Kommunstyrelsen Ärende 4.1 Yttrande (KD) (M) (L)

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ärende 4.1 Yttrande (KD) (M) (L) Yttrande angående Remiss - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Alliansregeringen tillsatte i mars 2014 en utredning med uppdraget att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för civilsamhällets organisationer att bedriva sin verksamhet och utvecklas. Utredningen har nu presenterat sina slutsatser. Vi ställer oss bakom betänkandet och stadsledningskontorets förslag till svar på denna. Vi anser att civilsamhället är en samhällelig grundpelare vid sidan av näringslivet och det offentliga. I civilsamhället läggs grunden för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande samhälle. Genom att bidra till gemenskap, social sammanhållning och välfärd tillför organisationerna inom civilsamhället stora värden. Ett starkt och fristående civilsamhälle är därtill en förutsättning för en uthållig demokrati. För oss är det självklart att föreningar som diskriminerar eller på annat sätt inte uppfyller stadens värdegrund inte ska erhålla föreningsbidrag eller möjlighet att hyra stadens lokaler. Vår uppfattning är att lagstiftningen för uthyrning av lokal i kommuner bör ses över. Detta för att säkra och stärka likvärdighet och rättsäkerhet. Civilsamhället får aldrig reduceras till att enbart bli utförare av direktiv från stat eller kommun. Om organisationerna reduceras till detta, riskerar de att kvävas och de unika bidrag de tillför samhället försvinner. Inom ovan angivna ramar försvarar vi civilsamhällets oberoende och mångfald, en mångfald som inte bör strypas eller styras i en annan riktning än vad medborgarna själva vill. År 2012 införde Sverige, som sista land i EU, möjligheten till skattereduktion på gåvor till av Skatteverket registrerade ideella organisationer. Syftet var att stärka civilsamhället och uppmuntra människor till solidaritet och socialt ansvarstagande. Det kan inte konstateras annat än att gåvoavdraget varit en stor succé. Under år 2013 utnyttjade människor avdraget och gav tillsammans 1,3 miljarder kronor till de organisationer som omfattades. Förutom att det var en populär reform både bland civilsamhällets organisationer och gåvogivarna, främjade reformen civilsamhällets oberoende gentemot såväl stat som näringsliv. Den nuvarande rödgröna regeringen har nu avskaffat gåvoavdraget, ett agerande som går tvärtemot våra ambitioner om ett stärkt civilsamhälle. Vi hade hellre sett ett utvidgande och förenklande av reformen för att möjliggöra för fler att ge gåvor, för större gåvosummor och för fler organisationer och ändamål att vara mottagare.

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0766/16 Stadsutveckling Lena Risfelt Telefon E-post: Remiss - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrande avseende remiss om betänkandet - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 216:13), i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översändes till Kulturdepartementet. Sammanfattning Utredningen föreslår flera åtgärder för att stärka civilsamhället, bland annat genom ökad kunskap hos det offentliga, tydligare myndighetsstyrning och krav på konsekvensanalyser avseende civilsamhället. I utredningen lämnas också förslag för att öka civilsamhällets möjligheter att delta i upphandling och idéburna offentliga partnerskap samt om förbättrat administrativt stöd till organisationerna. Vidare föreslår utredningen åtgärder för att värna civilsamhällets roll i demokratin och för att öka mångfalden bland de som deltar i civilsamhället. Stadsledningskontoret ser positivt på det viktiga arbete som utredningen haft i sitt uppdrag med att finna åtgärder för att stärka civilsamhället och kontorets bedömning är att förslagen i betänkandet ligger i linje med pågående arbeten inom staden. Om detta vittnar också stadens organisationer i sina remissyttranden. Stadsledningskontoret ställer sig bakom utredningens förslag och har stora förhoppningar om att förslagen kommer att genomföras snabbt och få genomslagskraft på lokal nivå som ytterligare verktyg i samverkansarbete med det civila samhällets organisationer. I förslagen till lokal nivå ser kontoret dock ett behov av ytterligare fördjupning som baserar sig på civilsamhällets olika roller i samverkan med det offentliga så som röstbärare, servicegivare och/eller samhällsbyggare. Ekonomiska konsekvenser Förslaget i betänkandet medför inga ekonomiska konsekvenser eller åtaganden för kommunerna i steg ett enligt utredarens bedömning. Dock kan det antas att i det att de statliga aktörerna genomför betänkandes förslag till åtgärder så kan detta leda till att nya kostnader uppstår för kommunerna i dess samverkan med det civila samhället. Barnperspektivet Civilsamhällets organisationer har ett tydligt barnperspektiv och många föreningar och ideella organisationer har i sitt genomförande riktade aktiviteter och stöd som vänder sig direkt till barn och unga. Barn och unga gagnas genom ett brett utbud av 1(20)

3 fritidsaktiviteter, gemenskap, tillgång till kultur och liknande insatser från civilsamhällets organisationer. Jämställdhetsperspektivet Civilsamhällets organisationer har verksamhet som bygger på demokratiska värderingar som präglas av bland annat människors lika värde, medmänsklighet, ansvarstagande samt möjlighet till påverkan. Mångfaldsperspektivet Civila samhällets organisationer har en självständig och oberoende roll, i förhållande till det offentliga, som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper i samhället. Miljöperspektivet I det civila samhällets organisationer ingår föreningar som har ett tydligt miljöperspektiv och som arbetar med frågor inom klimat och miljöområdet och som tydligt kopplar emot ekologisk hållbarhet. Omvärldsperspektivet Vid Europarådets INGO- konferens, 2009, presenterades en kod för samverkan, Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Koden innehåller olika steg i det politiska beslutsfattandet kopplat till vilken nivå som deltagandet från idéburna organisationer tillåts i form av information, samråd, dialog och/eller partnerskap. I stadens arbete med samverkan med sektor social ekonomi har koden använts, bland annat kopplat till genomförandet av den lokala överenskommelsen, i den kommunala handlingsplanens aktiviteter. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(20)

4 Bilaga 1 Sammanfattning utredningsuppdrag, utdrag ur Kommittédirektiven 2015:38 och 2014:40 samt betänkandets förslag för respektive område i utredningen Bilaga 2 Socialresursnämnd, protokollsutdrag 152, samt nämndens kommentarer utifrån ett lokalt perspektiv Bilaga 3 Yttrande Upphandlingsbolaget via Ordförande och VD, som bifogad pdf-fil Bilaga 4 Förslag till yttrande till Kulturdepartementet Riksdagens definition av Civila samhället: en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. (prop. 2009/10:55, bet 2009/10 KrU7, rskr 2009/10:195) Betänkandets definition i sitt genomförande Med det civila samhällets organisationer avses i direktiven, bland annat allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund samt organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen som generellt har någon form av mer oegennyttigt uppdrag, utan att vara statliga och kommunala. De är självstyrande och bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Till det civila samhällets organisationer hör även sociala företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (dir. 2014:40). Därutöver används även begreppet det civila samhället i den del av utredningens uppdrag som handlar om att värna och stärka det civila samhällets roll i demokratin. (dir. 2015:38). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(20)

5 Ärendet Kulturdepartementet har sänt ut betänkandet av utredningen för ett stärkt civilsamhälle Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) på remiss. Kulturdepartementet begär Göteborgs Stads yttrande senast den 13 juli Utifrån kommunstyrelsens beslutsammanträden inför sommaren medges inte möjlighet till bordläggning i kommunstyrelsen. Till följd av kort remisstid för stadens förvaltningar har remissen delvis analyserats genom tjänstemannaberedning bland annat i utsedda stadsdelsförvaltningar. Remissyttranden har inkommit från social resursnämnd samt via Ordförande/VD beslut vid upphandlingsbolaget. Bakgrund Regeringen tillsatte en utredning i uppdrag att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning. Utredaren fick också i uppdrag att föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att rollen i demokratin kan värnas och utvecklas överlämnandes utredning för ett stärkt civilsamhälle sitt betänkande Palett för ett stärkt civilsamhälle, SOU 2016:13 till Kulturdepartementet. Departementet har därefter skickat ut betänkandet på en remiss där många remissinstanser ges möjlighet att lämna synpunkter på utredningens innehåll och förslag. Remissen inkom till stadsledningskontoret den 18 april, Remissens huvudsakliga förslag Utredningen föreslår flera åtgärder för att stärka civilsamhället, bland annat genom ökad kunskap hos det offentliga, tydligare myndighetsstyrning och krav på konsekvensanalyser avseende civilsamhället. I utredningen lämnas också förslag för att öka civilsamhällets möjligheter att delta i upphandling och idéburna offentliga partnerskap samt om förbättrat administrativt stöd till organisationerna. Vidare föreslår utredningen åtgärder för att värna civilsamhällets roll i demokratin och för att öka mångfalden bland de som deltar i civilsamhället. Betänkandets bedömning av åtgärder för att underlätta i civilsamhällets utmaningar Värna och stärka civilsamhällets roll i demokratin: - Statliga myndigheter ska rapportera kontakter med och samråd med det civilsamhället, regeringen ska rapportera vidare till riksdagen. - Viktiga strukturer för dialog och samråd på nationell, regional och lokal nivå, genom överenskommelser och dylikt. - Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) ska genomföra kompetenshöjande insatser för statliga myndigheter, kommuner och landsting. - Nationellt skolutvecklingsprogram med inriktning på värdegrund- och medborgarskapsfrågor med mål att stärka civilsamhället i demokratin. - Stärka organisationsbidrag för att säkra röstbärarollen. Social sammanhållning och ökad mångfald: - Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) Utredningsuppdrag om vad som hindrar underrepresenterande gruppers Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(20)

6 deltagande, konferens om mångfaldsfrågor samt stöd att förstärka mångfalsfrågorna inom organisationerna. - Överväga krav på paraplyorganisationer att särskilt stödja nybildade organisationer - Långsiktiga plattformar och mötesplatser för det civila samhället i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, en statlig delegation tillsätts för en samordnad roll. Åtgärder för att möta hinder: - Bedömningar och förslag om statliga myndigheters samarbete med civilsamhället genom exempelvis myndighetsförordning, instruktioner, myndighetsdialog samt att det ska vara en merit vid tillsättning av myndighetschefer. - Myndigheterna ska samarbeta med det civila samhällets organisationer vid fullgörandet av sina uppdrag. - Konsekvensanalys avseende påverkan på civilsamhällets organisationer rörande förslag som lyfts i utredningar, betänkanden och föreskrifter. - Långsiktigt stöd via Allmänna Arvsfonden. - Tillväxtverket får i uppdrag att följa upp förenklingsarbetet för civilsamhällets organisationer. Hinder - lokalt och regionalt: - Kunskapsbrist: Ökad kunskap om civilsamhället genom kunskapshöjande insatser via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF). - Bidragsgivandet: Förenklingar av rutiner och krav i samband med ansökningar och redovisningar. - Parterna i överenskommelser och dialoger bör överväga konkreta handlings- och uppdragsplaner. - Utforma bidragssystem till civilsamhället så att exempelvis behovet av långsiktighet beaktas. - Nyttja möjligheten till subventioner av lokaler till civilsamhällets organisationer samt beakta lokalbehovet i arbete med samhällsplanering. Konkurrensrätt och idrotten: - Möjlighet att se till organisationernas särart vid tillämpning av konkurrenslagstiftning och att Regeringen bör lyfta frågan inom EU samt att initiera en översyn på nationell nivå. Ideella föreningar ses som företag: - Konsumentverket bör ta fram exempelsamling som tydliggör när föreningar som bedriver näringsverksamhet omfattas av konsumenträtten. - Livsmedelsverket ges i uppdrag att ta fram ytterligare vägledning gällande föreningar som livsmedelsföretag. - Tydliggörande av ideella föreningars skyldigheter i frågan om resegaranti. Exempel på hinder och åtgärder inom specifika myndighetsområden: Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(20)

7 - Försäkringskassan: förstärkt kunskap för att säkerställa lika tillämpning (rätt att behålla sjukpenning under exempelvis arbetsprövning hos arbetsintegrerade sociala företag). - Migrationsverket: underlätta för civilasamhället att långsiktigt bidra till verksamheter som gör väntan i asylprocessen meningsfull (svenskundervisning och sociala mötesplaster) - Arbetsförmedling: utreda behovet av författningsreglerad definition av arbetsintegrerade sociala företag. - Fortifikationsverket: utreda avgiftsfri tillgång till statlig mark för allmännyttiga organisationer. Övriga hinder att utreda: - Reglering av arbetstid rörande minderåriga, sjukvårdsinsatser i ideella föreningar, verksamhet i nationalparker, behörighetskrav vid inskrivningsärenden. - Folkhälsomyndigheten och kravet på vetenskaplig grund samt statistik och civilsamhället. Upphandling och partnerskap mellan civilsamhället och det offentliga: - Sociala tjänster utan gränsöverskridande intresse och som understiger tröskelvärdet ( , under kontraktstiden) ska inte omfattas av Lagen om offentlig upphandling, LOU. - Möjligheterna att reservera kontrakt för civilsamhällets organisationer ska införas i Lagen om offentlig upphandling, LOU. - Valfrihetssystem reserverade för civilsamhällets organisationer bör övervägas. Administrativt stöd: - Kommunerna bör ha en kontaktpunkt för civilsamhället, guidande och stödjande funktioner. - Relevanta myndigheter ska anpassa och tydliggöra information och stöd för att möta civilsamhällets behov - Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor MUCF ska samordna strukturen på informationen som myndigheten ger, upprätta en enkel webbguide, typ frågor och svar. I betänkandet lyfts förslag på åtgärder under fyra huvudområden - Förslag för att värna och stärka det civila samhällets roll i demokrati och samhället. - Förslag för att underlätta civilsamhällets verksamhet. - Förslag för att förbättra civilsamhällets möjlighet att delta i offentlig upphandling. - Förslag om administrativt stöd Under respektive område lyfter betänkandet konkreta förslag som ska underlätta för det civila samhällets organisationer i dialog med det offentliga, redovisas i bilaga 1. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(20)

8 Författningsförslag I betänkandets förslag till författningsändringar ingår bland annat ändringar i lagen om offentlig upphandling och ändring i förordning om konsekvensutredning vid regelgivning i syfte att underlätta för civilsamhället deltagande. I förordning om ändring i myndighetsförordningen åläggs myndigheter att i relevanta situationer samarbeta med organisationer inom det civila samhället. Förslag till förordning om ändring i kommittéförordningen ges ett tillägg att utöver bland annat konsekvenser för den kommunala självstyrelsen så ska även konsekvenserna för villkor för det civila samhällets organisationer anges i betänkanden. Remissinstansernas synpunkter Inom Göteborgs Stads organisation bidrar Social resursnämnd och Upphandlingsbolaget som har nämnd respektive ordförande ( och VD) behandlat remissyttranden. Stadsdelsförvaltningar Majorna-Linné och Västra Göteborg bidrar med tjänstemannaberedda remissyttranden utifrån att behovet av underlag till ett staden gemensamt remissyttrande inte kan synkas med nämndernas sammanträden i maj och juni. Miljöförvaltningen har ombetts att bedöma betänkandets förslag som berör livsmedelsregelverket och civilsamhällets serveringsverksamhet. Social resursnämnd Bifaller remissen i sin helhet. Bedömning görs att remissen innehåller många åtgärdsförslag som sammantaget kan komma att påverka civilsamhällets roll och förutsättningar positivt. Det kan ställas krav på staden, dess nämnder och bolag att skapa utrymme för att möjliggöra dem på lokal nivå. Utredningens förslag och slutsatser stärker nämndens nuvarande uppdrag: - att stärka civilsamhällets roll i Göteborg, - den lokala överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom Social ekonomi, samt - Jämlikt Göteborg Gör hela staden social hållbar. Nämnden har därefter valt att kommentera särskilt viktiga aspekter ur ett lokalt perspektiv. Dessa kommentarer återfinns i dess helhet i bilaga 2 Upphandlingsbolaget Upphandlingsbolaget tillstyrker de lagförslag som lämnats. Upphandlingsbolaget begränsar yttrandet till de förslag som rör upphandlingsfrågor, dvs. författningsförslagen i upphandlingslagstiftningen och kapitel 6 i utredningen. Upphandlingsbolaget tillstyrker förslaget att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att inom ramen för framtagandet av upphandlingskriterier särskilt beakta de mervärden som civilsamhällets organisationer erbjuder. Arbetet bör ske brett. Upphandlingsbolaget tillstyrker även att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att utarbeta vägledning för att underlätta deltagandet i upphandlingar från civilsamhällets organisationer. Upphandlingsbolaget tillstyrker förslaget att undanta upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster utan gränsöverskridande intresse under tillämpligt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(20)

9 tröskelvärde från LOU:s tillämpning och införa förenklade nationella regler för dessa tjänster. Upphandlingsbolaget tillstyrker förslaget att införa möjligheten till reserverade kontrakt enligt artikel 77 i LOU-direktivet och artikel 94 i LUF-direktivet. Upphandlingsbolagets yttrande i dess helhet återfinns som bifogad Pdf-fil i bilaga 3 Stadsdelsförvaltning Majorna-Linné Förvaltningen instämmer i huvudsak i förslagen för att stärka civilsamhället. Förvaltningen anser att utredningen bör beakta det arbete som pågår inom Göteborgs Stad och som syftar till att stärka civilsamhället. Förvaltningen ställer sig särskilt positiv till åtgärder som underlättar för det civila samhällets organisationer för att långsiktigt bidra till verksamheter som gör tiden i väntan på beslut om uppehållstillstånd meningsfull och förbättrar möjligheten till en snabbare etablering i samhället med exempelvis svenskaundervisning och sociala mötesplatser. I staden pågår initiativ för att kanalisera engegemang för att förbättra situationen för nyanlända och ensamkommande i samarbete med organisationer från civila samhället och företag. Samarbetet med civilsamhället lyfts fram i flera förslag för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg och som utgår ifrån en rapport från Detta innebär bland annat att använda representanter från civilsamhället för att studera och kartlägga lokalsamhällets potentialer eller finna lösningar på problem. I staden finns också en överenskommelse om samverkan med idéburen sektor och kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn Social ekonmomi. Stadsdelsförvaltning Västra Göteborg Förvaltningen vill utifrån ett lokalt perspektiv framhålla civilsamhällets betydelse i det lokala utvecklingsarbetet. Dess särart måste behållas, särskilt utifrån lokalsamhället. Det handlar om olika former av dialoger och överenskommelser för att på så vis ge civilsamhället ett större inflytande. Det handlar om, som utredningen påpekar, att lyfta fram värdet av kunskap om hur civilsamhället är sammansatt inom exempelvis ett geografiskt område. Det civila samhället har flera viktiga roller i demokratin, som självständig röstbärare, opinionsbildare och demokratiskola. Alla människor har möjlighet att engagera sig ideellt. Göteborgs Stad har tecknat en överenskommelse gällande ökad samverkan med civilsamhället i syfte att förstärka och komplettera våra välfärdstjänster och bygga ett socialt hållbart Göteborg. Förvaltningen ser positivt på utredarens förslag om att stärka det civila samhällets roll och underlätta för deras verksamheter. Under 2015 tecknade förvaltningen ett antal överenskommelser med den idéburna sektorn som lett till flera lyckade projekt. Det har ökat förvaltningens anseende hos den idéburna sektorn. Utredaren lyfter fram att det finns en kunskapsbrist inom den offentliga sektorn och ser ökad kunskap som en förutsättning för att lyckas involvera civilsamhället. Här kan förvaltningen på olika sätt genom workshops, seminarier och annan information bidra till att öka kunskapen inom de egna verksamheterna. Att utveckla metoder och vägledande dokument för samråd med det civila samhället skulle öka förståelsen och skapa bättre förutsättning för att ömsesidigt stödja och dra nytta av varandra. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(20)

10 Skolan lyfts särskilt fram i utredningen för att öka ungas kunskap om civilsamhället och ingångar till föreningslivet. Förvaltningen ser detta som en naturlig del i det uppdrag skolan har utifrån värdegrunds- och demokratiarbete. Förvaltningen vill särskilt lyfta fram skolans möjlighet att introducera civilsamhällets olika delar för elever som inte på andra sätt får kunskap och inblick i vad som kan erbjudas i närsamhället i form av föreningsliv med mera. När det gäller det kommunala föreningsstödet ser förvaltningen positivt på att det görs en översyn av rutiner och krav vid ansökningar särskilt för att underlätta för mindre och lokala organisationer. Behovet av lokaler för föreningar och organisationer bör tas med i samhällsplanering av nya områden. Civilsamhället har även en viktig roll i själva samhällsplaneringen. Förvaltningen stödjer en översyn av Lagen om offentlig upphandling för att underlätta för civilsamhällets organisationer. De förslag som utredningen lyfter fram ligger i linje med både stadens pågående utvecklingsarbete och stadsdelsförvaltningens arbete med att stärka det civila samhällets roll. Sociala resursförvaltning kan här utgöra stadens kontaktpunkt för civilsamhället. Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen, utifrån sitt myndighetsuppdrag, ser idag inte att det finns brister i vägledningen från Livsmedelsverket när det gäller hur förvaltningen ska bedöma vilken verksamhet som ska registreras och vilken som inte ska göra det. Miljöförvaltningen ser att Livsmedelsverkets istället för en ny vägledning bör följa frågan genom sina ordinarie revisioner av kommunerna. Det gäller också förslaget som gäller att arbeta för att undanta vissa verksamheter från anmälningskravet för att civilsamhällets föreningar inte ska belastas av onödiga krav. Anmälningskrav innebär enbart att myndighet ska veta om att verksamheten finns. De krav myndigheten ska ställa ska alltid utgå ifrån den risk som verksamheten utgör. Oavsett om man är anmäld eller inte så omfattas man av den enkla regeln att man ska kunna säkerställa att livsmedlen man serverar, säljer eller ger bort är säkra för konsumenten. Den enkla regeln bör enligt Miljöförvaltningens bedömning ändå gälla alla typer av utskänkningsverksamheter. Den problembild som betänkandet lyfter för civilsamhällets föreningar och livsmedelshantering i resten av landet har det inte kommit några signaler om att det skulle vara ett problem från föreningslivet i Göteborg, som kommit till Miljöförvaltningens kännedom. Stadsledningskontorets bedömning Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle är en viktig utredning som det civila samhällets organisationer har efterfrågat och hoppas se tydliga effekter utav i samverkan med det offentliga på nationell, regional och lokal nivå. I betänkandet finns flera förslag på åtgärder och insatser som berör den lokala nivån och kommuners samverkan med det civila samhället direkt. Stadsledningskontorets bedömning är att förslagen i betänkandet ligger i linje med pågående arbeten inom staden. Exempelvis genom Samverkansråd Idékom, Överenskommelsen om samverkan med Social ekonomi med kommunal handlingsplan och finansieringsstöd, Idéburet offentligt partnerskap, upphandlingsstöd, stadens modell för social hänsyn i upphandling där den sociala ekonomins roll har beaktats och pågående uppdrag om översyn av föreningsbidrag samt att utreda stadens stöd till föreningars lokalkostnader. Om att det ligger i linje med pågående arbete i staden vittnar också stadens förvaltningar, nämnd och bolag i sina respektive remissyttranden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(20)

11 Stadsledningskontoret delar social resursnämnds bedömning att utredningen innehåller hållbara åtgärder som kommer att stärka civilsamhället. Samtidigt som att det kan ställa krav på staden, på dess nämnder och bolag att skapa utrymme för att möjliggöra förslagen. Stadsledningskontoret ställer sig bakom utredningens förslag och har stora förhoppningar på att det initiativ, som ska ske på nationell nivå, kommer att genomföras snabbt så att det får genomslagskraft på lokal nivå som ges ytterligare verktyg i sitt samverkansarbete med det civila samhällets organisationer. Dock konstater stadsledningskontoret ett behov av ytterligare fördjupning av förslag som baserar sig på civilsamhällets olika roller i samverkan med det offentliga. Det civila samhällets organisationer har identifierat grundpelare som delar in organisationernas verksamheter utifrån såsom servicegivare/praktiskt arbete, röstbärare/demokratiarbete och samhällsbyggare/social innovationsarbete. Stadsledningskontoret kan konstatera att förslagen i betänkandet bedöms få olika effekter och genomslagskraft på lokal nivå där civilsamhällets organisationer roll som servicegivare/praktiskt utförande ges flera konkreta förslag i utredningen. Rollen som röstbärare/demokratiarbete berörs i utredningen fast ges mindre konkreta förslag för genomförande och civilsamhällets samhällsbyggande roll lyfts inte fram i utredningen i tillräckligutsträckning. Stadsledningskontoret Lena Risfelt Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(20)

12 Bilaga 1 Sammanfattning utredningsuppdrag, utdrag ur Kommittédirektiven 2015:38 och 2014:40 samt betänkandes förslag för utredningens respektive område SOU 2016:13 om utredningens uppdrag Utredningen för ett stärkt civilsamhälle har haft i uppdrag att undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap Och social sammanhållning. Uppdraget omfattar att analysera och bedöma om organisationernas särart och ställning i förhållande till nationell lagstiftning och EU-rätt kan och bör utvecklas eller tydliggöras, samt att lämna förslag till hur organisationernas möjligheter att delta i offentlig upphandling kan förbättras. I uppdraget ingår också att undersöka behovet av ett samlat administrativt stöd till det civila samhällets organisationer. Utredningen ska vidare föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas samt föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila samhällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor. Uppdraget omfattar inte skatte- och socialavgiftsfrågor och inte heller frågor om statsbidrag till det civila samhällets organisationer. Utdrag - Kommittédirektiv2015:38 föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas, och föreslå åtgärder från det offentliga för att det civila samhällets organisationer i större omfattning ska nå ut till delar av befolkningen som står utanför det civila samhällets organisationer och inom sina organisationer engagera en större mångfald människor. (Kulturdepartementet) Utdrag - Kommittédirektiv 2014:40 brett undersöka möjligheterna att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sina verksamheter, analysera och bedöma om organisationernas särart och ställning i förhållande till nationell lagstiftning och EU-rätt kan och bör utvecklas eller tydliggöras, lämna förslag till hur organisationernas möjligheter att delta i offentlig upphandling kan förbättras, undersöka behovet av och, om behovet finns, föreslå en funktion för samlat administrativt stöd till det civila samhällets organisationer och en huvudman för en sådan funktion, och lämna nödvändiga författningsförslag. (Utbildningsdepartementet) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(20)

13 Betänkandes förslag för att värna och stärka det civila samhällets roll i demokrati och samhället. Att företräda en grupp civilsamhället som röstbärare och opinionsbildare Förslag: Statliga myndigheter ska årligen rapportera de kontakter och samråd som myndigheten har haft med det civila samhället inom ramen för sitt uppdrag och när så har bedömts relevant. Regeringen ska årligen till riksdagen rapportera de kontakter och samråd som statliga myndigheter och Regeringskansliet har haft med det civila samhället. Kunskapsbrist hos det offentliga Förslag: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor får i uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser gentemot statliga myndigheter, kommuner och landsting i frågor som rör civilsamhället. Uppdraget ska genomföras i samråd med relevanta aktörer, såsom Sveriges Kommuner och Landsting, högskolesektorn och civilsamhällets organisationer. Mångfald inom organisationerna Förslag: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) får i uppdrag att utreda vad som hindrar underrepresenterade gruppers deltagande i det civila samhällets organisationer. MUCF får vidare i uppdrag att i nära samverkan med civilsamhällets organisationer arrangera regelbundet återkommande konferenser om mångfaldsfrågor i syfte att sprida kunskap och erfarenheter. MUCF får också i uppdrag att fördela bidrag till satsningar inom det civila samhällets organisationer för att undanröja interna hinder för ökad mångfald. Ökad social sammanhållning Förslag: En statlig delegation tillsätts med uppdrag att i nära samverkan med civilsamhällets organisationer och berörda kommuner etablera långsiktiga lokala plattformar för det civila samhället i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Bristande kunskap om det civila samhället Förslag: Ett tillägg görs i bestämmelsen i myndighetsförordningen om myndigheters skyldighet att samarbeta med myndigheter och andra så att det anges att samarbetet med andra även ska omfatta det civila samhällets organisationer när det är relevant för genomförandet av myndighetens uppdrag. Vid varje rekrytering av en myndighetschef ska ansvarigt departement överväga om kunskap om och erfarenhet från det civila samhället ska ingå i den kravprofil som upprättas, antingen som ett krav eller som en merit. Hänsyn tas inte till det civila samhällets särart Förslag: Det införs ett krav i kommittéförordningen på att om förslagen i ett betänkande har betydelse för villkoren för det civila samhällets organisationer ska konsekvenserna i det avseendet redovisas i betänkandet. Det införs också ett krav i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning om att förvaltningsmyndigheter i samband med regelgivning som kan påverka organisationer inom det civila samhället ska göra en konsekvensutredning avseende vilka effekter som ett genomförande av de nya eller ändrade reglerna får för dessa organisationer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(20)

14 Svårighet att finansiera verksamhet Förslag: En översyn ska göras av kriterierna för stöd ur Allmänna arvsfonden enligt lagen om Allmänna arvsfonden, i syfte att möjliggöra långsiktigt stöd. Omfattande administration Förslag: Tillväxtverket får i uppdrag att i sin årliga uppföljning av vissa myndigheters förenklingsarbete också, i relevanta fall, efterfråga åtgärder avsedda att förenkla för civilsamhällets organisationer. Konsumenträtten och förhållandet mellan medlem och förening Förslag: Konsumentverket får i uppdrag att avseende ideella föreningars verksamhet utarbeta en exempelsamling över vad som är respektive inte är näringsverksamhet enligt konsumentlagstiftningen. Arbetet ska bedrivas i samverkan med civilsamhällets organisationer i syfte att utforma exempelsamlingen utifrån de behov av tydliggöranden som organisationerna ser. Livsmedelsregelverket och civilsamhällets serveringsverksamhet Förslag: Livsmedelsverket får i uppdrag att ge ytterligare vägledning till kommunerna när det gäller att göra bedömningen av vilka verksamheter inom det civila samhället som utgör livsmedelsföretag och ge tydlig information om detta till civilsamhällets organisationer. Civilsamhällets deltagande i insatser på arbetsmarknadsområdet Förslag: Det ska utredas om det bör införas en författningsreglerad definition av arbetsintegrerande sociala företag. Fortifikationsverkets markupplåtelse Förslag: En översyn ska ske av bestämmelsen om upplåtelse i förordningen om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. i syfte att införa ett undantag i bestämmelsen som möjliggör att avgift inte tas ut för korttidsupplåtelser av allmännyttiga, ideella organisationer. Betänkandes förslag för att förbättra civilsamhällets möjlighet att delta i offentlig upphandling. Möjlighet att inom upphandlingsregelverket underlätta för civilsamhällets organisationer Förslag: Upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som inte har ett gränsöverskridande intresse ska inte omfattas av den nya lagen om offentlig upphandling. LOU-direktivets möjlighet till reserverade kontrakt för vissa tjänster i offentliga upphandlingar införs i svensk lagstiftning. Upphandlingskriterier Förslag: Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att inom ramen för framtagandet av upphandlingskriterier särskilt beakta de mervärden som civilsamhällets organisationer erbjuder. Upphandlingsmyndigheten får också i uppdrag att bjuda in relevanta organisationer från det civila samhället att delta i arbetet med att utveckla kriterier till upphandlande myndigheter inom olika verksamhetsområden, där civilsamhällets organisationer erbjuder tjänster. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(20)

15 Vägledning till upphandlande myndigheter Förslag: Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att utarbeta en vägledning till upphandlande myndigheter för att underlätta för civilsamhällets organisationer att delta i offentlig upphandling. Upphandlingsmyndigheten får även i uppdrag att organisera återkommande utbildningstillfällen och nätverksträffar för beställare, upphandlare och företrädare för civilsamhällets organisationer. Det civila samhällets organisationer i den nationella upphandlingsstatistiken Förslag: Den nationella upphandlingsstatistiken ska kompletteras med uppgifter om civilsamhällets deltagande i offentlig upphandling. Konkurrensverket får i uppdrag att redovisa uppgifter om civilsamhället i upphandlingsstatistiken. Betänkandes förslag om administrativt stöd Förslag: Relevanta statliga myndigheter får i uppdrag att tydliggöra och anpassa informationen och stödet för att möta civilsamhällets behov. Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (MUCF) får i uppdrag att inom ramen för arbetet i MUCF:s myndighetsnätverk och tillsammans med deltagande myndigheter utveckla och samordna strukturen på den information som statliga myndigheter erbjuder civilsamhället på sina webbplatser. Webbaserad guide med utgångspunkt i avgörande skeden Förslag: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor får i uppdrag att, tillsammans med företrädare för myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting och civilsamhället, ta fram en webbaserad guide av typen vanliga frågor med utgångspunkt i avgörande skeden. Guiden ska också ge information om olika finansieringsformer, däribland EU-fonder. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(20)

16 Bilaga 2 Socialresursnämnd, protokollsutdrag 152, samt nämndens kommentarer utifrån ett lokalt perspektiv 152, Diarienummer 0472/16 Utdrag ur protokoll Social resursnämnd Sammanträdesdatum Remiss - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13), från Kulturdepartementet Social resursförvaltning har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Social resursnämnd beslutar: att bifalla remissen Palett för ett stärkt civilsamhälle, att översända tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen, samt att förklara paragrafen för omedelbart justerad. Vid protokollet Justeringsdatum: Ordförande Marina Johansson Justerare Kristina Bergman Alme Nämnden kommentarer utifrån ett lokalt perspektiv. Förslag för att värna och stärka det civila samhällets roll i demokratin och samhället samt Värna dess självständighet och röstbärarroll: Nämnden ser positivt på utredningens förslag om att kommunen bör sträva efter ett enhetligt förhållningssätt bland förvaltningarna och eftersträva en kontinuitet i kommunens stöd till föreningslivet för att stärka det lokala civilsamhället. Enligt utredningen är offentliga aktörers kunskap om det civila samhället nära knutet till Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(20)

17 civilsamhällets möjlighet att vara röstbärare. Utredningens förslag stärker syftet med översynen av föreningsbidrag som pågår i staden och skapar ytterligare incitament för fortsatt kunskapsutveckling. Samråd inför beslut och införande av regelverk som kan påverka civilsamhället Nämnden ser positivt på förslaget. Att dela makt med dem som frågan berör är av stort värde i ett delaktigt samhälle. Med delad makt följer ansvar. I en strävan mot större medskapande är det väsentligt att förutsättningar för det tydliggörs, så att båda parter är införstådda med att det krävs en gemensam vilja och ansvar. Ansvar i att betrakta effekter av olika lösningsalternativ i båda parters övriga sammanhang. Etablera långsiktiga lokala plattformar för det civila samhället i socioekonomiskt utsatta bostadsområden: Nämnden håller med om utredningens förslag att eftersträva samverkan mellan offentliga aktörer och mer etablerade organisationer, liksom mindre lokala föreningar, och andra intressenter såsom aktörer från näringslivet. Lokala plattformar som bedrivs i idéburen sektors regi kan utgöra värdefulla nav i utsatta bostadsområden i syfte att öka förutsättningar för gemenskap och engagemang. Statliga myndigheters kontakter och samråd ska rapporteras årligen, regeringen ska rapportera vidare till riksdagen: Nämnden håller med om utredarens förslag och slutsats att en yttre struktur i form av rapporteringsskyldighet, där så bedöms relevant, kan förstärka vikten av samråd. Risken med det är att samråd blir något som genomförs för att man är ålagd, vilket minskar trovärdighet och tillit och då går stick i stäv med förslagets tanke om att gynna samhällsutveckling och demokrati. En annan risk är att myndigheter som kan vara relevanta aktörer för en långsiktig utveckling inte själva betraktar sig vara berörda inom ramen för sitt uppdrag. Förslaget behöver därför i praktiken kompletteras med fortsatt kunskapsökning om civilsamhällets organisationer samt syftet med samverkan. Den nationella politiska ledningen bör delta i dialog med det civila samhället: Överenskommelseprocesser och andra modeller bör användas för samverkan. Förslaget tar fasta på utgångspunkten att ett vitalt föreningsliv möjliggör att viktiga beslut blir belysta ur olika perspektiv i en fungerande samtalsdemokrati. Det finns ett symboliskt värde och tyngd i att den nationella politiska ledningen är förebilder i dialoger och samverkan som utredningens förslag tar fasta på. Det ökar incitament på regional och kommunal nivå att utvecklas åt samma håll. Överenskommelser och andra modeller utgör plattformar för riktning och möjlig samverkan och fungerar som värdefulla utgångspunkter till samverkansinitiativ. Organisationernas roll i demokratin bör värnas när medborgarnas synpunkter och åsikter samlas in: Metoder bör användas och utvecklas för samråd t.ex. Europeiska koden Nämnden håller med utredningens förslag och ser att det skulle påverka arbetet kring jämlikhet i staden positivt. För att minska polarisering i samhället behövs olika sätt att inkludera människor vilket även innebär olika sätt att möta civilsamhället. I framtagande av lösningar på komplexa frågor och samhällsutmaningar behövs både det organiserade civilsamhället och nätverk. Förslaget stärker detta arbete samt banar väg för mod att pröva nya sätt att hantera representativitet i dialoger utan att frångå traditionellt demokratisystem. Förslag för att underlätta civilsamhällets verksamhet: Tillägg i myndighetsförordningen om skyldighet att samarbeta med andra myndigheter även inkluderar civilsamhällets organisationer: Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(20)

18 Nämnden håller med utredningen om att ett förtydligande av styrningen av statliga myndigheter kan öka myndigheternas samverkan med civilsamhället och därigenom öka myndigheternas kunskap om och förståelse för det civila samhällets organisationer. Det kan få en positiv påverkan på lokal nivå där vissa statliga myndigheter idag har svårt att genomföra relevanta initiativ som inte finns reglerat i deras styrdokument. Vid rekrytering av myndighetschef överväga om kunskap om civilsamhället ska ingå i kravprofil: Nämnden delar utredningens förslag om att ett sätt att öka kunskapen hos myndigheters högsta ledning är att vid rekrytering av myndighetschefer särskilt söka personer som har denna kompetens där så är relevant. Det är ett perspektiv som vore intressant att överväga även på lokal nivå i tillsättande av till exempel förvaltnings- och bolagschefer. Person med sjukersättning ska kunna delta i ideell verksamhet utan att ersättningen påverkas: Förslaget syftar till att stärka individers friskfaktorer. Förvaltningen delar utredningens slutsats när det gäller vikten av att personer med sjukersättning, aktivitetsersättning eller sjukpenning kan arbeta i ideell verksamhet, utan att rätten till ersättning påverkas. Kunskapen om det behöver stärkas inom Försäkringskassan för att nå en enhetlig tillämpning över landet. Nämnden ser positivt på utredningens förslag om att Försäkringskassans dialog med det civila samhällets organisationer i detta avseende skulle kunna bidra till en väl avvägd tillämpning av regelverk. Underlätta administrativa krav: Nämnden håller med utredningen om att det är angeläget att myndigheter i sitt arbete med förenkling också inkluderar civilsamhällets organisationer. Det är också viktigt att eventuella förändringar kommuniceras med civilsamhället. Förslag för att förbättra civilsamhällets möjligheter att delta i offentlig upphandling: Undanta upphandling av tjänster under tröskelvärde med gränsöverskridande intresse från lagen om offentlig upphandling, LOU: Nämnden håller med utredningens konstaterande att civilsamhällets organisationer idag upplever svårigheter att vinna kontrakt i offentliga upphandlingar. De möjligheter som nämns för det offentliga att underlätta för civilsamhällets organisationer redan idag att delta i offentliga upphandlingar bör fortsatt utvecklas, till exempel möjligheter att inom ramen för regelverket föra dialog med potentiella leverantörer, både före, under och efter en upphandling. Nämnden ser positivt på förslaget om att undanta upphandling av sociala och andra tjänster (som inte har ett gränsöverskridande intresse) under euro från tillämpningen av LOU. Nämnden håller med i utredningens slutsats att det skulle utöka handlingsutrymmet att samarbeta med det civila samhällets organisationer och skulle även ge organisationerna bättre möjligheter att verka på marknaden för sociala tjänster. Förslaget skulle förenkla för parterna och därigenom möjliggöra fler samverkansmöjligheter. Rekommendation till välfärdsutredningen att beakta särskild hänsyn vid upphandling av sociala tjänster ex. skyddat boende/kvinnojourer och undanta dem vars värde understiger tröskelvärdet, euro/tre år: Nämnden håller med om utredningens rekommendation att beakta särskild hänsyn vid upphandling av sociala tjänster exempelvis skyddat boende/kvinnojourer. Nämnden delar utredningens riskbild som lyfts fram i exemplet kring kvinnojourers verksamhet. Det vill säga att om man bryter ut delar av verksamheten för upphandling riskerar en del av det som är verksamhetens särart och mervärde att minska i betydelse samt kompetens och kringliggande stödjande verksamhet riskerar att försvinna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(20)

19 Betrakta IOP som en möjlig väg mellan bidrag och upphandling: Nämnden håller med om utredningens konstaterande att IOP (Idéburet offentligt partnerskap) har möjliggjort samverkan mellan det offentliga och idéburna aktörer och som modell underlättar för vissa verksamhetsområden inom det civila samhället eftersom den utgör en samarbetsform som ligger mellan upphandling och bidrag. Nämnden håller även med om att det därför vore värdefullt att inom ramen för Välfärdsutredningen (Fi 2015:02) utreda vidare hur den kan användas och utvecklas. På så sätt tillgodoses ett uttryckt behov av att hitta ytterligare former för samverkan mellan det offentliga och idéburna aktörer. För att modellen inte ska vattnas ur är det relevant att fortsatt ha fokus på att partnerskapet inte strider mot vare sig upphandlings- eller statsstödsreglerna samt att det i upprättandet av partnerskapet föreligger ett djupare samtal kring vad partnerskapet består i och karakteriseras av, och framförallt varför ett partnerskap skulle vara den gynnsammaste lösningen på problemet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(20)

20 Bilaga 3 Yttrande från Upphandlingsbolaget via Ordförande och VD vid, Bifogas som Pdf-fil Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(20)

21

22

23

24

25 Bilaga 4 Förslag till yttrande Kulturdepartementet Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Kulturdepartementets dnr: Ku2016/00504/D Yttrande gällande betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Ärende Göteborg Stad lyfter nedanstående synpunkter på betänkandet i Palett för ett stärkt civilsamhälle, (SOU 2016:13) Sammanfattning Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle är en viktig utredning som det civila samhällets organisationer har efterfrågat och hoppas se tydliga effekter utav i samverkan med det offentliga på nationell, regional och lokal nivå. I betänkandet finns flera förslag på åtgärder och insatser som berör den lokala nivån och kommuners samverkan med det civila samhället direkt. Utredningens förslag ligger helt i linje och bedöms ytterligare stärka Göteborgs Stads pågående samverkansarbete med det civila samhällets organisationer. Göteborgs Stads bedömning är att utredningen innehåller hållbara åtgärder som kommer att stärka civilsamhället. Samtidigt som att det kan ställa krav på staden, på dess nämnder och bolag att skapa utrymme för att möjliggöra förslagen. Göteborgs Stad ställer sig bakom utredningens förslag och har stora förhoppningar på att det initiativ, som ska ske på nationell nivå, kommer att genomföras snabbt så att det får genomslagskraft på lokal nivå som ges ytterligare verktyg i sitt samverkansarbete med det civila samhällets organisationer. Dock konstateras ett behov av ytterligare fördjupning av förslag som baserar sig på civilsamhällets olika roller i samverkan med det offentliga. Det civila samhällets organisationer har identifierat grundpelare som delar in organisationernas verksamheter utifrån såsom servicegivare/praktiskt arbete, röstbärare/demokratiarbete och samhällsbyggare/social innovationsarbete. Göteborgs Stad kan konstatera att förslagen i betänkandet bedöms få olika effekter och genomslagskraft på den lokala nivån där civilsamhällets organisationer roll som servicegivare/praktiskt utförande ges flera konkreta förslag i utredningen. Rollen som röstbärare/demokratiarbete berörs i utredningen fast ges mindre konkreta förslag för genomförande och civilsamhällets samhällsbyggande roll lyfts inte fram i utredningen i tillräcklig utsträckning. För kommunstyrelsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(20)