ÅR S R E DOVI S N I N G

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2001

2 VMF QBERA VMF Qbera ek för är en av landets tre intressentägda tjänsteföretag med huvuduppgift att utföra opartisk virkesmätning. Medlemmar och ägare är köpare och säljare av virkesråvaror. VMF Qbera mäter årligen ca 40 miljoner m 3 fub virkesråvara för industri- och energiändamål, vilket motsvarar ca 45 % av landets totala virkesflöde. Mätningen är auktoriserad av Rådet för Virkesmätning och redovisning (VMR-rådet). Genom en väl utbyggd kvalitetssäkring är VMF Qbera en garant för att virket mäts in mot rätt parter och som rätt sortiment. En mycket omfattande intern uppföljning säkerställer likformig tolkning av övergripande instruktioner och särskilda överenskommelser mellan enskilda parter. De stora mängder virke som föreningen dagligen mäter redovisas kontinuerligt till SDC, skogsnäringens IT-företag. VMF Qbera har som målsättning att vara skogsnäringens naturliga servicepartner i samtliga områden som ligger inom kompetensområdet. Genom erfarenheter i dagliga verksamheten samt tillgången till skogsnäringens gemensamma IT-system, finns stora möjligheter att ge kunderna information för uppföljning och analys av specifika virkesvolymer. Utifrån dessa förutsättningar utför VMF Qbera även externa utbildningsinsatser, exempelvis de kurser för skogsmaskinförare och andra med intresse för virkestillredning, som anordnas under namnet Guldkortet. VERKSAMHETSIDÉ. VMF Qbera är ett opartiskt tjänsteföretag som utför och utvecklar korrekt och rationell mätning av i huvudsak skogsindustriella råvaror utvecklar och marknadsför servicetjänster av hög kvalitet till gagn för medlemmarna Föreningsstämma äger rum på Carlstad Conference Center i Karlstad den 16.e maj 2002 kl INNEHÅLL 1 Sammanfattning 2 VD:s kommentar 3 Förvaltningsberättelse 7 Kvalitetssäkring 8 VMR nu i SDCs organisation 9-12 Axplock ur verksamheten Mätplatsanalys i Säter Guldkortsutbildning 4 unga i Qbera Presentation av HK 13 Resultaträkning Balansräkning 16 Kassaflödesanalys Noter 20 Vinstdisposition 21 Sammanställning av totala kostnader 22 Revisionsberättelse 22 Styrelse 24 Organisation 25 Medlemmar KONSULT: BgD-information GRAFISK DESIGN: Mellerstedts Reklam FOTO: Håkan Karlsson ( anställd vid VMF Qbera), Leif Öster, Andrea Sannö TRYCK: Accidenstryckeriet, Sundsvall, 2002

3 SAMMANFATTNING 2001 MINSKADE VOLYMFLÖDEN. ÖKAD SAMVERKAN MELLAN VIRKESMÄTNING OCH -REDOVISNING MÄTNINGSVERKSAMHETEN I förhållande till föregående år minskade de totala volymflödena. En trend i området har varit att allt fler sågverk väljer att stockmäta (totalmäta) i stället för att travmäta med stickprov, vilket innebar att andelen stockmätning ökat under året. För stockmätning förbättrades produktivitet och effektivitet medan en sänkning av dessa nyckeltal kunde konstateras för övrig mätning, främst till följd av vikande volymer och ökad servicegrad. OMSÄTTNING OCH KOSTNADSMASSA Moderföreningens rörelseintäkter uppgick år 2001 till ca 142,3 mkr ( f.å. 136,9 mkr) och rörelsekostnaden till ca 142,5 mkr (f.å. 142,9 mkr exkl. strukturkostnader t.f.a fusion). RESULTAT VMF Qbera redovisar i moderföreningen ett resultat på (1.801) tkr. Resultatet påverkas av återbetalning av SPP-medel (engångspost) med (11.148) tkr. PERSONAL Medelantal anställda i moderföreningen var under året 365 (378). VOLYMER Genom VMF Qbera inmätta volymer uppgick till ca 38,2 (39,9) miljoner m 3 fub. Volymminskningen mot fjolåret var relativt jämt fördelad mellan timmersortiment, massaved/cellulosaflis resp. energiråvara. MÄTNINGSKOSTNADER Mätningskostnaden uppgick i genomsnitt till 3,47 (3,35) kr/m 3 fub. SAMVERKAN VIRKESMÄTNING OCH REDOVISNING Virkesmarknadens parter har under året genom den s.k. MoRutredningen beslutat att ge samverkansfrågorna inom mätning/ redovisning ökat fokus. Organisationsförändringar är genomförda på riksplanet där verksamheten i det tidigare Virkesmätningsrådet införlivats i SDC.s organisation som en ny avdelning; VMR-avdelningen. Ett nytt råd; Rådet för Virkesmätning och redovisning, har bildats i syfte att verka för gemensam utveckling och utvidgat samarbete mellan de auktoriserade virkesmätningsföretagen (VMF) och SDC, med VMRavdelningen som gemensam plattform. Fotnot: Fr. o. m. denna årsredovisning redovisas endast volymer som inmätts av VMF Qberas personal. Tidigare har volymredovisningen baserats på volymer som registrerats genom VMF Qbera. Detta påverkar såväl direkta volymsuppgifter som redovisade nyckeltal. Även jämförelsetal bakåt i tiden är justerade efter denna princip, vilket innebär avvikelser mot uppgifter som publicerats i tidigare årsredovisningar från VMF Mellan och VMF Qbera. 1

4 VDs KOMMENTAR SAMVERKAN FÖR ÖKAD KUNDTILLFREDSSTÄLLELSE 2001 var det andra verksamhetsåret för VMF Qbera. Det interna förändringsarbete som initierades i samband med fusionen mellan VMF Mellan och WIF år 2000 har under året till stora delar fullföljts. Verksamheten är nu i en stabil fas där ökat fokus kan läggas på utveckling av metoder och arbetssätt inom virkesmätningen i syfte att förbättra genomflöden och kostnadseffektivitet utan avkall på våra högt ställda kvalitetskrav. 2 DET ENSKILDA UPPDRAGET I CENTRUM En grundprincip i VMF Qberas verksamhet är att all utveckling skall utgå från förutsättningarna i varje enskilt uppdrag. Utifrån denna utgångspunkt bedrivs vardagsförbättringar i uppdragen, uppföljning av kvalitet i mätningen samt uppsamling av de utvecklingsidéer som sedan genererar större gemensamma utvecklingsprojekt inom virkesmätning och -redovisning. Vår interna organisation bygger på att vi skall möta uppdragsgivarnas krav genom ett decentraliserat arbetssätt samtidigt som samarbetet med SDC och övriga VMF gör att vi kan bedriva utveckling på ett effektivt och sammanhållet sätt. KRAVBILDEN FÖRÄNDRAS I Sverige finns en styrka i att vi inom virkeshandel och virkestransporter kan arbeta med en gemensam nomenklatur, gemensamma principer för virkesmätning och sammanhållna system för virkesredovisningen. Detta har skapat stabilitet och förtroende mellan parter och har inneburit stora kostnadsbesparingar. En stor utmaning inom virkesmätning- och redovisning framgent är att vidmakthålla fördelarna med samlade system samtidigt som vi måste utveckla verksamheten i en riktning där vi kan hantera olikheter i krav på information kring processerna affär, logistik och produktstyrning. FLERA FRAMGÅNGSVÄGAR I takt med att sågverk och massa- och pappersindustrin ökar sin specialisering mot utvalda produkter och nischer, ökar kraven på specifik information som är anpassad till varje företags inriktning. Behovet av information kring råvaran är utifrån detta heller inte enhetlig. För att möta utvecklingen i branschen krävs att vi som aktörer inom mätning och redovisning kan erbjuda alternativa lösningar utan att göra avkall på likformigheten i mätresultat i förhållande till specifikationen, oavsett virket mäts i skördaren i skogen, genom bedömning av enskilda stockar vid industrin eller genom stickprovsmetoder baserade på travmätning eller stockmätning (SS-mätning). MÄTPLATSANALYSER Inom VMF Qbera pågår nu ett viktigt arbete som innebär att vi på ett systematiskt sätt går igenom förhållandena på varje enskild mätplats vad gäller teknik, flöden, produkt, kvalitet och arbetssätt. Arbetet skall utmynna i förslag för varje uppdrag som optimerar effektivitet och kvalitet utifrån de informationsbehov som finns hos köpare och leverantörer. Alternativa arbetssätt och metoder för mätning belyses och de idéer som genereras blir underlag för vidare utvecklingsarbete. SAMVERKAN VIRKESMÄTNING OCH REDOVISNING I ett utökat samarbete mellan de auktoriserade virkesmätningsföretagen (VMF) och SDC, skogsnäringens IT-företag har skapats möjligheter att på ett tydligare sätt än tidigare fasa ihop utvecklingen av mätning och redovisning. De krav och idéer som i grunden framkommer i enskilda uppdrag, kan genom den samverkan som finns i Rådet för Virkesmätning och Redovisning (VMR-rådet) leda till utveckling och genomförande på bred front. Viktiga gemensamma frågor just nu är utveckling av metoder för stockmätning, framtida klassning av sågtimmer, kvalitetssäkring vid skördarmätning, kvantitetsbestämning av massaved och snabbare informationsflöden, bl a genom direktregistrering av mätuppgifter i VIOL-systemet. Anders Rixon, VD

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Denna omfattar sidorna 3-6 och STABIL UTVECKLING TROTS VIKANDE VOLYMER MEDLEMMAR Vid utgången av 2001 omfattade föreningen 188 medlemmar (189), av vilka 141 (142) representerar köparintressen och 47 (47) säljarintressen. Under året har på köparsidan två medlemmar lämnat föreningen och en ny medlem tillkommit. Inga förändringar har skett i sammansättningen på säljarsidan. RESULTAT Verksamheten inom moderföreningen uppvisade ett resultat från den operativa verksamheten på ca 236 tkr ( tkr), vilket är i överensstämmelse med det resultatmål som uppsattes inför verksamhetsåret. Resultatet efter finansnetto och resultatposter av tillfällig karaktär blev tkr (2 274 tkr). Moderföreningens egna kapital uppgick vid utgången av året till tkr (4 190 tkr). Till detta kommer obeskattade reserver på tkr (1 595 tkr). Koncernens resultat efter finansnetto blev tkr (2 526 tkr) och det egna kapitalet uppgick vid utgången av året till tkr (5 500 tkr). Likvida medel i moderföreningen uppgick vid årets slut till tkr (7 132 tkr). Likviditetsförbättringen gentemot fjolåret beror främst på förändrade rutiner för fakturering av mätningsuppdragen. VOLYMER, EFFEKTIVITET OCH PRODUKTIVITET VMF Qbera har under året mätt in km 3 fub ( km 3 fub). Mätningen har i huvudsak skett vid ca 130 fasta mätplatser. Den under 2001 inmätta volymen var sålunda km 3 fub lägre än föregående år. Andelen stock- mätning ökade till 21,3 % (20,3%) medan andelen övrig mätning sålunda minskade till 78,7 % (79,7 %). Produktiviteten vid stockmätning ökade i förhållande till föregående år med 2,7 % per mantimme medan för övrig mätning kunde konstateras en sänkning med 2,4 %. Effektiviteten, dvs mätningskostnaden per m3fub, förbättrades med ca 1,1 % för stockmätning och sjönk för övrig mätning med 4,8 %. Största anledningen till att andelen stockmätning ökat är att allt fler sågverk väljer att stockmäta (totalmäta) sitt timmerflöde i stället för att travmäta med stickprov. Denna trend har fortsatt under innevarande år. Huvudorsak till de försämrade nyckeltalen vad gäller övrig mätning är ett lägre volymflöde av massaved och cellulosaflis, (-3,2 %), samtidigt som flera större mätplatser vid massaindustrierna ökat servicegraden till följd av krav på ökat öppethållande nattetid. MÄTNINGSKOSTNADER OCH DEBITERING VMF Qberas totala kostnadsmassa har varit i stort sett oförändrad de senaste tre åren. Med hänsyn till att kostnadsmassan till över 90 procent består av personalkostnader som årligen justeras utifrån ingångna löneavtal, innebär oförändrad kostnadsmassa att verksamheten på olika sätt effektiviserats i paritet med nivån för lönekostnadsökningarna, dvs ca 3 procent per år under perioden (förutsatt oförändrat volymflöde och servicegrad över tiden). En utredning kring framtida modell för utdebitering av mätningskostnaden har under året gjorts av VMF Qbe- TREÅRSÖVERSIKT MODERFÖRENINGENS RESULTAT OCH STÄLLNING 150 PRODUKTIVITET M 3 fub/mättimme VMF Qberas rörelsekostnad, mkr -142,5-142,9-142,0 Utdebiterade kostnader, mkr 142,3 136,9 141,2 Rörelseresultat i ordinarie verksamhet, mkr -0,2-6,0-0,8 Strukturkostnader vid fusion, mkr 0-3,2 0 Återbäringsmedel SPP, mkr 1,1 11,1 Rörelseresultat, mkr 0,9 1,9-0,8 Stockmätning Övrig mätning All mätning Inmätt volym, km 3 fub 38,2 39,9 35,8 Antal årsarbeten EFFEKTIVITET Kr/m 3 fub Stockmätning Övrig mätning All mätning 3

6 ras styrelse. Bakgrund till utredningen var att dagens timdebiteringsmodell innebär att förbättringar av produktivitet och effektivitet i mätningen medför behov att öka utdebiteringen per timme för att täcka de fasta kostnaderna. Slutsatser från utredningen blev att En modell som i något avseende bygger på debitering per kvantitet i stället för tid skulle missgynna de mest effektiva mätplatserna För dagen är möjligheterna att radikalt sänka de fasta kostnaderna inom föreningen små Den största potentialen att sänka den totala kostnadsmassan finns ute i de enskilda uppdragen. Styrelsen beslutade utifrån utredningen att Bibehålla dagens modell med debitering per timme, då denna modell bäst gynnar produktivitetsutvecklingen VMF Qberas ledning bör under 2002 på ett systematiskt sätt genomföra analyser på varje mätplats i syfte att uppnå upptänkliga effektiviseringspotentialer. ORGANISATION Antalet årsverken i moderföreningen minskade under året från 378 st till 365 st. Inom koncernen minskade antalet från 390 st till 378 st. Inom VMF Qbera har under året genomförts vissa organisationsförändringar inom de centrala stödfunktionerna. Funktionerna Mätning och Virkesredovisning har sammanslagits till en avdelning; Mätning/redovisning, med en gemensam chef. En ny administrativ avdelning har inrättas med ett övergripande ansvar över de tidigare separata funktionerna Ekonomi, Personaladministration och IT. Ändrade arbetssätt och utökat samarbete med SDC har inneburit att effektiviseringar kunnat genomföras inom funktionerna. Förändringarna inom tidigare funktionen Mätning innebar också att en separat kvalitetsavdelning upprättades bestående av en kvalitetschef och 8 kvalitetsrevisorer (kontrollmätare). Denna avdelning har det övergripande ansvaret för VMF Qberas kvalitetssystem. I samband med en pensionsavgång i slutet på året beslutades att en ny befattning med ansvar för samordning av utvecklingsfrågor inrättas under VERKSAMHETSUTVECKLING Sedan VMF Qberas start år 2000 har ett antal utvecklingsprojekt initierats, varav några är genomförda och andra under genomförande. Vad gäller utveckling av teknik och metoder inom virkesmätningen har under året i samverkan med SDC och massavedsköparna utvecklats en ny modell för mätning, registrering och redovisning av importerad massaved. Modellen avses tas i bruk under början av 2002 och skapar goda förutsättningar för en effektivisering av såväl mätning som redovisning av dessa kvantiteter. VMF Qbera har genom ett examensarbete belyst utvecklingen inom området vederlagsmätning i skördare och därmed även analyseras vilken roll VMF kan komma att ha i samband med kvalitetssäkringen av sådan mätning. Slutsatsen är att det finns behov av system för kvalitetssäkring och kontroll under övervakning av ackrediterad fackkunskap och att VMF kan ha en roll i detta sammanhang. Tillsammans med övriga VMF och SDC pågår ett arbete i syfte att utveckla en metod för sk SS-mätning av sågtimmer. SS står för stockmätning och stickprov och syftar till att vara ett alternativ till dagens kollektivmätning och stockmätning, där vinsterna skall ligga i hög produktivitet, noggrann volymbestämning av enskild stock samt kvalitetsbestämning på parti/kollektivnivå. FÖRDELNING AV VOLYMER ÅR 2001 PER MÄTMETOD OCH SORTIMENT Timmer- Massa- och Cellulosaflis Spån,bark, Totalt Mätmetod sortiment fiberved bränsle Stockmätning metod (därav stickprov) (133) (82) (215) TBF-mätning metod Trav- och skäppmätning metod (därav stickprov) (24) (24) Bedömning metod Vägning metod (därav stickprov) (1) (1) Räkning metod 8 Totalt *) varav bemyndigad mätning *) av totalvolymen är 142 km 3 fub redovisad genom Skogdata i Oslo, övriga volymer genom SDC

7 Under året har inom VMF Qbera tagits i bruk ett internt IT-stöd för månadsvis uppföljning av nyckeltal på mätplats-, MO och föreningsnivå. Systemet går under benämningen Qbus, (Qberas BudgetUppföljningsSystem). Detta redskap är värdefullt vid exempelvis analyser kring förbättringspotentialer i enskilda uppdrag. Arbetet med att kvalitetssäkra VMF Qbera genom ackreditering enligt ISO är i slutfasen och kommer att vara implementerat under år Inom det nyligen initierade projektet Mätplatsanalys kommer förbättringspotentialerna i alla uppdrag att Teknikskiftet vid mätplatserna har inneburit utbyte till Windows NT-datorer med webbläsare. Bilden från StoraEnso i Norrsundet med Qbera-mätarna Ingemar Åstrand och Fredrik Åsberg. belysas i syfte att förbättra produktiviteten och att säkerställa kvalitén i mätningen. Under året startades utbildningar riktade mot avverkningslag i syfte att bl a ge ökad kunskap kring sortimentsbestämmelser och annat som kan skapa mervärden i skogsbruket. Utbildningarna går under benämningen Guldkortet och har tilldragit relativt stort intresse bland olika skogsägarkategorier. Arbetet med att upprätta kompetensutvecklingsplaner tillsammans med de anställda pågår. MÄTNINGSPERSONALENS BELÄGGNINGSGRAD Totalt avlönad tid, tim Fakturerad tid, timmar varav mätning övrigt arbete separata uppdrag Beläggningsgrad, % 96,3 94,4 Mätning av övriga anst., tim *) *) inkl legoarbete av Trätåg ANTAL ANSTÄLLDA OCH ÅRSARBETEN Antal anställda Årsarbeten Virkesmätare varav kvinnor Övriga varav kvinnor Totalt varav kvinnor

8 MoR-UTREDNINGEN OCH SAMVERKAN VMF SDC VMR Under 2001 utredde virkesmarknadens parter förutsättningarna att sammanföra virkesmätningen och virkesredovisningen i Sverige i en gemensam organisation. Resultat av utredningen blev att ett beslut togs om att i ett första steg införliva det tidigare Virkesmätningsrådet (VMR) i SDC.s organisation. Förkortningen VMR kommer i och med detta att stå för VirkesMätning och- Redovisning. VMR-avdelningen inom SDC får som övergripande uppgift att verka för utveckling och samverkan inom virkesmätning och virkesredovisning och därmed arbeta utifrån de intentioner som fastställs inom det nyinrättade Rådet för Virkesmätning och -redovisning, VMR-rådet. Beslut togs även att Rådet för Virkesmätning och -redovisning skall bestå av 11 representanter för virkesmarknadens parter varav 9 utses av respektive styrelse för de tre auktoriserade virkesmätningsföretagen, (VMF), och två direkt av Sveaskog resp. gruppen Övriga skogsägare. SDC.s VD, VMR-avdelningens chef samt VMF.s VD:ar skall ingå som adjungerade ledamöter i Rådet. Rådet utser själv ordförande bland partsrepresentanterna. Frågan om bildandet av en gemensam organisation som även omfattar VMF bordlades till hösten SDC och VMF-organisationerna har av parterna fått i uppdrag att snarast upprätta konkreta planer vad avser gemensam utveckling av mätning/redovisning samt ökad organisatorisk samverkan. BALTIKUM Verksamheten i Baltikum har fortsatt att utvecklas på ett stabilt sätt. Den sammanlagda omsättningen i VMF Estonia och VMF Latvia uppgick år 2001 till tkr (2 087 tkr). Verksamhetens nettoöverskott efter skatt blev 298 tkr (216 tkr) och vinstmarginalen 11,5% (10,3 %). Verksamheten har i år växt bl a genom ökad volym mätning av massaved vid lastning vid kaj i Baltikum, främst i Lettland. Taxering av rotstående skog åt Lettlands Statsskogar är ett nytt och växande inslag av verksamheten. Antalet anställda i Baltikum ökade till 13 (12) personer. Planer finns att använda överskottsmedel från verksamheten för att dels kvalitetssäkra verksamheten enligt samma principer som i moderbolaget, dels anpassa metoder för mätning, registrering och redovisning till den metod för mätning av importerad massaved som nu introduceras i Sverige och som är integrerad med SDC och VIOL-systemet. KONTROLLMÄTNING Under året har ordinarie kontrollmätning utförts enligt VMR-rådets normer med resultat som redovisats för föreningens styrelse och som separat sammanfattas i nyckeltalsform. Utöver ordinarie funktions- och kompetenskontroll har av part begärd kontroll genomförts vid sju tillfällen, av vilka fyra utföll till fördel för den part som begärt kontrollen. Samtliga begärda kontroller avsåg massaved. Taxering av rotstående skog i Lettland är ett nytt och växande inslag i verksamheten i Baltikum. 6 MÄTNINGSPERSONALENS ÖVERTID Betald övertid, tim % av ordinarie tid 2,98 3,23 SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ARBETAD ORD TID Dag 1-14 Mätare 1,64 1,60 Övriga 0,58 0,80 Dag 15- Mätare 3,28 2,20 Övriga 1,44 2,00

9 FÖRSTÄRKT KVALITETSSÄKRING Under året 2001 har mycket kraft ägnats åt att ytterligare förstärka kvalitetssäkringsarbetet inom VMF Qbera. En organisationsförändring genomfördes under slutet av året, då kontrollfunktionen renodlades till en ny kvalitetsorganisation, säger Roger Andersson, kvalitetschef. Kontrollmätarna benämns nu kvalitetsrevisorer. Detta för att betona att funktionen arbetar med kvalitetssäkring i vid bemärkelse, inkluderande interna kvalitetsrevisioner, utbildning och instruktion, analyser av mätningskvaliteten, kalibrering av mätredskap och mätutrustning mm. Den uppföljning av hur mätningen fungerar, som kontrollmätningen av timmer, massaved och övriga sortiment som föreningen mäter innebär, är naturligtvis fortfarande ett mycket väsentligt inslag i arbetet. Under 2001 har stora delar av projektet att bygga upp ett kvalitetsledningssystem för VMF Qbera genomförts. Huvuddelen av dokumentationen har arbetats igenom. Utbildningar har genomförts, bl a för de medarbetare som kommer att medverka i de interna revisioner som påbörjats under våren Kontrollmätningsverksamheten sammanfattas i tabellform här nedan. Genom denna kan vi fortlöpande ha en god bild av kvaliteten i mätningsarbetet och har möjlighet att justera eventuella avvikelser. En viss försämring av genomsnittlig värdekvot för normalsågtimmer jämfört med föregående år bedöms till betydande del vara orsakat av den fokusering på produktivitet och genomströmningshastighet som karakteriserat året. Ett fortsatt idogt arbete med kvalitetssäkring krävs för att vi skall kunna upprätthålla mätningskvaliteten samtidigt som vi ökar effektiviteten. Detta är en svår men inte omöjlig ekvation, exempel finns på mätplatser med både hög genomströmning av virke och väl uppfyllda kvalitetsmål. Träffprocenterna har förbättrats något för både tall och gran, huvudsakligen beroende på fortsatt ökade inslag av sammanslagna kvalitetsklasser, främst för gran, men även för tall. AVVIKELSER MELLAN ORDINARIE MÄTNING OCH KONTROLLMÄTNING (O/K) Stockvis kontroll Antal mätplatser i olika intervall Negativ avvikelse (%) Positiv avvikelse i ordinarie mätning jämfört med kontrollmätning (%) 2,0-2,9 1,0-1,9 0,1-0,9 0,0 0,1-0,9 1,0-1,9 2,0-2,9 3,0-3,9 4,0-4,9 5,0-5,9 TOTALT SÅGTIMMER, BRUTTOVOLYM SÅGTIMMER, VÄRDE MASSAVED, BRUTTOVOLYM MASSAVED, VÄRDE FUNKTIONSKONTROLLENS OMFATTNING ANTAL MÄTPL. METOD FACIT ANTAL K-OBJEKT KONTR. VOLYM MÅTTSLAG PARTIVIS KONTROLL Travmätning (TBF) 20 Sågbara sortiment Stockmätning m 3 fub 1 Fiberskiveved Stockmätning m 3 fub Skäppmätning 3 Sågspån etc. Skäppmätning m 3 s STOCKVIS KONTROLL Stockmätning (S) 60 Sågtimmersortiment Stockmätning m 3 to 22 Massavedssortiment Stockmätning m 3 tr SÅLLNING AV CELLULOSAFLIS SÅLLNING Cellulosaflis 147 Fraktion Bark Röta TOTALT Ordinarie mätning, % 0,30 0,15 5,73 85,80 7,39 0,63 0, Kontroll, % 0,30 0,14 5,69 86,01 7,21 0,65 0, OMRÄKNINGSTAL VID STICKPROVSMÄTNING AV MASSAVED Kollektivtyp Antal travar Bruttovolym Nettovolym Omräkningstal Medelfel per koll. Omräkningstal Medelfel per koll. Maskinell avverkning ,993 0,67 0,980 0,75 Motormanuell avverkning 204 0,990 0,94 0,977 1,01 7

10 VMR NU I SDCs ORGANISATION VMF OCH SDC ÖKAR SAMARBETET En väsentlig förändring på den svenska virkesmarknaden under 2001 var att Virkesmätningsrådet avvecklades. Detta skedde fr o m 1 september då rådets verksamhet inordnades som en VMR-avdelning i SDCs organisation. Samtidigt etablerades ett råd som stöd för VMR-avdelningen i SDC och VIOL verksamheten: Rådet för mätning och redovisning (VMR rådet). Förändringen är ett resultat av ett förslag från en arbetsgrupp som haft till uppdrag att komma med förslag om hur virkesmätningen och virkesredovisningen skall organiseras i framtiden. Gruppens utredning är känd i branschen som MoR Virkesmarknadens parter, de tre mätningsföreningarna och SDC har träffat avtal om att virkesmätningsföreningarna gemensamt skall finansiera den nya VMR-avdelningen. I det nya VMR-rådet ingår representanter för virkesmarknadens parter och, som adjungerade, cheferna för VMF Nord, Qbera och Syd, VD för SDC och chefen för VMR-avdelningen. Det övergripande målet för MoR 2000 var dock mer långgående än enbart den förändring som nu skett avseende VMR. Arbetsgruppens förslag i sin helhet var att genom en sammanslagning av VMR, mätningsföreningarna och delar av SDC, VIOL-kärnan, skapa förutsättningar för en ökad integration mellan mätning och redovisning. En organisation under gemensam ledning förväntades leda till en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Branschorganisationerna har dock beslutat att ytterligare analysera de olika organisationsalternativen. Denna analys skall genomföras under andra halvåret SDC Skogsnäringens it företag positivt sätt bör kunna fördjupa dialogen, säger Rixon vidare. Potentialen att ytterligare utveckla mätningen är ju i sig ganska begränsad om man inte har med sig ITverksamheten, allt vad gäller framtiden bygger ju på att man har utvecklingsbara system. SAMVERKANSPLAN FÖR VMF OCH SDC Ytterligare en dimension av utredningsarbetet i MoR 2000 är dels den uppföljning som skall ske hösten 2003, dels det uppdrag vi i VMF tillsammans med SDC fått att utarbeta en samverkansplan som i så mycket som möjligt skall genomföras till hösten Den viktigaste frågan i den planen är en gemensam IT-plattform för VMF och SDC mot bakgrunden av att vi nu arbetar med delvis olika lösningar. En reflexion är att om det utvidgade samarbete som avses lyckas i tänkt omfattning så finns det kanske inget behov av en sammanslagning mellan VMF och SDC. Samtidigt kan man anlägga den aspekten att om man arbetar så integrerat så finns i sin tur inga skäl för skilda organisationer. Ytterligare en aspekt är, som också framhålls i utredningen, att man inte bör bryta den konkurrens som bevisligen finns inom VMF och som otvetydigt stimulerar utvecklingen i föreningarna. Blir det i framtiden en sammanslagning kan man således förutse att man behåller tre starka regioner för mätningen, säger Anders Rixon. VD Bengt Wikman 8 En förändring med flera dimensioner Att VMR nu ingår i SDC har flera dimensioner, säger Anders Rixon. En är att VMR kommit in i en miljö med kompetens inom redovisning. Det har ju i utredningsarbetet starkt betonats att mätning och redovisning i ett operativt perspektiv närmare integreras. En annan dimension är att det nybildade rådet nu är sammansatt av expertis inom både mätning och redovisning. På denna nivå har tidigare främst nomenklaturfrågorna varit den gemensamma nämnaren, men nu understryks starkt behovet av utveckling, vilket på ett VMR-RÅDET Ordf Kristian Olofsson VMR Tor Marntell UTVECKLING FÖRVALTNING Johan Arborelius VIOL Bengt Wikman PRODUKTION TJÄNSTER Jan Rikner LOGISTIK VIRKESADM. Magnus Ulin DRIFT/TEKNIK Jan-Erik Wallgren EKONOMI/PERSONAL Yvonne Westerlund MARKNAD INFORMATION Björn Bergman SDC-IT Lennart Sanderyd KONSULT Ingemar Aava Den tidigare verksamheten inom Virkesmätningsrådet ingår nu som en del i SDCs organisation med ett råd för mätning och redovisning VMR-rådet- som ett stöd för VMR-avdelningen och och för VIOL, SDCs virkesredovisningssystem.

11 AXPLOCK UR VERKSAMHETEN MÄTPLATSANALYS ETT BRA VERKTYG FÖR RIKTIGA BESLUT Mätplatsanalysen ser jag som ett väldigt bra verktyg för konkreta diskussioner och, vilket är viktigast, riktiga beslut. Så inleder Mats Karls, råvaruansvarig vid Säters Ångsåg i Dalarna, ett samtal om Qberas initiativ att genomlysa all verksamhet, med brister och fördelar, vid alla mätplatserna inom sitt verksamhetsområde. Fredrik Hansson utvecklar konceptet. Bakom initiativet finns de krav vi har från våra ägare att öka produktiviteten vid mätplatserna utan att därför ge avkall på träffsäkerheten i fråga om kvalité och värde, säger Fredrik Hansson, utvecklingssamordnare. I bakgrunden finns jämförelser mellan olika stockmätningsstationer som visar att produktionen per mantimme avviker ganska mycket. Vi har därför satt upp som mål att så många mätstationer som möjligt skall komma upp i nivå med de bästa och det tror vi att mätplatsanalysen skall kunna leda oss till. Fyra huvudpunkter Verktyget för analysen består av fyra huvudpunkter; registrering av allmänna uppgifter, trädslag/partistorlek, förekommande partier, genomflöde, bemanning och metod för timmerklassning stopptidsanalys teknisk beskrivning flödesbeskrivning Initialt omfattar analyserna stockmätning, men längre fram kommer de även att utföras på travmätningsstationerna. Vi har givetvis viss statistik tidigare, men den ger inte en samlad överblick bl.a. genom att informationen är spridd på olika håll. Med den uppläggning vi har får vi ett samlat grepp, kan strukturera informationen efter dess karaktär och, vilket är viktigt, tala samma språk och mena samma saker. Vi kan vara övertygade om att vi hittar likartade problem, som t.ex. smutslarmet vi pratat om här idag, och att vi också kan spåra lösningar på annat håll, för att nu ta ett exempel bland många möjliga. AVBROTTEN PRIORITERAS I de analyser som nu påbörjats prioriteras initialt avbrottstatistiken. Ett samtal om mätplatsanalys. Fr.v. Peter Bengtsson, MO-chef Obera, Borlänge, Magnus Nyström ambulerande virkesmätare, Mats Karls, råvaruansvarig vid Säters ångsåg och Fredrik Hansson, utvecklingssamordnare, Obera. Vi gör det för att vi erfarenhetsmässigt tror att vi har mest att hämta inom det området, säger Peter Bengtsson, MO-chef, Borlänge, inom vars verksamhetsområde sågen i Säter ligger. Ett jämnt flöde och hög tillgänglighet på banan är helt avgörande för produktiviteten och det är därför angeläget att klarlägga orsakerna till stopptiderna vare sig dom beror på logistiken på virkesplanen eller har tekniska orsaker. Det är ju många detaljer och järnskrot som kan gå sönder. Tillgängligheten på banan varierar högst avsevärt men även om man, som de bästa, kanske når upp till 70 % så ter det sig litet i jämförelse med exempelvis genomflödet i sågverket. Magnus Nyström, ambulerande mätare med bl.a. sågen i Säter som arbetsplats understryker också vikten av att det tekniska följs upp kontinuerligt. Vid de mindre mätplatser jag arbetar på är förståelsen för detta ofta mindre och ibland får man hålla på och svetsa halva dagen. Även Magnus ser mycket positivt på initiativet till analyserna, Det är bra att vi får exempelvis orsakerna till avbrott kartlagda eftersom de i så hög grad påverkar produktionen och därmed mätarnas insats. Samsynen vid samtalet i Säter är otvetydig, mätplatsanalysen bedöms kunna bli ett verkningsfullt inslag för effektivare mätning med träffsäkerheten i kvalité och värde som ledstjärna. 9

12 Guldkortet EN NYTTIG UTBILDNING FÖR ATT GE VIRKET RÄTT VÄRDE 10 Den Guldkortsutbildning som vi startade hösten 2001 har mötts av ett stort intresse. Ett 50-tal personer har genomförts och vi har ett 40-tal beställningar. Vi upplever också responsen på upplägget som klart positivt, säger Peter Högberg, som centralt inom Qbera är kontaktman för utbildningen. Det positiva omdömet bekräftas av Patrik Andersson med företaget Puttes Skogsavverkning i Udenäs i Vätternbygden, som genomfört utbildningen med sitt entreprenörlag. Det är nyttigt att stämma av och friska upp tidigare lärdomar och ta till sig nya, säger han. Virkesvärdet är ju nyckeln till ett bra resultat i alla led och då inte minst för oss som avverkar. Därför är det viktigt med en utbildning som denna och gärna återkommande. UPPLÄGGNING Peter Högberg beskriver i korthet uppläggningen av utbildningen så här: Utbildningen bedrivs i huvudsak ute hos avverkningslagen där vi fortlöpande varvar teori med tillredningsbestämmelser och praktiska övningar på det virke som finns avverkat. Det momentet omfattar två kursdagar med 4-5 veckors mellanrum. Däremellan sker självstudier och kursdeltagarna får söka svar på 120 frågor ur kursmaterialet. Utbildningen avslutas med ett enklare prov med 40 frågor slumpvis utvalda av de tidigare frågorna. Utbildningen genomförs av yrkesverksamma virkesmätare från Qbera som i sin tur speciellt utbildats för detta. Qbera erbjuder även skräddarsydda utbildningar till företag. Utbildningen har lagts upp tillsammans med Skogsbrukets Yrkesnämnd som också utfärdar utbildningsbevis. Huvudparten av arbetslaget hos Puttes Skogsavverkning vilket hösten 2001 genomgick Guldkortsutbildningen. Målgrupper för utbildningen är avverkningspersonal, avverkningsledare, personal som ansvarar för mätningsfrågor och privata skogsägare som vill veta mer om tillrednings- och mätningsfrågor. MILJONVÄRDEN Med tre skördare och två skotare hanterar Patriks Anderssons företag miljonvärden. Kan vi exempelvis bara minska volymen vrak med någon procent påverkas resultat starkt, kommenterar han. De omfattande självstudier som är en dominerande del av utbildningen har de nio i avverkningslaget inte sett som någon belastning utan enbart sett positivt på den vidareutbildning som Guldkortskursen inneburit. Och, som sagt, Patrik Andersson ser gärna en repetition om ett par år på det sätt som Qbera erbjuder. Den investering som ett par stoppdagar för maskinerna innebär är en lönsam satsning, summerar han. T.v. Patrik Andersson, företagets ägare, som betecknar utbildningen som nyttig och lönsam. Stefan Gustavsson, virkesmätare vid Aspa Bruk ledde utbildningen.

13 Fyra unga i Qbera tycker till VIRKESMÄTNING BRA INGÅNG TILL YRKESLIV I SKOGSNÄRINGEN Virkesmätning betraktas som en intressant ingång till ett yrkesliv inom skogsnäringen. Det är ett spontant intryck vid samtal med fyra unga i Qbera, alla några och 20. Intresset för skog och natur är en gemensam nämnare liksom en utbildning med skoglig inriktning. Alla jagar dock inte en samlar på pins. De fyra är Jenny Ekstrand, Krylbo, Jimmy Axelsson, Skutskär, Ida Olsson, Gruvön och Anders Nåhdin, Linghem. Ida, 22 år, bor i Gunnarsbyn, Brunskog vilket innebär långpendling på drygt fem mil. Har hämtat sin utbildning vid skogsbruksskolan i Södra Viken. Genuint intresse för skogsfrågor, bl.a. med familjeskog som utgångspunkt gjorde virkesmätning attraktivt. Uppskattar den ordning och reda som hon tycker jobbet innebär. Noterar som ett plus att hon inte är ensam kvinnlig mätare även om hon inte andas något om mansdominans. Upplever skiftgången med ibland 12- timmarsskift som något tungt. Hon svarar direkt ja på frågan om hon tror att virkesmätning blir henne yrkesroll i framtiden. Hobby, ja inte oväntat jakt men varierar med ridning och fiolspel. Delar f.ö. skogsintresset med sin sambo som också jobbar i branschen. Anders, 21 år, bor i Åtvidaberg. Har sin bakgrund i naturbruksgymnasium med jaktlig inriktning. Vägen till mätning gick via en platsannons. Noterar en bra arbetsmiljö som svar på frågan om det bästa med jobbet som virkesmätare, inte för stressigt utan ger tid för kvalitetstänkande. En viss förskjutning av arbetstiden irriterar inte hörbart. Vill nu inte sia om framtiden men anser det självklart med en fortsättning inom skogsnäringen. Hund, javisst, gråhund och där med är frågan om hobby besvarad. Jimmy, 22 år bor i Gävle, har sin skogliga utbildning från Ljusdals skogsbruksskola. Kom till Obera på ett ledigförklarat vikariat, sedan blev det fast jobb i Norrsundet och är nu vid mätstationen i Skutskär. Upplever jobbet som intressant och uppskattar ett jämt flyt utan påtaglig stress. Noterar inga nackdelar, men tillägger snabbt att han ännu inte har börjat gå skift. Framtiden? Har en inriktning mot jobb som jakt- och fiskeguide, men inga omedelbara planer. Hobbyn är jakt vilket understöds av två egna hundar i skepnad av Norrbotten-spetsar. Jenny, 24 år värmländska, bor i Avesta, är utbildad Skog- och träingenjör vid Högskolan i Dalarna. Arbetsplatsen är Hedins såg i Krylbo. Kom in i mätningen via en platsannons. Att hon saknade erfarenhet från virkesmätningfrågor upplevde hon inte som någon belastning när hon fick jobbet. Uppskattar mest det kvalitetstänkande som genomsyrar jobbet, som hon uttrycker det. Trivseln på arbetsplatsen noterar hon också som en plusfaktor. Upplever inget problem med den mansdominerade miljön. Minusfaktor? inte oväntat skiftgång. Tror inte att mätningsjobbet är slutstationen i yrkeslivet, men tycker det är för tidigt att peka ut någon definitiv färdriktning. Och det är hon som samlar på pins. Det ger många kontakter både i Sverige och för min del också i Finland. Jag har kanske ärvt samlarvurmen från mamma, hon samlar äggkoppar. 11

14 HUVUDKONTOR I SKOGLIG MILJÖ Qberas huvudkontor i Falun, beläget i byggnadskroppen t.v. på flygbilden. Platsen Pelle Bergs Backe har på flera sätt utöver det omgivande skogspartiet anknytning till skogsmiljö. Komplexet utgjorde tidigare huvudkontoret för dåvarande Domänverket efter dess utlokalisering från Stockholm. Nu är det ett företagshotell som innrymmer flera företag med skoglig inriktning. I HK-organisationen med placering i Karlstad ingår även Evert Johansson och Lars-Olov Thyberg, som båda arbetar med mätplats- och IT-frågor. Anders Rixon, VD. Siv Julin Hurtig Ansvarig för personal, löner och arbetsmiljöfrågor. Lilly-Britt Hanses, löner, fakturering och sjukanmälningar. Roger Andersson Chef för kvalitetsorganisationen. Gun Westlund Löneadministration för MO Söderhamn och Torsby, kontorsadministration HK. Fredrik Hansson Verksamhetsutveckling. Agneta Gustavsson Virkesredovisning, importredovisning sågtimmer, uppföljning av travmätning. Tonny Kubénka, chef för funktionen mätning och redovisning. 12 Ingrid Åhlén Importredovisning av massaved och flis. Björn Wallin, Utlandbolag, utveckling. Lena Hedman Löner, fakturering och löpande redovisning. Peter Högberg Redovisningsfrågor, utbildningsverksamhet (bl.a. Guldkortet). Margareta Perlström, Administrativ chef, ekonomi och IT-frågor.

15 RESULTATRÄKNING Koncern Koncern Moderförening Moderförening Belopp i tkr Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 4, Jämförelsestörande poster Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Förändring av överavskrivning Förändring av periodiseringsfond Återföring SURV Resultat före skatt Uppskjuten skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

16 ANVÄNDARRAPPORT BALANSRÄKNING Koncern Koncern Moderförening Moderförening Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och maskiner 4, Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag Andelar i koncernföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag 47 Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

17 BALANSRÄKNING Koncern Koncern Moderförening Moderförening Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Bundet eget kapital Insatser Bundna reserver/reservfond Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan Periodiseringsfonder Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt Långfristiga skulder Övriga skulder Kortfristiga skulder Leverantörskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga 15

18 KASSAFLÖDESANALYS Belopp i tkr Koncern Koncern Moderförening Moderförening Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflöde, m.m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Via fusioner förvärvade tillgångar och skulder Avyttring av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Betalda räntor Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avskrivningar av tillgångar Kursdifferenser -3 Rearesultat försäljning av anläggningstillgångar Fusioner Förvärvade tillgångar och skulder: Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa tillgångar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Avgår: Likvida medel i fusionerade verksamheter

19 NOTER Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER Fr.o.m 2000 tillämpas den nya EU-anpassade årsredovisningslagen. Föreningen följer Redovisningsrådets rekommendationer. VÄRDERINGSPRINCIPER M M Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas i koncern och moderförening: Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 5-8 år Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas i de enskilda företagen som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver. Leasing leastagare I moderföreningen redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing. KONCERNREDOVISNING Koncernredovisningen har upprättas i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation. Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderföreningen direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50% av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande enligt ÅRL 1:4. KONCERNUPPGIFTER Av moderföreningens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0% (0%) av inköpen och 0,04% (0,1%) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som föreningen tillhör. NOT 1 ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER Medelantalet anställda varav varav 2001 män 2000 män Moderföreningen Sverige % % Totalt i moderföreningen % % Dotterföretag VMF Estonia 5 60% 5 60% VMF Latvia 8 88% 7 86% Totalt i dotterföretag 13 77% 12 75% Koncernen totalt % % Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och Sociala Löner och Sociala ersättningar kostnader ersättningar kostnader Moderföreningen (varav pensionskostnad) 1) (4 815) 1) (7 741) Dotterföretag (varav pensionskostnad) ( ) ( ) Koncernen totalt (varav pensionskostnad) 1) (4 815) 1) (7 741) 1) Av moderföreningens och koncernens pensionskostnader avser 154 tkr (116 tkr) gruppen styrelse och VD. Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda Styrelse Övriga Styrelse Övriga och VD anställda och VD anställda Moderföreningen Sverige Moderföreningen totalt Dotterföretag utomlands Estland Lettland Dotterföretag totalt Koncernen totalt

20 NOTER NOT 2 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER Till Ola Forsberg, KPMG, har ersättning för revisionsuppdrag utgått med 97 tkr (151 tkr) och för andra uppdrag 38 tkr (27 tkr). Ersättning till lekmannarevisorerna uppgår till 1 tkr (1 tkr), som ersättning för revision. NOT 8 BOKSLUTSDISPOSITIONER Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Moderfören. Moderfören NOT 3 LEASINGAVGIFTER AVSEENDE OPERATIONELL LEASING Koncernen och Moderföreningen Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Betalda leasingavgifter Avgifterna avser främst leasing av Hem-PC Framtida leasingavgifter uppgår till 72 tkr. NOT 4 AVSKRIVNINGAR AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Inventarier, verktyg och maskiner NOT 5 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Koncernen och Moderföreningen Jämförelsestörande poster tkr ( tkr) består av återbäringsmedel från SPP. Under 2001 har återbäringsmedel avyttrats motsvarande ett nominellt värde av tkr. Medlen har diskonterats till 6% räntesats och med en beräknad återbetalningstid på 8 år (13 år). Beräknad ränta för 2001 hänförlig till dessa medel ingår i ränteintäkter och liknande poster med 307 tkr (not 7). I balansräkningen redovisas 940 tkr (842 tkr) som kortfristig fordran på SPP bland övriga kortfristiga fordringar och tkr (7 347 tkr) redovisas som långfristig fordran under rubriken andra långfristiga fordringar. NOT 6 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Fusionsresultat WIF 1) Fusionsresultat VMF Mellan 1) Övrigt ) Fusionsresultatet avser resultateffekterna exklusive intäktsförda SPPmedel och förändring av obeskattade reserver. NOT 7 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER-/KOSTNADER OCH LIKNANDE POSTER Samtliga ränteintäkter och kostnader avser externa finansiella poster. Av ränteintäkterna 2001 utgör 307 tkr beräknad ränta avseende återbäringsmedel SPP. Inventarier, verktyg och installationer Periodiseringsfond, årets avsättning Periodiseringsfond, årets återföring Återföring av skatteutjämningsreserv NOT 9 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Anskaffningar via fusioner Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar Kursdifferenser Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Anskaffningar via fusioner Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan Kursdifferenser Planenligt restvärde vid årets slut NOT 10 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 51 Anskaffningar via fusioner 51 Bokfört värde vid årets slut SPEC AV MODERFÖRENINGENS INNEHAV AV ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Andel Bokfört Dotterföretag / Org nr / Säte i % 1) värde VMF Estonia OÛ, , Võrumaa, Estland VMF Latvia SIA, , Talsi, Lettland ) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier

21 NOTER NOT 11 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupen intäkt mätning Koncern Koncern Moderfören. Moderfören utförd i december Övriga poster NOT 12 EGET KAPITAL Insatser Reserv- Fritt eget Moderföreningen fond kapital Vid årets början Disposition enl. stämmobeslut Avsättning till reservfond Årets resultat Vid årets slut Insatser Bundna Fritt eget Koncern reserver kapital Vid årets början Avsättning till reservfond Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Omräkningsdifferens Årets resultat Vid årets slut NOT 13 OBESKATTADE RESERVER Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Maskiner och inventarier 68 Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Avsatt vid taxering Av obeskattade reserver utgör 587 tkr (447 tkr) uppskjuten skatt. Den uppskjutna skatten ingår ej i moderföreningens balansräkning men däremot i koncernens. NOT 14 ÖVRIGA SKULDER, LÅNG- OCH KORTFRISTIGA Skulder som förfaller senare Koncern Koncern Moderfören. Moderfören än fem år fr balansdag NOT 15 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncern Koncern Moderfören. Moderfören Personalrelaterade skulder Övriga poster

22 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Styrelsen och verkställande direktör föreslår att till förfogande vinstmedel kronor disponeras enligt följande: Avsättes till reservfond Balanseras i ny räkning Av koncernens fria kapital, tkr, föreslås 50 tkr bli överfört till bundna reserver. Summa Falun den 21 mars 2002 Carl Ulfsparre Ordförande Magnus Norrby Klas Ivert Lennart Gustafsson Lars-Erik Eld Veine Wahlbäck Rolf Thorén Jan Koch-Schmidt Rune Dehlén Erik Dahl Arvid Svanborg Urban Olsson Sten Jonsson Anders Rixon Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits Roy Uppgård Ola Forsberg Lars Skeppström Auktoriserad revisor 20

23 SAMMANSTÄLLNING AV TOTALA KOSTNADER UTFALL VMF QBERA 2001 VMF QBERA 2000 Kostnadsslag Förvaltning Fält Kontroll SUMMA Förvaltning Fält Kontroll SUMMA Löner Arbetsgivareavgifter Inhyrd arbetskraft Bil- och traktamentserstättningar Hotell- och resekostnader Övriga personalkostnader Lokalkostnader Förbrukningsmateriel och service Fordon Telefon, porto, frakter Datatjänster SDC övriga Datorutrustning, hem-pc Kundförluster SAF VMR Styrelse o revision Representation och årsstämma Övriga kostnader Rörelsekostnad före avskrivning *** Avskrivningar inventarier Rörelsekostnad efter avskrivning *** Varav kostnader för övrigt arbete, separata uppdrag och konsultuppdrag Ränteintäkter Räntekostnader Strukturkostnader till följd av fusion Förändring av överavskrivningar Återföring Lönesurv Återföring Periodiseringsfond Avsättning Periodiseringsfond Skattekostnad Summa kostnader efter bokslutsdispositioner och skatt *** Före strukturkostnader 21

24 REVISIONSBERÄTTELSE TILL FÖRENINGSSTÄMMAN I VMF QBERA EKONOMISK FÖRENING ORG NR Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i VMF Qbera Ekonomisk förening för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och för koncernen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Falun den 4 april 2002 Roy Uppgård Ola Forsberg Lars Skeppström Auktoriserad revisor KPMG 22

25 STYRELSE OCH REVISORER ORDINARIE Carl Ulfsparre, ordförande, Sture Hermansson, vice ordförande SÄLJARSIDANS REPRESENTANTER Jan Koch-Schmidt, Sveaskog Rune Dehlèn, Orsa Besparingsskog Erik Dahl, Skogssällskapet Arvid Svanborg, Mellanskog Urban Olsson, Södra Skogsägarna Sten Jonsson, Västra Skogsägarna KÖPARSIDANS REPRESENTANTER Magnus Norrby, Sågverken Mellansverige Klas Ivert, Stora Enso Lennart Gustavsson, Holmen Skog Lars-Erik Eld, Weda Skog Veine Wahlbäck, Forssjö Bruk Rolf Thorén, AssiDomän ADJUNGERADE PERSONALREPRESENTANTER Stig-Göran Olsson Bo Carlsson Lennart Persson SUPPLEANTER SÄLJARSIDANS REPRESENTANTER Gunnar Olofsson, Sveaskog Åsa Tham, Västerås Stift Håkan Broman, Skogssällskapet Anders Berggren, Mellanskog Ragnhild Oskarsson, Södra Skogsägarna Sten-Erik Åhlander, Västra Skogsägarna KÖPARSIDANS REPRESENTANTER Ingemar Eliasson, Rottneros Bertil Westin, Korsnäs Ulf Klensmeden, Stora Enso Jörgen Olofsson, Edanesågen Bernt Bengtsson, Såg i Syd Sten Andersson, AssiDomän ADJUNGERADE PERSONALREPRESENTANTER Ann Forsberg Nils-Gunnar Wilhelmsson Lena Hedman Styrelsen fr.v.: Anders Berggren, Stig- Göran Olsson, Magnus Norrby, Urban Olsson, Bo Carlsson, Carl Ulfsparre, Erik Dahl, Klas Ivert, Rune Dehlén, Veine Wahlbäck, Anders Rixon, Lars-Erik Eld, Sten Jonsson och Lennart Persson. På bilden saknas: Sture Hermansson, Jan Koch-Schmidt, Arvid Svanborg, Lennart Gustafsson, Rolf Thorén. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Anders Rixon REVISORER Lars Skeppström Roy Uppgård Ola Forsberg, aukt. revisor REVISORSSUPPLEANTER Stefan Lindberg Benny Johansson Carl-Henrik Kindlund, aukt. revisor 23