömning görs från fall till fall. Vägledning återfinns bl.a. i Kemikalieutredningens betänkande (SOU 2000:53) Varor utan faror, bilaga 5. Internationellt pågår arbete bl.a. inom OECD (EDTA Endocrine Disrupters Testing and Assessment Task Force) för att ta fram standardiserade testmetoder för att kunna identifiera ämnen med hormonstörande effekter. Kvicksilver, kadmium, bly och föreningar med dessa metaller är alla utfasningsämnen. Särskilda kriterier finns inte eftersom förekomst av metallerna räcker och Prio-verktyget rekommenderar användaren att så långt som möjligt ersätta dessa ämnen med mindre farliga ämnen eller alternativa metoder. För ett fullständigt återgivande av PBT/vPvB kriterierna se PRIO (PRIO, 2007) 1. Utifrån riskbedömningar/rapporter publicerade om de olika ämnena samt granskning av övriga toxikologiska data funna i litteraturen gjordes en farobedömning utifrån hälsoperspektivet, av varje ämne/ämnesgrupp i relation till kriterierna för ett utfasningsämne. Uppgifter om människors exponering för dessa kemikalier har inte inhämtats och granskats i relation till deras hälsofarlighet, om inte sådana uppgifter varit lättillgängliga. Naturligtvis bör även hänsyn tas till risken för att skada miljön vid en bedömning om användningen av ett ämne ska undvikas och därför har tidigare resultat 1 Utgångspunkten är att organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande alltid utgör en potentiell risk för människors hälsa och för miljön samt att om ämnena visar sig ha negativa effekter blir bromsträckan lång innan insatta åtgärder/begränsningar ger resultat. (PRIO, 2007). Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

8 - 6 - från miljöbedömning av ämnena (se Giftfria varor, bilaga 3) tagits med för att visa på helhetsbedömningen. Bedömningen om ett ämne ur perspektivet hälsofarlighet ska undvikas bygger på en eller flera av nedanstående punkter: Ämnet är upptaget i PRIO-databasen som utfasningsämne. Ämnets officiella klassificering eller annan data fastställer en eller flera egenskaper som kännetecknar ett utfasningsämne. Om vetenskapliga data pekar på att det finns anledning att misstänka att ämnet kan medföra oacceptabla risker för människors hälsa, men att detta inte till fullo har fastställts än, bör man överväga att använda sig av försiktighetsprincipen om det finns risk för att ämnet sprids i miljön och att människor exponeras. Det vetenskapliga kunskapsläget för sådana ämnen bör följas upp kontinuerligt för att se om nya data har framkommit som visar på att ämnet har egenskaper som gör det till ett utfasningsämne. Kriterier för bedömningen om ett ämne ur miljösynpunkt ska undvikas redovisas i rapporten Giftfria varor (bilaga 3). I denna rapport återges endast den kortfattade bedömningen av ämnenas miljöfarlighet i form av riskfraser, samt kompletterande text om nödvändigt, i tabellform tillsammans med bedömningen av hälsofarligheten. Den fullständiga miljöbedömningen återfinns i rapporten Giftfria varor (bilaga 3). För att finna dataunderlag för dessa bedömningar hänvisas läsaren till ovan nämnda rapport. Datainsamling Majoriteten av de undersökta ämnenas CAS-nummer har tidigare presenterats i rapporten Giftfria varor (bilaga 3). Dessa togs då fram genom sökning i databasen ChemIDplus Lite (ChemIDplus, 2006). Denna rapport har kompletterats med uppgifter om en ny ämnesgrupp, organofosfatestrar. Caroline Bergh, doktorand vid Institutionen för Analytisk Kemi, Stockholms universitet, har varit behjälplig med att ta fram CASnummer och information om hälsofarlighet för relevanta ämnen i denna grupp. Därefter söktes officiell klassificering (riskfraser) avseende hälsopåverkan i ESIS (ESIS, 2007) där det framgår om ämnet har en harmoniserad klassificering i Annex I till EU direktiv 67/548/EEG (Ämnesdirektivet). I Kemikalieinspektionens prioriteringsguide (Prio) gjordes datasökningar med CAS-nummer för alla ämnen för att konstatera om de var upptagna som utfasningsämnen eller inte (PRIO, 2007). I de fall en klassificering av ämnet har återfunnits i ESIS som motsvarar en eller flera av de egenskaper som karakteriserar ett utfasningsämne i PRIO, har detta givit tillräckligt underlag för rekommendation om att undvika användning av ämnet. Insamling av ytterligare data för dessa ämnen har då begränsats. Genom ESIS har också data hittats i riskbedömningsrapporter, s.k. Risk Assessment Reports (RAR). Även Europeisk kemikaliebyråns hemsida (ECB, 2007) har använts för att leta upp RAR och andra dokument av intresse. Datasökningar har även gjorts på Toxnet (Toxnet, 2007) med underliggande databaser, på Google (Google, 2007), samt på Kemikalieinspektionens hemsida (Kemi, 2007). Anna Beronius, doktorand vid Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, har bistått med forskningsrapporter rörande ämnet bisfenol A. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

9 - 7 - Axel Hullberg, Naturvårdsverket, och Annika Hanberg Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, har bistått med underlag för bedömning av nonyl- och oktylfenols hälsopåverkan och spridning i miljön. Åsa Edell, Inger Cederberg, Erik Gravenfors, Lars Andersson, Agneta Olsson och Lisa Anfält på Kemikalieinspektionen har varit behjälpliga med information kring olika ämnen och direktiv, samt tillhandahållit dokumentation om flera ämnens toxikologiska effekter. Resultat Denna kategorisering av de utvalda ämnena grundar sig på deras hälso- och miljöfarlighet. Prioriteringen av ämnen för det lokala miljöarbetet, som sammanställningen är ett underlag för, kommer att därutöver bygga på flera faktorer ämnenas förekomst i miljön, människans exponering och möjligheterna att genom lokalt arbete åtgärda problemen. I detta sammanhang görs dock indelningen enbart utifrån deras farlighet för miljö och hälsa. Fem olika tabeller har sammanställts för att på ett tydligt sätt åskådliggöra hur ämnena påverkar människan och/eller miljön samt för att visa på ett sätt att prioritera ämnena utifrån vilken kategori A till E de placerats i. Utan hänsyn till andra faktorer bör ämnena i kategori A ha högst prioritet och ämnen i kategori E lägst prioritet, av förklarliga skäl (se kategorierna nedan). I tabellen anges den eller de egenskaper (i form av fullständiga riskfraser eller text) som gör att ämnet uppfyller kriterierna för ett utfasningsämne sett ur ett hälsofarlighetsperspektiv. Miljöfarligheten anges på liknande sätt och där har följande riskfraser lydelsen: R50/53 Mycket giftig för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön ; R51/53 Giftig för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. I kategori A (se tabell A) redovisas de ämnen där både miljö- och hälsofarlighet ger vetenskapligt underlag till beslut att undvika ämnet. I kategori B (se tabell B) redovisas de ämnen där endast data om hälsofarlighet ger vetenskapligt underlag till beslut att undvika ämnet. I kategori C (se tabell C) redovisas de ämnen där endast miljöfarlighet ger vetenskapligt underlag till beslut att undvika ämnet. I kategori D (se tabell D) redovisas ämnen där det vetenskapliga underlaget avseende miljö- och/eller hälsoeffekter är svårbedömt och där användningen av ämnet bör uppmärksammas med hänvisning till försiktighetsprincipen. I kategori E (se tabell E) redovisas de ämnen där data om miljö- och hälsofarlighet inte ger vetenskapligt underlag till beslut att undvika ämnet. Mer detaljerad information om respektive ämnes hälsofarlighet redovisas i bilaga 1, i den ordning de står i tabellerna. Den fullständiga miljöbedömningen återfinns i rapporten Giftfria varor (bilaga 3). Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

10 - 8 - Tabell A. Kategori A: ämnen där både miljö- och hälsofarlighet ger vetenskapligt underlag till beslut att undvika ämnet. Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet BBP (Butylbensylftalat) Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador Officiellt klassad som miljöfarlig R50/53. Reproduktionstoxisk, kategori 3; R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga Bly och dess föreningar Särskilt farlig metall DEHP (Dietylhexylftalat) Kadmium och dess föreningar. Reproduktionstoxisk, kategori 2; R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador Särskilt farlig metall Officiellt klassad som miljöfarlig, R50/53. Är WFD- Priority Hazardous Substance. Ingen officiell miljöfarlighetsklassning. Låg akuttoxicitet. Nedbrytbarhetsdata är inte helt entydiga. Det är bioackumulerande. Kroniska data visar dock påverkan redan vid mycket låga koncentrationer. Ytterligare kunskap behövs för att avgöra vid vilka lägsta halter skador kan uppträda. Miljödata ger underlag till beslut enligt försiktighetsprincipen att undvika ämnet tills ytterligare kunskap visar annat. Officiellt klassad som miljöfarlig, R50/53. Är WFD- Priority Hazardous Substance. Kvicksilver och dess föreningar Särskilt farlig metall Officiellt klassad som miljöfarlig, R50/53. Är WFD- Priority Hazardous Substance. PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) Pentabromdifenyleter (PentaBDE) Många ämnen i gruppen är klassificerade som Cancerframkallande i kategori 1 eller 2. PentaBDE uppfyller kriterierna för PBTämne. T-kriteriet uppfylls genom att ämnet är En lång rad av dessa ämnen är officiellt miljöfarlighetsklassade som R50/53. PAH-föreningar är WFD-Proprity Hazardous Substances. Officiellt klassad som miljöfarlig, R50/53. Är WFD- Priority Hazardous Substance. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

11 - 9 - Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet Oktabromdifenyleter (OktaBDE) Dekabromdifenyleter (DekaBDE) officiellt klassificerat som Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt och förtäring och Kan skada spädbarn under amningsperioden. Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador PBT-ämne, T-kriteriet baseras på att OktaBDE är klassificerad som Reproduktionsstörande, kategori 2. Utifrån försiktighetsprincipen och baserat på de osäkerheter som förekommer (indikationer på att dekabde orsakar skador på hjärnans utveckling, misstankar om att bioackumulerande potential, har visat förmåga att kunna brytas ned till giftigare ämnen i miljön och i levande organismer) är det motiverat att förhindra ytterligare tillförsel av dekabde till miljön, enligt Kemikalieinspektionen. Ämnet är persistent. Inget tyder på egen miljöfarlighet 2. Den kommersiella ämnesblandningen innehåller dock viss mängd hexabromdifenyleter som är bioackumulerande. Sekundär toxicitet 3 har påvisats. Fotonedbrytning kan sannolikt ge toxiska och bioackumulerande produkter. Ämnet är persistent. Inget tyder på egen miljöfarlighet. Sekundär toxicitet har dock påvisats. Fotonedbrytning kan sannolikt ge toxiska och bioackumulerande produkter. Försiktighetsprincipen ger anledning till beslut att undvika ämnet tills fotonedbrytningsprodukternas egenskaper klarlagts. 2 Utifrån egna inneboende egenskaper kan ämnet i sig inte klassas som miljöfarligt men information saknas om de inneboende egenskaperna hos eventuella nedbrytningsprodukter. 3 Toxicitet hos ett ämnes eventuella nedbrytningsprodukter. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

12 Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet PFOS (Perfluoroktansulfonat) FTOH (Fluorotelomeralkoholer) PFOA (Perfluoroktansyra) TBT (Tributyltenn och tributyltennföreningar) Kommande officiell klassificering anger att PFOS kommer att klassificeras som bl a Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador Uppfyller PBT-kriteriet (T-kriteriet uppfylls av att PFOS bedöms som R48 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering då dödlighet bland försöksdjur har observerats vid låga doser efter upprepad exponering). Uppfyller vpvbkriterierna. Nominerad som POP. För att beskriva hälsofarlighet av FTOH och rekommendation rörande användning, se PFOA som är en nedbrytningsprodukt av FTOH i miljön. FTOH som tas upp i kroppen kan även där metaboliseras till PFOA. Kommande officiell klassificering anger att PFOA kommer att klassificeras som bl a Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador Tributyltennoxid (CAS ) saknar officiell klassificering men är upptaget som Egen klassning utifrån funna data ger miljöfarlighetsklass R51/53. Kommande officiell klassificering anger även att PFOS kommer att klassificeras som R51/53. Ämnet är persistent och bioackumulerande. Ämnena bryts ned till PFOA i miljön. Se PFOA för miljöbedömning. PFOA betraktas som icke toxisk för vattenorganismer. Här finns dock en betydande risk för sekundär påverkan på predatorer. Djurstudier har visat att det finns risk att PFOA ger leverpåverkan (tumörer) och påverkan på hormonbalansen hos gnagare, och det finns således risk för att även andra djurarter kan drabbas av dessa effekter. Egen klassning utifrån funna data är R50/53 och möjligen R56 (Giftig för marklevande organismer). Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

13 Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet Dioxin Krom(VI)oxid utfasningsämne enligt kriterierna för hormonstörande och PBT/vPvB i Prio. Flera dioxinlika ämnen är cancerframkallande, sänker immunförsvaret, ger upphov till reproduktionstoxiska effekter på honor och hanars fertilitet samt orsakar störningar i utvecklingen hos foster och ungar hos ett flertal djurarter vid låga doser. Ämnet är mycket cancerframkallande vid inandning. Många krom(vi)-föreningar är officiellt klassificerade som cancerframkallande i kategori 1,2 eller 3. Förekommer inte som tillsatser i produkter. Har därför inte bedömts. De lättlösliga kromföreningarna är klassade som miljöfarliga, R50/53. De lättlösliga föreningarna används dock troligen inte i produkter utan främst i tillverkande industri. De svårlösliga är inte miljöfarlighetsklassade. De förekommer oftare i produkter, såsom i korrosionsskydd. Information har inte inhämtats om de svårlösliga föreningarna avger krom (VI) i en utsträckning som innebär miljöproblem. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

14 Tabell B. Kategori B: Ämne där endast data om hälsofarlighet ger vetenskapligt underlag till beslut att undvika ämnet. Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet DBP (Dibutylftalat) Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador Reproduktionstoxisk, kategori 3; R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga Ämnet är officiellt klassat miljöfarligt R50 (Mycket giftig för vattenlevande organismer). Ämnet är aerobt lättnedbrytbart. Ämnet har mycket hög kronisk giftighet mot terrestra växter och bör troligen klassas även som R54 (Giftig för växter) Halterna i sediment och slam är relativt låga. Miljödata ger inte underlag till beslut att undvika ämnet. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

15 Tabell C. Ämnen där endast miljödata ger underlag till beslut att undvika ämnet Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet AFE (Alkylfenoletoxylater) Nonylfenoletoxylat, butylfenoletoxylat och oktylfenoletoxylat samt deras nedbrytningsprodukter har bedömts. Uppfyller inte kriterierna för ett utfasningsämne. Misstänkta hormonstörande effekter har dock observerats. Alkylfenoletoxylaterna bryts ner till respektive fenol, och det är dessa som utgör en fara för miljön. Nonylfenoletoxylat saknar officiell klassificering men dess nedbrytningsprodukt nonylfenol klassas officiellt R50/53. Oktylfenoletoxylat och oktylfenol saknar båda officiell klassificering. Nonylfenol och oktylfenol finns dock båda på WFD:s prioritetslista. Nonylfenol har mycket hög toxicitet, är bioackumulerande och ej lättnedbrytbart. Oktylfenoletoxylat och oktylfenol skiljer sig rätt lite strukturellt och storleksmässigt från nonylfenoletoxylat och nonylfenol och kan därför behandlas analogt. CP (Klorparaffiner) DNOP (Di-n-oktylftalat) Uppfyller inte kriterierna för ett utfasningsämne. Officiell klassificering ur hälsosynpunkt saknas. Då osäkerheter kvarstår om DINP, DIDP och DNOPs möjliga reproduktionstoxiska effekter har EU slagit fast att det inte kan uteslutas att de utgör en potentiell risk för barn om de Ämnesgruppen SCCP (Short Chained Chloroparaffines) är officiellt klassad R50/53. Officiell klassning saknas för medellångkedjiga klorparaffiner C14-17 men det en preliminär EU riskbedömningfinns ger förslaget R50/53 pga hög toxicitet för daphnia och låg nedbrytbarhet. Ämnet är inte officiellt miljöfarlighetsklassat. Dataunderlaget hämtat ur databas där data inte är bedömda och testbeskrivningar helt saknas. Datavärdena är därför svårt att bedöma. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

16 Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet TBBPA (Tetrabrom-bisfenol A) Triklosan används i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen. Officiell hälsoklassificering saknas. Ingen klassificering ur hälsosynpunkt för TBBPA föreslås i EU riskbedömning för ämnet och det uppfyller inte kriterierna för ett utfasningsämne. Officiell hälsoklassificering R36/38 Irriterar ögonen och huden. Uppfyller inte kriterierna för ett utfasningsämne. Ett fisktoxicitetsvärde anger mycket hög akvatisk toxicitet. Ämnet är bioackumulerande. Klassningen blir därmed R50/53. Egen klassning utifrån funna data ger miljöfarlighetsklass R50/53 Ämnet är officiellt klassat R50/53. Det finns motsägelsefulla nedbrytbarhetsdata. HBCDD (Hexabromcyklododecan) HBCDD är ett PBT-ämne, trots att P-kriteriet inte uppfylls till fullo (viss nedbrytning av ämnet kan förekomma). Toxicitetskriteriet baseras på toxicitet för vattenlevande organismer och inte på toxicitet för däggdjur men riskbedömningen pekar på att det finns osäkerheter avseende HBCDDs eventuella hälsoeffekter. Officiell klassning som miljöfarlig R50/53 är föreslagen. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

17 Tabell D. Kategori D: ämnen där det vetenskapliga underlaget avseende miljö- och/eller hälsoeffekter är svårbedömt och där användningen av ämnet bör uppmärksammas med hänvisning till försiktighetsprincipen. Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet BPA (Bisfenol A) DIDP (Diisodecylftalat) DINP (Diisononylftalat) BPA är ett omdebatterat ämne pga misstänkta hormonstörande effekter vid låga doser i djurförsök. Uppfyller i dagsläget inte kriterierna för ett utfasningsämne då det ej är vetenskapligt fastslaget att ämnet faktiskt orsakar hormonstörande effekter vid låga doser. Men på grund av den rådande kontroversen i forskarsammanhang så bör det vetenskapliga underlaget för hormonstörande (östrogena) lågdoseffekter av BPA kontinuerligt bevakas och om det i framtiden visar sig att det finns starka bevis för ovanstående effekter ska ämnet bedömas som ett utfasningsämne. Officiell klassificering ur hälsosynpunkt saknas. Då osäkerheter kvarstår om DINP, DIDP och DNOPs möjliga reproduktionstoxiska effekter har EU slagit fast att det inte kan uteslutas att de utgör en potentiell risk för barn om de används i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen. Officiell klassificering ur hälsosynpunkt saknas. Då osäkerheter kvarstår om DINP, DIDP och DNOPs möjliga reproduktionstoxiska effekter har EU slagit fast att det inte kan uteslutas att de utgör en potentiell risk för barn om de används i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen. Bisfenol A har mycket hög toxicitet mot alg men saknar officiell klassning. Vårt förslag till klassning är R50 (Mycket giftig för vattenlevande organismer). Ämnet är lättnedbrytbart och har låg potential att bioackumulera. Den relativt höga halten i fisk från Åsunden skulle kunna tyda på bioackumulerbarhet men det motsägs av övriga fisktester. De halter som har hittats i olika miljöer är relativt låga. Ämnet är inte officiellt miljöfarlighetsklassat. ECB: s RAR visar att ämnet inte ger någon miljöpåverkan. Ämnet är inte officiellt miljöfarlighetsklassat. ECB: s RAR visar att ämnet inte ger någon miljöpåverkan. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

18 Tabell E. Kategori E: ämnen där data om miljö- och hälsofarlighet inte ger vetenskapligt underlag till beslut att undvika ämnet. Ämne Hälsofarlighet Miljöfarlighet DEP (Dietylftalat) Officiell klassificering saknas. Uppfyller inte kriterierna för ett utfasningsämne. Ämnet är inte miljöfarligklassat. Har måttlig akvatisk toxicitet, är lättnedbrytbart och inte bioackumulerande. Inga höga halter i sediment eller slam. LAS (Linjär alkylbensensulfonat) Organofosfatestrar Officiell klassificering saknas. Uppfyller inte kriterierna för ett utfasningsämne. Officiell klassificering saknas. Uppfyller inte kriterierna för ett utfasningsämne. Kommersiell LAS innehåller alkylkedjor med en längd på 10 till 13 kol. LAS är aerobt lättnedbrytbart. Genomsnittligt har kedjorna längden 11,6 kol. Toxiciteten och bioackumulerbarheten ökar med kedjelängden. LAS-molekyler med 13 kol eller fler ska klassas som miljöfarliga R50/53 (Mycket giftig för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön). Halten i den kommersiellt förekommande ämnesblandningen av molekyler som har 13 kol i alkylkedjan är 24 %, vilket leder till att den kommersiella ämnesblandningen ska klassas R51/53 (Giftig för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vatten-miljön). Läs vidare om LAS egenskaper i rapporten Giftfria varor (bilaga 3). Miljödata ger inte underlag till beslut att undvika ämnet. Ämnesgruppen har inte bedömts ur miljösynpunkt i denna rapport, ej heller i Giftfria varor. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

19 Referenser till rapporten samt bilaga 1 ChemIDplus. (2006) Draft RAR HBCDD (2007). Risk Assessment Hexabromocyclododecane. CAS No: EINECS No: Final draft, October Swedish Chemicals Agency, Sweden. ECB (2007). EFSA (2006) Opinion of the Scientific Panel on food additives, flavourings, processing aids and materials in contact with food on a request from the Commission related to ISOPROPYLIDENEDIPHENOL (Bisphenol-A). Question number EFSA-Q Adopted on 29 November The EFSA Journal (2006) 428. ESIS. (2007). ( EU direktiv 67/548/EEG. Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen.(ämnesdirektivet) EU direktiv 2006/122/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/122/EG av den 12 december 2006 om ändring för 30:e gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (perfluoroktansulfonat). EU direktiv 2005/84/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/84/EG av den 14 december 2005 om ändring för tjugoandra gången av rådets direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar). EU RAR BBP (2005). European Union Risk Assessment Report: BENZYL BUTYL PHTHALATE. CAS No: EINECS No: RISK ASSESSMENT. Final Draft of 22 December R318_0403_hh: Human Health (March 2004). EU RAR BPA (2003). European Union Risk Assessment Report: 4,4'- ISOPROPYLIDENEDIPHENOL (BISPHENOL-A). CAS No: EINECS No: RISK ASSESSMENT. Final Report, The United Kingdom. EU RAR DBP (2004). European Union Risk Assessment Report: DIBUTYL PHTHALATE. Addendum to the Environmental Section CAS No: EINECS No: Risk assessment. The Netherlands. Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

20 EU RAR DEHP (2003). RISK ASSESSMENT. bis(2-ethylhexyl) phthalate. CAS-No.: EINECS-No.: Consolidated Final Report: September 2003, Chapters 4-6. EU RAR DekaBDE (2002). European Union Risk Assessment Report: BIS(PENTABROMOPHENYL) ETHER. CAS-No.: EINECS-No.: RISK ASSESSMENT. Final Report, France and United Kingdom. EU RAR MCCP (2005). European Union Risk Assessment Report: ALKANES, C14-17, CHLORO (MCCP), Part I Environment. CAS No: EINECS No: RISK ASSESSMENT. Final Report, The United Kingdom. EU RAR Nonylphenol (2002). European Union Risk Assessment Report 4-NONYLPHENOL (BRANCHED) AND NONYLPHENOL. CAS Nos: and EINECS Nos: and RISK ASSESSMENT. Final Report, 2002.United Kingdom. EU RAR OktaBDE (2003). European Union Risk Assessment Report: DIPHENYL ETHER, OCTABROMO DERIVATIVE. CAS-No.: EINECS-No.: RISK ASSESSMENT. Final Report, France and United Kingdom. EU RAR PentaBDE (2001). European Union Risk Assessment Report: DIPHENYL ETHER, PENTABROMO DERIVATIVE (PENTABROMODIPHENYL ETHER). CAS-No.: EINECS-No.: RISK ASSESSMENT. Final Report: August United Kingdom. EU RAR SCCP (1999). European Union Risk Assessment Report: ALKANES, C10-13, CHLORO. CAS-No.: EINECS-No: RISK ASSESSMENT. Final Report: October1999. United Kingdom. EU RAR TBBPA (2006). European Union Risk Assessment Report: 2,2,6,6 TETRABROMO-4,4 -ISOPROPYLIDENEDIPHENOL (TETRABROMOBISPHENOL-A or TBBP-A). Part II Human Health. CAS No: EINECS No: RISK ASSESSMENT. Final Report, United Kingdom. European Commission (2000). Towards the establishment of a priority list of substances for further evaluation of their role in endocrine disruption:- preparation of a candidate list of substances as a basis for priority setting. Final report (incorporating corrigenda to final report dated 21 June 2000). European Commission DG ENV. (Se Annex 15 List of 66 substances with classification high, medium or low exposure concern ) ( Ftalater i leksaker (2006). Faktablad - Ftalater i leksaker. Kemikalieinspektionen, december Google (2007). IMM (2007). Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet. Hälsoriskbedömningar (Riskweb). Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

21 Kemi (2007). KemI nr 3/04. KEMI Rapport nr 3/04. PFOS-relaterade ämnen. Strategi för utfasning. Kemikalieinspektionen, oktober KemI nr 3/06. KEMI Rapport nr 3/06. Hexabromcyklododekan (HBCDD) och tetrabrombisfenol - A (TBBPA). Kemikalieinspektionen, mars KemI nr 4/03. KEMI Rapport nr 4/03. Bromerade flamskyddsmedel - förutsättningar för ett nationellt förbud. Rapport från ett regeringsuppdrag. Kemikalieinspektionen, april KemI nr 5/04. KEMI Rapport nr 5/04. Dekabromdifenyleter (dekabde) - underlag till ett nationellt förbud. Rapport från ett regeringsuppdrag. Kemikalieinspektionen, november KemI nr 6/06. KEMI Rapport nr 6/06. Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige. Kemikalieinspektionen, november MHR (2005). Miljöhälsorapport ISBN: X. Socialstyrelsen, januari Naturvårdsverket (2007). Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: Tidstrend : Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och dibenzofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala. Avtalsnummer: Anders Glynn, Marie Aune, Emma Ankarberg, Sanna Lignell, Per Ola Darnerud. Livsmedelsverket OSPAR (2006). OSPAR Commission, 2006 Update: OSPAR background document on octylphenol. ISBN Publication Number: 273/2006 PRIO (2007) Kemikalieinspektionens Prioriteringsguide PRIO. Toxnet. (2007). US EPA (2006). UNITED STATES ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY WASHINGTON D.C EPA-SAB May 30, Se Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

22 Stockholm den 18 december 2007 Tina Almström Branting, projektledare Goodpoint AB Goodpoint AB, Slutgiltig rapport, Bedömning av kemikaliers hälso- och miljöfarlighet.

23 Bilaga 1 Beskrivning av ämnenas hälsofarlighet Ämnena är uppställda i den ordning som de förekommer i respektive kategori (tabell A- E). Ämnen i Kategori A (tabell A) I denna kategori ingår ämnen där både miljö och hälsofarlighet ger vetenskapligt underlag till beslut att undvika ämnet BBP (benzylbutylftalat) CAS Upptaget som utfasningsämne i PRIO. Officiell klassificering ur hälsosynpunkt: Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador Reproduktionstoxisk, kategori 3; R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga I hälsoriskbedömningen för BBP (EU RAR BBP, 2005) fastslås att ämnet ska betraktas som om det orsakar toxiska effekter på embryo/foster eller avkomman hos människa. Bakgrunden till detta är bl.a. att toxiska effekter på avkomman har setts i flera studier på både råttor och möss, t ex påverkan på hanlig avkommas fortplantningsorgan. Effekterna anses vara relevanta även för människa. BBP ska även betraktas som att det möjligen kan försämra fertiliteten hos människa. Bakgrunden till detta är effekter på råtthanars fortplantningsorgan och/eller fertilitet efter exponering för BBP. Ett exempel är tecken på toxiska effekter på testiklarna (bla minskad spermieproduktion och lägre testosteronhalter) hos råtthanar som exponerats för BBP utan att toxiska effekter på andra organ har uppkommit vid samma dos. Det finns vissa indikationer på att BBP kan ge upphov till cancer hos råttor men inte möss. Inga mutagena effekter (påverkan på arvsmassan) har dock påvisats. Enligt riskbedömningen anses ämnet ligga i gränslandet mellan ingen klassificering och klassificering med Cancer, kategori 3. Men pga.avsaknad av mutagena effekter så slår riskbedömningen fast att ämnet ska förbli oklassificerat avseende carcinogenicitet. BBP är upptagen på Europakommissionens prioriteringslista (i kategori 1) över hormonstörande ämnen för vilka mer vetenskaplig information ska inhämtas rörande ämnenas hormonstörande effekter (European Commission, 2000). På grund av att barn anses vara en särskilt känslig grupp avseende reproduktionstoxiska effekter och att BBP är klassificerat som reproduktionsstörande får ämnet inte användas i en koncentration som överstiger 0,1 viktprocent av det mjukgjorda materialet i leksaker 1

24 och barnavårdsartiklar. Inte heller får sådana leksaker och barnavårdsartiklar som innehåller denna ftalat överstigande 0.1 viktprocent släppas ut på den europeiska marknaden, enligt EU direktiv 2005/84/EG. Bly och blyföreningar Exempel på ämnen i denna grupp: CAS (bly); CAS (blydiacetat); CAS (blyacetat, basisk). I PRIO är bly och blyföreningar upptagna som utfasningsämnen enligt kriteriet Särskilt farlig metall, som även innefattar kadmium och kvicksilver (och dess föreningar). Flera blyföreningar är officiellt klassificerade som reproduktionstoxiska kategori 1, d.v.s. de påverkar fertiliteten och kan skada fostrets utveckling. Bly ger redan vid mycket låga doser skador på nervsystemet och foster och små barn anses vara särskilt känsliga. Det är dock inte fullständigt klarlagt vilken den lägsta blyhalten är som ger upphov till effekter på nervsystemet hos människa. De toxiska effekterna kan visa sig som t ex nedsatt intellektuellt förmåga (lägre IQ), beteendestörningar, nedsatt hörsel och njurpåverkan. Det finns även exempel på barn som har avlidit av blyförgiftning pga. att de t ex svalt blyhaltiga smycken eller ätit färgflagor där färgen innehållit bly (IMM, 2007; PRIO, 2007; Toxnet, 2007). DEHP (Dietylhexylftalat) CAS Upptaget som utfasningsämne i PRIO. Officiell klassificering ur hälsosynpunkt: Reproduktionstoxisk, kategori 2; R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador I hälsoriskbedömningen för DEHP (EU RAR DEHP, 2003) fastslås att ämnet ska betraktas som om det orsakar toxiska effekter på embryo/foster eller avkomman hos människa samt som om det försämrar fertiliteten hos människa. Bakgrunden till detta är att toxiska effekter observerats på testiklar, fertilitet och utveckling vid relativt låga doser i försök på olika djurarter. Effekterna anses vara relevanta för människa. Studier på råtta visar att foster samt ungar som ej nått puberteten verkar vara känsligare än vuxna djur. DEHP verkar även kunna påverka hormonsystemet och störa den sexuella utvecklingen av djuren. Djurstudier visar att DEHP och dess metaboliter kan överföras till diande ungar via bröstmjölk i sådana koncentrationer att toxiska effekter kan uppstå. DEHP har hittats i bröstmjölksersättning samt bröstmjölk från människor men inga effekter på bebisar eller barn har kunnat påvisas till följd av denna exponering (EU RAR DEHP, 2003). DEHP är upptagen på Europakommissionens prioriteringslista (i kategori 1) över hormonstörande ämnen för vilka mer vetenskaplig information ska inhämtas rörande ämnenas hormonstörande effekter (European Commission, 2000). På grund av att barn anses vara en särskilt känslig grupp avseende reproduktionstoxiska effekter och att DEHP är klassificerat som reproduktionsstörande får ämnet inte användas 2

25 i en koncentration som överstiger 0,1 viktprocent av det mjukgjorda materialet i leksaker och barnavårdsartiklar. Inte heller får sådana leksaker och barnavårdsartiklar som innehåller denna ftalat överstigande 0.1 viktprocent släppas ut på den europeiska marknaden, enligt EU direktiv 2005/84/EG. Kadmium och kadmiumföreningar I PRIO är kadmium och kadmiumföreningar upptagna som utfasningsämnen enligt kriteriet Särskilt farlig metall, som även innefattar bly och kvicksilver (och dess föreningar). Kadmium ansamlas framför allt i njurarna, och det är också där som skador först uppträder. Kadmiummängden i njurarna ökar under stor del av livet beroende på att den biologiska halveringstiden är år. Så småningom försämras njurens återresorption av lågmolekylära proteiner och salter från primärurinen tillbaka till blodet med ökade koncentrationer i urinen som följd. Vid högre kadmiumbelastning försämras njurens förmåga att rena blodet från nedbrytningsprodukter. Eftersom kadmiumhalterna i njurarna byggs upp under lång tid ses effekterna på njurfunktionen vanligen först i den senare delen av livet. Flera nyare studier tyder på att känsligheten i befolkningen är större än vad man tidigare trott, vilket betyder att njurpåverkan börjar uppträda vid en kadmiumkoncentration lägre än 50 mg/kg njurbark. Studier kring kadmiumexponering och benskörhet talar dessutom för att förhållandevis låga exponeringsnivåer av kadmium kan bidra till uppkomst av minskad bentäthet och frakturer (IMM, 2007). Kvicksilver och kvicksilverföreningar I PRIO är kvicksilver och kvicksilverföreningar upptagna som utfasningsämnen enligt kriteriet Särskilt farlig metall, som även innefattar bly och kadmium (och dess föreningar). Inandning av kvicksilverånga eller intag av fisk som innehåller höga halter metylkvicksilver kan medföra skador på det centrala nervsystemet. Flera studier på barn har påvisat ett negativt samband mellan exponering för metylkvicksilver under fosterstadiet och språkutveckling, minnesförmåga och psykomotorisk utveckling. Effekterna har setts vid betydligt lägre exponeringsnivåer än de som ger effekter hos vuxna. Huruvida exponering för kvicksilverånga från tandamalgam utgör en hälsorisk är omtvistat men senare års forskning och en följd av utredningar har inte rapporterat entydiga belägg för att hälsoeffekter föreligger vid aktuella exponeringsnivåer (IMM, 2007). PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är en stor kemisk grupp som utgörs av flera hundra enskilda kemiska ämnen. De bildas vid ofullständig förbränning av t ex olika oljor. Det kan ske i industriella processer såsom vid krackning av petroleum, eller i 3

26 förbränningsmotorer i bilar. PAH är fettlösliga, oftast svårnedbrytbara och i en del fall bioackumulerande. Många av de enskilda ämnena som ingår i gruppen PAH är cancerframkallande. Ämnenas plana molekylstruktur gör att de har stor förmåga att påverka DNA i cellkärnan, vilket kan ge upphov till cancer. De flesta organismer kan omvandla PAH och de metaboliter som då bildas kan många gånger vara farligare än ursprungsämnet. I djurförsök har man observerat mutagena (arvsmasseskadande) och cancerframkallande effekter av PAH, och många ämnen i gruppen är klassificerade som cancerframkallande i kategori 1 eller 2 vilket gör att PAH som grupp ska anses som ett utfasningsämne. Penta-bromdifenyleter (PentaBDE) CAS Upptaget som utfasningsämne i PRIO. Officiell klassificering ur hälsosynpunkt: R48/21/22: Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt och förtäring R64 Kan skada spädbarn under amningsperioden PentaBDE uppfyller kriterierna för persistens (P), bioackumulering (B) och toxicitet (T), dvs. det är ett PBT-ämne (KemI nr 4/03) och uppfyller därmed kriteriet för ett utfasningsämne. T-kriteriet uppfylls genom att ämnet är officiellt klassificerat som Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt och förtäring och Kan skada spädbarn under amningsperioden. Det är dessutom klassat som Mycket giftigt för vattenlevande organismer samt kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Studier visar att PentaBDE kan bioackumulera i fettvävnad och anrikas i näringskedjan och ämnet har påvisats i bröstmjölk hos människa, vilket naturligtvis föranleder oro för ämnets påverkan på spädbarn. Det finns inga specifika data som pekar på ökade eller minskade halter av just PentaBDE, som är en av flera bromerade flamskyddsmedel (s k PBDE), i bröstmjölk från svenska kvinnor. Mätningar av flera olika bromerade flamskyddsmedel (PBDE) i bröstmjölk från kvinnor i Uppsala mellan , visar att man inte kan se någon tydlig trend för om halterna av PBDE ökar eller minskar i bröstmjölk hos svenska kvinnor (Naturvårdsverket, 2007). Vid oral tillförsel på råtta och mus är levern det främsta målorganet (funktionella störningar på levern identifierades), vilket ligger till grund för klassificeringen Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom förtäring.. Som en konsekvens av de funktionella störningarna i levern (på råtta och mus) minskade halterna av sköldkörtelhormonet T4, vilket ledde till en ökad sköldkörtelvikt hos djuren. Men pga. artskillnader i sköldkörtelmetabolism mellan gnagare och människa anses dessa effekter på sköldkörteln sannolikt sakna relevans för människors hälsa (EU RAR PentaBDE, 2001). Vid upprepad hudexponering på kanin observerades klorakne-liknande effekter, vilket är ett karakteristiskt symtom på dioxinförgiftning. PentaBDE kan under vissa förhållanden bilda olika dioxiner och furaner, som är ämnesgrupper vilka kan orsaka klorakne, påverka immunsystemet, ge reproduktionsstörningar och orsaka tumörer. Den klorakne-liknande effekten föranledde därför klassificering med Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt. Effekter som tyder på att PentaBDE i sig själv skulle vara cancerframkallande, mutagen eller 4

27 reproduktionsstörande har dock inte kunnat påvisas i den riskbedömning som utförts av Europeiska Kemikaliebyrån (ECB) år 2001 (EU RAR PentaBDE, 2001). I denna riskbedömning återges dock en studie utförd på unga möss där författarna rapporterar att beteende-, inlärnings- och minnesstörningar observerades hos djuren efter en engångsdos av pentabde. Men enligt riskbedömarna kvarstår osäkerheter kring signifikansen av dessa effekter för människors hälsa och därför har dessa effekter inte föranlett en klassificering av pentabde som reproduktionsstörande. Fler studier avseende dessa effekter är nödvändiga för att kunna dra slutsatser om sådana effekter kan vara relevanta för människa. En studie på råttor avseende utvecklingstoxicitet under fostertiden visade inga effekter på råttfostren vid doser givna till mamman upp till 200 mg/kg kroppsvikt/dag. Högre doser än denna gav toxiska effekter på utvecklingen hos råttfostren men gav samtidigt upphov till toxiska effekter på mamman, vilket gör att effekterna inte anses som relevanta. I riskbedömningen (EU RAR PentaBDE, 2001) anges att det, i dagsläget, inte finns några bevis för att pentabde ger upphov till toxiska effekter under fosterutvecklingen, utifrån den begränsade mängd data som finns för dessa effekter. Bakgrunden till klassificeringen Kan skada spädbarn under amningsperioden är oron för PentaBDEs bioackumulerbarhet, bevisad förekomst i human bröstmjölk samt de ovan nämnda lever- och klorakne-effekter som observerats i djurförsök, enligt riskbedömningen för ämnet (EU RAR PentaBDE, 2001). PentaBDE är även nominerad som POP ämne till LRTAP-konventionen. Okta-bromdifenyleter (OktaBDE) CAS Upptaget som utfasningsämne i PRIO. Officiell klassificering ur hälsosynpunkt: Reproduktionstoxisk, kategori 2; R61 Kan ge fosterskador Reproduktionstoxisk, kategori 3; R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga I hälsoriskbedömningen för OktaBDE (EU RAR OktaBDE, 2003) fastslås att ämnet ska betraktas som om det orsakar toxiska effekter på embryo/foster eller avkomman hos människa. Bakgrunden till detta är att toxiska effekter på avkomman har setts i två studier på råtta i form av t ex lägre födelsevikt, ökad dödlighet hos ungarna och försenad skelettbildning. En studie på kaniner visar att oktabde har effekter på avkomman även i denna djurart, men i lindringare form. OktaBDE ska även betraktas som att det möjligen kan försämra fertiliteten hos människa. Bakgrunden till detta är effekter på råtthonors fortplantningsorgan efter en inhalationsstudie. Det råder oklarheter kring förekomst av OktaBDE i human bröstmjölk. OktaBDE är även bedömt som persistent, bioackumulerande och toxiskt, dvs. det är ett PBT-ämne (KemI nr 4/03). T-kriteriet baseras på att OktaBDE är klassificerad som reproduktionsstörande i kategori 2, och OktaBDE ska därför anses vara ett utfasningsämne. 5

28 Deka-bromdifenyleter (DekaBDE) CAS Ämnet är inte officiellt klassificerat ur hälso- eller miljösynpunkt. I riskbedömningen för DekaBDE (EU RAR DekaBDE, 2002) föreslås ingen klassificering för hälso- och/eller miljöfarlighet, ej heller i den reviderade preliminära miljö- och hälsoriskbedömningen för ämnet enligt en rapport från Kemikalieinspektionen (KemI nr 5/04). Fortsatt insamling av data anses dock nödvändig då viktiga frågor kvarstår som behöver besvaras. I miljöriskbedömningen anser man att det för ett antal punkter finns ett behov av ytterligare information/tester. Dessa är: potentiell neurotoxicitet, upptag i däggdjur, spridd förekomst högt upp i näringskedjan och nedbrytning till giftigare substanser. I hälsoriskbedömningen anser man att det för två punkter finns ett behov av ytterligare information/tester: potentiell neurotoxicitet och halter i blod och bröstmjölk. I övrigt anser riskbedömarna att det inte finns något behov av ytterligare information och/eller tester eller riskreduktionsåtgärder utöver de redan vidtagna, då inga övriga risker har identifierats för arbetare eller den allmänna befolkningen. Detta gäller för akut toxicitet, toxicitet vid långvarig exponering, carcinogenicitet, mutagenicitet, toxicitet mot reproduktion samt irritation och sensibilisering (allergi). I Kemikalieinspektionen rapport Dekabromdifenyleter (dekabde) - underlag till ett nationellt förbud (KemI nr 5/04) så motiverar myndigheten varför den anser att ett nationellt förbud för DekaBDE ska fastställas: DekaBDE anses i EU: s riskbedömning vara mycket persistent. Däremot finns det inte tillräckligt med underlag för att bedöma dekabde som ett PBT-ämne. Det finns dock indikationer på att dekabde orsakar skador på hjärnans utveckling samt misstankar om att dekabde kan vara bioackumulerande. Vidare har dekabde visats ha förmåga att kunna brytas ned till giftigare ämnen i miljön och i levande organismer. Utifrån försiktighetsprincipen och baserat på de osäkerheter som förekommer, anser Kemikalieinspektionen att det är motiverat att förhindra ytterligare tillförsel av dekabde till miljön./ / Ett förbud förhindrar att dekabde börjar användas inom nya användningsområden och bidrar på så sätt till att exponeringen inte ökar i framtiden./ / Kemikalieinspektionens slutsatser är därför följande: Utifrån försiktighetsprincipen och baserat på de osäkerheter som förekommer är det motiverat att förhindra ytterligare tillförsel av dekabde till miljön. Sverige bör verka för att förbudet mot dekabde kvarstår i RoHS-direktivet 1. Mot bakgrund av Kemikalieinspektionens slutsats om att försiktighetsprincipen ska tillämpas avseende DekaBDE rekommenderas att ämnet betraktas som ett utfasningsämne, trots att information om ämnets egenskaper i dagsläget inte uppfyller kriterierna för ett utfasningsämne. 1 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2002/95/EG om begränsning av användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. 6