Val av ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Annika Andersson (M), Tjörn

Transkript

1 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Annika Andersson (M), Tjörn Förslag till beslut Förbundsfullmäktige föreslås besluta att välja Mikael Andersson (M), Tjörn, till ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Annika Andersson (M), Tjörn, för återstoden av mandatperioden Förbundsstyrelsen föreslås adjungera Mikael Andersson (M), Tjörn, till förbundsstyrelsen i avvaktan på att förbundsfullmäktige 19 juni 2018 väljer ny ersättare i förbundsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Annika Andersson (M), Tjörn, har avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i förbundsstyrelsen. Till ny ersättare i förbundsstyrelsen efter Annika Andersson (M), Tjörn, föreslår GRs valberedning Mikael Andersson (M), Tjörn. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot och vice ordförande i utbildningsgruppen efter Mats Werner (S), Härryda Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Patrik Linde (S), Härryda, till ny ledamot och vice ordförande i utbildningsgruppen efter Mats Werner (S), Härryda, för återstoden av mandatperioden Förbundsstyrelsen föreslås adjungera Patrik Linde till förbundsstyrelsen för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Mats Werner (S), Härryda, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot och vice ordförande i utbildningsgruppen. Till ny ledamot och vice ordförande i utbildningsgruppen efter Mats Werner (S), Härryda, föreslår GRs valberedning Patrik Linde (S), Härryda. Förbundsfullmäktige har bemyndigat förbundsstyrelsen att vid behov utse ny ledamot i utbildningsgruppen/antagningsnämnden. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i utbildningsgruppen efter Robertho Settergren (KD), Öckerö Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Martina Kjellqvist (KD), Öckerö, till ny ledamot i utbildningsgruppen efter Robertho Settergren (KD), Öckerö, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Robertho Settergren (KD), Öckerö, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i utbildningsgruppen. Till ny ledamot i utbildningsgruppen efter Robertho Settergren (KD), Öckerö, föreslår GRs valberedning Martina Kjellqvist (KD), Öckerö. Förbundsfullmäktige har bemyndigat förbundsstyrelsen att vid behov utse ny ledamot i utbildningsgruppen/antagningsnämnden. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

4 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Mats Mattson (SD) Göteborg Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Marcus Silverbåge (SD), Göteborg, till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Mats Mattson (SD) Göteborg, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Mats Mattson (SD), Göteborg, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad. Till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Mats Mattson (SD), Göteborg, föreslår GRs valberedning Marcus Silverbåge (SD), Göteborg. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

5 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i GRs valberedning efter Thomas Åvall (SD), Göteborg Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att välja Björn Watz (SD), Göteborg, till ny ledamot i valberedningen efter Thomas Åvall (SD), Göteborg, för återstoden av mandatperioden Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå valberedningen att adjungera Björn Watz (SD), Göteborg, i avvaktan på att förbundsfullmäktige 19 juni 2018 väljer ny ledamot i valberedningen. Sammanfattning av ärendet Thomas Åvall (SD), Göteborg, ledamot i GRs valberedning, har avlidit, Till ny ledamot i valberedningen föreslås Björn Watz (SD), Göteborg. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

6 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Utseende av ny ledamot i styrelsen för Gryning Vård AB efter Jonathan Folkeson Lyons Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås utse Eveline Stomvall, ekonomichef i Mölndals stad, till GRs representant i styrelsen för Gryning Vård AB efter Jonathan Folkesson Lyons för återstoden av nuvarande mandatperiod, intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Sammanfattning av ärendet GR är tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. GR har att utse fyra ledamöter till bolagets styrelse, enligt bolagsordningen. Vid GRs förbundsfullmäktiges sammanträde valdes för GRs del fyra styrelseledamöter för tiden intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Jonathan Folkesson Lyons har avsagt sig sitt ledamotskap i styrelsen för Gryning Vård AB. GRs förbundsdirektör har uppdraget att i samråd med förbundsstyrelsens presidium och förbundsdirektörerna för övriga delägande kommunalförbund bistå GRs valberedning i nomineringsarbetet inför val till bolaget Gryning Vård AB. Till ny ledamot i bolagets styrelse efter Jonathan Folkesson Lyons föreslås Eveline Stomvall, ekonomichef i Mölndals stad, då hon bedöms ha mycket god kunskap om såväl bolaget som dess verksamhetsområde och därigenom bedöms vara en god representant för GR. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

7 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Motion: Revidering av styrelsens arbetsformer Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till att frågan bör hanteras av partierna och GRs valberedning inför kommande mandatperiod. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att informera valberedningen i enlighet med ovanstående. Sammanfattning av ärendet Fullmäktigeledamoten Anna Hansson (MP), Alingsås, har inlämnat rubricerade motion till GRs förbundsfullmäktige. Motionen översänds till förbundsstyrelsen för beslut angående beredning. Enligt fullmäktiges arbetsordning ska en motion som inkommer till GRs kansli tas upp vid närmast därpå följande styrelsesammanträde för beslut angående beredning. Anmälan behöver inte först göras till fullmäktige. Efter att motionen har beretts tas den på nytt upp i styrelsen senast vid det sammanträde som föregår nästföljande fullmäktigesammanträde, för förslag till beslut. Styrelsens förslag kan därefter behandlas i fullmäktige. I motionen föreslås bland annat att förbundsstyrelsens arbetsutskott ska utökas till att omfatta fler ledamöter samt att presidiet därmed ska minska i omfattning till en ordförande och två vice ordförande. Presidiet konstaterar att förbundsfullmäktige enligt reglemente för förbundsstyrelsen utser ordförande och tre vice ordföranden i styrelsen - en ordning som har funnits i många år och bedömts ge en god representation såväl kommunalt som politiskt. De fyra ordförandena utgör styrelsens presidium som sedan tillika är arbetsutskott. Förslag om förändrat antal vice ordförande eller ledamöter i arbetsutskottet bör lämpligtvis hanteras av partierna i Göteborgsregionen och GRs valberedning. Valberedningen bör informeras i enlighet härmed. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

8 Motion till fullmäktige, Göteborgsregionens kommunalförbund Revidering av styrelsens arbetsformer I nuvarande arbetsformer för styrelsen består både presidium och arbetsutskott av styrelsens ordförande och 3 vice ordföranden. Detta medför en del begränsningar vad gäller en bredare partipolitisk förankring, och en bredare förankring i medlemskommunerna. Många viktiga diskussioner förekommer i denna nu sammanslagna funktion av presidium/arbetsutskott. Det är därför angeläget med bättre arbetsformer för beredningen av styrelsens ärenden. Jag yrkar att: - Arbetsutskottet ska utökas till att omfatta flera ledamöter. Antalet ordinarie ska vara 7, och antalet ersättare ska vara 2. - Arbetsutskottet ska vara sammansatt så att det råder en bred representativitet från både partier och kommuner. - Presidiet ska minska i omfattning till en ordförande och 2 vice ordförande. Anna Hansson (MP) Alingsås kommun Göteborg

9 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Ny ansökan om ett Europa direkt-kontor i Göteborgsregionen i partnerskap mellan VGR, GR, Göteborgs Stad samt Länsstyrelsen i Västra Götaland Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att GR fortsatt under ska ingå i partnerskapet för Europa Direkt Göteborgsregionen tillsammans med Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för GRs del godkänna förslag till medfinansiering med kr/år. Sammanfattning av ärendet Europa Direkt Göteborgsregionen (EDGR) drivs under i ett nuvarande partnerskap mellan Göteborgs Stad, GR och Västra Götalandsregionen (VGR). Verksamheten är i första hand till för invånare i Göteborgsregionens 13 kommuner. Det har också tidigare under drivits ett Europa direkt-kontor i ett partnerskap mellan Göteborgs Stad och VGR. Årlig medfinansiering från GR och VGR är ca SEK vardera samt från kulturförvaltningen SEK. Det årliga bidraget från EU-kommissionen är ca euro. EDGRs uppdrag är att förmedla information och besvara frågor om EU på ett neutralt vis till den medborgare som efterfrågar detta. Efter analys av nyttan av EDGRs verksamhet och de planer som ligger framöver med bland annat fokus på EU-val 2019 samt vikten av att fokusera information till ungdomar och förstagångsväljare, ser GR ett värde i att EDGR finns kvar och verkar för detta. Detta gäller under förutsättning att GR fortsatt löpande följer verksamheten och dess utfall genom styrgruppen. Förslaget innebär också att GR avser att under fortsätta medfinansiera verksamheten med kr årligen (samma belopp som tidigare, utan uppräkning). Göteborg Helena Söderbäck /Christel Bäckström

10 Dnr: Promemoria Christel Bäckström Ny ansökan om ett Europa direkt-kontor i Göteborgsregionen i partnerskap mellan VGR, GR, Göteborgs Stad samt Länsstyrelsen i Västra Götaland Europeiska kommissionens representation i Sverige publicerar nu en förslagsinfordran i syfte att välja ut parter som ska driva Europa direktinformationskontor (EDIC) för åren Utvalda sökande beviljas ett verksamhetsbidrag och tekniskt bistånd för att utföra en rad kommunikationsrelaterade uppgifter. Kontorens främsta uppgift ska i perioden vara att förmedla grundläggande information om EU och EU-politik som är av direkt intresse för allmänheten, i synnerhet individer med ett allmänt informationsbehov. Europa direkt-kontoren anordnar evenemang och använder olika kommunikationsverktyg för att nå allmänheten på lokal och regional nivå, antingen direkt eller genom relevanta informationsförmedlare och intressenter. De främjar också aktivt medborgardialoger i nära samarbete med Europeiska kommissionens representation. Under perioden förväntas det bli 18 kontor i Sverige. Högsta årliga verksamhetsbidrag är euro från EU-kommissionen; deadline för ansökan är 8 september Partnerskap planeras mellan VGR, GR, Göteborgs Stads kulturförvaltning och stadsledningskontor samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen har under 2017 visat intresse för Europa Direkt-kontoren då man ser att det finns beröringspunkter mellan deras egna verksamhet och Europa Direkt. De har under hösten inbjudits som partner och medfinansiär i den nya ansökan om ett Europa Direktkontor i Göteborgsregionen. Finansiärerna är EU-kommissionen, VGR, GR, Länsstyrelsen samt Göteborgs Stads kulturförvaltning (stadsledningskontoret är inte med som finansiär). Värdorganisation för EDGR är kulturförvaltningen i Göteborgs Stad med Stadsbiblioteket Göteborg som fysisk placering. Läs mer om utlysningen här: -call_sv

11 Bakgrund och förslag till beslut GR har löpande följt EDGRs utveckling och varit kravställare på verksamheten så att aktiviteterna ska vara till nytta för samtliga av GRs medlemskommuner. Det har inte varit självklart att GR ska fortsätta finansiera verksamheten efter 2017 då nyttan och engagemanget för samtliga 13 kommuner varit oklar. Efter analys, dialog och en sammanställning av nyttan av EDGRs verksamhet och de planer som ligger framöver med bland annat fokus på EU-val 2019 samt vikten av att fokusera information till ungdomar och förstagångsväljare, ser dock GR ett värde i att EDGR finns kvar och verkar för detta. Detta gäller under förutsättning att GR fortsatt löpande följer verksamheten och dess utfall genom styrgruppen. Förslaget innebär också att GR avser att under fortsätta medfinansiera verksamheten med kr årligen (samma belopp som tidigare, utan uppräkning). Bakgrund Europa Direkt i Göteborgsregionen (EDGR) Europa Direkt Göteborgsregionen(EDGR) drivs under i ett nuvarande partnerskap mellan Göteborgs Stad, GR och Västra Götalandsregionen (VGR). Verksamheten är i första hand till för invånare i Göteborgsregionens 13 kommuner. Det har också tidigare under drivits ett Europa direkt-kontor i ett partnerskap mellan Göteborgs Stad och VGR. Årlig medfinansiering från GR och VGR är ca SEK vardera samt från kulturförvaltningen SEK. Årligt verksamhetsbidrag har under perioden varit euro från EU-kommissionen. EDGRs uppdrag är att förmedla information och besvara frågor om EU på ett neutralt vis till den medborgare som efterfrågar detta, tillhandahålla broschyrer och litteratur som berör EU-relaterade frågor samt arrangera föreläsningar, diskussioner, möten med experter och politiker. Syftet med dessa är att stimulera till debatt, diskussion och kunskap. Målgrupp är allmänheten. Hittills under avtalsperioden har EDGR erbjudit 101 arrangemang vilka lockat 8196 personer dvs. ett genomsnitt av 81 personer per arrangemang. För deltagare är det gratis, inga föranmälningar krävs och tröskeln ska vara låg för att alla ska känna sig välkomna. Genom att förlägga arrangemangen till offentliga lokaler underlättas allas deltagande. Att arrangemang genomförs på olika orter inom Göteborgsregionen och VGR ökar möjligheten för medborgarna att få information och delta i diskussionen om samhället. EDGR erbjuder allmänheten:

12 Politikerbesök och föreläsningar med uttalat EU- och Europafokus, totalt arrangemang per år Avancerad frågeservice Specialsamling EU- och Europalitteratur samt broschyrer Uppmärksammar samtliga biblioteksbesökare om EUinformationen EU-tävling för gymnasister Vad skulle avsaknaden av EDGR innebära för allmänheten? Sämre EU-kunskap och möjligheter att delta i debatter Minimalt med samhällsinriktade arrangemang och politikerbesök Sämre möjligheter för de medborgare som söker svar på har EUrelaterade frågor Lägre kunskap om EU och Europafrågor bland bibliotekets medarbetare vilket skulle ge en sämre service till biblioteksbesökarna. Styrgrupp EDGR Innevarande period bestående av kulturförvaltningen (enhetschef samt verksamhetsansvarig för EDGR), VGR, GR och stadsledningskontorets internationella avdelning. Under åren som har gått har GR noterat att de har varit vissa utmaningar med att skapa engagemang för EDGRs aktiviteter i Göteborgsregionens 13 medlemskommuner. EDGRs tjänstemannastyrgrupp har varit ett viktigt forum för att diskutera hur samtliga kommuner ska få bättre möjligheter att ta del av EDGRs erbjudande. Forumet är också viktigt för att GR i egenskap av att vara finansiär till verksamheten ska kunna vara kravställare och påverka innehållet i de satsningar som EDGR planerar så att de är relevanta för samtliga medlemskommuner. EDGR har också en plats i GRs EU-nätverk för att möjliggöra en direktdialog med samtliga EU-ansvariga i Göteborgsregionens medlemskommuner. EU-kommissionens Europa Direkt-kontor Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Nätverkets uppgift är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och att svara på frågor. Kontoren ska också arbeta för att främja den lokala och regionala debatten om EU. Nätverket med Europa direkt-kontor drivs av EU-kommissionen tillsammans med Europaparlamentets informationskontor samt lokala och regionala partners. Under perioden finns närmare 500 informationskontor runtom i EU och i Sverige finns de på 15 platser. Deras information och aktiviteter vänder sig till en bred allmänhet. De hjälper allmänheten att svara på frågor om EU, guida rätt bland EU-

13 programmen och i EUs regelverk samt hitta EU-dokument. De arrangerar även aktiviteter och evenemang. Bilaga 1 EDGR sammanfattning och nuläge

14 Bilaga 2 Europa Direkt Göteborgsregionen Vad erbjuder EDGR som ingen annan gör EDGR :s uppdrag är att förmedla information och besvara frågor om EU på ett neutralt vis till den medborgare som efterfrågar detta, att tillhandahålla broschyrer och litteratur som berör EU-relaterade frågor samt att arrangera föreläsningar, diskussioner, möten med experter och politiker. Syftet med dessa är att stimulera till debatt, diskussion och kunskap. Arrangemangen hålls på en neutral plats och är alltid kostnadsfria. Målgrupp är allmänheten. Detta är vår styrka. Allt är gratis, inga föranmälningar krävs och tröskeln skall vara låg för att alla skall känna sig välkomna. Genom att förlägga arrangemangen till offentliga lokaler underlättas allas deltagande. Att genomföra arrangemang på olika orter inom GR och VGR ökar möjligheten för medborgarna att få information och delta i diskussionen om samhället. Broschyråtgången minskar stadigt, troligen beroende av att digitalt baserad information blir allt bättre och är lätt att ladda ner, och detta leder också till att det dagliga antalet besökare till EDGR minskat betydligt. Däremot ökar antalet besökare till stadsbiblioteket och de ser vad EDGR erbjuder. Frågornas antal minskar. Medborgarna blir bättre på att söka information själva, så när de väl kontaktar oss är frågornas ofta komplicerade, de kräver extra mycket tid att besvara och inte sällan innefattar detta arbete kontakter med andra aktörer. Samarbeten förfrågningar om samarbeten ökar, och en förklaring kan finnas i att vår medverkan i olika nätverk främjar detta, en annan är att biblioteksbesökare noterar verksamheten och kontaktar oss. Arrangemang anges i den årliga ansökningen men har varje år blivit avsevärt fler än planerat. Anledningen är förfrågningar om nya former av samarbete och nya händelser inom EU ocgh Europa.

15 Bilaga 2 Hittils under innevarande avtalsperiod har Europa Direkt Göteborgsregionen erbjudit 101 arrangemang vilka lockat 8196 personer d.v.s ett genomsnitt av 81 personer per arrangemang arrangemang och publik1054 Stadsbiblioteket stängt för ombyggnad, EDGR huserade i Göteborgs stadsmuseum Arrangemang i Västra Frölunda, Majorna och bokmässan arrangemang och publik 2253 Arrangemang i Kungälv, Alingsås och Linnéstaden arrangemang och publik 1478 Arrangemang i Härryda och Skärhamn arrangemang och publik 2666 Arrangemang i Kungsbacka och Mölndal arrangemang och publik 745 t.o.m 6 april Arrangemang i Skärhamn och Lilla Edet Synlighet i regionen och hjälp till andra Det har varit svårt att nå ut till en del av de kommuner som ingår i GR trots ihärdiga försök. Många gånger krävs insatser från en engagerad kommunal samordnare som tipsar och skapar kontakter. Exempel är Tjörns och Härryda kommuner. I andra fall har vi sjäva skapat och behållit kontakter, som med Kungsbacka bibliotek där flera arrangemang genomförts och planeras. Här har vi också agerat mentor för att inspirera till fortsatt internt arbete med samhällsinriktade arrangemang. För de kommuner vi samarbetat med gäller att de inte kunnat genomföra arrangemanget utan ekonomisk hjälp och praktiskt stöd från oss. Vi har nätverken och kontakterna som behövs, vi har god ekonomi och i många fall har vi rutinen och kunskapen om det valda ämnet. Däremot är det den deltagande kommunenns motpart som har kunskapen om behoven och kontakterna inom sin kommun, och de blir därför oerhört viktiga som partners.de senast genomförda arrangemangen i Skärhamn och Lilla Edet illustrerar detta. Utmaningar Behålla intresset för frågor IRL när de digitala möjligheterna ökar. Skapa och behålla kontakter med fler kommuner inom VGR/GR. Skapa intressanta arrangemang som lockar olika målgrupper inom den stora allmänheten. Öka kunskaperna om EU utifrån de problem som EU på hemmaplan (SOU 2016:10) belyser. Ökad digital delaktighet genom fler prenumeranter på vår nyhetsbrev. EB april2017

16 Bilaga 2 Vad erbjuder EDGR allmänheten som ingen annan gör? Politikerbesök och föreläsningar med uttalat EU- och Europafokus, totalt arrangemang per år Avancerad frågeservice Specialsamling EU- och Europalitteratur samt broschyrer Uppmärksammar samtliga biblioteksbesökare om EU-informationen EU-tävling för gymnasister Vad skulle avsaknaden av EDGR innebära för allmänheten? Sämre EU-kunskap och möjligheter att delta i debatter Minimalt med samhällsinriktade arrangemang och politikerbesök Sämre möjligheter för de medborgare somsöker svar på har EU-relaterade frågor Lägre kunskap om EU och Europafrågor bland bibliotekets medarbetare vilket skulle ge en sämre service till biblioteksbesökarna Vad skulle avsaknaden av EDGR innebära för GR/VGR-kommunerna? Ingen eller knappa möjligheter att bjuda in dyrare föreläsare Sämre förutsättningar att skapa ett specifikt arrangemang p.g.a brist på tid kunskap och finansiering Sämre förutsättningar att hjälpa sina invånare med EU-relaterade frågor Vad hade biblioteket inte erbjudit om inte EDGR existerade? Ingen utökad service då det gäller EU-frågor Ingen specialsamling EU- och Europalitteratur Ett fåtal broschyrer Ingen webbsida med EU-information Något enstaka arrangemang med samhällsfokus eller politikerbesök Inget samarbete med nätverk eller andra kommuner runt samhälls/eu-frågor EB april2017

17 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2018 Prislista Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att, med avstämningstidpunkt den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret 2018 i enlighet med innehållet i prislistan i bilaga 1 daterad Förbundsstyrelsen föreslås besluta att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Sammanfattning Föreliggande förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom rubricerade verksamheter kalenderåret 2018, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Förslaget innehåller priser för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR. Förslag till priser redovisas i bifogad Prislista. Utbildningsgruppen godkände förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Bengt Randén, Fredric Alvstrand

18 Förslaget Föreliggande förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom rubricerade verksamheter kalenderåret 2018, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller priser för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR. Förslag till priser redovisas i bifogad Prislista. Principer I samband med Utbildningschefsnätverkets beslut om interkommunala ersättningar för grundskola, förskoleklass och fritidshem för år 2002 beslutades det även om vissa grundläggande principer och regelverk. De går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Kostnadsberäkning GR-kommunernas kostnader definieras som de kostnader som anges i SCB:s och Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän. Ersättningen för år 2018 utgår således från 2016 års redovisade kostnader schablonmässigt indexerade till 2018 års penningvärde. Sedan 2013 finns det gemensamma faktorer bakom framtagning av index för interkommunal ersättning (IKE) för samtliga verksamheter inklusive gymnasiet, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Beräkningsförutsättningar har hämtats från SKL:s cirkulär 17:5 samt 17:6. Detta innebär ett sammanvägt index för 2017 och 2018 med 4,162% inklusive 0,5% justering för effektivisering i enlighet med överenskommelse vid Utbildningschefsnätverkets möte den 16 juni Underlagsmaterial kan rekvireras vid behov. Beträffande prislista för förskola/pedagogisk omsorg samt fritidshem gäller att föräldraavgiften debiteras av anordnarkommunen vilket innebär att den intäkten ej finns med i kalkylen. Förändringen av maxtaxan är med i kostnadsberäkningen. Gällande kostnader för grundsärskolan/fritidshemsplats Beräkning av grundsärskoleplats/fritidshemsplats i grundsärskolan kompliceras då kostnader för den verksamheten kan variera stort.

19 Antalet barn är få i grundsärskolan i relation till totala antalet skolbarn och barnens behov av stöd kan vara väldigt skiftande. Dessutom är det svårt att klart definiera kostnader för fritidshem för grundsärskolan då dessa inte särredovisas i räkenskapssammandraget (RS). För att förenkla hanteringen mellan kommunerna innehåller prislistan precis som ordinarie skolgång kostnader för grundsärskolan samt fritidshemsplats, men det finns möjlighet för mottagande skola och avlämnande kommun att träffa en annan överenskommelse i undantagsfall om det görs en individuell bedömning. Detta då barnens behov av stöd kan vara väldigt skiftande. ISGR Från och med den 1 juli 2012 bedriver Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) skolverksamheten i den svenska sektionen på ISGR inom ramen för GR:s ordinarie verksamhet. Grundprincipen har varit att den svenska sektionen på ISGR får samma interkommunala ersättning som övriga GR-kommuner dvs ersättningen uppräknas med samma index som för övriga grundskolor i Göteborgsregionen. Den internationella sektionen på ISGR följer en internationell läroplan benämnd International Baccalaureate och är en internationell skola. Den har en annan kostnadsbas pga den internationella läroplanen. I och med beslut i GR:s förbundsstyrelse den 6 december 2013 samt i alla GR:s medlemskommuner ( 252 Internationella skolan (ISGR) under ett tak Dnr: ) är ersättningsnivån förhöjd med 4% från och med Avstämning och fakturering Förskola/pedagogisk omsorg - Folkbokföringen styr och avstämning görs per den 15:e varje månad. Enbart hela månader faktureras. Fakturering sker för innevarande månad. - I förskola och pedagogisk omsorg gäller anordnarkommunens system för åldersuppflyttning mellan 2 och 3 års ålder, enligt befintligt samverkansavtal, vid debitering. - Anordnarkommunen debiterar föräldraavgiften i förskola/pedagogisk omsorg. Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola - Läsåret börjar 1 juli. - Folkbokföringen styr och avstämning görs per den 15:e varje månad. Enbart hela månader faktureras. Fakturering sker för innevarande månad.

20 - Den kommun som eleven är folkbokförd i betalar IKE till den kommun som anordnar utbildningen. - I samband med höstterminens start kan det vara svårt att veta vilken skola eleven kommer tillhöra. Därför är eventuell fakturering som sker i juli och augusti preliminär och korrigeras utifrån avstämning den 15 september. Den kommun där eleven går i skola den 15 september har rätt till ersättning för eleven för juli och augusti från den kommun där eleven var folkbokförd i juli respektive i augusti. - Anordnarkommunen debiterar föräldraavgiften i fritidshem/pedagogisk omsorg. Ersättningens omfattning Ersättningen omfattar samtliga kostnader för barnets/elevens skolgång. Ersättning för eventuella modersmålskostnader ingår. I extraordinära fall kan anordnarkommunen och hemkommunen göra annan överenskommelse. Beskrivning av nivåer för grundsärskola Utöver utvecklingsstörning eller en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller sjukdom bedöms om eleverna är: Nivå 1 Elever på tidig utvecklingsnivå med stora rörelsehinder, samt autism och/eller andra kommunikationsstörningar. Elever med flerfunktionshinder/tidig utvecklingsnivå med mycket stort behov av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel Nivå 2 Elever med utvecklingsstörning som inte är i behov av utökade resurser i form av: omvårdnad tillsyn lokalanpassning hjälpmedel

21 Bilaga 1 IKE, för- och grundskola etc, Interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola och ISGR kalenderåret Prislista Sammanställning avseende pris för 2018 för förskola Barn 1 2 år med upp till 15 timmar Barn 1 2 år med mer än 15,01 timmar Barn 3 5 år med upp till 15 timmar Barn 3 5 år med mer än 15,01 timmar Sammanställning avseende pris för 2018 för pedagogisk omsorg Barn 1 2 år med upp till 15 timmar Barn 1 2 år med mer än 15,01 timmar Barn 3 5 år med upp till 15 timmar Barn 3 5 år med mer än 15,01 timmar Sammanställning avseende pris för 2018 för förskoleklass Förskoleklass Sammanställning avseende pris för 2018 för grundskola Grundskola årskurs 1-6 Grundskola årskurs 7-9 Sammanställning avseende pris för 2018 för fritidshem Fritidshem årskurs F-3 Fritidshem årskurs kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år Sammanställning avseende pris för 2018 för grundsärskola Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Sammanställning avseende pris för 2018 för fritidshem för grundsärskola Nivå kr/år Nivå kr/år Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna Sammanställning avseende pris för 2018 för ISGR ISGR, Svenska sektionen Förskoleklass Fritidshem F-3 Fritidshem 4-6 Årskurs 1-6 Årskurs 7-9 ISGR, Internationella sektionen Årskurs 0-5 Årskurs kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år

22 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Interkommunal ersättning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan år 2018 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning (IKE) för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret Förbundsstyrelsen föreslås besluta att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Sammanfattning Arbetet har utförts på uppdrag av Utbildningschefsnätverket genom Gymnasieekonomnätverket bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. En beskrivning av modellen för beräkning av IKE samt beslutsprocessen finns enligt bilaga 1 Information om GRs modell för beräkning och användning av IKE. Vidare finns underlag för beräkning av 2018 års indexpåslag i bilaga 2 Beräkning av index 2018 Gy och Gysär. Förslag till prislista för IKE avseende gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för 2018 beskrivs i bilaga 3 IKE Prislista 2018 Gy och Gysär. Förslaget har sin utgångspunkt i 2017 års prislista samt med ett indexpåslag på 1,86% för Utbildningsgruppen godkände förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Bengt Randén, Haris Huric

23 BILAGA 1 IKE, gymnasieskola/gymnasiesärskola, år Information om GRs modell för Interkommunal ersättning Den regionala prislistan inom samverkansområdet GR reglerar den interkommunala ersättningen som en del i det regionala samverkansavtalet. Den interkommunala prislistan är en förutsättning för det regionala samverkansavtalet. Prislistan syftar till att möjliggöra de åtaganden och möjligheter som det regionala samverkansavtalet medför. Det finns inget beslut om att den regionala IKE-modellen ska användas för bidrag till fristående gymnasieskola. Vad är syftet med prislistan och hur ska den användas? Prislistans syfte är att vara ett av flera verktyg för att stärka det regionala utbudet och möjliggöra den fria rörligheten för elever att söka utbildningar inom GR på ett enkelt och smidigt sätt. Prislistan bidrar även till att minska den administrativa bördan för respektive kommun som IKE medför utan ett reglerat pris. Ytterligare ett syfte är att bidra till transparens och erfarenhetsutbyte kring förutsättningarna för ekonomin inom den kommunala gymnasieskolan. Prislistan är avsedd och framtagen för att reglera IKE. Inom GR avser det ca 22 % (2016) av eleverna i regionen som väljer en kommunal skola utanför hemkommunen. Prislistan är inte avsedd att reglera tilldelningen till de resterande 78 % (2016) av eleverna som inte omfattas av IKE. Prislistan för IKE är inte framtagen för att användas som resursfördelning till gymnasieskolan i respektive kommun. Det är upp till respektive kommun att avgöra om prislistan ska användas i något annat syfte än att reglera IKE. 1

24 Hur används prislistan i GR kommunerna? Prislistan används inom samverkansområdet för att reglera de interkommunala ersättningarna mellan kommunerna i samverkansområdet. Det allra flesta GR kommuner har valt att använda prislistan som riktmärke för sin egen resursfördelning till gymnasieskolan. Kommunerna gör justeringar i förhållande till prislistan för att anpassa den till den egna kommunens resurser. Hur blir ett pris till? - Beskrivning av modellen Den regionala prislistan för IKE beräknas vanligtvis vart fjärde år och baseras på uppgifter från bokslutet året innan. Gemensamma anvisningar har tagits fram så att kostnaderna redovisas så lika som möjligt. Mellanliggande år räknas priset upp med index. Exempel: För ett ge en förenklad beskrivning av modellen utgår Gymnasieekonomnätverket i sin beräkning från ett gymnasieprogram, exempelvis det samhällsvetenskapliga programmet. Programmet anordnas i åtta av GR kommunerna. Varje kommun har egna programkostnader för programmet utifrån elevunderlag, infrastruktur och en rad andra parametrar som påverkar kostnadsnivån. Vid beräkning av ett regionalt pris inom GR för programmet listas samtliga kommuner som anordnar programmet från den dyraste anordnaren till den billigaste. Den dyraste och billigaste anordnaren exkluderas sedan från listan om minst fem kommuner anordnar programmet. När den dyraste och billigaste anordnaren är exkluderad från listan beräknas en genomsnittskostnad utifrån resterande anordnares programkostnad för samhällsvetenskapliga programmet. En sammanfattande bild illustreras i 1.1 Analysmodellen Beskrivning av modellen. När det är ett mellanliggande år, ett så kallat indexår, då räknar gymnasieekonomnätverket upp prislistan med aktuellt index enligt följande parametrar: - KPI - Nominell ränta - Arbetsgivaravgifter - Löneutveckling GR (Lärarpersonal med regional uppskattning samt enligt SKLs cirkulär för övrig personal i skolan) 2

25 Generella rationaliseringar diskuteras i Utbildningschefsnätverket (UC) årligen. Grundprinciperna för prislistan - Priset beräknas i normalfallet vart fjärde år. - Priset utgörs av medlemskommunernas sammanlagda programkostnader på gymnasieskolan efter fastställt bokslut. - Det dyraste och det billigaste programmet tas bort vid beräkningen av det genomsnittliga priset för att undvika att eventuella ytterligheter får för stor inverkan på genomsnittspriset. Det finns två undantag till denna princip: - Göteborg är pga. sin volym alltid med i kalkylen även om programmet är dyrast eller billigast. - Är det färre än 5 anordnare av ett program tas inte det dyraste och billigaste bort eftersom genomsnittet då skulle baserar på för få anordnare. Mellanliggande år justeras priset med följande index: - KPI - Nominell ränta - Arbetsgivaravgifter - Löneutveckling GR (Lärarpersonal med regional uppskattning samt enligt SKLs cirkulär för övrig personal i skolan) Hur kan GR-kommunerna påverka priset? Prislistan sammanställs som summan av medlemskommunernas kostnader för respektive gymnasieprogram. Kostnaderna är utifrån respektive kommuns årsbokslut. Detta innebär att en stor del av prislistan är baserad på faktiska kostnader. Följande påverkansmöjligheter finns: Kommun: Samverkansavtalet bygger på att varje kommun beslutar om sin egen gymnasieskola. Detta gäller investeringar, utbud, politiska prioriteringar, finansiering, etc. Påverkansmöjligheter i kommunen finns dels i den löpande verksamheten och dels på förvaltningsnivå och kommunnivå utifrån större satsningar eller neddragningar inom gymnasieskolan. Alla beslut som tas på kommunnivå och som påverkar kostnadsnivån kan ge genomslag på den regionala prislistan. Region: Generella rationaliseringar diskuteras i Utbildningschefsnätverket årligen. UC enas om att rekommendera nivån på eventuella rationaliseringar. Historiskt har UC rekommenderat rationaliseringar enligt följande: 3

26 2013-0,54 % ,50 % % 2016 Ingen generell rationalisering ,30 % ,50 % Förslag till beslut. 1.1 Analysmodell Beskrivning av modellen Analysmodellen förklarar IKE-modellen för nationella gymnasieprogram inom samverkansområdet GR. Vilka instanser beslutar om prislistan? Gymnasieekonomnätverket tillika arbetsgruppen står för framtagning av förslag till prislista. Nätverket utgörs av ekonomer från respektive 4

27 medlemskommun. Ordförande i nätverket är en av Utbildningschefsnätverket utsedd förvaltningschef, GR bistår med samordning. Nätverket/arbetsgruppen sammanträder 8-10 gånger per år. Kort beskrivning av beslutsprocessen enligt nedan: Arbetsgruppen lämnar förslag om indexnivå till Utbildningschefsnätverket godkännande eller korrigering. Eventuella regionala rationaliseringar föreslås. Arbetsgruppen lämnar förslag till prislista till Utbildningschefsnätverket godkännande eller korrigering. Rekommendation om beslut lämnas till Utbildningsgruppen. Förslaget lämnas till Utbildningsgruppen Rekommendation om beslut lämnas till Förbundsstyrelsen. Förslaget lämnas till Förbundsstyrelsen- Rekommendation om beslut till medlemskommunerna. Kommunerna beslutar i okt-nov och meddelar GR beslutet senast 30/11 Prislistan börjar gälla 1 januari. Analys Kostnadsutvecklingen för gymnasieskolan påverkas av flera parametrar, för att sammanfatta några: - Demografi - Konkurrens - Investeringar - Index - Löneutveckling Den demografiska utvecklingen påverkar IKE i allra högsta grad. Då priset beräknas (förenklat) som summan av gymnasieskolornas kostnader dividerat med antalet elever får den demografiska utvecklingen en stor inverkan på programpriset. I och med att den demografiska utvecklingen får stor påverkan på priset innebär det att även konkurrensen gentemot fristående verksamhet är en viktig aspekt då volymen påverkas. En större andel elever i fristående verksamhet innebär en lägre andel i den kommunala skolan och därmed en förändrad prisbild. I tider då det krävs stora investeringar inom gymnasieskolan påverkas priset, då den totala kostnaden ökar i form av årliga avskrivningar. Utvecklingen av uppräkningsindex är också en parameter som oftast driver upp priset, men ska också spegla den generella kostnadsutvecklingen i samhället och är ett naturligt verktyg i avtal för årliga prisjusteringar. Personalkostnader utgör den största posten i prismodellen och därmed blir 5

28 löneutvecklingen en viktig parameter som påverkar priset. Brist på personal och konkurrens om personal i kombination med den generella årliga löneutvecklingen bidrar till att kostnaderna ökar och därmed priset. Sammantaget har vi en komplex bild där ovanstående parametrar påverkar kostnadsutvecklingen och därmed priset. Vissa av parametrarna ovan hanteras av respektive kommun, andra är generella indexuppräkningar, direktiv från regeringen och ett resultat av regional samverkan kring det gemensamma utbudet. 6

29 BILAGA 2 IKE, gymnasieskola/gymnasiesärskola, år Beräkning av index för Göteborgsregionens prislista 2018 inom samverkansavtalet Beräkningsförutsättningar för viktning av index Viktning Personalkostnader 63% 63% 63% - varav lärarpersonal 77% - varav övrig personal 23% Övriga kostnader 36% 36% 36% Kapitalkostnader 1% 1% 1% 100% 100% 100% I beräkningen av personalkostnader inräknas aktuell arbetsgivaravgift vid beräkningstillfället Indexförutsättningar Utfall Prognos Prognos Förändringsvärden Senaste källa Löneökning övriga personal 3,00% 3,10% SKL 17:6 Löneökning lärare 2,80% Genomsnitt inom 2,84% GR Arbetsgivaravgifter -0,10% 0,00% SKL 17:6 KPI 1,60% 2,30% SKL 17:6 Internränta -0,65% 0,00% SKL 17:5 Totalvärden Arbetsgivaravgifter 38,33% 38,33% SKL 17:6 Internränta 1,75% 1,75% SKL 17:5 Generell rationalisering ,30% Generell rationalisering ,50% UC Index innan korrigering 1,98% 2,04% 2,15% Korrigering av index för ,25% Korrigering av index för ,04% Prislista index ,86%

30 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till IKE inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2018 Sammanställning avseende pris för 2018 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Bilaga PRISLISTA Program Benämning Pris 2018 BF Barn- och fritidsprogr. BF Gemensamt år Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- o. anläggningspr. BA Gemensamt år Anläggningsfordon Finns ej i GR Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och energiprogr. EE Gemensamt år Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Ekonomiprogrammet EK Gemensamt år Ekonomi Juridik särsk. pris Profil - EK IHGR (Göteborg) Vilande Estetiska programmet ES Bild Dans Estetik och media Musik Teater Flygteknik -riksrekryterande utb. Finns ej i GR Fordons- och transportpr. FT Gemensamt år Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handels- och admin. pr. HA Gemensamt år Administrativ service Handel och service Hantverksprogrammet HV Finsnickeri Finns ej i GR Florist (ingen antagning till år 1 i GR) Frisör Textildesign Övriga hantverk (Tillstånd ges av Skolverket): 0 Hår- och makeupstylist (Göteborg) Hotell- och turismprogr. HT Gemensamt år Hotell och konferens Turism och resor Humanistiska progr. HU Gemensamt år Kultur Språk Industritekniska progr. IN Inriktning får börja år Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogrammet NB Djur (Göteborgs pris) Lantbruk 1 (3)

31 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till IKE inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2018 Bilaga Sammanställning avseende pris för 2018 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider särsk. pris Skog Trädgård Samverkansavtal med region finns Program Benämning Pris 2018 Naturvetenskapsprogr. NA Gemensamt år Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle särsk. pris Profil Marinbiologi (Öckerö) särsk. pris Profil NA IHGR (Göteborg) Restaurang o. livsm. pr. RL Gemensamt år Bageri och konditori Färskvaror och delikatesser Kök och servering Samhällsvetenskapspr. SA Gemensamt år Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap särsk. pris Profil Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) särsk. pris Profil SA IHGR (Göteborg) Teknikprogrammet TE Gemensamt år Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetspr. VF Gemensamt år Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Vvs Vård- och omsorgspr. VO År Inga nationella inriktningar Regionalt sökbara programinriktade individuella val och yrkesintroduktionsutbildningar Övriga varianter av priser särsk. pris särsk. pris bilateralt Övrigt Programinriktat individuellt val för grupp: Programpris samt schablontillägg om kr/år Yrkesintroduktion för grupp: Närmaste programpris samt schablontillägg om kr/år I tillägget ingår bland annat ersättning för grundskolans ämnen (jfr Skolverkets belopp) International Baccalaureate Autismspektrum - gruppbaserad utbildning med olika programinnehåll (GBG) För elever som är individintegrerade på program gäller bilateral överenskommelse Lärcentrum (Göteborg). Programpris samt tillägg kr/år Beda Hallbergs gymnasium (Kungsbacka). Programpris samt tillägg kr/år Hörsel (Göteborg) I samverkansavtalet regleras också hantering av: utökat program, reducerat program, förlängd undervisning, resor, anpassning och extra stödåtgärder, ersättning för modersmålsundervisning, utredning om elevs tillhörighet i särskola i vissa fall, ansvarsförsäkring och investeringar. Se Särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg skolindex (2012) 1,0183% (2013) 1,0174% (2014) 1,0135% (2015) 1,019% (2016) 1,019% BAHUSV Bygg och anläggning-husbyggnad (Göteborg) /2017. Fyra antagningar beviljade. SAMUSVE Samhäll-Musik (Partille) kr 2014 Riksrekryterande särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg skolindex (2012) 1,0183% (2013) 1,0174% (2014) 1,0135% (2015) 1,019% (2016) 1,019% Kött/chark/styckning (Göteborg) /2012 beslut till och med åk / (3)

32 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till IKE inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2018 Sammanställning avseende pris för 2018 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider RLKOTV0R Kött/chark/styckning (Göteborg) kr 2015/2016 beslut till och med åk /2021 Riksrekryterande utbildning med egna examensmål Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) kr 2011/2012 beslut till och med åk /2017 RXS Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) kr 2015/2016 beslut till och med åk /2021 Spetsutbildning- Försöksverksamhet med riksrekrytering. Ersättning enligt SFS 2008:793, 9 riksprislistan Naturvetenskapsprogrammet - Matematik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) beslut om antagning tom antagning 2021 SASPAVS Samhällsvetenskapsprogrammet - Engelska (IHGR Gbg) beslut om antagning tom 2021/2022 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning Bilaga ESMUS0S Estetiskt program inriktning musik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) kr 2012/2013 beslut till och med åk /2018 ESMUS0S Estetiskt program inriktning musik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) kr 2016/2017 beslut om antagning tom 2019/2020 ESBIL0S Estetiskt program inriktning bild och form (Schillerska gymn. Gbg) kr 2016/2017. Beslut om antagning tom 2019/2020 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning för estetiska programmet, inriktning musik( Härryda) kr Fyra starter från 2014/2015. Uppräknas med skolindex. Riksidrottsutbildning. Beslut från Skolverket finns. Riksidrottsförbundet lämnar bidrag. Friidrott (Göteborg) Handboll (Göteborg) Segling (Lerum) Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Beslut från Skolverket finns. Tillägg kr/ lagidrottsplats, kr/individuell idrottsplats enligt rekommendation från SKL Alingsås: Fotboll, Gymnastik, Handboll Göteborg: Badminton, Bandy, Basket, Bordtennis, Boxning, Fotboll, Friidrott, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Judo, Klättring, Konståkning, Orientering, Rodd, Simning, Tennis Härryda: Innebandy Kungsbacka: Fotboll, Handboll Kungälv: Bandy, Rodd Lerum: Innebandy, Segling Partille: Bowling, Fotboll, Handboll Gymnasiesärskoleutbildningar enligt tidigare system och nya gymnasiesärskolan 2013 Pris 2018 Nationella program Övriga principer för prissättning: Lärlingsutbildning - Pris enligt aktuellt programs gemensamma respektive inriktnings pris. Program med särskild hörselprofil prissätts genom avtal mellan respektive kommuner. Rg-gymnasiet (tillägg till nationellt programs kostnad enligt förordning (SKOLFS 1992:44)). Individuellt program inom gymnasiesärskolan prissätts genom avtal mellan respektive kommuner. 3 (3)

33 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare i Göteborgsregionen år 2018 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2018 enligt följande: a) för grundläggande kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, b) för teoretiska gymnasiala kurser tillämpas ett enhetspris på 51 kronor per poäng, c) för gymnasiala yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar tillämpas bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, d) för distanskurser och elever inom särskild utbildning för vuxna genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, e) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner Studieväg 2 54 kronor per timme Studieväg 3 41 kronor per timme, samt Förbundsstyrelsen föreslås besluta att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november Sammanfattning Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2018 avser de kurser inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. De följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI). Under 2017 tillämpades ett enhetspris på 51 kr per poäng för både gymnasiala kurser och för grundläggande kurser. Nivån föreslås vara oförändrad för grundläggande och teoretiska gymnasiala kurser. För

34 gymnasiala yrkeskurser och sammanhållna yrkesutbildningar föreslås bilaterala förhandlingar. För distanskurser och för elever inom särskild utbildning för vuxna genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. Under 2017 tillämpades bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner för SFI studieväg 1, 49 kronor per timme för studieväg 2 samt 37 kronor per timme för studieväg 3. På grund av ökade kostnader föreslås ett enhetspris för studieväg 2 på 54 kronor per timme och för studieväg 3 föreslås ett enhetspris på 41 kronor per timme. För SFI studieväg 1 föreslås oförändrat bilaterala förhandlingar. Utbildningsgruppen godkände förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Bengt Randén, Fredrik Zeybrandt, Ulrika Krabbe

35 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat med nedanstående ändringar: Under rubriken Göteborgsregionen som tillväxtmotor inom Västsverige, andra stycket, görs tillägget GRs hållning är att planens tillgängliga medel i större utsträckning bör fördelas utifrån att åstadkomma störst nytta för flest antal människor Samt under rubriken Processen med att ta fram en ny plan, fjärde stycket, stryka meningen GR:s uppfattning är att åtgärdsområdet Cykel hanteras på ett styvmoderligt sätt i processen kring framtagande av en ny plan och ersätta den med meningen GRs uppfattning är att processen i högre grad kunde tagit sin utgångspunkt i den av FS beslutade inriktningen Stärka cykeln som ett eget transportslag. Med en sådan inriktning som grund hade cykelns roll som alternativ till kortare resor i högre grad kunnat synliggöras. Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera protokollsparagrafen. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Förslag till regional plan finns att läsa på Västra Götalandsregionens webb och hämtas här. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Ärendet behandlades i förbundsstyrelsens presidium där ovannämnda ändringar i tjänstemannayttrandet föreslogs. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

36 Dnr: Tjänsteutlåtande Ingela Andreen Cecilia Kvist Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen, daterad , beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland Bakgrund och syfte Transportinfrastruktursplaneringen består av två delar, inriktnings- och åtgärdsplanering. I arbetet med inriktningsplaneringen beslutade förbundsstyrelsen ( 149) att nedanstående funktioner i transportinfrastrukturen är prioriterade i Göteborgsregionen. Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet Stärka cykeln som ett eget transportslag Tvära förbindelser med kollektivtrafikkapacitet Åtgärdsplaneringen påbörjades hösten 2016 efter att riksdagen antagit proposition Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Propositionen följs av ett regeringsdirektiv som underlag, dels för Trafikverket vid upprättande av nationell plan och dels för regioner/landsting vid upprättande av regionala/länsplaner. Regeringsdirektivet kom sent under våren vilket innebar att en stor del av planeringsprocessen med åtgärdsplaneringen tvingades genomföras innan de slutliga direktiven var kända. I direktivet klargjordes att Trafikverket och länsplaneupprättarna i sina prioriteringar även ska väga in förutsättningar för omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer investeringar för ökat bostadsbyggande förbättra förutsättningarna för näringslivet förstärka sysselsättningen i hela landet ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter ett inkluderande samhälle

37 För länsplaneupprättarna gäller det även att beakta result at från Sverigeförhandlingens pågående förhandlingar om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapacitet i transportsystemet och som leder till ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna. Som en del i att upprätta ett förslag till ny regional plan har VGR tidigare i processen önskat att kommunalförbunden identifierar och prioriterar de mest angelägna bristerna i respektive delregions transportinfrastruktur. Från GR:s sida redovisades följande brister som de mest angelägna: Brister i tillgänglighet och kapacitet i kollektivtrafiksystemets kopplingar mellan kollektivtrafiksystem Göteborg, Mölndal, Partille och Härryda (GMP+H) och anslutande regiontrafik. Bristen avser även behovet av kollektivtrafiklänkar som minskar barriäreffekter av Göta älv. Bristande väg- och kollektivtrafikkapacitet i starka gods- och pendlingsstråk - längs väg 160/169 - väg 155 inklusive förbindelse till Öckerö Brist på tvärförbindelse med kollektivtrafikkapacitet i stråket E6 Syd Väg 40 E20 Under våren 2017 har VGR haft ytterligare avstämningar med kommunalförbunden kring prioritering av brister inom regionala vägar, vilket legat till grund för VGR:s förslag till tidplan för genomförande av åtgärdsvalsstudier. För GR:s del gäller att åtgärdsvalsstudier kommer att påbörjas för väg 160 och 155 under 2018 och för tvärförbindelse E6 syd-väg 40 under 2020 eller senare. Pågående åtgärdsvalsstudier faller inte bort utan följer med i det fortsatta arbetet och ligger i planeringen före inspelade brister. Detta gäller t ex för del av väg 160, tvärförbindelse E20-väg 40 och väg 158. Sammanfattning av förslaget Ekonomiska förutsättningar VGR:s ekonomiska ram för perioden är preliminärt miljoner kronor. De definitiva ramarna för samtliga län/regioner beräknas fastställas av riksdagen våren Fördelning mellan åtgärdsområdena Resurserna i planen föreslås fördelas mellan sju olika åtgärdsområden. Andelen för de olika områdena är samma som i den nu gällande planen.

38 Åtgärdsområde Fördelning mnkr Fördelning % Regionala vägåtgärder ca 53 Kollektivtrafik ca 20 Samfinansiering av jvg nat plan 699 ca 11 Cykel 471 ca 7 Bidrag till kommuner 340 ca 5 (trafiksäkerhet och miljö) Samfinansiering av väg i nat 100 ca 2 plan Övrigt 136 ca 2 Totalt För anslaget Regionala vägåtgärder gäller att en mindre andel har avsatts för namngivna objekt än i den nu gällande planen och större andelar har avsatts för brister, mindre vägåtgärder och stråkpotter. Samtliga större namngivna objekt i förslaget följer med från nu gällande plan. Utifrån kommunalförbundens prioriteringar redovisas en lista över brister kopplat till regionala vägåtgärder där åtgärdsvals-studier kan påbörjas fr o m 2018 och med möjlig byggnation under senare delen av planperioden. Åtgärdsvalsstudierna ska vara transportslagsövergripande och studien kan resultera i förslag även för järnvägs-, kollektivtrafikoch cykelåtgärder. Användningsområdet mindre vägåtgärder avser i första hand tre- och fyrsiffriga vägar med fokus på åtgärder mellan 8 25 mnkr. För åtgärdsområdet Kollektivtrafik finns fyra olika användningsområden. Åtgärder som överstiger 25 mnkr anges som namngivna objekt och åtgärder som understiger 25 mnkr fördelas via potter. De flesta större namngivna objekten i förslaget följer med från nu gällande plan. För regionala kollektivtrafikanläggningar och åtgärder på kommunalt vägnät gäller 50 % statlig medfinansiering. För åtgärder på statliga vägar gäller 100 % statlig finansiering. VGR har under de senaste planomgångarna anslagit medel från den regionala planen till Samfinansiering av järnväg i den nationella planen. Ambitionen i den fortsatta satsningen är att genomföra standardhöjande åtgärder i samband med att Trafikverket utför underhållsåtgärder på de banor som har regiontrafik. Satsningarna gäller åtgärder på Kinnekullebanan, Bohusbanan, Älvsborgsbanan och Viskadalsbanan. Samfinansiering av väg nationell plan ligger kvar från den nu gällande planen och avser E20 Alingsås Vårgårda.

39 Sedan 2014 är Cykel ett eget åtgärdsområde med särskilt avsatta medel i den regionala planen. Avsatta medel fördelas på två olika kategorier, dels till cykelvägar på det statligt regionala vägnätet och dels som bidrag till cykelåtgärder på kommunalt vägnät. Behovet av cykelåtgärder är fortsatt stort. Bidrag till kommuner för trafiksäkerhet och miljö syftar till att stimulera till åtgärder för oskyddade trafikanter och att förbättra anslutningar till kollektivtrafik. Inom åtgärdsområdet Övrigt finns det möjlighet att ge bidrag till flygtrafikanläggningar, sjöfart och till lågtrafikerade landsbygdsvägar. En mer samlad effektbedömning av samhällsekonomisk nytta och transportpolitisk måluppfyllelse redovisas för vägåtgärder i planen men för övriga åtgärdsområden som exempelvis kollektivtrafik- och cykelåtgärder saknas motsvarande beräkningar. I framtagen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlas miljöaspekter kopplade till nationella miljökvalitetsmålen och sorteras efter de fyra fokusområdena Klimat, Hälsa och livskvalitet, Landskap och Resurser tillgängliga för människan. Synpunkter på planförslaget Inledningsvis vill vi framhålla att arbetet med att ta fram en regional plan har skett på ett inkluderande sätt trots den snäva tidsramen. Förslag till regional plan är ur ett läsbarhetsperspektiv strukturerad med tydliga kartor, tabeller och figurer. Dock kan figur tre, sid 14, med folkmängd i Västra Götaland och Halland misstolkas. Skillnaden i folkmängd mellan större och mindre tätorter illustreras otydligt då spannet inom en cirkel är extremt stort vilket ger en missvisande bild av framförallt Göteborgs tätort. GR ser positivt på att de tidigare identifierade bristerna i det regionala vägtransportsystemet inom GR- området, resulterat i att åtgärdsvalsstudier redan påbörjats för dessa brister eller kommer att startas inom de närmaste åren. Det är en fördel att en mindre andel i regionala vägåtgärder specificeras som namngivna objekt och att en större andel anges som brister, mindre vägåtgärder och olika potter. En sådan fördelning ger större flexibilitet i fortsatt arbete med genomförande av planen. Det är också positivt att utpekade brister inom åtgärdsområdet regionala vägåtgärder även kan användas till järnvägs-, kollektivtrafikoch cykelåtgärder. GR utgår från att samtliga sådana åtgärder finansieras till 100 % av den regionala planen.

40 Koppling mellan planförslag och antagna mål och strategier. Både på nationell och regional nivå finns ett antal mål och strategier formulerade som syftar till att styra samhällsplaneringen i en mer hållbar utveckling. Inför upprättande av nationell respektive regional plan för transportinfrastrukturen har en rad förutsättningar ytterligare specificerats som stärker den tidigare inriktningen bl a vad gäller de transportpolitiska målen, mål om begränsad klimatpåverkan och strategier för en ökad samordning mellan bostadsbyggande och infrastruktur. I regeringens direktiv inför åtgärdsplaneringen, vad gäller de regionala planerna, anges särskilt att förutsättningar för att möta behov av ökat bostadsbyggande kopplat till statlig infrastruktur ska vägas in vid prioriteringar samt att föreslagna åtgärder för persontransporter bör bidra till att andelen kollektivtrafik ökar. GR:s styrdokument Hållbar tillväxt med särskilt fokus på hållbar regional struktur och med en uttalad strategi om att - utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med attraktiv kollektivtrafik -, utgör ett viktigt underlag för GR:s ställningstagande i den pågående beslutsprocessen kring de nya planerna. GR anser inte att VGR:s Förslag till regional plan för transportinfrastrukturen återspeglar de mål och direktiv som ska ligga till grund för den nya planen på ett fullgott sätt. Ett större fokus måste ligga på det hållbara transportsystemet och förslag till åtgärder måste på ett tydligt sätt vara kopplat till bostadsbyggandet och näringslivsutveckling i regionen. I det fortsatta arbetet med att fastställa vilka åtgärder som ska genomföras från de medel som idag endast anges som brister, potter, stråkmedel etc, förutsätter GR att huvuddelen avsätts till åtgärder som bidrar till ett mer hållbart fossiloberoende transportsystem. Göteborgsregionen som tillväxtmotor inom Västsverige Inom Västra Götalandsregionen bor det ca 1,67 miljoner invånare vid årsskiftet 2016/2017 varav 55 %, bor inom GR-området. Enligt VGR:s senaste befolkningsprognos förväntas befolkningen öka till drygt 1,9 miljoner invånare år 2030 och merparten av tillväxten förväntas ske inom GR-området. Antalet arbetsplatser inom området förväntas också öka kraftigt under planperioden. En sådan tillväxt inom GR-området kommer att ställa mycket höga krav på ett fungerande transportsystem.

41 Källa: Befolkningsprognos Västra Götaland (Rapport 2016:7) VGR:s förslag till regional plan svarar inte på ett fullgott sätt upp mot den tillväxt som förväntas inom olika delar av regionen under prognosperioden fram till För att uppnå politiska mål om ett transportsystem som är hållbart, robust och effektivt med god kapacitet krävs en annan fördelning av tillgängliga medel mellan de olika delområdena inom Västra Götalandsregionen. Fördelningen måste i högre utsträckning bygga på befolkningstal, resandetal, trafikflöden etc. Den regionala planens koppling till Sverigeförhandlingen och nationell plan I direktivet inför åtgärdsplaneringen framkommer att resultat från Sverigeförhandlingen, om åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande, skall beaktas av länsplaneupprättarna. GR förutsätter att den slutliga regionala planen tydligt innefattar en avsättning med 10 tkr/bostad relaterat till uttalad investeringsvolym för de kollektivtrafikobjekt som kopplas till bostadsåtagande i Sverigeförhandlingen. GR:s hållning är att investeringar inom ramen för Sverigeförhandlingen inte ska tränga ut medel från regional plan. GR förutsätter att den regionala planens ram förstärks med medel för åtgärder inom transportsystemet och som leder till ökat bostadsbyggande enligt avtal i Sverigeförhandlingen.

42 Vad gäller Sverigeförhandlingens uppdrag om ny stambana så stödjer GR skrivningen i förslag till regional plan att delen Mölnlycke Bollebygd i gällande nationell plan fortsatt prioriteras och fullföljs med nödvändiga resterande medel. I den nu gällande nationella planen för transportinfrastruktur finns medel avsatta för etappen Mölnlycke Bollebygd. I direktivet inför åtgärdsplanering finns inget angivet som tyder på att resterande finansiering för färdigställande av etappen Mölnlycke Bollebygd är ett prioriterat objekt. GR ser med oro på att de anslagna medlen i gällande nationell plan kan komma att lyftas ut och att utbyggnad av järnväg mellan Göteborg och Borås skjuts allt längre fram i tiden. Berörda kommunalförbund och kommuner har under en lång tidsperiod anpassat samhällsplanering utifrån att en ny järnväg mellan Göteborg - Borås ska byggas ut under överskådlig tid. Samhällsplaneringen utgår från att resandet i framtiden sker i ett mer hållbart transportsystem och att tillgången till regional tågtrafik är en viktig grund för en fortsatt utveckling i stråket. Processen med att ta fram en ny plan Den planeringsmodell som tillämpas vid upprättande av nationell respektive regional plan för transportinfrastrukturen innebär fortfarande ett nytt arbetssätt för många inblandande parter och skapar därför osäkerhet och frustration över hur processen genomförs. Den snäva tidsplan som idag ges för kommuna lförbunden att, tillsammans med medlemskommunerna, identifiera brister i transportsystemet, ger inte tillräckligt utrymme för analyser, utvärderingar och ställningstagande kring olika prioriteringar. För att få ett bra underlag vid olika beslutstillfällen krävs att analyser och utredningar fasas in i processen i ett långt tidigare skede än vad som nu görs. Ett sådant arbete kan göras gemensamt av trafikverket, VGR, länsstyrelsen och kommunalförbunden. Statlig finansiering och medfinansiering av transportinfrastrukturen görs genom olika kanaler, vilket innebär att det är svårt att få en överskådlig bild av helheten exempelvis inom ett storstadsområde. För Göteborgsområdet gäller statlig finansiering genom nationell respektive regional plan, Västsvenska paketet, Sverigeförhandlingen (nya stambanor och storstadsavtal) och stadsmiljöavtal. En mer samlad beskrivning över olika finansieringsformer och planerade åtgärder behöver tas fram gemensamt av VGR och Trafikverket så att kommunalförbunden och kommunerna ges möjlighet till bättre ställningstagande.

43 De delregionala kollektivtrafikråden/kommunalförbunden måste också bli mycket mer delaktiga i processen kring hur brister i kollektivtrafiksystemet arbetas fram. Enligt GR:s uppfattning har planen för mycket fokus på resecentrum och bör i stället innefatta mer stråk- och framkomlighetsåtgärder för att bättre uppfylla målsättningar om minskade restidskvoter för kollektivtrafiken kopplat till planerad utbyggnad av bostäder och verksamheter. GR:s uppfattning är att åtgärdsområdet Cykel hanteras på ett styvmoderligt sätt i processen kring framtagande av en ny plan. Andel som avsätts för åtgärdsområdet Cykel är förhållandevis lågt då Västra Götalandsregionen har en av de lägsta cykelandelarna i Sverige Samtidigt ökar cykelförsäljningen och tendensen är att både cyklingen generellt och den genomsnittliga färdlängden per cykelresa ökar, särskilt i de större städerna med förortskommuner. VGR hänvisar under åtgärdsområde Cykel till den strategi som tagits fram under innevarande planeringsperiod, med vision, mål och prioriteringsprinciper, som ska stödja arbetet med cykelåtgärder längs det statliga och regionala vägnätet. GR anser att visionen brister i tydlighet när det gäller cykelns roll i det hållbara transportsystemet. Dessutom saknas konkreta strategier och mätbara mål som skulle kunna göra cykel till ett fullvärdigt transportslag och främja integreringen med övrig infrastrukturplanering. Brister inom kollektivtrafiken oc h cykelåtgärder bör också effektbedömas på liknande sätt som vägåtgärderna, var och en för sig eller i kombination, för att kunna göra likvärdiga värderingar mellan olika brister i transportsystemet. Från GR:s sida ser vi nödvändigheten av att processen med att arbeta fram brister inom transportsystemet förändras till nästa revidering av nationell och regional plan. Ett transparent styrsystem måste ligga till grund för ett sådant arbete. Fler och mer genomarbetade analyser krävs för att göra avvägningar mellan olika brister. Transportslagsövergripande bedömningar behöver analyseras och kopplingar mellan transportinfrastruktur, bostadsbyggande, utveckling av arbetsmarknaden och sociala aspekter, måste belysas på ett mer tydligt sätt. GR ser fram emot att, i samverkan med VGR m fl, påbörja ett sådant utvecklingsarbete så snart som möjligt.

44 Miljöbedömning av planen Miljöbedömningen av planen har genomförts med redovisning av tre olika planalternativ (Nollalternativ, Planalternativ respektive Klimatalternativ) som värderas efter nationella miljökvalitetsmål och de fyra fokusområdena Klimat, Hälsa och livskvalitet, Landskap och Resurser tillgängliga för människan. Enligt GR:s uppfattning har MKB:n genomförts på ett bra sätt. Resultatet av effektbedömningen av de tre olika planalternativen i MKB:n borde dock beaktas i högre utsträckning vid utarbetande av förslag till ny regional plan. GRs samlade bedömning är att förslaget till regional plan inte i tillräckligt hög grad bidrar till VGR:s mål om en fossiloberoende region 2030.

45 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Projektavtal, Projekt 102 Västlänken: byggnation Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna föreliggande projektavtal Projekt 102 Västlänken: byggnation, daterat Sammanfattning Förbundsstyrelsen beslutade ( 205) att godkänna paraplyavtal för Västsvenska paketet. Paraplyavtalet syftar till att tydliggöra den övergripande styrningen av kommande insatser inom Västsvenska paketet. Samtliga parter har godkänt paraplyavtalet. De till paraplyavtalet underliggande projektavtalen reglerar innehåll, kostnader, finansiering och genomförandetid för olika åtgärder. Projektavtalen beslutas successivt under paketets genomförandetid. Nu föreliggande projektavtal avser Projekt 102, Västlänken: byggnation. Avtalet är berett inom parternas gemensamma organisation. Beslut att godkänna avtalet fattades av Väst svenska paketets ledningsgrupp Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

46 Dnr: Tjänsteutlåtande Maria Sigroth Projektavtal, Projekt 102 Västlänken: byggnation Bakgrund och syfte Västsvenska paketet innehåller infrastruktursatsningar på kollektivtrafik, järnväg och väg som ska bidra till att skapa en större arbetsmarknad och därmed främja sysselsättning och tillväxt. Satsningar ska även bidra till att minska trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i infrastrukturen genom ökad kapacitet. Paketet är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Trafikverket. De gemensamma målen med Västsvenska paketet är: Större arbetsmarknadsregioner En attraktiv kärna och utveckling längs huvudstråken En konkurrenskraftig kollektivtrafik En god livsmiljö Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften Sammanfattning Förbundsstyrelsen beslutade ( 205) att godkänna paraplyavtal för Västsvenska paketet. Paraplyavtalet syftar till att tydliggöra den övergripande styrningen av kommande insatser inom Västsvenska paketet. Samtliga parter har godkänt paraplyavtalet. De till paraplyavtalet underliggande projektavtalen reglerar innehåll, kostnader, finansiering och genomförandetid för olika åtgärder. Projektavtalen beslutas successivt under paketets genomförandetid. Nu föreliggande projektavtal avser Projekt 102 Västlänken: byggnation. Avtalet är berett inom parternas gemensamma organisation. Beslut att godkänna avtalet fattades av Västsvenska paketets ledningsgruppen

47 Projektavtal Västlänken En ny järnvägsförbindelse, Västlänken, ska som en del av det Västsvenska paketet byggas genom de centrala delarna av Göteborg. I Projektet ingår tre nya stationer för pendel- och regiontåg; vid Göteborg Central, vid Haga och vid Korsvägen. I nordost ansluter Västlänken till järnvägsprojektet Olskroken planskildhet och i Almedal i söder, till Kust till kustbanan och Västkustbanan. Projekt 101, Västlänken: projektering och förberedande arbeten inför byggstart har reglerats i tidigare avtal. Det nu föreliggande avtalet, Projekt 102, Västlänken: byggnation, reglerar omfattning, finansiering, genomförande och färdigställande av Västlänken. Projektet regleras även i genomförandeavtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad. Ytterligare avtal som reglerar genomförandet är aktuella. Dessa avtal träffas mellan Trafikverket och direkt utförande part. GR är inte en direkt utförande part.

48 Godkänt av ledningsgruppen för Västsvenska paketet Trafikverket och Västra Götalandsregionen och Region Halland och Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund PROJEKTAVTAL VÄSTLÄNKEN: BYGGNATION PROJEKT 102 PROJEKTAVTAL SOM HÖR TILL PARAPLYAVTAL FÖR GENOMFÖRANDE AV VÄSTSVENSKA PAKETET

49 2

50 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Definitioner Avtalets omfattning Beskrivning av projektet Finansiering Projektets genomförande Avtalstid

51 Mellan (1) Trafikverket, org.nr , och (2) Västra Götalandsregionen, org.nr , och (3) Region Halland, org.nr , och (4) Göteborgs Stad, org.nr , och (5) Göteborgsregionens kommunalförbund, org.nr har träffats följande PROJEKTAVTAL FÖR VÄSTLÄNKEN: BYGGNATION PROJEKT 102 4

52 1. Bakgrund och syfte För beskrivning av bakgrund och syfte med Västsvenska paketet som helhet, se Paraplyavtalet. En ny järnvägsförbindelse, Västlänken, ska som en del av det Västsvenska paketet byggas genom de centrala delarna av Göteborg. Projektet omfattar en ca 8 km lång järnvägsanläggning, varav ca 6,6 km i tunnel. I Projektet ingår tre nya stationer för pendeloch regiontåg; vid Göteborg Central, vid Haga och vid Korsvägen. I nordost ansluter Västlänken till järnvägsprojektet Olskroken planskildhet och i Almedal i söder, vid kommungränsen mellan Göteborg och Mölndal, till Kust till kustbanan och Västkustbanan. Av kostnads-, effektivitets- och tekniska skäl behöver ett samordnat genomförande ske av projekten Västlänken och Olskroken planskildhet. I Medfinansieringsavtalet med tillägg i Block 1 innefattas kostnader för Västlänken om 20 miljarder kronor. Genom Block 1 och Block 2 har från Västsvenska paketet tilldelats 2,5 miljarder kronor till projekt 101 Västlänken: projektering och förberedande arbeten inför byggstart. Detta Projektavtal träffas mellan Parterna i Västsvenska paketet för att reglera omfattning, finansiering, genomförande och färdigställande av Projekt 102 Västlänken: byggnation. Genomförandet av Projektet regleras även av genomförandeavtal för detaljplaner för järnvägstunneln träffat mellan Trafikverket och Göteborgs Stad i mars Ytterligare avtal som reglerar genomförandet av Projektet är aktuella. Dessa avtal träffas mellan Trafikverket, såsom Utförande part, och direkt berörda parter. 5

53 2. Definitioner I detta avtal används samma definitioner som i Paraplyavtalet med följande undantag: Projektet avser Projekt 102 Västlänken: byggnation. 3. Avtalets omfattning 3.1 Detta Projektavtal omfattar genomförande av Projektet avseende a) Projektets totalkostnad, omfattning och innehåll, enligt beskrivning i kap 4 b) finansiering från Västsvenska paketet, enligt kap 5 c) utföraransvar, ägande av Anläggningar och planerad genomförandetid enligt kap Utöver bestämmelserna enligt detta Projektavtal, gäller för Projektet även bestämmelserna enligt Paraplyavtalet. 3.3 I detta Projektavtal anges alla belopp i 2009 års prisnivå. 6

54 4. Beskrivning av Projektet 4.1 Projektet omfattar Anläggning och åtgärder enligt vad som framgår av järnvägsplan Västlänken, TRV 2013/ Den huvudsakliga omfattningen av Projektet framgår av översiktskartan i bilaga 1. Stationernas entréer är i nedanstående beskrivning och på kartan numrerade från E1 till E10. Projektets totalkostnad är beräknad till 20 miljarder kronor. 4.2 Anläggningen tar sin början med en ny dubbelspårsbro över väg E6 vid Olskroken i nordost. Spåren går därefter ner i ett betongtråg som ansluter till tunnelmynningen på Gullbergets östra sida. Här börjar den ca 6,6 km långa järnvägstunneln som mynnar i Almedal, ca 4 km som bergtunnel och resterande del som betongtunnel. För att kunna bygga järnvägstunneln iordningställs ett antal arbetstunnlar som i driftskedet kommer att nyttjas som servicetunnlar. Undantaget är servicetunnel Kungshöjd som kommer att iordningställas men inte användas som arbetstunnel för transporter under byggtiden. På tunnelsträckan byggs tre nya underjordiska stationer, Station Centralen, Station Haga och Station Korsvägen. Samtliga stationer är planerade att bli fyrspårsstationer. Station Centralen blir från början fullt utbyggd som fyrspårsstation medan stationerna Haga och Korsvägen i en första etapp byggs med två spår och en plattform. I Projektet ingår förberedande arbeten för att i en senare etapp kunna bygga ytterligare dubbelspår och plattformar vid stationerna Haga och Korsvägen. 4.3 Olskroken Station Centralen Efter den nya dubbelspårsbron över E6 fortsätter järnvägen i betongtråg som övergår i betongtunnel närmast öster om Gullberget, innan järnvägen går ner under berget, varpå Skansen Lejonet är belägen, och vidare i betongtunnel fram till Station Centralen, som ligger ca 12 m under markytan. Från stationen leder tre uppgångar: en uppgång mot Gullbergsvass, E1, en uppgång i anslutning till Nils Ericssonterminalen, E2, och en uppgång med två entréer, E3 och E4, i anslutning till/närheten av Nordstan respektive Kanaltorget. 4.4 Station Centralen Station Haga Mellan Centralen och Stora Hamnkanalen går järnvägen i betongtunnel. Efter passage under Stora Hamnkanalen övergår den i bergtunnel, genom Otterhällan och fram till Rosenlundskanalen, där det åter blir betongtunnel fram till Station Haga. Utmed sträckan anläggs tre servicetunnlar, servicetunnel Kvarnberget med infart via en befintlig tunnelmynning vid Smedjegatan, servicetunnel Otterhällan med befintlig tunnelmynning från Stora Badhusgatan och servicetunnel Kungshöjd med 7

55 tunnelmynning från Rosenlundsgatan. Servicetunnel Kungshöjd kommer att anläggas men inte öppnas för transporter under byggtiden. Större delen av Station Haga byggs i berget under Haga kyrkoplan på ett djup av m under markytan. Stationen har två uppgångar: en med entré, E5, i alléstråket och ytterligare en entré, E6, vid Pustervikskajen, samt en uppgång som leder till en entré, E7, i Handelshögskolans kvarter. 4.5 Station Haga Station Korsvägen Mellan Station Haga och Station Korsvägen går järnvägen i bergtunnel. Från den södra änden av Station Haga till Station Korsvägen löper en parallell servicetunnel, servicetunnel Haga-Korsvägen, utmed den västra och södra sidan av järnvägstunneln. Denna ansluts till markytan via servicetunnel Haga som mynnar ut vid Linnéplatsen och servicetunnel Korsvägen som mynnar ut vid Södra vägen nedanför Carlanderska sjukhuset. Station Korsvägen ligger i berg under Renströmsparken/universitetsområdet och Liseberg samt i betongkonstruktion under Korsvägen. Stationen är belägen ca 17 m under markytan vid Korsvägen och ca 32 m under markytan vid Renströmsparken. Stationen har två uppgångar: en uppgång med entré, E8, vid Renströmsparken, en uppgång vid Korsvägen med en entré, E9, i Korsvägen och en entré, E10, nära evenemangsstråket, Liseberg och Svenska mässan. Vid Station Korsvägens östra ände löper servicetunnel Liseberget från järnvägstunneln och ansluter mot Södra vägen. 4.6 Station Korsvägen Almedal Öster om Station Korsvägen fortsätter järnvägen i betongtunnel under norra delen av Liseberg och Mölndalsån. Öster om Mölndalsån går tunneln in i berget under E6/E20 och Gårdatunneln för att ansluta som ytspår i Almedal till Västkustbanan, Kust till kustbanan och till ett vändspår. Utmed järnvägstunneln löper en parallell servicetunnel, servicetunnel E6-Almedal, från E6/E20 i norr fram till passagen av samma väg i söder. Tunneln förbinds med markytan via servicetunnel Skår som mynnar ut vid Sankt Sigfridsgatan. 4.7 Utrymningsvägar, service- och ventilationsschakt m.m. Utöver uppgångar från stationer och servicetunnlar kommer tre serviceschakt, vid Gullbergsvassgatan, Kruthusgatan och Sankt Eriksgatan, att byggas. På denna sträcka byggs ingen parallell servicetunnel. Syftet med serviceschakten är huvudsakligen att möjliggöra utrymning och insats av räddningstjänsten vid en eventuell olycka. Förutom att ge åtkomst till järnvägstunneln har servicetunnlarna och serviceschakten utrymmen för tekniska installationer. För järnvägstunneln mellan stationerna finns två ventilationsschakt som ventilerar ut luft från tunneln, 8

56 vid korsningen Sankt Eriksgatan/Smedjegatan och vid Föreningsgatan. Stationerna kommer att ligga under markytan men entréhallar, utrymningsvägar från teknikutrymmen, ventilationstorn, överbyggnader för tryckutjämnings- och brandgasschakt respektive drag- och inspektionsbrunnar m.m. innebär anläggningar ovan jord. Placering framgår av järnvägsplanens plankartor och profilritningar. 5. Finansiering 5.1 Utöver de medel om totalt 2,5 miljarder kronor som i Block 1 och Block 2 avsatts till projekt 101 Västlänken: projektering och förberedande arbeten inför byggstart, avsätts med detta Projektavtal ytterligare totalt 17,5 miljarder kronor från Västsvenska paketet för genomförande och färdigställande av Projektet. 5.2 Prisomräkning av ovanstående belopp görs med Trafikverkets investeringsindex för banhållning. 9

57 6. Projektets genomförande 6.1 I det följande regleras Projektets genomförande med avseende på ansvar för utförande, planerad genomförandetid och framtida ägande av Anläggningar. 6.2 Trafikverket är Utförande part och ges rätt och skyldighet att slutföra hela Projektet med de medel som avsatts i Block 1 och Block 2 samt de i detta Projektavtal enligt kap 5 avsatta medlen, sammanlagt 20 miljarder kronor från Västsvenska paketet. 6.3 Av kostnads-, effektivitets- och tekniska skäl kommer genomförandet av Projektet ske samordnat med det anslutande projektet Olskroken planskildhet, som inte är en del av det Västsvenska paketet. Gränsen mellan de båda projekten framgår av bilaga Järnvägsplan för Projektet bedöms vinna lagakraft under första halvåret 2017 och miljödom under hösten Detaljplanerna för järnvägstunneln bedöms vinna lagakraft och byggstart kunna ske i början av Detaljplanerna för stationerna bedöms vinna lagakraft under 2019 och framåt. Projektet beräknas vara färdigställt och hela järnvägsanläggningen i drift Trafikverket ska äga de nya Anläggningar som omfattas av Projektet, med undantag av Anläggningar för vilka annat ägande regleras i genomförandeavtal och andra särskilda överenskommelser mellan Utförande part och berörda anläggningsägare. 6.6 I genomförandeavtalet för detaljplaner för järnvägstunneln, träffat i mars 2016, kvarstår fyra delfrågor oreglerade p 21 i avtalet. Parterna är överens om att de frågorna regleras mellan Göteborgs Stad och Trafikverket (Projekt Västlänken) i ett tillägg till genomförandeavtalet. Utöver detta tillägg avser Göteborgs Stad, Trafikverket (Projekt Västlänken) och Västtrafik AB träffa avtal för stationerna. 10

58 7. Avtalstid Detta Projektavtal gäller från och med den dag Parterna undertecknat avtalet till och med den dag Projektet färdigställts i sin helhet och slutlig ekonomisk reglering har skett. Detta Projektavtal har upprättats i fem (5) likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Göteborg den Trafikverket Göteborg den Västra Götalandsregionen Namnförtydligande: Namnförtydligande: Göteborg den Region Halland Göteborg den Göteborgs Stad Namnförtydligande: Namnförtydligande: Göteborg den Göteborgsregionens kommunalförbund Namnförtydligande: Bilagor: 1. Översiktskarta, Olskroken planskildhet och Västlänken 11

59 12

60 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Utställningshandling, översiktsplan Partille kommun, Partille 2035 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande daterat med ändringen att under rubriken Mobilitet och nåbarhet stryka stycket: I planförslaget kvarstår en otydlighet kring hur Partille tänker sig hantera en prognostiserad ökning av biltrafiken. GR ställer sig frågande till om det är möjligt att prioritera yteffektiva transportslag för att främja hållbara resmönster och samtidigt framhålla att bilen kommer att ha en fortsatt framträdande roll med opåverkad framkomlighet. Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera protokollsparagrafen. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad beretts tillfälle att i utställningsskede yttra sig överkommunens förslag till översiktsplan, Partille Bearbetat förslag till översiktsplan går att läsa i sin helhet på kommunens webbsida via: Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Ärendet behandlades i förbundsstyrelsens presidium där en strykning av ovannämnda stycke i tjänstemannayttrandet föreslogs. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

61 Dnr: Tjänsteutlåtande Jonas Åker Zeander Utställningshandling, översiktsplan Partille kommun, Partille 2035 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte GR har tidigare yttrat sig över förslag till översiktsplan som skickades ut på samråd Under våren har Partille kommun sammanställt inkomna synpunkter och ett förslag till översiktsplan ställts ut fr.o.m t.o.m ÖP 2035 fokuserar på att bygga en hållbar sammanhållen bebyggelse. Det ska ske främst genom att förtäta med blandstad och förändra transportmönster. Partille kommun vill utgå ifrån den infrastruktur och service som redan finns när nybyggnation planeras, samt att utveckling ska ske i samklang med natur- och kulturvärden. Kommentarer Övergripande Generellt sätt har planförslaget sedan samrådsskedet förtydligats och gjorts mer tillgängligt för läsaren. Tungt bärande begrepp har förklarats närmare och kartorna i dokumentet har setts över och delvis kompletterats. Avsnitt som av GR bedömts ha stor vikt för det mellankommunala samarbetet har till viss del utvecklats. Dock anser GR att det kvarstår en viss otydlighet och tveksamhet när det gäller hur man har tänkt uppnå målen. Nedan fördjupar därför GR sitt resonemang kring några av de frågeställningar som lyftes i samrådsskedet: Bebyggelseutveckling och befolkningstillväxt GR har efterlyst en mer utförlig beskrivning av begrepp för att i kommande planeringsprocesser underlätta för både kommunen och övriga aktörer. I samrådsredogörelsen menar Partille kommun att koncepten blandstad och förtätning kan ta sig olika ut i olika delar av kommunen och att det är viktigt att utvecklingen bör ske utifrån områdets karaktär och behov. GR håller med om att det är viktigt att se till ett områdes särart, men hade uppskattat exempel på hur man har tänkt tillämpa koncepten, samt ett förtydligande av de specifika kvalitéer som eftersträvas inom olika typer av områden.

62 Partilles ambition är att gå från förort till förstad är i hög grad beroende av att man lyckas uppnå den täthet som krävs för att ge underlag till kollektivtrafik och service. GR hade därför gärna sett en diskussion kring hur en bebyggelsetillväxt genom naturliga årsringar är tänkt att leda till den täthet som eftersträvas. Precis som Länsstyrelsen tidigare anfört har Partille en betydelsefull roll att fylla för att behovet av nya bostäder ska kunna tillgodoses i regionen. Partille har som mål att nå invånare kring år GR hade välkomnat att kommunen i sin planering tagit högre höjd för att möta ett ökat regionalt bostads- och servicebehov. I samrådsredogörelsen hänvisas till en kommande revidering av bostadsförsörjningsprogrammet. Mobilitet och nåbarhet Nya vägobjekt i nya sträckningar, innebär på kort sikt en ökad kapacitet i transportsystemet, men på längre sikt alstras ny trafik. GR hade föredragit om planförslaget hade tagit sin utgångspunkt i nåbarhet och behov av mobilitet, samt analyserat hur möjliga åtgärder påverkar såväl Partille som regionen över tid. GR efterlyser en diskussion kring de föreslagna stråken och tvärförbindelsernas relation till strukturbilden. I planförslaget kvarstår en otydlighet kring hur Partille tänker sig hantera en prognostiserad ökning av biltrafiken. GR ställer sig frågande till om det är möjligt att prioritera yteffektiva transportslag för att främja hållbara resmönster och samtidigt framhålla att bilen kommer att ha en fortsatt framträdande roll med opåverkad framkomlighet. Mellankommunal samverkan GR skulle gärna ha sett en utförligare beskrivning av Partille i förhållande till sin omvärld. En fördjupad omvärldsanalys hade kunnat lyfta planförslaget och ta in nya dimensioner och perspektiv kring samverkan, ömsesidigt beroende och möjligheten att påverka i en föränderlig värld. I Delsjön-Härskogenkilen finns mycket höga värden i form av naturupplevelser, biologisk mångfald och kulturhistoriska miljöer. GR delar till fullo Partilles syn att samverkan kring planering och åtgärder bör utvecklas och skulle därför gärna se en konkretisering av syfte och mål. Rekommendationerna från projektet Delsjön-Härskogenkilen, kan med fördel utgöra ett underlag i kommunens fortsatte arbete. I Trafikverkets tidigare remissvar betonas vikten av att järnvägssystemet kan möta den ökade efterfrågan på person- och godstransporter, om nationella och regionala klimatmål ska kunna nås. Kapaciteten på Västra stambanan behöver förbättras vilket på sikt kan innebära fler järnvägsspår genom Partille. Kommunens hållning är att en expansion av tågtrafiken inte får föranleda ens marginella försämringar avseende t.ex. buller och barriäreffekter. För att minimera negativa

63 effekter krävs såväl nytänkande som ett nära samarbete mellan samtliga parter i hela planeringsprocessen så att hela stråket kan utvecklas i enlighet med tillväxtmålen.

64 Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program tidplan för remisshantering Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna utsänt förslag till tidplan för remisshantering kring Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program Förbundsstyrelsen föreslås uppdra åt förbundsdirektören att utifrån genomfört remisseminarium med förbundsstyrelsen och kommunchefer samt i fortsatt dialog med berörda aktörer i medlemskommunerna, ta fram ett förslag till remissvar för behandling och beslut enligt föreslagen tidplan. Sammanfattning av ärendet Business Region Göteborg (BRG) har fått uppdraget att ta fram ett näringslivsstrategiskt program för Göteborgs stad som ska gälla En första version av remissversionen bifogas här. Programmet ska innehålla en målbild med ett regionalt perspektiv kring hur näringslivet ska uppfatta Göteborgsregionen samt strategier för hur staden ska arbeta för att uppnå målbilden. Under 2017 har ett stort antal möten, informationstillfällen och workshops genomförts med näringsliv, akademi och science parks samt förvaltningar och bolag i staden. I maj gjordes avstämningar med GR, VGR och Länsstyrelsen. GRs kommunchefsnätverk fick information 3 mars, 5 maj och 16 juni. Förbundsstyrelsen informerades 23 september Den 25 september beräknas en slutversion vara klar och sändas på remiss till kommunala nämnder och styrelser, inklusive GRs förbundsstyrelse. Ett remisseminarium med förbundsstyrelsen och kommuncheferna äger rum i samband med styrelsekonferensen 29 september. Därefter vidtar arbetet med GRs remissvar. Preliminärt remissvar presenteras för förbundsstyrelsen 20 oktober. Då tiden är knapp och remissvaret ska vara inlämnat senast 25 november är

65 förslaget att presidiet får uppdraget att besluta om remissvaret den 20 november efter möjligheter till inspel från förbundsstyrelsen via e-post. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

66 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen GR i samverkan med Göteborgs stad genom Business Region Göteborg AB (BRG) Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Sammanfattning av ärendet Den samarbetsmodell mellan GR och BRG som etablerades 2002 innebär i korthet att det regionala uppdraget regleras i BRGs stadgar och ägardirektiv, att GR har tre styrelseplatser och att ett årligt stöd för det regionala uppdraget på 20 mkr transfereras från kommunerna via GR. Samarbetsmodellen har dock inte varit tydligt beskriven i något samverkansavtal. Under 2014 påbörjade GR och BRG tillsammans ett arbete med att ta fram ett samverkansavtal sinsemellan. Arbetet med samverkansavtalet avbröts i avvaktan på eventuella konsekvenser som bolagsöversynen i Göteborgs Stad skulle kunna få. Parterna beslöt under våren 2017 att låta göra en uppdaterad analys och genomgång av de legala förutsättgarna för det fortsatta samarbetet. Den samlade bedömningen är att BRG och GR bör kunna fortsätta samarbetet genom ett samarbetsavtal. Bedömningen är att upphandlingsplikt inte föreligger, och att det därför inte föreligger några hinder att i ett avtal reglera hur parterna framgent önskar samarbeta. Presidiet uppdrog vid sammanträdet åt förbundsdirektören att i samverkan med bolagets VD ta fram ett förslag till samverkansavtal avseende näringslivsutveckling mellan BRG samt GR och dess medlemskommuner. Presidiets beslut bekräftades vid ett samråd mellan presidierna för GRs och BRGs styrelser då VD för BRG fick samma uppdrag och då en tidplan för det gemensamma arbetet fastställdes. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

67 Tjänsteskrivelse Gunnel Rydberg Helena Söderbäck GR i samverkan med Göteborgs stad genom Business Region Göteborg AB (BRG) Bakgrund Det regionala samarbetet kring näringslivsfrågor inom Göteborgsregionen förstärktes under 1990-talet. Sedan år 2000 sker det regionala näringslivssamarbetet för medlemskommunerna via Business Region Göteborg AB (BRG), ett av Göteborgs stad helägt bolag med uppdraget att i samverkan med Göteborgsregionens medlemskommuner verka för en hög sysselsättning och ett differentierat näringsliv i Göteborgsregionen. (Bolagsordningen 3). I nuläget transfereras varje år 20 mkr från medlemskommunerna via GR till BRG för det regionala näringslivsuppdraget. BRG har sitt ursprung i det tidigare Näringslivssekretariatet i Göteborgs stad. Inför ett fördjupat samarbete i Göteborgsregionen kring näringslivsarbetet 1995 bildades tre arbetsgrupper med samtliga näringslivsansvariga i Göteborgsregionens kommuner som tog fram ett förslag till arbetsmodell Förslag till regionalt samarbete inom näringslivsutveckling i Göteborgsregionen. Aktiviteter som då definierades för regionalt samarbete var marknadsföring, bransch- /projektarbeten, företagsutveckling, mark/lokalfrågor och etableringsservice, beståndsvård av större företag, branschutveckling, nyföretagande och EU-projekt. I förslaget konstaterades att samtliga frågor som berör näringslivsutveckling är beroende av en stark regional förankring. Det slogs fast att såväl Näringslivssekretariatets som kommunernas resurser används och ska användas både lokalt och regionalt parallellt, vilket skapar mervärden och är en förutsättning för arbetet. Därför föreslogs varje kommun avsätta minst en kvalificerad heltidsresurs för arbete med näringslivsfrågor och med sin bas i hemkommunen. Av denna resurs skulle minst 50 procent avsättas till gemensamma regionala projekt, ledda av Näringslivssekretariatet. Förbundsstyrelsen beslöt att godkänna förslaget samtidigt som det beslöts om en gemensam överläggning mellan

68 kommunstyrelsernas presidier för information och fortsatt diskussion utifrån arbetsmodellen lämnade Näringslivssekretariatet, med stöd av näringslivssekreterarna, ett förslag till utvecklat uppdrag till GRs förbundsstyrelse angående Näringslivsutveckling i Göteborgsregionen, som redogjorde för ny inriktning, samarbetsavtal och finansiering inför en kommande bolagisering. Förslaget innebar följande: Det regionala anslaget till Näringslivssekretariatet i Göteborg, avsett för arbetet med regionala näringslivsfrågor, ökades från 0,6 mkr (600 kkr) till 7,67 mkr (7 670 kkr )per år. Ökningen skulle ske stegvis under Det begärda anslaget baserade sig på Näringslivssekretariatets totala budget år 1999, ca 38 mkr, motsvarande 46 kr/invånare i Göteborgsregionen, minskad med Göteborgs stads andel. Motivet till en ökad regional medfinansiering var att det regionala ansvaret (sedan 1996) inneburit ökade baskostnader som Näringslivssekretariatet hittills inte begärt kompensation för. Nu behövde dessutom samarbetet ytterligare utvecklas. Medlemskommunernas medverkan i regionala näringslivsprojekt kunde innebära ytterligare kommunal medfinansiering. Näringspolitiska delegationens sammansättning skulle svara mot Göteborgsregionens kommunalförbunds insats, dvs. styrelseplatser i proportion till anslagsbelopp. Förslaget behandlades i särskilda överläggningar med KS-presidierna i medlemskommunerna och diskuterades även vid förbundsstyrelsens konferens i maj Något formellt beslut i förbundsstyrelsen fattades ej. Det nya arbetssättet började tillämpas fr.o.m då också bolaget BRG bildades. I GRs budget 2001, antagen av förbundsstyrelsen i september 2000, föreslogs fr.o.m en särskild avgift från medlemskommunerna till BRG via GR, som föreslogs uppgå till totalt 10 mkr 2001 och 20 mkr Fr.o.m höjdes transfereringen av den särskilda avgiften från GR till BRG från 10 till 20 mkr. I samband med detta genomfördes på uppdrag av förbundsstyrelsen en utvärdering av bolagets regionala roll och uppgifter

69 Nuläge Idag har Göteborgsregionen att hävda sig och vara konkurrenskraftig i en föränderlig omvärld, med en ökande regionförstoring, en utökad arbetsmarknadsregion, globalisering och internationalisering. Det blir allt viktigare att marknadsföra Göteborgsregionen som destination, och samverkan kring näringsliv och tillväxt på ett regionalt plan får därmed en allt ökande betydelse för våra medlemskommuner och regionens företag/näringsidkare. GR och BRG samverkar inom ramen för de 20 mkr som avsatts för det regionala arbetet inom följande strategiska områden: Företagsutveckling Skapa förutsättningar för den som vill förverkliga sina affärsidéer och driva företag med potential och ambition att växa, genom att främja entreprenörskap och bidra till ett ökat nyföretagande, samt stärka SME-företagens konkurrenskraft och kompetens. Kluster- och branschutveckling Initiera och driva branschutvecklande arbete inom prioriterade insatsområden. Skapa forum för dialog mellan politiken och näringslivet, lokalt, regionalt och nationellt. Vara en brygga mellan olika branscher för att skapa kontaktytor och samarbeten. Bidra till att nya demo- och innovationsmiljöer skapas. Etableringsservice/samhällsplanering Förse marknaden med avgörande kunskap och kontakter för en lyckad etablering eller investering i Göteborgsregionen samt erbjuder en konfidentiell etableringsservice med allt från hjälp med bolagsbildning, mark och lokaler till rekryteringar. Företagsklimat/service - Genom att bygga upp en gemensam förståelse om näringslivets behov inom regionen, såsom attityder, regler, service, tillgänglighet och bemötande. För att nå visionen om hållbar tillväxt krävs att Göteborgsregionen uppfattas som, och är en attraktiv region att driva företag i. Omvärldsbevakning/analys Genom att sammanställa rapporter och konjunktur-bevakning bidra till att stärka omvärldskompetensen hos politiker, näringslivet, medarbetare, media och regionala samarbetspartners. Initiera analyser och ge förslag på förbättringsområden som kan stärka regionens konkurrenskraft. Förnyad samarbetsmodell Den samarbetsmodell med BRG som etablerades 2002 har sedan dess gällt. Den innebär i korthet att det regionala uppdraget regleras i BRGs ägardirektiv och bolagsordning, att GR har tre styrelseplatser samt att ett årligt stöd för det regionala uppdraget på 20 mkr transfereras från

70 kommunerna via GR. Samarbetsmodellen har dock inte varit tydligt beskriven i något samverkansavtal. Under 2014 påbörjade GR och BRG därför tillsammans ett arbete med att ta fram ett samverkansavtal sinsemellan. Dialogen fördes på tjänstemannanivå och arbetet uppmärksammades av Stadshus AB i den pågående bolagsöversynen. GRs förbundsstyrelse informerades i en PM om de konsekvenser som bolagsöversynen i Göteborgs stad kunde komma att få för samarbetet mellan GR samt de båda bolagen Göteborg & Co respektive BRG. Fokus låg då på bolaget Göteborg & Co där det blev tydligt att GR behövde avyttra sina aktier på 15 procent, vilket också gjordes efter ett fullmäktigebeslut Förbundsstyrelsens presidium informerades om arbetet med att ta fram en samverkansmodell med BRG i nära samarbete med berörda intressenter. Målsättningen var att en samverkansmodell skulle tas fram före årsskiftet Diskussionerna mellan GR och BRG kring ett samverkansavtal avstannade i avvaktan på resultatet av den djupare genomlysning av bolaget som inleddes av Göteborgs stadsledningskontor under Syfte var att tydliggöra uppdrag och gränssnitt mellan olika aktörer i staden samt på vilket sätt bolaget samarbetar och dockar an stadens övriga insatser. Ett förslag till nytt ägardirektiv behandlas av kommunfullmäktige under hösten Förbundsdirektören fick i uppdrag av förbundsstyrelsen att göra en översyn och värdering av nuvarande transfereringar kopplade till de mottagande organisationernas regionala uppdrag och medlemsnyttan för GRs kommuner. Eventuella förändringar skulle hanteras av förbundsstyrelsen inom ramen för detaljbudget Legala aspekter utredda GR och BRG bedriver och har bedrivit samarbetet inom ramen för ett generellt samverkansavtal. Det är båda parters intention att samarbetet ska fortsätta och utvecklas. Parterna beslöt under våren 2017 att låta göra en uppdaterad analys och genomgång av de legala förutsättningarna för det fortsatta samarbetet. Parterna önskade belysa tre framtida alternativa samarbetsformer: Ett fortsatt generellt samarbetsavtal mellan parterna Ett mer detaljreglerat samarbetsavtal mellan parterna GR som delägare i Business Region Göteborg AB

71 Uppdraget att genomlysa de legala aspekterna genomfördes av Front Advokater, se bilaga 1. Den samlade bedömningen är att det inte finns några tydliga fördelar för GR med ett delägande i BRG. Med hänsyn till att GR redan är tillförsäkrade tre styrelseplatser i BRGs styrelse samt att alla väsentliga aspekter i samarbetet går att reglera genom ett avtal, förefaller ett ägande i nuläget som omotiverat. BRG och GR bör alltså kunna fortsätta samarbetet genom ett samarbetsavtal. Bedömningen är att upphandlingsplikt inte föreligger, och att det därför inte föreligger några hinder att i ett avtal reglera hur parterna framgent önskar samarbeta. Den möjligheten innebär i sin tur att det framtida samarbetet har goda förutsättningar att fördjupas och organiseras på det sätt som parterna finner bäst för uppdraget som sådant. Syfte med samverkansavtal Ett samverkansavtal ska formalisera samverkan parterna emellan med målsättningen att skapa de bästa förutsättningarna för näringslivsutvecklingen i samtliga kommuner i Göteborgsregionen. Det fördjupade samarbetet mellan BRG, GR och medlemskommunerna omfattar lokala, delregionala, regionala och nationella behov och aspekter av näringslivsutvecklingens betydelse samt tar sin utgångspunkt i de politiska inriktningar och beslut som styr respektive verksamhet. Nästa steg Presidiet uppdrog vid sammanträdet åt förbundsdirektören att i samverkan med bolagets VD ta fram ett förslag till samverkansavtal avseende näringslivsutveckling mellan BRG samt GR och dess medlemskommuner. Presidiets beslut bekräftades vid ett samråd mellan presidierna för GRs och BRGs styrelser då VD för BRG fick samma uppdrag och då en tidplan för det gemensamma arbetet fastställdes. Tidplanen är till del avhängig tidpunkten för beslut i KF i Göteborgs Stad avseende nytt ägardirektiv till BRG samt fastställande av Näringslivsstrategiskt program för Göteborgs Stad. (se fig 1)

72 Fig 1