RAPPORT. Naturvärdesbedömning av planområde Gräddö 2:41-2:43, Norrtälje kommun

Transkript

1 RAPPORT Naturvärdesbedömning av planområde 2:41-2:43, Norrtälje kommun Upprättad av: Maria Dahleman Granskad av: Christina Borg/Anna Bergqvist

2 Uppdragsnr: Daterad: Naturvärdesbedömning 2: 41-2:43 Status: slutversion RAPPORT Naturvärdesbedömning av planområde 2:41-2:43 Kund Norrtälje kommun Box Norrtälje Konsult WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm Orgnr Kontaktpersoner Josefin Sundberg , Norrtälje kommun Linda Wiking , Norrtälje kommun Maria Dahleman , WSP Sverige AB Dokumentinformation av 2:41 2:43 Norrtälje kommun Följande personer har medverkat: Maria Dahleman Inventering, bedömningar och rapportering Anna Bergqvist GIS kartor och granskning Christina Borg Kvalitetsgranskning Omslagsbild: Maria Dahleman. Samtliga foton i rapporten är tagna av Maria Dahleman, WSP om inte annat anges. För bakgrundskartorna gäller Lantmäteriets copyright. Flygbilder i rapporten är modifierade bilder från Norrtälje kommun. 2 (23)

3 Uppdragsnr: Daterad: Naturvärdesbedömning 2: 41-2:43 Status: slutversion Innehåll 1 Inledning Omfattning 4 2 Allmän beskrivning 5 3 Metodik 6 4 Förutsättningar Naturvårdsarter Skyddade områden Inventeringar av Skogsstyrelsen Markavvattning 9 5 Resultat av inventering Funna biotoper Vattenansamlingar och lokala fynd 18 6 Bedömningar Osäkerheter i bedömningen Samlad bedömning 21 7 Referenser 22 3 (23)

4 Uppdragsnr: Daterad: Naturvärdesbedömning 2: 41-2:43 Status: slutversion 1 Inledning WSP Sverige AB har på uppdrag av Norrtälje kommun, utfört en naturvärdesbedömning av ett område inför upprättande av detaljplan på, Rådmansö. Syftet med detaljplanen är att uppföra enbostadshus samt radhus/parhus och tillhörande gemensamma utrymmen. Fältinventeringen genomfördes den 14 augusti 2014 och resultatet av denna samt sammanställning av befintlig data om området presenteras i denna rapport. Huvudsyftet med naturvärdesbedömningen är att utreda var eventuella naturvärden finns i området, avgränsa och dokumentera geografiska områden och strukturer i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald i och utanför området samt utreda planens påverkan på dessa. Identifierade områden samt en bedömning av eventuell påverkan vid en exploatering redovisas i rapporten. Inventering och kartläggning av arters förekomst, utöver vad som behövs för att göra en naturvärdesbedömning, ingår normalt inte. Däremot kan naturvärdesinventeringen vid behov kompletteras med fördjupad artinventering. Rapportens mål är att belysa naturvärdena och ge rekommendationer för att minimera risken att negativa konsekvenser uppstår. 1.1 Omfattning Naturinventering och naturvärdesbedömning omfattar: Inventering av befintlig information rörande riksintressen, Natura områden, områdets eventuella skyddsvärda biotoper, rödlistade arter, naturreservat, nyckelbiotoper, m.m. Denna information har bland annat hämtats in från Länsstyrelsen i Stockholms län, ArtDatabanken och Skogsstyrelsen. En naturvärdesinventering i fält genomfördes den 14 augusti Den omfattar en systematisk naturvärdesbedömning samt klassificering med avseende på naturvärde av intressanta områden som identifierats vid fältbesöket. Denna naturvärdesinventering har skett enligt fält - standard, se nedan. En naturvärdesinventering inleds alltid med en förstudie. Tabell 1.1. Översikt detaljeringsnivåer, minsta karteringsenhet och exempel på användningsområde. Nivå Minsta karteringsenhet Exempel på användningsområde 1. Förstudie (ej fältinventering) 1 ha eller 200*2 m översiktlig planering naturvårdsprogram förstudier 2. Fält översikt 1 ha eller 100*2 m större områden skogslandskap val av lokaliseringsalternativ vindkraftsetablering 3. Fält standard 0,1 ha eller 50*0,5 m mindre områden väg och järnvägsplaner 4 (23)

5 Uppdragsnr: Daterad: Naturvärdesbedömning 2: 41-2:43 Status: slutversion vindkraftsetablering 4. Fält detalj 25 m 2 eller 10*0,5 m väg- och järnvägsplaner - mer detaljer detaljplaner skötselplaner Det är viktigt att poängtera att naturvärdesbedömningen inte är några ställningstaganden av utredningsområdets lämplighet för en exploatering eller ej. Denna rapport innehåller bedömningar och rekommendationer ur naturhänseende. 2 Allmän beskrivning Inventeringsområdet ligger inom Norrtälje kommun på, Rådmansö. Området ligger ca 2 mil öster om Norrtälje stad. Inventeringsområdet är cirka 8 hektar bestående av bland annat ett hygge, blandskog, och ängsmark. Omgivningarna består av både permanent- och fritidshusboende och större sammanhängande skogsområden. Skogsområdena nära det inventerande området är av sumpskogskaraktär och uppvuxen blandskog. Vid inventeringstillfället som utfördes den 14 augusti 2014 observerades en del djur inom planområdet, en älgko vid hygget, en älgkalv vid hasseldungarna i norra delen av området samt två grävlingar. I norra delarna av området är förutsättningarna goda för grävlingsgryt. Vid de bohål som hittades observerades fåglar. Fig 1: Blått inringat område visar det planerade detaljplanområdet. 5 (23)

6 Uppdragsnr: Daterad: Naturvärdesbedömning 2: 41-2:43 Status: slutversion 3 Metodik Undersökningen omfattar dels allmän inventering av bakgrundsinformation och en systematisk bedömning av naturvärden enligt en standardiserad metod 1, 2. I den allmänna inventering av bakgrundsinformation ingår inventering av befintliga data som beskriver området, bakgrundsmaterial ifrån berörda myndigheter, kontakter med myndigheter och informationssök i öppna databaser. Aktuellt område inventeras översiktligt i fält med avseende på förkommande naturtyper och markanvändning. Den systematiska naturvärdesbedömningen syftar till att uppskatta underlaget för biologisk mångfald. Rödlistade arter, signalarter eller andra värdearter noteras. Naturvärdesbedömningen baseras på att mäta de egenskaper i naturen strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi, bördighet, kulturpåverkan, m.m. som är av betydelse för mängden kärlväxter, mossor, lavar, vedlevande svampar, fåglar, insekter och övriga djur d.v.s. biologisk mångfald. Inom området förekommande naturtyper klassas på en gemensam skala utifrån naturvärde. Ett naturvärdesobjekts betydelse för biologisk mångfald, d.v.s. graden av naturvärde bedöms enligt en fastställd skala i olika naturvärdesklasser, där klasserna är 1, 2 : Naturvärdesklass 1 - Högsta naturvärden: varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Naturvärdesklass 2 - Mycket höga naturvärden: varje enskilt område är av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktiva objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1-3, ädellövskogsinventeringens klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1-3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat (enligt Naturvårdsverket 2008) samt godkända Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Naturvärdesklass 3 - Påtagligt naturvärde: motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens naturvärdesobjekt, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Varje enskilt område behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitéer upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde: motsvarar ungefär sådana områden som bör omfattas av generell hänsyn. Till denna naturvärdesklass förs områden som: 6 (23)

7 Uppdragsnr: Daterad: Naturvärdesbedömning 2: 41-2:43 Status: slutversion har vissa förekomster av naturvårdsarter har hög artrikedom har vissa ekologiska förutsättningar är av betydelse för variation av biotoper på lokal nivå (med lokal nivå avses inventeringsområdet och det omgivande landskapet) Lågt naturvärde är områden som i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa omfattning bidrar till biologisk mångfald. Dessa områden räknas inte som naturvärdesobjekt och tilldelas inte någon naturvärdesklass. 4 Förutsättningar 4.1 Naturvårdsarter Naturvårdsart är ett samlingsbegrepp för skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Dessa indikerar att ett område har högt naturvärde eller i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter har lanserats av ArtDatabanken som ett verktyg vid naturvärdesbedömning och vid revidering av rödlistan (2015) kommer listor på användbara naturvårdsarter tas fram för olika biotoper. ArtPortalen är en oberoende samlingsplats för fynd av arter som finansieras av Artdatabanken och Naturvårdsverket. Den enskilde rapportören bestämmer själv vad som skall rapporteras. Alla fynd publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand. Huvuddelen av fynduppgifterna i Artportalen ligger öppet för fri visning, dock har ett fåtal arter bedömts vara så känsliga att de exakta lokaluppgifterna inte visas fritt på nätet, t.ex. häckningsplatser för rovfåglar och sällsynta orkidéer. Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område 3. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade (figur 2). De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Kategorin Kunskapsbrist omfattar arter där kunskapen är så dålig att de inte kan placeras i någon kategori. Rödlistan baseras på internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Figur 2 Rödlistans kategorier Rödlistan, Regeringen fridlyser växt- och djurarter genom att ange dessa i artskyddsförordningens bilagor. De växt- och djurarter som är markerade med ett N i bilaga 1 till artskyddsförordningen har fridlysts för att uppfylla kraven i EU:s habitatdirektiv. I 7 (23)

8 bilaga 2 till artskyddsförordningen anges alla övriga arter som är fridlysta i hela landet, i ett län eller i en del av ett län. För att kunna få dispens från artskyddsförordningen får inte en arts bevarandestatus på lång sikt ha en negativ påverkan på dess naturliga utbredning och mängden hos dess populationer. 4 En arts bevarandestatus anses gynnsam när: 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt. Inom biotopområde 11 hittades grön sköldmossa (Buxbaumia viridis) som är en signalart och är även fridlyst. Observationen ligger dock utanför planområdets gränser. Utanför inventeringsområdet i de närliggande nyckelbiotoperna har flera signalarter hittats såsom grön sköldmossa (Buxbaumia viridis) och tibast (Daphne mezereum). Även tibast är en fridlyst växt. 4.2 Skyddade områden Det finns inga skyddade områden i eller i omedelbar anslutning till inventeringsområdet. Däremot ligger ett naturvårdsavtal på cirka 2,9 ha cirka 600 meter söder om det aktuella områdets södra gräns. Området består av bland annat av en bäckravin. Ett naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som upprättas mellan Skogsstyrelsen och markägaren för ett långsiktigt skydd av skogen. Avtalen upprättas långsiktigt och gäller oftast mellan år. Även längre avtalstid förekommer. 4.3 Inventeringar av Skogsstyrelsen Inom inventeringsområdet finns inga registrerade nyckelbiotoper eller naturvärden. Cirka 200 meter öster om området finns en nyckelbiotop om ca 1,5 ha som består av en lövsumpskog med stort inslag av senvuxna träd och kärlväxtflora. Den ligger i anslutning av en större sumpskog på cirka 6 ha. I direkt anlutning till den nyckelbiotopen ligger en annan nyckelbiotop på 4,3 ha i huvudsakligen av barrnaturskog med lågor och hög luftfuktighet. Inom dessa har flera värdearter hittats. Dessa bedöms dock inte påverkas negativt av kommunens planer på fastigheten 2:41-2:43. 8 (23)

9 Fig 3: Närbelägna naturvärden, nyckelbiotoper och sumpskogar. 4.4 Markavvattning I större delen av södra Sverige är det särskilt angeläget att bevara våtmarker. Därför råder ett generellt förbud mot markavvattning. Detta innebär ett hårdare bevarandeskydd och att prövningen av markavvattning ska ske i två steg. Först krävs dispens från markavvattningsförbudet och därefter tillstånd till åtgärden om dispens ges. För detaljerad information hänvisas till Naturvårdsverkets handbok 5 och kontakta handläggare på Länsstyrelsen. 9 (23)

10 Figur 4. Generellt markavvattningsförbud enligt 11 kap. 14 MB gäller i stora delar av södra Sverige (rödfärgade kommuner). I övriga delar av landet gäller tillståndsplikt för markavvattning. Karta från Naturvårdsverket 2009b. Några exempel på våtmarkstyper är sumpskog, mosse, kärr, blandmyr, fuktäng, fukthed, mad och strandmiljöer. Den internationella definitionen av våtmark, s.k. wetlands, är bredare än den svenska och omfattar även till exempel sjöar och vattendrag. DEFINITION AV VÅTMARK ENLIGT NATIONELLA VÅTMARKSINVENTERINGEN (VMI) 6 Våtmark är en sådan mark där vattennivån under en stor del av året finns nära, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. Gränserna för hur nära markytan vatten kan finnas i en våtmark varierar. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen bör vara "hydrofil", dvs. fuktighetsälskande, för att man ska kunna kalla ett område för våtmark. Ett undantag är tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag. De räknas till våtmarkerna trots att de kan sakna vegetation. 10 (23)

11 5 Resultat av inventering Inventeringsområdet har tydligt avgränsade lokala biotoper som indelas i nummer 1-11 se figur 5. Inventeringsområdet omfattas av två huvudsakliga naturvärdeklasser, som är naturvärdesklass 3 samt naturvärdesklass 4. Övriga områden omfattas av låga naturvärden och tilldelas därmed ingen värdeklass. Områdena beskrivs nedan. Inom planområdet har även lokala fynd, vattenansamlingar och diken hittas, dessa beskrivs separat se figur 10. De huvudsakliga biotoperna som hittas är ohävdade ängsmarker, barrblandskogar, lövsumpskog och hygge. Figur 5: Biotoper inom och i anslutning till planområdet indelat i värdeklasser. 5.1 Funna biotoper Område 1-3 Ohävdade ängsmarker i norra planområdet Lågt naturvärde ingen värdeklass Naturvärden: Naturvårdsarter Beskrivning: Planområdets norra del utgörs av ohävdade ängsmarker. Områdena 1-3 i figur 5 utgörs av dessa ängsmarker. Områdena är homogena och redovisas därmed tillsammans men avgränsas av grunda diken eller busksnår. Marksiktet tyder 11 (23)

12 på att det var länge sedan marken brukades. Områden med slånbuskar, hallonbuskar och enstaka solitäta yngre lövträd förekommer rikligt. Inga värdearter noterades under inventeringstillfället. Floran som noterades vid inventeringen var bland annat Rödklint (Centaurea jacea L.), Johannesört (Hypericum perforatum L), Ängsvädd (Succisa pratensis Moench) och starrarter såsom blekstarr (Carex pallescens L.). De diken som gränsar till de ohävdade ängsmarkerna var vid inventeringstillfället igenväxta, grunda och ej vattenförande. Inga värdearter återfanns och bedöms inte omfattas av generellt biotopskydd. Se även kap 5:2 där dikena beskrivs. Föreslagna åtgärder: Inga Område 4 Granskog Lågt naturvärde ingen värdeklass Naturvärden: Naturvårdsarter Beskrivning: Området utgörs i huvudsak av granskog av trivial karaktär. Ligger i anslutning till bostäder. Områdets kantzon består av lövträd. Området gränsar till planområdet. Föreslagna åtgärder: Inga Område 5 Granskog med lövinslag beläget delvis inom planområdet Lågt naturvärde ingen värdeklass Naturvärden: Naturvårdsarter Beskrivning: Området utgörs i huvudsak av ett större sammanhängande granskogsområde av trivial karaktär som avgränsas av tomtmark och den ohävdade ängsmarken (område 1-3). En mindre del av området ligger inom planområdet. Den del som berör planområdet är något högre beläget än övriga området. I sydost gränsar området till en annan biotop (område 7). Föreslagna åtgärder: Behåll element av området såsom små skogsdungar eller skapa lågor. Område 6 Hygge med inslag av sly i områdets östra del Lågt naturvärde ingen värdeklass Naturvärden: Torraka Naturvårdsarter Beskrivning: Större hygge som utgör områdets centrala delar. Flera mindre ansamlingar av vatten fördelat i hyggets sydöstra del. Dessa ansamlingar kantas av kaveldun och gräs. Vattenansamlingarna är främst belägna i gropar orsakade av tidigare avverkning och markberedning där grundvatten har trängt upp. Se fig 8. I sydvästra delen av hygget finns en gammal torraka med flera bohål. Vid inventeringstillfället 12 (23)

13 noterades torrakan vara en aktiv boplats. Torrakan är en naturvårdsrest från tidigare avverkning. Torrakan ligger strax utanför planområdet, se fig 12. Vid inventeringstillfället observerades en älgko på hygget. Föreslagna åtgärder: Behåll högstubben som är en torraka med flera bohål Område 7 Sumpskog med stort lövinslag Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Naturvärden: Lågor, blötare partier med socklade stammar. Naturvårdsarter Beskrivning: Större sumpskogsområde som övergår i trivial granskog (område 5). Sumpskogsområdet ligger delvis inom planområdet. Stort lövinslag med asp, björk och al. Markskiktet består av grästuvor, vass och blåbärsris. Stort inslag av ormbunkar. Mellanskikt av buskar i kantzonen. Inga värdearter funna vid inventeringstillfället dock med en tydlig högre luftfuktighet och tydligt avgränsat område i och med det stora lövinslaget. Stort inslag av lågor. Föreslagna åtgärder: Se till att hydrologin i området ej påverkas negativt när stora ytor inom planområdet hårdgörs. En kompletterande hydrogeologisk undersökning rekommenderas. Omhändertagandet av dagvatten bör planeras på sådant sätt att växtligheten i sumpskogen inte påverkas negativt. Samråd med länsstyrelsen bör ske avseende om det krävs dispens från markavvattningsförbudet. Område 8 Avgränsad lövdunge i anslutning till granskog Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Naturvärden: Blötare partier, lövträd av varierande ålder Naturvårdsarter Beskrivning: Lövskogsdominerat parti med björk, hassel och al som avgränsas av ängsmark i väster och granskog i öster. Blötare än omgivningen. Vid inventeringen hittades dock inga värdearter men förutsättningar finns. Föreslagna åtgärder: Inga 13 (23)

14 Figur 6: Del av område 8. Område 9 Avgränsad hasseldunge med stort inslag av al och björk Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Naturvärden: Rötade lågor med spår av större märgborre, rikt djurliv, blötare partier med socklade stammar. Naturvårdsarter Beskrivning: Vid inventeringstillfället hittades en relativt ny låga av tall med tydliga spår av vad som troligtvis orsakats av större märgborre som tillhör släktet barkborrar, se fig 10 där lokalen är utmärkt. Större märgborre räknas som en skadeinsekt på tall. Angreppen kan medföra långvariga tillväxtförluster på tallskogar. I närheten av lågan observerades två grävlingar vid inventeringstillfället. Lokalen består av olikåldrat hasselbestånd som ger skugga och goda förutsättningar för insekter som är knutna till hassel. Al och björk finns i de blötare partierna. Området kantas av buskar av slån och hallon och högt gräs, delvis i diken. Påtagligt med Rödklint (Centaurea jacea L.), och Johannesört (Hypericum perforatum L) i kantzonen. En hel del trädgårdsavfall återfanns i det höga gräset i kantzonen/ dikena till ängsmarken. I hasseldungen observerades en älgkalv vid inventeringstillfället. Föreslagna åtgärder: Avlägsna den angripna lågan och ersätt med annan låga. Behåll om möjligt delar av hassellunden som grönt inslag i bebyggelsen om möjligt. Har förutsättningar att hysa värdearter. 14 (23)

15 Figur 7: Låga med märgborreangrepp. Område 10 Granskog av naturskogkaraktär Naturvärdesklass 4 - Visst naturvärde Naturvärden: Förekomst av lågor, socklade stammar Naturvårdsarter Beskrivning: Området är beläget utanför detaljplaneområdet. Området består av ett större sammanhängande område av relativt tät granskog med inslag av tall samt med hög luftfuktighet. Flera väl avgränsade vattenansamlingar med riklig växtlighet av bland annat kaveldun påträffades vid inventeringstillfället. Vattenansamlingarna är lägre belägna i gropar som bildats vid tidigare avverkning. Troligtvis periodvis översvämmande. Markskiktet utgörs framför allt av lingonris och husmossa. I torrrare områden finns inslag av örnbräken och gräs. Inom området finns det flera diken. Inga var dock vattenfyllda vid inventeringstillfället. Föreslagna åtgärder: När planområdets ytor hårdgörs kan närliggande områden, beroende på hur vattnet strömmar, påverkas negativt genom att grundvattenbildningen minskar. Kompletterande hydrogeologisk undersökning rekommenderas. På sikt kan grundvattennivån sänkas och därmed påverka växtligheten i området. 15 (23)

16 Figur 8: Bilder från område 10. Område 11 Barrnaturskog med väl avgränsat fuktkärr Naturvärdesklass 3 - Påtagligt naturvärde Naturvärden: luckor, förekomst av lågor, lövsumpskog, socklade stammar. Naturvårdsarter grön sköldmossa buxbaumia viridis (Signalart) Beskrivning: Området ligger delvis inom planområdet och består av ett större sammanhängande område av barrnaturskog. Inslag av al finns där det är tydligt fuktigare förhållanden. Luftfuktigheten är tydligt högre än omgivningen. Markskiktet utgörs framför allt lingon och blåbärsris, islandslav och husmossa. Inom området finns det flera diken, vissa större, andra mindre. Inga diken var dock vattenfyllda vid inventeringstillfället. På en multnande låga hittades grön sköldmossa. Föreslagna åtgärder: Inom barrnaturskogen finns det ett större väl avgränsat fuktkärr, se figur 10 samt kap 5:2. Vid expolatering bör man se till att hydrologin ej påverkas negativt. När planområdets ytor hårdgörs kan närliggande områden, beroende på hur vattnet strömmar, påverkas negativt genom att grundvattenbildningen minskar. Kompletterande hydrogeologisk undersökning rekommenderas. Dagvatten kan ledas till närliggande fuktkärr om det renas ifrån kväve, oljor och andra föroreningar i tillräcklig omfattning först. Samråd med länsstyrelsen bör ske avseende om det krävs dispens från markavvattningsförbudet. Lågor och större element i området sparas i den mån det går då området hyser signalarter. 16 (23)

17 1 2 3 Figur 9: Bilder från område 11. Bild 1: blandnaturskog med tall och gran, med blåbärsris i markskiktet. Bild 2: större dike. Bild 3: väl avgränsat fuktkärr. 17 (23)

18 5.2 Vattenansamlingar och lokala fynd Nedan redovisas de diken, specifika fynd och de större vattenansamlingarna som påträffades vid inventeringstillfället. Figur 10: Översikt över funna diken, vattenansamlingar och specifika fynd i och nära planområdet. Område D1 D2 Skogsdiken. Naturvärden: Inga funna vid inventeringstillfället Beskrivning: Stora diken, välrensade och ej vattenfyllda vid inventeringstillfället. Omfattas inte av generellt biotopskydd. 18 (23)

19 Figur 11: Foton på diken (område D1-D2). Område D3 D5 Diken som avgränsar ängmarkerna Naturvärden: Inga funna vid inventeringstillfället Beskrivning: Igenväxta grunda diken, ej vattenfyllda vid inventeringstillfället. Bedöms att inte omfattas av det generella biotopskyddet. Område V1 Större fuktkärr inom område 11. Naturvärden: Fuktkärr Beskrivning: Avgränsat område med påtagliga naturvärden. Dagvatten kan ledas till närliggande fuktkärr om det renas ifrån kväve, oljor och andra föroreningar i tillräcklig omfattning först. Hydrogeologisk undersökning rekommenderas. Se fig 9 bild 3. Område V2- V4 Mindre vattenansamlingar Naturvärden: Inga värdearter funna vid inventeringstillfället. Beskrivning: Mindre vattenansamlingar funna i planområdet. Troligtvis grundvatten som trängt upp i hål som orsakats av tidigare skogsavverkning och markberedning. Omges av bland annat kaveldun. Se fig (23)

20 Område F1 Specifikt fynd inom område 9. Naturvärden: Låga Beskrivning: Låga av tall med tydliga spår av vad som troligtvis orsakats av större märgborre som tillhör släktet barkborrar. Bör avlägsnas och ersättas med ny. Område F2 Specifikt fynd inom område 6 Naturvärden: Torraka Beskrivning: I sydvästra delen av hygget finns en gammal torraka med flera bohål. Noterades att vara en aktiv boplats. Torrakan är en naturvårdsrest från tidigare avverkning och bör bevaras. Figur 12: Torraka i område (23)

21 6 Bedömningar Merparten av det planerade detaljplaneområdet utgörs idag av ett större hygge med uppvuxen lövsly cirka år gammal längs östra kantzonen av hygget. I norr utgörs området mer av ett mosaiklandskap med omväxlande ängsmarker som tydligt avgränsas av mindre dungar med stort inslag av hassel, al och björk. Området kantas i väster av tomtmarker och bebyggelse. I öster och södra delen övergår det till mer sammanhängande blandskog och mindre sumpskogsområden. Även i öster av inventeringsområdet finns bebyggelse. Endast ett område dvs område 11 bedömdes ha påtagliga naturvärden (naturvärdeklass 3). Det var enbart där som signalarter hittades vid inventeringstillfället. Området är delvis beläget i det planerade detaljplaneområdets södra del. Fyra områden bedömdes ha visst naturvärde (naturvärdeklass 4). Nämligen område Här hittades inga signalarter under inventeringstillfället men bedömdes ha förutsättningar och variation såsom skuggiga platser, blötare partier och varierad växtlighet för att naturvårds arter på sikt kan etablera sig. Område 8 bedömdes dock mer på håll, då en älgkalv observerades i närheten vid inventeringstillfället. Karaktären var dock densamma som rött område 9. Generellt noterades ett rikt djurliv vid inventeringstillfället. Sex områden bedömdes ha lågt naturvärde, dessa var områdena nr 1-6. Generellt var det relativt fuktigt i hela inventeringsområdet samt i närliggande områden. Hygget var dock torrt med enbart förekomst av avgränsade vattenansamlingar i små gropar. Groparna har troligtvis tillkommit av tidigare avverkning och markberedning. 6.1 Osäkerheter i bedömningen Inventeringen utfördes relativt sent på växtsäsongen varpå fler värdearter kan ha påträffats om inventering skett tidigare på säsongen. Delar av område 5 och 8 bedömdes enbart på håll då en älgkalv och en älgko observerades nära vid inventeringstillfället. Påverkan på hydrologin har bedömts översiktligt och en fördjupad hydrogeologisk undersökning rekommenderas. 6.2 Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att en exploatering kan ske här utan att skada högre naturvärden. Vidare bör dock åtgärder tas så att man inte skärmar av eller negativt påverkar hydrologin i de omkringliggande sumpskogarna utanför inventeringsområdet som har högre naturvärden. Behåll små lokala element som hyser naturvärden. Fördjupade hydrogeologiska undersökningar rekommenderas samt kontakt med länsstyrelsen bör tas avseende markavvattning. Dikena bedöms inte omfattas av generellt biotopskydd. Bevara mindre grönområden inom planområdet. 21 (23)

22 7. Referenser Artportalen: Jordbruksverkets inventering av ängs- och betesmarker: Länskartor: Miljödataportalen: Trädportalen: Skogsstyrelsen: 22 (23)

23 1 SIS, 2014: avseende biologisk mångfald (NVI) - genomförande, bedömning och redovisning. SVENSK STANDARD. SS : SIS, 2014: avseende biologisk mångfald (NVI) - komplement till SS Teknisk Rapport. SIS-TR :2014. Version Utgåva 1 (remissversion). 3 Rödlistan, Naturvårdsverket, 2009a: Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. 5 Naturvårdsverket, 2009b: Markavvattning och rensning. Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken. Handbok 2009:5. 6 Naturvårdsverket, 2009c: Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar. Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Rapport (23)