KALLELSE Nr Ärende Bilaga Övrigt. a) Presentation av det nya kontoret. b) Månadens ekonomi. c) SÖRAB:s avfallsplan

Transkript

1 1(2) Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd KALLELSE Dag och tid Plats Beslutande Övriga deltagare Onsdagen den 13 juni klockan OBS! SRMH Kemistvägen 8, 2 tr Ledamöter Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Ersättare och föredragande tjänstemän Lättare måltid serveras från ca Dagordning Nr Ärende Bilaga Övrigt 1 Dagordning, upprop och val av justerare Förslag: Lars Lindberg (L) 2 Muntlig information från kontoret: a) Presentation av det nya kontoret b) Månadens ekonomi c) SÖRAB:s avfallsplan d) MSL och NKI nyckeltal e) Behandling av personuppgifter nämnder emellan Erik Moelv Malin/Therese /Erik Moelv Lars Lindkvist Simon Bergroth Simon Bergroth 3 Serveringstillstånd Waxholms Golfrestaurang Dnr: SRMH Serveringstillstånd La Maison, Vaxholm Dnr: SRMH Serveringstillstånd ändring, Winbergs bar(n), Vaxholm Dnr: SRMH :1 Majvor Schultz Fredholm/ Martin Rodell 4:1 Majvor Schultz Fredholm/ Martin Rodell 5:1 Martin Rodell 6 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Täby och Vaxholm Dnr: SRMH Kommundirektörens förslag till VP 2019 Dnr: SRMH :1, 6:2, 6:3, 6:4 7:1-7:20 Malin Lindkvist Erik Moelv

2 2(2) KALLELSE Uppdatering av delegationsordningen kopplat till GDPR Dnr: SRMH :1, 8:2 Simon Bergroth 9 Sammanträdesdatum 2019 Dnr: SRMH :1 Annica Pettersson 10 Anmälningar: a) , Ordf beslut om Budget och mål för livsmedelskontrollen i Norrtälje kommun Dnr: SRMH b) , Ordf beslut om Taxa för kontroll enligt livsmedels- och foderlagstiftningen i Norrtälje kommun Dnr: SRMH c) Flygvägs- och bullerkontroll Arlanda kvartal 1, 2018 d) Delegationsbeslut e) Protokoll Vaxholms KSPU, , 25, Antagande av Dp 382, detaljplan för Resarö mitt Dnr: KS2004/ :1 10:2 10:3 10:4 10:5 10:6 10:7 10:8 Annica Nordgren Annica Nordgren 11 Övrigt Välkommen! Annica Nordgren Ordförande Annica Pettersson Nämndsamordnare Vid förhinder var vänlig meddela nämndsamordnaren på telefon eller via e-post annica.pettersson@srmh.se

3 Nämnd Majvor Schultz-Fredholm Dnr: SRMH Serveringstillstånd Waxholms Golfrestaurang Handlingen kan innehålla sekretessuppgifter enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 30 kap 20 - Publiceras inte.

4 Nämnd Majvor Schultz-Fredholm Dnr: SRMH Serveringstillstånd La Maison, Vaxholm Handlingen kan innehålla sekretessuppgifter enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 30 kap 20 - Publiceras inte.

5 Nämnd Martin Rodell Dnr: SRMH Serveringstillstånd, ändring, Winbergs Bar(n), Vaxholm Handlingen kan innehålla sekretessuppgifter enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 30 kap 20 - Publiceras inte.

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6:1 Dnr: SRMH Malin Lindkvist Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Täby kommun Förslag till beslut Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd beslutar att överlämna bilagda lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Täby kommun till kommunfullmäktige i Täby kommun för att fastställas. Beslutet meddelas med stöd av 9 kap 7, 10, 11, 12 miljöbalken (1998:808). Sammanfattning Miljöbalken ger kommunerna möjlighet att meddela de föreskrifter som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa (9 kap miljöbalken). Kontoret har uppdaterat både Vaxholms och Täbys föreskrifter och vårt förslag är att de ska vara lika förutom 6 där det finns ett extra stycke i förslaget för Vaxholm (Befintliga bergborrade anläggningar på Tynningö, Ramsö, Skogsön ska efter uppmaningar anmälas till SRMH på särskild blankett.). Beskrivning av ärendet Miljöbalken ger kommunerna möjlighet att meddela de föreskrifter som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa (9 kap miljöbalken). Lagstiftaren har i 9 kap. 13 miljöbalken särskilt angett att kommunala föreskrifter som meddelats till skydd för olägenheter för människors hälsa inte får medföra onödigt tvång för allmänheten eller annan obefogad inskränkning i den enskildes frihet. Kontoret har uppdaterat både Vaxholms och Täbys föreskrifter och vårt förslag är att de ska vara lika förutom 6 där det finns ett extra stycke i förslaget för Vaxholm (Befintliga bergborrade anläggningar på Tynningö, Ramsö, Skogsön ska efter uppmaningar anmälas till SRMH på särskild blankett.). Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Postadress Täby Hemsida Växel Ett samarbete mellan kommunerna Täby och Vaxholm Besöksadress Kemistvägen 8, Täby E-post miljokontoret@srmh.se Fax

7 2(2) Dnr: SRMH Kommentarer till de enskilda paragraferna i förslaget: 1 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 2 I nuvarande föreskrifter är det endast i områden med detaljplan som det krävs tillstånd även om vattentoalett inte är ansluten. 3 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 4 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 5 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter 6 Ny. 7 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 8 Här är förslaget att det ska fordras tillstånd även för fjäderfä som inte är sällskapsdjur (utöver häst och orm) inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. 9 Den enda förändringen i denna paragraf är att bisatsen i första meningen tas bort om inte konstruktionen medger annat. 10 Förslaget är att eldning i vedpanna är förbjuden om den saknar ackumulatortank. I nuvarande föreskrifter är småskalig fastbränsleeldning förbjuden i anordning som inte är miljögodkänd eller försedd med ackumulatortank från 1 maj till och med 30 september inom område med detaljplan. 11 Skillnaden mellan förslaget och nuvarande föreskrifter är att i förslaget gäller förbudet endast inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser. 12 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 13 I förslaget är gatumusik förbjuden överallt i kommunen mellan kl 22 till 07. Inuvarnde föreskrifter gäller förbudet endast på vissa platser. 14, 15, 16 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. Kontorets bedömning/synpunkter Kontoret anser att det finns behov av en uppdatering av föreskrifterna så att laghänvisningar och andra uppgifter är aktuella och skrivningarna är enkla att förstå. Malin Lindkvist Bilagor: Expedieras till: Kommunfullmäktige i Täby kommun

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 6:2 Dnr: SRMH Malin Lindkvist Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Vaxholms stad Förslag till beslut Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd beslutar att överlämna bilagda lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Vaxholms stad till kommunfullmäktige i Vaxholms stad för att fastställas. Beslutet meddelas med stöd av 9 kap 7, 10, 11, 12 miljöbalken (1998:808). Sammanfattning Miljöbalken ger kommunerna möjlighet att meddela de föreskrifter som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa (9 kap miljöbalken). Kontoret har uppdaterat både Vaxholms och Täbys föreskrifter och vårt förslag är att de ska vara lika förutom 6 där det finns ett extra stycke i förslaget för Vaxholm (Befintliga bergborrade anläggningar på Tynningö, Ramsö, Skogsön ska efter uppmaningar anmälas till SRMH på särskild blankett.). Beskrivning av ärendet Miljöbalken ger kommunerna möjlighet att meddela de föreskrifter som behövs till skydd mot olägenheter för människors hälsa (9 kap miljöbalken). Lagstiftaren har i 9 kap. 13 miljöbalken särskilt angett att kommunala föreskrifter som meddelats till skydd för olägenheter för människors hälsa inte får medföra onödigt tvång för allmänheten eller annan obefogad inskränkning i den enskildes frihet. Kontoret har uppdaterat både Vaxholms och Täbys föreskrifter och vårt förslag är att de ska vara lika förutom på några enstaka punkter där geografiska platser anges. Kommentarer till de enskilda paragraferna i förslaget: 1 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Postadress Täby Hemsida Växel Ett samarbete mellan kommunerna Täby och Vaxholm Besöksadress Kemistvägen 8, Täby E-post miljokontoret@srmh.se Fax

9 2(2) Dnr: SRMH I nuvarande föreskrifter är fastigheter på Vaxön undantagna från tillstånd. 3 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 4 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 5 Ny. 6 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 7 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 8 Här är förslaget att det ska fordras tillstånd även för fjäderfä som inte är sällskapsdjur (utöver häst och orm) inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. 9 Den enda förändringen i denna paragraf är att bisatsen i första meningen tas bort om inte konstruktionen medger annat. 10 Förslaget är att eldning i vedpanna är förbjuden om den saknar ackumulatortank. I nuvarande föreskrifter är småskalig fastbränsleeldning förbjuden i anordning som inte är miljögodkänd eller försedd med ackumulatortank från 1 maj till och med 30 september inom område med detaljplan. 11 Skillnaden mellan förslaget och nuvarande föreskrifter är att tidsperioden ändras så att förbud för eldning gäller 1 maj till 30 september istället för 3 maj-30 september som är nuvarande tidsperiod. 12 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. 13 Ny. I förslaget är gatumusik förbjuden överallt i kommunen mellan kl 22 till , 15, 16 Ingen förändring jämfört med nuvarande föreskrifter. I nuvarande föreskrifter finns följande bestämmelse: Det är förbjudet att bränna halm på åkermark. Kontorets förslag är att ta bort denna bestämmelse Kontorets bedömning/synpunkter Kontoret anser att det finns behov av en uppdatering av föreskrifterna så att laghänvisningar och andra uppgifter är aktuella och skrivningarna är enkla att förstå. Malin Lindkvist Bilagor: Expedieras till: Kommunfullmäktige i Vaxholms stad

10 6:3 Dnr: SRMH Malin Lindkvist Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Täby kommun Med stöd av 9 kap. 7-8 samt miljöbalken (1998:808), (MB) samt 13, 17, och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) meddelar kommunfullmäktige följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Täby kommun. Tillsynsmyndighet är Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddsnämnd (SRMH). Föreskrifterna träder i kraft den XXXXXXXXXXX. Tidigare lokala hälsoskyddsföreskrifter ska tillämpas på ärenden som inletts dessförinnan. Inledande bestämmelser 1 Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808), och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande föreskrifter. Avloppsanordning och toalett 2 Det krävs tillstånd av SRMH för att inrätta avloppsanordning även om vattentoalett inte är ansluten. Anm. Enligt 13 FMH fordras tillstånd att inrätta avloppsanordning om vattentoalett är ansluten. Tillstånd fordras även för att ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Tillstånd enligt dessa bestämmelser krävs inte för avloppsanordning som kräver tillstånd enligt 5 eller anmälan enligt 21 FMH eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän anläggning. (Tidigare formulering: Inom områden med detaljplan krävs tillstånd av SRMH för att inrätta avloppsanordning även om vattentoalett inte är ansluten. Inom övriga områden krävs anmälan.) 3 För inrättande av annan toalett än vattentoalett fordras tillstånd av SRMH. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Postadress Täby Hemsida Växel Ett samarbete mellan kommunerna Täby och Vaxholm Besöksadress Kemistvägen 8, Täby E-post miljokontoret@srmh.se Fax

11 2(4) Dnr: SRMH Värmepumpar 4 För att inrätta en värmepumpanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten fordras tillstånd av SRMH. Anm. Bestämmelsen tillämpas inte på anläggning som kräver tillstånd eller anmälan enligt 5 eller 21 FMH.Gäller värmepumpar >10 megawatt 5 Luftvärmepump för en- och tvåfamiljshus ska anordnas så att ljudnivån i fastighetsgräns mot bebodd fastighet inte överstiger 40 db(a). Anläggning för bergborrad grundvattentäkt (NY) 6 För att inrätta en anläggning för bergborrad grundvattentäkt fordras tillstånd av SRMH. Gödselhantering 7 För att sprida naturlig gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill ett sådant område fordras tillstånd av SRMH. För spridning av slam inom andra områden fordras anmälan till SRMH. Anm. Tillstånd fordras ej för spridning av väl brunnen gödsel om nedmyllning sker direkt efter spridningen. Djurhållning 8 För att hålla häst, orm eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser fordras tillstånd av SRMH. (Tidigare formulering: För att hålla häst eller orm inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser fordras tillstånd av SRMH.) Luftvård 9 Vid användning av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska vara torrt. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller impregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjuden. Dokumentation över sotning och underhåll av eldningsanordningen ska finnas tillgängliga i anslutning till anordningen under minst 5 år.

12 3(4) Dnr: SRMH Anm. Med torr ved menas ved med fukthalt under 25%, vilket motsvarar en sommarsäsongs torkning under tak. Vid otillräcklig lufttillförsel uppstår pyreldning som kan öka utsläppen tusenfalt. (Tidigare formulering: Vid användning av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska vara torrt, om inte konstruktionen medger annat. All eldning med hushållsavfall, plast målat eller impregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjuden. Dokumentation över sotning och underhåll av eldningsanordningen ska finnas tillgängliga i anslutning till anordningen under minst 5 år.) 10 Småskalig eldning i vedpanna för uppvärmning och varmvattenproduktion är förbjuden om vedpannan saknar ackumulatortank. Anm. Paragrafen gäller inte så kallad trivseleldning. Trivseleldning är eldning ett fåtal gånger i veckan under en kort tid i öppen spis, bastu m.m. (Tidigare formulering: Småskalig fastbränsleeldning för uppvärmning och varmvattenproduktion i anordning som inte är miljögodkänd eller försedd med ackumulatortank, får inte ske under tiden från 1 maj till och med 30 september inom område med detaljplan.) 11 Inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser får eldning av trädgårdsavfall ej ske under tiden från 1 maj till och med 30 september. Övrig tid av året får eldning ske endast av vedartat torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering, och om det kan ske utan att olägenhet för människors hälsa uppstår. (Tidigare formulering: Eldning av trädgårdsavfall får ej ske under tiden från 1 maj till och med 30 september. Övrig tid av året får eldning ske endast av vedartat torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering, och om det kan ske utan att olägenhet för människors hälsa uppstår.) 12 Förbränningsmotor i stillastående fordon får hållas igång i högst en minut. Detta gäller inte om: 1. trafikförhållanden föranlett att fordonet stannat i t.ex. trafikkö.

13 4(4) Dnr: SRMH motorn hålls igång för att i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande, driva annan anläggning än uppvärmning eller nedkylning. Gatumusik 13 Gatumusik är förbjuden mellan kl 22 till 07. Under övrig tid får gatumusik ske endast under förutsättning att ljudförstärkare/högtalare inte används. (Tidigare formulering: Gatumusik är förbjuden mellan kl 22 till 07 på biblioteksgången och dess förlängning vid Täby Centrums nordvästra entré. Förbudet avser sträckan mellan Attundabron och Gustavs Bergs väg. Under övrig tid får gatumusik ske endast under förutsättning att ljudförstärkare/högtalare inte används.) Ansökan och anmälan 14 En ansökan eller anmälan enligt dessa föreskrifter ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses. Undantag från bestämmelserna 15 SRMH får meddela undantag från dessa föreskrifter om det är uppenbart att risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte föreligger. Avgifter 16 SRMH får ta ut avgift för prövning av ansökan om tillstånd eller undantag, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter. Avgift ska tas ut enligt den taxa för prövning och tillstånd inom miljöbalkens område som antagits för Vaxholms stad.

14 6:4 Dnr: SRMH Malin Lindkvist Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Vaxholms stad Med stöd av 9 kap. 7-8 samt miljöbalken (1998:808), (MB) samt 13, 17, och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) meddelar kommunfullmäktige följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Vaxholms stad. Tillsynsmyndighet är Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddsnämnd (SRMH). Föreskrifterna träder i kraft den XXXXXXXXXXX. Tidigare lokala hälsoskyddsföreskrifter ska tillämpas på ärenden som inletts dessförinnan. Inledande bestämmelser 1 Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808), och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande föreskrifter. Avloppsanordning och toalett 2 Det krävs tillstånd av SRMH för att inrätta avloppsanordning även om vattentoalett inte är ansluten. Anm. Enligt 13 FMH fordras tillstånd att inrätta avloppsanordning om vattentoalett är ansluten. Tillstånd fordras även för att ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Tillstånd enligt dessa bestämmelser krävs inte för avloppsanordning som kräver tillstånd enligt 5 eller anmälan enligt 21 FMH eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän anläggning. (Tidigare formulering: Det krävs tillstånd av SRMH för att inrätta avloppsanordning även om vattentoalett inte är ansluten, med undantag för fastigheter på Vaxön.) 3 För inrättande av annan toalett än vattentoalett fordras tillstånd av SRMH. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Postadress Täby Hemsida Växel Ett samarbete mellan kommunerna Täby och Vaxholm Besöksadress Kemistvägen 8, Täby E-post miljokontoret@srmh.se Fax

15 2(4) Dnr: SRMH Värmepumpar 4 För att inrätta en värmepumpanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten fordras tillstånd av SRMH. Anm. Bestämmelsen tillämpas inte på anläggning som kräver tillstånd eller anmälan enligt 5 eller 21 FMH.Gäller värmepumpar >10 megawatt 5 (NY) Luftvärmepump för en- och tvåfamiljshus ska anordnas så att ljudnivån i fastighetsgräns mot bebodd fastighet inte överstiger 40 db(a). Anläggning för bergborrad grundvattentäkt 6 För att inrätta en anläggning för bergborrad grundvattentäkt fordras tillstånd av SRMH. Befintliga bergborrade anläggningar på Tynningö, Ramsö, Skogsön ska efter uppmaning anmälas till SRMH på särskild blankett. Gödselhantering 7 För att sprida naturlig gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill ett sådant område fordras tillstånd av SRMH. För spridning av slam inom andra områden fordras anmälan till SRMH. Anm. Tillstånd fordras ej för spridning av väl brunnen gödsel om nedmyllning sker direkt efter spridningen. Djurhållning 8 För att hålla häst, orm eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser fordras tillstånd av SRMH. (Tidigare formulering: För att hålla häst eller orm inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser fordras tillstånd av SRMH.) Luftvård 9 Vid användning av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska vara torrt. All eldning med hushållsavfall, plast målat eller impregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjuden.

16 3(4) Dnr: SRMH Dokumentation över sotning och underhåll av eldningsanordningen ska finnas tillgängliga i anslutning till anordningen under minst 5 år. Anm. Med torr ved menas ved med fukthalt under 25%, vilket motsvarar en sommarsäsongs torkning under tak. Vid otillräcklig lufttillförsel uppstår pyreldning som kan öka utsläppen tusenfalt. 10 Småskalig eldning i vedpanna för uppvärmning och varmvattenproduktion är förbjuden om vedpannan saknar ackumulatortank. Anm. Paragrafen gäller inte så kallad trivseleldning. Trivseleldning är eldning ett fåtal gånger i veckan under en kort tid i öppen spis, bastu m.m. (Tidigare formulering: Småskalig fastbränsleeldning för uppvärmning och varmvattenproduktion i anordning som inte är miljögodkänd eller saknar ackumulatortank, får inte ske under tiden från 1 maj till och med 30 september inom område med detaljplan.) 11 Inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser får eldning av trädgårdsavfall ej ske under tiden från 1 maj till och med 30 september. Övrig tid av året får eldning ske endast av vedartat torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering, och om det kan ske utan att olägenhet för människors hälsa uppstår. Inom områden med detaljplan på öar utan väg- eller färjeförbindelse får eldning av kvistar och annat trädgårdsavfall ske året runt om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller att miljön utsätts för skada eller olägenhet. (Tidigare formulering: Eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall är förbjuden inom områden med detaljplan. Eldning av trädgårdsavfall som inte kan komposteras(kvistar och grenar) är dock tillåten under perioden 30 september 2 maj om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller att miljön utsätts för skada eller olägenhet. Inom områden med detaljplan på öar utan väg- eller färjeförbindelse får eldning av kvistar och annat trädgårdsavfall ske året runt om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller att miljön utsätts för skada eller olägenhet.) (Tas bort 12 Det är förbjudet att bränna halm på åkermark.)

17 4(4) Dnr: SRMH Förbränningsmotor i stillastående fordon får hållas igång i högst en minut. Detta gäller inte om: 1. trafikförhållanden föranlett att fordonet stannat i t.ex. trafikkö. 2. motorn hålls igång för att i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande, driva annan anläggning än uppvärmning eller nedkylning. Gatumusik (Ny) 13 Gatumusik är förbjuden mellan kl 22 till 07. Under övrig tid får gatumusik ske endast under förutsättning att ljudförstärkare/högtalare inte används. Ansökan och anmälan 14 En ansökan eller anmälan enligt dessa föreskrifter ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses. Undantag från bestämmelserna 15 SRMH får meddela undantag från dessa föreskrifter om det är uppenbart att risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte föreligger. Avgifter 16 SRMH får ta ut avgift för prövning av ansökan om tillstånd eller undantag, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter. Avgift ska tas ut enligt den taxa för prövning och tillstånd inom miljöbalkens område som antagits för Vaxholms stad.

18 TJÄNSTEUTLÅTANDE :1 1(3) Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Kommundirektörens förslag till verksamhetsplan 2019 (VP 19) Kommundirektörens förslag till verksamhetsplan 2019 (VP 19) har utarbetats med utgångspunkt från de förutsättningarna som fastställdes i planeringsunderlaget PLU 2019 (KS beslut ), de förändringar som framkommer av ny befolkningsprognos, 2018 års uppföljning av verksamheternas hittillsvarande och förmodade resultat samt ny skatteunderlagsprognos. Förslaget innehåller områden för verksamhetsutveckling, nämndmål, budget för 2019 med plan för samt investeringsplan för åren Täbys styrmodell innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma inriktningsmålen fastställer kommunfullmäktiges mål och indikatorer för kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen i verksamhetsplanen. Kommunens finansiella mål innebär att kommunens resultat ska uppgå till två procent av skatteintäkterna (netto) samt att självfinansieringsgraden av investeringar ska överstiga 30 procent under planperioden. I VP 17 har ytterligare ett finansiellt mål lagts till att fr.o.m ska minst 25 mnkr avsättas årligen för att möta kommande infrastruktursatsningar. För att de finansiella målen ska nås under planperioden förutsätter kommundirektörens förslag till VP 19, att ett utrymme ska skapas inom respektive nämnd/styrelse för att klara tillkommande kostnadsökningar, utöver de som ingår i förslaget. Nämnderna har i förslaget kompenserats för volymökningar och kapitalkostnader och övriga kostnadsökningar på mellan en halv till en procent. Effektiviseringar genomförs på delegation, organisationsförändringar beslutas vid behov enligt delegationsordning eller vid större förändringar mellan verksamhetsområden av respektive nämnder och kommunfullmäktige. Kommunens investeringar under planeringsperioden uppgår till ca mnkr. Ytterligare genomgång och prioritering av investeringsprojekten kommer att göras inför KS och KF beslut i november. Finansieringen av investeringarna sker främst med försäljningsintäkter och med direktfinansiering via skatteintäkter. Det innebär att låneskulden inte bedöms öka under perioden. Fortsatt beredning Nämnderna och styrelsen ska i juni lämna ett yttrande över kommundirektörens förslag till VP 19. Kommunstyrelsen bereder därefter ärendet för beslut i kommunfullmäktige i november 2018.

19 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Kommunövergripande styrande dokument I PLU19 beslutade kommunstyrelsen att alla kommunövergripande styrande dokument ses över i anslutning till mandatperioderna med start inför Denna översyn är nu gjord och i vissa fall har uppdaterade versioner av styrdokumenten tagits fram och bilagts detta ärende. I bilaga 1 listas de kommunövergripande styrande dokumenten med noteringar om de existerande versionerna av dokumenten fortsatt är bedömda som aktuella eller om ny version har tagits fram alternativt ska tas fram under hösten I några fall föreslås också att kommunfullmäktige fattar beslut om att delegera ansvaret för styrdokument till stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen fatta beslut om att delegera ansvaret till kommundirektören. Då många av styrdokumenten beslutats av kommunfullmäktige och föreslås att fortsatt beslutas på samma nivå innebär det att kommunstyrelsen föreslås att föreslå kommunfullmäktige att besluta om nya versioner av styrdokumenten i dessa fall. De kommunövergripande styrdokumenten bifogas verksamhetsplanen för 2019 och nämnden ges därmed möjlighet att yttra sig över dessa styrdokument. Förslag till beslut Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd antar för sin del kommundirektörens förslag till verksamhetsplan Carina Lundberg Uudelepp Kommundirektör Erik Moelv Verksamhetschef

20 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Bilagor Verksamhetsplan 2019 (VP19) Bilagor till verksamhetsplan: 1. Kommunövergripande styrande dokument 2. Riktlinjer för investeringsverksamhet 3. Finanspolicy 4. Borgenspolicy 5. Riktlinjer gällande mutor och bestickning 6. Riktlinjer för representation 7. Riktlinjer för resultatutjämningsreserv 8. Regler för ombudgetering av ekonomisk avvikelse vid årets slut 9. Attestreglemente 10. Upphandlingspolicy 11. Utmaningspolicy 12. Digitaliseringsprogram för Täby kommun 13. Policy och riktlinjer för skydds- och säkerhetsarbete 14. Krisledningsplan 15. Policy och riktlinjer för informationssäkerhet 16. Drogförebyggande handlingsprogram 17. Klotterpolicy 18. Handlingsplan mot våldsbejakande extremism

21 :2 1(76) Verksamhetsplan 2019 Kommundirektörens förslag

22 (76) Innehållsförteckning Verksamhetsplan Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Stadsbyggnadsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Lantmäterinämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Kultur- och fritidsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Socialnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Barn- och grundskolenämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter... 49

23 (76) Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget Överförmyndarnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Nämndens utvecklingsområden Mål och indikatorer Budget De kommunala bolagen Mål och indikatorer Budget Täby Holding AB Bolagets ansvar och uppgifter Ägardirektiv Koncerngemensamma ägardirektiv Täby Fastighetsaktiebolag Bolagets ansvar och uppgifter Ägardirektiv Bolagets utvecklingsområden Täby Miljövärme AB Bolagets ansvar och uppgifter Ägardirektiv Bolagets utvecklingsområden Investeringsplan Kommunstyrelsen Stadsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Barn- och grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bostadsförsörjningsplan för perioden

24 (76) Verksamhetsplan 2019 Kommundirektörens förslag till verksamhetsplan Kommundirektörens förslag till verksamhetsplan 2019 (VP 19) har utarbetats med utgångspunkt från de förutsättningarna som fastställdes i planeringsunderlaget PLU 2019 (KS beslut ), de förändringar som framkommer av ny befolkningsprognos, 2018 års uppföljning av verksamheternas hittillsvarande och förmodade resultat samt ny skatteunderlagsprognos. Förslaget innehåller kommunfullmäktiges mål och indikatorer till nämnder och de kommunala bolagen samt budget för år 2019 med plan för åren samt investeringsplan för åren Liksom med förslaget till planeringsunderlag har befintlig politisk inriktning legat till grund för arbetet då utfallet av valresultat 2018 och därmed eventuell ny politisk inriktning är okänd. Inledning Täby kommun befinner sig, liksom resten av Stockholmsregionen, fortsatt i en mycket expansiv period av tillväxtarbetet som spänner över många områden. Nya spännande bostadsområden planeras. Befolkning och arbetstillfällen kommer att öka. Inflyttning av personer i yrkesverksam ålder medför ökade skatteintäkter, men också ökade anspråk på offentligt finansierade välfärdstjänster och infrastruktur. Den just nu rådande osäkerheten på bostadsmarknaden och därmed inflyttningstakten till kommunen medför ökade behov av att följa befolkningsutvecklingen och dess inverkan på skatteunderlag respektive behov av välfärdstjänster. En av målsättningarna med Täbys tillväxtarbete är att kommunen även framöver ska kunna erbjuda kommuninvånarna välfärdstjänster med hög kvalitet. Det ställer krav på ett strategiskt arbete med verksamhets- och tjänsteutveckling i kombination med effektiviseringar och fortsatt god ekonomisk hushållning. Möjligheterna att använda digital teknik i större omfattning ska användas i utvecklingsarbetet. Nyanlända med kommunplacering i Täby kommun Arbete och utbildning är fortsatt viktiga förutsättningar för alla invånare beroende av ålder och tid i livet för att de egna livschanserna ska öka. Detsamma gäller för nyanlända personer som har kommit och fortsättningsvis kommer att komma till Täby enligt den nya bosättningslagen. Kommunens förmåga att tillsammans med arbetsförmedlingen och näringslivet omgående erbjuda någon form av sysselsättning/praktik/arbetsträning/ språkpraktik kommer att vara helt avgörande för enskildas möjligheter på kort och lång sikt. Adekvata insatser i förskola, grundskola och gymnasium kommer att bidra till att arbete eller högre studier blir möjliga val för nyanlända barn och ungdomar allt eftersom de växer upp.

25 (76) Samverkan med frivilliga och organisationer/föreningar ska hjälpa såväl enskilda personer som grupper att nå de ambitioner de har för sina liv i Sverige och Täby. Kommunen deltar i en rad integrationsfrämjande projekt där civilsamhället är en viktig aktör. Kommunen kommer också fortsättningsvis att säkerställa att det tillfälliga boendet på Kemistvägen 30 för personer som har fått uppehållstillstånd även innehåller integrationsfrämjande verksamheter. Den politiska beslutade inriktningen Utgångspunkten för planeringsunderlag 2019 och kommande år är en kommun med fortsatt god livsmiljö för invånarna. God hushållning samt ordning och reda i ekonomin är och ska vara kännetecken för Täby. En hållbar tillväxt och en växande befolkning är prioriterat. Individens behov av valfrihet ska tillgodoses. Kvaliteten ska vara hög i kommunens gemensamt finansierade verksamheter och förskola, skola och äldreomsorg, välfärdens kärna, ska prioriteras. Resultaten ska kännetecknas av ordning och reda i kommunens gemensamma ekonomi. Täby kommun ska ha en stabil ekonomi. Täby ska ha Sveriges bästa integration. Den stora utmaningen är att få fram bostäder för de nyanlända som erhållit uppehållstillstånd och som kommer till Täby. Nyanlända med uppehållstillstånd ska snabbt komma i arbete. För det krävs olika samverkande insatser. En god utbildning med fokus på att lära sig svenska språket är en viktig utgångspunkt för att snabbt etablera sig i det svenska samhället. När etableringsfasen är över ska de nyanlända själva ordna boende. Kommunen ska aktivt arbeta för att motverka bidragsberoende. Kommunen är inne i en period av stark utveckling i form av bostadsbyggande, utvecklad kollektivtrafik. och investeringar i skolor, förskolor och vård- och omsorgsboenden, simhall mm. Prioriteringar måste därför göras såväl bland övriga investeringsbehov som bland verksamhetsutvecklingsinsatser. Möjligheterna för privata aktörer att starta och driva verksamheter ska finnas och därmed minskar kommunens ensidiga ansvar för investeringar i välfärdssektorn. Täbys styrmodell Täbys styrmodell innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma inriktningsmålen fastställer kommunfullmäktiges mål och indikatorer till styrelsen, nämnderna och bolagen i verksamhetsplanen: Visionen ska gälla på lång sikt upp till 20 år Inriktningsmålen är på fyra år som mandatperioden Nämndmålen ett till två år eller fyra år Enhetsmålen ett år, men kan vara fleråriga Särskilda aktiviteter kan vara insatser som beslutas för att nå målen Täby kommuns vision Täby utvecklas med trygghet och frihet för en hållbar framtid

26 (76) Kommunens inriktningsmål Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Verksamhet finansierad av Täby kommun håller hög kvalitet oavsett utförarare Gemensamma utvecklingsområden För planeringsperioden har följande utvecklingsområden som är av betydelse för kommunen som helhet identifierats: Hållbar utveckling som innebär att o den fysiska planeringen är ett verktyg i hållbar utveckling o kommunen växer på ett sätt som får människor att vilja flytta hit o samhällsplanering ses som ett verktyg för såväl byggande som trafik- och kollektivtrafiklösningar o det skapas möjligheter för individer att leva ett självständigt liv o beslutad nivå gäller för kostnader för kommunens utveckling såväl vid investeringar som tillkommande drift av verksamheter Kvalitetsfrågor som innebär att o sätta dem kommunen är till för i centrum och förstå deras fokus o oavsett vem som tillhandahåller tjänster och insatser ska dessa hålla hög kvalitet till avtalad ersättning/budget o valfrihet för individer med beaktande av god ekonomisk hushållning för kommunens samlade budget o information, dialog och kommunikation för att möta invånarnas och företagarnas behov av transparens och delaktighet Analysarbete för bättre beslutsunderlag och möjlighet att möta framtiden som innebär att o utveckla metoder för att söka/skaffa relevant uppföljning av genomförd verksamhets resultat o dra slutsatser av befintligt underlag som möjliggör alternativa sätt att lösa nuvarande uppgifter med nya arbetsmetoder eller att föreslå nya uppdrag och fasa ut befintliga för att uppnå ökad effektivitet o kommunens roll, vad måste kommunen ansvara för och vad vill kommunen därutöver ansvara för Tryggheten är viktig för invånare, företagare och besökare i kommunen och det arbete som Trygg i Täby bedriver bidrar utöver verksamhetsområdenas dagliga insatser till en lugnare och tryggare kommun o Fokusområdet för Trygg i Täby år 2019 beslutas av Trygg i Täbyrådet vid dess första sammanträde hösten 2018 och förs därefter in i det förslag som kommunstyrelsen presenterar för kommunfullmäktige i oktober.

27 (76) Ekonomi Utgångsläget för den ekonomiska bedömningen i förslag till verksamhetsplan 2019 (VP 19) är i stort sett densamma som i verksamhetsplan Täby står inför en fortsatt utmaning vad gäller den kommunala ekonomin, eftersom läget på fastighetsmarknaden är osäker och kollektivtrafikutvecklingen är kostsam men nödvändig att investera i. Kommunen behöver ta höjd för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen till följd av tillväxtarbetet och står fortsatt för ett ökat ansvar för nyanlända till kommunen. Verksamheterna har de senaste åren redovisat överskott i förhållande till budget, vilket är en förutsättning för det fortsatta tillväxt- och utvecklingsarbetet i kommunen i och med att det skapas en mer stabil grund i en osäker omvärld. Det finansiella målet med att årets resultat ska vara minst 2 % av skatteintäkterna nås inte under Det innebär att respektive nämnd/styrelse måste skapa ett utrymme inom nämndens budgetramar för att klara tillkommande kostnadsökningar, utöver de som ingår i budget för åren Nämnderna har kompenserats för volymökningar och kapitalkostnader och övriga kostnadsökningar motsvarande 0,5 % respektive 1 %. Effektiviseringar genomförs på delegation, organisationsförändringar beslutas vid behov enligt delegationsordning eller vid större förändringar mellan verksamhetsområden av respektive nämnder och kommunfullmäktige. Finansiella mål Kommunens långsiktiga finansiella mål innebär att kommunens resultat ska uppgå till 2 % av skatteintäkterna (netto) samt att självfinansieringsgraden 1 av investeringar ska överstiga 30 % under planperioden. I VP 17 har ytterligare ett finansiellt mål lagts till att fr.o.m ska minst 25 mnkr avsättas årligen för att möta kommande infrastruktursatsningar. Den ökande investeringsvolymen under planperioden kommer att på sikt innebära behov av nyupplåning och därmed ökade kapitalkostnader. Investeringarna är en förutsättning för att Täby ska växa. Det finansiella utrymmet som skapas genom att det finansiella målet uppnås ska ses som ett minimum för att begränsa behovet av nyupplåning. Enligt budget och plan för perioden för åren beräknas två procentsmålet uppnås år Det kommer att krävas fortsatt god budgetdisciplin och att kostnadsökningarna minimeras. För att tvåprocentsmålet ska uppnås behöver det årliga resultatet uppgå till mellan mnkr beroende på skatteintäkternas storlek. Enligt budgeten klarar kommunen målet att självfinansieringsgraden minst ska vara 30 % med god marginal tack vare budgeterade markförsäljningsintäkter. 1 Självfinansieringsgraden (Skattefinansieringsgraden) är ett mått på hur stor andel av skatteintäkterna som återstår för att kunna finansiera årets investeringar. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100 % eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året.

28 (76) Finansiella mål Budget Plan Plan mnkr och procent Resultat i procent av skatteintäkterna (netto) 1,5 % 2,0 % 2,4 % Självfinansieringsgrad av investeringar 97,8 % 87,3 % 90,4 % Minsta årliga avsättning för kommande infrastruktursatsningar 25 mnkr 25 mnkr 25 mnkr En översyn har genomförts av den kommunala redovisningslagen. Bland annat föreslås att regleringen av pensionsredovisningen ska förändras. Förslaget innebär att alla pensionsförpliktelser ska redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen (fullfonderingsmodellen). En eventuell övergång till fullfonderingsredovisning kommer att ställa nya krav på den ekonomiska styrningen. Detta genom att den redovisade förmögenheten minskar, när hela pensionsskulden lyfts in i balansräkningen. Vidare krävs, för att klara av kommande pensionsutbetalningar, högre resultatnivåer än tidigare. Genomförs förslaget föreslås därför kommunens finansiella mål ses över i arbetet med kommande verksamhetsplaner. I den föreslagna nya kommunala redovisningslagen lämnas de föreslagna förändringarna gällande redovisning av pensionsförpliktelser tills vidare utan åtgärd då regeringen bedömer att konsekvenserna för kommuner och landsting måste utredas vidare. Det är dock troligt att reglerna kommer att ändras senare. Resultatbudget 2019 och plan Enligt resultatbudgeten uppgår det budgeterade resultatet efter justering för balanskrav och särskilda skäl för år 2019 till 53 mnkr. Enligt planen för år uppgår det till 76 mnkr 2020 och 95 mnkr Resultatet innehåller en utdelning från bolagen med 25 mnkr årligen. Skatteintäkterna beräknas öka under perioden. Skatteintäkternas storlek är beroende av hur kommunens och övriga rikets befolkningsökning utvecklas. Skatteintäkterna brutto (före skatteutjämning) påverkas av hur stor del av Täbys invånare som är i arbetsför ålder och den beskattningsbara inkomsten. Men skatteutjämningen har stor inverkan på Täbys totala skatteintäkter (netto) där rikets utveckling har avgörande betydelse. Det innebär att kommunens skatteintäkter är starkt beroende av hur övriga kommuner utvecklas. Inkomstutjämningen innebär att Täby betalar tillbaka en del av skatteintäkterna och storleken är beroende av Täbys skattekraft i förhållande till medelskattekraften i riket. Kostnadsutjämningen innebär att alla kommuner får i stort sett samma demografiska tryck oavsett hur den egna kommunen utvecklas. För Täbys del innebär det att kommunen får medel från systemet. Storleken är beroende av invånarantalet för de åldrar som är underlag för kostnadsutjämning så som barn, ungdomar och äldre. Även de socioekonomiska förutsättningarna påverkar kostnadsutjämningens storlek.

29 (76) Resultaträkning Budget Plan Plan mnkr Nämndernas nettokostnader Avgår interna kostnader Gatukostnadsersättningar Pensionskostnad Maxtaxa Försäljningsintäkt anläggningar Medfinansiering infrastruktur Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, brutto Finansnetto Utdelning Resultat efter skatteintäkter (brutto) och finansnetto Statlig utjämning, struktur Regleringsbidrag Införandebidrag Övriga bidrag från staten Kommunal fastighetsavgift Årets resultat Justering för balanskrav och synnerliga skäl Balanskrav: realisationsvinster Synnerliga skäl: medfinansiering infrastruktur Resultat efter just. för balanskrav och synnerliga skäl Följande förutsättningar ingår i resultatplanen enligt VP 19: Skatteintäkterna är beräknade enligt SKL:s prognos (april 2018) avseende skatteunderlagets tillväxt för planperioden. Pensionskostnaderna har beräknats enligt den senaste prognosen från KPA (december 2017). Exploateringsintäkterna är uppdaterade enligt den senaste utfallsprognosen (april 2018). Avskrivningarna har beräknats med utgångspunkt från den senaste investeringsplanen (mars 2018). Volymförändringar för åren är beräknade enligt befolkningsprognosen (mars 2018).

30 (76) Skatteunderlagsprognos Skatteintäktprognosen för planperioden grundas på den prognos som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade i april. I SKL:s nya prognos bedöms den procentuella förändringen vara 3,2 för Nedan redovisas SKL:s prognos per april jämfört med Regeringeringens och ESV:s prognoser per april. Skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, apr 4,5 3,8 3,2 3,1 3,7 19,6 Reg, apr 4,5 3,6 3,9 3,7 3,5 20,8 ESV, apr 4,5 3,4 3,5 3,2 2,9 18,8 SKL feb 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 19,1 Källa: SKL cirkulär 18:17 per 17 april Regeringens prognos visar klart starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s. Skillnaden förklaras till övervägande del av en mer positiv syn på sysselsättningsutvecklingen. Det beror dels på att regeringen räknar med att det fortfarande råder högkonjunktur vid utgången av 2021, dels på att regeringen utgår från större ökning av den potentiella sysselsättningen. Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar mindre ökning av skatteunderlaget än SKL:s för hela prognosperioden. Det är en nettoeffekt av att SKL:s bedömning resulterar i större skatteunderlagstillväxt i början och slutet av perioden medan ESV räknar med större ökningstal 2019 och Den huvudsakliga förklaringen är att bedömarna har olika syn på sysselsättningsförloppet. SKL förutser större sysselsättningsuppgång än ESV i år, att konjunkturen börjar mattas 2019 och övergår i ett neutralt konjunkturläge ESV:s bedömning är att högkonjunkturen består lite längre, med större sysselsättningsnedgång 2021 som följd. De olika bedömarnas uppfattning om vilken löneökningstakt som kan väntas är mer likartad. Den största skillnaden är att ESV räknar med större löneökningar än SKL och regeringen Nämnderna I tabellen nedan redovisas en sammanställning av nämndernas nettokostnader för planperioden. Nettokostnaderna för 2019 planeras öka med 117,4 mnkr jämfört med budget 2018, vilket är 3 % mer än budget Ökningen beror främst på ökade volymer (brukare och elever) samt ökade kostnader för avskrivningar och räntor i takt med att investeringarna ökar. Därutöver har nämndernas anslagsramar räknats upp för prisökningar med 0,5 % respektive 1 %.

31 (76) Nettokostnader per nämnd Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Kommunstyrelsen -140,2-155,2-166,4-169,0-173,4 Stadsbyggnadsnämnden -229,6-242,3-272,5-285,2-297,7 Lantmäterinämnden -1,7-2,5-2,5-2,5-2,6 Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddsnämnd -6,4-6,2-6,3-6,5-6,6 Kultur- och fritidsnämnden -130,9-138,0-156,6-162,2-178,2 Socialnämnden , , , , ,1 Barn- och grundskolenämnden , , , , ,8 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -283,1-323,7-336,9-361,7-386,4 Överförmyndarnämnden -5,2-3,0-4,0-4,0-4,0 Summa nämnder , , , , ,7 Investeringar Investeringsplanen omfattar investeringar på drygt mnkr under planeringsperioden Investeringsplan per nämnd redovisas i slutet av dokumentet. Investeringar Utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) Kommunstyrelsen 302,6 93,2 64,4 82,3 106,5 Stadsbyggnadsnämnden 315,4 543,8 547,8 456,8 338,9 Kultur- och fritidsnämnden 43,1 96,5 75,0 91,4 131,0 Socialnämnden 16 21,0 15,0 32,0 8,0 Barn- och grundskolenämnden 75,2 263,5 252,3 182,0 195,0 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 18,4 4,0 4,0 4,0 4,0 Summa investeringar 770, ,0 958,5 848,3 783,4 Finansiering och likviditet Kommunen hade vid utgången av år 2017 en långfristig låneskuld på mnkr. Under perioden ökar investeringsvolymen. En stor del av ökningen kan täckas av intäkter från markförsäljning, vilket innebär att låneskulden inte bedöms öka under perioden Tidpunkten för när markintäkterna infaller har avgörande betydelse för kommunens lånebehov. Sammantaget gör det att sedan tidigare beviljad låneram på mnkr räcker.

32 (76) Balansräkning Balansräkning Budget Plan Plan mnkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Lager Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner och särskild löneskatt Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

33 (76) Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Budget Plan Plan mnkr Årets resultat Justeringar för ej likvidpåverkande poster Avskrivningar Avsättningar Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning (+) eller minskning (-) koncernkontokredit Ökning (+) eller minsking (-) av upptagna lån Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar Ökning (-) eller minskning (+) kortfristiga placeringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 0 0 0

34 (76) Befolkning Prognos av befolkningsutveckling Den senaste prognosen pekar på en totalbefolkning om nära invånare till årsskiftet 2027/2028. Prognosen bygger bland annat på stora bostadsbyggnadsprojekt under perioden, så som Centrala Täby med Täby park, Roslags Näsby och Arninge-Ullna. Ålder/ År Totalt Årets befolkningsprognos tyder på en något långsammare befolkningsökning jämfört med tidigare prognos, vilket bland annat följer justeringar i 2018 års bostadsbyggnadsprognos. Diagrammet nedan visar en jämförelse av befolkningsutvecklingen i åldersklasser på kort och lång sikt. Utvecklingen visas i relation till antal folkbokförda invånare år Som tidigare nämnts under ekonomiavsnittet påverkas kommunens skatteintäkter av befolkningstillväxten. En lägre befolkningstillväxt innebär lägre skatteintäkter men därmed också lägre kostnader inom nämnderna för kommunal service för invånarna. Däremot innebär en befolkningstillväxt att behovet av investeringar för utökad verksamhet med driftkostnader (ränta, avskrivningar och löpande drift) måste göras även om befolkningstillväxten inte är lika snabb som planerat. Det innebär att prioriteringar i driftbudgeten blir nödvändiga.

35 (76) Volymutvecklingen inom förskola och skola under prognosperioden framgår av nedanstående diagram. Index 100 visar populationen år Diagrammet nedan visar volymutveckling av befolkning inom åldersspannet för äldreomsorg. Index 100 visar populationen år Den kommande mycket kraftiga ökningen av andelen och antalet äldre över 89 år innebär att kommunen redan nu måste planera för att finansiera expansionen.

36 (76)

37 (76) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsen har ansvaret att leda och styra kommunens utveckling. De centrala uppgifterna är: att leda samhällsutvecklingen genom översiktsplanering, mark- och bostadspolitik, miljöfrågor samt genom näringslivsutveckling att ansvara för den ekonomiska planeringen att samordna kommunens målstyrning att ha uppsikt över nämndernas och bolagens verksamheter samt den verksamhet som bedrivs i kommunalförbund att leda och samordna kommunens personalpolitik och förvaltningsorganisation I kommunstyrelsens verksamhet ingår den politiska organisationen, kommunledningskontoret med de centrala ledningsresurserna och det administrativa stödet. Kommunstyrelsen har anslag för kommunens personalomstruktureringskostnader och oförutsedda behov, liksom för räddningstjänst och totalförsvarsplanering. Särskilda resurser finns också avsatta för Trygg i Täbys brotts- och drogförebyggande arbete. Dessutom ingår kostnader för bl. a. medlemsavgifter till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Storsthlm (f.d. Kommunförbundet Stockholms län). Kommunstyrelsens utvecklingsområden Tillväxt Kommunen är inne i en stark tillväxtfas avseende såväl infrastruktursatsningar som stadsutveckling och bostadsbyggande. Utvecklingen av Täby pågår ständigt men kommer att intensifieras de närmaste åren. Beslut har fattats inom Sverigeförhandlingen om medfinansiering av Roslagsbanan till City via Odenplan samt ett bostadsåtagande om nya bostäder i närheten av Roslagsbanans stationer. Majoriteten av bostäderna ska lokaliseras till den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge, som också ska utvecklas med fler arbetstillfällen, service och attraktiva offentliga miljöer. Planläggning och utbyggnad sker framförallt i området kring Täby centrum med Täby park, Roslags-Näsby, Arninge, Pentavägsområdet samt ett antal mindre projekt. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen Täby stadskärna 2050, samt en ny översiktsplan för hela kommunen är viktiga för att peka ut rätt riktning för en hållbar utveckling. Den nya översiktsplanen föreslås också utgöra kommunens hållbarhetsprogram. Planeringen för delar av Arninge behöver genomgå ett omtag i form av exempelvis strukturplan eller utvecklingsprogram som förtydligande av den fördjupade översiktsplanen för Arninge-Ullna. Planprogram för Täby kyrkby fortsätter. Samordnad planering för Näsbypark centrum behöver genomföras genom ett utvecklingsprogram med start 2019.

38 (76) När kommunen utvecklas ska detta ske på ett långsiktigt socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Detta innebär bland annat att människor som redan bor här ska vilja bo kvar och att andra lockas att flytta hit. För detta krävs bostäder anpassade efter människor i olika livssituationer, utvecklad kollektivtrafik som gör att människor lätt kan ta sig till och från kommunen, möjligheter till arbetstillfällen samt att av kommunen finansierade verksamheter erbjuds med hög kvalitet. Viktiga förutsättningar för att attrahera nya företag inom ett kunskapsintensivt näringsliv är närheten till den relativt sett högt utbildade befolkningen i Täby och utbyggnaden av spårburen kapacitetsstark kollektivtrafik till centrala Stockholm och Arlanda. Näringslivsutveckling Idag finns cirka arbetstillfällen i Täby. I den vision som de sex nordostkommunerna antog 2012 är Täbys ambition att öka antalet arbetstillfällen i kommunen till fram till år I arbetet med att förverkliga den regionala stadskärnan Täby centrum-arninge är därför utvecklingen av antalet arbetstillfällen ett högt prioriterat område. Täby park är ett annat område där en stor del arbetsplatser ges utrymme. Placeringarna har betydelse för näringslivets utveckling då de bör vara inom 600 meter från kollektivtrafiknoder eller stationer för att vara attraktiva och konkurrenskraftiga. För att skapa förutsättningar för ett rikt näringsliv ställs krav på service och förståelse för företagarnas behov såväl för nyföretagare som företag som verkat länge i kommunen och vill utveckla sin verksamhet här. Kommunen behöver identifiera möjligheter till och planera för verksamhetslokaler i såväl nya som befintliga områden. Likaså behöver kommunen verka för en utveckling av kollektivtrafiken samt marknadsföra kommunen som ett bra etableringsalternativ om målet om arbetstillfällen år 2040 ska nås. Kommunens positionering i relation till andra delar inom länet blir viktig kopplat till ambitionen och arbetet för att Roslagsbanan blir förlängd till Arlanda och till city via Odenplan, det senare nu inom ramen för den så kallade Sverigeförhandlingen. Täby har med sitt strategiska läge i länet goda förutsättningar att ligga i framkant och vara en plats för innovativa företag att etablera sig på och därmed skapa goda förutsättningar för ett framtida företagskluster. Förutsättningarna för att etablera en Science Park i kommunen där utbildning, forskning och näringsliv kan samverka utreds därför och ingår som en del i utvecklingen av den så kallade Tibble-Åva-triangeln. Kommunikationer Utbyggnad av dubbelspår på Roslagsbanan kommer att fortgå. Ett nytt resecentrum i Arninge beräknas även stå klar vid årsskiftet Därtill rustas Roslagsbanan upp med nya vagnar och ny depå för att klara utökad trafik och fler resenärer. Under förra året blev det klart att Roslagsbanan kommer att förlängas till city via Odenplan. Täby kommun kommer, tillsammans med Vallentuna kommun och Österåkers kommun, att medfinansiera utbyggnaden genom att skapa bostäder i närhet till Roslagsbanans stationer. Beslut av regeringen väntas under sista delen av Att Roslagsbanan utvecklas och förlängs både till city och till

39 (76) Arlanda är prioriterat liksom förbättrade kollektivtrafikförbindelser mellan Täby kommun och de västra delarna av Stockholm. Att Norrortsleden och dess trafikplatser utvecklas med högre kapacitet är prioriterat. Vidare krävs ökad kapacitet på Arningevägen. Ansvaret för att genomföra åtgärdsvalsstudier på dessa vägar ligger på Trafikverket. För att klara tillväxten krävs dessutom åtgärder på kommunens gator för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. Prioriterade gator är Täbyvägen, Bergtorpsvägen, Stora Marknadsvägen och Vikingavägen. Utbyggnad enligt cykelplanen är viktigt för att öka tillgängligheten och möjliggöra arbetspendling med cykel. Prioriterade sträckor under perioden är norra delen av Löttingelundsvägen, Prästgårdsvägen, Bergtorpsvägen och Frestavägen. Strategisk lokalförsörjning I Täby kommun ökar efterfrågan på lokaler, anläggningar och bostäder för offentlig service. Stora kapacitetshöjningar planeras för utbildningssektorn, social omsorg samt kultur och fritid. Dessutom finns ett stort behov av att säkerställa att det befintliga utbudet utvecklas och bibehåller en god standard. Den strategiska lokalförsörjningen ska samordnas och kostnadseffektivt integreras med pågående stadsbyggnadsprojekt såsom Täby park, Tibble-Åva och Arninge Ullna. Dessutom krävs en god planering för att öka graden av samnyttjande av ytor mellan olika verksamhetsområden. Under verksamhetsåret ligger fokus fortsatt på att uppdatera och utveckla lokalförsörjningsplan och lokalförsörjningsprocess. Detta omfattar såväl utvecklingen av kommunens bestånd som att stärka kommunens roll avseende att skapa förutsättningar för kapacitetsökningar hos privata aktörer. Den strategiska lokalförsörjningen ska ligga som grund för kommunens investeringsbeslut avseende fastigheter. Miljö- och klimat Bilden av Täby som en attraktiv kommun som värnar miljön ska fortsätta att stärkas under såväl genom ett fortsatt systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete som genom en målinriktad kommunikation. Planarbetet ges en fortsatt tydlig hållbarhetsinriktning i samtliga tre hållbarhetsdimensioner (socialt, ekonomiskt och miljömässigt). Hållbarhetsprogram tas fram för alla större exploateringsområden. Arbetet med olika publika projekt och aktiviteter med inriktning på bl.a. invånarengagemang i hållbarhetsfrågor såsom energieffektivisering, klimateffektiva transporter, hållbar konsumtion och giftfri vardag fortsätter. Täby är en föregångskommun på många områden och ska även vara en föregångskommun inom miljöområdet. Kommunen har i dagsläget ett miljöprogram som utgår ifrån 16 nationella miljömål. Miljöprogrammet pekar ut fem fokusområden; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, god vattenmiljö, det gröna Täby och god bebyggd miljö. I miljöprogrammet har kommunen lyft fram hur Täbyborna

40 (76) och företagarna själva kan bidra till en bättre miljö. Kommunen utvecklar kontinuerligt sina miljömål och genomför ett flertal förbättringar. Visionen är att Täby är en klimatneutral kommun Uppstartsåret 2017 inleddes det externa arbetet med en hel miljövecka riktad till Täbyborna, föreningar och företag i Täby. Från 2018 genomförs en miljödag där Täbys miljöpris delas ut. Organisation, ledarskap och medarbetarskap Behovet att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens är stort inom flera yrkesområden i kommunen. Behovet ökar i takt med kommunens tillväxt, pensionsavgångar och konkurrens om arbetskraft. Fram till 2022 ska en halv miljon nya medarbetare rekryteras till kommunsektorn och konkurrensen om arbetskraften är därför stor. Även det ökade mottagandet av nyanlända innebär såväl personella som organisatoriska utmaningar. Att utveckla kommunen till en ännu attraktivare arbetsgivare och att fokusera på frågor kopplat till organisation, ledarskap och medarbetarskap är därför av stor betydelse. Kompetensförsörjning och ledarskap är identifierade som framgångsfaktorer och kommer att vara fokusområden under Trygg i Täby Trygghets- och säkerhetsarbetet omfattar: Samhällsskydd och krisberedskap Informationssäkerhet och IT-säkerhet Internt skydd och säkerhet Civilt försvar och säkerhetsskydd Trygghetsarbete Dataskyddsförordningen Försäkringar Arbetet med att implementera dataskyddsförordningen fortsätter under Detta arbete leds av trygghets- och säkerhetsavdelningen. Under 2019 fortsätter arbetet med trygghet i den offentliga miljön. Utvecklingen där informationshantering och informationsflöden antar nya former i samhället, i kombination med en ökad och förändrad hotbild, innebär att informationssäkerhet är en förutsättning för att Täby kommun kan delta i det digitala samhället. Arbetet med att utveckla och förbättra kommunens systematiska informationssäkerhetsarbete fortsätter därför under I den så kallade Stockholmsenkäten, som genomförs vartannat år i stora delar av länet, mäts ungas relation till alkohol, narkotika och tobak och till brott och trygghet, samt ungas psykiska hälsa, skolsituation och fritid. Analysen av resultaten har utmynnat i en kommunövergripande handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande arbete riktat till barn och unga i Täby kommun. Arbetet med denna fortsätter under 2019.

41 (76) Täby kommun och Polisen har undertecknat en samverkansöverenskommelse för att effektivt kunna förebygga brott och öka tryggheten i Täby. Prioriterade fokusområden för samverkan under 2019 kommer att vara trygghet i offentlig miljö, inbrott i bostad samt ungdomars användning av tobak, droger och alkohol. Kvalitetsutveckling, kommunikation och digitalisering En viktig uppgift för kommunen är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och hushålla väl med kommunens resurser. För att detta ska kunna ske behöver de som kommunen är till för - invånare och företagare - sättas i fokus. Kommunens medarbetare behöver förstå invånares, företagares samt besökares behov så att det arbete som utförs skapar värde för dem. Genom en tydlighet kring vad som kan åstadkommas inom ramen för det offentliga uppdraget och ett lyhört förhållningssätt i relation till invånare och företagare kan kommunen också hushålla med de ekonomiska resurserna. Kommunikation är en grundförutsättning för att alla chefer och medarbetare ska kunna förstå kommunens mål och också kunna omsätta målen till handling som gör skillnad i invånares och företagares vardag. Allt det som chefer och medarbetare säger och gör är en del av kommunens kommunikation externt och internt och en del av kommunens varumärke. Kommunstyrelsens arbete med att föra dialog och kommunicera med invånare och företagare för att möta och förstå deras behov är fortsatt ett prioriterat område i det kvalitetsutvecklande arbetet. Utveckling av kontaktcenter för förbättrad service och bemötande är därför fortsatt i fokus under Det handlar om att utvecklingen av kommunens verksamheter ska vara faktabaserad och drivas utifrån den kunskap som finns samlad i bland annat kontaktcenters verksamhetssystem. Den kunskap som kommunen får genom kontaktcentret om invånares och företagares frågor och synpunkter ligger till grund för fortsatt utveckling av kommunens service i kontaktcentret, men även för kommunens övriga verksamheters utvecklingsarbete. Att systematiskt arbeta med olika former av invånar- och näringslivsdialoger för att ta tillvara invånarnas synpunkter och idéer är fortsatt ett viktigt arbete för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsens uppdrag är att ta det strategiska ansvaret för kommunikation av fattade beslut på övergripande nivå, liksom kommunikation om service och tjänster. All kommunikation om kommunens verksamheter, oavsett regiform, bygger på att det finns service med god kvalitet. Den kvalitet som erbjuds ska kommuniceras för att invånare och företagare ska kunna göra välgrundade val och vara trygga med kommunens välfärdstjänster. Att tillgängliggöra information är därför ett utvecklingsområde. Lättillgänglig information om de tjänster som erbjuds är viktigt också för att individens valfrihet ska fungera ändamålsenligt. Utveckling med att förenkla det digitala kundmötet kommer att vara centralt under Kommunens kommunikationsstrategi Kommunikationen ska vara integrerad, planerad, samstämmig, samordnad och ha ett tydligt mottagarperspektiv. Kommunikationen ska bidra till en samlad bild av kommunen. Kommunikationen ska göra att invånare, företagare och besökare enkelt kan hitta den informationen de söker, komma i kontakt med kommunen

42 (76) och få svar på sina frågor. I uppdraget ingår arbetet med utveckling av kommunens kommunikationskanaler. De ska fortsätta att anpassas och utvecklas efter mottagarnas behov. Webbplatsen underlättar för invånare, företagare och andra intressenter att hitta, förstå och uträtta ärenden digitalt. Den digitala utvecklingen påverkar samhället i snabb takt. Strukturer förändras och ger möjligheter till nya tjänster och lösningar inom alla sektorer. Invånarnas vardag är i hög grad mobil med information som finns tillgänglig överallt och det digitala och det fysiska kompletterar varandra allt mer. Digitaliseringen ska användas så att Täby växer på ett hållbart sätt med god kostnadseffektivitet vilket innebär erbjudande till invånare och företagare av service och tjänster i toppklass. Det sker genom att kommunens verksamheter utvecklas med stöd av digitaliseringen, men också genom möjligheten att omdefiniera och skapa helt nya sätt att leverera service och tjänster utifrån invånarnas behov och förväntningar utifrån omvärldens förmåga att leverera detta. Ansvaret för att utveckla kommunens verksamheter med stöd av digitaliseringen vilar på varje nämnd. Detta sker i vardagen genom respektive chef på alla nivåer inom kommunens olika verksamhetsområden. För att digitaliseringen ska ske på ett för kommunen hållbart sätt vilar det strategiska ansvaret för digitaliseringen på kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret. Kommunledningskontorets roll är att styra, stödja och följa upp utvecklingen framåt genom kommungemensamma styrgrupper, strategier, riktlinjer, avtal och vägledning för digitalisering och IT-utveckling. Detta omfattar bland annat gemensam förvaltningsmodell, arkitekturprinciper med mera. Kommunledningskontoret har också ansvaret att skapa förutsättningar för digitaliseringen genom att utveckla och förvalta strategiska och gemensamma funktioner. Till exempel system och infrastruktur som har identifierats som strategisk viktig eller där användningen berör verksamheter under flera nämnder. Detta ska minska kostnaderna för kommunens verksamhetsområden. Mål och indikatorer Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av kommunstyrelsens verksamhet under 2019 fastställer kommunfullmäktige mål och indikatorer för kommunstyrelsen enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige.

43 (76) Mål fastställda av kommunfullmäktige Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Invånarna ska vara nöjda med av kommunen finansierade insatser Nöjd region index (helhet) - Ett helhetsbetyg på kommunen som en plats att bo och leva på, skala (mätning 2017: 71) minst 74 (viktning 60 %) Antagning i enlighet med förstahandsval inom grundskola (resultat läsår 2016/2017: över 96 %) minst 96 % (viktning 40 %) Täby uppfattas som en kommun som värnar om miljön Nöjd medborgarindex miljöarbete, skala (resultat 2017: 57) minst 60 (viktning 100 %) Det ska vara enkelt att driva företag i Täby Antal nyregistrerade företag i Täby kommun per år (företag och ekonomiska föreningar) (ny indikator fr.o.m. 2018) minst 600 (viktning 50 %) Ökning av nyföretagande per 1000 invånare i Täby kommun. Redovisas i Svenskt näringslivs företagsklimatundersökning. (ny indikator fr.om. 2018) minst 15,4 (utfall 2017: 15,8) (viktning 50 %) Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet I Täby finns förutsättningar för utmärkta verksamheter och företag Nöjd Kund Index Företagsklimat SKL - sammanfattande omdöme om kommunens service för företag, skala (utfall 2016: 66, 2017: 63) minst 67 (viktning 33 %) Andel företag med verksamhet finansierad av Täby kommun som uppfattar Täby som en bra avtalspart (ny indikator fr.o.m. 2018) minst 70 % (viktning 33 %) Hållbart medarbetar-engagemang, HME Mäter medarbetarnas motivation till sitt arbete samt uppfattning om närmaste chefens ledarskap och verksamhetens styrning (resultat 2017: 74) (viktning 33 %) minst 78 Viktning innebär hur stor andel/vikt indikatorn har i förhållande till övriga indikatorer när måluppfyllelsen mäts.

44 (76) Budget Kommunstyrelsens budget för 2019 uppgår till 166,4 mnkr (netto) vilket motsvarar 5 % av kommunens totala budget. Kommunstyrelsens nettokostnader ökar med 1,2 mnkr jämfört med budget Ökningen beror främst på finansiering av ett nytt projekt för nyanlända med 10 mnkr. Anslaget för Storstockholms brandförsvar är utökat med 0,4 mnkr i 2019 års budget på grund av ökat antal invånare i kommunen. Kommunstyrelsens budget är också utöver generell uppräkning med 0,5 % utökad med ett engångsanslag på 1,0 mnkr för valnämndens administration av valet till Europarlamentet Kommunstyrelsens budget inkluderar volymjusteringar, mottagande av nyanlända, säkerhetsarbete och köp av tjänster från Storstockholms brandförsvar. Driftbudget KS Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Nettokostnader -140,2-155,2-166,4-169,0-173,4 Förändring i mnkr -6,8-11,2-2,6-4,4 Förändring i % 5 % 7 % 2 % 3 % Investeringar Kommunstyrelsens investeringar under perioden framgår av investeringsplanen i slutet av dokumentet.

45 (76) Stadsbyggnadsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Stadsbyggnadsnämnden svarar för ärenden som rör drift och underhåll samt anläggande och byggnation av kommunens gator, vägar, torg, parker, vatten- och avloppsledningar samt småbåtshamnar. Nämnden fullgör även kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen. Den kommunala renhållningen ingår också i nämndens verksamhetsområde. Nämndens utvecklingsområden Kommunen arbetar för att möjliggöra goda förutsättningar för högkvalitativa välfärdstjänster, en blandning av bostäder och arbetsplatser, kultur och handel samt en trygg och upplevelserik stadsmiljö, med närhet till parker och natur. Den framtida förlängningen av Roslagsbanan till Stockholm City innebär en ytterligare förhöjd ambitionsnivå för Täby kommun inom samtliga verksamhetsområden. Inom nämndens ansvarsområde tas ett omtag kring planerade och redan påbörjade detaljplaner och stadsdelsprogram i Roslagsbanans närområde. För att effektivt och långsiktigt kvalitetssäkra stadsutvecklingen behövs en långsiktig planering. Under 2019 fortsätter arbetet med att ta fram viktiga strategier och planer avseende den långsiktiga planeringen. Syftet är att tydliggöra ambitionsnivåerna inom exempelvis trafik, näringsliv, teknisk försörjning och hållbarhet. Planerna ska möjliggöra god kvalitet och hög effektivitet i kommande detaljplanering. Planerna beslutas i huvudsak på nämndnivå. Hållbar utveckling Täby ska växa hållbart. Planeringen av nya stadsdelar ska bygga på långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Inom planering och stadsutveckling är ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling ett övergripande och prioriterat mål. I samtliga större planprojekt ska behovet av hållbarhetsprogram prövas parallellt med detaljplanearbetet. En ökad tillväxt med fler invånare ställer också stora krav på att god framkomlighet bibehålls. De trafikanalyser som genomförts har identifierat de åtgärder som ger bäst effekt, både vad avser framkomlighet för bilister, kollektivtrafiken, cyklister samt gående. Många av de projekt som planeras och pågår avser att öka framkomligheten. Verksamhetsutveckling Ett expansivt tillväxtarbete innebär ett fortsatt arbete med att ompröva arbetssätt, processer och system för nämndens verksamheter. En effektiv organisation och effektiva arbetssätt är av största vikt för att genomföra de stora utbyggnadsprojekten som är planerade. Digitaliseringen är en stor förändringsfaktor i samhället

46 (76) och den är en av nycklarna för att hitta nya effektivare arbetssätt och smartare tjänster både externt och internt. Digitalisering Inom stadsbyggnadsnämnden har det under genomförts ett arbete med att digitalisera bygglovsprocessen. Detta har gett ökad invånarnytta genom att det blir lättare att ansöka och följa sitt ärende. Detta har också lett till ökad intern effektivitet. Under 2019 ska ett arbete genomföras inom planenheten med målsättningen att digitalisera hela planprocessen och i förlängningen alla detaljplaner och planbestämmelser. Detta kommer leda till ökad insyn och transparens för invånare och företagare samt högre kvalitet i planeringsarbetet och effektivare arbetssätt internt. Arbetet med att utveckla smarta sätt för trafikplanering och trafikstyrning med digitala verktyg till nytta för invånare, företagare och besökare fortsätter under Kompetensförsörjning Inom Stockholmregionen är arbetsmarknaden inom nämndens samtliga ansvarsområden fortsatt god. Arbetet med att attrahera och behålla rätt kompetens är därför av stor vikt. Kommunens attraktionskraft på kompetent personal är idag god och nämndens verksamheter kan erbjuda ett spännande arbete i ett av regionens mest expansiva områden. Fortbildning av medarbetare är fortsatt viktig, liksom att attrahera nya kompetenta medarbetare. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av stadsbyggnadsnämndens verksamhet under 2019 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby erbjuder möjlighet till attraktiva bostäder Antal bostäder i antagna detaljplaner under (resultat 2017: bostäder) (viktning 100 %) Genomsnitt 750 bostäder per år Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Täbyborna uppskattar kommunens offentliga miljöer och service Mediantiden för beviljade bygglov (resultat 2017: 3,1 veckor) (viktning 20 %) 3 veckor eller mindre

47 (76) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Andel överklagade bygglov som håller i överordnad instans (resultat 2017: 83,5 %) (viktning 15 %) Nöjd Regionindex (resultat 2017: 71 %) (viktning 25 %) Andel hushåll som lämnar matavfall. (resultat 2017:32 %) (viktning 15 %) Nämndens indikatorvärde 85 % eller mer 73 % eller mer 45 % eller mer Invånare är nöjda med skötsel av parker och naturområden (nytt mått från och med 2019) (viktning 25 %) 65 % eller mer Viktning innebär hur stor andel/vikt indikatorn har i förhållande till övriga indikatorer när måluppfyllelsen mäts. Budget Driftbudget Stadsbyggnadsnämndens budget för 2019 uppgår till 272,5 mnkr (netto) vilket motsvarar 8 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 13 % jämfört med budget De väsentliga förändringarna är främst ökade kapitalkostnader (avskrivning och ränta på tidigare års investeringar). Budget för 2019 innehåller också en ökning av nämndens driftskostnader på 6,3 mnkr för generell uppräkning med 0,5 % samt medel till förstärkning för att hantera den kraftiga utbyggnaden i Täby. Nedanstående tabell visar budget 2019 för stadsbyggnadsnämndens skattefinansierade verksamheter. De avgiftsfinansierade verksamheterna (VA och Avfall) har en nettobudget som är noll eftersom intäkterna ska täcka kostnaderna. SBN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -229,6-242,3-272,5-285,2-297,7 Förändring i mnkr -5,7-30,2-12,7-12,5 Förändring i % 2 % 12 % 5 % 4 % Investeringar Kommunstyrelsens investeringar under perioden framgår av investeringsplanen i slutet av dokumentet.

48 (76) Lantmäterinämnden Nämndens ansvar och uppgifter Lantmäterinämnden fullgör kommunens uppgifter inom områdena fastighetsbildning och fastighetsregistrering enligt fastighetsbildningslagen och utövar därigenom huvudmannaskapet för den kommunala lantmäterimyndigheten som kommunen har fått tillstånd att inrätta enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet (1995:1393). Nämnden ansvarar även för myndighetsservice inom lantmäteriverksamheten enligt följande: Upprättande av och ansvar för digital registerkarta Upprättande av förslag till fastighetsindelningsbestämmelser Utförande av fastighets och gränsutredningar Fastighetsrättslig service och rådgivning till kommunen och invånare Plantolkningar Administration för namn- och adressfrågor samt registrering Värdeintyg Upprättande av fastighetsförteckningar Nämndens utvecklingsområden Nämndens kvalitetsarbete fokuserar på att ge invånare, företagare och verksamhetsutövare en god service. Den stora planerade tillväxten i Täby kommer att innebära fler och mer komplicerade lantmäteriförrättningar. För att utveckla arbetssätten och uppnå målet med en god service, bedriver nämnden ett kontinuerligt Lean-arbete 2. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av lantmäterinämndens verksamhet under 2019 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige. 2 Lean är en metod för verksamhetsutveckling där fokus är att skapa maximalt kundvärde baserat på de resurser som finns

49 (76) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Täby kommun har en effektiv fastighetsbildningsprocess. Verksamheten uppnår god kundnöjdhet. (ny indikator fr.o.m. 2018) minst 70 (viktning 50 %) Handläggningstid för lantmäteriförrättningar. (ny indikator fr.o.m. 2018) högst 6 månader (viktning 25 %) Handläggningstid för lantmäteriförrättningar av lagakraftvunna detaljplaner för bostäder. (ny indikator fr.o.m. 2018) (viktning 25 %) högst 12 veckor Viktning innebär hur stor andel/vikt indikatorn har i förhållande till övriga indikatorer när måluppfyllelsen mäts. Budget Lantmäterinämndens budget för 2019 uppgår till 2.5 mnkr (netto) vilket motsvarar 0,1 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnad är oförändrad jämfört med Driftbudget LMN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Nettokostnader -1,7-2,5-2,5-2,5-2,6 Förändring i mnkr 0,8 0,0 0,0-0,1 Förändring i % 49 % 0 % 0 % 4 %

50 (76) Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämndens ansvar och uppgifter SRMH:s uppgift är att svara för Täby kommuns och Vaxholms stads kontroll enligt livsmedelslagen, tillsyn enligt miljöbalken, strålskyddslagen, alkohollagen och tobakslagen samt kontroll av läkemedelsförsäljningen i detaljhandeln. Nämnden ska även svara för information och expertkunskap inom verksamhetsområdet. SRMH ansvarar även för miljöövervakning avseende sina kontrollobjekt. SRMH utför enligt samverkansavtal även tillsyn med stöd av alkohollagen och tobakslagen samt kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel på uppdrag av Lidingö stad, Norrtälje kommun och Vallentuna kommun. Därutöver har nämnden även en avtalssamverkan med Norrtälje kommun om livsmedelskontroll. En överenskommelse har även träffats mellan Lidingös miljö- och stadsbyggnadsnämnd och SRMH om handläggning och tillsyn enligt lagen om e- cigaretter. Vid avtalssamverkan fattas besluten av ansvarig nämnd i respektive kommun. Livsmedelskontrollen ska säkerställa att de livsmedel som produceras, säljs och på andra sätt hanteras i kommunerna ska vara säkra och att redligheten är god. Livsmedelskontrollen följer nationella riktlinjer och strävar mot de nationella målen. Tillsynen enligt miljöbalken är riskbaserad och bygger på en behovsutredning. De områden som bland annat på grund av EU-direktiv fått ökat fokus är vattenkvalitet samt kemiska produkter med avseende på märkning, säkerhet och hälsorisker. Miljöbalkstillsynen handlar om att förhindra eller undanröja olägenheter för människors hälsa och miljön. Alkohollagen och tobakslagen är skyddslagar med syfte att begränsa alkoholens och tobakens skadeverkningar, där människors hälsa går före ekonomiska intressen. Syftet med lagen om handel med vissa receptfria läkemedel är att minska risken för att läkemedel skadar människors hälsa eller miljön. Nämndens utvecklingsområden Nämndens kärnuppdrag, att utöva kontroll och bedriva lagstyrd tillsyn, ligger helt i linje med kommunernas övergripande målsättning om hållbar utveckling och god livskvalitet. Verksamheten arbetar med ett stort antal indikatorer och nyckeltal för att följa utvecklingen och rapportera till centrala myndigheter och andra organisationer. Omvärldsanalys i kombination med uppföljning och analys av indikatorerna och nyckeltalen är viktiga underlag för hur tillsynen ska prioriteras långsiktigt. Sammanfattningsvis kan konstateras att många av nyckeltalen visar en positiv utveckling utsläppen till luft, mark och vatten, som tidigare orsakat miljöproblem

51 (76) och hälsorisker, minskar successivt. Även vattenkvalitén lokalt och regionalt, respektive klimatfrågan globalt är prioriterade miljöfrågor. Informations- och tillsynsinsatser kring kemikalier planeras riktat till skolor och förskolor. Arbetet med kontroll av enskilda avlopp för att minska övergödning samt utvecklingsarbetet kring energitillsyn för att minska klimatbelastningen, fortsätter. Särskilda informations- och tillsynsinsatser ska även göras för att fortsatt stärka kunskapen kring tobakslagen. En lagändring som påverkar arbetet är en ny tobakslag (Prop. 2017/18:156) som preliminärt ska gälla från 1 januari Om förslaget antas införs krav på tillstånd för försäljning av cigaretter, vilket innebär att verksamheten behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Mål och indikatorer Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet under 2018 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige. Mål fastställda av kommunfullmäktige Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby God lagefterlevnad ska uppnås Andel allvarliga avvikelser vid tillsyn av hälsoskyddsverksamheter med stöd av miljöbalken. (2017 var andelen 3,4 %). (viktning 25 %) högst 5 % Andel allvarliga avvikelser vid tillsyn av miljöskyddsverksamheter med stöd av miljöbalken. (2017 var andelen 3,4 %). (viktning 25 %) högst 5 % Andel föreläggande, stängning eller förbud vid livsmedelskontroll. (2017 var andelen 1,8 %). (viktning 25 %) högst 5 % Andel återkallelser av serveringstillstånd i Täby och Vax- högst 5 % holm. (2017 var andelen 1,3 %). (viktning 25 %) Viktning innebär hur stor andel/vikt indikatorn har i förhållande till övriga indikatorer när måluppfyllelsen mäts.

52 (76) Budget Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds budget för Täby 2019 uppgår till 6,3 mnkr (netto) vilket motsvarar 0,2 % av Täby kommuns totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 2 % jämfört med budget Utöver en generell uppräkning på 0,5 % beror ökningen på den kraftiga tillväxten i kommunerna, med såväl flera invånare som verksamheter, som genererar en ökad mängd tillsyn och prövningsärenden. Nettobudgeten för den tillsyn och övrig handläggning som görs för Norrtäljes, Vallentunas och Lidingös räkning är noll eftersom kostnaderna faktureras. Taxeintäkterna från de aktuella verksamheterna (utskänkningsställen, tobaksförsäljningsställen och detaljhandeln som saluför läkemedel) ska täcka kostnaderna för handläggningen och tillsynen fullt ut. Budgeten innebär inga väsentliga förändringar. Driftbudget SRMH Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Nettokostnader -6,4-6,2-6,3-6,5-6,6 Förändring i mnkr 0,2-0,1-0,2-0,1 Förändring i % -4 % 2 % 3 % 2 %

53 (76) Kultur- och fritidsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kulturell verksamhet, idrotts-, frilufts- och annan fritidsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Nämnden ansvarar också för kulturskoleverksamheten och svarar för driften av specialanläggningar för fritids- och kulturändamål samt för ekonomiskt stöd till barn- och ungdomsverksamhet inom föreningar och organisationer. Verksamheten ska bedrivas i samråd och i samverkan med ideella föreningar i kommunen. Nämnden handhar även tillståndsärenden enligt lotterilagen. Nämndens utvecklingsområden Utökat kulturutbud Täbys kulturaktiviteter ska stärkas. Täbys kulturscen (Tibble teater) ska erbjuda ett brett utbud av kulturprogram som riktas mot flera olika målgrupper. Täby torg ska utvecklas till en attraktiv plats att vara där det nyrenoverade kulturhuset utgör ett viktigt nav. I kulturhuset finns den nya mötesplatsen Esplanad som genom utbud och innehåll ska attrahera äldre ungdomar oavsett könsidentitet. Utifrån dialog med ungdomarna har kunskap om vilket innehåll som efterfrågas legat till grund för den nya mötesplatsen och målet är att ungdomarna själva ska utveckla, driva och skapa egna aktiviteter. Biblioteken i Täby ska vara attraktiva genom att ligga i framkant och erbjuda ett brett utbud av media. Det ska även ske en utveckling mot att göra biblioteken mer publika. I Täby kyrkby fortsätter arbetet med att hitta ny och mer central lokal för biblioteket. Utbud av anläggningar Täby är väl försörjt med idrottsanläggningar inom de flesta idrotter. Det kontinuerliga arbetet med upprustning och renovering av befintliga lokaler fortsätter. Därutöver ska en behovsanalys och en plan för tillgänglighetsanpassning tas fram. I och med att kommunen växer behöver kultur- och fritidsnämnden se över idrottsanläggningars geografiska och demografiska placeringar utifrån framtida behov. Att idrottsanläggningar upplevs som trygga är också ett prioriterat område. Projektet med den nya simhallen vid kvarteret Rospiggen fortsätter.

54 (76) Ökad andel fysiskt aktiva ungdomar Kultur- och fritidsnämnden fortsätter den långsiktiga satsningen att öka ungdomars fysiska aktivitet. Utmaningen är att få äldre ungdomar att börja med aktiviteter och att få yngre att inte sluta, samt att trösklarna för deltagarna inte är för höga. Att ge förutsättningar för motion på egen hand kommer att bli allt viktigare. Jämställdhetsaspekten är också av vikt eftersom både forskning och statistik påvisar att flickor både deltar i föreningslivet och nyttjar spontanidrottplatser i mindre utsträckning än pojkar. Målet är att fler äldre ungdomar än idag ska vara fysiskt aktiva. Täby ska fortsatt tillhöra de kommuner i länet med högst antal deltagartillfällen i idrottsföreningar bland ungdomar. Livsstilsstudien Ung livsstil 2018 kommer att analyseras och redovisas under Studien synliggör vad ungdomar tycker och önskar av kultur och fritids utbud och kommer därmed att ligga till grund för kommande inriktning och satsningar för målgruppen. Aktiv fritid för alla Arbetet med att skapa förutsättningar för en aktiv fritid för Täbys invånare, oavsett bakgrund, fortsätter. I samarbete med föreningsliv och organisationer kommer aktiviteter såsom spontana idrottstillfällen, parklek, sommarvärdsarrangemang och särskilt anpassade medier att erbjudas nyanlända täbybor som kan ha svårare att hitta till alla befintliga aktiviteter. Digitalisering Det ska vara lätt att boka och använda kommunens lokaler för invånare och föreningar. Genom bättre verktyg ska nyttjandet av kommunens lokaler effektiviseras. Ett nytt lokalboknings- och inpasseringssystem ska därför införas på kommunens idrottsanläggningar samt på Esplanad. Under 2019 ska avveckling av blanketter utredas och genomföras till förmån för digitala ansökningar med möjlighet att följa sitt ärende. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av kultur- och fritidsnämndens verksamhet under 2019 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige.

55 (76) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Unga i Täby är fysiskt aktiva Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare år minst 66 (viktning 40 %) Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv år minst 25 (viktning 40 %) Idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet minst 22 % (viktning 10 %) Idrottsföreningar med varken pojk- eller flickdominerad verksamhet minst 22 % (viktning 10 %) Täby kommun möjliggör kulturupplevelser Andel deltagare som upplever kommunens kulturaktivitet som positiv minst 90 % (viktning 60 %) Antalet lån på Täby bibliotek bland unga mellan år under ett år minst (viktning 40 %) Barn och unga erbjuds en meningsfull fritid Antalet besökare mellan år som besökt Esplanad under den senaste 4-veckorsperioden minst (viktning 40 %) Antalet besökare mellan år som besökt Gribbygård och/eller Hermelinen under den senaste 4-veckorsperioden minst 520 (viktning 30 %) Andelen barn på mellanstadiet som tar del av det Minst 88 % kommunala kultur- och fritidsutbudet varje vecka (viktning 30 %) Viktning innebär hur stor andel/vikt indikatorn har i förhållande till övriga indikatorer när måluppfyllelsen mäts. Budget Kultur- och fritidsnämndens budget för 2019 uppgår till 156,6 mnkr (netto) vilket utgör 4 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 13 % jämfört med budget 2018, vilket är den högsta ökningen sett till de senaste

56 (76) fem åren. De väsentliga förändringarna är hyran i det helt nyrenoverade kulturhuset, hyra för den helt nya Hägerneholmshallen inkl. parkering samt planerat kommande underhåll av fritidsgårdarna. Budgeten innehåller också en generell uppräkning motsvarande 0,5 %. Sammantaget har områdena bibliotek, kulturskola och ung fritid ökats med 27 % år Driftbudget KFN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Nettokostnader -130,9-138,0-156,6-162,2-178,2 Förändring i mnkr -7,1-18,6-5,6-16,0 Förändring i % 5 % 13 % 4 % 10 % Av nedanstående tabell framgår nettokostnaderna per verksamhet. KFN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Idrott- föreningar och hallar -40,4-41,4-44,4-47,9-62,4 Sport- och friluftsanläggningar -31,8-34,0-35,1-36,4-37,0 Kulturenheten -5,4-5,4-5,4-5,4-5,5 Bibliotek -22,3-24,1-31,4-31,7-32,0 Kulturskola -13,1-15,0-18,5-18,7-18,9 Ung fritid -9,8-11,1-14,0-14,2-14,4 Centralt anslag -7,9-7,0-7,8-7,9-8,0 Nettokostnad -130,9-138,0-156,6-162,2-178,2 Investeringar Kommunstyrelsens investeringar under perioden framgår av investeringsplanen i slutet av dokumentet.

57 (76) Socialnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Socialnämndens verksamhet vänder sig till personer som behöver stöd och/eller skydd i utsatta livssituationer. Det kan vara barn och ungdomar som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och i sin utveckling, ungdomar med riskbeteende eller personer med beroendeproblematik. Verksamheten vänder sig även till personer med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar som är i behov av kommunens stöd och insatser. Uppdraget regleras bl.a. i socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämndens ansvar omfattar även myndighetsutövningen inom socialtjänstens område med ett yttersta ansvar för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Verksamheten ska kännetecknas av rättssäker handläggning med hög tillgänglighet och service. Socialnämnden är huvudman för verksamheten inom området som bedrivs i kommunens egen regi eller på uppdrag av nämnden. Nämndens utvecklingsområden Kompetensförsörjning Tillgång till personal med lämplig utbildning och erfarenhet är en förutsättning för att leva upp till målet att verksamheter finansierade av socialnämnden håller hög kvalitet. Utformning av arbetsvillkor, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter, chefsstöd och kompetensutvecklingsinsatser är väsentliga faktorer för att kunna rekrytera och behålla kompetenta och erfarna medarbetare. Särskilt fokus kommer att läggas på kompetensförsörjningen och att utveckla Täby kommun som attraktivare arbetsgivare för biståndshandläggare, socialsekreterare och sjuksköterskor. Minskat bidragsberoende och ett självständigt liv Mottagande och integration av nyanlända och ensamkommande asylsökande barn (fortsättningsvis benämnt som ensamkommande barn) kommer även under 2019 att vara en central uppgift för socialnämnden. En osäkerhetsfaktor är den så kallade anhöriginvandringen, som kan innebära en ökad efterfrågan av insatser, exempelvis bostäder och försörjningsstöd. Behov hos särskilda grupper såsom äldre och personer med funktionsnedsättning kommer att behöva uppmärksammas. Samverkan med näringsliv, organisationer, föreningsliv och enskilda ska göra Täby till en framgångskommun med Sveriges bästa integration. Under etableringsfasen, d v s från anvisning till kommunen och två år framåt, har kommunen ansvar för att ordna boende. Efter etableringsfasen upphör kommunens ansvar och den enskilde får på samma sätt som övriga kommuninvånare själv ordna sitt boende. Möjligheten till egen försörjning blir därför en viktig del i att kunna skaffa en bostad.

58 (76) Förebyggande insatser En viktig uppgift är att främja goda levnadsförhållanden och skapa möjlighet för kommunens invånare att utifrån sina förutsättningar leva ett självständigt liv. Det förebyggande arbetet bedrivs i syfte att frigöra enskildas och gruppers egna resurser och behovet av insatser ska därigenom fördröjas eller förhindras. Insatserna ska för den enskilde möjliggöra förändring och utveckling. Att kunna skaffa och behålla en bostad är en viktig förutsättning för att kunna leva ett självständigt liv. Behovet av bostäder särskilt utformade för äldre och personer med funktionsvariationer kommer att öka, liksom behovet av så kallade sociala lägenheter och träningslägenheter. Socialnämnden har en viktig uppgift att utifrån ett socialt perspektiv delta i behovsanalyser och i samhällsplaneringen. Kvalitetsförbättringar Kravet på god kvalitet gäller såväl vid myndighetsutövning som när insatser utförs och oavsett om insatsen utförs av en kommunal eller en privat utförare. I myndighetsutövning innebär god kvalitet att handläggningen genomförs på ett rättssäkert sätt, snabbt och effektivt samt att målen med de beslutade insatserna uppnås. God kvalitet i utförandet av insatser innebär att biståndsbeslutade insatser utförs enligt fastställda krav och villkor. Utformningen av det systematiska kvalitetsarbetet fortgår under 2019, bland annat genom att utveckla mer systematiska uppföljningar och analyser inom samtliga verksamhetsområden. Verksamheterna arbetar med stöd i forskning och i beprövad erfarenhet och medarbetare uppmuntras att ta del av ny forskning och arbetsmetoder. Att använda kunskapsbaserade metoder och att samarbeta både internt och externt har en stor betydelse för ett lyckat resultat. Den kommunala hälso- och sjukvården ska bedrivas utifrån krav på hög patientsäkerhet. Särskilda fokusområden under 2019 är att säkerställa tillgång till legitimerad personal (sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och logoped) samt i samråd med kommunens dietister med flera utveckla arbetet kring kost och nutrition.. Digitalisering För att öka servicen mot invånarna och effektivisera interna processer fortsätter arbetet med att utveckla och automatisera ansökan om försörjningsstöd. En målsättning är att generellt fasa ut blanketter till förmån för digitala ansökningar. Detta sker under 2019 bland annat för faderskapsärenden och orosanmälningar. Inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning testas digitala lösningar för att öka individens trygghet, aktivitet eller delaktighet. Detta kan ske genom att utvärdera sensorteknik, smarta lås, larm med mera.

59 (76) Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av socialnämndens verksamhet under 2019 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby Socialnämndens verksamheter bidrar till trygghet Brukare inom hemtjänst och särskilt boende som är ganska eller mycket trygga med sin insats (andel, vägt medelvärde). (viktning: 40 %) minst 88 % Brukare inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning som bor i särskilt boende/motsv. enligt LSS som känner förtroende för personalen (andel). minst 75 % (viktning: 30 %) Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats (andel). minst 75 % (viktning: 30 %) Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun Socialnämndens verksamheter stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Brukare inom hemtjänst och särskilt boende som anser att personalen ganska ofta eller ofta tar hänsyn till åsikter och önskemål (andel, vägt medelvärde). minst 82 % (viktning:25 %) Ej återaktualiserade personer inom försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd (andel). minst 80 % (viktning: 10 %) Ej återaktualiserade vuxna med missbruksvård 21+ år ett år efter avslutad utredning eller insats (andel). minst 85 % (viktning:10 %) Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats (andel). minst 82 % (viktning: 15 %) Brukare inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning som uppnår förväntat funktionstillstånd (andel). minst 25 % (viktning: 20 %)

60 (76) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nyanlända som är självförsörjande efter etableringstidens avslut (andel). (viktning: 20 %) Nämndens indikatorvärde minst 70 % Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Socialnämndens verksamheter håller hög kvalitet Brukare inom hemtjänst och särskilt boende som är ganska eller mycket nöjda med insatsen som helhet (andel). minst 85 % (viktning: 50 %) Brukare inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (andel). minst 70 % (viktning: 30 %) Brukare i äldreomsorgens särskilda boenden som anser att det är ganska eller mycket lätt att få träffa en sjuksköterska vid behov (andel). minst 76 % (viktning: 20 %) Viktning innebär hur stor andel/vikt indikatorn har i förhållande till övriga indikatorer när måluppfyllelsen mäts. Budget Socialnämndens budget för 2019 uppgår till 1 216,2 mnkr (netto) vilket motsvarar 34 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 4 % jämfört med budget Nettokostnadsökningen 2019 beror främst på ökade kostnader för Kemistvägen 30 (boende för nyanlända) med 19 mnkr och för volymer med 18 mnkr. Fler brukare med behov av insatser inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning beräknas leda till ökade kostnader. Volymökningen inom äldreomsorgen utgår ifrån befolkningsprognosen och volymökningen inom funktionsnedsättning bygger på antaganden på individnivå. Nämndens kostnader beräknas också, utöver en generell uppräkning med 1 %, öka på grund av införande av kvalitetspeng inom hemtjänsten. Ramen för kostnader i samband med mottagande av ensamkommande barn minskas med 3,0 mnkr eftersom kostnaderna minskar när färre barn placeras i Täby kommun. Dock överstiger fortfarande kommunens samlade kostnader för mottagandet den statliga ersättningen.

61 (76) Driftbudget SON Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Nettokostnader , , , , ,1 Förändring i mnkr -99,4-42,3-52,0-49,9 Förändring i % 9 % 4 % 4 % 4 % Nettokostnad per verksamhet SON Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Äldreomsorg -555,7-620,6-631,9-660,5-690,4 Funktionsnedsättning -353,8-375,3-390,1-405,4-423,1 IFO -149,9-166,2-183,1-191,3-193,5 Samordnad verksamhet -15,1-11,8-11,1-11,0-11,1 Nettokostnad , , , , ,1 Nyckeltal och volymer Äldreomsorg Från och med budget 2019 redovisas volym och pris för hemtjänst som antal insatser och pris per insats. Skiftet från timmar till insatser beror på att Täby kommun har övergått till en insatsbaserad ersättningsmodell. Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Äldreomsorg Hemtjänst (insatser per år) Korttidsboende (dygn per år) Vård- och omsorgsboende (årsplatser) 542,9 569,6 595,8 621,5 648,1 Hemtjänstvolymen är för 2018 budgeterad som timmar och uppgifter om antal insatser kan inte lämnas.

62 (76) À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Äldreomsorg Hemtjänst (per insats) -46, ,1-47,6-48,1 Korttidsboende (per dygn) Vård- och omsorgsboende (per årsplats) Priset för hemtjänst 2018 är budgeterat som kronor per timme och uppgifter om kronor per insats kan inte lämnas. Funktionsnedsättning För insatsen personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) prognosticeras lägre volymer till följd av förändrade stramare riktlinjer hos försäkringskassan. Förändringen förväntas ge ett ökat antal ansökningar till kommunen från de som nekas ersättning från försäkringskassan. Det innebär att kostnaderna beräknas öka för insatser såsom personlig assistans enligt LSS och avlösar- och ledsagarservice. Från och med budget 2019 redovisas volym och pris för hemtjänst som antal insatser och pris per insats. Skiftet från timmar till insatser beror på att Täby kommun har övergått till en insatsbaserad ersättningsmodell. Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Funktionsnedsättning VOLYMER Boende LSS (årsplatser) 136,5 156,0 159,5 167,5 175,5 Personlig ass SFB (timmar) Daglig Verksamhet LSS totalt (dagar) Hemtjänst SoL (insatser) se fotot Vård-och omsorgsboende, HVB SoL (årsplatser) Hemtjänstvolymen är för 2018 budgeterad som timmar och uppgifter om antal insatser kan inte lämnas.

63 (76) À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Funktionsnedsättning À-PRISER(kr netto) Boende LSS (per årsplats) Personlig ass SFB (per timme) Daglig verksamhet LSS (per dag) Hemtjänst SoL (per insats) -50,3 se fotnot -50,6-51,0-51,6 Vård- och omsorgsboende, HVB SoL (per årsplats) Hemtjänstvolymen är för 2018 budgeterad som timmar och uppgifter om antal insatser kan inte lämnas. Individ- och familjeomsorg Volymer SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd (antal hushåll) À-pris, kr SON Utfall Budget BUDGET Plan Plan Individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd (per hushåll) -64,5-80,1-79,2-80,0-80,8

64 (76) Barn- och grundskolenämnden Nämndens ansvar och uppgifter Barn- och grundskolenämnden är styrelse för och har ansvar för driften av den kommunala förskolan och skolan som omfattar: Kommunal förskola - utbildning för barn i åldern 1-5 år. Förskoleklass och grundskola - obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-15 år. Grundsärskola - obligatorisk utbildning enligt grundsärskolans läroplan i åldrarna 6-15 år. Fritidshem - pedagogisk gruppverksamhet för elever i åldrarna 6-13 år. Öppna förskolan - pedagogisk gruppverksamhet i åldrarna 0-5 år. Utöver de kommunala verksamheterna finansierar nämnden, genom bidrag i form av peng, verksamheten för Täbyfolkbokförda barn och elever i fristående skolor, fritidshem, förskolor och annan pedagogisk verksamhet i och utanför Täby kommun. Skolinspektionen utövar tillsyn och granskar skolväsendets kvalitet oavsett huvudman. Barn- och grundskolenämnden i Täby ansvarar för de kommunala verksamheterna och har en insynsrätt i de fristående skolverksamheterna. Nämnden ansvarar vidare för tillsynen av fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet och fristående fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt, ett tillsynsansvar som är kopplat till nämndens godkännande. Skolinspektionen kontrollerar i sin tur att kommunen uppfyller sitt tillsynsansvar. Nämndens utvecklingsområden Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Täby ska ha Sveriges högsta utbildningskvalitet, med fokus på kunskap, trygghet och ordning. För barn- och grundskolenämnden riktas ett särskilt fokus på systematiskt kvalitetsarbete. På huvudmanna- och enhetsnivå ska processen innefatta att mål, arbetssätt, uppföljning och analys av resultat planeras, genomförs och redovisas på ett systematiskt sätt som bidrar till transparens och ständiga förbättringar. Systematiken ska bidra till att varje elev får goda förutsättningar till lärande. Utveckling av tillgängligt lärande För att garantera varje elevs effektiva lärande på sin nivå ska Täbys pedagogiska verksamheter organiseras utifrån en övergripande strategi för tillgängligt lärande. Varje elev ska ha fysisk och kognitiv möjlighet att lära utifrån sin egen fulla potential i ett gemensamt sammanhang. Utbildningsområdet bedriver ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för ungas psykiska hälsa i samverkan med verksamhetsområdena social omsorg och kultur och fritid. I det arbetet ingår bland annat ett samarbete för att främja

65 (76) skolnärvaro. Digitalisering för tillgängligt lärande Utvecklingen av digitala verktyg i skolan ska ske på ett sätt som stärker strategin om ett tillgängligt lärande för alla elever. För att effektivisera skolornas administration och kommunikation med vårdnadshavare fortsätter arbetet med den nya lärplattformen som infördes under Fokus på adekvat kompetens för det pedagogiska uppdraget Under 2019 kommer ett fortsatt fokus för barn- och grundskolenämnden vara att skapa förutsättningar för att behålla och attrahera skickliga pedagoger och andra medarbetare. Kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för Täby akademi för pedagogisk professionsutveckling, tydliga karriärvägar med utvecklingsledaruppdrag och fördjupade försteläraruppdrag ska erbjudas, och ökad lönespridning ska tillämpas. Varje undervisningspass ska ledas av en lärare med adekvat behörighet. Andelen förskollärare i kommunens förskolor ska öka genom ekonomiska incitament för förskolor med en högre andel legitimerade förskollärare i syfte att stärka varje barns förutsättningar till lärande. Verksamheten i förskolan ska utgå från varje barns möjligheter och behov och präglas av glädje och lust. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av barn- och grundskolenämndens verksamhet under 2019 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Eleverna når högt ställda kunskapskrav Andel elever som efter årskurs 9 uppnått kunskaper motsvarande minst betyget E i alla skolämnen (utfall 2017: 90,4 %) (viktning 40 %) minst 100% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 (utfall 2017: 265,6) (viktning 40 %) minst 267 Andel elever som upplever att fritidshemmet bidrar till deras lärande (utfall 2017: 82 %) (viktning 20 %) minst 84 % I förskolan ger undervisningen varje barn möjlighet till utveckling utifrån Andelen förskolor med ett pedagogiskt index om minst 3. (utfall 2017: 92 %) minst 100 %

66 (76) Inriktningsmål Nämndmål Indikator sina förutsättningar och behov Nämndens indikatorvärde Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Ett effektivt lärande är tillgängligt för varje elev Andel vårdnadshavare som anger att de kan rekommendera sitt barns förskola. (utfall 2017: 89 %) (viktning 40 %) Andel elever som anger att de kan rekommendera sin skola. (utfall 2017: 85 %) (viktning 30 %) Andel elever som anger att de är nöjda med sin skola. Utfall 2018: 84 %. (viktning 30 %) Andel elever som anger att de kan påverka sitt val av arbetssätt. (utfall 2017: 71 %) (viktning 25 %). Andel elever som anger att de genom skolarbetet blir nyfikna på att lära sig mer. (utfall 2017: 65 %) (viktning 25 %). Andel elever som anger att lärarna i deras skola hjälper dem i skolarbetet om de behöver det (utfall 2018: 91%) (viktning 25 %). Andel elever som anger att lärarna ger dem utmaningar så de utvecklas (utfall 2018: 75 %) (viktning 25 %). minst 92 % minst 87 % minst 86 % minst 75 % minst 75 % minst 92 % minst 77 % Budget Barn- och grundskolenämndens budget för 2019 uppgår till 1 469,5 mnkr (netto) vilket utgör 40 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader är 0,9 mnkr högre än Budgeten för 2018 har beräknats utifrån en högre befolkningsprognos (per mars 2017) än prognosen per mars Den nya prognosen innehåller färre antal barn. Det innebär att budgeten för 2019 inte ökat så mycket jämfört med Merparten av nämndens budget består av kostnader för bidrag (peng) till fristående och kommunala utförare. För 2019 har budgetramar och peng räknats upp med 1 % för alla verksamheter inom nämnden.

67 (76) Driftbudget BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader , , , , ,8 Förändring i mnkr -74,5-0,9-38,9-62,4 Förändring i % 5 % 0 % 3 % 4 % Nettokostnad per verksamhet Nedan redovisas nettokostnaderna per verksamhet exklusive egen regi. Budget för egen regi är noll eftersom verksamhetens kostnader ska finansieras med intäkter från peng. BGN Utfall Budget Budget Plan Plan mnkr Öppen förskola -3,9-4,1-4,2-4,2-4,2 Förskola -394,3-419,5-411,7-429,6-462,1 Pedagogisk omsorg -3,4-3,7-3,5-3,5-3,6 Fritidshem -148,0-152,4-152,2-153,5-156,2 Förskoleklass -48,9-51,7-50,0-49,9-51,6 Grundskola -749,3-809,2-816,3-835,4-859,8 Grundsärskola -28,7-28,1-31,7-32,4-33,2 Nettokostnad , , , , ,8 Nyckeltal och volymer Beräkningen av antalet barn och elever baseras på befolkningsprognosen per mars Antaganden om hur stor andel av barnen och eleverna som deltar i verksamheten baseras på bedömningar utifrån tidigare års utfall. Jämfört med budget 2018 beräknas antalet barn- och elever bli färre år 2019 för alla verksamheter förutom för pedagogisk omsorg, och särskola där antalet elever beräknas bli oförändrat respektive fler. För åren 2020 och 2021 beräknas antalet barn och elever öka jämfört med år BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Antal barn och elever Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola

68 (76) Nettokostnaderna per barn och elev framgår av nedanstående sammanställning. Uppräkningen av budgetramar påverkar nettokostnaden per barn och elev. BGN Utfall Budget Budget Plan Plan Nettokostnad per barn och elev Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Definition: Nettokostnad per barn och elev är beräknad med utgångspunkt från den totala nettokostnaden för verksamheten exklusive Täbys kommunala verksamhet dividerat med antalet barn och elever. Förändringar av antalet barn och elever i åldersgrupperna påverkar utfallet vid en jämförelse mellan åren. Investeringar Kommunstyrelsens investeringar under perioden framgår av investeringsplanen i slutet av dokumentet.

69 (76) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är styrelse för det offentliga skolväsendet gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux), svenska för invandrare (SFI), gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna (Lärvux). Nämnden svarar inom sitt verksamhetsområde för att utbildningen erbjuds antingen i kommunens regi, i fristående gymnasieskolor eller genom avtal med annan kommun/utförare eller på annat sätt enligt gällande lagstiftning. Täby kommun har tre skolenheter, Åva gymnasium, Täby Gymnasiesärskola, och Täby språkintroduktion. Nämnden ska tillse att verksamheten genomförs i enlighet med skollag, förordningar och läroplaner. Nämnden ansvarar för kommunens aktivitetsansvar för unga mellan år. Den politiska vilja som uttrycks i skolplanen samt de av fullmäktige fastställda målen i verksamhetsplanen och alliansens kvalitetsdokument utgör den kommunala styrningen av utbildningen. Skolinspektionen har tillsynsansvar över all gymnasie- och vuxenutbildning som bedrivs i kommunen. Täby gymnasiesärskola bedriver även korttidstillsyn för gymnasieelever enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade efter skoldagens slut och under studie- och lovdagar. Nämndens utvecklingsområden Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Täby ska ha Sveriges högsta utbildningskvalitet, med fokus på kunskap, trygghet och ordning. För gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden riktas ett särskilt fokus på systematiskt kvalitetsarbete. På huvudmanna- och enhetsnivå ska processen innefatta att mål, arbetssätt, uppföljning och analys av resultat planeras, genomförs och redovisas på ett enhetligt och systematiskt sätt som bidrar till transparens och ständiga förbättringar. Under verksamhetsåret 2019 lägger nämnden extra fokus på vidareutveckling av vuxenutbildningens systematiska kvalitetsarbete inom ramen för insyn i relation till auktorisationskrav och på Åva gymnasiums fortsatta verksamhetsutveckling. Stärkt attraktionskraft Genom bland annat kvalitetsfokus, strategisk rekrytering och marknadsföring ska Åva gymnasium vara det självklara alternativet för elever som gör gymnasieval, och bidra till att Täby kommun utvecklas med frihet och trygghet för en hållbar framtid. Kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för Täby akademi för pedagogisk professionsutveckling, tydliga karriärvägar med utvecklingsledaruppdrag och fördjupade försteläraruppdrag ska erbjudas, och ökad lönespridning ska tillämpas. Yrkesprogrammen ska i än högre utsträckning kunna leda till högskolebehörighet. Utveckling av auktorisationsmodellen inom vuxenutbildning och Svenska för invandrare ska genomföras och fler och fördjupade samarbeten med högskolor och universitet ska upprättas. Sammantaget förväntas insatserna leda

70 (76) till en förbättrad verksamhetskvalitet, ökad attraktionskraft och att varje elev får goda förutsättningar att fördjupa sitt lärande. Trygghet, trivsel och inflytande För att ge alla elever förutsättningar för lärande och förbättrade kunskapsresultat kommer trygghet, trivsel och inflytande att vara prioriterade områden på huvudmanna- och enhetsnivå i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens pedagogiska verksamheter. Eleven har rätt att komma till tals och få sina åsikter beaktade. Vidare är det viktigt att medarbetare på skolorna utbildas för att tidigare upptäcka elever som far illa så att anmälan sker i tid. De pedagogiska verksamheterna samarbetar med socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Utveckling av tillgängligt lärande För att garantera varje elevs effektiva lärande på sin nivå ska Täbys pedagogiska verksamheter organiseras utifrån en övergripande strategi för tillgängligt lärande. Varje elev ska ha fysisk och kognitiv möjlighet att lära utifrån sin egen fulla potential i ett gemensamt sammanhang. Utbildningsområdet bedriver ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för ungas psykiska hälsa i samverkan med verksamhetsområdena social omsorg och kultur och fritid. I det arbetet ingår bland annat ett samarbete för att främja skolnärvaro Digitalisering för tillgängligt lärande Utvecklingen av digitala verktyg i skolan ska ske på ett sätt som stärker strategin om ett tillgängligt lärande för alla elever. För att effektivisera skolornas administration och kommunikation med vårdnadshavare fortsätter arbetet med den nya lärplattformen som infördes under Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet under 2019 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Nämndens indikatorvärde Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Eleverna når högt ställda kunskapskrav Genomsnittlig betygspoäng på de studieförberedande programmen (utfall 2017: 15,4) (viktning 40 %). minst 15,6

71 (76) Inriktningsmål Nämndmål Indikator Genomsnittlig betygspoäng på yrkesprogrammen (utfall 2017:13,8) (viktning 40 %). Andel elever på de nationella programmen som tar gymnasie- eller yrkesexamen inom fyra år (utfall 2017:83,7 %) (viktning 20 %). Nämndens indikatorvärde minst 14,2 minst 86 % Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Andel elever som anger att de kan rekommendera sin gymnasieskola (utfall 2017: 64 %) (viktning 65 %). Andel elever som anger att de kan rekommendera sin vuxenutbildning (utfall 2017: 86 %) (viktning 20 %). Andel elever som anger att de kan rekommendera sin skola inom Svenska för invandrare (utfall 2017: 84 %). (viktning 10 %). minst 85 % minst 90 % minst 90 % Andelen vårdnadshavare som minst 95 % anger att de kan rekommendera sitt barns gymnasiesärskola (utfall 2017: 94 %). (viktning 5 %). Viktning innebär hur stor andel/vikt indikatorn har i förhållande till övriga indikatorer när måluppfyllelsen mäts. Budget Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget för 2019 uppgår till 336,9 mnkr (netto) vilket utgör 9 % av kommunens totala budget. Nämndens nettokostnader ökar med 4 % jämfört med budget De väsentliga förändringarna för 2019 beror på en beräknad ökning av gymnasieskolans programpeng i Stockholms län på 1,8 % och ökade kostnader för fler elever i gymnasieskolan. Övriga kostnader har en generell uppräkning med 0,5%. Täby kommun är ansluten till Storsthlm:s gemensamma gymnasieregion och tilllämpar den av Storsthlm framräknade programpengen. Detta innebär att kommunen har begränsade möjligheter att på egen hand påverka kostnadsutvecklingen för programpengen.

72 (76) Driftbudget GVN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -283,1-323,7-336,9-361,7-386,4 Förändring i mnkr -40,6-13,2-24,8-24,7 Förändring i % 14 % 4 % 7 % 7 % Nettokostnad per verksamhet GVN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Gymnasieskola -253,9-288,9-302,5-326,8-351,0 Gymnasiesärskola och lärvux -17,9-18,4-17,4-17,7-18,0 Vuxenutbildning -11,2-16,4-17,0-17,2-17,4 Nettokostnad -283,1-323,7-336,9-361,7-386,4 Nyckeltal och volymer Beräkningen av antalet elever baseras på befolkningsprognosen per mars Antaganden om hur stor andel av eleverna som deltar i verksamheten baseras på tidigare års utfall. GVN Utfall Budget Budget Plan Plan Nyckeltal och volymer Antal gymnasieelever Nettokostnad per elev (kr) Investeringar Nämndens investeringar under perioden framgår av investeringsplanen slutet av dokumentet.

73 (76) Överförmyndarnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förordnade gode män, förvaltare och förmyndare. Nämndens tillsynsansvar regleras framförallt i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen. Tillsynsansvaret innebär att nämnden ska tillse att god man/förvaltare handhar huvudmannens tillgångar på ett sådant sätt att lagstiftningen efterlevs och huvudmannens rätt och egendom säkerställs. För att fullgöra sina åtaganden har nämnden i samverkan med Norrtälje Kommun, ett gemensamt överförmyndarkansli som administrerar, bereder, beslutar och verkställer besluten. Nämndens utvecklingsområden Överförmyndarnämndens utvecklingsområden är att skapa nya arbetssätt där pappershantering och PDF:er successivt avvecklas. Detta sker genom att införa nya sätt för administration, ansökningar och dialog med ställföreträdare baserat på digitala lösningar. Registrerade ensamkommande barn fortsätter att minska hos överförmyndaren. Under 2018 kommer antalet ärenden att minska till nästan hälften. Det innebär att nämnden beräknas ha ca 30 ärenden i början av år Flera av migrationsverkets asylutredningar kommer troligen att vara klara under 2018, vilket kan innebära åldersuppskrivningar och därmed påverka de pågående ärendena. Verksamheten följer händelseutvecklingen internationellt, för att om möjligt stå förberedd om en ny våg av ensamkommande barn anländer till Sverige. Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder. För styrning av överförmyndarnämndens verksamhet under 2019 fastställer kommunfullmäktige nämndmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige. Inriktningsmål Nämndmål Indikator Verksamheter som finansieras av Täby kommun håller hög kvalitet Överförmyndarnämnden ska ha rättssäkra arbetsrutiner för sin verksamhet. Andel årsräkningar tillhörande föregående år som är granskade före den 1 september (2017 var andelen 93 %) Nämndens indikatorvärde minst 95 %

74 (76) Budget Överförmyndarnämndens budget för 2019 uppgår till 4,0 mnkr vilket motsvarar 0,1 % av kommunens totala budget. Förändringen innebär en ökning med 32 % och är den största ökningen på fyra år. Driftbudget ÖFN Utfall Budget Budget Plan Plan Mnkr Nettokostnader -5,2-3,0-4,0-4,0-4,0 Förändring i mnkr 2,2-1,0 0,0 0,0 Förändring i % 73 % 32 % 0 % 0 %

75 (76) De kommunala bolagen Mål och indikatorer Mål fastställda av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder och bolag. För styrning av bolagens verksamhet under 2018 fastställer kommunfullmäktige bolagsmål och indikatorer enligt nedan. Måluppfyllelse vid årets slut och prognos för måluppfyllelse vid delårsuppföljning per juni ska rapporteras till kommunfullmäktige. Inriktningsmål Bolagsmål Indikator Nämndens indikatorvärde Det är tryggt och attraktivt att leva och verka i Täby TFAB ska bidra till kommunens tillväxt genom markförsäljning Såld mark i antal bostäder (TFAB) (viktning 100 %) Minst 800 bostäder år 2021 TMAB ska bidra till kommunens tillväxt genom utbyggnad av fjärrvärmenät. Antalet kontrakterade GWh från bolagets fjärrvärmenät (TMAB) (viktning 100 %) Minst 100 kontrakterade GWh/år, år 2019 Täby är en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar kommun TFAB ska bidra till att öka tillgänglighet och nyttjande av friluftsområdena i kommunen Genomsnittligt antal besökare per månad i kommunens elljusspår förperioden mars-nov Minst besök (medelvärde år : besök) (viktning 100 %) TMAB:s och TFAB:s verksamhet ska bedrivas på ett för kommunen långsiktigt hållbart sätt Resultat efter finansiella poster (TFAB) (viktning 50 %) Resultat efter finansiella poster (TMAB) Minst 20 mnkr år 2019 Minst 0 mnkr år 2019 (viktning 50 %)

76 (76) Budget Budget och prognos för de kommunala bolagens resultat efter finansiella poster för planeringsperioden framgår av nedanstående sammanställning. Bolagen ekonomisk plan Budget Plan Plan (mnkr) Resultat efter finansiella poster Täby Holding AB -1,6-1,6-1,6 Täby Fastighets AB 30,6-11,6 319,0 Täby Miljövärme AB 0,2 0,4 0,6 Koncernen totalt 29,2-12,8 318,0 År 2020 beräknas inte TFAB sälja någon mark och får därmed inga markintäkter Koncernens resultat efter finansiella poster under planeringsperioden prognostiseras ett överskott med undantag för Det är främst intäkter från fastighetsförsäljningar i Täby Fastighets AB som bidrar till det positiva resultatet. Täby Miljövärme beräknas få ett bättre resultat i slutet av perioden då investeringstakten minskar. Enligt kommunens budget under planeringsperioden ska bolagskoncernen lämna en utdelning på 25 mnkr per år till ägaren kommunen. Täby Holding AB Bolagets ansvar och uppgifter Täby Holding AB är moderbolag i Täby kommuns bolagskoncern. Samtliga aktier i bolaget ägs av Täby kommun. Bolaget äger i sin tur samtliga aktier i dotterbolagen Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB. Täby Holding AB har en sammanhållande funktion för Täby kommuns aktiebolag och ansvarar för styrning och uppföljning av dotterbolagens verksamhet utifrån kommunfullmäktiges mål och direktiv. Bolagskoncernens syfte är att äga, köpa och sälja samt förvalta och utveckla fastigheter och därmed sammanhängande verksamheter samt att utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Ägardirektiv Ägardirektiven för Täby Holding innebär: Svara för koncernens övergripande utveckling och strategiska planering. Styra finansiella resurser på ett för ägaren och koncernen optimalt sätt. Svara för löpande kontroll och uppföljning inom koncernen.

77 (76) Tillse att kommunfullmäktiges beslut som är av ägarkaraktär verkställs. Tillse att det finns ett väl fungerande samspel mellan ägaren, koncernledningen och dotterbolagen avseende verksamhetens resultat, budgethållning, effektivitet och kvalitet. Tillse att det finns effektiva styrformer med målstyrning mot ägarens krav. Tillse att den verksamhet som bedrivs inom koncernen faller inom ramen för Täby kommuns kompetens. Koncerngemensamma ägardirektiv Principiella ärenden Ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Detta gäller ärenden rörande ändring av bolagsordning, ändring av aktiekapital, fusion av företag, förvärv eller bildande av dotterbolag, förvärv av aktier i annat företag samt i övriga frågor av principiell art. Ärenden av stor ekonomisk betydelse ska också föreläggas kommunfullmäktige för beslut. Detta avser ärenden som gäller förvärv, försäljning eller investeringar, som överstiger 30 mnkr. I ärenden av principiell eller ekonomiskt större vikt ska ärendet beredas och beslutas av berörd dotterbolagsstyrelse och därefter hänskjutas till moderbolagets styrelse för beslut, varefter kommunstyrelse och slutligen kommunfullmäktige fattar beslut. Alla förvärv, försäljningar och investeringar ska ske på affärsmässiga principer. Mål, policy och program Kommunfullmäktige fastställer årligen kommungemensamma mål för verksamheterna. Bolagen ska årligen fastställa indikatorer som svarar upp mot kommunfullmäktiges mål. Bolagen ska följa och i förekommande fall anta de policys, riktlinjer eller andra direktiv som fastställs av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ska, om inte sekretess föreligger, ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget för att kunna utöva sin uppsiktsskyldighet över verksamheten i bolaget. Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder, som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100). Ekonomi och organisation Bolagen ska ingå i kommunens koncernkontosystem och finansieringsbehovet hanteras på kommunkoncernnivå.

78 (76) Bolagens behov av personal ska i första hand tillgodoses genom att bolagen köper erforderliga tjänster avseende förvaltning, teknik, ekonomi etc. inom kommunkoncernen. Bolagen ska samverka med berörda inom kommunkoncernen för att alltid söka åstadkomma det bästa för Täbys kommuninvånare och kommunkoncernen. Ekonomiska transaktioner mellan bolagen och kommunen ska bygga på marknadsmässiga principer. Bolagen har att följa ägarens föreskrifter avseende revision. Täby Fastighetsaktiebolag Bolagets ansvar och uppgifter Täby Fastighets AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB, som ägs av Täby kommun. Bolaget äger en betydande del av markarealen i Täby kommun och verksamheten omfattar köp och försäljning av mark och byggnader samt förvaltning av verksamhetsfastigheter och skogs- och jordbruksfastigheter. En viktig uppgift är att i samverkan med kommunen utveckla och förädla exploateringsfastigheter till byggklar mark för boende och näringsliv. Ägardirektiv Ägardirektiven för Täby Fastighets AB innebär: I samverkan med stadsbyggnadsnämnden verka för att tillgodose behovet av mark, anläggningar och byggnader inom Täby kommun för boende, näringsliv, kommunal och kommersiell service samt rekreation. I samverkan med stadsbyggnadsnämnden aktivt verka för att få fram exploaterbar mark i syfte att främja Täbys utveckling. Löpande pröva fastighetsförvärv och fastighetsförsäljningar i syfte att främja Täbys utveckling. Äga, förvalta och utveckla fastigheter med syfte att tillgodose kommuninvånarnas behov. Skogs- och jordbruksmark ska förvaltas på ansvarsfullt sätt så att rekreations- och kulturhistoriska värden bevaras. Fortlöpande arbeta med att öka effektiviteten med fokus på kärnverksamheten och förbättrade resultat. Fortlöpande pröva möjligheterna att avyttra delar i fastighetsbeståndet som ur ett förvaltningsperspektiv inte bör behållas. Fortlöpande pröva fortsatt omstrukturering och renodling av verksamheten för en förvaltning som är effektivare och mer ändamålsenlig ur ett kommunkoncernperspektiv.

79 (76) Bolagets utvecklingsområden Fastighetsinnehav och förvaltning Täby Fastighets AB har ett fastighetsbestånd på cirka hektar vilket motsvarar knappt 40 % av kommunens yta. Bolagets tillgångar i fastigheter har ett bokfört värde på ca 180 mnkr och marknadsvärde på ca 800 mnkr. Markinnehavet är grunden till bolagets verksamhet och affärsidé. Bolaget ska i sin förvaltning följa kommunens övergripande planer, riktlinjer och policys, såsom t ex detalj- och översiktsplaner och miljöplan. En stor del av antalet fastigheter utgörs av verksamhetsfastigheter som är uthyrda till kommunen som ansvarar för drift och underhåll. Bolaget har även ett mindre bestånd av verksamhets- och bostadsfastigheter som hyrs ut externt samt fastigheter för kultur- och friluftsändamål. Fastighetsinnehavet i övrigt består till större delen av icke detaljplanerad mark som utgörs av skog och jordbruksmark. Stora delar av Täbys skogsområden utgör en stor tillgång för det rörliga friluftslivet, och bolaget har deltagit i kommunens arbete med att ta fram ett friluftsprogram för kommunen. Programmet har som syfte att långsiktigt tillvarata friluftsintressen i planarbetet, men också att föreslå åtgärder för anpassning av de anläggningar, spår och leder som redan finns. Med dessa tillgångar bidrar Täby Fastighets AB i stor utsträckning till ett attraktivt, trivsamt och tryggt Täby, där vi erbjuder tillgång till öppna landskap, kulturvärden genom verksamheten på Karby gård, populära friluftsområden i naturreservatet Rönninge by Skavlöten samt fina strövområden med höga rekreativa värden vid Hagby-Mörtsjöområdet mm. Under 2019 ligger fortsatt fokus på åtgärder för ytterligare utvecklad trygghet och tillgänglighet, samt på att skapa än mer attraktiva områden för kommuninvånare och besökare. Utveckling av mark för bostäder och näringsverksamhet Täby kommuns läge i regionen och den fortsatta bristen på bostäder i hela Stockholms län gör att efterfrågan på mark för bostäder i Täby är stor. Under planeringsperioden kommer bolaget vara fortsatt engagerat i kommunens exploateringsarbete och då främst området Arninge-Ullna där det byggts och planeras för fler bostäder. Det råder brist på mark för verksamhetsändamål. Bolaget har i dagsläget ett fåtal fastigheter, som är planlagda för verksamhetsändamål. Tre av dessa är belägna i Arninge, där fastigheten Tumstocken 6 sålts med beräknat tillträde under Två mindre fastigheter; Mikrometern och Mallen, har planändrats till ändamål kontor och handel och en försäljning beräknas ske under 2021.

80 (76) Täby Miljövärme AB Bolagets ansvar och uppgifter Täby Miljövärme AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB, som ägs av Täby kommun. Bolagets verksamhet omfattar att utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun i syfte att öka valfrihet och konkurrens samt minska miljöpåverkan från uppvärmning. Målet är att på sikt skapa ett fjärrvärmenät som ägs av kommunen och som är öppet för konkurrens. Ägardirektiv Ägardirektiven för Täby Miljövärme AB innebär: Utveckla och bedriva distribution av fjärrvärme i Täby kommun. Arbeta för en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet i Täby kommun för att kunna erbjuda fler invånare fjärrvärme. Arbeta för att fjärrvärmeverksamheten på sikt ska bedrivas i ett öppet nät som möjliggör konkurrens i leveranserna och valfrihet för kunderna. Fortlöpande pröva möjligheterna att minimera affärsrisken för bolaget. Arbeta för att fjärrvärmeverksamheten ska bedrivas på ett för kommunen och miljön långsiktigt hållbart sätt. Säkerställa att tom kanalisation för fiber förläggs i nybyggnadsområden och infrastrukturprojekt där färre än två ledningsägare lägger fiber. Bolagets utvecklingsområden Fjärrvärmenätets utbyggnad Kommunens utbyggnad av fjärrvärmenät sker genom att kommunen tillsammans med E.ON kommit överens om ett upplägg med byggkoncession. En byggkoncession förutsätter att ersättningen för den uppförda anläggningen helt eller delvis utgörs av en rätt att utnyttja anläggningen. E.ON kontrakterar kunder, planerar och bygger ut ett distributionsnät som sedan överlåts till Täby Miljövärme AB etappvis efter färdigställande. E.ON garanterar att bygga ett distributionsnät enligt en överenskommen sträckning. En stor del av utbyggnaden av distributionsnätet är i stort sett slutförd enligt plan, men den kraftigt ökade ambitionsnivån när det gäller bl.a. bostadsexploatering i kommunen innebär att även fjärrvärmenätet kommer behöva byggas ut i en större omfattning än vad som ursprungligen planerades.

81 (76) Investeringsplan Kommunens investeringar under planeringsperioden uppgår till ca mnkr. Investeringar Likviditetsplan (mnkr) Kommunstyrelsen 64,4 82,3 106,5 Stadsbyggnadsnämnden 547,8 456,8 338,9 Kultur- och fritidsnämnden 75,0 91,4 131,0 Socialnämnden 15,0 32,0 8,0 Barn- och grundskolenämnden 252,3 182,0 195,0 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4,0 4,0 4,0 Summa investeringar 958,5 848,3 783,4 Planeringsperioden kännetecknas av tillväxtarbetet med omfattande investeringar i framförallt Arninge, Täby park och Roslags-Näsby. Utbyggnaden avser investeringar i kommunaltekniska anläggningar såsom vägar, gång- och cykelvägar, anslutningar för vatten och avlopp samt att nya lokaler för kommunalt finansierad verksamhet kan komma att behövas eller redan är beställda. Kommunen står också inför stora utmaningar avseende behov av fastigheter för olika ändamål. Det rör sig om allt från äldreboenden, lokaler för utbildningsverksamhet, upprustningsbehov, ombyggnationsbehov till ordinarie planerat underhåll.

82 (76) Kommunstyrelsen Investeringar inom kommunstyrelsen under perioden uppgår till 253,2 mnkr. Nedan listas pågående och planerade projekt inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Om inget annat anges i not är total projektbudget oförändrad jämfört med föregående års verksamhetsplan. Investeringar KS Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) budget tom Förberedande investeringsutredningar 3,0 3,0 3,0 Gribby Gård- Reinvestering N 15,0 5,0 10,0 Tillbyggnad Runborgskolan 50,0 6,0 10,0 17,0 17,0 Fastighetstekniska investeringar 22,1 30,0 30,0 30,0 Modernisering av fastigh. myndighetskrav 30,3 30,0 30,0 30,0 Upprustning av kök 15,0 6,0 10,0 10,0 Planprogram F 3,0 4,0 5,0 4,0 Översiktsplan inklusive tematiskt tillägg N 6,0 4,5 4,5 IT-investeringar 12,8 8,0 8,0 8,0 Justering* -27,6-35,3 Summa investeringar 64,4 82,3 106,5 * Justering - avser en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla projekt. Justeringen görs på totalnivå eftersom det inte går att förutse exakt hur varje projekt kommer att påverkas av tidsförskjutningar. N = Ny i verksamhetsplan F = Förändrad budget jämfört med verksamhetsplan Förberedande investeringsutredningar - avser investeringsutredningar för kommande projekt. Gribby Gård- Reinvestering - avser upprustning av Gribby Gård som är i stort behov av underhåll. Tillbyggnad Runborgskolan - för att tillgodose behovet av skolplatser i Täby kyrkby planeras för en kompletteringsbyggnad på Runborgs skoltomt. Kapaciteten på Runborg utökas med 150 platser. Projektet är pausat i väntan på ny projektkalkyl. För att kunna genomföra projektet i nuvarande form behöver annars projektets totalbudget utökas. Fastighetstekniska investeringar avser många små projekt där reinvesteringar görs på fastigheter som kommunen äger. Modernisering av fastigheter enligt myndighetskrav avser många projekt, det kan vara allt från tillgänglighetsanpassningar i form av ramper, skyltar, nya lekställningar på skolor och förskolor, branddörrar m.m. Upprustning av kök avser upprustning av kök i kommunens bostadsrätter och lokaler. Många av köken är från 70-talet och i behov av upprustning.

83 (76) Planprogram - avser flera mindre planprogram, Här ingår planprogram för Täby kyrkby centrum, Planprogram Näsby park Centrum, Planprogram Gribbylund centrum, Planprogram Tibble-Åva triangeln och östra Roslags-näsby. Översiktsplan inklusive tematiskt tillägg - avser översiktsplan samt tematiska tilllägg såsom arkitekturprogram och framkomlighetsstrategi. Budgeten inrymmer även kostnader för fördjupad översiktsplan. IT-investeringar - avser förnyelse av IT-utrustning inom kommunens verksamheter. Hit hör investeringar inom servrar, datorer och nätverk. Stadsbyggnadsnämnden Investeringar inom stadsbyggnadsnämnden under perioden uppgår till 1 343,5 mnkr. Nedan redovisas en sammanställning av samtliga projekt inom stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde. Investeringar SBN Prognos Likviditetsplan (mnkr) Befintlig miljö 184,1 247,1 119,2 102,1 Nya utbyggnadsområden 397,2 445,1 440,4 143,9 Årliga anslag 75,8 90,4 92,9 92,9 Justering * -234,8-195,8 Summa investeringar 547,8 456,8 338,9 * Bedömd justering är en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla projekt. Justeringen görs på totalnivå eftersom det inte går att förutse exakt hur varje projekt kommer att påverkas av tidsförskjutningar. Projekten kan finansieras av externa aktörer genom markförsäljningar, gatukostnadsersättningar, planintäkter, VA intäkter men även statliga bidrag eller medfinansiering. Om inget av detta anges i texten till projektet är investeringen skattefinansierad. Investeringar i befintlig miljö Nedan redovisas de projekt som pågår och planeras i befintlig miljö. Om inget annat anges i not är total projektbudget oförändrad jämfört med föregående års verksamhetsplan.

84 (76) Befintlig miljö Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) budget tom Strandpromenad/cykelväg 13,6 2,3 4,0 5,2 2,1 Cykelplan inkl. utbyggnad 173,0 23,5 12,0 12,0 12,0 12,0 Biblioteksgången 38,0 1,8 2,4 2,5 23,0 8,3 Ombyggnation trafikpl. ink anslutande gångcykelvägar tpl. R.N 142,0 83,8 25,5 32,7 Kapacitetsförstärkningar V/A N 120,0 10,0 20,0 35,0 Dubbelspårsutbyggnad etapp 2 472,0 132,2 133,0 152,0 16,0 38,8 Infartsparkering/lokalg./Hägernäs F 13,0 0,0 1,0 9,0 3,0 Hälsopark Libbyängen 10,0 0,0 0,5 4,0 5,5 0,0 Täby torg 2,0 0,1 0,7 0,7 0,5 Ny infart Skavlöten F 17,0 0,5 0,0 0,0 11,5 5,0 Täby IP, inkl. infart 16,0 2,4 0,0 0,0 12,0 1,6 Prästgårdsdammen (VA) F 11,5 0,0 0,0 0,0 10,0 1,5 Viggbyholms båtklubb 20,0 2,4 4,5 9,5 3,6 Ombyggnad av Ungdomsvägen 10,0 0,5 9,5 Summa investeringar 247,1 119,2 102,1 N = Ny i verksamhetsplan F = Förändrad budget jämfört med verksamhetsplan Strandpromenad/cykelväg avser anläggandet av en gång- och cykelpromenad utmed delar av Vallentunasjöns stränder för att möjliggöra rekreation samt att göra Runrikets besöksplatser mer tillgängliga. Cykelplan avser byggandet av cykelbanor enligt cykelplanen. För 2019 planeras nya gång- och cykelvägar längs Prästgårdsvägen och Frestavägen. Utöver de 12,0 mnkr som Täby satsar på cykelbanor 2019 tillkommer statliga bidrag. Biblioteksgången avser upprustning av Biblioteksgången i Täby centrum. Marken ägs av privata fastighetsägare men kommunen bekostar driften eftersom kommunen har servitut för allmän gång- och cykeltrafik. För 2019 planeras delar av detaljprojekteringen att genomföras. Projektet finansieras delvis av extern fastighetsägare. Ombyggnad trafikplatser Roslags-Näsby (inklusive Täby allé och anslutande gång- och cykelvägar) avser att förbättra trafiksäkerhet och kapacitet i trafikplatsen. Delar av projektet har byggts. Enligt upprättat genomförandeavtal ska Trafikverket som byggherre anlägga nya trafikplatser med tillhörande kommunala anläggningar enligt framtagen och fastställd detaljplan och vägplan. Kommunen ska bistå Trafikverket vid projektering/utbyggnaden. Under 2019 slutförs betalningen enligt genomförandeavtal. Hela projektet planeras stå färdigt i slutet av Projektet finansieras delvis av bidrag.

85 (76) Kapacitetsförstärkningar V/A avser kapacitetsförstärkningar på ledningsnät och pumpstationer för att klara av planerade bebyggelser. Projektet är nytt i vp19. Projektet finansieras via VA-taxan. Roslagsbanans dubbelspårsutbyggnad etapp 2 omfattar sträckorna Roslags- Näsby-Tibble, Tibble-Visinge, Hägernäs- Ullna kvarnväg samt Täby kyrkby- Kragstalund. SL svarar i huvudsak för att ta fram järnvägsplaner samt att projektera och bygga ut både järnvägsanläggning och kommunala anläggningar. Kommunen ansvarar i huvudsak för att ta fram detaljplaner samt finansiera följdinvesteringar i anslutande kommunala gång- och cykelvägnät. Projektet beräknas vara klart Under 2019 kommer sträckan Täby Kyrkby-Kragstalund att bygggas. Projektet finansieras delvis av statliga bidrag. Infartsparkering/lokalgata/Hägernäs avser projektering av ombyggnad av bussgata till lokalgata och infartsparkering vid Hägernäs station. Total projektbudget utökas med 12,0 mnkr jämfört med verksamhetsplan 2018 då tidigare budget om 1,0 mnkr var en utredningsbudget. Under 2019 sker utbyggnad av infartsparkering och lokalgata. Hälsopark Libbyängen avser byggandet av en hälsopark på Libbyängen i Gribbylund. Parken ska utvecklas och designas för att ge hälsofrämjande effekter som stressreducering, positiv hälsopåverkan och livskvalitet. Utformningen av hälsoparken är ett samarbete mellan Täby kommun och Sveriges Lantbruksuniversitet där forskare som arbetar med kopplingen mellan hälsa och natur deltar. Täby torg avser vidareutveckling av aktiviteter och trygghetsskapande åtgärder på torget. Ny infart Skavlöten avser en ny infart till Skavlöten från cirkulationsplatsen Arningevägen/Leverantörsvägen då nuvarande infart från Löttingelundsvägen kan göras mer trafiksäker. Stora delar kommer göras under 2019 för att slutföras under Total projektbudgeten är förändrad mot föregående år och utökad med 2,0 mnkr. Täby IP avser en ny detaljplan för byggrätter för idrottsbyggnader, ny tillfart till Täby IP, ny bostad i anslutning till Hövdingavägen, Golfbanan på kyrkans mark bekräftas i detaljplanen. Anläggning av infartsväg till Täby IP från Prästgårdsvägen. Projektet finansieras av planintäkter. Prästgårdsdammen avser nybyggnation av dagvattenanläggning. Under 2019 kommer projektering och utredning att genomföras. Arbetet med byggandet planeras genomföras under För att projektet ska kunna genomföras krävs dock förhandling med markägaren. Omläggning Karbyån som tidigare var ett eget projekt ingår från och med verksamhetsplan 2019 i projektet med 1,5 mnkr. Viggbyholms båtklubb avser upprustning av båtklubbens hamnanläggning. Kapitalkostnaderna (avskrivningar + ränta) från investeringen finansieras med intäkter från båtklubben.

86 (76) Ombyggnad Ungdomsvägen avser en ombyggnad av gata på grund av dåliga markförhållanden (vibrationer), samt att busshållplatser inte är godkända ur tillgänglighetssynpunkt och kan göras mer trafiksäkra. Under 2018 genomförs projektering för att under 2019 genomföra ombyggnationen. Investeringar i nya utbyggnadsområden Nedan redovisas de projekt som pågår/planeras i nya utbyggnadsområden. Ytterligare information kring de större projekten finns att tillgå på kommunens hemsida. Om inget annat anges i not är total projektbudget oförändrad jämfört med föregående års verksamhetsplan. Nya utbyggnadsområden Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) Budget tom Täby centrum 1 100, ,9 54,7 2,4 Hägerneholm S 148,0 87,3 15,0 6,5 3,0 3,0 Ullna strand Kanalkvarteren (etapp 2) 5,0 0,1 1,0 3,0 0,9 Arninge handelsområde och resecentrum 410,0 24,2 50,0 132,0 83,0 46,0 Roslags-Näsby 568,0 60,6 90,0 72,0 96,0 58,0 Täby Park (delbudget) + Stationär Sopsug 554,0 110,0 147,0 209,0 22,0 Rospiggen S 17,7 0,3 12,0 4,4 Gång och cykeltunnel Bergtorpsvägen-Marknadsvägen 45,0 0,3 5,0 20,0 19,7 Ullna park (Ullnabacken) F 12,5 3,9 4,5 4,1 Infart industritomt Ullna park 5,0 0,0 0,0 0,0 2,5 2,5 Näsbypark, Jollen 4, Näsbypark 73:5 2,5 0,0 1,3 1,2 Näsby Slottsområdet, Näsbypark 57:1 (Djursholmsvägen) S 115,1 1,2 45,4 37,7 18,9 11,9 Sågtorp 2 (end förprojektering) 2,3 0,0 0,5 0,5 1,3 Skarpäng centrum inkl. Kv. Nyckelpigan (Planprogram) 4,0 0,7 2,0 1,3 Viggbyholm 74:2 mfl. 16,8 0,0 4,3 6,0 6,0 0,5 Strömmingen 1-7 N 2,0 2,0 Pentavägen 2,0 0,0 1,0 1,0 Pontonen N 2,0 2,0 Gripsvall N 2,5 0,5 2,0 Summa investeringar 445,1 440,4 143,9 N = Ny i verksamhetsplan F = Förändrad budget jämfört med verksamhetsplan S = Slutkostnadsprognos är lägre än total projektbudget.

87 (76) Täby centrum avser färdigställande av allmän plats (gator, torg och park). Återstående arbeten är slutligt färdigställande av Attundafältet, Marstorget och Täby torg som beräknas vara klara Några mindre kompletterande arbeten beräknas återstå Projektet finansieras delvis av gatukostnadsersättning och VAintäkter. Hägerneholm avser att skapa en stadsdel med uppförande av närmare bostäder, handel, kontor, förskola och skola. Kommunen ansvarar för att anlägga och bygga ut gator, VA och torg. Under 2019 kommer gång- och cykelanslutning till handelsområdet och resecentrumet samt garanti- och avslutningsarbeten ske. Slutkostnadsprognosen är lägre än total projektbudget. Projektet finansieras helt av gatukostnadsersättning och VA-intäkter. Ullna strand kanalkvarteren (etapp 2) avser att möjliggöra bostäder, strandpark, strandpromenad och gator. Under 2019 sker kompletterande utredningar och förprojektering. I verksamhetsplan 2019 ingår endast budget för utredningskostnader. Försäljningen av markområdet avvaktar detaljplanen för Ullna park och beräknas kunna inledas tidigast Projektet finansieras av markförsäljning. Arninge Handelsområde och Resecentrum avser en utveckling av befintligt handelsområde samt byggandet av ett nytt resecentrum. Under 2019 sker utbyggnad av resecentrum, påbörjad byggnation i handelsområdet, förlängning av Måttbandsvägen samt byggnation av entrégata resecentrum, vissa arbeten för vatten- och avlopp och dagvattendamm. Eventuellt kommer markanvisning av bostäder att påbörjas. Projektet finansieras helt av markförsäljning, gatukostnadsersättning, bidrag, medfinansiering, planintäkter och VA-intäkter. Roslags-Näsby avser att skapa en stadsdel med uppförande av ca bostäder, arbetsplatser och förskola. Kommunen ansvarar för att ta fram detaljplan tillsammans med exploatörer samt projektera för att möjliggöra kommunens utbyggnad av allmänna anläggningar. Kommunen planerar och genomför delar av infrastruktur inom och i anslutning till området. Under 2019 sker utbyggnad av deletapp 2 och 3 inom groventreprenaden samt utbyggnad av kvarter 1. Projektet finansieras helt av markförsäljning, gatukostnadsersättning, bidrag, medfinansiering, planintäkter och VA-intäkter. Täby Park (delbudget) + Stationär Sopsug avser att utifrån godkänd programhandling möjliggöra byggande av bostäder och verksamheter för att skapa en attraktiv stadsdel att bo, verka och vistas i. Kommunen ansvarar för att ta fram detaljplaner som möjliggör utbyggnad av bostäder och verksamheter samt planera och genomföra kommunens delar av infrastrukturen inom och i anslutning till området. I verksamhetsplanen ingår en delprojektbudget för åren Täby park kommer att byggas ut i etapper. De två första detaljplanerna om ca 2200 bostäder och verksamheter vann laga kraft i januari Byggstart för mark- och VA arbeten samt stationär sopsug beräknas från 2018 och framåt. Stationär sopsug avser ett maskinellt system för hantering av hushållsavfall via ett underjordiskt rörsystem till en terminal i utkanten av bostadsområdet i syfte att minimera transporter, buller, växthusgaser m.m. Projektet finansieras av markförsäljning, gatukostnadsersättning, medfinansiering, planintäkter och VA-intäkter.

88 (76) Rospiggen avser att ta fram en detaljplan för att möjliggöra uppförande av ny simhall med tillhörande anläggningar samt kostnader för ledningsomläggningar. Under 2019 fortgår arbetet att möjliggöra placeringen av simhallen. Projektet finansieras till en del av planintäkter. Gång och cykeltunnel Bergtorpsvägen-Marknadsvägen avser att skapa en trafiksäker tillgänglighet till den nya simhallen för gående och cyklister samt att binda samman kommunens cykelvägnät. Under 2018 sker utredning och projektering och under 2019 påbörjas utbyggnaden. Ullna park (Ullnabacken) avser prövning av möjligheter till utveckling av bostadsbebyggelse och rekreationsanläggning vid Ullnabacken. Även möjligheter till förskola prövas. I verksamhetsplan 2019 ingår budget för utredningskostnader. Utredningsbudgeten är utökad med 4,0 mnkr jämfört med verksamhetsplan 2018 vilket beror på ytterligare utredningar och behov av juridiska bedömningar. Under 2019 sker fortsatt detaljplanearbete i granskningsskede. Projektet finansieras av kommande markförsäljning, gatukostnadsersättning, planintäkter, VA-intäkter och eventuell kommunal finansiering av rekreationsanläggning. Infart industritomt Ullna park avser utbyggnad av lokalgata vid Ullnabacken. Utbyggnaden aktualiseras i och med att försäljning av en av industritomterna skett för värmeverksändamål. Näsbypark Jollen avser detaljplanearbete med syfte att möjliggöra uppförande av flerbostadshus (ca 200 lägenheter). Detaljplanearbetet blir klart under Projektet finansieras av extern fastighetsägare. Näsby Slott avser utveckling av området kring Näsby slott. Detaljplanen syftar till en nybyggnation av bostäder, seniorbostäder, ett vård- och omsorgsboende samt förskoleverksamhet. En utveckling av pågående verksamheter för hotelloch konferensverksamhet i slottet och dess komplementbyggnader möjliggörs. Idrottshallen, bollplanen och äppelträdgården säkerställs för idrotts- respektive kulturändamål. Utbyggnaden fortgår under Kommunen projekterar och bygger ut allmänna platser men exploatören bekostar detta. Senaste slutkostnadsprognosen är lägre än total projektbudget. Projektet finansieras huvudsakligen genom planintäkter, gatukostnadsersättningar och VA-intäkter. Sågtorp 2 avser detaljplan för byggandet av nytt bostadskvarter med bostäder samt byggandet av en förskola i Roslags-Näsby. Planabete pågår under 2018 och under Projekt finansieras av plankostnadsavtal och gatukostnadsersättningar. Skarpäng centrum avser programarbete med utredningar och medborgardialog. Efter godkänt program kommer området att delas i flera detaljplaner som kommer att påbörjas tidigast under Under 2019 fortsatt arbete med förprojektering av park, gator och VA. Projektet finansieras av planintäkter och kommande markförsäljning.

89 (76) Viggbyholm 74:2 avser framtagandet och prövning av detaljplan för att möjliggöra verksamheter och bostadsbebyggelse. Området är beläget sydost om Viggbyholms trafikplats. Under 2019 påbörjas utbyggnaden av området. Kommunen ansvarar för att ta fram detaljplan tillsammans med exploatörer samt projektera för att möjliggöra utbyggnad av allmänna anläggningar som bekostas av exploatören. Projektet finansieras av markförsäljning, planintäkter, gatukostnadsersättningar och VA-intäkter. Strömmingen avser en utredningsbudget för detaljplanen och kompletterande åtgärder i genomförandeskedet planeras detaljplanen att tas fram och antas. Detaljplanen avser ett område lokaliserat vid Stockholmsvägen/Attundavägen. Projektet finansieras av planintäkter. Pentavägen avser att pröva möjligheten att planlägga utmed Stockholmsvägen för en etappvis omvandling från verksamhetsområde till blandstad med verksamhet och handel i kombination. Projektet är nytt i VP19. Projektet finansieras av planintäkter. Pontonen avser att ta fram detaljplan för flerbostadshus med lokaler i bottenvåningen samt kontorsbyggnad närmast E18. Tillsammans med kvarteret Spaken skapas en välkomnade och attraktiv entré till området som länkar samman Hägernäs strand med resten av Hägernäs. Fastigheten ägs av kommunen. Projektet är nytt i VP19. Projektet finansieras av planintäkter och markförsäljning. Gripsvall avser att planlägga område i Skarpäng för bostäder, förskola och skola. Under 2019 planeras planprogrammet att antas. Projektet är nytt i VP19. Projektet finansieras av planintäkter och eventuell markförsäljning. Årliga anslag Nedan redovisas de projekt som pågår inom kategorin Årliga anslag. Projekten inom denna kategori har inga totala projektbudgetar då projektens karaktär är löpande. Om inget annat anges i not är årens projektbudgetar oförändrade jämfört med föregående års verksamhetsplan.

90 (76) Årliga anslag Not Prognos Likviditetsplan (mnkr) Stadsmiljö, parkpolicy, lek och aktivitet 9,2 10,5 10,5 10,5 Belysning 11,5 14,0 14,0 14,0 Tillgänglighet 3,0 4,0 5,0 5,0 Reinvestering gata, brounderhåll 31,5 25,0 25,5 25,5 Trygghetsanslag 1,0 1,0 1,0 1,0 Återvinningskärl 0,9 0,9 0,9 0,9 Mindre stadsbyggnadsproj. o renoveringsplaner N 4,0 4,0 4,0 Mindre projekt i befintlig miljö 12,6 8,0 9,0 9,0 Investeringar VA F 19,6 22,0 22,0 22,0 Investeringar SBN 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa investeringar 90,4 92,9 92,9 N = Ny i verksamhetsplan F = Förändrad budget jämfört med verksamhetsplan Stadsmiljö, parkpolicy, lek och aktivitet Avser fortsatt reinvestering av lekplatser och aktivitetsytor enligt lek- och aktivitetsplanen. Under 2019 planeras upprustning av Vattentornsleken och Hasselleken, samt löpande mindre reinvesteringar på olika lekplatser och aktivitetsytor runt om i kommunen. Belysning - avser belysningsåtgärder som ska bidra till att skapa ökad trygghet, säkerhet, tillgänglighet och minskad skadegörelse samt skapa en ökad skönhet och stadsmässighet. Projektet innefattar även utbyte till mer energieffektiva ljuskällor samt reinvestering av kommunens befintliga gatubelysningsanläggning. Projektet är en sammanslagning av tre olika belysningsprojekt där budgeten är oförändrad mot tidigare år. Tillgänglighet avser att identifiera och undanröja hinder i Täbys yttre miljö så att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhällslivet. Medel avsätts för tillgänglighetsanpassning i Grindtorpsparken, Klockstapelparken, Erikslundsparkens lekplats samt viktiga promenadstråk. Reinvestering gata och brounderhåll avser att förbättra standarden på gångbanor och gator i kommunen samt underhåll av broar. Årets projektbudget är en sammanslagning av flera projekt och den beläggningsbudget som tidigare legat på enheten. Total budget är oförändrad mot tidigare år. Trygghetsanslag avser olika typer av trygghetsåtgärder som syftar att göra den fysiska miljön tryggare. I projektet ingår tunnelupprustningar, som syftar till att göra Täbys gång- och cykeltunnlar tryggare genom olika fysiska åtgärder, t ex genom belysning och utsmyckning i enlighet med framtagen tunnelstrategi. Under 2019 åtgärdas en till två tunnlar enligt tunnelstrategins prioriteringslista. Fysiska åtgärder genomförs efter genomförda trygghetsvandringar. Säsongsbelysning anläggs på olika platser runt om i kommunen.

91 (76) Återvinningskärl avser inköp av kärl för trädgårdsavfall, mat, tidningar och övrigt avfall. Kapitalkostnaderna (avskrivningar + ränta) från investeringen finansieras av avfallstaxan. Mindre stadsbyggnadsprojekt och renoveringsplaner avser till största delen renovering av detaljplaner och en mindre del avser oförutsedda detaljplaner/planerprogram. Mindre projekt i befintlig miljö avser en rad mindre projekt inom trafiksäkerhet och upprustning av park och gator m.m. Investeringar i Vatten och Avlopp (VA) avser investeringar i ledningar (dricks-, spill- och dagvatten), pumpstationer, dagvattenanläggningar och inventarier. Budgeten är utökad jämfört med verksamhetsplan 2018 vilket beror på ett ökat investeringsbehov på det befintliga VA-nätet. Verksamheten är avgiftsfinansierad och abonnenterna ska bära verksamhetens kostnader. Investeringar som görs finansieras av kommande års VA-taxa. Investeringar SBN I investeringsplanen avsätts årligen medel för att vid behov förnya inventarier. Kultur- och fritidsnämnden Investeringar inom kultur- och fritidsnämnden under perioden uppgår till 297,4 mnkr. Nedan listas pågående och planerade projekt inom kultur och fritidsnämndens verksamhetsområde. Om inget annat anges i not är total projektbudget oförändrad jämfört med föregående års verksamhetsplan.

92 (76) Investeringar KFN Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) budget tom Hägerneholmshallen 78,0 9,3 50,0 18,7 Hägerneholms konstgräs och parkeringsdäck 21,0 3,9 14,0 3,1 Viggbyskolan idrottshall 2,0 0,0 2,0 Näsbydal Idrottshall 2,0 0,0 0,1 1,9 Ny simhall 402,0 7,7 26,4 70,0 119,0 124,0 Upprustning av konstgräsplaner och idrottsanläggningar 6,0 4,0 4,0 Friplass N 5,0 0,5 2,5 2,0 Motorikhall N 2,0 2,0 Verksamhetsanpassningar 3,0 3,0 3,0 3,0 Inventarier mm 2,0 2,0 2,0 2,0 Justering* -32,2-39,2 Summa investeringar 75,0 91,4 131,0 * Justering avser en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla projekt. Justeringen görs på totalnivå eftersom det inte går att förutse exakt hur varje projekt kommer att påverkas av tidsförskjutningar. N = Ny i verksamhetsplan Hägerneholmshallen - En idrottshall med läktarkapacitet byggs intill nya Hägerneholmsskolan i Arninge-Ullna. Idrottshallens läktarkapacitet planeras till 500 platser och beräknas stå klar Hägerneholms konstgräs och parkeringsdäck - Ett parkeringsdäck vid Hägerneholmshallen byggs för att klara parkeringsplatskapaciteten och en konstgräsplan anläggs ovanpå. Viggbyskolans idrottshall avser utredning kring behov och möjlighet att placera en ny idrottshall på Viggbyskolans fastighet. Näsbydals idrottshall avser upprustning av omklädningsrummen till idrottshallen, under 2018 tas upphandlingsunderlag fram och under 2019 sker upprustningen. Ny simhall - Arbetet med utformning av en ny simhall pågår och beräknas stå klar år Upprustning av konstgräsplaner och idrottsanläggningar - Konstgräsplaner och idrottsanläggningar rustas upp. Friplass Projektet är nytt i verksamhetsplan Ytterligare en friplass planeras i Täby. Friplassen är en spontanidrottsanläggning för bland annat friidrott,

93 (76) bollspel och motorikträning. En friplassanläggning finns i dag intill Vallatorpskolan. En populär och välanvänd anläggning för fysisk aktivitet och rörelse, vilket är ett prioriterat målområde. En utredning om lämpliga placeringar ska först genomföras innan beslut om genomförande tas. Näsby park och Gribbylund är särskilt intressanta placeringar. Motorikhall Projektet är nytt i verksamhetsplan Budgeten avser en förstudie för lämplig placering, utformning och kostnadsberäkning av en motorikhall. En motorikhall är en idrottshall som är anpassad för truppgymnastik. Hallstorleken ligger på 25 x meter med en takhöjd på 8-10 meter samt med två hoppgropar (1,8 m djupa), enligt den första studien. Verksamhetsanpassningar - I investeringsplanen avsätts årligen medel för att vid behov göra verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer. Inventarier - I investeringsplanen avsätts årligen medel för att vid behov förnya inventarier. Socialnämnden Investeringar inom socialnämndens verksamhetsområde under perioden uppgår till 55,0 mnkr. Nedan listas pågående och planerade projekt inom socialnämndens verksamhetsområde. Om inget annat anges i not är total projektbudget oförändrad jämfört med föregående års verksamhetsplan. Investeringar SON Total Utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) budget tom LSS servicebostäder 50,0 2,0 10,0 24,0 Verksamhetsanpassning 3,0 10,0 3,0 3,0 Inventarier 8,0 5,0 5,0 5,0 Summa investeringar 15,0 32,0 8,0 LSS servicebostäder - Flera möjliga lösningar studeras för att uppfylla behovet av servicebostäder. Bland annat planeras för inköp av bostadsrätter inom nybyggnation. Verksamhetsanpassningar - I investeringsplanen avsätts årligen medel för att vid behov göra verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer. Inventarier - I investeringsplanen avsätts årligen medel för att vid behov förnya inventarier. Barn- och grundskolenämnden Investeringar inom barn och grundskolenämndens verksamhet under perioden uppgår till 629,3 mnkr. Nedan listas pågående och planerade projekt

94 (76) inom barn och grundskolenämndens verksamhetsområde. Om inget annat anges i not är total projektbudget oförändrad jämfört med föregående års verksamhetsplan. Investeringar BGN Not Total Utfall Prognos Likviditetsplan (mnkr) Budget tom Ny skola och förskola i Hägerneholm 336,0 39,6 218,0 78,4 Ombyggnation Viggbyskolan 250,0 1,5 13,5 60,0 75,0 75,0 Byängskolan utredning och rivning 15,0 0,0 5,0 10,0 Ombyggnad Skolhagenskolan / Midgårdsskolan 335,0 2,0 2,0 100,0 100,0 Om- och tillbyggnad Kyrkskolan F 152,0 22,0 15,0 80,0 30,0 5,0 Ombyggnation Näsbydalskolan F 145,0 0,0 5,0 100,0 40,0 Skola på Täby park 8,0 0,0 5,0 3,0 Kapacitetsökning Näsby park 2,0 Verksamhetsanpassningar 5,0 5,0 5,0 5,0 Inventarier nya skolor och förskolor 5,0 20,0 10,0 10,0 Justering* -108,1-78,0 Summa investeringar 252,3 182,0 195,0 Justering - är en uppskattad risk för tidsförskjutningar och andra osäkerhetsfaktorer som finns i alla projekt. Justeringen görs på totalnivå eftersom det inte går att förutse exakt hur varje projekt kommer att påverkas av tidsförskjutningar. N = Ny i verksamhetsplan F = Förändrad budget jämfört med verksamhetsplan Ny skola och förskola i Hägerneholm - För att tillgodose behovet av skol- och förskoleplatser i Hägerneholm byggs Hägerneholmsskolan som beräknas stå klar Ombyggnation Viggbyskolan - För att tillgodose behovet av skolplatser i Viggbyholm samt Täby Park planeras för en ny byggnad på Viggbyskolans skoltomt. Byängsskolan utredning och rivning avser utredning och rivning av del av Byängskolan. Ombyggnad Skolhagenskolan/Midgårdsskolan - För att tillgodose behovet av skolplatser i Täby kyrkby planeras en expansion av Skolhagenskolan. Samtidigt byggs ny byggnad för Midgårdsskolan som evakuerades under 2016 till paviljonger. Kapaciteten på Skolhagen/Midgård utökas till 900 barn. Utredning av kapacitetsbehovet pågår under 2019 utbyggnad påbörjas först år Om- och tillbyggnad Kyrkskolan - För att tillgodose behovet av skolplatser i Täby kyrkby renoveras den gamla skolbyggnaden. Skolbyggnaden från 1969 ersätts med ny byggnad och antalet skolplatser utökas. Total projektbudget utökas med 12,0 mnkr. Ökningen av total projektbudget beror på att budgeten indexreglerats från 2013 då ursprunglig budget togs. Tjänstutlåtande om tilläggsbudget tas upp i nämnd i juni och KS i september.

95 (76) Ombyggnation Näsbydal - Näsbydalskolan saknar godkänt inomhusklimat vilket kräver snara åtgärder. Delar av Näsbydalskolans huvudbyggnad och gymnastiksal renoveras till godkänd nivå utifrån myndighetskrav och resterande delar som inte är godkända rivs. För att behålla skolans kapacitet kommer paviljonger att installeras. Föreslagen budget innebär att paviljongerna köps istället för att hyras. Detta för att i senare skede kunna använda dem vid andra byggprojekt där det krävs evakuering då detta är mer kostnadseffektivt för kommunen. Skola på Täby Park Utredning avser en utredning för ny skola f-9, förskola samt idrotshall inom detaljplaneområdet hästen 2 (Täby Park) Kapacitetsökning Näsby Park avser en utredningsbudget för att utreda behovet av skol- och förskoleplatser i Näsbyparksområde. Utredningen avser Näsbyparksskolan. Verksamhetsanpassningar - I investeringsplanen avsätts årligen medel för att vid behov göra verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer. Inventarier avser inventarier till nya skolor och förskolor. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Investeringar inom Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden under perioden uppgår till 16,0 mnkr. Nedan listas pågående och planerade projekt inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Om inget annat anges i not är total projektbudget oförändrad jämfört med föregående års verksamhetsplan. Investeringar GVN Prognos Likviditetsplan (mnkr) Verksamhetsanpassningar 3,0 3,0 3,0 3,0 Inventarier mm 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa investeringar 4,0 4,0 4,0 Verksamhetsanpassningar - I investeringsplanen avsätts årligen medel för att vid behov göra verksamhetsanpassningar och mindre ombyggnationer. Inventarier - I investeringsplanen avsätts årligen medel för att vid behov förnya inventarier.

96 (76) Bostadsförsörjningsplan för perioden En uppdaterad plan för pågående och planerad bostadsproduktion kommer att presenteras i VP 19 till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i november 2018.

97 Kommundirektörens förslag till verksamhetsplan 2019 Bilaga 1 - Kommunövergripande styrande dokument 7:2 Styrande dokument per område Beslutad av Beslutsdatum Lagkrav Ny beslutsnivå Kommentar Bilaga nr Ekonomi och verksamhet Riktlinjer för investeringsverksamhet KF Nej Ny version finns 2 Tillämpningsanvisningar investeringsverksamhet KS Nej KD Finansiell strategi årligen i VP KF Nej Finanspolicy KF Nej Ny version finns 3 Program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet i Täby kommun KF Ja Stöd av kommunallagen. Nytt program tas fram höst Borgenspolicy KF Nej Ny version finns 4 Riktlinjer gällande mutor och bestickning KS Nej Ny version finns 5 Riktlinjer för representation KS Nej Ny version finns 6 Tillämpningsanvisningar för representation Nej KD Nytt dokument Riktlinjer för resultatutjämningsreserv KF Ja Stöd av kommunallagen. Ny version finns 7 Regler för ombudgetering av ekonomisk avvikelse KF vid årets slut Nej Ny version finns 8 Attestreglemente KF Ja Stöd av redovisningslagen. Ny version finns 9 Tillämpningsanvisningar attestreglemente KS Nej KD Ny version finns Upphandlingspolicy KS Nej Ny version finns 10 Tillämpningsanvisningar upphandling Nej KD Nytt dokument Utmaningspolicy KF Nej Ny version finns 11 IT och kommunikation Informationspolicy KF Nej Ersatt av kommunikationsplattform/-strategi. Beslut KS / KF IT-policy och IT- säkerhetspolicy KS Nej Avvecklas och ersätts med digitaliseringsprogram samt informationssäkerhetspolicy 12 Miljö och byggande Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Översiktsplan KF Ja KS Nej Aktuell Stöd av Plan- och Bygglagen. Aktualitetsprövning beslutad år Arbete pågår med att ta fram ny översiktsplan. Försäljningsstrategi för Arninge handelsområde USM Nej SBN Cykelplan KF Nej SBN Vision Stockholm Nordost 2040 KF Nej Aktuell Klimat- och energistrategi KF Nej Aktuell Avfallsplan KF Ja Miljöbalken. Revidering av avfallsplan påbörjad 2017 för beslut 2020

98 Kommundirektörens förslag till verksamhetsplan 2019 Styrande dokument per område Beslutad Beslutsdatum beslutsnivå Kommentar Bilaga Lagkrav Ny av nr Avfallsföreskrifter KF Ja Aktuell Miljöprogram / hållbarhetsprogram KF Nej Aktuell Trygghet och säkerhet Policy och riktlinjer för skydds- och säkerhetsarbete KS Nej Ny version finns 13 Krisledningsplan KF Ja Stöd av Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra-ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt Lagen om skydd mot olyckor. Ny version finns 14 Policy och riktlinjer för informationssäkerhet KS Nej Ny version finns 15 Policy för kameraövervakning KS Nej KD Drogförebyggande handlingsprogram KF Nej Ny version finns 16 Klotterpolicy KS Nej Ny version finns 17 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism KS Ja Ny version finns 18 Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivsstrategi för Täby kommun KF Nej Ny strategi tas fram/beslutas i utskottet för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor Arbetsgivare Personalpolitiskt program (inkl 4 tillhörande policies) KS Nej KD Ersätts av HR-plattform, oktober 2018 Riktlinjer mot kränkande särbehandling KD Nej Aktuell Service och bemötande KD Nej Ersätts av HR-plattform, oktober 2018 Tjänsteresor KS Nej KD Klart oktober 2018 Likabehandlingsplan KF Ja Stöd av Diskrimineringslagen. Ny beslutas i juni 2018 (KF) Lokala föreskrifter Lokala ordningsföreskrifter KF Ja Stöd av ordningslagen. Aktuell Lokala ordningsföreskrifter för Torghandel KF Ja Stöd av ordningslagen. Aktuell Allmänna bestämmelser för VA (ABVA) KF Ja Stöd av Lagen om allmän vattentjänst. Aktuell Övriga Regler för den kommunala arkiv- och dokument- KF Ja Stöd av arkivlagen. Ny version tas fram för beslut höst hanteringen Policy om full delaktighet för personer med funktionsnedsättning KF Ja Riktlinjer för kommunala rådet för funktionshindersfrågor KS Nej Aktuell Policy för hantering av Täby kommuns offentliga konst KF Nej Aktuell Friluftsplan program för rörligt friluftsliv i Täby KF Nej Aktuell Stöd av Diskrimineringslagen. Ny version tas fram för beslut höst 2018.

99 Kommundirektörens förslag till verksamhetsplan 2019 Beslutad Beslutsdatum beslutsnivå Kommentar Bilaga Styrande dokument per område Lagkrav Ny av nr Biblioteksstrategi KF Nej Aktuell

100 för Riktlinjer för investeringsverksamhet :3 1(4) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinjer för investeringsverksamhet Riktlinjernas omfattning Denna policy omfattar planering och genomförande av samtliga större investeringar i Täby kommun. Definition på större investeringar Med större investeringar menas projekt som är strategiska för tillväxten eller överstiger 40 mnkr. Projektroller Varje investeringsprojekt ska ha en definierad beställare och utförare. Beställare Med beställare menas verksamhetsdrivande nämnd eller kommunstyrelsen som identifierat behovet av investeringen. Detta gäller både om nämnden ska bedriva verksamhet i det färdigställda objektet eller om den vidareuthyrs till enskild utförare. Utförare Med utförare menas verksamhetsområdet som genomför produktionen av projektet. Utförare är samhällsutvecklingskontoret/fastighetsavdelningen. Övriga verksamhetsområden kan också vara utförare om det avser större investeringar i inventarier.

101 Riktlinjer för investeringsverksamhet (4) Projektansvar Beställer och utförare har olika uppgifter inom investeringsprocessen. Beställarens ansvar Beställaren har det övergripande ansvaret för projektet. Beställaren ska löpande rapportera till kommunstyrelsen. Beställaren ska begära finansiering av projektet. Utförarens ansvar Utföraren ansvarar för genomförandet av projektet. Utföraren rapporterar enligt riktlinjerna löpande till beställaren om projektets utveckling. Utföraren ska rapportera och analysera projektet efter avslut. Kommunstyrelsens ansvar Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen bl.a. ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet, vilket innefattar investeringsprojekten. Ramverk för redovisning av investeringsprojekt Projektet ska redovisas systematiskt och dokumenteras. Den beräkningsmetod som ska användas är nuvärdesmetoden. Varje investeringsprojekt ska följa den projektmodell som finns i kommunen. Inför beslut i nämnd och kommunstyrelse ska ärendet dokumenteras inom nedanstående områden: 1. Syftet med investeringen och kopplingen till kommunens styrdokument, verksamhetsplan och mål. Konsekvensen av att inte genomföra investeringen ska också framgå. 2. Ansvarig projektledare samt projektorganisation.

102 Riktlinjer för investeringsverksamhet (4) 3. Projektets indelning i olika faser enligt projektmodell. 4. Projektets tidplan, dels för stare och slut samt för deltider för de olika faserna. 5. Ekonomiska kalkyl som visar: a. Projektets investeringsutgift b. Eventuellt behov a inventarier (gäller investeringar i lokaler). c. Likviditetsprognos, bedömning av när ut- och inbetalningar förväntas. d. Påverkan på driften för verksamhetsdrivande nämnd, samt om pengersättning påverkas. e. Eventuell påverkan på andra nämnder och bolag f. Intäkter som följer av investeringen. g. Jämförelse ska föras med referensobjekt både från Täby och från andra kommuner. 6. Förslag på hur projektet ska finansieras, om kalkylen ryms inom investeringsbudget eller driftbudget, eller om extra medel behöver tillskjutas. Bedömning ska göras om finansiering kan ske genom att annat projekt utgår eller skjuts på framtiden. 7. Riskanalys, både för ekonomin samt för den fysiska omgivningen. Handlingsplan med åtgärder för riskerna ska finnas. Åtgärderna ska ges en prioritetsordning. 8. Kommunikationsplan i det fall som projektet som behöver kommuniceras intern eller externt. 9. Koppling till upphandlingspolicy. Politisk beslutsprocess Projekten ska beslutas av beställande nämnd inför övergång till ny projektfas. Ärendet översänds därefter för behandling av kommunstyrelsen. I projektplan ska det framgå när politiska beslut behöver tas för att projektet ska gå vidare. Fullmäktige behandlar projekten om/när de medför en begäran om utökad budgetram, alternativt om kommunstyrelsen beslutar att projekt är så väsentligt för kommunen att ett fullmäktigebeslut behövs. Fullmäktige beslutar om budget i samband med processen för verksamhetsplanen. Endast i undantagsfall ska fullmäktige behandla ett investeringsärende under pågående år.

103 Riktlinjer för investeringsverksamhet (4) Budgetering av projekt i verksamhetsplanen Investeringsbudget beslutas av kommunfullmäktige. Investeringar budgeteras på utförande nämnd. I verksamhetsplanen ska projektets totala budget framgå. Vidare ska det i en likviditetsplanering framgå när i in- och utbetalningar förväntas ske. Likviditetsplanen ska redovisa betalningsflödet för respektive år som projektet pågår. För projekt som är i tidiga skeden och där investeringsutgifterna inte går att beräkna i detalj, ska det framgå i verksamhetsplan att kalkylen är preliminär Samtliga projektbudgetar ska hanteras i samband med processen för verksamhetsplanen. I undantagsfall kan beslut om förändrad budget ske under innevarande år. En förändring av projektbudgeten ska godkännas av kommunfullmäktige. Förändringar som sker under året ska dokumenteras i särskild bilaga till VP. Redovisning och uppföljning Den löpande uppföljningen och riskanalys av projektets totalbudget ska ske kvartalsvis, samt inför övergång till ny fas/skede. Projektet aktiveras i redovisningen när den tas i drift under året. Kapitalkostnad belastar verksamhetsdrivande nämnd från och med månaden efter att investeringen tagits i drift. Efter att projektet avslutas ska en redovisning och analys göras om syftet, tidplanen, kalkyler, hantering mm gått enligt plan. Analysen ska utmynna i förslag på förbättringar till kommande projekt.

104 7:4 Finanspolicy för Täby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-xx-xx

105 Innehåll Finanspolicy för Täby kommun 1 1. Inledning Syfte Mål 4 2. Organisation Kommunen och dess helägda bolag Fördelning av ansvar och befogenheter Övrigt om ansvarsfördelning 6 3. Risker 6 4. Styrning och rapportering Styrning Kontroll, rapportering och uppföljning Kontroll Rapportering och uppföljning 8 5. Likviditetsförvaltning Likviditetshantering Kortfristig placering 9 6. Skuldförvaltning Tillåtna finansieringsalternativ Motparter Ränterisk Hantering av ränterisk med derivatinstrument Refinansieringsrisk Borgen Kapitalförvaltning Bakgrund Tillåtna tillgångsslag Fördelning av det totalt placerade kapitalet Räntebärande investeringar Aktier och aktierelaterade instrument Alternativa investeringar 15

106 8.7 Likvida medel Investeringsfonder Derivatinstrument och strukturerade produkter Valutarisk Etisk hänsyn Motparter och limitavvikelser Transaktioner Förvar Överträdelse av övergripande limit Externa förvaltare Extern förvaltares behörighet Urvalskriterier för externa förvaltare Avveckling av förvaltare och fonder Rapportering och uppföljning av kapitalförvaltningen Rapporteringens syfte Rapporteringen Rapportering till kommunstyrelsen Rapportering från externa förvaltare Utvärdering Förvaltning av andra organisationers medel Övergångsregler 18 Bilaga 1. Hel- och delägda företag där kommunen har ett rättsligt inflytande 19 Bilaga 2. Definitioner av begrepp som förekommer i finanspolicyn 20

107 4(27) 1.Inledning 1.1 Syfte Syftet med finanspolicyn är att ge kommunen och koncernen ett regelverk som säkerställer att man genom att följa detsamma kommer att uppfylla Kommunallagens krav i 8 kap. 2:a och 3:e paragraferna avseende medelsförvaltningen i kommunen. Policyn ska även vara en vägledning i det dagliga arbetet för de som arbetar med finansförvaltningen. 1.2 Mål Kommunen förvaltar tillgångar och skulder av olika slag. Det övergripande målet är att kommunen ska kunna hantera olika åtaganden samtidigt som de finansiella kostnaderna hålls så låga som möjligt och därmed förbättra kommunens finansiella situation. För respektive förvaltning är målen följande: 1. Målet med likviditetsförvaltningen är att säkerställa koncernens betalningsförmåga på kort och lång sikt samt erhålla bästa möjlig avkastning på finansnettot givet riskbegränsningar angivna i denna policy. 2. Målet med skuldförvaltningen är att säkerställa kommunens långsiktiga upplåningsbehov till lägsta möjliga kostnad och risk. 3. Målet med den långsiktiga kapitalförvaltningen är att kunna möta kommunens framtida finansiella åtaganden. Det långsiktigt förvaltade kapitalet ska utgöra en ekonomisk buffert och därmed bidra till ekonomisk stabilitet och en god kreditvärdighet. Utifrån detta åsätts förvaltningen ett långsiktigt realt avkastningsmål om 3 procentenheter per år sett över en rullande femårsperiod. Avkastningen från kapitalförvaltningen återinvesteras enligt gällande riktlinjer och bidrar därmed till uppfyllnad av avkastningsmålet. Förvaltningen av kapitalet är långsiktig och beslut om att nyttja kapitalet för andra ändamål fattas av kommunfullmäktige. 2. Organisation 2.1 Kommunen och dess helägda bolag För att hantera koncernens ekonomi effektivt ska kommunen på det sätt och inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar, samordna de finansiella frågorna för kommunen och de helägda bolagen. Täby Kommun är aktiv låntagare i kapitalmarknaden med eget obligations- och certifikatsprogram, kommunen och bolagen värderas därför som en finansiell enhet av kreditmarknaden. Den samlade kreditvärdigheten och styrkan ska därför utnyttjas för att erhålla bästa möjliga finansieringsvillkor för koncernens enheter. Samordningen har som mål att effektivisera koncernens penninghantering och omfattar bland annat betalningsflöden, bankupphandling, finansiering, riskhantering, systemstöd, etc.

108 5(27) I samordningen ska EU s statsstödsregler beaktas gällande konkurrensutsatt verksamhet. Samordningen mellan kommunen och dess bolag regleras genom ägardirektiv, finanspolicy för kommunen samt rutiner som kommunledningskontoret utarbetat för samordningen. Till koncernen räknas i detta sammanhang helägda bolag enligt bilaga Fördelning av ansvar och befogenheter För koncernen ska följande ansvars- och befogenhetsfördelning gälla för den finansiella verksamheten: Enhet Ansvarsområde Kommunfullmäktige Beslutar om finanspolicy för kommunen och kommunkoncernen. Beslutar om finansiella mål, borgen och ramar för upplåning. Beslutar om upplösning av de särskilda förvaltade medlen. Beslutar om medel som avskiljs för framtida finansiella åtaganden. Beslutar om mottagande av förvaltning av andra organisationers medel. Kommunstyrelsen Ansvarar för kommunens medelsförvaltning. Ansvarar för upplåning, placering av koncernens likvida medel, borgen samt leasing. Ansvarar för tecknandet av externa förvaltningsuppdrag samt Ansvarar för förvaltningen av andra organisationers medel. Ta del av finansiell rapportering sammanställd av kommunledningskontoret. Ta del av avvikelserapportering gällande riktlinjer i denna finanspolicy samt besluta om tillfälliga undantag. Rapportera avvikelser och eventuella undantag till KF utan dröjsmål. Kommunledningskontoret Ansvarar för att kommunens finansförvaltning sköts på ett effektivt sätt och inom de ramar som lagar och förordningar samt denna finanspolicy anger. Beslutar, inom ramen för kommunstyrelsens delegation, om upplåning, placering av koncernens likvida medel, borgen, leasing, externa förvaltningsuppdrag samt förvaltning av andra organisationers medel.

109 6(27) Företräder i den löpande verksamheten kommunen gentemot externa parter. Initierar och utarbetar förslag till uppdateringar av finanspolicyn när så erfordras. Rapporterar utfallet av det finansiella resultatet till kommunstyrelsen enligt plan. Lämnar vid behov service i finansiella frågor till kommunens bolag som omfattas av denna finanspolicy. Utarbetar rutiner för samordningen mellan kommunen och bolagen. Bolagen Upprättar egna riktlinjer för finansverksamheten med beaktande av den av kommunfullmäktige antagna finanspolicyn. Ansvarar för sin egen finansiella verksamhet och risker enligt vad som kommer av Aktiebolagen, ABL. 2.3 Övrigt om ansvarsfördelning Förutom ovanstående gäller kommunens delegationsordning och attestinstruktion. 3. Risker All form av ekonomisk verksamhet innebär ett visst mått av finansiellt risktagande. Syftet med reglerna i denna policy är att skapa möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Inom ramen för denna policy ska följande risker hanteras: Typ av risk Administrativ risk Beskrivning Med administrativ risk avses risk för störningar i de administrativa rutinerna. Det kan exempelvis gälla handhavande av personer involverade i finansiella transaktioner eller tekniska system som används i hanteringen av finansiella transaktioner. Störningar kan inträffa såväl i den egna organisationen som hos motpart. För att säkerställa att de administrativa riskerna begränsas ska dessa beaktas i varje affärstransaktion och överenskommelse som kommunkoncernen genomför eller tecknar. Särskilt beslut i kommunstyrelsen fastställer vilka tjänstemän som får företräda kommunen samt teckna kommunens firma i ärenden som rör kommunens kapitalförvaltning i enlighet med kommunens då gällande finanspolicy, samt inom ramen för kommunens avtal

110 7(27) gällande finansiella tjänster inklusive koncernkontosystem Utöver en tydlig delegation ska rutinbeskrivningar och behörighetsnivåer vara väl dokumenterade och kända. Ränterisk Med ränterisk avses risken att förändringar i det allmänna ränteläget samt att olika marknadsräntor inverkar negativt på kommunens likviditet, finansieringskostnader samt avkastningen från långsiktiga räntebärande placeringar. Vid beaktande av ränterisken för koncernens likviditet ska beaktas bindningstid. För att hantera ränterisken i kommunens skuldportfölj ska andelen av skuldportföljen som ränteomsätts inom ett år begränsas så att stigande räntor får en begränsad negativ påverkan på kommunens räntekostnad. För att ytterligare begränsa ränterisken ska en spridning av räntebindningar över ett år eftersträvas. Refinansieringsrisk Med refinansieringsrisk avses risken att inte ha normal tillgång till kreditmarknaden vid omsättning av lån. Tillgången till kreditmarknaden kan begränsas i samband med finansiella händelser som skapar likviditetsbrist och ökad riskovillighet. Med refinansieringsrisk avses därför risken för att Täby kommun vid varje lånetillfälle inte har tillgång till tillräcklig finansiering eller att kostnaden för att få tillgång till finansiering ökar kraftigt. Finansieringsrisken ökar om Täby kommuns kreditvärdighet försämras eller om Täby kommun blir alltför beroende av en finansieringskälla. Om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen kan det medföra att omsättningen eller refinansieringen av en stor del av lånevolymen måste ske till ofördelaktiga ränte- och lånevillkor. För att säkerställa att kommunen har tillgång till kreditmarknaden ska kommunen ha en differentierad förfallostruktur på sin låneportfölj och tillgång till flera finansieringskällor. Motpartsrisk Med motpartsrisk avses risk att motpart inte fullgör sina förpliktelser. Motpartsrisken begränsas genom att enbart godkända motparter används i samband med finansiella transaktioner för koncernen och att en spridning mellan dessa motparter eftersträvas.

111 8(27) Likviditetsrisk Valutarisk Kreditrisk Med likviditetsrisk avses att finansiella placeringar eller instrument ej kan omsättas i den takt koncernen önskar. För att begränsa likviditetsrisken ska korta placeringar matchas med en likviditetsplan som anger koncernens finansiella flöden. För kommunens långfristiga placeringar ska likviditetsrisken beaktas vid valet av värdepapper. Med valutarisk avses värdeförändringar av en valuta i förhållande till i första hand svenska kronor. Utöver placeringar i globala aktier exponerar sig inte kommunen för någon valutarisk. Viss valutarisk finns i betalning av leverantörsfakturor, men i mycket begränsad omfattning. Med kreditrisk avses risken att motparten inte infriar sina löften vad avser återbetalning av lån och ränta. En försämrad kreditkvalitet kan också påverka marknadsvärdet på en placering. För kommunens placeringar ska kreditrisken beaktas vid val av emittent och värdepapper. 4. Styrning och rapportering 4.1 Styrning Kommunledningskontoret ansvarar för samordningen av de finansiella frågorna inom kommunkoncernen. Rutiner för hur samordningen ska ske utformas av kommunledningskontoret. 4.2 Kontroll, rapportering och uppföljning Särskild vikt ska läggas vid kontroll, rapportering och uppföljning av finansiella transaktioner i kommunen. Kommunledningskontoret ansvarar för utformningen av rutiner för detta. Bolagen ansvarar för utformningen av rutiner i sin egen verksamhet Kontroll Kommunledningskontoret ansvarar för att det finns arbetsbeskrivningar, och rutinbeskrivningar för finansiella transaktioner samt rutiner för intern kontroll för kommunkoncernens finansiella verksamhet. Motsvarande i bolagen sker inom ramen för verkställande direktörens ansvar Rapportering och uppföljning Kommunledningskontoret ansvarar för att ändamålsenlig dokumentation, rapportering och uppföljning sker av finansiella transaktioner i kommunen och koncernen. I bolagen har verkställande direktören motsvarande ansvar. Kommunstyrelsen ska löpande informeras om kommunens finansiella

112 9(27) mellanhavanden. Kommunledningskontoret lämnar kvartalsvis en likviditetsrapport med prognos till kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret ansvarar för att avvikelserapportering sker utan fördröjning till kommunstyrelsen. Motsvarande i bolagen sker inom ramen för verkställande direktörens löpande rapportering. 5.Likviditetsförvaltning 5.1 Likviditetshantering För att optimera kommunens finansnetto ska ett så kallat koncernkontosystem finnas som kvittar penningflöden mot varandra inom koncernen. Systemet ska möjliggöra gottskrivning av intern ränta mellan enheterna. Koncernens gemensamma saldon och flöden ska hanteras inom koncernkontosystemet givet de villkor som upphandlas med kontoförande bank. Till koncernkontosystemet kan kredit upphandlas som kan utnyttjas internt i koncernen. Prissättningen för in- och utlåningsränta inom koncernkontosystemet skall relateras till en referensränta med nära koppling till en extern marknadsnoterad referensränta och i möjligaste mån spegla kommunens externa villkor. Kommunen har kostnader för att tillhandahålla ett koncernkontosystem samt administrationen av detta och bolagen ska därför belastas med en marginal i samband med in- och utlåning på sina konton. Marginalen fastställs av kommunledningskontoret en gång per år. Vid utlåning till konkurrensutsatt verksamhet ska hänsyn tas till EU s statsstödsregler och marginalen anpassas så att räntenivån blir marknadsmässig för det individuella bolaget 5.2 Kortfristig placering Kortfristig överskottslikviditet som kan placeras hålls inom koncernkontosystemet. Endast i undantagsfall kan medel placeras i andra placeringsalternativ och beslut tas i dessa fall av kommunstyrelsen. 6.Skuldförvaltning Den övergripande målsättningen för skuldhanteringen är att minimera upplåningskostnaderna samt att trygga finansieringen för verksamheten på såväl lång som kort sikt. Kapitalbehovet skall säkerställas genom ett aktivt och professionellt upplåningsförfarande. Refinansieringsrisken ska hanteras genom en diversifiering av finansieringskällor och motparter samt en uppdelad förfallostruktur. För att begränsa ränteriskerna i skuldportföljen skall ränteexponeringen ske inom fastställda ramar i enlighet med riktlinjerna nedan. Målsättningen är att kortsiktigt begränsa resultateffekterna av stigande räntor och ökade kreditmarginaler. I samband med finansieringsbehov i kommunens bolag ska kommunledningskontoret och bolaget gemensamt utvärdera om det blir mer kostnadseffektivt att uppta ett internt lån från kommunen. Kommunen upptar då i sin tur finansiering genom extern upplåning i kapitalmarknaden eller från annan finansieringskälla och kommunen kan också hantera ränterisker via derivatinstrument som i så fall vidareförmedlas till bolaget. Kommunen har rätt att ta ut en marginal vid intern utlåning för att täcka kostnader för finansieringskällor och skuldhantering. Om bolaget verkar på en konkurrensutsatt marknad ska EU s

113 10(27) statsstödsregler beaktas och lånemarginalen anpassas så att räntan på lånet motsvarar vad bolaget skulle betala i en externfinansiering utan kommunal borgen. 6.1 Tillåtna finansieringsalternativ Följande lånealternativ är tillåtna: Reverslån Reverslån i utländsk valuta under förutsättning att valutarisken omedelbart elimineras. Utgivande av skuldebrev på penning- och kapitalmarknaden (obligationsoch certifikatprogram). Eventuellt övriga nya/kompletterande upplåningsformer (efter beslut i kommunstyrelsen). Leasing måste vara medgiven i budget eller genom beslut i kommunstyrelsen. Leasing jämställs med upplåning och omfattas av reglerna för upplåning i denna policy. Checkräkningskredit på koncernkontot Investeringar och försäljningar medför ett löpande behov av att snabbt kunna såväl uppta som amortera stora lånevolymer. Upplåning via checkräkningskrediten samt certifikatsprogrammet har som syfte att balansera Täby Kommuns kraftigt varierande kassaflöden. Upplåning via checkräkningskrediten samt motsvarande certifikatsupplåning är undantagen nedanstående riktlinjer för ränterisker (6.3) för att undvika risken att räntebindning sker av lånevolymer som inom kort ska amorteras. Summan av upplåning via checkräkning och certifikat som undantas från ränteriskhanteringen får maximalt vara lika med beviljad checkräkningskredit (idag 800 mnkr via Nordea). Upplåning för placering med ränteförtjänst (arbitrageaffärer) får ej förekomma. Kommunen har gett ut ett obligationsprogram (Medium Term Note program) och ett certifikatsprogram. Kommunledningskontoret ansvarar för att hantera kommunens officiella rating hos Standard & Poor s. All upplåning skall ske på affärsmässiga grunder genom anbudsförfarande från minst tre långivare. Upplåning via kapitalmarknadsprogrammen sker normalt med anbud från flera banker (dealer i programmen) men vid behov kan lån även upptas (via dealer i programmen) utan föregående upphandling i de fall erbjudandet kan verifieras som konkurrenskraftigt genom jämförelse med andra emissioner i marknaden. 6.2 Motparter Utöver upplåning från placerare i kommunens kapitalmarknadsprogram får upplåning ske genom: Europeiska investeringsbanken EIB.

114 11(27) Nordiska investeringsbanken NIB. Svensk bank eller svenska finansinstitut/bostadsinstitut/försäkringsbolag/arbetslöshetskassor/fackföreningar Utländsk bank eller finansinstitut om upplåning sker med tillämpning av svensk lag. Kommunkoncernen ska eftersträva spridning av upplåningen mellan olika kreditinstitut och finansieringskällor. 6.3 Ränterisk Räntekostnaden är en väsentlig kostnadspost i resultaträkningen, och den valda räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring får genomslag i kommunens resultat. Syftet med ett mål för räntebindningen är att ge kommunen tid att anpassa verksamheten till en situation med högre räntor. Maximalt 50 % av skuldportföljen får ha en räntebindning som understiger 1 år. Räntebindningstiden för enskilda lån får inte överstiga 10 år. Vid behov av räntebindningstider överstigande 10 år krävs särskilt beslut av kommunstyrelsen i varje enskilt fall. För att ytterligare begränsa ränterisken ska en spridning av räntebindningar över ett år eftersträvas. Vid val av räntebindning ska skuldportföljens ränteförfallostruktur mellan olika år samt inom ett enskilt år beaktas. Kommunledningskontoret skall följa upp ränterisken och göra en sammanställning som tydligt visar huruvida ränterisken hanteras inom föreskrivna ramar eller inte. Ränteexponeringen i kommunen är vid varje tillfälle summan av den befintliga upplåningen samt den genomsnittliga räntebindningen för denna, med hänsyn till eventuella förändringar av räntebindningstiden med hjälp av derivatinstrument. 6.4 Hantering av ränterisk med derivatinstrument Syftet med att använda derivatinstrument är att minska kommunens exponering mot rörliga räntor för att därigenom skapa en framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på kommunens ekonomi. Det är också ett sätt att skapa en ökad flexibilitet i den löpande skuldhanteringen genom att särskilja hanteringen av refinansieringsrisk och ränterisk. Räntederivat får endast användas för att hantera underliggande lån med syfte att förändra räntebindningen, snitträntan och/eller säkerställa en maximal räntenivå eller t.ex. ett räntespann. Volymen utestående räntederivat (netto) får inte överstiga den totala låneskulden. Utgångskravet vid användning av finansiella instrument är att kommunen förstår instrumentens riskprofil och hur det ska hanteras redovisningsmässigt. Täby Kommun tillämpar också säkringsredovisning vilket gör att kraven för säkringsredovisningen ska uppfyllas i samband med nya derivataffärer och löpande för de derivat som omfattas.

115 12(27) Följande derivat (samt kombinationer av dessa) är godkända som instrument för skuldförvaltning: Ränteswap Godkända motparter är svenska banker eller utländsk bank med svensk bankoktroj med minst kreditrating A- (Standard & Poor, lång) 6.5 Refinansieringsrisk Risken att betydande delar av utestående låneengagemang och outnyttjade kreditlöften förfaller inom samma tidsperiod kan vid ogynnsamma marknadslägen medföra att omsättningen eller refinansieringen av en stor del av lånevolymen måste ske till ofördelaktiga ränte- och lånevillkor. Detta gäller även nyupplåning. För att undvika en situation med brist på likviditet och höga ränte- och lånevillkor skall denna risk begränsas. Refinansieringsrisken ska begränsas genom att förfallostrukturen i låneportföljen och bundna men inte utnyttjade kreditlöften sprids över tiden samt att finansieringen sprids på flera motparter. Följande riktlinjer gäller: Högst 50 procent av lånestocken får förfalla inom en rullande 12- månadersperiod. Behovet av back-up faciliteter i samband med upplåning via kapitalmarknaden ska löpande övervägas Kommunkoncernen får inte ta valutarisker vid upplåning. Upplåning vid en bedömd marknadsmässigt gynnsam tidpunkt för senare finansiering av en beslutad investering eller för ersättning av ett senare förfallande lån - s k förfinansiering - får göras dock med beaktande av riskerna för fluktuationer på räntemarknaden. 7.Borgen Se Täby kommuns borgenspolicy. 8. Kapitalförvaltning 8.1 Bakgrund Kommunen har genom försäljning av Täby Energi Aktiebolag (1998) och Täbyhus Aktiebolag (1999) frigjort kapital. Kommunens förvaltade kapital ska förvaltas av externa kapitalförvaltare som upphandlas och utvärderas regelbundet. 8.2 Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag. Räntebärande värdepapper utgivna i svensk valuta.

116 13(27) Svenska och utländska aktier samt depåbevis och aktierelaterade instrument, t ex konvertibla skuldebrev, konvertibla vinstandelsbevis och teckningsoptioner Alternativa investeringar Likvida medel i svensk valuta 8.3 Fördelning av det totalt placerade kapitalet Procenttalen nedan anger lägsta respektive högsta andel, som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt får utgöra av Portföljens totala marknadsvärde. Tillgångsslag Som lägst, % Som högst, % Räntebärande värdepapper Aktier varav svenska aktier Varav utländska aktier Alternativa investeringar 0 15 Likvida medel i svenska kronor Räntebärande investeringar Placering får ske i räntebärande värdepapper utgivna i svenska kronor. I det fall investering görs inom ramen för investeringsfond får även dessa fonder ha inslag av placeringar i räntebärande värdepapper utgivna i utländsk valuta, under förutsättning att dessa placeringar då i huvudsak valutasäkras till svenska kronor. För direktägda räntebärande värdepapper i svensk valuta gäller limiterna i tabellen nedan. Procenttalen i tabellen avser andelar av marknadsvärdet för direktägda värdepapper tillgångsslaget räntebärande värdepapper.

117 14(27) Emittentkategori Emittent/värdepapper Max andel per emittentkategori, % Max andel per emittent inom respektive emittentkategori, % Svenska staten eller av svenska staten garanterade värdepapper Kommuninvest, svenska kommuner, landsting, regioner samt dess helägda bolag Bostadsfinansieringsinstitut/säkerställda bostadsobligationer Värdepapper med rating om lägst P2 eller A-2 (kort rating) eller BBB- eller Baa3 (lång rating) 5 Svenska banker med lång rating lägst A Rating enligt ratinginstitut som t.ex. Standard & Poor s, Moody s eller motsvarande rating gjord av bank. En rating är en bedömning av sannolikheten att den kreditriskvärderade skulden kommer att återbetalas inom utsatt tid. Ratingen är avsedd att ge investerare information om låntagares kreditvärdighet. De värden för rating, som återfinns i kategori 4, motsvarar definitionen Investment grade. Om olika ratingbedömningar finns gäller lägsta rating. 2 I det fall förvaltningen sker i investeringsfonder kan placering ske i räntefonder med placeringsinriktning som möjliggör en genomsnittlig rating motsvarande investment grade till som mest 40%. Den genomsnittliga durationen i den räntebärande värdepappersportföljen ska vara längst 5 år. 8.5 Aktier och aktierelaterade instrument Av portföljens placeringar i svenska aktier och aktierelaterade instrument såsom exempelvis depåbevis, konvertibla skuldebrev och teckningsbevis, ska dessa vara börsnoterade, dvs vara föremål för regelbunden handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av tillsynsmyndighet. Vid nyintroduktion kan avsteg göras utifrån att aktierna enligt introduktionsprospektet har för avsikt att omgående börsintroduceras. Av den förvaltade aktieportföljen får högst 50% placeras i utländska aktier och då enbart i värdepappersfonder. För utländska aktier i ett enskilt bolag är gränsen för placering maximalt 10% av aktier i utländsk valuta. Aktier hänförliga till en enskild emittent, eller emittenter inom samma koncern, får utgöra maximalt 15 procent av aktieportföljens totala marknadsvärde.

118 15(27) 8.6 Alternativa investeringar Genom att investera i alternativa investeringar med förväntad låg korrelation till aktier och räntor kan den totala portföljrisken reduceras. Investeringarna ska i allt väsentligt leva upp till bestämmelserna i denna policy. Innan eventuell investering görs, krävs en noggrann gransknings- och urvalsprocess. Denna process ska dokumenteras skriftligt och användas som beslutsunderlag i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen fattar beslut om alternativa investeringar. 8.7 Likvida medel Likvida medel definieras som medel på bankräkning, depåkonto samt dagsinlåning. Övrig tidsbunden inlåning hänförs till räntebärande värdepapper vid beräkning av tillgångsslagens andelar enligt avsnitt Limiter för tillgångsslag. 8.8 Investeringsfonder Placering får ske i andelar i investeringsfond vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna policy, och som står under tillsyn av myndighet (Finansinspektionen) eller annat behörigt organ inom EU. 8.9 Derivatinstrument och strukturerade produkter Derivatinstrument och strukturerade produkter får inte utnyttjas i förvaltningen. Detta gäller dock inte då placering sker i investeringsfonder som utnyttjar derivatinstrument inom ramen för sin förvaltning Valutarisk Valutarisken i aktieportföljen med globala aktier valutasäkras normalt inte. Skulle så vara påkallat ska kommunstyrelsen fatta särskilt beslut därom Etisk hänsyn Förvaltning av kommunens tillgångar ska präglas av etiskt ansvarstagande. Kommunen ska därför undvika att placera medel direkt i företag som bedriver sin verksamhet i strid mot väletablerade internationella normer, framförallt FN Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt de internationella konventioner som Sverige har ratificerat. Direkta placeringar ska vidare undvikas i värdepapper utgivna av företag med väsentlig del av omsättningen (5% eller överstigande) från pornografi, tillverkning eller försäljning av vapen och krigsmateriel, eller från tillverkning av alkohol eller tobaksprodukter. Kommunen ska eftersträva att även tillämpa de etiska krav som anges ovan vid indirekta placeringar exempelvis investeringsfonder.

119 16(27) 8.12 Motparter och limitavvikelser Transaktioner Godkända motparter vid transaktioner med Portföljens tillgångar är: a) svensk bank, värdepappersinstitut eller annat finansiellt institut som har Finansinspektionens tillstånd att bedriva handel med finansiella instrument eller valutor b) utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt a) och som står under tillsyn under myndighet eller annat behörigt organ Förvar Portföljens tillgångar ska förvaras hos bank eller värdepappersinstitut, som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring. Andelar i investeringsfonder registreras dock normalt hos fondbolaget, utan leverans till värdepappersinstitutet Överträdelse av övergripande limit Vid beräkning av portföljens värde och övergripande limit ska dess tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Om en övergripande limit överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om övergripande limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Över- respektive underskridande av limiter enligt förvaltningsuppdraget ska rapporteras till kommunledningskontoret med beskrivning av orsaken till förändringen samt förslag till åtgärd för vidare rapportering till kommunstyrelsen Externa förvaltare Extern förvaltares behörighet För den externa förvaltningen av Portföljens tillgångar gäller följande: förvaltaren har Finansinspektionens tillstånd att förvalta annans finansiella instrument, sådant uppdrag ska grundas på skriftligt avtal samt att förvaltaren ska åta sig att följa tillämpliga delar av dessa placeringsriktlinjer Urvalskriterier för externa förvaltare Vid val av förvaltare kommer en samlad bedömning av olika kriterier att ligga till grund för beslut. Historiska resultat, organisation, arbetssätt och pris är exempel på kriterier som kommer att beaktas Avveckling av förvaltare och fonder En övergripande samlad bedömning görs om huruvida förvaltare eller fond ska avvecklas. I en sådan bedömning beaktas historisk prestation samtidigt som framtida prestation och övriga relevanta faktorer uppskattas.

120 17(27) Täby kommun kan, utan skäl och med omdelbar verkan, när som helst säga upp avtalet med förvaltaren under avtalsperioden Rapportering och uppföljning av kapitalförvaltningen Rapporteringens syfte Rapporteringens syfte är att informera om Portföljens resultat och exponering i relation till fastställda limiter Rapporteringen Kommunstyrelsen ska erhålla periodiska rapporter över avkastning och värdeutvecklingen av portföljen Rapportering till kommunstyrelsen Regelbundet ska kommunstyrelsen erhålla rapport om portföljens: avkastning, procentuella fördelning på olika tillgångsslag, innehav av värdepapper, eventuella avvikelser från dessa placeringsriktlinjer, avvikelsens orsak samt vidtagen åtgärd eller förslag till åtgärd samt Vid beräkning av kapitalets avkastning och limit, ska tillgångarna värderas med ledning av gällande marknadsvärde Rapportering från externa förvaltare Senast sex bankdagar efter månadens utgång bör förvaltarna rapportera till kommunledningskontoret om portföljen. Nedanstående punkter är önskvärda i rapporteringen: marknads- och anskaffningsvärden avkastning under månaden, under året samt från portföljens start procentuell fördelning på olika tillgångsslag innehav av värdepapper där respektive värdepapper redovisas med angivande av procentuell andel av det totala värdet för aktuellt tillgångsslag förändringar i innehavet av värdepapper under månaden genomsnittliga löptider och räntekänslighet för innehavet av räntebärande värdepapper eventuella avvikelser från placeringsreglerna i denna placeringsföreskrift, avvikelsens orsak samt vidtagen åtgärd/förslag till åtgärd prestation relativt jämförelseindex riskjusterade nyckeltal (förutsatt > 14 månadsdata)

121 18(27) 8.15 Utvärdering Utvärdering av förvaltningen sker fortlöpande mot det mål som gäller för Portföljens årliga avkastning i form av förändringen i KPI +3 procentenheter sett över en rullande femårsperiod. Vidare ska delportföljerna redovisas mot följande index: Tillgångsslag Svenska räntebärande värdepapper Svenska aktier Globala aktier Alternativa investeringar Index 50% OMRX MM 50% OMRX Bond SIX Portfolio Return Index MSCI World Index NDR Bestäms utifrån vald investering 9. Förvaltning av andra organisationers medel Förvaltning av annan organisations medel (t ex stiftelse) sker i enlighet med placeringsriktlinjer särskilt antagna för detta ändamål. 10. Övergångsregler I den utsträckning det är påkallat ska kommunstyrelsen meddela övergångsregler från tidigare finanspolicy.

122 19(27) Bilaga 1. inflytande Hel- och delägda företag där kommunen har ett rättsligt Täby Holding Aktiebolag 100% ägande I Täby Holding Aktiebolag ingår: Täby Fastighets Aktiebolag Täby Miljövärme Aktiebolag

123 20(27) Bilaga 2. Definitioner av begrepp som förekommer i finanspolicyn Finansiellt institut Borgen Bankoktroj Caps and Floors (räntetak och räntegolv) Fysiska och juridiska personer som vill ägna sig åt valutaväxling i väsentlig omfattning eller annan finansiell verksamhet betecknas som finansiella institut. (Finansinspektionen). Borgen innebär ett löfte att betala en skuld för någon annan om denne inte betalar. Med bankoktroj menas tillstånd från Finansinspektionen att bedriva bankoch finansieringsrörelse även omfattande inlåning med statlig insättningsgaranti. Med ett räntetak sätts en övre gräns för den rörliga räntan på ett lån så att den aldrig överstiger en viss nivå oavsett hur marknads-räntan utvecklas. Med ett räntegolv sätts en undre gräns för den minimiavkastning en placering ska ge, oavsett hur marknadsräntan utvecklas och betalar för detta en premie. Collar (räntekorridor) Dagsinlåning Deposit Ett avtal om en räntekorridor består av ett tak för hur mycket ränta som betalas vid en ränteuppgång och ett golv för vad som lägst erläggs vid räntesänkningar. Räntan tillåts därmed variera inom ett i förväg definierat spann. Kortfristig inlåning som banker och finans-institut upptar som oftast grundar sig på aktuell interbankränta. Tidsbunden placering i bank med i förväg bestämd förfallotidpunkt. Tillåter ej förtida uttag.

124 21(27) Depåbevis Duration Dokument som styrker äganderätt till utländska aktier som är börsnoterade i Sverige. Ett mått på känsligheten av en obligations pris (som en procent av det initiala priset) vid en förändring av räntan. Duration mäts i år och ju längre duration en portfölj har ju större påverkan får en ränteförändring på värdet av portföljen. Vid en nollkupongobligation är durationen lika med löptiden men vid kupongobligationer, som är det vanliga i Sverige kommer durationen att vara kortare än löptiden. Förklaringen till detta är att de kuponger som faller ut vanligen en gång per år skall återinvesteras och då blir risken eller durationen kortare. Vid given marknadsränta blir durationen kortare ju högre kupong det är dvs kassaflödet blir större före förfallodagen för obligationen. Durationsmåttet förutsätter en parallell förändring av marknadsräntorna dvs samma ränteuppgång eller nedgång för alla löptider. Duration beräknas enligt en formel.

125 22(27) EU:s statsstödregler Finansnetto FN:s Global Compact FRA (Forward Rate Agreement) FRN obligation Med statsstöd avses alla insatser av ekonomisk art som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna eller ge en ekonomisk fördel för ett visst företag eller en viss produktion. Dessa regler omfattar inte enbart de kommunala bostadsaktiebolagen, utan innefattar även annan verksamhet som bedrivs av kommunala företag på en konkurrensutsatt marknad. Skillnaden mellan de finansiella intäkterna och kostnaderna. Bildades på uppmaning av FN:s general-sekreterare Kofi Annan 1999 vid "World Economic Forum" i Davos. Syftet var att skapa internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag. Principerna grundar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om de mänskliga rättigheterna i arbetslivet, Riodeklarationen samt FN:s konvention mot korruption. Avtal om att en viss räntesats ska gälla under en bestämd tidsperiod. FRN står för Forward Rate Note. Begreppet används som benämning för kreditobligationer där räntevillkoren fastställs i kortare intervall än obligationens löptid. En FRN obligation kan vara särskilt intressant för placerare i en stigande räntemarknad.

126 23(27) Hedgefond Ett sammanfattande begrepp för olika typer av specialfonder. Gemensamt är att de har friare regler för sina placeringar än exempelvis aktiefonder. De kan använda belåning, blankning och placeringar i olika typer av derivat för att öka sin avkastning. Affärsidén bygger på att fonden alltid ska ge positiv avkastning oavsett hur det går på börsen. Investeringsfond Gemensam benämning på värdepappersfonder och specialfonder. Kommunallagen 8 kap 2-3 Konsolideringsgrad Konsumentprisindex Medelsförvaltningen 2 Kommuner och landsting skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 Fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Konsolideringsgraden är ett mått, uttryckt i procent, som visar förhållandet mellan marknadsvärdet av pensionstillgångar och värdet av pensionsåtagandet. Om konsolideringen överstiger 100 procent är tillgångarna större än åtagandena. Är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått och vid avtalsreglering. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. Konvertibla skuldebrev Konvertibla skuldebrev är räntebärande värdepapper som efter en viss tid får konverteras till aktier i enlighet med en förutbestämd konverteringskurs i det aktiebolag som har utfärdat konvertiblerna.

127 24(27) Konvertibla vinstandelsbevis Leasing Lånelöfte MSCI World Net Divident Reinvested OECDs riktlinjer för multinationella företag OMRX Bond En vinstandel som vid en framtida tidpunkt kan bytas mot aktier i företaget till en viss kurs. Löper med ränta som följer aktiens utdelning. Ett finansiellt leasingavtal innebär i allt väsentligt att leasetagaren åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska risker som förknippas med ägandet av objektet. Finansiell leasing omfattar i regel tre parter: leverantör, finansiär och leasetagare. Vid finansiell leasing står leasetagaren själv för service, underhåll, försäkringar etc. Kontraktstiden vid finansiell leasing överensstämmer vanligtvis med objektets ekonomiska livslängd. Avtalet är normalt inte uppsägningsbart. Äganderätten kan, men behöver inte, slutligen övergå till leasetagaren. Ett lånelöfte är ett löfte från en långivare att man kan få ta lån. Ett lånelöfte kan vara både skriftligt och muntligt. Lånelöftet i sig säger ofta inte mer än att man kan få ett lån och ungefär vilket belopp man kan låna. Globalt aktieindex som inkluderar de årliga utdelningarna. OECD:s riktlinjer för multinationella företag är gemensamma rekommendationer till företag från 40 regeringar riktade till multinationella företag. De tillhanda-håller frivilliga principer och normer för hur affärsverksamhet kan bedrivas på ett ansvarsfullt sätt som är förenligt med bl.a. gällande lag, mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöskydd, bekämpande av mutor, konsumentskydd och konkurrens. Är ett index för Riksgäldskontorets och bostadsinstitutens upplåning via obligationer.

128 25(27) OMRX MM Är ett index för Riksgäldskontorets upplåning av statsskuldväxlar. Prisbasbelopp Prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Enligt gällande bestämmelser anges detta av utvecklingen av konsument-prisindex och fastställs för helt kalenderår. Rating En värdering oftast av ett oberoende värderingsinstitut över emittentens förmåga att fullgöra sina åtagande för ett visst givet låne-/program med avseende på återbetalning och räntekompensation. Beroende på risknivå graderas värdepapper enligt en skala där AAA utgör lägst risk för störningar i fullgörande och där D utgör störst risk för fullgörande av åtaganden. Värderingsinstituten följer så kallade default och sammanställer statistik och beräknar sannolikheter för default i respektive klass.

129 26(27) Reglerad marknad Kallas de börser som erhållit tillstånd från Finansinspektionen att driva börsverksamhet. Finansinspektionen ger också tillstånd att driva handelsplattformar. Det är två olika typer av tillstånd med olika prövningar och krav. Skillnaden gäller främst hur själva marknadsplatsen drivs och vilket regelverk som gäller för de anslutna bolagen. Handeln med aktierna sker i princip på samma vis oavsett marknadsplatsens status. Ränteomsättningsrisk Risken att skulden omsätts till ofördelaktiga räntor. Ränteoption Ränteswap Räntetermin SIX Portfolio Return Index Avtal om en räntenivå i dag för en framtida datum bestämd affär om upplåning eller placering. Valfritt för köparen (låntagaren, placeraren) att vid affärs-tidpunkten avgöra om affären ska genomföras eller ej. Avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid. Ett avtal där den ena parten skriver under på att betala motparten en överenskommen ränta på ett kapitalbelopp vid ett i förväg fastställt betalningstillfälle. Ränteterminer reducerar risken i en placering eller ett lån genom att skydda mot oönskade förändringar i marknadsräntan. Avkastningsindex för aktiefonder, där ingen enskild aktie enligt gällande regler får har högre vikt än 10 procent. Säkerställd bostadsobligation Obligationer med säkerhet bestående av hypotekskrediter som är förenade med inteckning i bland annat fast egendom.

130 27(27) Teckningsoption Ett värdepapper som ger innehavaren rätt att köpa en nyemitterad aktie till en viss kurs under en bestämd tid. Terminsaffär En terminsaffär kan beskrivas som ett köpeavtal mellan en köpare och en säljare som kommer överens om priset för en summa utländsk valuta som skall levereras vid ett förutbestämt datum. På så sätt kan köparen skydda sig mot framtida kursförändringar eller devalveringar under avtalets löptid. Tillsynsmyndighet Granskningsenhet som agerar med stöd av lag och möjlighet att besluta om någon form av ingripande. I Sverige avses Finansinspektionen. I andra länder dess motsvarighet. Värdepappersinstitut Kallas de organisationer som fungerar som mellanhänder mellan aktörerna och infrastrukturen på värdepappersmarknaden. Instituten, vars verksamhet är hårt reglerad, finns mellan emittenter, investerare, marknadsplatser och clearingorganisationer.

131 7: (5) Borgenspolicy för Täby kommun 1. Definition Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar till att stödja en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte någon obligatorisk eller tvingande verksamhet för kommunen. Ibland blir kommunen tillfrågad som säkerställare på grund av sin breda förankring i samhällsekonomin, där framförallt beskattningsrätten ses som en garant för kreditvärdighet. Den kommunala redovisningen ska bland annat informera om de förpliktelser som kommunen har iklätt sig. Kommunallagen och god redovisningssed kräver att kommunen i sin årsredovisning upplyser om borgensförbindelser och övriga förbindelser. Ett kommunalt borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen och ska därför tillämpas restriktivt. 2. Villkor 2.1 Borgensåtagandets syfte Syftet med borgensåtagandet ska vara att stödja verksamhet, som inte bedrivs av kommunen själv, men som ur kommunpolitisk synpunkt anses angelägen och ligger inom ramen för kommunens befogenheter. De ändamål som åtagandet gynnar ska alltså sammanfalla med kommunens egna syften och intressen. Ett kommunalt borgensåtagande får inte äventyra eller fördyra kostnaden för den egna kommunala upplåningen. 2.2 Verksamhet och ändamål allmänna begränsningar Kommunal borgen ska endast lämnas om ett sådant åtagande är en absolut nödvändighet för genomförandet av projekt eller verksamhet som kommunen värderar som angelägen. Det är därför viktigt att klargöra ändamål och underlag för den verksamhet låntagaren bedriver innan borgen beviljas. Kommunal borgen får endast lämnas till förmån för: helägt kommunalt aktiebolag delägt kommunalt aktiebolag och kommunalförbund och då i den omfattning som står i proportion till ägandet föreningar och organisationer som uppför anläggningar på kommunens mark

132 (5) För borgen till delägda bolag och kommunalförbund krävs en av ägarna/intressenterna gemensam överenskommelse om hur åtagandet andelsmässigt fördelar sig på ägarna. Borgensåtaganden för allmännyttiga ideella och ekonomiska föreningar ska företrädesvis avse förening/organisation som bedriver verksamhet som främjar och är öppen för alla kommunens invånare. 2.3 Belopps- och tidsgränser Ett borgensåtagande ska alltid vara exakt avgränsat i belopp och tid samt ska alltid skrivas ned i takt med att huvudfordran amorteras/minskas. Vid borgen till annan än hel- eller delägt kommunalt aktiebolag ska kommunens åtagande tidsbegränsas till längst 10 år. Redan ingångna åtaganden ska, vid förnyelse, tidsbegränsas på motsvarande sätt. För det fall kommunens borgensåtagande avser långfristiga lån får sådana ingås endast om låntagaren kan redovisa en amorteringsplan (rak amortering) att gälla för lånet. För föreningar/organisationer ska amortering påbörjas inom ett år. Lån kan omsättas hos olika institut, men ursprungliga amorteringsplaner, återstående löptider och belopp får inte överskridas utan en ny prövning av borgensåtagandet. Kommunens regressrätt ska skrivas in i villkoren för borgensåtagandet. Borgen för lån i utländsk valuta får inte tecknas. 2.4 Säkerheter Vid tecknande av kommunal borgen ska kommunen, kräva säkerhet från låntagaren/gäldenären för hela eller delar av borgensåtagandet. Säkerhet kan bland annat utgöras av: Pantbrev i fast egendom. Inteckningssäkerheten måste ha en acceptabel förmånsrätt. Även om panten ges med bästa rätt kan en bedömning behöva göras om säkerheten är reell. Företagsinteckning Säkerhetsöverlåtelse av byggnad på ofri grund Solidarisk borgen från styrelsemedlemmar, personlig eller annan typ av underborgen och/eller Intäkter från kommande bidrag. För det fall säkerhet lämnas i form av pantbrev i fast egendom får ytterligare belåning i pantsatt fastighet ske endast med kommunens medgivande om inte annat överenskommits vid borgensåtagandets tillkomst. Låntagare ska som ett villkor för att borgen ska beviljas förbinda sig att hålla de objekt och de investeringar som borgen lämnas för betryggande försäkrade under den tid som borgen ska gälla. Kommunen ska fortlöpande hållas underrättad om att försäkringen gäller.

133 (5) 2.5 Uppföljning av borgensåtagande För den tid kommunen tecknat borgen ska till kommunen varje år inlämnas senaste resultat- och balansräkning senaste verksamhetsberättelse budget- och likviditetsprognos för innevarande år. 3. Beslut Kommunfullmäktige beslutar om borgen överstigande 10 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har delegerat till kommunstyrelsen att besluta om borgen upp till 10 miljoner kronor. Kommunstyrelsens ordförande har delegation på konvertering av borgen (t.ex. vid förlängning av lån, ändrade villkor). 3.1 Riskanalys/bedömningar En kommun har skyldighet att ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kommunala medel ska hanteras med försiktighet. Av detta följer att stor restriktivitet ska prägla kommunens iklädande av borgensansvar. Ett borgensåtagande innebär alltid ett risktagande. Kommunens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås av en noggrann analys/bedömning av den risk som borgensåtagandet medför för kommunen. Vid sådan riskanalys ska bland annat följande övervägas: Affärsmässiga risker (innefattande låntagarens marknadsposition) Finansiella risker (innefattande kreditvärdering av låntagaren, bedömning av låntagarens möjligheter att fullfölja sina åtaganden, bedömning av lån, låneobjekt och lånevillkor samt bedömning av möjlighet att finansiera objektet på annat sätt och kostnaden för alternativ finansiering). Riskanalys ska därefter göras kontinuerligt under tiden som borgensåtagandet består och ska baseras på ett gediget ekonomiskt underlag med beaktande av bland annat arten och omfattningen av förpliktelser, förändringar i ekonomiska förutsättningar, lagstiftning, enskilda händelser m.m. En riskanalys ska göras vid förnyande av äldre borgensåtaganden. Vid borgen till kommunens helägda bolag gäller att de lån som kommunen går i borgen för begränsas till godkända långivare, låneformer och riskbegränsningar som anges i Täby kommuns finanspolicy. För delägda bolag ska motsvarande begränsningar eftersträvas vid prövning av borgensåtagandet.

134 (5) 3.2 Avgifter för kommunal borgen Kommunens borgensåtaganden är förenade med kostnader och risker för kommunen som ska kompenseras genom en avgift. Avgifterna ska täcka kommunens kostnader för administration m.m. För borgensåtaganden avseende kommunens hel- eller delägda bolag och dotterbolag utgår en borgensavgift på minst 0,15 procent. För borgensåtaganden avseende övriga parter utgår dels en engångsavgift på 1 % av beviljat borgensbelopp eller lägst 1000 kronor vid tidpunkten för ställande av borgen om inte säkerhet som täcker borgensbeloppet lämnas. Om säkerheten inte täcker hela borgensbeloppet utgår avgift på mellanskillnaden. Därutöver utgår en årlig borgensavgift på minst 0,15 procent av kvarstående skuldbelopp vid utgången av avgiftsåret. Avgiftens storlek sätts i proportion till risken med borgensåtagandet. Avgiften betalas en gång per år i efterskott. Avgifterna ska skrivas in i borgensavtalet. 4. Infriande av borgen Så snart det kan befaras att ett borgensåtagande kan komma att infrias ska detta skyndsamt meddelas till kommunstyrelsen. 5. Ansökan om borgen Ansökan om borgen ska ställas till berörd nämnd. Ansökan om borgen från hel-/eller delägda kommunala aktiebolag eller kommunalförbund ska ställas till kommunstyrelsen. Handlingar som ska biläggas ansökan är de tre senaste årens resultat- och balansräkningar, revisions- och verksamhetsberättelser, budget och likviditetsprognos för innevarande år, uppgift om verksam styrelse samt firmatecknare i låntagare/gäldenär, beskrivning av den verksamhet som låntagaren/gäldenären bedriver, innefattande av verksamhetens ändamål beskrivning av den investering och verksamhet som ansökan avser med tydligt angivande av dess ändamål ekonomisk kalkyl innefattande de budgeterade investeringskostnaderna och de intäkter varmed investeringen avser finansieras, av kalkylen ska bland annat framgå hur det lån för vilket borgen söks ska avbetalas

135 (5) ekonomisk kalkyl innefattande en budget för de tre närmaste verksamhetsåren avseende låntagarens/gäldenärens inkomster och utgifter uppgifter om villkoren för det lån som borgensåtagandet avser uppgift om vilken säkerhet som kan erbjudas Förnyelse av borgen betraktas som ett nytt borgensåtagande för kommunen. Ny ansökan ska därför ställas till berörd nämnd eller styrelse senast tre månader innan gällande borgensåtagandes utgång för ny prövning.

136 7: (4) Riktlinjer gällande mutor för anställda och förtroendevalda i Täby kommun Allmänt De lagregler om mutor som finns omfattar alla anställda och förtroendevalda, oavsett om de är verksamma i offentlig eller privat verksamhet och oberoende av befattning. Inom offentlig verksamhet är dock kraven högre på de anställda och förtroendevalda. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Det är av synnerlig vikt och av stort allmänt intresse att integriteten hos kommunens anställda och förtroendevalda inte kan ifrågasättas. En anställd eller förtroendevald inom kommunen får därför aldrig missbruka sin ställning. Ingen form av korruption accepteras. Det får inte finnas någon som helst misstanke om att korruption skulle kunna förekomma. Det är lätt att skada förtroendet för en verksamhet, men mödosamt och tidsödande att bygga upp det. I de fall man lär känna en affärsbekant, vårdtagare eller annan person i tjänsten så väl att det blivit fråga om vänskap är det särskilt viktigt att uppträda korrekt, sakligt och opartiskt. Kraven är nämligen alltid desamma; att uppträda korrekt, sakligt och opartiskt. Redan vänskapsförhållandet i sig kan påverka objektiviteten och särskild försiktighet måste iakttas i dessa fall. Den som ser eller uppfattar att något sker i organisationen som kan handla om mutor uppmanas att rapportera detta till närmaste chef eller kommunjuristerna. Gällande rätt Sedan 1 juli 2012 finns lagreglerna om mutbrott i 10 kap. brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Förutom reglerna i 10 kap. finns brottet tagande av otillbörlig förmån vid röstning i 17 kap. 8 3 st. BrB. Brottet tagande av muta begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att godta ett löfte om en muta innefattas också av brottet tagande av muta. (10 kap. 5 a BrB). Brottet givande av muta är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbetseller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5 b BrB).

137 (4) Brottet handel med inflytande är att ta emot, godta ett löfte om eller begära en otillbörlig förmån för att påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Likaså om man lämnar, utlovar eller erbjuder någon en otillbörlig förmån för att han eller hon ska påverka annans beslut eller åtgärd vid myndighetsutövning eller offentlig upphandling (10 kap. 5 d BrB). Ansvar Den som är anställd eller är uppdragstagare i kommunen kan dömas för mutbrott. Samma sak gäller för kommunens förtroendevalda. Den anställde eller den förtroendevalde är ansvarig att ta del av och följa de lagar och riktlinjer som gäller. Det yttersta ansvaret för att inte göra skyldig till mutbrott faller på den anställde eller den förtroendevalda. Det är viktigt att observera att uppdrag som innebär myndighetsutövning, upphandling, entreprenader och avtalsförhandlingar är särskilt känsliga. Det krävs mindre för att dessa personer skall anses ha gjort sig skyldiga till mutbrott. Det grundläggande förhållningssättet för kommunens anställda och förtroendevalda ska vara att inte ta emot gåvor eller andra förmåner i sin tjänsteutövning. Om man erbjuds en gåva eller andra förmåner är det alltid säkrast att aktivt tacka nej till erbjudandet. Även en gåva utan ekonomiskt värde för givaren kan framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. En muta kan även bestå i sidoleveranser av varor och tjänster från huvudmannens leverantör eller att få en tjänst utförd, t ex reparation av bil eller hus. Om du blir erbjuden något av en utomstående part bör du alltid ställa dig följande frågor: Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen? Huvudregeln är att avstå från gåvan eller förmånen om den kan riskera att bedömas som otillbörlig. Otillbörlig eller tillbörlig förmån Bedömningen av förmånens otillbörlighet ska göras med beaktande av samtliga omständigheter som omger gärningen. Prövningen inriktas i praktiken på hur stark kopplingen är mellan förmånen och tjänsteutövningen, förmånens beskaffenhet och värde samt partsrelationerna. Det behöver heller inte bevisas att man faktiskt har påverkats eller skulle kunna bli påverkad av ett erbjudande. Det räcker med att man objektivt sett skulle kunna tänkas bli påverkad av förmånen.

138 (4) Exempelvis kan en förmån utgöra en muta när förmånen i det aktuella fallet framstår som så attraktiv att den har haft en påverkanseffekt och att den är ägnad att framkalla tacksamhetskänslor samt en känsla av skyldighet att återgälda förmånsgivaren. Vägledning gällande mutor Nedan följer några områden på där mutbrott kan bli aktuellt och där man bör vara särskilt försiktig som anställd eller förtroendevald i kommunen. Måltider Som anställd eller förtroendevald bör man tacka nej till att bjudas på måltider av utomstående om inte lunchen har ett naturligt samband med uppdraget och är en normal arbetslunch eller motsvarande. Måltiden får inte vara det primära syftet med sammankomsten. Om ett företag vill visa ett i sammanhanget relevant projekt och bjuda på en enklare arbetsmåltid är detta normalt tillåtet. Under pågående upphandling skall man alltid vara restriktiv med att låta sig utsättas för påverkan från tilltänkt leverantör t ex genom att låta sig bjudas på måltider mm. Kundträffar Om ett företag som kommunen handlar med bjuder på en kundträff är det normalt tillåtet att delta om syftet med träffen är att utbyta information. Om det vid träffen förekommer viss underhållning och bjuds på enklare förtäring är det i regel godtagbart. Det är dock viktigt att huvudsyftet är just informationsutbyte, inte nöje. Studieresor, kurser och seminarier Resor som har ett naturligt samband med tjänsteutövningen är det oftast tillåtet att delta i, om de omfattar en dag. Om resan inkluderar övernattning ska kommunen själv stå för kostnaden. Det ska alltid finnas ett program med dagordning. Ovidkommande nöjesarrangemang får i princip inte förekomma. Inbjudan ska vara riktad till kommunen som ska ha rätt att välja ut de personer som ska delta. Gåvor Lagstiftningen anger inte några värdegränser för när gåvor eller förmåner är att anses som otillbörliga. Har gåvan endast obetydligt värde, som t ex en almanacka eller en penna, kan den knappast vara ägnad att påverka mottagare och följaktligen inte vara otillbörlig.

139 (4) Särskild restriktivitet gäller för den som är verksam med myndighetsutövning, upphandling eller inom vårdsektorn. Inom dessa funktioner bör mottagande av gåvor oavsett värde undvikas. Gåva och förmån från vårdtagare Anställda och förtroendevalda inom vårdområdet kan bli särskilt utsatta för att vårdtagaren vill ge belöning för ett gott utfört arbete. På detta område gäller nolltolerans. För att upprätthålla kravet på lika vård och lika bemötande inom omsorgen, måste var och en omedelbart säga ifrån vid sådana tillfällen. Det är heller inte godtagbart att en vårdtagare testamenterar egendom till anställda. Om en vårdare får veta att en vårdtagare tänker testamentera egendom till honom eller henne så skall vårdaren omedelbart klargöra för testatorn (vårdtagaren) att han eller hon inte får ta emot förordnandet. Den anställde bör avhålla sig från varje handlande som av testatorn kan uppfattas som ett samtycke till förordnandet. Rabatter och lån Rabatter och liknande erbjudanden som inte riktar sig till alla anställda och förtroendevalda i kommunen ska man tacka nej till. Fritidsaktiviteter Det kan förekomma att anställda eller förtroendevalda i kommunen får erbjudanden i tjänsten att fritt eller till subventionerat pris delta i olika evenemang på fritiden. Det kan vara fråga om att resa, låna en sportstuga/segelbåt eller om aktiviteter som t ex golftävlingar. Tacka alltid nej till sådana erbjudanden. Om mutbrott misstänks eller upptäcks Den som har frågor om vad som är en otillbörlig förmån eller gåva eller har fått ett erbjudande av någon utomstående ska detta tas upp med sin närmaste chef, som därefter kan föreslå åtgärder. Bedöms den utbjudna förmånen som otillbörlig kontaktar chefen polismyndighet. Har en anställd som ägnar sig åt myndighetsutövning i sin tjänst fått en gåva eller förmån av utomstående skall detta alltid rapporteras till närmaste chef.

140 7: (4) EKONOMIAVDELNINGEN Riktlinjer för representation i Täby kommun Allmänt Kommunens verksamhet är i huvudsak finansierad med skattemedel. Det medför särskilda krav på restriktivitet med representationskostnader. Representation är ingen rättighet och ska därför ske med omdöme och måtta och syftet och kostnaderna ska hållas inom rimliga och försvarbara gränser. Representationskostnaden ska vara till nytta och värde för verksamheten. Lämpligheten av representation måste bedömas från fall till fall och beslutas av förtroendevald eller budgetansvarig chef. Försiktighet bör iakttas beträffande ofta återkommande representation mot en och samma person eller grupp av personer. Detta gäller i synnerhet vid intern representation och vid tillämpande av arbetsluncher, frukostmöten mm då risk för förmånsbeskattning föreligger. Det som i Skatteverkets anvisningar kallas för lyxbetonad representation ska inte förekomma i Täby kommuns verksamheter. Lyxbetonad representation kan vara t ex särskilt arrangerade jaktutflykter eller fiskeresor, särskilt påkostad och special-arrangerad underhållning samt lyxmiddagar. Representationskostnader ska alltid attesteras av överordnad som inte deltagit vid det aktuella tillfället. Vad är representation? Representationen är en del av nämndens/verksamhetens relationer med utomstående men också med andra nämnder eller verksamheter inom kommunen samt egna förtroendevalda/anställda medarbetare inom nämnden/verksamheten. Som representation räknas måltider, dryck, logi, transporter, särskilda besök och föredragningar, gåvor, fester eller bidrag till arrangemang samt uppvaktningar och liknande som kommunen bjuder på. Representation kan rikta sig antingen utåt (extern representation) eller inåt till kommunens anställda och förtroendevalda i form av exempelvis personalfester, avtackningar och uppvaktning vid födelsedag (intern representation). Viktigt att tänka på Representationen ska vara måttfull och syftet och kostnaderna ska hållas inom rimliga och försvarbara gränser.

141 (4) Representationen får inte vara av återkommande karaktär, t ex varje eller varannan vecka. Bedöm om det kan finnas risk för förmånsbeskattning av medarbetarna. Bedöm om det kan finnas risk för muta och bestickning. För ytterligare information kring detta hänvisas till Riktlinjer gällande mutor och bestickning för anställda och förtroendevalda i Täby kommun. För avdragsrätt för ingående moms gäller Skatteverkets regler. Representationskostnader ska konteras enligt den konteringsanvisning som finns på kommunens intranät. Intern representation Med intern representation avses representation som enbart riktar sig till medarbetare och förtroendevalda inom kommunen i form av t. ex sammanträden, informationsmöten och personalvård. Den interna representationen ska vara arbetsrelaterad, med undantag för personalfester. Lyxbetonad representation får inte förekomma. Gott omdöme och måttfullhet med alkohol ska iakttas. Starksprit får inte förekomma vid intern representation. Däremot tillåts 2 glas vin eller 2 starköl i samband med kommunens gemensamma middag för utdelning av förtjänsttecken. Alkoholfria alternativ ska erbjudas. Personalfester får förekomma högst två gånger per år. Vid fler tillfällen blir festen skattepliktig förmån för personalen. Till personalfest räknas sammankomster som inte ingår i det dagliga arbetet t ex sommaravslutning, julfest eller julmiddag. Personalfesten får inte innehålla lyxbetonad underhållning och måltid. Beloppsgränsen är 1% av årets prisbasbelopp per person per år inklusive moms. Beloppet kan delas upp på högst två tillfällen per år, t ex sommarlunch och jullunch. (2018 års belopp = 455 kr inkl moms/person/år). Kvittot/fakturan ska kompletteras med tydligt ändamål/syfte, dagordning/program och namn på deltagare. Antal deltagande personer ska alltid framgå i dokumenteringen av utbetalningsunderlaget. För avdragsrätt för ingående moms gäller Skatteverkets regler. Det finns gräns för hur stort momsavdrag som får göras vid representation, se kommunens intranät. Granskare och attesterare av utbetalningsunderlag ska kontrollera att denna gräns inte överskrids. Aktuella beloppsgränser finns på Skatteverkets hemsida, Förtäring i samband med nämndssammanträden betraktas som intern representation. Enligt skatteverkets regler för momsavdrag får måltiden bestå av enklare förtäring, t ex en enkel smörgås, och får inte ersätta en hel måltid.

142 (4) Arbetslunch får endast ske undantagsvis om inga andra tider står till buds och är då skattefri. I dessa fall är det viktigt att syfte, dagordning och namn på deltagare samt eventuell inbjudan framgår av dokumentationen till utbetalningsunderlaget. Måltiden ska motsvara dagens rätt eller liknande. Måltiden ska alltid godkännas av överordnad chef i förväg. Kommundirektören får själv besluta om egen arbetslunch. Regelbundet återkommande arbetsluncher ska förmånsbeskattas. En gemensam måltid i samband med ett informationsmöte för hela personalen eller avdelningen vid något enstaka tillfälle, för att informera om organisationsförändringar, personalfrågor eller andra frågor som arbetsgivaren vill nå ut till sin personal är inte föremål för förmånsbeskattning. Måltid i samband med intern kurs eller planeringskonferens räknas inte som intern representation och medför ingen begränsning i avdragsrätten för moms. Förutsättning är att kurs/konferensen pågår mer än sex timmar och högst en vecka samt inte är en sammankomst som hålls regelbundet (varje eller varannan vecka). Måltiden ska vara gemensam för kurs-/konferensdeltagarna och program samt antal deltagare ska dokumenteras och bifogas. De eventuella aktiviteter som ingår i konferensen ska ha ett värde för verksamheten och motsvara ett normalt föreläsningsarvode. Dricks ska inte ingå i notan/fakturan. Dricks är en privat kostnad och ersätts inte av kommunen. För de tillfällen då förtroendevalda eller medarbetare ska uppvaktas finns beloppsgränser för detta på kommunens intranät. Vid enstaka speciella tillfällen kan riktlinjerna avseende arbetslunch frångås. Beslut om detta ska fattas av kommundirektören. Extern representation Extern representation riktar sig till utomstående organisationer, företag och enskilda personer. Extern representation ska ha ett direkt samband med och tillföra ett värde för verksamheten. Representation vid förhandling bör uttrycka sedvanlig gästfrihet i form av värdskap i anslutning till förhandlingarna. Försiktighet bör iakttas vid ofta återkommande representation med en och samma person eller grupp av personer. Enligt svensk lagstiftning kan gåvor eller representation i vissa fall betraktas som muta. Det bör inte vara fler deltagare från den egna organisationen (kommunen) än utomstående gäster. Kommunen ska inte använda sig av representation i samband med upphandlingar eller myndighetsutövning. Gott omdöme och måttfullhet ska iakttas vid representationsmåltider. Särskilt gäller detta bruk av alkohol, högst 2 glas vin eller 2 starköl får serveras. När sedvänja eller kutym så kräver kan denna regel frångås. Alkoholfria alternativ ska erbjudas.

143 (4) Dricks ska inte ingå i notan/fakturan. Dricks är en privat kostnad och ersätts inte av kommunen. Kvittot/fakturan ska kompletteras med tydligt ändamål/syfte, namn på deltagare och dess organisation/företag för att avdrag för moms ska medges. För avdragsrätt för ingående moms gäller Skatteverkets regler. Det finns gräns för hur stort momsavdrag som får göras vid representation, se kommunens intranät. Granskare och attesterare av utbetalningsunderlag ska kontrollera att denna gräns inte överskrids. Aktuella beloppsgränser finns på Skatteverkets hemsida, Lyxbetonad representation får inte förekomma. Vid enstaka speciella tillfällen kan riktlinjerna frångås. Beslut om detta ska fattas av kommundirektören. Exempel på extern representation: Måltid i samband med överläggningar med utomstående Måltid vid arrangerande av studiebesök Gåva till samverkanspartner i samband med invigning av byggnad/verksamhet Gåva till arrangör vid studiebesök Marknadsföringsartiklar för utdelning vid studiebesök och dylikt

144 7: (1) EKONOMIAVDELNINGEN Riktlinjer för resultatutjämningsreserv (RUR) 1. Bakgrund och syfte Sedan 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med resultatutjämningsreserven är att kommunerna ska kunna utjämna skatteintäkter över tiden för att undvika drastiska neddragningar. Resultatutjämningsreserven ska således inte användas för finansiering av kostnadshöjande åtgärder/reformer som skapar ett långsiktigt åtagande för kommunen. De kommuner och landsting som väljer att använda sig av möjligheten med att reservera medel i en resultatutjämningsreserv ska även besluta om lokala riktlinjer för hanteringen av denna. Täby kommun har sedan 2013 beslutade riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv. 2. Kommunens riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven (RUR) 1. Kommunen kan om det finansiella målet är uppnått reservera medel i en resultatutjämningsreserv. Kommunens finansiella mål är att resultatet ska uppgå till två procent av skatteintäkterna (netto). Möjligheten att göra reservering följer tvåprocentsregeln. 2. Uttag får göras ur resultatutjämningsreserven de år prognosen av det årliga underliggande skatteunderlaget, understiger den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren i riket. 3. Medlen från resultatutjämningsreserven ska täcka ett negativt resultat, så att balanskravsresultatet blir i balans. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen.

145 7: (2) EKONOMIAVDELNINGEN Regler för ombudgetering av budgetavvikelser vid årets slut Utgångspunkten är att den av kommunfullmäktige fastställda budgeten till nämnderna gäller för budgetåret och ska hållas. Men för att skapa ökad delaktighet och ekonomiskt ansvar får nämndernas verksamheter, med vissa undantag, ombudgetera sin budgetavvikelse vid årets slut till kommande års budget. Syftet med en ombudgetering är att uppnå likvärdiga förutsättningar mellan verksamhet som bedrivs i kommunal regi och extern regi (privat och andra kommuner). En ombudgetering är en tilläggsbudget som påverkar budgetåret efter bokslutsåret, vilket innebär att budgetmedel tillförs eller dras ifrån den budget som beslutades i verksamhetsplanen. Nämnden Förslag till ombudgetering ska ske i särskilt ärende (i samband med ärendet om årsredovisning) till nämnden som översänds till kommunstyrelsen och fullmäktige för beslut. Positiva budgetavvikelser ska prövas/motiveras av att det kan härledas till verksamhetens effektivitet, för att få överföras till nästa år. Positiva budgetavvikelser som beror på att projektmedel inte utnyttjats får alltid ombudgeteras. Negativa budgetavvikelser ska återställas snarast möjligt och inom en tvåårsperiod om inte särskilda skäl föreligger. Det åligger överordnad chef att bedöma om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl ska motiveras och beslutas av kommunstyrelsen. Vid ombudgetering av en negativ budgetavvikelse ska en handlingsplan tas fram och redovisas till nämnden. Det är samma princip som gäller för befarade underskott under året, då en redovisning löpande ska lämnas till KS om hur handlingsplanen genomförs. Inom utbildningsområdet (förskola, grundskola, gymnasieskola) får budgetavvikelser som beror på fler eller färre barn i verksamheten undantas från ombudgetering till kommande år. Avvikelsen i antalet barn och elever jämfört med budget ska redovisas och analyseras i ombudgeteringsärendet. Verksamhetschefen medges att omfördela det överförda resultatet som syftar till att skapa likvärdiga villkor för resultatenheter med ansvar för likadana verksamheter. Samråd ska ske med ekonomichefen inför ett sådant beslut. För investeringsanslag gäller att dessa generellt löper över årsskiftet om inget annat beslut särskilt fattas. För investeringsanslag som är av kategorin årliga anslag är dock grundregeln den motsatta, det vill säga att icke nyttjade investeringsanslag inte ombudgeteras. Formellt ska

146 (2) överföringen av negativa och positiva avvikelser för investeringsobjekten ske genom beslut om ombudgetering påföljande år eller till det år då medlen beräknas nyttjas. Innan förslag till ombudgetering av investeringsanslag lämnas ska en analys göras för varje investeringsprojekt hur stort behovet är påföljande år för att undvika att för mycket investeringsmedel ombudgeteras som sedan inte nyttjas. Täby kommun KS/KF I KS handläggning av ärendet om ombudgetering till fullmäktige, ska det finnas en anvisning om hur ombudgeteringen ska finansieras. Det sammanlagda överskottet som får ombudgeteras får endast i undantagsfall överstiga 0,5 % av skatter och utjämning (ca 17 mnkr år 2018). En prövning ska göras av att de ekonomiska konsekvenserna är förenliga med kommunens övergripande finansiella mål. I det fall som ombudgeteringen inte är förenlig med kommunens finansiella, ska en särskild kommentar om detta lämnas till kommunstyrelsen i samband med behandlingen av ombudgeteringsärendet. Ett sammanvägt förslag till ombudgeteringen som innebär att kommunens budgeterade resultat blir negativt budgetåret efter bokslutsåret kan inte medges. Del av ombudgeteringen skjuts då fram till senare år. Ett justerat förslag läggs fram och fördelas mellan de nämnder som redovisar överskott. Negativa budgetavvikelser ombudgeteras om inte särskilda skäl föreligger. En prövning om särskilda skäl föreligger ska göras i ärendet till kommunstyrelsen och fullmäktige.

147 7: (4) Attestreglemente för Täby kommun 1 Omfattning Detta reglemente gäller för kommunen och de kommunala bolagens ekonomiska transaktioner, inklusive interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts eller åtagit sig att förvalta och/eller förmedla. 2 Målsättning Målsättningen med reglerna för kontroll av ekonomiska transaktioner är att undvika oavsiktliga eller avsiktliga fel och därigenom säkerställa att transaktioner är korrekta avseende: Prestation Bokföringsunderlag Betalningsvillkor Bokföringstidpunkt Kontering Beslut Att varan eller tjänsten levererats till eller från kommunen och/eller att transaktionen i övrigt stämmer med avtalade villkor Att verifikationen uppfyller kraven enligt god redovisningssed Att betalning sker vid rätt tidpunkt Att bokföring sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod Att transaktionen är rätt konterad Att transaktionen överensstämmer med beslut av behörig beslutsfattare 3 Definitioner Ekonomisk transaktion Transaktion som bokförs i kommunens bokföringssystem enligt lagen om kommunal redovisning Verifikation En handling som härrör från en ekonomisk transaktion och som utgör det underlag som bokföringen grundar sig på. Exempel på verifikation är leverantörsfaktura eller annat underlag för utbetalning, kundfaktura, internfaktura, löneunderlag, bokföringsorder

148 (4) Attest Attestant Intyg att en kontroll utförts utan anmärkning. Attesten dokumenteras på en verifikation endera med manuell eller elektronisk namnteckning/signatur Den person som skriftligt eller elektroniskt intygar att en kontroll utförts utan anmärkning 4 Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige beslutar om attestreglemente. 5 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för utfärdandet av för kommunen gemensamma tillämpningsanvisningar till detta reglemente. Kommunstyrelsen ansvarar också för övergripande uppföljning och utvärdering och för att vid behov ta initiativ till förändring av reglemente. 6 Nämndens ansvar Kommunens nämnder ansvarar för att antagna regler och tillämpningsanvisningar avseende detta reglemente följs. Varje nämnd utfärdar vid behov ytterligare tillämpningsanvisningar för sitt verksamhetsområde. 7 Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefer ansvarar inom nämndens verksamhetsområde för att attestanter och ersättare till dessa utses. Verksamhetschefen ansvarar för att attestanter är informerade om reglerna och anvisningarnas innebörd. Vikarierande eller tillförordnad befattningshavare eller överordnad chef kan ersätta frånvarande attestant. 8 Attestantens ansvar Attestanten ansvarar för att tillämpa fastställda attestregler och tillämpningsanvisningar.

149 (4) 9 Brister och oegentligheter Varje medarbetare ansvarar för att brister/oegentligheter rapporteras till överordnad chef eller till annan enligt fastställd rutin. 10 Kontroller Följande kontroller ska i tillämpliga fall utföras. Kontrollerna kan ske endera manuellt eller genom inbyggda kontroller i IT-system. Huvudregeln är att minst två personer ska vara involverade i kontrollen av en verifikation, granskning respektive beslut. Prestation och kvalitet Pris och villkor Formalia Kontering Beslut Behörighet Kontroll att vara eller tjänst mottagits och håller avtalad kvalitet Kontroll att pris och betalnings-/leveransvillkor stämmer överens med beställning, avtal, taxa, bidragsregler eller motsvarande Kontroll att verifikationen uppfyller kraven enligt god redovisningssed Kontroll att konteringen är korrekt Kontroll mot formella beslut, disponibla medel enligt budget och att utgiften är förenlig med verksamheten Kontroll att nödvändiga kontrollmoment utförts av behöriga personer 11 Kontrollernas utformning Kontrollrutinerna ska utformas så att den interna kontrollen inom respektive nämnd är tillräcklig. Vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till transaktionens art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. Vid utformningen av kontrollrutinerna ska följande krav beaktas: Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Ingen person ska ensam hantera en transaktion från början till slut. I en IT-baserad rutin får kontroll och attestering ske automatiskt om vederbörliga kontroller finns inbyggda i IT-systemet.

150 (4) Kompetens Integritet Jäv Dokumentation Kontrollordning Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha tillräcklig kompetens för uppgiften. Den som utför kontroll av en annan person, särskilt vid beslutsattest, ska ha en självständig ställning gentemot den kontrollerade. Den som utför kontrollen får inte kontrollera in- och utbetalningar till sig själv eller närstående. Detta innefattar också bolag och föreningar där den kontrollansvarige eller närstående har ägarintressen eller ingår i ledningen. Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt. De olika kontrollmomenten ska utföras i en logisk ordning så att effekten av en tidigare kontrollåtgärd inte förtas av en senare kontrollåtgärd. Kraven på vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till den ekonomiska transaktionens art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. Kommunstyrelsen kan därför i tillämpningsanvisningar, besluta om avsteg från ovanstående krav där så är motiverat. I dessa fall ska anges under vilka förutsättningar som avsteg får ske.

151 7:11 1(2) Upphandlingspolicy Antagen av kommunstyrelsen DD MM 2018 Ersätter Policy för upphandling antagen av kommunstyrelsen 12 april 2010

152 2(2) OMFATTNING Denna Policy gäller för all anskaffning som görs av Täby kommuns kommunala verksamheter och avdelningar samt kommunala bolag. Mer information om genomförande av anskaffningar finns i de framtagna Riktlinjerna. SYFTE Syftet med Upphandlingspolicyn och Riktlinjerna är att: säkerställa att varor, tjänster och byggentreprenader tilldelas den/de leverantör/er vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för kommunen säkerställa att anskaffning sker i enlighet med vid var tid gällande lagstiftning tydliggöra och ge vägledning vid anskaffning säkerställa att anskaffning bidrar till hållbara och sunda affärer underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud till kommunen GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER VID ANSKAFFNING Kommunen ska behandla potentiella leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra anskaffningar på ett öppet sätt. Anskaffningar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Kommunens anskaffningar ska även kännetecknas av effektivitet och öppenhet, men med beaktande av den upphandlingssekretess som råder under upphandlingsförfarandet och den sekretess, avseende exempelvis affärsförhållanden, som kan gälla därefter. BEFINTLIGA AVTAL När ett behov av att anskaffa vara, tjänst eller byggentreprenad uppstår ska alltid befintliga avtal nyttjas när sådana finns. Finns inte något avtal ska en anskaffning enligt upphandlingslagstiftningen samt Riktlinjerna göras. ANSVAR OCH ROLLER Anskaffning är ett samarbete mellan upphandlingsenheten och den/de verksamheter som har behovet. Närmare om ansvarsfördelning regleras i Riktlinjerna. SAMORDNING När det är möjligt ska anskaffningar samordnas. Detta gäller såväl inom kommunen som genom nationella och regionala samarbeten.

153 7:12 Promemoria 1(2) KOMMUNLEDNINGSKONTOR KLK Ledning PLA Anna Hallqvist Täby kommuns policy för utmaningsrätt Utmaningsrätten innebär att den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten. Syftet är både att stödja en utveckling av verksamheterna och öka utbudet av tjänster genom att konkurrensutsätta den kommunala verksamheten. Målet är att få bästa möjliga kvalitet genom att ta tillvara det engagemang och kunnande som finns att tillgå. Verksamhet undantagen utmaningsrätten Myndighetsutövning får inte upphandlas om det inte finns särskilt stöd för detta i speciallagstiftningen. Strategiska ledningsfunktioner. Verksamhet som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunen Verksamhet som finansieras med peng inom utbildning, social omsorg, musikskola och andra verksamheter där kundval gäller är undantagna från utmaningsrätten. Verksamhet som redan är under upphandling eller upphandlad enligt LOU kan inte utmanas. Om en utmaning riktas mot en sådan verksamhet ska utmaningen betraktas som en intresseanmälan för att delta i kommande upphandling. Utmaningens innehåll Verksamheten som är tänkt att utmanas måste kunna avgränsas från övrig verksamhet. En utmaning ska riktas till den nämnd som idag driver verksamheten. Den skriftliga utmaningen bör innehålla följande: vilken verksamhet i kommunen som utmanas om hela eller delar av verksamheten utmanas en beskrivning som visar utmanarens förmåga och lämplighet att själv bedriva den verksamhet som utmanas

154 Promemoria 2(2) Bedömning av trovärdighet i utmaningen görs utifrån LOU, lagen om offentlig upphandling, eftersom denna lag ändå blir aktuell om det blir fråga om en upphandling. Ärendets gång När en utmaning kommer in till kommunen ska den berörda nämnden besluta om utmaningen godkänns eller inte. Vid nämndens beredning av ansökan och i sitt yttrande till kommunstyrelsen ska nämnden redovisa vilka förutsättningar det finns för att driva verksamheten genom en entreprenad samt för- och nackdelar med detta. Nämnden ska även beakta det som utmanaren har redovisat i sin ansökan. Om en utmaning berör flera nämnder ska utmaningen beredas i respektive nämnd innan den går vidare till kommunstyrelsen som fattar det slutgiltiga beslutet. Om nämnden beslutar om avslag för utmaningen ska beslutet motiveras. Godkänns utmaningen kommer ett normalt upphandlingsförfarande att genomföras. Den som lämnade in den ursprungliga utmaningen blir då en av flera anbudsgivare. Det finns alltså ingenting som säger att den som initierade utmaningen automatiskt får uppdraget att driva verksamheten. Även om verksamheten upphandlas och drivs av ett privat företag har kommunen enligt kommunallagen ett ansvar för att kontrollera och följa upp verksamheten. Rutiner för kvalitetsbedömning, kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning ska utarbetas och målen för den verksamhet som utmanas ska vara mätbara och kunna följas upp. Detta för att säkerställa kvalitet i kommunalt finansierad verksamhet oavsett vem som bedriver den.

155 7:13 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Johannes Söderlund Den digitala staden digitaliseringsprogram för Täby kommun Bakgrund Den digitala utvecklingen påverkar samhället i snabb takt. Strukturer förändras och ger möjligheter till nya tjänster och lösningar inom alla sektorer. Invånarnas vardag är i hög grad mobil med information som finns tillgänglig överallt och det digitala och det fysiska kompletterar varandra allt mer. Helt nya behov och beteenden uppstår då digitaliseringen förändrar sättet att bo, resa, handla, driva företag och kommunicera på. Det vill säga grunden för hur människor lever sina liv. Täby är en av regionens snabbast växande kommuner med fler än invånare och företag. Samtidigt som invånarna blir fler, med nya behov av förskola, skola, goda kommunikationer, rekreation och boenden växer också andelen invånare och företagare i behov av tjänster. Här kan digitaliseringen användas för att hitta nya och smartare sätt för kommunens uppgifter. Digitaliseringen ska användas så att Täby växer på ett hållbart sätt med god kostnadseffektivitet vilket innebär erbjudande till invånare och företagare av service och tjänster i toppklass. Det sker genom att kommunens verksamheter utvecklas med stöd av digitaliseringen, men också genom möjligheten att omdefiniera och skapa helt nya sätt att leverera service och tjänster utifrån invånarnas behov och förväntningar utifrån omvärldens förmåga att leverera detta. Digitaliseringsprogrammet ger styrningsmässiga förutsättningar och vägledning för hur detta kan realiseras. Utifrån programmet utformar kommunledningskontoret nödvändiga riktlinjer och handlingsplaner för arbetets genomförande. Bland annat riktlinjer för ITinfrastruktur och arkitektur, självservice och digitala kundmöten samt för styrning och beredning av projekt.

156 2(8) Målbild En hållbart växande stad Målet för digitaliseringsarbetet är att Täby är en hållbart växande kommun. Arbetet sker inom tre områden: Smart och hållbar Högre kvalitet och förbättrad service Effektivare organisation Smart och hållbar Smart och hållbar innebär att digitaliseringen används för att underlätta ett växande Täby där det är enkelt för invånarna att bo, resa och leva sina liv. Internet of things, sakernas internet, innebär att bilar, cyklar, transporter och saker i hemmen får tekniska egenskaper att samla in data och interagera. Det kan användas i kommunens arbete vid planering och styrning, men också för att underlätta vardagen för alla som bor och driver företag i Täby. Tekniken gör det möjligt att följa upp platser och funktioner i stadsrummet för att optimera användning och utformning, exempelvis tömning av papperskorgar, utformning av skolgårdar, användning av idrottsanläggningar och mycket mer. När fler funktioner samtidigt kan automatiseras blir det möjligt att nyttja lokaler på ett effektivare sätt. Genom att veta vem som ska använda en anläggning och på vilket sätt kan utrustning och förutsättningar anpassas baserat på behov och önskemål. Täbyborna får bättre möjligheter att planera effektiva färdvägar utifrån trafiksituationen, hitta lediga parkeringsplatser, följa snöröjningen i realtid och mycket mer utifrån behov och önskemål. För kommunens arbete kan tekniken innebära att smart gatubelysning kan anpassas utifrån trygghetsaspekter, realtidsdata kan visa hur användningen av olika offentliga platser ser ut i kombination med bullernivåer och luftföroreningar för att underlätta vid exempelvis tillståndsgivning, bygglov eller vägomläggningar. Digitaliseringen kan också göra det möjligt att koppla ihop olika aktörer och därmed paketera i smarta tjänster. Hög kvalitet och förbättrad service Hög kvalitet och valfrihet är Täbys signum, det är något som kan utvecklas och förbättras med stöd av digitaliseringen. Inom Täbys kommunala skolor kan Artificiell Intelligens bli ett effektivt stöd i lärandet eller vid behovsutredning av olika insatser. I takt med att läromedlen digitaliseras ges nu också möjligheter till individanpassad utbildning där det är lämpligt, men också nya arbetssätt och planeringsmöjligheter för lärare. Det är något som Täby ska använda för att förbättra möjligheterna till ett tillgängligt lärande för alla elever.

157 3(8) Inom omsorgen kan tekniken användas för ett smartare stöd i hemmet, riktade insatser och smidigare vårdplanering vid vårdövergångar. Med stöd av sensorer som kan registrera rörelser och beteendemönster kan hjälpen utformas på ett mer anpassat sätt och akuta behov upptäckas snabbare. Det skapar nya möjligheter för invånaren att kommunicera, men också för kommunen att rikta insatser utifrån insamlade uppgifter. Vårdplanering som sker via videolänk blir grunden då det ger en möjlighet för anhöriga att delta även på avstånd. Robotar digitaliserade processer introduceras på försök i olika verksamheter ute i landet och av dessa kan Täby dra lärdom och möjliggöra ett redan analyserat införande. För kommunens myndighetsutövning gör digitaliseringen det möjligt att snabbare hämta och lämna uppgifter till den som begär tillstånd eller ställer en fråga. Genom att alla uppgifter lagras som data istället för på papper eller i PDF-format blir det möjligt att söka och analysera datamängder på ett bättre sätt. Det gör det möjligt att leverera snabbare och bättre service till alla invånare och företagare. Kommunen kan genom den ökade digitaliseringen också publicera datamängder som öppna data. Det är något som både stimulerar näringslivet och utvecklingen av nya tjänster i regionen och förbättrar serviceutbudet till invånarna. Effektivare organisation Digitaliseringen gör att kommunen behöver anpassa sina processer till förändrade beteenden och nya tjänster. För att det ska bli möjligt behöver kommunens verksamheter identifiera behoven hos målgrupperna och möjligheter att arbeta på nya och effektivare sätt. Digitaliseringen innebär både att tjänster kan levereras med högre kvalitet genom bättre underlag och ökad behovsanpassning, och ökad automatisering så kallad RPA, robot process automation. Genom automatisering av verksamhetsprocesser kan olika effekter uppnås. Bland annat; att befintliga arbetsuppgifter kan tas bort, att de kan fördjupas och göras mer kvalitativa, att arbetsuppgifter som tidigare inte var möjliga nu kan utföras. Alla verksamheter behöver därför löpande pröva, och ompröva sina arbetssätt och processer utifrån de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. När en ny verksamhet startas ska det ske med ett innovativt perspektiv anpassat utifrån invånarnas behov och digitaliseringens möjligheter. Perspektivet behöver finnas med i övergripande planering, såväl som i policyarbete, behovsbedömning och rutinarbete som i den vardagliga kommunikationen med invånarna.

158 4(8) Strategi Genomförandet av digitaliseringsprogrammet bygger på verksamhetsutveckling som höjer kvaliteten i servicen till invånare och företagare och samtidigt gör kommunens verksamhet smartare och effektivare. Detta sker genom tre särskilda fokusområden. Digitalt ledarskap och medarbetarskap Digitalisering är dels verksamhetsutveckling med stöd av tekniska hjälpmedel, dels förmågan att kunna göra det som tidigare varit omöjligt möjligt. Den snabba utvecklingen gör att dagens etablerade lösningar ofta är svaret på gårdagens behov och förväntningar. Utbildning är idag rent tekniskt inte låst till en skolbyggnad, sjukdomsdiagnoser kan ställas bortom vårdcentralen och VR-teknik kan användas för att besöka platser direkt från hemmet eller kontoret. För att kunna möta framtiden behöver det befintliga sättet att arbeta förändras och förbättras i takt med möjligheten att göra saker på ett helt nytt sätt. Kommunens chefer och medarbetare är de som skapar värde varje dag i kommunens alla verksamheter och det är i mötet med invånare och företagare som digitaliseringen gör störst skillnad. Både på det sätt som uppdraget utförs och genom sättet att kommunicera. För att kommunen ska kunna dra nytta av möjligheterna behöver digitaliseringsperspektivet finnas med hos varje chef och medarbetare varje dag med frågan; kan vi göra det här på ett smartare sätt?. Detta ska mötas med olika former av centrala stöd i kommunen för att underlätta processen. Utgångspunkten ska alltid vara att leverera högsta tänkbara kvalitet och perspektivet ska alltid vara invånarens fokus. Därför ska såväl chefer och medarbetare som invånare och företagare involveras i utvecklingsarbetet så att kommunens lösningar utformas på bästa tänkbara sätt. Innovationsprojekt i framkant Digitaliseringen ger en möjlighet att vidareutveckla befintliga arbetssätt och processer, men skapar också helt nya sätt att lösa uppgifter på, så kallade innovationsprojekt. Täby kommun ska i de fall det bedöms lämpligt genomföra innovationsprojekt där digitala lösningar kan användas för att utföra ett arbete på ett helt nytt sätt. Det kan handla om att utvärdera: Artificiell Intelligens och robotlösningar som en del inom verksamheterna för social omsorg och skola, och samhällsutveckling

159 5(8) Smarta funktioner i stadsrummet för exempelvis byggande, trafik, park och anläggningar Automatiseringslösningar för handläggning, databehandling och exempelvis chattfunktioner och kundservice Alla innovationsprojekt som kommunen genomför ska utgå från möjligheten till ett framtida breddinförande. Bedömning ska därför göras med hänsyn till kostnader och befintlig IT-arkitektur som är nödvändig för skalbarhet. Infrastruktur som ger möjligheter Teknisk utveckling är en grund för digitaliseringsarbetet. Den ger möjlighet till inhämtning, interaktion, bearbetning och analys av data och skapandet av tjänster och funktioner. Mängden data som skapas i samhället ökar kraftigt, bland annat genom användningen av crowd sourcing, sociala medier, sensorer och utvecklingen inom Internet of things. Mängden data ökar hela tiden och beräknas öka allt mer i takt med att fler delar av samhället blir uppkopplat. Därför behöver Täby kommun själv skapa, men också underlätta för andra att skapa den infrastruktur som behövs. Utbyggnaden av kommunikationsinfrastruktur i första hand fiber, men också förutsättningar för trådlös kommunikation, är prioriterat. Utbyggnaden behöver samordnas med annan infrastrukturutbyggnad och vid anvisning av mark för byggnation av nya bostadsområden behöver planeringen ta höjd för digital kommunikation. Fiberinfrastrukturen och kanalisering i och till byggnader behöver vara dimensionerade så att framtida kommunikationsbehov tillgodoses. För att kommunens verksamheter ska få möjlighet till nya smarta arbetssätt, men även kunna samverka med andra, behöver plattformar och system etableras på kommungemensam nivå. Principer för digitalisering Kommunerna i Stockholmsregionen samverkar inom Digital Agenda StorSthlm genom kommunförbundet i Stockholms län. De principer som överenskommits gällande bland annat interoperabilitet, öppna data, användarfokus och säkerhet i digitaliseringsarbetet använder även Täby kommun. Kommunen ska även dra nytta av de befintliga och kommande funktioner och standarder som erbjuds på nationell nivå då detta är lämpligt (exempelvis Min myndighetspost).

160 6(8) Ansvar och roller Kommunens verksamheter Ansvaret för att utveckla kommunens verksamheter med stöd av digitaliseringen vilar på varje nämnd. Detta sker i vardagen genom respektive chef på alla nivåer inom kommunens olika verksamhetsområden. Detta kan genomföras antingen genom särskilda projekt som bedrivs av verksamheten eller genom ordinarie kvalitetsutvecklingsprocesser. Kommunledningskontoret För att digitaliseringen ska ske på ett för kommunen hållbart sätt vilar det strategiska ansvaret för digitaliseringen på kommunstyrelsen genom kommunledningskontoret. Kommunledningskontorets roll är att styra, stödja och följa upp utvecklingen framåt genom kommungemensamma strategier, riktlinjer, avtal och vägledning för digitalisering och IT-utveckling. Detta omfattar bland annat gemensam förvaltningsmodell, arkitekturprinciper med mera. Kommunledningskontoret har också ansvaret att skapa förutsättningar för digitaliseringen genom att utveckla strategiska funktioner, infrastruktur samt gemensam systemförvaltning. Detta ska minska kostnaderna för kommunens verksamhetsområden. Styrning Planering Som en del i digitaliseringsarbetet ska alla verksamheter årligen i budget- och verksamhetsplaneringen peka ut strategiskt viktiga områden för digitalisering. Dessa redovisas skriftligen till kommunledningskontorets enhet för verksamhetsutveckling. Redovisning sker genom kostnadsuppskattningar för investering samt förväntad nytta genom kvalitetshöjning och uppskattad effektivisering. Arbetet ska också ske löpande under året som en del av det ordinarie kvalitetsarbetet och genom särskilda projekt. Digitaliseringsråd och strategisk styrning För att säkra nödvändig styrning och stöd i organisationen för genomförandet inrättas ett digitaliseringsråd. Syftet är att rätt projekt ska genomförs på rätt sätt vid rätt tidpunkt. Det innebär en prioritering, att samordnings- och synergieffekter behöver fångas upp samt att kommunens totala

161 7(8) IT-arkitektur byggs på ett sätt som blir framtidssäkert och förvaltningsbart. Alla projekt som innebär en nyanskaffning eller ersättning av ett system, funktion eller teknisk infrastruktur behöver därför alltid godkännas innan genomförande. Kommunens digitaliseringsråd fattar sitt beslut om lämplighet för genomförande utifrån en rekommendation från digitaliseringsrådets beredningsgrupp. Beredningsgruppen bedömer varje projekt utifrån lämplighet baserat på bland annat teknik, säkerhet- och integritet, ekonomi, användarbehov samt innovationsfaktor. Varje projekt behöver föregås av en nytto- och kostnadsanalys. Bild 1: Arbetsprocess för utvecklingsförslag Finansiering Investering och projekt Investeringskostnader för ny teknik, exempelvis system och infrastruktur ska i första hand tas inom budget för respektive verksamhet och redovisas i samband med verksamhetsplanering. I andra hand kan medel sökas centralt genom ett ansökningsförfarande till kommunens digitaliseringsråd. Medel avsätts varje år genom kommunens verksamhetsplan. För kunna prognostisera investeringskostnader över tid ska kommunledningskontoret upprätta och underhålla en planering för när kommunens större system behöver ersättas och vilka kostnader det innebär. Gemensamma funktioner Drift, förvaltning och utveckling av strategiska och gemensamma IT-lösningar finansieras genom kommunens verksamhetsområden utifrån principer om användning och nyttofördelning. Gemensam systemförvaltning ska utvecklas därför att detta blir mer kostnadseffektivt för kommunens verksamheter och underlättar styrning och uppföljning. Lokala system och lösningar Kostnader för lokala lösningar samt kostnader för stöd i utveckling av processer och arbetssätt sker inom budgetram för respektive verksamhet. Utveckling, drift och förvaltning Teknikutvecklingen går snabbt och de lösningar kommunen väljer påverkar vardagen för både medarbetare, invånare och företagare. Lösningar som

162 8(8) kommunen satsar på behöver vara moderna, men samtidigt robusta och framtidssäkra. För detta behövs rätt kompetens. Därför ska kommunens arbete med teknik och utveckling ske med stöd av kompetens, tjänster och produkter som finns på marknaden. Egenutveckling av system ska alltid undvikas och de lösningar som nyanskaffas ska alltid ske i konkurrens. Vid utveckling och anpassning av lösningar ska detta ske genom upphandling eller avrop via ramavtal. Drift och förvaltning ska ske på smartast möjliga sätt. Det innebär att avgöra vilken lösning som passar till varje enskilt system och tillfälle. IT-miljön är i dagsläget multi-sourcad, det vill säga fördelad över ett antal olika leverantörer. Så ska det även fortsättningsvis vara. Drift och förvaltning sker genom upphandling eller avrop mot befintliga ramavtal. Drift och förvaltning i egen regi ska undvikas. Datakommunikation Täby kommun har valt att inte bygga ett eget fibernät, ett så kallat stadsnät då detta är något som marknaden bedömts bättre lämpad att erbjuda. Kommunens uppdrag är att i största möjliga utsträckning underlätta fortsatt utbyggnad för marknadens aktörer. Detta ska ske genom att planera för digital infrastruktur i samhällsbyggnadsprocessen och genom att göra det enkelt att söka tillstånd för grävarbeten och att bygga master för trådlös kommunikation. Kommunen ska vid schaktarbeten genomföra en egen kanalisering som kan upplåtas eller säljas vidare till marknadsaktörer för fibrering. Detta ska genomföras oavsett vilken del av kommunens verksamhet det är som är beställare. Kanaliseringen ska utföras på ett med marknadsaktörerna överenskommet sätt. I det fall annan typ av infrastruktur för datakommunikation bedöms nödvändig, exempelvis sensornätverk eller liknande, är detta något som ska skapas av marknaden. Täby kommuns roll är att skapa förutsättningar och underlätta detta. Nödvändiga tjänster och funktioner ska sedan upphandlas för kommunens eget nyttjande. Säkerhet och integritet När kommunen inför lösningar för att samla in och behandla datamängder är det viktigt att det görs på ett sätt som är säkert och som värnar om individens integritet. Det innebär att kommunens data behöver vara klassificerad och hanteras utifrån de krav som klassificeringen medför. Exempel på krav kan vara skrivningar i gällande avtal, driftslösningar, kryptering av datatrafik, inloggningsmetoder, behörigheter med mera. För att säkra att allt arbete sker på rätt sätt ska kommunens digitaliseringsarbete utgå från gällande informationssäkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer.

163 7:14 Policy för skydds- och säkerhetsarbete i Täby kommun Dnr KS 2018/ (2) TRYGGHETS- OCH SÄKERHETSENHETEN Trygghets- och säkerhetschef Gustaf Sundman Policy för skydds- och säkerhetsarbete i Täby kommun Syfte Skydds- och säkerhetspolicyn är ett övergripande styrdokument som anger inriktning, ansvarsförhållanden och ramar för skydds- och säkerhetsarbetet i kommunens verksamheter och bolag. Grunder En trygg och säker kommun är en viktig del av kommunens kvalitet. Täby kommuns skyddsoch säkerhetsarbete syftar till att skapa trygghet och säkerhet för kommunens medarbetare, chefer och invånare samt för de som vistas i kommunen samt värna vår miljö och egendom. Policyn gäller alla verksamheter och bolag i Täby kommun. Kraven på trygghet och säkerhet är utformade i balans med invånarnas krav på öppenhet och tillit till kommunens verksamheter. Skydds- och säkerhetsarbetet ska förebygga och begränsa olyckor och skador på människor, egendom och miljö. Det ska ske kontinuerligt genom uppföljning och analys med en balanserad avvägning mellan risktagande och säkerhetsåtgärder som skapar motståndskraft och beredskap i kommunen. Skydds- och säkerhetsarbetet ska bedrivas i överensstämmelse med lagar, föreskrifter, regler och instruktioner som fastställts av myndigheter eller som i övrigt avtalats mellan parterna på arbetsmarknaden. Skydds- och säkerhetsarbetet ska vara gränsöverskridande mellan kommunens olika delar och genomföras i samverkan med andra berörda organisationer. Mål Trygghet är individens upplevelse av sin egen säkerhet, som bland annat beror på en känsla av kontroll, tillit till samhället samt individens tro på sin egen förmåga att hantera svåra situationer. Ambitionen är att kommunen ska vara säker tryggheten ska vila på faktiska omständigheter. Mål med skydds- och säkerhetsarbetet är att värna: Individens trygghet och säkerhet Kommunens funktionalitet Miljö och egendom

164 Policy för skydds- och säkerhetsarbete i Täby kommun Dnr KS 2018/ (2) Ansvar Respektive nämnd och styrelse är ansvarig för att det bedrivs ett aktivt skydds- och säkerhetsarbetet och att uppföljning av arbetet sker kontinuerligt inom nämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsen uppdrar kommundirektören att fastställa kommunövergripande riktlinjer för skydds- och säkerhetsarbetet. Riktlinje för sydds och säkerhetsarbete Riktlinje för kamerabevakning Skydds- och säkerhetsansvaret ska följa det normala verksamhetsansvaret på olika nivåer i kommunen. Alla medarbetare och chefer ansvarar för att arbeta aktivt för ökad säkerhet och trygghet och varje medarbetare är skyldig att påpeka brister till sin närmsta chef. Säkerhetsorganisation Skydds- och säkerhetsarbetet i kommunen inriktas, leds och samordnas av Trygghets- och säkerhetsenheten. Trygghets- och säkerhetsenheten ansvarar för utarbetande av förslag till centrala policydokument och riktlinjer, utveckling av modeller och metoder inom säkerhetsområdet och utgör ett stöd till verksamheterna. Riktlinjer och instruktioner som utarbetas ska revideras och aktualiseras vid behov. Arbetssätt Trygghetsarbetet behandlar insatser där Täby kommun kan bidra till att människor är trygga i sin vardag, och känner tillit till att samhället förmår förebygga och hantera frågor som rör brott och otrygghet. Täby ska vara en trygg och säker plats för alla att bo, arbeta och vistas i. Täbys drog- och brottsförebyggande arbete organiseras av Trygg i Täby-rådet, ordföranden i rådet utses av kommunstyrelsen som har ansvaret för rådet. Grunden i det säkerhetsfrämjande arbetet är att minimera risken att oönskade händelser inträffar. Om oönskade händelser ändå inträffar ska Täby kommun ha en god beredskap att hantera konsekvenserna, och därmed minimera skadliga effekter på människa, miljö och egendom. Uppföljning Respektive nämnd ansvarar för uppföljningen av skydds- och säkerhetsarbetet inom nämndens ansvarsområde. Trygghets- och säkerhetsenheten ansvarar för den

165 Policy för skydds- och säkerhetsarbete i Täby kommun Dnr KS 2018/ (2) kommunövergripande uppföljningen av arbetet. Rapportering av det kommunövergripande skydds- och säkerhetsarbetet ska ske minst en gång per år till kommunfullmäktige.

166 7:15 Krisledningsplan för Täby kommun Dnr KS 2018/ (10) TRYGGHETS- OCH SÄKERHETSENHETEN Trygghets- och säkerhetschef Gustaf Sundman Krisledningsplan för Täby Kommun Krisledningsplan Täby Kommun beskriver övergripande kommunens förberedande arbete, dess krisledningsorganisation, ansvar och uppgifter vid allvarliga och extraordinära händelser. Krisledningsplanen förklarar hur beredskapen fungerar i Sverige, Stockholms län, Täby kommun och hur Täby kommun organiserar, leder, samordnar och kommunicerar vid en kris eller vid hot om kris, på en central nivå. Täby kommun ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunen ska utifrån risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod, fastställa en plan för hantering av extraordinära händelser. Vidare ska Täby kommun ha beredskap att hantera olika typer av kriser som kan drabba kommunens verksamheter. Kommunen har det yttersta ansvaret i sitt geografiska område. Kommundirektören är huvudansvarig för kommunens krisberedskap. Kommunstyrelsen uppdrar kommundirektören att fastställa kommunövergripande riktlinjer för krishantering. Riktlinjer för krishantering Handbok i krishantering Trygghets- och Säkerhetschefen har det övergripande ansvaret för styrning, inriktning, tillsyn och samordning av krisberedskapsarbetet i kommunen. Respektive nämnd och styrelse är ansvarig för att det bedrivs ett aktivt krisberedskapsarbete och att uppföljning av arbetet sker kontinuerligt inom nämndens ansvarsområde.

167 Krisledningsplan för Täby kommun Dnr KS 2018/ (10) Mål med Täby kommuns krishantering Täby kommun kan hantera en allvarlig eller extraordinär händelse Täby kommun minimerar konsekvenserna av oönskade händelser Täby kommun arbetar förebyggande för att motverka oönskade händelser Täby kommun bedriver effektiv krisledning med väl utarbetad stabsmetodik Täby kommun utbildar, utvecklar och övar kontinuerligt inom krisberedskap Täby kommun ger alla invånare och aktörer så goda förutsättningar som möjligt att fatta egna beslut genom att sprida snabb, tillförlitlig och tydlig information. Täby kommun skapar förutsättningar för samverkan inom det lokala, regionala och nationella området med andra aktörer och samverkar efter behov med dessa i händelse av kris.

168 Krisledningsplan för Täby kommun Dnr KS 2018/ (10) 1. Om det svenska systemet för hantering av allvarliga händelser Den svenska krisberedskapen bygger på principen om det geografiska områdesansvaret. Detta innebär att inom vår kommungräns äger Täby kommun ansvaret. Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen i fredstid ska verka för att: Olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet De krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas Informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas Det geografiska områdesansvaret är indelat i tre nivåer: Lokalt Täby Kommun Regionalt Stockholms Länsstyrelse och Stockholms läns Landsting Nationellt Centrala myndigheter och regeringen Kommunen har skyldighet att hantera händelser som hotar, eller kan komma att hota, kommuninvånarnas liv, hälsa och den samhällsviktiga verksamheten som bedrivs av kommunen, i samverkan med övriga aktörer i kommunen. Varje verksamhet har ett områdesansvar för sina respektive nämnd- och ansvarsområden. Alla ansvarar för samverkan och samordning. Ansvaret omfattar insatser före, under och efter en kris.