Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: Regionala utvecklingsnämnden Tid :00 Plats Kallade Rottnen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ordinarie ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Olja Pekusic (S) Martina Gustafsson (S) Jerker Nilsson (V) Marita Bengtsson (MP) Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (L) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Ingemar Almkvist (S) Monica Widnemark (S) Anne Grotmaak (V) Magnus Gunnarsson (M) Patrick Ståhlgren (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Patric Littorin Patric Littorin Lena Eriksson Christel Gustafsson Utskriftsdatum:

2 Kallelse Utskriftsdatum: Justering av dagordning 2. Fastställande av dagordning 3. Tema Mot nya höjder Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden får en aktiv beskrivning i vad Mot nya höjder arbetat med under vårterminen 2016, samt en kort beskrivning av uppnådda effekter och kommande inplanerade aktiviteter. 4. Rapporter från externa uppdrag Sammanfattning Regionala utvecklingsnämndens ledamöter rapporterar från externa uppdrag. 5. Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 15 juni 16RK29 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 15 juni Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 15 juni. Beslutsunderlag 2 Utskriftsdatum:

3 Kallelse Utskriftsdatum: Månadsrapport april RK1020 Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadsrapport april 2016 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det ekonomiska resultatet t o m april 2016 uppgår till +2,8 milj kr. Avvikelserna beror främst på vakanser på verksamhetsstöd och Kunskap och lärande. Prognosen för 2016 är +1,5 milj kronor. Beslutsunderlag Missiv månadsrapport april Månadssammandrag RUN april Månadsrapport maj Regionala utvecklingsnämnden 16RK1026 Sammanfattning Handlingar i ärendet läggs till nämnden vid sammanträdet. Ärendet behandlas vid extra presidieberedning kl Jämställd regional tillväxt RK439 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna föreslagna prioriteringar och mål samt lämna in ansökan till Tillväxtverket. Sammanfattning Tillväxtverket har gett alla läns regionalt utvecklingsansvariga (Region Kronoberg)i uppdrag att utifrån jämställdhetsprioriteringarna i Regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft att till 22 juni ta fram en nuläges- och behovsanalys samt två till tre prioriteringar med mål. Alla län som kommer in med en ansökan kommer fördelas ekonomiska medel. Det har genomförts en analys av Kronobergs nuläge och behov och utifrån analysen har förslag på tre prioriteringar arbetats fram av jämställdhetsansvarig, sakområdesrepresentanter och ledningsgruppen för Regional utveckling samt Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör. Prioriteringar och mål för Kronobergs 3 Utskriftsdatum:

4 Kallelse Utskriftsdatum: arbete med jämställd regional tillväxt har godkänts av ledningsgruppen för Regional utveckling. Prioritering 1 Utveckla stöd och styrning till genomförarorganisationer (Regional utveckling, bolag, driftsorganisationer och projektägare) för att i sin tur jämställdhets- och mångfaldsintegrera genomförandet av Gröna Kronoberg. Mål Att Region Kronoberg 2018 ska ha jämställdhets- och mångfaldsintegrerat identifierade genomförarorganisationer exempelvis Regional utveckling (Region Kronoberg), bolag och driftsorganisationer samt projektägare, utifrån behov. Prioritering 2 Främja jämställdhet- och mångfaldsintegrering inom vård- och teknikbranscherna. Mål Att Region Kronoberg tillsammans med skolan och arbetslivets aktörer 2018 ska ha tagit fram och påbörjat arbetet med en modell där vård- och omsorg samt teknikbranscherna aktivt bidrar till att bryta könsbundna val och främja en normkritisk kompetensförsörjning. Prioritering 3 Utveckla och tillämpa former för att integrera jämställdhet och intersektoriella perspektiv inom transport-infrastrukturplanering (bidra till att nå understrategi TFP). Mål Att Region Kronoberg 2018 ska ha integrerat jämställdhet och intersektoriella perspektiv i analys- och planeringsunderlag samt styrdokument inom trafikinfrastrukturområdet. Beslutsunderlag Missiv jämställd regional tillväxt Sammanfattning av Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Kronoberg 9. Svar på skrivelse angående behov av tillförlitlig statistik gällande turistnäringen 16RK858 Förslag till beslut Regionala utveckingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att lämna svar på inlämnad skrivelse i enlighet med föreliggande förslag. Sammanfattning Gunnar Nordmark har i skrivelse till Regionala utvecklingsnämnden, med hänsyn till bristerna i Tillväxtverkets/HUI Researchs statistik, påtalat behovet av tillförlitlig statistik för besöksnäringen. I skrivelsen yrkas att Regionala utvecklingsnämnden ska låta ta fram statistik byggd på mer traditionella metoder för att komplettera den statistik som Tillväxtverket tillhandahåller. I förslaget till svar på skrivelsen lämnas en redovisning av vad AB Destination Småland, Region Kronobergs helägda bolag inom besöksnäringen, gör idag inom statistikområdet. Mycket av utvecklingsarbetet som rör statistik och analyser sker idag i samverkan med turismansvariga organ i länen i södra Sverige. I svaret redovisas också det arbete som sker via ett nationellt nätverk där Tillväxtverket, som f.n. gör en översyn av sin statistik, ingår och som bl.a. diskuterar 4 Utskriftsdatum:

5 Kallelse Utskriftsdatum: utvecklingsmöjligheter inom statistikområdet. Slutsatsen är att Region Kronoberg, mot bakgrund av det arbete som sker i samverkan i södra Sverige och den statistiköversyn som nu pågår hos Tillväxtverket, inte bör ta fram egen statistik. Region Kronoberg kan istället bevaka den process som är igång och vid behov sammanföra AB Destination Småland med den statistikkompetens som finns inom organisationen för att gemensamt följa arbetet framåt för att skapa relevanta statistiska underlag. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Svar på skrivelse angående behov av tillförlitlig statistik gällande tursitnäringen Skrivelse angående behov av tillförlitlig statistik gällande turistnäringen Behov av tillförlitlig statistik gällande turistnäring, skrivelse till Regionala utvecklingsnämnden 10. Medel till projektet UF för alla 16RK985 Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja högst kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för 2016, kronor för 2017, kronor för 2018 och kronor för att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan. Sammanfattning Ung Företagsamhet Kronoberg ansöker om kronor till rubricerat projekt. Projektet UF för alla avser att bemöta utmaningen att snabbare integrera utrikesfödda ungdomar i samhället genom särskild satsning mot introduktionsprogrammens (IM-program) drygt 1000 elever. Metoden har hittills prövats i liten skala och visat goda resultat. Samverkan sker med samtliga kommuners IM-program och med näringslivet i regionen. Målsättningen är att metoden efter projektets genomförande ska vara implementerad på samtliga kommuners IM-program. Eleverna erbjuds nätverk i näringslivet, kunskap om samhället och snabbare språkutveckling vilket förväntas leda till snabbare integration. Individuella planer för varje skola upprättas för hur arbetet ska fortgå. Projektet anknyter till RUS prioritering att utveckla miljöer där människor känner sig välkomna och delaktiga. Projektet syftar i huvudsak till att uppnå RUS mål om en god socioekonomisk utveckling. Projektet bidrar även till tre av prioriteringarna i Kompetensförsörjningsstrategin vilken är under politisk beredning 5 Utskriftsdatum:

6 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Missiv beslutsunderlag UF för alla Beslutsunderlag: UF för alla 11. Medel till projektet Nationalparksdestination Åsnen 16RK971 Förslag till beslut Regionala utvecklnigsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja högst kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för 2016, kronor för 2017, kronor för 2018 och kronor för att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan. Sammanfattning AB Destination Småland ansöker om kronor till rubricerat projekt, fördelat över fyra år, Projektet ska arbeta för att Åsnen-området, Destination Åsnen, ska bli regionens nästa exportmogna destination och Sveriges ledande nationalparksdestination. Den blivande nationalparken är huvudattraktionen som utvecklingen baseras på och präglar utvecklingsarbetet som baseras på hänsyn till naturen och ett hållbart arbetssätt samt dialog, delaktighet och samverkan. Behoven hos de företag som finns i området, och som vart och ett är en viktig beståndsdel i den samlade destinationen, kommer att vara utgångspunkten för de insatser och aktiviteter som ska göras. I projektet ingår flera aktiviteter riktade till företagen i området. Projektet ligger i linje med den regionala utvecklingsstrategins område Utveckla diversifiering och innovationsförmåga. Projektet bidrar till att målet om balanserad tillväxt fler arbeten kan nås. I strategin för besöksnäringen framhålls Åsnenområdet som ett exempel på regional dragare som ska bidra till att besöksnäringen stärks i regionen. Projektet ligger därmed tydligt i linje med besöksnäringsstrategins intentioner och anknyter väl till RUS prioriteringar. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Medel till Nationalparksdestination Åsnen Medel till projektet Nationalparksdestination Åsnen - Beslutsunderlag 12. Regionsamverkan sydsverige Utskriftsdatum:

7 Kallelse Utskriftsdatum: Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera diskussionen till protokollet. Sammanfattning Arbetet i Sydsverigeföreningen går vidare och utskottet för regional utveckling ska ta fram ett underlag till föreningens representantskap i oktober utifrån nedanstående frågeställningar. Regionala utvecklingsnämnden bereds under sammanträdet i juni möjligheten att diskutera inriktningen. - Vad är viktigt framöver för Sydsverige? - Vad behöver vi i Sydsverige? - Vad kan göra skillnad för invånarna i Sydsverige? - Vad konkret kan regionerna / landstingen göra? 13. Kurser och konferenser 14. Redovisning av delegeringsbeslut Ärendet i korthet Följande delegationsbeslut fattade av regional utvecklingsdirektör och ordförande i regionala utvecklingsnämnden anmäls. Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera delegationsbesluten till protokollet. Delegeringsbeslut 16RK7-15 Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 15/2016: Beslut att bevilja högst kr till följeforskning av projektet Plug in 2.0 Kronoberg 15. Övriga ärenden 7 Utskriftsdatum:

8 Kallelse Utskriftsdatum: Utskriftsdatum:

9 5 Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 15 juni 16RK29 9

10 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK29 Handläggare: Joao Minelmio Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 15 juni Ordförandes förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Olof Björkmarker Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag, daterat Sida 1 av 1 10

11 Beslutsunderlag Diarienr: 16RK29 Handläggare: Joao Minelmio Datum: Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 15 juni Beslutsutrymmet för 1:1-anslaget ser i dagsläget ( ) ut som följer: (kr) Ändamål Återstående innan beslut varav 2016 Föreslagna för bifall varav 2016 Återstående efter beslut varav 2016 Projektverksamhet Företagsstöd Kommersiell service Uppföljning/utvärdering SUMMA Ärende Ändamål Beslutsförslag Varav 2016 UF för alla Projektverksamhet bifall kr Nationalparksdestination Åsnen Projektverksamhet bifall kr Mobilitetskontor Projektverksamhet avslag kr Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 1 11

12 6 Månadsrapport april RK

13 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1020 Handläggare: Lena Eriksson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Månadsrapport april 2016 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadsrapport april 2016 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det ekonomiska resultatet t o m april 2016 uppgår till +2,8 milj kr. Avvikelserna beror främst på vakanser på verksamhetsstöd och Kunskap och lärande. Prognosen för 2016 är +1,5 milj kronor. Olof Björkmarker Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Månadsrapport april 2016 Sida 1 av 1 13

14 APRIL

15 Resultat RUN Resultaträkning exkl proj (tkr) Utfall ack Månad APRIL Rullande Årsbudget Prognos Budget Ack Differens 12 mån 2016 Budgetavv Verksamhetsstöd Projektkontor ekonomiskt stöd Kunskap och lärande Folkhälsa och soc utveckling Hållbar tillväxt Totalsumma Kommentar: Avvikelserna beror på vakanser främst på verksamhetsstöd och Kunskap och lärande. På Kunskap och lärande har man dessutom finansierats externt i högre utsträckning än planerat. Kostnaderna har inte upparbetats i den takt som planerats. Egna medel har ännu inte utnyttjats. Sjukfrånvaro RUN (i procent av ordinarie arbetstid) JAN - APR 2016 JAN - APR 2015 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Region utveckling totalt 4,3 5,3 1,2 2,5 2,8 1,5 Kommentar: Sjukfrånvaron är lägre än i Region Kronoberg totalt. Förvaltningen har drabbats av ett par långtidssjukskrivningar som varit arbetsrelaterade. Pga detta har sjukfrånvaron ökat i jämförelse med samma period föregående år. 1 15

16 8 Jämställd regional tillväxt RK439 16

17 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK439 Handläggare: Cecilia Birgersson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Jämställd regional tillväxt Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar Att godkänna föreslagna prioriteringar och mål samt lämna in ansökan till Tillväxtverket Sammanfattning Tillväxtverket har gett alla läns regionalt utvecklingsansvariga (Region Kronoberg)i uppdrag att utifrån jämställdhetsprioriteringarna i Regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft att till 22 juni ta fram en nuläges- och behovsanalys samt två till tre prioriteringar med mål. Alla län som kommer in med en ansökan kommer fördelas ekonomiska medel. Det har genomförts en analys av Kronobergs nuläge och behov och utifrån analysen har förslag på tre prioriteringar arbetats fram av jämställdhetsansvarig, sakområdesrepresentanter och ledningsgruppen för Regional utveckling samt Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör. Prioriteringar och mål för Kronobergs arbete med jämställd regional tillväxt har godkänts av ledningsgruppen för Regional utveckling. Prioritering 1 Utveckla stöd och styrning till genomförarorganisationer (Regional utveckling, bolag, driftsorganisationer och projektägare) för att i sin tur jämställdhets- och mångfaldsintegrera genomförandet av Gröna Kronoberg. Mål Att Region Kronoberg 2018 ska ha jämställdhets- och mångfaldsintegrerat identifierade genomförarorganisationer exempelvis Regional utveckling (Region Kronoberg), bolag och driftsorganisationer samt projektägare, utifrån behov. Prioritering 2 Främja jämställdhet- och mångfaldsintegrering inom vård- och teknikbranscherna. Mål Att Region Kronoberg tillsammans med skolan och arbetslivets aktörer 2018 ska ha tagit fram och påbörjat arbetet med en modell där vård- och omsorg samt Sida 1 av 2 17

18 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK439 Handläggare: Cecilia Birgersson, Datum: teknikbranscherna aktivt bidrar till att bryta könsbundna val och främja en normkritisk kompetensförsörjning. Prioritering 3 Utveckla och tillämpa former för att integrera jämställdhet och intersektoriella perspektiv inom transport-infrastrukturplanering (bidra till att nå understrategi TFP). Mål Att Region Kronoberg 2018 ska ha integrerat jämställdhet och intersektoriella perspektiv i analys- och planeringsunderlag samt styrdokument inom trafikinfrastrukturområdet. Olof Björkmarker Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: 1. Sammanfattning av nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Fullständig ansökan till Tillväxtverket Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Kronobergs län Sida 2 av 2 18

19 Rapport Sammanfattning av Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Processen Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt Det övergripande målet med uppdraget är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Tillväxtverket har i sin tur gett alla läns regionalt utvecklingsansvariga att till 22 juni ta fram en nuläges- och behovsanalys samt två till tre prioriteringar med mål. Nuläges- och behovsanalysen ska utgå från fyra prioriterade områden för jämställd regional tillväxt som regeringen lyfter i Regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft: Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning. Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikes födda kvinnors sysselsättning och företagande. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen Alla län som kommer in med en ansökan kommer fördelas ekonomiska medel men utifrån en fördelningsnyckel kan län och Regioner fördelas mer eller mindre medel. I nästa steg (september/oktober) ska Region Kronoberg ta fram konkreta aktiviteter, målgrupper, samarbetspartners, specificerad budget samt indikatorer och plan för utvärdering. Det har genomförts en analys av Kronobergs nuläge och behov genom att studera statistik och tidigare insatser samt samtal med och enkät till berörda aktörer. Utifrån analysen har förslag på tre prioriteringar arbetats fram av jämställdhetsansvarig på Regional utveckling, sakområdesrepresentanter och ledningsgruppen för Regional utveckling samt Länsstyrelsens jämställdhetsdirektör. Prioriteringar och mål för Kronobergs arbete med jämställd regional tillväxt har godkänts av ledningsgruppen för Regionala utveckling. 2 Övergripande nulägesanalys Kronoberg Den övergripande nulägesanalysen visar på några olika utmaningar kopplat till regional utveckling i Kronoberg som att Kronobergs län har ett traditionellt genuskontrakt och att den ekonomiska utvecklingen på landsbygden och i mindre orter tillsammans med invandringen riskerar att leda till att unga män hamnar i utanförskap. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden cementeras redan i skolan och flickor och kvinnor presterar bättre än pojkar och män i skolan och utbildningsgapet mellan kvinnor och män ökar. Kvinnor har samtidigt en lägre sysselsättningsgrad och Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 4 19

20 livsinkomst än män samt driver och startar färre företag än män. Kvinnor använder kollektivtrafiken mer än män, reser kortare avstånd samt pendlar inte lika mycket. 3 Fyra särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning Behov i Kronoberg Ledning och medarbetare på Regional utveckling (Region Kronoberg) samt bolag, driftsorganisationer och projektägare behöver stöd och tydligare styrning vad gäller förväntningar och krav inom jämställdhetsintegrering och intersektionalitet som i sin tur kan bidra till ökad inkludering och ökad tillväxt. Säkra jämställdhet och intersektoriella perspektiv i genomförandet av Gröna Kronoberg och nämnda understrategier. Arbeta för nå en jämnare fördelning av regionala projektmedel. Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Behov i Kronoberg Att ordinarie rapporter i större utsträckning bör bryta ner statistik och analyser på fler variabler än kön exempelvis ålder, etnicitet och socioekonomi. Perspektiven hanteras idag ofta separat vilket förenklar bilden av nuläget Synliggöra bristerna och behoven för mer mångfald- och jämställdhetsintegrerade branscher Analysera och synliggöra skillnader mellan hur olika grupper som exempelvis män/kvinnor, män med utländsk bakgrund/kvinnor med utländsk bakgrund och olika kommuner får tillgång till aktiviteter, stöd- och ekonomiska resurser från bolag och driftsorganisationer Vidare analyser och insatser, för att nå de grupper som i dagsläget inte tar del av kulturutbud, utifrån den kulturvaneundersökningen som genomförs Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Behov i Kronoberg Strategiska insatser för att minska den köns- och mångfaldssegregerade arbetsmarknaden. Fortsatta insatser för att motverka att flickor/unga kvinnor och pojkars/unga mäns utbildningsval följer traditionella könsmönster Motverka den lucka som uppstår mellan UF-företagare och riktiga företagare Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 4 20

21 Utveckla företagsfrämjande systemen så att kvinnor och män, kvinnor med utländsk bakgrund och män med utländsk bakgrund oavsett bransch får samma möjlighet att ta del av kapital och stöd Stärka i länet mindre utvecklade branscher där det finns tillväxtpotential och där många kvinnor och kvinnor och män med utländsk bakgrund driver företag. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen Behov i Kronoberg Att perspektivet i större utsträckning måste få genomslag i alla ERUF- och regionala utvecklingsprojekt. Kompetenshöjande insatser för sökande, handläggare och beslutsfattare. Ökad samverkan med Tillväxtverkets regionala kontor inom dessa perspektiv. Regionala prioriteringar och mål utifrån behov ovan Prioritering 1 Utveckla stöd och styrning till genomförarorganisationer (Regional utveckling, bolag, driftsorganisationer och projektägare) för att i sin tur jämställdhets- och mångfaldsintegrera genomförandet av Gröna Kronoberg. Syfte Syftet med prioriteringen är stärka och stödja interna organisationen, bolag och driftsorganisationer samt projektägare som i sin tur ska se till att alla processer kopplade till Gröna Kronoberg, och därmed viktiga insatser för att nå regional utveckling, ska bli jämställdhets- och mångfaldsintegrerade. Mål Att Region Kronoberg 2018 ska ha jämställdhets- och mångfaldsintegrerat identifierade genomförarorganisationer exempelvis Regional utveckling (Region Kronoberg), bolag och driftsorganisationer samt projektägare, utifrån behov. Prioritering 2 Främja jämställdhet- och mångfaldsintegrering inom vård- och teknikbranscherna. Syfte Syftet med prioriteringen är att aktivt bidra till att bryta könsbundna val, främja en normkritisk kompetensförsörjning och ökad matchningen på arbetsmarknaden genom att arbeta med skola och arbetsliv inom branscherna vård- och omsorg och teknik. Mål Att Region Kronoberg tillsammans med skolan och arbetslivets aktörer 2018 ska ha tagit fram och påbörjat arbetet med en modell där vård- och omsorg samt teknikbranscherna aktivt bidrar till att bryta könsbundna val och främja en normkritisk kompetensförsörjning. Prioritering 3 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 4 21

22 Utveckla och tillämpa former för att integrera jämställdhet och intersektoriella perspektiv inom transport-infrastrukturplanering (bidra till att nå understrategi TFP). Syftet Syftet med prioriteringen är att inkludera jämställdhet och andra intersektionella perspektiv i transportinfrastrukturplaneringen. Det handlar om att få in det i hela processen från planering till genomförande för att bidra till en mer jämställd regional tillväxt. Mål Att Region Kronoberg 2018 ska ha integrerat jämställdhet och intersektoriella perspektiv i analys- och planeringsunderlag samt styrdokument inom trafikinfrastrukturområdet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 4 22

23 Nuläges- och behovsanalys inklusive prioriteringar för jämställd regional tillväxt Kronobergs län 1 23

24 Innehållsförteckning 1. Övergripande nulägesanalys av Kronobergs regionala utveckling Fyra särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning... 7 Nuläge... 7 Slutsatser... 9 Behov... 9 Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc Nuläge... 9 Slutsatser Behov Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Nuläge Slutsatser Behov Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen Nuläge Slutsatser Behov Regionala prioriteringar Prioritering nr 1: Utveckla stöd och styrning till genomförarorganisationer (Regional utveckling, bolag, driftsorganisationer och projektägare) för att jämställdhets- och mångfaldsintegrera genomförandet av Gröna Kronoberg Motivering och syfte Mätbara/meningsfulla mål Prioritering 2: Främja jämställdhet- och mångfaldsintegrering inom vård och omsorg, - och teknikbranscherna Motivering och syfte Mätbara/meningsfulla mål Prioritering 3: Utveckla former för att integrera intersektoriella perspektiv inom transportinfrastrukturplanering

25 Motivering och syfte Mätbara/meningsfulla mål Genomförandekapacitet Bilaga

26 1. Övergripande nulägesanalys av Kronobergs regionala utveckling Kronobergs län har ett traditionellt genuskontrakt Det bor, sedan lång tid, fler män än kvinnor i länet. Den främsta förklaringen är att näringslivet i hög grad utgörs av branscher som främst attraherar män, och det är i hög utsträckning de tillgängliga arbetena som avgör en geografis demografiska struktur. I förlängningen leder det mansdominerade näringslivet i regionen till att länets kvinnor har sämre karriärmöjligheter och istället söker de sig till regioner, oftast storstadsregioner, med ett mer diversifierat näringsliv; där mer jämställda branscher har en större representation. Den ekonomiska utvecklingen på landsbygden och i mindre orter tillsammans med invandringen riskerar att leda till att unga män hamnar i utanförskap Mansöverskottet i regionen har under de senaste åren ökat som en följd av att det främst är män som invandrar till länet. Jämfört med övriga län har Kronoberg haft den, i relation till befolkningen, högsta invandringen. I synnerhet är det några mindre kommuner som sticker ut i detta avseende kommuner som sedan tidigare haft ett mansöverskott. I samma geografier har antalet yrken sedan finanskrisen minskat främst som en följd av att yrken inom industrin, som främst attraherat män, outsourcats eller rationaliserats bort. På sikt kan detta leda till att en stor andel unga män hamnar utanför arbetsmarknaden vilket har negativa effekter både för individ och för samhälle. Mansöverskottet är som störst inom gruppen unga vuxna; i en del mindre kommuner går det, i denna grupp, 130 män på 100 kvinnor. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden cementeras redan i skolan Redan på gymnasienivå syns en tydlig könsuppdelning gällande studieval. Kvinnor tenderar att i långt högre utsträckning än män studera vårdrelaterade inriktningar, pedagogik och journalistik och män studerar i högre utsträckning IT- och teknikutbildningar. De vanligaste yrkena för kvinnor är det inom vård- och omsorg, försäljare detaljhandel, säljare och inköpare m.fl. och sjuksköterska. Inga större skillnader ses mellan kommunerna. Bland män är det vanligast att arbeta som säljare och inköpare m.fl., ingenjörer och teknik, fordonsförare, bygg och anläggningsarbetare och byggnadshantverkare. För de mindre kommunerna i länet, med en stor andel sysselsatta inom industrin, är det en särskild utmaning att få fler kvinnor att studera tekniska inriktningar på gymnasial- och eftergymnasial nivå. För att nå ett mer diversifierat och produktivt näringsliv och klara kompetensförsörjningen samt luckra upp regionens traditionella genuskontrakt är det av stor betydelse att främja att de individuella förmågorna styr studievalet, istället för normer och förväntningar som utgår från föreställningar om kön. En slutsats efter att tittat på underlaget är att inga större skillnader har skett senaste åren i länet för vad kvinnor och män väljer att studera för inriktning. 4 26

27 Flickor och kvinnor presterar bättre än pojkar och män i skolan Oavsett nivå (grund- och gymansienivå, YH eller på universitetet) presterar, generellt sett, flickor och kvinnor bättre i skolan än vad pojkar och män gör. En högre andel unga kvinnor är efter avslutad grundskola behöriga till gymnasiet och än större blir skillnaderna när vi ser till hur stor andel av könen som är behöriga till högskolan. Det finns flera olika teorier om varför dessa skillnader finns. En delförklaring är att unga män har en förväntan om att få arbete trots sämre betyg, då detta varit fallet tidigare givet hur den regionala arbetsmarknaden har sett ut. Detta är förstås en risk i takt med att bl.a. industrisektorn har allt högre kompetenskrav och konkurrensen om de lågkvalificerade yrkena generellt sett ökar. En annan anledning till skillnaderna är att det finns olika förväntningar på flickor och pojkar i skolan. Å ena sidan kan de könsbundna förväntningarna leda till att flickor känner och prestationsångest och stress, å andra sidan att pojkar inte presterar i den utsträckning de skulle kunna göra. En högre andel kvinnor än män börjar även på högskolan, vilket gäller samtliga kommuner. Det är generellt vanligare att börja på högskola/universitet bland de som bor i de större kommunerna i länet där tillgängligheten är större till bland annat Linnéuniversitetet. Utbildningsgapet mellan kvinnor och män ökar Könsskillnaderna vad gäller utbildningsnivå är större i Kronobergs län än i riket som helhet. Givet att flickor och unga kvinnor presterar bättre än pojkar och unga män i grund- och gymnasieskolan är det inte särskilt överraskande att de, i högre utsträckning än män, tillförskansar sig en eftergymnasial utbildning. Gapet har under det senaste decenniet dessutom ökat och är som störst i de mindre kommunerna i länet. En förklaring till gapet är att kvinnor är överrepresenterade inom fler sektorer som i regel kräver en eftergymnasial utbildning av något slag. Till diskussionen hör att det, ur ett arbetsmarknadsperspektiv, per definition inte alltid är sämre med bara en gymnasial utbildning. Flera gymnasieutbildningar med yrkesinriktning, som främst lockar män med undantag för vård- och omsorgsprogrammet leder i mycket hög utsträckning till arbete och en relativt god lön, i vissa fall en högre lön än vad de eftergymnasialt utbildade kvinnorna erhåller. Kvinnor har en lägre sysselsättningsgrad och livsinkomst än män Både i riket och i Kronobergs län har kvinnor en lägre sysselsättningsgrad än män. Gapet är dock något större i Kronobergs län även om sysselsättningsgraden både för kvinnor och män är högre i Kronobergs län än i riket. Den främsta förklaringen till skillnaden är att kvinnor i långt högre utsträckning än män tar ut föräldraledighet, men även att de studerar mer och har högre sjukskrivningstal. Gapet är bestående under hela arbetslivet men som störst när kvinnorna är i barnafödande ålder. Sedan minskar gapet successivt fram till slutet av arbetslivet för att sedan återigen öka som en följd av att en högre andel kvinnor går i förtidspension. Inom regionen finns stora skillnader sett till hur stort könsgapet är. Inrikes födda kvinnor och män i Kronobergs län har en hög sysselsättningsgrad som uppgår till långt över 80 %. Den stora skillnaden finns främst mellan inrikes och utrikes födda, både när det gäller kvinnor och män, men i synnerhet när det gäller kvinnor. För utlandsfödda män i länet uppgår sysselsättningsgraden till 58,4 % och för utlandsfödda kvinnor till 53,5 %, en differens på nästan fem procentenheter, vilket är ett nästan dubbelt så stort gap än det som 5 27

28 finns mellan inrikes födda kvinnor och män. Om man endast ser till de som invandrat till Kronobergs län mellan uppgår könsgapet i länets kommuner, till kvinnors nackdel, till procentenheter. En av flera förklaringar till skillnaderna är att utlandsfödda i högre utsträckning än inrikes födda har en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå. Utan minst en gymnasial utbildning är det svårt att komma in på arbetsmarknaden vilket avspeglar sig i sysselsättningsstatistiken. Att utlandsfödda kvinnor i högre utsträckning än utlandsfödda män inte har en gymnasial utbildning är således en förklaring till könsgapet mellan dem. Invandringen har drivit länets befolkningstillväxt, särskilt i de mindre kommunerna, och motverkat att den arbetsföra befolkningen minskat till antal. Därför är det i framtiden av stor betydelse att öka utlandsföddas delaktighet på den regionala arbetsmarknaden. Kvinnor startar och driver färre företag än män Kvinnor startar färre företag än män, vilket gäller både för riket och för Kronobergs län. Hur stor andel av de startade företagen i regionen som startats av en kvinna varierar relativt mycket mellan åren, men har under de senaste åren legat runt ungefär 30 %. Ett annat sätt att mäta företagande är att se till hur stor andel av de sysselsatta som är företagare. Av kvinnorna i länet är det 5 % och av männen 11,4 %, vilket är en något större differens än i riket. I unga åldrar är gapet inte särskilt stort men när kvinnorna inträder i barnafödande ålder börjar gapet växa och håller i sig fram till pensionsåldern. En intressant notering är att trots att länet har en mansdominerad näringslivsstruktur endast en tredjedel av de som arbetar inom den sektorn är kvinnor är nästan en tredjedel av cheferna kvinnor (dock främst som drift- och verksamhetschef), vilket är något över riksgenomsnittet. Förvisso är detta en låg andel, men inte i jämförelse med regioner som har en liknande näringslivsstruktur. Faktumet att kvinnor i lägre utsträckning än män startar och driver företag har sedan lång tid tillbaka identifierats som ett hinder för regional tillväxt. Högst sannolikt är det många företag, som skulle innebära ett främjande av tillväxten, som aldrig startar som en följd av att kvinnor inte i samma utsträckning än män tar steget att bli företagare. Förklaringsfaktorerna till varför de inte gör det är flera och samverkande. En faktor är att personer som startar företag ofta gör det inom branscher de har varit verksamma inom. Då kvinnor är underrepresenterade inom den privata sektorn, och överrepresenterade i de inte lika företagstäta branscherna såsom skola och vård- och omsorg, inverkar detta säkerligen på benägenheten att starta företag. Andra faktorer som ofta förs fram är att det rådgivande företagssystemet inte till fullo är anpassat för kvinnor och de branscher som de verkar inom, och att det finns en bild av att en företagare är, eller bör vara, en man. För att främja en ökad diversifieringsgrad av länets näringsliv är det viktigt att fler kvinnor startar företag, då de ofta verkar inom den service- och tjänstesektor som behöver bli större i länet, inte minst på landsbygden. Kvinnor använder kollektivtrafiken mer än män, reser kortare avstånd samt pendlar inte lika mycket En förutsättning för en välfungerande regional arbetsmarknad är en god matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. Ett viktigt instrument för att nå matchning är större arbetsmarknadsregioner som förbättrar tillgången till jobb och kompetens. I Kronobergs län pendlar 23,1 % av de sysselsatta männen över kommungräns och 19,3 % av kvinnorna. I teorin kan skillnaden vara ett problem om kvinnorna som inte pendlar väljer att inte pendla till ett arbete de egentligen är lämpade för, utan istället väljer ett mindre lämpat arbete nära hemmet för att hinna med vardagssysslor som att lämna på förskola och sköta det obetalda 6 28

29 hem- och omsorgsarbetet. En följd av könsuppdelningen när det gäller pendling är att kvinnor i högre utsträckning än män använder det lokala transportsystemet. Ser en till resvaneundersökningen som genomfördes för Småland och Blekinge under 2012 framkommer att 30 % av kvinnorna hade tillgång till någon form av kollektivtrafikkort, vilket var 8 procentenheter över nivån för männen. Samma undersökning visade att det faktiska bilanvändandet för män var högre än för kvinnor. 66 % av männen och 53 % av kvinnorna använde bilen som huvudsakligt färdmedel. Vidare visade undersökningen att kvinnor samåker, cyklar och går mer än män. Inventeringar av väg- och skötselinsatser har visat att kvinnors färdvägar, exempelvis gång- och cykelvägar, prioriteras lägre än de vägar män använder, exempelvis större vägar. För att ta del av en fördjupad analys med statistik och diagram se rapport Nulägesanalys jämställdhet och regional utveckling i Kronobergs län1 eller På tal om kvinnor och män Kronobergs län. 2. Fyra särskilt betydelsefulla områden i nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning Nuläge Regionförbundet södra Småland, numera avdelningen på Regional utveckling (på Region Kronoberg) har sedan början av 2010-talet bedrivit ett långsiktigt strategiskt arbete för att lyfta in jämställdhetsintegrering i interna ordinarie processer. Arbetet har bland annat skett via Resurscentrum för kvinnor, Handlingsplan för jämställd regional tillväxt och programmet Främja kvinnors företagande. Arbetet har skapat en medvetenhet hos medarbetarna och ökat kunskapen om jämställdhet och jämställdhetsintegrering, men det återstår dock arbete. Regionala utvecklingsnämnden och ledningsgruppen på regional utveckling har sedan sammanslagningen inte genomgått någon gemensam kompetensutveckling i jämställdhetsintegrering eller intersektoriella perspektiv trots nya chefer och förtroendevalda. De flesta medarbetare har genomgått någon kompetensutveckling i frågorna men det förefaller ändå som att många tycker att frågan är svår, och känner sig osäkra på hur frågan ska hanteras i exempelvis projekthandläggning och i implementering av processer och strategier. Landstinget i Kronobergs län antog CEMR-deklarationen och när Region Kronoberg bildades januari 2015 övertog den nya organisationen deklarationen. Våren 2016 har en jämställdhetsplan utifrån deklarationen tagits fram centralt, en plan som inte är känd ute i organisationen. Den tydliggör exempelvis att alla chefer ska beakta jämställdhet vid rekrytering och ta in jämställdhetsperspektivet i kontraktsvillkor vid upphandling. Regional utvecklingsdirektör är återrapporteringsansvarig för att insatser som berör regional tillväxt. Från och med 2017 ska människorättsperspektivet genomsyra både Region Kronobergs budget och verksamhetsplaner vilket inkluderar jämställdhet. Ambitionen på regional utveckling är att alla nätverk och nätverksträffar, utbildningar, projekt och processer, upphandlingar samt projektbidrag på sikt ska vara jämställdhets- och mångfaldsintegrerade CEMR-deklarationen är den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. 7 29

30 Region Kronoberg äger ett antal aktiebolag och finansierar ett antal organisationer genom årligt driftsanslag; inom kultur, företagande, trafik och utbildning. I ägardirektiv eller i överenskommelser är inte jämställdhet- eller mångfaldshetsintegrering specifikt utpekat, däremot lyfts att syftet med respektive överenskommelse är att stärka genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin och därmed även arbeta med jämställdhets- och mångfaldsintegrering. Styrning och uppföljning av arbetet är dock vagt. För 1:1-medlen har en process skett under 2015 med att i större utsträckning integrera horisontella kriterier i projektprocessen. Det har bland annat tagits fram en ny ansökningsblankett, guide samt checklista för handläggning. Erfarenheterna efter de nya verktygen använt är att projektledarna tar upp horisontella kriterier i större utsträckning än tidigare, framför allt i omvärldsanalysen, men i övrigt är integreringen bristfällig. Över hälften av de beviljade projekten 2015 syftade till att främja företag och individer verksamma inom olika branscher. Det finns en risk för att projekten indirekt kommer att bli riktade mot en mans- eller kvinnodominerad bransch beroende på vilka företag som i slutskedet får stöd av projektinsatserna. Ser en till de projekt som gynnar en specifik bransch samma år saknas helt branscher där kvinnorna är fler än männen. En förklaring till detta kan vara att kvinnor främst är överrepresenterade inom branscher som sällan, på ett direkt sätt, söker projektmedel. Detta är en struktur som inte förbättrats senaste åren, tar en även in perspektiven unga eller personer med utländsk bakgrund är antalet projekt troligen än färre. Under 2016 påbörjades ett arbete med att utveckla ett arbetssätt som öppnar upp för en större bredd aktörer och för att därigenom nå en bredare målgrupp. Regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 2025 och understrategier Region Kronoberg antog i juni 2015 Regionala utvecklingsstrategin - Gröna Kronoberg Ett arbete gjordes för att jämställdhetsintegrera strategin, dels genom att eftersträva jämställd representation i de möten som hölls kopplade till framtagandet och som låg till grund för strategins prioriteringar och, dels genom att i strategin genomgående synliggöra kvinnors och mäns samt flickor och pojkars villkor och behov. Strategin granskades därtill ur jämställdhets- och ungdomsperspektiv av en extern konsult. Vid framarbetandet av strategin uppnåddes en jämn representation mellan könen bland externa intressenter totalt sett, dock ej inom alla områden. I Gröna Kronoberg beskrivs gröna tråden, den arbetsmetod som ska tillämpas för att nå strategin. Den bygger på Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner, Svensk standard SS : Ett av verktygen i gröna tråden är jämställdhetoch mångfaldsintegrering. Det står i strategin att det ska användas i alla led i beslutsfattande och processerna för regionalt utvecklingsarbete, från formulering av utmaning till utformande av aktiviteter, indikatorer och vid det operativa genomförandet. Arbetet med att implementera gröna tråden internt har påbörjats men det återstår mycket arbete för att få in verktygen i alla processer. Understrategierna ska bidra till att nå Gröna Kronoberg. De större understrategier som antagits under 2015 är Regionala innovationsstrategin (RIS)4, Trafikförsörjningsstrategin (TFP)5 en kompetensförsörjningsstrategi är dessutom under beredning. De har jämställdhetoch mångfaldsintegrerats i olika grad. Därtill har en jämställdhetsanalys av RIS tagits fram som beskrivs mer under område 4. Trafikförsörjningsprogrammet (TFP) tar bland annat upp 3 Region Kronoberg (2015). Regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg 4 Region Kronoberg (2015) Regional innovationsstrategi för Kronobergs län 5 Region Kronoberg (2016). Trafikiförsörjningsprogram Region Kronoberg

31 bristen på analyser av olika gruppers resemönster. Strategierna är nu i genomförandefas och utmaningen är att få aktiviteterna att bli mångfald- och jämställdhetsintegrerade. När det gäller kompetensförsörjningsstrategin har en process pågått under våren 2016 med att skapa en handlingsplan till strategin. I detta arbete har de horisontella perspektiven tänkts in i processens alla delar och styrgruppen har utbildats. De aktiviteter i länet som inte beaktar eller bidrar till att påverka horisontella perspektiv har valts bort. Det finns flera insatser i handlingsplanen där Region Kronoberg ser möjligheter till att stärka upp utifrån jämställdhetoch mångfaldsintegrering. Region Kronoberg har även medverkat i framtagandet av Länsstyrelsens Strategi för jämställdhetsintegrering i Kronobergs län6. Slutsatser Det pågår ett långsiktigt strategiskt arbete som påbörjades i början av 2010-talet, och som går att bygga vidare på. Ledningsgrupp och medarbetare på avdelningen för regional utveckling anser att jämställdhets- och mångfaldsintegrering är en viktig fråga. Det återstår dock arbete för att göra medarbetarna trygga i frågan och tydliggöra arbetssätt och styrning. Gröna Kronoberg och flera understrategier står i fasen att aktiveras och det finns stora möjligheter att påverka strukturer genom att stärka perspektivet i dessa aktiviteter. Behov Ledning och medarbetare på regional utveckling (Region Kronoberg) samt bolag, driftsorganisationer och projektägare behöver stöd och tydligare styrning vad gäller förväntningar och krav inom jämställdhetsintegrering och intersektionalitet, något som i sin tur kan bidra till ökad inkludering och ökad tillväxt. Säkra jämställdhet och intersektoriella perspektiv i genomförandet av Gröna Kronoberg och nämnda understrategier. Arbeta för nå en jämnare fördelning av regionala projektmedel. Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Nuläge I de generella statistik- och analysrapporter som Region Kronoberg tar fram inom regional utveckling presenteras i de flesta fall statistiken uppdelad på kön och ibland problematiseras intersektoriella perspektiv. Detta gäller även den regionala utvecklingsstrategin, Gröna Kronoberg. Det finns dock förbättringspotential i att bryta ner statistik och problematisera analyser i större utsträckning. För att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män har dåvarande Regionförbundet södra Småland under satsningarna Resurscentrum södra Småland, Främja kvinnors företagande och Handlingsplan för jämställd regional tillväxt samt Winnets satsningar tagit fram specifika rapporter, utbildningsmaterial, utbildningar och konferenser för att kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män. Till exempel har en förstudie om kvinnors företagande tagits fram vilken legat till grund för flera vidare insatser. Fickboken På tal om kvinnor och män för Kronobergs län har vid två tillfällen, 2012 och 2015, tagits fram gemensamt av Region Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg. Det har även tagits fram en 6 Länsstyrelsen Kronobergs län (2014). Länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering i Kronobergs län