Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 23 januari 2018 kl. 8:30 Plats KS-salen, stadshuset Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Upphandling av personlig assistans Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Maria Kleveborn, serviceförvaltningen 2. Information om Kalmar 2020 Föredragande: Thomas Davidsson, kommunledningskontoret 3. Strategi för jämställdhet beslut om remiss Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Katarina Johansson Storm, kommunledningskontoret 4. Gemensam överförmyndarnämnd beslut om remiss Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Ulrick Hultman, kommunledningskontoret 5. Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser 2018 Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Tomas Lexinger, serviceförvaltningen

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 6. Motion från Allians för Kalmar En bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem Beslutsnivå: Kommunfullmäktige

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/0055 Kommunstyrelsens arbetsutskott Upphandling av personlig assistans Förslag till beslut Förslag till beslut lämnas på sammanträdet på grund av upphandlingssekretess. Bakgrund Denna upphandling omfattar utförande av personlig assistans enligt LSS 9 2 p LSS och socialförsäkringsbalken, SFB 51 kap för barn, ungdomar och vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som är folkbokförda i Kalmar kommun och som valt kommunen som assistansanordnare. Insatser som ingår i biståndshandläggares alternativt Försäkringskassans beslut, ska utföras av entreprenören. Verkställigheten av insatsen ska följa beslut och utredning från Försäkringskassa respektive kommunens biståndshandläggare. Uppdraget ska omfatta även delegerade HSL-insatser och kan innefatta andra insatser enligt LSS och 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL), som ges som komplement till assistansen. För närvarande (171001) finns 28 personer boende inom Kalmar kommun som är beviljade personlig assistans enligt SFB och 10 personer som är beviljade personlig assistans enligt LSS. Antalet beviljade timmar enligt SFB är ca 3800 tim/vecka och enligt LSS 600 tim/vecka. För år 2017 uppgår ersättningen till 291 kr/timme. Ersättningen ska under hela avtalsperioden följa den statliga assistansersättningen. I anbudet anges ett antal ska-krav som ska uppfyllas för att anbudet ska vara kvalificerat. Krav på leverantörer Ekonomisk kapacitet Referenser på tidigare erfarenhet av personlig assistans i minst 24 månader Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

4 KS 2018/ (3) Giltigt tillstånd från IVO för personlig assistans Ledningssystem som uppfyller kraven från Socialstyrelsen Krav på tjänsten Följa lagstiftningar, förordningar och föreskrifter samt andra bindande regler inom området Samverka Dokumentera Upprätta genomförandeplaner Service och omvårdnad God hygien Kollektivavtal Arbetsgivaransvar Sekretess och tystnadsplikt Meddelarfrihet för personalen Övertagande Redovisning av ersättning Utvärdering Utvärdering har skett av de anbud som uppfyller ställda krav och som har lämnats av leverantörer som kvalificerats till utvärderingen. Beställaren kommer att anta det anbudet men bäst kvalitet med hänsyn taget till nedan angivna utvärderingskriterier. Viktning 1. Säkerställande av assistans och kontinuitet % 2. Personal- och kompetensutveckling % 3. Arbetsledning % 4. Övertagandeplan % 1. Säkerställande av assistans och kontinuitet Mervärde: Åtgärder som bidrar till kontinuitet vad gäller personal och utförande särskilt kopplat till respektive assistansberättigad. Andel fast anställda, rekryteringsprocess inklusive inskolning, personalomsättning samt vikariepool och/eller andra åtgärder som leder till att utförandet säkerställs och kontinuitet bibehålls. System och rutiner för att säkerställa att assistent finns på plats. 2. Personal- och kompetensutveckling Mervärde: Åtgärder som stärker assistenterna i sin yrkesroll t.ex. stöd i arbetet, kompetensutveckling och handledning (frekvens, inriktning, form). Åtgärder för att individanpassa kompetens och kompetensutveckling kopplat till assistansberättigade med särskilda behov. Tillgång till specialistkompetens inom t ex specifika funktionsnedsättningar. 3. Arbetsledning Mervärde: Tillgänglighet och närhet till arbetsledning. Kompetensutveckling, stöd och handledning för chefer (frekvens, inriktning, form). Riktlinjer för antal medarbetare och brukare per chef. Beställarens önskemål är så få medarbetare och brukare som möjligt per chef samtidigt som kontinuitet och professionalitet upprätthålls. 4. Övertagandeplan

5 KS 2018/ (3) Mervärde: Tillgänglighet under övertagandeperioden. Hur väl information kan anpassas till de assistansberättigades olika typer av funktionsnedsättning och individuella förutsättningar, hur och var informationstillfällen planeras, grad av flexibilitet gentemot assistansberättigad och medarbetare som är intresserade av anställning hos entreprenören, möjlighet till individuella övertagandeplaner, hur väl beställaren involveras i övertagandet. Avtalstid Avtalet kommer att löpa tre (3) år från att kontrakt undertecknats. Därefter har beställaren en ensidig möjlighet att begära förlängning av avtalet med 1 år. Om beställaren önskar påkalla förlängningsoption ska detta ske skriftligen senast sex (6) månader före avtalstidens utgång. Maria Kleveborn inköpschef

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz KS 2017/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Strategi för jämställdhet beslut om remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att sända föreslagen strategi för jämställdhet på remiss till berörda instanser. Bakgrund I verksamhetsplan med budget för 2018 slår kommunfullmäktige fast att ett av kommunens långsiktiga mål är jämställd verksamhet. Tidsmässigt förväntas målet vara uppfyllt senast Att jämställdhetssäkra kommunens verksamheter innebär att alla verksamheter säkerställer: Likvärdig service och bemötande Likvärdig myndighetsutövning Likvärdig resursfördelning Jämställd makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Målet är inte nytt men det har visat sig vara svårt att omsätta och följaktligen också att följa upp, flera verksamheter har efterfrågat en ökad tydlighet i målet och stöd för att kunna bryta ner det till verksamhetsnivå. Vår bedömning är att nya, alternativt fler mål inte skulle gagna måluppfyllelsen utan att en strategi för att nå de mål som redan finns på ett bättre sätt skulle tillgodose verksamheternas behov och leda till högre måluppfyllelse. Kalmar kommuns jämställdhetsprogram som omfattar perioden bygger på de tidigare nationella jämställdhetspolitiska målen, men under 2016 fattade riksdagen beslut om en förnyad jämställdhetspolitik som omfattar fler och delvis nya mål. De tidigare målen avseende makt/inflytande, ekonomisk jämställdhet, hem- och omsorgsarbete och våld mot kvinnor kvarstår medan mål för jämställd utbildning och jämställd hälsa tillkommit. Staten har ett uppdrag att stödja implementeringen av jämställdhetspolitiken lokalt och Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

7 KS 2017/ (2) regionalt och både Länsstyrelsen liksom den nyinrättade Jämställdhetsmyndigheten har stödjande funktioner i förhållande till bl.a. kommuner som utgår de jämställdhetspolitiska målen. Inom myndighetssfären pågår ett omfattande utvecklingsarbete med fokus på jämställdhetsintegrering (JiM), en satsning som omfattar ex. Socialstyrelsen, Skolverket, Skolinspektionen m.fl. myndigheter som har stor inverkan på kommunala verksamheter. Detta är faktorer som talar för att Kalmar kommuns förutsättningar för fortsatt framgång i det lokala jämställdhetsarbetet stärks av en anpassning till de nationella jämställdhetspolitiska målen, och de har därför skrivits in i förslag till strategi. Strategin omfattar endast jämställdhet kopplat till verksamhet och inte det personalpolitiska området. För att särskilja verksamhetsperspektivet föreslås att ansvaret för strategin åläggs kommunstyrelsen, medan ansvaret för diskrimineringsfrågorna även fortsättningsvis ligger på personalutskottet. Ann-Sofie Lagercrantz Strateg social hållbarhet Katarina Johansson Storm Jämställdhetssamordnare Bilaga Strategi för jämställdhet

8 Strategi för jämställdhet

9 Kalmar kommun ska leverera likvärdig service och fördelning av resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Att arbeta med jämställdhet ur ett medborgaroch brukarperspektiv handlar om att säkerställa en jämställd samhällsservice. Det innebär att verksamheten kvalitetsäkras för att garantera att den svarar mot båda könens behov och villkor.

10 Innehåll Strategi för jämställdhet Den jämställda verksamheten 5 Mål 5 Ansvar och genomförande 5 Det jämställda Kalmar 7 1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället 7 2. Ekonomisk jämställdhet 7 3. Jämställd utbildning 8 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 8 5. Jämställd hälsa 9 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 9 Så här ska vi göra Planera Genomföra Analysera och utvärdera Utveckla 10

11 Strategi för jämställdhet ska Kalmar kommuns verksamheter och bolag vara kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att alla verksamheter ska säkerställa likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och en jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Varje förvaltning och bolag vill och arbetar även för att Kalmar ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Utgångspunkterna för Kalmar kommuns jämställdhetsarbete är att jämställdhet är en fråga om rättvisa och demokrati, men att det också är en drivkraft för tillväxt, hållbar utveckling och kvalitet i våra verksamheter. Arbetet handlar om att integrera jämställdhet i verksamheternas externa arbete gentemot Kalmar kommuns invånare. Syftet med strategin är att skapa hållbarhet i arbetet för en jämställd verksamhet och en jämställd kommun. 4

12 Den jämställda verksamheten Mål Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år Målbeskrivning Att jämställdhetssäkra verksamheten innebär att kvalitetssäkra verksamheten så att den svarar mot båda könens villkor och behov samt att säkerställa att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor och män, flickor och pojkar. Alla verksamheter ska säkerställa att: likvärdig service och bemötande, likvärdig myndighetsutövning, likvärdig resursfördelning och jämställd fördelning av makt och inflytande ges till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Utdrag ur Verksamhetsplan med budget 2018 och ekonomisk plan för Jämställdhet skapas i varje vardaglig handling och genom beslut där både kvinnor och män deltar, och där alla känner sig inkluderade. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av verksamhet. Genom jämställdhetsintegrering synliggörs olika förhållanden och villkor vem får vad och på vilka villkor analyseras konsekvenser av hur beslut påverkar kvinnor, män, flickor och pojkar, utformas rutiner och ledningssystem för att säkerställa jämställda verksamheter och införlivas jämställdhetsperspektiv i alla beslut och processer. Hur väl vi lyckas att uppnå målen ska mätas genom könsuppdelad statistik och brukarundersökningar, genom internrevision, analyser med stöd av SKLs uppföljningssystem Makeequality samt Öppna jämförelser jämställdhet. Ansvar och genomförande För att uppnå ett hållbart jämställdhetsarbete krävs ett långsiktligt och systematiskt förändringsarbete, där målen och styrningen är tydliga. Det krävs att chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap och tillgång till verksamhetanpassade metoder, arbetssätt och stöd för att i sitt dagliga arbete bedriva en jämställd verksamhet. För att skapa en jämställdhetssäkrad verksamhet år 2022, krävs att följande aktiviteter genomförs: Mål och styrning Nämnder och styrelser ska planera för hur målet om jämställd verksamhet 2022 ska nås. Beslut om genomförande ska tas i nämnder och styrelser och revideras årligen. I verksamhetsplanen specificeras hur arbetet med jämställdhet ska ske under året och vilka områden som ska prioriteras. Jämställdhet är ett horisontellt kriterium och ska därför genomsyra all ordinarie verksamhet. 5

13 Utbildning Kommunledningskontoret ska erbjuda kompetensutveckling som är anpassad för förtroendevalda politiker, chefer och medarbetare. Varje förvaltning och bolag ska ta fram en verksamhetsspecifik kompetensplan för jämställdhet. Metoder och arbetssätt All statistik som rör individer ska genomgående presenteras, kommenteras och analyseras efter kön, exempelvis i årsredovisningen. Konsekvenser av förslag och förslag till beslut ska analyseras med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Verksamheternas resursfördelning ska utgå från genomförda jämställdhetsanalyser. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla styrdokument och uppföljningar. Tjänste- och varuupphandlingar ska genomföras med ett jämställdhetsperspektiv. Kommunledningskontoret ska ansvara för framtagning och spridning av kommungemensamma verktyg och metoder. Varje förvaltning och bolag ska ta fram verksamhetsanpassade metoder och arbetssätt. Stöd och samordning Kommunledningskontoret ansvarar för övergripande uppföljning- och samordningsansvar, för stöd, rådgivning och information till förvaltningarna och bolagen. För att säkerställa processen med jämställdhetsintegrering ska det finnas en jämställdhetsutvecklare centralt placerad i varje förvaltning och bolag. Funktionen har ansvar för att stödja och följa upp arbetet med jämställdhetsmålen och implementering och uppföljning av riktlinjer. Detta förutsätter att jämställdhetsutvecklaren har goda kunskaper om jämställdhet kopplat till respektive verksamhetsområde. Organisation För att arbetet ska bli hållbart krävs en organisation och en aktiv styrning, därför ska det under perioden finnas en organisation för att utveckla jämställda verksamheter på varje förvaltning och bolag. Jämställdhetsutvecklarna deltar i en kommunövergripande arbetsgrupp, vars syfte är att skapa förutsättningar för ett erfarenhets- och kunskapsutbyte. Kommunledningskontoret är sammankallande för arbetsgruppen med ansvar för att stödja kontaktpersonerna i deras uppdrag som utvecklare. Jämställdhetsarbetet involverar alla nivåer i en organisation. Alla har sin roll och eget ansvar - medarbetare, chefer och politiker. Rollfördelningen visas genom en styrkedja. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Aktivt ägarskap Sätta ramar, följa utvecklingen, implentera resultat Professionell styrning Strategiska beslut i samspel med ägarna Kompetent ledning Organisera nätverk, engagera, motiva, föra dialog Engagerade medarbetare Prova idéer, genomföra förändringar 1.1 Stykekedja för hållbart förbättringsarbete 6

14 Det jämställda Kalmar Alla förvaltningar och bolag vill och arbetar för att Kalmar ska vara en jämställd kommun. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Utgångspunkten med ett jämställt Kalmar är att arbeta efter de nationella målen för jämställdhetspolitiken. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Målbeskrivning Målet tar sikte på formella politiska rättigheter möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som vald. För att kvinnor ska kunna uppnå halva den reella makten, oavsett sektor, krävs också inflytande över vilka frågor som ska tas upp respektive avvisas från dagordningen. Det gäller beslutsprocessen på alla politiska nivåer både inom och utanför det formella demokratiska systemet. Målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det formella demokratiska systemet, till exempel inom det civila samhället, företag, medier, idrott och trossamfund. Målet handlar också om lika möjligheter för kvinnor och män att delta i och påverka de processer som formar våra föreställningar, tankar och idéer inom media, kultur, forskning, fortbildning och utbildningsväsende. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män inom samhällets alla sektorer är självfallet ingen garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i en mer jämställd riktning. Rekommendationer Verka för en jämställd representation i politiskt tillsatta nämnder och ledningar. Verka för en jämn representation av kvinnor och män på ledande positioner. Verka för en jämn könsfördelning i arbetsgrupper. Verka för att jämställdhet beaktas vid fördelning av föreningsstöd. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 2. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Målbeskrivning Tyngdpunkten i målet ligger på de ekonomiska villkor kvinnor och män har som individer. Delmålet tar sikte på fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män och omfattar inkomster i form av lön och näringsverksamhet samt avkastning på kapital. Vidare omfattas ersättningar och bidrag från transföreringssystemen samt effekter av skatter och avgifter. Begreppet ekonomisk självständighet innebär att kvinnor och män har samma möjligheter och villkor att försörja sig själva och sina eventuella barn. En utgångspunkt är att kvinnor och män ses som individuellt ansvariga för sin försörjning. Att skatter och socialförsäkringar är knutna till individen främjar en jämn fördelning av både betalt och obetalt arbete. Rekommendationer Verka för att minska ofrivilligt deltidsarbete. Verka för att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Se över och åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 7

15 3. Jämställd utbildning Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Målbeskrivning Målet omfattar hela det formella utbildningssystemet från förskola till universitet och högskola inklusive vuxenutbildning och yrkeshögskolan. Även bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas, till exempel folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet. Arbetet med att motverka könsbundna studieval omfattar alla utbildningsnivåer och delar och ger ett strategiskt fokus till arbetet för en jämställd utbildning. Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller personlig utveckling handlar om jämställda förutsättningar att utveckla intressen, ambitioner och att nå sin fulla potential utan att hindras av strukturer, fördomar och stereotypa föreställningar utifrån kön. Det finns ett särskilt ansvar inom skolväsendet att främja personlig utveckling. Målsättningen om en jämställd personlig utveckling omfattar även andra arenor utanför den formella och icke-formella utbildningssektorn, till exempel föreningslivet. Rekommendationer Verka för att förstärka insatserna i syfte att minska könssegregeringen inom utbildningssystemet. Verka för att erbjuda kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval. Verka för att öka insatserna för att uppnå jämställda resultat i grundskolan. Verka för ökade insatser för att stötta föreningsliv och icke-formell utbildningssektor. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 4. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Målbeskrivning Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att få omsorg på lika villkor. Målet omfattar inte endast fördelningen av obetalt hemarbete inom ett heterosexuellt par i ett hushåll, utan avser fördelningen mellan kvinnor och män av obetalt arbete på samhällsnivå. Målet omfattar även obetalt hemarbete, omsorg av barn, äldre och andra närstående. Målet inbegriper både den som ger omsorg och den som tar emot den. Med hemarbete avses det hushålls- och underhållsarbete som utförs i hemmet. Den äldreomsorg och barnomsorg som inte är obetaldomfattas av delmål fem, jämställd hälsa. Rekommendationer Uppmuntra till ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn. Verka för att erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar. Verka för att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Underlätta för medarbetare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 8

16 5. Jämställd hälsa Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och ska erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Målbeskrivning Delmålet hälsa avser fysisk, psykisk och sexuell hälsa och omfattar såväl förebyggande folkhälsoarbete som åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård. När det gäller omsorg tar målet sikte på offentligt finansierad omsorg. Rekommendationer Verka för att skapa en bättre fysisk och psykisk arbetsmiljö och färre sjukskrivningar på arbetsplatser. Verka för att minska den psykiska ohälsan bland kvinnor och män, flickor och pojkar. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målbeskrivning Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Delmålet omfattar även hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Det andra ledet i delmålet om kroppslig integritet handlar om kvinnors och flickors rätt och möjlighet att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Delmålet omfattar också mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet. Delmålet har även ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Vidare omfattas att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam som syftar till att återskapa föreställningar om kvinnors underordning. I målet ingår även trakasserier, hot och annat våld som sker på Internet och i digitala kanaler. Delmålet är mer omfattande än våld i nära relationer. Rekommendationer Verka för att vidareutveckla ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor. Arbeta för att säkerställa rutiner för tidigt upptäckt av våldsutsatthet. Verka för att förbättra tillgången till stödinsatser för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Verka för en effektivare brottsbekämpning. Verka för att stärka kunskaps- och metodutvecklingen. Utveckla ett nätverk för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. 9

17 Så här ska vi göra 1. Planera Alla nämnder och styrelser ska redovisa förbättringsområden i verksamhetsplaneringen: 1. Vad börja med att kartlägga verksamheten och beskriva problemet. Ta fram könsuppdelad statistik, mätningar och annat som ger en tydlig bild av förbättringsområden. 2. Varför beskriv varför ändringen ska ske, vad är anledningen? Ta fram prioriterade områden. 3. Hur utifrån de prioriterade förbättringsområdena formulera mål och aktiviteter i den ordinarie verksamhetsplaneringen. 4. Vem bestäm vem är ansvarig för respektive åtgärd eller förändring. 4. Utveckla 3. Analysera & utvärdera 1. Planera 2. Genomföra 2. Genomföra Säkerställ i verksamhetsplaner vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska göras. Jämställdhetsanalyser ska vara en naturlig del i Kalmar kommunkoncerns samtliga verksamheter. 3. Analysera och utvärdera Utvärdera mål, indikatorer och genomförda aktiviteter. Detta bör kombineras med att undersöka vilka effekter som aktiviteterna medfört och hur de bidragit till måluppfyllelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Avrapportering ska ske till nämnd och styrelse. 4. Utveckla Att löpande se över och revidera verksamhetens processer och rutiner är en viktig del i det ständiga förbättringsarbetet. Analysera det som inte blev lika bra och gör en ny planering. Lärandet utgör ett stöd för att analysera förutsättningarna, följa utvecklingen, kritiskt granska verksamheten och kommunicera erfarenheter. Vad ska göras för att hela tiden erbjuda en jämställd verksamhet till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet? Könsuppdelad statistik Tillgång till grundläggande fakta om kvinnors, mäns, flickors och pojkars situation är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Därför ska kön vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Könsuppdelad statistik synliggör kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov. Individbaserad statistik ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön samt spegla jämställdhetsfrågor och problem i samhället. Statistiken måste även leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att vara meningsfull. Nyckeltal Nyckeltalen ger viktig bakgrundsinformation för planering och utvärdering av verksamheter. Hur väl stämmer resurserna med uppdraget, de lokala målen och behovet av stöd, service, vård och omsorg? Vilka resultat ger verksamhetens insatser i förhållande till målen och kostnaderna? 10

18

19 Jämställdhet skapas i varje vardaglig handling.

20 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulrick Hultman KS 2017/ Kommunstyrelsens arbetsutskott Gemensam överförmyndarnämnd beslut om remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att sända förslag på samverkansavtal om gemensam överförmyndarnämnd samt reglemente för gemensam överförmyndarnämnd i Borgholms kommun, Kalmar kommun och Mörbylånga kommun på remiss till överförmyndarnämnden i Kalmar kommun. Sammanfattning Kommunfullmäktige kommer att föreslås godkänna förslag till samverkansavtal om gemensam överförmyndarnämnd samt reglemente för gemensam överförmyndarnämnd i Borgholms kommun, Kalmar kommun och Mörbylånga kommun och att den gemensamma nämnden träder i kraft den 1 januari I samarbete mellan kommuncheferna i Borgholms kommun, Kalmar kommun och Mörbylånga kommun har ett förslag om gemensam överförmyndarnämnd tagits fram. Stöd för inrättande av en gemensam överförmyndarnämnd finns i 19 kap. 16 föräldrabalken. Förutsättningarna för en gemensam överförmyndarnämnd är att kommunfullmäktige i respektive kommun godkänner samverkansavtalet om gemensam nämnd och reglementet för den gemensamma nämnden. Samverkansavtalet om gemensam överförmyndarnämnd ersätter det tidigare samverkansavtalet om gemensam organisation för överförmyndarverksamhet mellan parterna. Ett förslag till reglemente är framtaget där det framgår att nämnden ska bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Samverkanskommunerna utser vardera två ledamöter och två ersättare. Av nämndens ledamöter ska en vara ordförande, en vara förste vice ordförande och en vara andre vice ordförande. Värdkommunen utser ordförande. Kommunledningskontoret Kontorsledning Tel vx ulrick.hultman@kalmar.se

21 KS 2017/ (5) Nämnden benämns Kalmarsunds överförmyndarnämnd. Bakgrund Överförmyndarverksamheten är en verksamhet som växer och kraven på hjälpinsatser i form av gode män och förvaltare ökar och därmed även behovet av insatser för rekrytering och utbildning. De administrativa insatserna väntas också öka i takt med fler ärenden och tillsynsmyndighetens krav på dokumentation. Under 2014 genomfördes en utredning kring att införa en gemensam organisation för överförmyndarverksamheten i Kalmar, Mörbylånga och Borgholms kommun. De främsta fördelarna med samverkan som framkom i utredningen var: att rättssäkerheten och kvalitén i myndighetsutövningen ökar att kompetensförsörjningen av personal, gode män och förvaltare bättre säkerställs att sårbarheten i verksamheten minskar att förutsättningar skapas för en robust organisation som klarar framtidens krav Utredningen kom fram till tre olika alternativ: 1. Gemensam tjänstemannaorganisation och gemensam överförmyndarnämnd från och med 1 januari Gemensam tjänstemannaorganisation och egen överförmyndare eller överförmyndarnämnd i respektive kommun från och med 1 januari Gemensam tjänstemannaorganisation och gemensam överförmyndarnämnd från och med 1 januari 2019 Utredningen kom fram till att tiden var allt för knapp för att hinna starta en gemensam tjänstemannaorganisation och en gemensam överförmyndarnämnd till den 1 januari 2015 och samtidigt bedömde man att fördelarna med samverkan vägde tyngre än att vänta till 1 januari Av denna anledning beslutade kommunfullmäktige i respektive kommun att införa modellen enligt alternativ 2 med gemensam tjänstemannaorganisation och egen överförmyndare eller överförmyndarnämnd i respektive kommun från och med 1 januari Arbetet sedan starten av den gemensamma tjänstemannaorganisationen Uppstarten av den gemensamma organisationen blev en tuff utmaning av flera olika anledningar. Hösten 2015 eskalerade antalet ensamkommande barn vilket ställde helt nya krav på överförmyndarverksamheten. Samtidigt som detta skedde skulle verksamheten nyanställa och introducera nya medarbetare inför samgåendet. Under hösten 2015 tappade även verksamheten kompetens som spädde på behovet av nyrekryteringar. Vid samgåendet blev det tydligt att ett omfattande arbete åtgick för att samordna rutiner och arbetssätt mellan de tre kommunerna. Hela situationen gjorde att verksamhetens löpande operativa uppgifter påverkades negativt. Verksamheten hamnade efter med granskning av årsräkningar, rekrytering och utbildning av gode män, återsökning av kostnader från Migrationsverket och att upprätthålla en tillgänglighet för frågor och synpunkter från gode män och förvaltare.

22 KS 2017/ (5) Ett omfattande förbättringsarbete har sedan våren 2016 genomförts med fokus på att komma ifatt med de löpande operativa uppgifterna. I princip är verksamheten nu ifatt med de löpande uppgifterna och därmed finns nu förutsättningar för att fortsätta utvecklingsarbetet med att ta fram policys, rutiner och instruktioner för att säkerställa en fortsatt framgångsrik verksamhet. Verksamheten har sedan samgåendet haft tre huvudmän, överförmyndarnämnden i Kalmar kommun, överförmyndaren i Borgholms kommun och överförmyndaren i Mörbylånga kommun. Överförmyndarnämnden i Kalmar kommun har möte en gång i månaden och verksamheten träffar de andra båda huvudmännen (överförmyndarna i Borgholms och Mörbylånga kommun) tillsammans med presidiet för nämnden i Kalmar kommun två gånger per halvår. Erfarenheterna hittills är att både det löpande arbetet och det mer långsiktiga utvecklingsarbetet försvåras med tre olika huvudmän som har olika mötesintervaller. Enhetligt arbetssätt I arbetet med den gemensamma tjänstemannaorganisationen har ambitionen varit att ta fram ett gemensamt och enhetligt arbetsätt för alla tre kommuner. Detta är fortsatt viktigt när utvecklingsarbetet framåt blir ännu mer fokuserat på framtagande av policys, rutiner och instruktioner. Gemensam nämnd vs avtalsbaserad förvaltningsorganisation Avtalsbaserad förvaltningsorganisation brukar gemensamma organisationer kallas där man har överförmyndare i respektive kommun som huvudmän. I andra kommuners övervägande mellan gemensam nämnd och avtalsbaserad förvaltningsorganisation som vi tagit del av brukar värdering av de beaktansvärda fördelarna ur demokratisk synpunkt med en gemensam nämnd ställas mot fördelarna i effektivitet och lägre kostnader med en avtalsbaserad förvaltningsorganisation. Förespråkare för den avtalsbaserade förvaltningsorganisationen framhäver enkelheten och effektiviteten i att nämndsmötet kan ersättas med e-post och telefon och att utskrift av beslut är lätthanterat i jämförelse med att kalla till nämndsmöte, boka lokal och skriva protokoll. I vårt samarbete hittills känner vi inte igen oss i denna beskrivning eftersom merparten av besluten ändå är delegerade till handläggarna i verksamheten. Att ha en långtgående delegation förespråkas även av dem som ser större fördelar med en avtalsbaserad förvaltningsorganisation. I vårt fall kompliceras den nuvarande bilden ytterligare eftersom det inte är en ren avtalsbaserad förvaltningsorganisation eftersom vi för närvarande har en överförmyndarnämnd och två överförmyndare. På totalen ser vi att både kostnader och effektivitet skulle bli bättre i vårt samarbete med en gemensam nämnd, men det som är ännu viktigare är att få ett samordnat demokratiskt forum som är med genom alla de beslut om inriktning och arbetssätt som ligger framför verksamheten. Det fortsatta utvecklingsarbetet Som nämnts ovan har verksamheten i stor utsträckning kommit ifatt med det löpande operativa arbetet och nu finns förutsättningar för att fortsätta den nödvändiga verksamhetsutvecklingen i alla delar. Eftersom merparten av tiden sedan starten av samverkan fått ägnas åt att organisera arbetet med att komma ifatt har få gemensamma policys, rutiner och instruktioner tagits fram för den gemensamma verksamheten, något som är en nödvändighet vid

23 KS 2017/ (5) sammanslagning av tre kommuner/arbetssätt. Gemensamma mål har diskuterats och så sent som under hösten 2017 har man enats om dessa. Det är flera policys, rutiner och instruktioner som ligger i planeringen för att tas fram såsom: Gemensam delegationsordning. Plan för årlig utbildning av gode män och ställföreträdare. Handläggningsrutiner för bouppteckningar, arvskiften, fastighetsförsäljningar och uttagstillstånd. Policy/rutin för hur granskningen av företeckningar, årsräkningar och sluträkningar skall genomföras (redovisningsskyldighet/andel djupgranskning mm). Policy/rutin för påminnelser och viten. Policy/rutin vid rekrytering av gode män Ovanstående är ett axplock av de policys, rutiner och instruktioner som behöver tas fram och vi ser en stor fördel i att framöver ha en gemensam nämnd med alla de fördelar som detta ger i dialog, förankring och enighet. En gemensam nämnd säkrar även en demokratisk hantering av utvecklingsarbetet. Sammansättning av gemensam nämnd Efter genomgång av nämnders sammansättning i andra kommuner som samverkar kring överförmyndarverksamheten med en gemensam nämnd förslås att den gemensamma nämnden i Kalmar, Borgholm och Mörbylånga skall bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Respektive kommun föreslås utse två ledamöter och två ersättare. Av nämndens ledamöter ska en vara ordförande, en vara förste vice ordförande och en vara andre vice ordförande. Värdkommunen föreslås utse ordförande. Ekonomi Förslaget om gemensam nämnd innebär ingen förändring avseende ekonomi och kostnadsfördelning för verksamheten i jämförelse med det befintliga samverkansavtalet. För huvudmannaskapet blir det en förändring när en nämnd och två överförmyndare blir en gemensam nämnd med den förslagna bemanningen, men gällande ersättningarna till nämnden föreslås ingen förändring, d.v.s. att respektive kommun fastställer och bekostar ersättningen/arvode till respektive ledamot/ersättare. Förslag på samverkansavtal Ett förslag på samverkansavtal är framtaget och bifogas. I samverkansavtalet beskrivs, förutom den gemensamma nämnden, en referensgrupp som består av respektive kommunchef, en ekonom från respektive kommun och chefen för verksamheten. Referensgruppens uppgift är att årligen inför upprättande av nästa års budget mötas och följa upp samverkansavtalets genomförande och föra budgetdialog och prioriteringsdiskussion som en förberedelse för budgetprocessen. Förslag på reglemente för den gemensamma nämnden Ett förslag på reglemente är framtaget och bifogas. Alternativ till gemensam nämnd Kalmar kommun avser att säga upp befintligt samverkansavtal eftersom en gemensam huvudman genom en gemensam nämnd anses som en förutsättning

24 KS 2017/ (5) för att på ett demokratiskt sätt genomföra den verksamhetsutveckling som krävs för att möta de utmaningar som verksamheten står inför. Alternativet till en gemensam nämnd för ingående kommuner är att återigen organisera verksamheten i den egna kommunen. Ulrick Hultman Verksamhetsutvecklare Hanna Löfgren Överförmyndarchef Bilagor: 1) Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd 2) Reglemente för gemensam överförmyndarnämnd

25 Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Kommunerna Borgholm (organisationsnummer ), Kalmar (organisationsnummer ) och Mörbylånga (organisationsnummer ) överenskommer genom detta avtal att från och med den 1 januari 2019 inrätta en gemensam nämnd för samverkan inom överförmyndarverksamheten. Nämnden benämns Kalmarsunds överförmyndarnämnd (nedan kallad nämnden). 1 Inledning Syftet med samarbetet är att gemensamt nyttja resurser för att få en organisation som långsiktigt klarar av såväl ökad ärendetillströmning som skärpta lagkrav på överförmyndarens verksamhet. Strävan är att långsiktigt kunna upprätthålla erforderlig kontinuitet, kompetens, kvalitet, rättssäkerhet och uppnå kostnadseffektivitet. 2 Värdkommun Kalmar kommun är värdkommun (nedan värdkommunen) och nämnden ingår i värdkommunens organisation. 3 Nämndens uppgifter Nämnden ska fullgöra samverkanskommunernas uppgifter som enligt lag eller författning åligger överförmyndaren. Närmare föreskrifter om nämndens verksamhet och arbetsformer finns i ett särskilt reglemente för nämnden. 4 Personalansvar Kommunstyrelsen i Kalmar kommun är anställningsmyndighet för personal vid den gemensamma överförmyndarverksamheten och har hand om personalfrågor och arbetsmiljöfrågor. 5 Nämndens sammansättning Nämnden ska bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Samverkanskommunerna utser vardera två ledamöter och två ersättare. Av nämndens ledamöter ska en vara ordförande, en vara förste vice ordförande och en vara andre vice ordförande. Värdkommunen utser ordförande. Parterna är överens om att posterna som vice ordförande ska rotera med fyra års mellanrum mellan Mörbylånga och Borgholms kommuners företrädare i nämnden. 6 Nämndens mandattid Ledamöterna och ersättarna i nämnden ska enligt lag väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. 7 Ersättning till nämndens förtroendevalda Nämndens ledamöter och ersättare har enligt lag rätt till arvode och andra ekonomiska förmåner från den kommun som valt dem enligt respektive kommuns ersättningsbestämmelser. Vid nämndens sammanträden erhåller tjänstgörande förtroendevalda ersättning. 8 Administration Värdkommunen är arbetsgivare för överförmyndarverksamheten som ingår som en enhet i kommunens förvaltningsorganisation. Överförmyndarverksamheten ansvarar för beredning och 1 (3)

26 verkställighet av nämndens beslut samt har hand om planering och administration av nämndens verksamhet. 9 Arkivhantering Slutarkivering av nämndens allmänna handlingar skall värdkommunen ansvara för. 10 Äganderätt till egendom samt försäkring Värdkommunen tillhandahåller och äger den egendom som används i nämndens verksamhet samt tecknar och vidmakthåller erforderliga försäkringar för verksamheten. 11 Verksamhetsplan och budget Värdkommunen ska i samråd med samverkanskommunerna upprätta en verksamhetsplan med budget för nämndens verksamhet. Förslag till verksamhetsplan med budget ska efter beslut i nämnden tillställas de övriga samverkanskommunerna enligt värdkommunens tidsplan för arbetet. 12 Referensgrupp Inför varje budgetprocess skall en referensgrupp träffas bestående av kommunchefen och en ekonom från varje kommun samt verksamhetschefen. Referensgruppens uppgift är att följa upp samverkansavtalets genomförande och föra budgetdialog och prioriteringsdiskussion som en förberedelse för budgetprocessen. 13 Verksamhetschefen Chefen för överförmyndarverksamheten leder och fördelar arbetet och har personal-, budget-, arbetsmiljö- och verksamhetsansvar. 14 Kostnadsfördelning Nettokostnaderna för nämndens verksamhet, exklusive arvode och kostnadsersättningar till ställföreträdare och politiker i den gemensamma nämnden, ska fördelas mellan samverkanskommunerna efter antalet invånare i respektive kommun per den 1 november året före verksamhetsåret. Även eventuella över- eller underskott ska fördelas utifrån denna fördelningsmodell. 15 Ersättning till värdkommunen Budgeterad ersättning enligt kostnadsfördelningen faktureras av värdkommunen kvartalsvis i förskott med ¼ av budget. I december görs en årsavstämning med efterföljande slutreglering senast 15 januari året efter verksamhetsåret. 16 Arvode och kostnadsersättningar till ställföreträdare samt politiker i den gemensamma nämnden Överförmyndarnämnden fastställer arvoden till ställföreträdare. För kostnader avseende arvoden och ersättningar till ställföreträdare samt politiker i den gemensamma nämnden ansvarar respektive kommun för utbetalning enligt de underlag som överförmyndarverksamheten skickar ut efter beslut. 17 Insyn, uppföljning och utvärdering De samverkande kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltningen och redovisningen som gäller nämndens verksamhet. Värdkommunen ska efter de två första tertialen redovisa prognos över beräknat ekonomiskt utfall för helåret kompletterat verksamhetens utveckling och andra 2 (3)

27 uppgifter som är av betydelse för uppföljningen. Efter varje år ska värdkommunen tillställa övriga samverkanskommuner en verksamhetsberättelse. 18 Omförhandling Om de omständigheter som ligger till grund för detta avtal väsentligt förändras har var och en av de samverkande kommunerna rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 19 Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska, om inte parterna enas, avgöras av allmän domstol. 20 Avtalstid och uppsägning Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december Uppsägning ska göras skriftligen senast 15 månader före avtalstidens utgång. Sker inte uppsägning är avtalet förlängt med fyra år varje gång. Uppsägning av avtalet gäller endast för den samverkanskommun som säger upp avtalet. För övriga fortsätter samverkansavtalet att gälla såvida omständigheterna inte är sådana att samarbetet uppenbarligen inte kan fortsätta. Uppsägningstiden om 15 månader ska ses mot bakgrund av att värdkommunen ska få rimlig tid för anpassning av sina personalresurser. 21 Samarbetets upphörande För det fall samverkan enligt detta avtal upphör fördelas tillgångar och avvecklingskostnader på motsvarande sätt som anges i 14. Personakter och register ska överlämnas till den kommun med vilken samverkan upphör. 22 Avtalets giltighet Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige i Kalmar, Mörbylånga och Borgholms kommuner. 23 Tidigare samverkansavtal Detta avtal ersätter tidigare samverkansavtal om gemensam organisation för överförmyndarnas verksamhet mellan parterna. Detta avtal har upprättats i tre exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kalmar Jens Odevall Annette Andersson Kommunchef, Borgholms kommun Kommundirektör, Kalmar kommun Ann Willsund Kommunchef, Mörbylånga kommun 3 (3)

28 Reglemente för gemensam överförmyndarnämnd i Borgholms, Kalmar och Mörbylånga kommun Antaget av kommunfullmäktige i Borgholm 2017-xx.xx, xx Antaget av kommunfullmäktige i Kalmar 2017-xx.xx, xx Antaget av kommunfullmäktige i Mörbylånga 2017-xx.xx, xx Borgholms, Kalmar och Mörbylånga kommun har i avtal kommit överens om att från och med 1 januari 2019 inrätta en gemensam nämnd inom överförmyndarverksamheten. Detta görs i enlighet med 3 kap. 9 kommunallagen och i övrigt i enlighet med bestämmelser i gällande speciallagar inom området. Nämnden benämns Kalmarsunds överförmyndarnämnd Kalmar kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett av kommunerna ingånget avtal för den gemensamma nämnden. 1 Uppgifter Den gemensamma nämnden fullgör de samverkande kommunernas uppgifter som enligt lag eller författning åligger överförmyndaren. Utöver vad som följer av lag skall nämnden tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet. 2 Ekonomisk förvaltning m.m. Nämnden sköter den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för den för nämndens fastställda budget. Nämnden ska till respektive kommun en gång per tertial rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 3 Personalansvar Kommunstyrelsen i Kalmar kommun är anställningsmyndighet för personal vid den gemensamma överförmyndarverksamheten och har hand om personalfrågor och arbetsmiljöfrågor. 4 Mandatperiod Den gemensamma nämndens mandatperiod ska vara fyra år räknat från den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet. 5 Sammanträden Den gemensamma nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Kalmar kommun om inte nämnden bestämmer annat. 6 Nämndens sammansättning Nämnden ska bestå av sex ledamöter och sex ersättare. Samverkanskommunerna utser vardera två ledamöter och två ersättare. Av nämndens ledamöter ska en vara ordförande, en vara förste vice ordförande och en vara andre vice ordförande. Värdkommunen utser ordförande. Parterna är överens om att posterna som vice ordförande ska rotera med fyra års mellanrum mellan Mörbylånga och Borgholms kommuners företrädare i nämnden. 1 (3)

29 7 Beslutsförhet och ersättarnas tjänstgöring För beslutsförhet krävs att minst fyra ledamöter är närvarande. Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare från den kommun som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har inträtt i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra när ärendet handlagts. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 8 Anmälan av förhinder Om en ledamot är förhindrad att delta vid ett sammanträde ska ledamoten kalla sin ersättare till sammanträdet. En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde skall snarast anmäla det till nämndens sekreterare. 9 Kallelse Ordförande svarar för kallelsen till sammanträde. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt kommunkansliet (motsv.) i respektive kommun senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skall åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som hör till ett ärende skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. 10 Justering och anslag av protokoll m.m. Nämndens protokoll justeras av en ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll skall anslås på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavlor. Protokollet ska tillställas nämndens ledamöter och ersättare samt kommunkansliet (motsv.) i respektive kommun. Nämnden ordförande avgör vilka som därutöver skall tillställas protokollet. 11 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligen. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har bestämts för justering av protokollet. 12 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 13 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall underteckna handlingar 14 Delegation av beslutanderätt Omfattningen av den delegering som den gemensamma nämnden har rätt till enligt kommunallagen och övriga regelverk för verksamheten, bestämmer den gemensamma nämnden i särskild delegationsordning. 15 Personuppgiftsansvarig Nämnden är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som behandlas inom nämndens verksamhetsområde. 2 (3)

30 16 Arkiv Nämnden är arkivansvarig för de arkiv som bildas inom nämndens verksamhetsområde. 17 Ersättning till förtroendevalda Respektive kommun betalar ut ersättning till kommunens ledamöter och ersättare i nämnden enligt de ersättningsbestämmelser som gäller för den kommun ledamoten eller ersättaren företräder. Vid nämndens sammanträden erhåller tjänstgörande förtroendevalda ersättning. 18 Revision Den gemensamma nämnden skall granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. Det är enbart fullmäktige i den kommun som valt ledamoten i fråga som vid vägrad ansvarsfrihet kan besluta om entledigande från uppdraget. 3 (3)

31 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Servicenämnden 130 Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser 2018 Dnr SFN 2017/0310 Handlingar Förvaltningens skrivelse Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser 2018 Kostnadsexempel båtplatser Bakgrund Serviceförvaltnings produktionsavdelning fick i mars 2014 i uppdrag av Servicenämnden att utarbeta taxor med inriktning på införande av bryggmeterplatser samt ändra taxa på uppläggningsplatser till kvadratmeterpris. Bryggmeterpriset är detsamma för alla platser i respektive hamn som har en anpassad prissättning utefter bra läge och andra kvalitéer som påverkar efterfrågan. Ett tillägg görs sedan om en plats har pålboj, el eller y-bom. Taxan sätts efter varje påbörjad halvmeter, exempel om en plats är 3,01 räknas denna som 3,5m plats. Med anledning av detta föreslås ett bryggmeterpris samt ett fast pris på y- bommar följande småbåtshamnar: - Svensknabben 720kr/bryggmeter - Kullö 650kr resp 750kr/bryggmeter - Ängö 600kr resp 660kr/bryggmeter - Stensö Fiskehamn 750kr/bryggmeter - Ekenäs 450kr resp 650kr/bryggmeter - Y-bom 5 meters 670kr - Y-bom 6 meters 700kr - Y-bom 8 meters 950kr - Y-bom 10 meters 1 250kr - Sommartaxa år kr - Sommartaxan ska efter år 2 dubbleras årligen Produktionsavdelningen har sett över djupet i hamnarna och sett att vissa bryggor i hamnarna har ett begränsat djup, varav de dubbla prissättningarna. Ett förslag från båtklubbarna är att sommartaxan för uppläggningsplatserna ska öka varje år och detta är någonting kommunen tycker är ett bra förslag. Därför Anslaget på kommunens anslagstavla den 6 december 2017

32 2 (2) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum har produktionsavdelningen lagt ett förslag på att sommartaxan ska vara 500 kr första året, kr år två och sedan att det dubblas för varje år båten står på land. Anledningen till detta är att både båtägare och Kalmar kommun vill ha ordning på uppställningsplatserna. Kösystemet kommer att slopas och därmed taxan för att stå i kö. Beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta ny taxa enligt bilaga för småbåtshamnar och uppläggningsplatser att gälla fr.o.m. båtsäsongen 2018 och uppläggningssäsongen 2018/2019. Sekreterare Marcus Kindahl Justeras Johanna Petersson ordförande Krister Thornberg

33 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Madeleine André SFN 2017/ Servicenämnden Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser 2018 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta ny taxa enligt bilaga för småbåtshamnar och uppläggningsplatser att gälla fr.o.m. båtsäsongen 2018 och uppläggningssäsongen 2018/2019. Bakgrund Serviceförvaltnings produktionsavdelning fick i mars 2014 i uppdrag av Servicenämnden att utarbeta taxor med inriktning på införande av bryggmeterplatser samt ändra taxa på uppläggningsplatser till kvadratmeterpris. Bryggmeterpriset är detsamma för alla platser i respektive hamn som har en anpassad prissättning utefter bra läge och andra kvaliterer som påverkar efterfrågan. Ett tillägg görs sedan om en plats har pålboj, el eller y-bom. Taxan sätts efter varje påbörjad halvmeter, exempel om en plats är 3,01 räknas denna som 3,5m plats. Med anledning av detta föreslås ett bryggmeterpris samt ett fast pris på y- bommar följande småbåtshamnar: - Svensknabben 720kr/bryggmeter - Kullö 650kr resp 750kr/bryggmeter - Ängö 600kr resp 660kr/bryggmeter - Stensö Fiskehamn 750kr/bryggmeter - Ekenäs 450kr resp 650kr/bryggmeter - Y-bom 5 meters 670kr - Y-bom 6 meters 700kr - Y-bom 8 meters 950kr - Y-bom 10 meters 1 250kr - Sommartaxa år kr - Sommartaxan ska efter år 2 dubbleras årligen Produktionsavdelningen har sett över djupet i hamnarna och sett att vissa bryggor i hamnarna har ett begränsat djup, varav de dubbla prissättningarna. Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar

34 SFN 2017/ (2) Ett förslag från båtklubbarna är att sommartaxan för uppläggningsplatserna ska öka varje år och detta är någonting kommunen tycker är ett bra förslag. Därför har produktionsavdelningen lagt ett förslag på att sommartaxan ska vara 500 kr första året, kr år två och sedan att det dubblas för varje år båten står på land. Anledningen till detta är att både båtägare och Kalmar kommun vill ha ordning på uppställningsplatserna. Kösystemet kommer att slopas och därmed taxan för att stå i kö. Tomas Lexinger Produktionschef Madeleine André Enhetschef park Bilagor Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser 2018 Kostnadsexempel båtplatser

35 Handläggare Datum Madeleine André Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser Taxa för småbåtshamnar gäller fr.o.m. säsongen 2018 och taxa för uppläggningsplatser fr.o.m. uppläggningssäsongen 2018/2019. Båtplatser i småbåtshamnar Årlig av- Småbåtshamn Plats El Ljungnäs Meterpris 700 kr Svensknabben Meterpris 720 kr Lindöfjärden Meterpris 460 kr Jutebron Meterpris 460 kr Kullö Meterpris 750 kr -"- Meterpris H bryggan 650 kr Ängö 1-12 meterpris 650 kr X -" meterpris 750 kr X Elevatorkajen Meterpris 810 kr x Stensö Meterpris 750 kr X T-Bryggan Meterpris 510 kr Ekö Meterpris 750 kr Ekenäs åretruntboj 1-14 meterpris 650 kr -"- y-bom meterpris 450 kr Dockehamnen åretruntboj Meterpris 660 kr Varvsholmen Meterpris 850 kr Uppläggningsplatser Samtliga uppläggningsplatser 27 kr/kvm Båtskjul Kullö Plats kr Plats 45, kr Plats kr Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Tel vx

36 2 (2) Övriga avgifter Avgift för att stå i kö till båtplats eller uppläggningsplats Pålboj Y-bom 5 meters Y-bom 6 meters Y-bom 8 meters Y-bom 10 meters El Avgift vid nyttjande av ej bokad plats Bortforsling av t ex båtar, vaggor och vagnar Timkostnad för övriga arbeten El (administrativ kostnad 100 kr plus självkostnad för el) 150 kr per år 250 kr 670 kr 700 kr 950 kr kr 750 kr 500 kr per dygn självkostnad 500 kr 100 kr + självkost- Sommartaxa (uppställning 1 juni 14 sept) Sommartaxa år 2 Sommartaxa år 3 och framåt Båtkranslyft 500 kr kr Dubbleras varje år 300 kr per lyft Taxorna är byggda på ett bryggmeterpris och platserna kommer att debiteras för varje halvmeter. Är en plats mellan 2,51-3,0 m bred kommer platsen att debiteras som en 3 m plats. Är den 3,1 3,5 räknas den som en 3,5 m plats etc. Ovanstående avgifter gäller för år 2018 och kommer därefter indexuppräknas enligt KPI med oktober 2017 som basmånad. Vid tillämpning av index sker omräkning med hela procenttal, varvid höjning sker till närmaste hela tal.

37 Handläggare Datum Madeleine André Kostnadsexempel diff Kullö 3 m plats kr kr 270 kr 3x750 (meterpris) för pålboj Kullö 4 m plats kr kr kr 4x750 (meterpris) för pålboj Ängö 4 m plats + el kr kr 655 kr 4x660 (meterpris) för pålboj kr för elplats Stensö 4 m plats m 8 m y-bom + el kr kr 300 kr 4x750 (meterpris) för el kr för y-bom Svensknabben 3 m plats m 6 m y-bom kr kr 985 kr 3x720 (meterpris) för y-bom Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Tel vx

38 UTDRAG 1 (4) Sammanträdesdatum Barn- och ungdomsnämnden 124 Yttrande över motion från Allians för Kalmar Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem Dnr BUN 2017/0897 Handlingar - Motion Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem. - Förvaltningskontorets skrivelse Kompletterande omvärldsundersökning Bakgrund Allians för Kalmar (Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige syftande till att införa Aktivt skolval i Kalmar kommun. Följande punkter föreslås: 1. Att Kalmar kommun inför ett aktivt skolval för alla. 2. Att elever och föräldrar inför skolvalet ska ges utförlig, jämförande information om utbudet av skolor. 3. Att information inför skolvalet ska erbjudas på de vanligaste språken i kommunen. 4. Att se över möjligheterna att inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra möjligheten till skolresor och skolskjuts vid val av skola långt ifrån hemmet. 5. Att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att införa ett transparent och gemensamt administrerat kösystem till alla skolor i Kalmar, fristående såväl som kommunala. Barn- och ungdomsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 november 2017 att återremittera ärendet till barn- och ungdomsförvaltningen för att inhämta information och erfarenheter från kommuner som redan implementerar aktivt skolval, såsom Nacka och Botkyrka, samt gemensamt kösystem, såsom Nacka och Stockholm. Yttrande Precis som motionärerna beskriver fanns det i Skolkommissionens slutbetänkande (SOU 2017:35) skrivningar syftande till att minska skolsegregationen, i detta fall genom att införa aktivt skolval. Kommissionens betänkande har barn- och ungdomsnämnden vid två tillfällen yttrat sig om, bland annat med påpekande om att just skrivningarna om aktivt skolval behöver förtydligas ytterligare och kriterier för att säkra minskad skolsegregation behöver arbetas fram. Vidare tryckte barn- och Anslaget på kommunens anslagstavla den 21 december 2017

39 2 (4) Barn- och ungdomsnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum ungdomsnämnden på att många av de insatser som nämndes högst troligt är förknippade med ökade kostnader för skolhuvudmannen. Skolkommissionen problematiserar runt nuvarande skrivning i skollagen (10 kap 30 ) - den så kallade närhetsprincipen. För att ett aktivt skolval ska kunna bli verklighet behöver denna skrivning justeras. Yttrande över motionens punkter: 1. Att införa aktivt skolval i Kalmar kommun innan staten hunnit reda ut de detaljer som barn- och ungdomsnämnden redan konstaterat vara i behov av förtydliganden är komplicerat. Dessutom behöver skollagen justeras avseende närhetsprincipen. Att genomföra ett antal åtgärder som dessutom kan vara kostnadskrävande innan staten hunnit genomföra sina delar av Skolkommissionens slutbetänkande är inget som barn- och ungdomsnämnden ställer sig bakom. Barn- och ungdomsnämnden anser att det är bättre att avvakta vad staten kommer fram till avseende aktivt skolval. 2. Idag finns på kommunens hemsida en del information om hur elever och vårdnadshavare går till väga för att byta skola. Detta kan förbättras och översyn kommer ske på barn- och ungdomsförvaltningen. När vårdnadshavare informeras om att barnet ska börja i förskoleklass kommer de även att informeras om rätten att välja skola och hur de kan gå tillväga. 3. Idag informeras alla elever och vårdnadshavare som passerar genom skolmottagningsenheten om sin rätt att välja skola, detta på familjens språk. Utöver detta finns utrymme för förbättring och översyn kommer ske på barn- och ungdomsförvaltningen. 4. Alla elever i Kalmar kommun har redan idag rätt till busskort för att ta sig till och från skolan om de uppfyller avståndskravet. Nuvarande ordning i Kalmar kommun är med andra ord redan mera frikostig än lagstiftarens krav som enbart kräver skolskjuts till elever på anvisad skola under förutsättning att avståndskravet är uppfyllt. 5. Om Kalmar kommun inför aktivt skolval blir det ändå svårt att ha ett gemensamt kösystem med fristående huvudmän eftersom den fristående huvudmannen i nuvarande lagstiftning har möjlighet att ha egna urvalskriterier så länge dessa inte strider mot de kriterier som skolinspektionen har satt upp. Dessa är inte möjliga att följa som offentlig huvudman som är hänvisad till närhetsprincipen. För att kunna genomföra denna punkt behöver skollagen justeras vad gäller urvalsprinciper. Utifrån ovanstående yttrande och efter kontakt med kommuner som, i enlighet med barn- och ungdomsnämndens återremiss, redan implementerat aktivt skolval föreslår förvaltningskontoret att motionens förslag avseende punkt 1, 4 och 5 ska avslås samt att motionens förslag avseende punkt 2 och 3 ska anses som besvarade.

40 3 (4) Barn- och ungdomsnämnden UTDRAG Samråd har skett med Södermöre kommundelsnämnd. Överläggning Under överläggningen redovisas följande förslag: Sammanträdesdatum ) Björn Brändewall (L), med instämmande av Måns Linge (M) och Patrik Olsen (M), föreslår barn- och ungdomsnämnden - att bifalla förvaltningskontorets förslag till yttrande avseende punkt 2, 3 och 4 - att yttrandet om punkt 1 ges lydelsen: Kalmar kommuns skolor bör fortsätta att endast i mån av plats ta emot elever som valt en skola utanför sitt upptagningsområde. Men parallellt med detta bör kommunen låta söktrycket vara vägledande för hur kommunen planerar sina skolors dimensionering på sikt. Därmed kan respektive skolas kapacitet återspegla kommuninvånarnas efterfrågan lite bättre för varje år. - att i yttrandet om punkt 5 ersätta den sista meningen med: Däremot kan barn- och ungdomsförvaltningen erbjuda fristående skolor att löpande rapportera antal lediga platser (eller kölängd) per årskurs, och publicera dessa på webben jämte uppgifter om kommunens egna skolor. Därmed kan kommuninvånarna få en fingervisning om möjligheterna att komma in på respektive skola, även om slutligt beslut alltid tas av skolans rektor. 2) Lasse Johansson (S) föreslår att barn- och ungdomsnämnden ska bifalla förvaltningskontorets förslag till yttrande. Ajournering Barn- och ungdomsnämndens sammanträde ajourneras kl 10:05-10:20. Sedan överläggningen avslutats beslutar först barn- och ungdomsnämnden i enlighet med förvaltningskontorets förslag till yttrande avseende punkt 2, 3 och 4 i motionen. Härefter frågar ordföranden om barn- och ungdomsnämnden vill bifalla Björn Brändewalls m.fl. ändringsförslag eller förvaltningskontorets förslag till yttrande avseende punkt 1 och 5 i motionen. Han finner att barn- och ungdomsnämnden bifaller förvaltningskontorets förslag. Beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att 1. avslå motionens förslag avseende punkt 1, 4 och 5, 2. anse motionens förslag avseende punkt 2 och 3 som besvarade. Motionen ska härmed anses vara besvarad.

41 4 (4) Barn- och ungdomsnämnden UTDRAG Sammanträdesdatum Sekreterare Iréne Jonsson Justeras Lasse Johansson ordförande Måns Linge

42 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peter Sunnanek BUN 2017/0897 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över motion: Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att 1. avslå motionens förslag avseende punkt 1, 4 och 5, 2. anse motionens förslag avseende punkt 2 och 3 som besvarade. Motionen ska härmed anses vara besvarad. Bakgrund Allians för Kalmar (Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna) har inkommit med en motion syftande till att införa Aktivt skolval i Kalmar kommun. Följande punkter föreslås: 1. att Kalmar kommun inför ett aktivt skolval för alla. 2. att elever och föräldrar inför skolvalet ska ges utförlig, jämförande information om utbudet av skolor. 3. att information inför skolvalet ska erbjudas på de vanligaste språken i kommunen. 4. att se över möjligheterna att inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra möjligheten till skolresor och skolskjuts vid val av skola långt ifrån hemmet. 5. att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att införa ett transparent och gemensamt administrerat kösystem till alla skolor i Kalmar, fristående såväl som kommunala. Precis som motionärerna beskriver fanns det i Skolkommissionens slutbetänkande (SOU 2017:35) skrivningar syftande till att minska skolsegregationen, i detta fall genom att införa aktivt skolval. Kommissionens betänkande har barn- och ungdomsnämnden vid två tillfällen yttrat sig om, bland annat med påpekande om att just skrivningarna om aktivt Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Peter.Sunnanek@kalmar.se

43 BUN 2017/ (2) skolval behöver förtydligas ytterligare och kriterier för att säkra minskad skolsegregation behöver arbetas fram. Vidare tryckte barn- och ungdomsnämnden på att många av de insatser som nämndes högst troligt är förknippade med ökade kostnader för skolhuvudmannen. Skolkommissionen problematiserar runt nuvarande skrivning i skollagen (10 kap 30 ) - den så kallade närhetsprincipen. För att ett aktivt skolval ska kunna bli verklighet behöver denna skrivning justeras. Yttrande 1. Att införa aktivt skolval i Kalmar kommun innan staten hunnit reda ut de detaljer som barn- och ungdomsnämnden redan konstaterat vara i behov av förtydliganden är komplicerat. Dessutom behöver skollagen justeras avseende närhetsprincipen. Att genomföra ett antal åtgärder som dessutom kan vara kostnadskrävande innan staten hunnit genomföra sina delar av Skolkommissionens slutbetänkande är inget som barn- och ungdomsnämnden ställer sig bakom. Barn- och ungdomsnämnden anser att det är bättre att avvakta vad staten kommer fram till avseende aktivt skolval. 2. Idag finns på kommunens hemsida en del information om hur elever och vårdnadshavare går till väga för att byta skola. Detta kan förbättras och översyn kommer ske på barn- och ungdomsförvaltningen. När vårdnadshavare informeras om att barnet ska börja i förskoleklass kommer de även att informeras om rätten att välja skola och hur de kan gå tillväga. 3. Idag informeras alla elever och vårdnadshavare som passerar genom skolmottagningsenheten om sin rätt att välja skola, detta på familjens språk. Utöver detta finns utrymme för förbättring och översyn kommer ske på barn- och ungdomsförvaltningen. 4. Alla elever i Kalmar kommun har redan idag rätt till busskort för att ta sig till och från skolan om de uppfyller avståndskravet. Nuvarande ordning i Kalmar kommun är med andra ord redan mera frikostig än lagstiftarens krav som enbart kräver skolskjuts till elever på anvisad skola under förutsättning att avståndskravet är uppfyllt. 5. Om Kalmar kommun inför aktivt skolval blir det ändå svårt att ha ett gemensamt kösystem med fristående huvudmän eftersom den fristående huvudmannen i nuvarande lagstiftning har möjlighet att ha egna urvalskriterier så länge dessa inte strider mot de kriterier som skolinspektionen har satt upp. Dessa är inte möjliga att följa som offentlig huvudman som är hänvisad till närhetsprincipen. För att kunna genomföra denna punkt behöver skollagen justeras vad gäller urvalsprinciper. Mats Linde Förvaltningschef Peter Sunnanek Planeringssekreterare Bilaga: Kompletterande omvärldsundersökning

44 Handläggare Datum Peter Sunnanek Kompletterande omvärldsundersökning till Yttrande över motion: Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem Bakgrund Ett antal kommuner i Sverige har någon form av obligatoriskt skolval, liknande det som motionärerna föreslår ska införas i Kalmar kommun. Gemensamt för dessa kommuner är att de genomför det obligatoriska skolvalet inför läsårsstart (ofta sker det under 2-4 veckor runt årsskiftet). Utanför det ordinarie skolvalet går det fortfarande att byta skola, men då tas kontakten direkt med aktuell skola. Det sker ingen gemensam hantering. De elever som omfattas av obligatoriskt skolval är elever som ska börja i förskoleklass, samt elever som går sin sista årskurs på en skola och därefter hänvisas till annan skola. Inför den obligatoriska valperioden går skriftlig information till aktuella elevers vårdnadshavare (översättning???). Kopplat till detta finns också en beredskap på medborgarkontor eller liknande att vara behjälplig med valet. Urval Elever placeras på skolor efter urvalskriteriet Relativ närhet som innebär att elevens val ställs mot andra elevers val i relation till alternativa skolor. Om två elever väljer samma skola så tilldelas platsen eleven som får längst (netto) till en alternativ skola enligt följande beräkning (från Uppsala kommun): Avståndet mäts mellan barnets folkbokföringsadress och den önskade skolan. Avståndet till den önskade skolan jämförs med avståndet till den närmaste eller näst närmaste skolan för att få fram skillnaden i avstånd = den relativa närheten. Därefter jämförs den relativa närheten för samtliga som har sökt samma årskurs i samma skola. Den relativa närheten begränsas till att gälla inom vissa begränsade geografiska områden (baserat på gångavstånd): För F-3 räknas 2 km. För 4-6 räknas 3 km. För 7-9 räknas 4 km. Vissa kommuner tillämpar syskonförtur, vilken begränsas till att gälla för elever i F-2 vars syskon finns på skolan dock högst i åk 3. Förvaltningskontoret Barn- och ungdomsförvaltningen Adress Box 951, Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55, plan 5 Tel vx peter.sunnanek@kalmar.se

45 2 (3) Skulle en elev inte få plats på valda skolor placeras eleven i den närmaste kommunala skolan som har plats. Bedömningen är att hanteringen med relativ närhet inte står i strid med gällande skollags närhetsprincip. Skolskjuts Efterforskningarna tyder på att organiserad skolskjuts enbart beviljas vid val inom ordinarie skolskjutsområde. Övriga elever tilldelas busskort. Gemensamt antagnings-/kösystem I undersökta kommuner finns i vissa fall möjlighet att även välja fristående skolor, varför det kan betraktas som ett gemensamt valsystem. Men det framgår också tydligt att fristående skolor kan ha ett alternativt urvalssystem. Vid frågor runt detta hänvisas till aktuell friskola. De friskolor som valt att inte ingå i den gemensamma antagningshanteringen får den intresserade själv ta kontakt med, alltså även under perioden för obligatoriskt skolval. Det är enbart i samband med det obligatoriska skolvalet som det är ett gemensamt antagningssystem. Vid byte av skola etc. hänvisas elev/vårdnadshavare till aktuell skola. Analys Jämförda kommuner är inte möjliga att likställa med Kalmar kommun i en handvändning. I jämförelsen utmärker sig Kalmar genom att vara mindre och dessutom glesare befolkad, utöver vilket även glesare lokaltrafik komplicerar läget ytterligare. Tätortsgrad Bef.täthet Folkmängd Nacka 98, Botkyrka 97, Borås 89, Eskilstuna 88, Haninge 93, Uppsala 87, Stockholm Kalmar 87, Def. Tätortsgrad: andel boende som bor i tätort (tätbebyggt område) Bef.täthet: siffran anger vilken plats i riket kommunen rankas till. Folkmängd: siffran anger vilken plats i riket kommunen rankas till. Ju större en kommun är och ju tätare befolkad desto fler (alternativt större) skolor finns att välja inom ett givet geografiskt område. Genom att undersöka ovanstående kommuners skolområdeskartor bekräftas detta. Att införa aktivt skolval inom Kalmar kommun på liknande sätt som i ovanstående kommuner skulle inte innebära någon betydande förändring mot hur det ser ut idag. Enbart sex av kommunens nitton (tretton inom BoU) kan komma ifråga för att falla inom de i andra kommuner avgränsade geografiska områdena.

46 3 (3) Djuräng Funkabo KSS Lindö Vasa F-berg Djuräng Funkabo KSS Lindö Vasa F-berg Fullt möjligt att tillämpa relativ närhet Tveksamt om relativ närhet påverkar annat än i möjligen högre årskurser Siffrorna i tabellen ovan är antal meter mellan skolorna. Tabellen ovan kan anses halta då den beskriver avståndet mellan skolor och inte mellan elevernas folkbokföringsadresser. Tabellen är tänkt att ge en bild över de geografiska avstånden snarare än att vara en exakt bild. Däremot har folkbokföringsadresser jämförts för att avgränsa de skolor som inte kan komma ifråga. T.ex. ingen adress ligger inom både Kalmarsundsskolans radie och samtidigt Lindsdalsskolornas, varför Lindsdalsskolorna utelämnats ur tabellen. Ett av motionärerna beskrivet skäl till att införa obligatoriskt (aktivt) skolval är att minska skolsegregationen, men i Kalmar kommun skulle ett införande med inspiration från ovanstående kommuners hantering inte påverka skolsegregationen annat än högst marginellt. Med utgångspunkt från dagens situation skulle elever från två av kommunens tre skolor med högst socio-ekonomiskt index redan från början vara exkluderade från det obligatoriska skolvalet i praktiken eftersom de ligger för perifert från övriga skolor. Elever från den tredje skolan har i bästa fall en mindre teoretisk chans att få förtur på andra skolor. Slutsats Mot bakgrund av ovanstående bedöms inte omvärldsjämförelsen anföra några argument mot det ursprungliga förslaget till beslut, varför det kvarstår som det är formulerat i Yttrande över motion: Bättre skola genom aktivt skolval och gemensamt kösystem.

47