Pojo Bruksindustri Ab Billnäs naturinventering

Transkript

1 Pojo Bruksindustri Ab Billnäs naturinventering Silvestris naturinventering ab

2 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 2 (28) Innehåll 1. Naturvinventeringarnas syften och metoder Särdragen i bruksområdets natur Beskrivningar av områdena jämte rekommendationer Resultat Arter/Artbestånd Hotade arter Särskilt skyddade och strikt skyddade arter Naturtyper Hotade naturarter Ekologiska korridorer Konsekvenser för Svartåns Natura 2000-område Källor Bilagor: Bilaga 1: Artförteckningar Karta 1: Delområden Karta 2: områdenas värden Pärmbild: Utsikt från Flaggbergets topp. Ädellövträden dominerar i Billnäslandskapet. På våren framträden husen tydligt, men på sommaren är många hus dolda av bladverken. (EV) Tack alla bybor och naturvänner, som har gett mig uppgifter och berättat om obervationer av Billnäs natur och arter. Ett särskilt tack till Esa Ervasti! Esko Vuorinen kontaktuppgifter: Heikkigatan Karis gsm (0386) esko.vuorinen@silvestris.fi

3 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 3 (28) 1. Naturvinventeringarnas syften och metoder Pojo Bruksindustri Ab som ägs av Pojo kommun förbereder en detaljplanering av Billnäs bruksområdes kärna och närområden. Området ligger i Pojo kommun. För att utreda naturvärdena på detaljplaneområdet gjordes denna naturinventering på uppdrag av Pojo Bruksindustri Ab. Terrängarbetet för inventeringen utfördes samt rapporten skrevs av naturinventerare (sye) Esko Vuorinen från Silvestris naturinventering ab. Genomgången av terrängen i anslutning till naturinventeringen utfördes under totalt 11 dagar Hela planområdet granskades då till fots. Områdets flora (kärlväxter och mossor) samt fauna observerades. Särskild uppmärksamhet fästes vid kulturarterna i området. Utgående från de observerade arterna och strukturdragen i livsmiljöerna definierades naturtyperna och bedömdes deras representativitet och sällsynthet. Områdenas lämplighet för olika slag av markanvändning bedömdes också utgående från naturvärdena. Vid kartläggningen användes en karta (1:5000) och en GPS-navigator. GPS-navigatorn som användes var en Garmin 60scx, med en felmarginal på högst +-15 m. När man testade den på granskningspunkterna (lättigenkännliga punkter på kartan, som korsningspunkterna mellan vägar och diken, höga punkter etc.) var felmarginalen emellertid betydligt mindre, högst fem meter. Koordinatsystemet WGS84 som GPS-navigatorn utnyttjar transformerades till KKJ2-systemet för MapInfo-programmet. Områdesgränserna är i huvudsak ritade enligt de punkter som bestämts med GPS-navigatorn. 2. Särdragen i bruksområdets natur Billnäs ligger i Svartådalen som breder ut sin i öst-västlig riktning. De öppna berghällarna på på landryggarna är rätt karga, men på dalens sluttningar är jordmånen bördig. Det skyddade läget och det gynnsamma mikroklimatet har skapat förutsättningar för en rik natur. Bosättningshistorien som sträcker sig hundratals, t.o.m. tusen år tillbaka i tiden har kraftigt format dalens natur. Människans inverkan syns i den stora mängden av kvarstannande och förvildade odlingsrester. Cirka en femtedel av växterna på naturområdena är förvildade prydnads- eller nyttoväxter. Det rika ädellövträdsbeståndet som dominerar landskapet är det mest karakteristiska draget i Billnäs natur. Billnäs hör till den hemiboreala växtlighetszonen (1b, Sydvästra kustlandet).

4 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 4 (28) 3. Beskrivningar av områdena jämte rekommendationer Utredningsområdet har här beskrivits i 58 delområden (karta 1) För varje figur finns en kort beskrivning och en värdering som baseras på naturvärdena samt en rekommendation för markanvändningen. Områdesnumren hänvisar till bilagekarta 1. Klassificering av värden: 5 Värdefullt område av riksintresse. Förekomst av en unik art eller förekomst av en akut hotad nationellt viktig art. Grundade skyddsområden. Kräver i allmänhet att ett naturskyddsområde grundas. 4 Värdefullt på landskapsnivå. En för Nyland speciell eller unik livsmiljö eller ett viktigt, livskraftigt bestånd av en hotad art. Bevarandet av naturvärdena kräver i allmänhet att ett naturskyddsområde grundas. 3 Lokalt synnerligen viktigt. Ett objekt med särskilda naturvärden, förekomst av en hotad eller sällsynt art eller en representativ naturtyp som är i särskilt gott naturtillstånd. Bevarandet av naturvärdena förutsätter ofta någon form av begränsningar av markanvändningen. 2 Lokalt värdefullt. På objektet finns en del naturvärden vilkas bevarande kan förutsätta någon form av begränsningar av markanvändningen. 1 Ringa naturvärden. Vanlig natur. Det kan också vara fråga om ett objekt vars naturvärden har förstörts och kan klassas upp om värdena återställs inom rimlig tid (ca år). Inga begränsningar i områdesanvändningen. 0 Inga naturvärden. Miljön är förstörd. Om värdeklassen är 2 eller högre beskrivs inom parentes efter siffran kort de viktigaste naturvärdena, som klassificeringen baserar sig på. I rekommendationen ges både sådana rekommendationer som gäller planläggningen och förslag till skötsel av området trots att denna rapport inte är en egentlig skötselplan. Delområde 1 Villa Billnäs, park Karakteriserande för den nästan fem hektar stora Villa Billnäs park är de stora ädellövträden som ekar och olika prydnadsträd av främmande ursprung. Under inventeringen sommaren 2008 konstaterdes att det fanns närmare 120 arter i parken. Arter som hör till planterade trädarter hör bl.a. pichtagran, lönn, häggmispel (blåhägg), häckberberis, sibirisk ärtbuske, rysk kornell, tibast, blåtry, skärmtry, ek, grönvide, druvfläder, rönnspirea, koreansk tuja, kanadensisk tuja och parklind. De kompletteras av lundens buskar som brett ut sig naturligt på området, som olvon, degbär, skogsvinbär och hasselbuske som delvis kan härstamma från planterade buskar. Av örter och gräsväxter kan nämnas blåsuga, gulsippa, toppklocka, bergklint, backnejlika, fingerborgsblomma, gökärt, vitfryle, gökärt, penningblad, lundkovall, hässlebrodd, skogsförgätmigej, rödfibbla,

5 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 5 (28) Delområde 4 rödkämpar, nattviol, parkgröe, svinrot och uppländsk vallört. En del av dessa torde ha spritt sig naturligt. Också fågellivet i parken är rikt området hör till stenknäckens matområde. Västra hörnet i parken är låglänt (karta 1a). Till dess trädbestånd hör bland annat ståtliga popplar. Fältskiktet är emellertid relativ artfattigt i denna del av parken. Parkens nord- nordvästra del (1b) är värdefullast till sitt artbestånd. Där finns förvildade arter, under olika tider till parken hämtade och inkomna. Bland dem finns sällsynta arter som ovan nämda parkgröe, vitfryle och rödkämpar. I de stora träden, särkilt asparna häckar ofta större hackspetten och gråspetten. I gamla hackspettshål häckar många fågelarter, bl.a. starar, skogsduvor, kajor och mesar. De mellersta delarna (1c) har igen börjat skötas under de senaste åren. Gräsmattan sköts genom klippning och nya planteringar har gjorts. Värde: 3 (en kultur- och trädgårdshistoriskt värdefull park, med även värdefulla arter) Rekommendation: Bevaras som park, Eventuella tilläggsanläggningar placeras mot Svartåns strand eller på områdena 1a eller 1c. Parkens till sin växtlighet värdefullaste norra del (1b) bevaras obyggd (förslag till planbeteckning VP/s ). Ett mångformigt växtbestånd bevaras bäst om de nuvarande gräsmattsområden som klipps maskinellt inte utökas. För skötseln av de värdefulla områdena (1b) passar mejning med ett redskap/en maskin med skarpt bett en eller två gånger per växtsäsong. Delområde 2 Impediment Gräsbevuxet område. Vid stranden, intill en gammal byggnad växer några planterade amurgranar. Arterna i fältskiktet är de vanliga för impediment. Delområde 3 Laduväg Intill vägen som leder till en förfallen lada finns ett par planterade silvervideträd och askar som är synnerligen stora. På östra sidan av ladan finns ett förskogat åkerområde, nu ung lövskog. Detta sträcker sig från planeringsområdet ända till väg 111. Parkaktig lundvrå Ett hörn med blandskog som besparats från avverkning och präglas av en stor kulturartrikedom. Trädbeståndet i lunden är av olika åldrar och storlek. Det förekommer tall, glasbjörk, alm, lönn, ek, en stor skogslind vid vägkanten och flera smärre i skogen. Gråspetten har häckat på området.

6 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 6 (28) I buskskiktet växer förvildade prydnadsbuskar tätt, som rönnspirea, rysk kornell, kameliaschersmin, klasespirea. Också tibast finns där. I det gräsbevuxna fältskiktet frodas också förvildade perenner, bl. a. revsuga och penningblad. Utgående från arterna torde området tidigare ha varit en del av den stora trädgården. Värde: 2 (ädellövträd) Rekommendation: Skogen kunde gallras försiktigt för att bli parklik och lämna plats för ädellövträdens utveckling (förslag till planbeteckning VP/s). Delområde 5 Hällmark Karga hällar med rikligt med nyligen döda tallar. Den rikligaste arten är bergsyra blandad med pipdån. Värde: 2 (skogslagsobjekt: hällmark) Rekommendation: Hällen kan tolkas som sådan särskilt viktig livsmiljö som avses i skogslagen (10 i skogslagen), om än en rätt anspråkslös sådan. Objektet skall skötas och användas så att livsmiljöernas särdrag bevaras. Krönområdet lämnas att utvecklas i naturtillstånd (MY föreslås som planbeteckning). Delområde 6 Landrygg med moskog Tättbevuxen moskog dominerad av gran där granarna delvis är mycket bastanta. Figuren förenar sig utan egentlig gräns med figur 7, enda skillnaden är att ädellövträd och hasselbuskar saknas. Delområde 7 (bild 1) Skog med ädellövträd och hassel Skogsområde som till sin typ är lundartad mo och lund (OMT, OMaT). Trädbeståndet har utvecklats i årtionden utan ingripande av människan och är således av mycket varierande storlek och ålder. Västra sida av figuren domineras av gran, men blir i riktning mot öster starkare dominerat av asp och ädellövträd. Stora ekar finns jämnt fördelade i figuren, totalt lite under tjugo träd. Lönn förekommer rikligast, de träd som fyller måttet (över sju centimeter i diameter) är över trettio stycken. Ytterligare finns fem skogsalmar och en skogslind som utvecklats från ett skott på området. Antalet stora hasselbuskar är 26 stycken. Värde: 3 (ädellövträdsbestånd i närmast naturligt tillstånd) Rekommendation: Kan uppfylla kriterierna för skyddad naturtyp (29 naturvårdslagen) eller torde vara sådan naturlig dunge som till betydande del består av ädla lövträd, som avses i lagen. Områden som hör till skyddade naturtyper får inte ändras så att detta äventyrar naturtypens karakteristiska drag.

7 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 7 (28) Beslut om skydd görs av Nylands miljöcentral som samtidigt fastställer avgränsningen av området (S förslås som planbeteckning). Bild 1: Kärnområdet i ädellövträdslunden (delområde 7) domineras av ädellövträd. Fnösktickor har etablerat sig i en död lönnstam. (EV) Delområde 8 Kulturpåverkad sluttning Sluttning som huvudsakligen representerar torr lund vars arter är starkt kulturinfluerade. En stor del av träden, bl.a. de ståtliga askarna, är planterade liksom buskar som ursprungligen har varit planterade, som rysk kornell, trubbhagtorn, spetshagtorn, mahonia och daggros. Exemplar av den sällsynta fontänpilen växer i skuggan av större träd. Vildkaprifolen breder ut sina revor i fältskiktet. Prydnadsperennerna representeras av videaster och praktlysning och eventuellt också strandveronika. Svalörten som växer i det fuktiga sipperstråket torde vara en ursprunglig lundväxt. Delområde 9 Hällmark Kargt hällmarksområde. Nyligen döda tallar förkommer rikligt, bland dem också en del äldre torrakor. Till växtligheten hör kruståtel, bergven, vårbrodd och bergsyra. Renlav, islandslav och grå raggmossa förekommer rikligt. Sten har brutits i sluttningen liksom i övriga bergssluttningar i Billnäsdalen. Värde: 2 (skogslagsobjekt:: hällmark)

8 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 8 (28) Delområde 12 Rekommendation: Den glesa talldungen uppe på krönet är sådan särskilt viktig livsmiljö som är skyddad med stöd av skogslagen (10 skogslagen) om än synnerligen vanlig som sådan. Objektet skall skötas och användas så att livsmiljöernas särdrag bevaras. Krönområdet lämnas att utvecklas i naturtillstånd (förslag till planbeteckning MY). Delområde 10 Hällmarksskog Stenig hällmarksskog där det utöver stora tallar finns småvuxna granar och vårtbjörkar. Delområde 11 Ädellövskog Lund i en sluttning. Skogen har fått utvecklas naturligt och trädbeståndet är därför tätt. Träden är av olika åldrar. I det unga lövträdsbeståndet växer sällsynt stora granar samt stora lönnar och aspar. Buskskiktet är ställvis tätt och består närmast av trädplantor och buskartade häggar. Också häggmispel förekommer. Det finns rätt rikligt med hassel i övre delen av sluttningen. De rikligaste arterna i fältskiktet är nejlikrot, skogsbräken, lundgröe och liljekonvalj. Måttlig förekomst av murkna träd, hålträd förekommer rikligt. Riklig förekomst av ädellövträd. Totalt finns lönnar, 18 almar, fyra askar och några större ekar. Cirka 80 hasselbuskar finns på området. Mindre hackspetten häckar på område och det är också födoområde för andra hackspettar. Värde: 3 (ädellövträdsbestånd i närmast naturligt tillstånd) Rekommendation: Naturlig dunge som till betydande del består av ädla lövträd. Fyller kriterierna för skyddad naturtyp (29 naturvårdslagen). Områden som hör till skyddade naturtyper får inte ändras så att detta äventyrar naturtypens karakteristiska drag. Beslut om skydd görs av Nylands miljöcentral som samtidigt fastsäller avgränsningen av området. (förslag till planbeteckning S) Ung blandskog Lövträdsdominerad, frodig ungskog. Trädbeståndet är ca år gammalt, arterna asp, vårtbjörk, lönn, alm och ek. Hägg i buskform växer i nedre sluttningen, men ersätts högre upp av hasselbuskar. Den rika förkomsten av hasselsprötmossa vittnar om bördig mulljord. Rekommendation: Skogen blir värdefull ädellövskog med hjälp av skötsel. Delområde 13 Oskött grandunge Tät och oskött grandunge, vars mark är lundmark med den har på grund av skuggigheten knapp undervegetation. Trädbeståndet håller

9 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 9 (28) på att gallras på naturlig väg, eller träd dör och resultatet är murket trä. I södra kanten finns en zon med gråalsly. Delområde 14 Stenbrott Karga hällar täckta av renlav och väggmossor och bevuxna med enstaka stora tallar. Stenbrottet i södra kanten av figuren är det största i dalen. Där torde ha brutits byggnadssten. Till växtligheten i stenbrottet hör käringkål, blåklocka, norsk fingerört och bergsyra. I närheten av stenbrottet finns en gammal husplats, där det finns tre småvusna askar. På husplatsen finns vitblommiga aklejor, svart vinbär och snöbollsbuskar som kvarstannande odlingsväxter. Delområde 15 (bild 2) Betesmark På området som används som betesmark för hästar finns före detta åkermark, nytt ekbestånd som planterats på åkermark och ett litet hällområde. Antalet arter på området är rätt stort, 71 stycken. Bland dem finns basarterna för ängar men inga krävande eller sällsynta arter. Till de främsta arterna hör svartkämpar och gulmåra. Förekomsten av höstskallra, lundkovall och rödtoppa är rik. Den rikaste vegetationen finns vid hällen. Värde: 2 (betesmarksarter) Rekommendation: I takt med att betandet fortsätter ökar antalet arter och andelen krävande arter växer. Genom att gallra ekarna kan ett parkliknande haglandskap skapas (förslag till planbeteckning MY).

10 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 10 (28) Bild 2: Hästhagens (delområde 15) bästa del med tanke på arterna är hällsluttningarna. Där växer bl.a. spetsgroblad och gulmåra. Sluttningen får färg av rödtopp. (EV) Delområde 16 Almdunge i Oxstallssluttningen På södra sluttningen växer stora almar och lönnar i torr lundmark, uppe på krönet också tallar. Tätt växande hägg som underståndare. Rätt mycket murket trä och hålträd. Planterade växter och växter som spritt sig från odlingarna finns rikligt kring hällkrönet. Ett stort bestånd kvastspirea, hjärtbergenia, syren och revsuga, i östra delen av figuren finns gullviva och ett tiotal lärkträd. Den lilla hällen uppe på krönet har synnerligen rik gräsartad vegetation, med arter som svalört och tjärblomster. Värde: 2 (stora ädellövträd, hålträd, murket trädbestånd) Rekommendation: Området sköts så att ädellövträden gynnas och det murkna trädbeståndet bevaras. (förslag till planbetckning MY) Delområde 17 Åstrand Ett smalt trädbevuxet område på åbrinken. Den rikligast förekommande trädarten är gråalen. Trädbeståndet har röjts bort i den västra delen för några år sedan, vilket har lett till att mycket sly växt upp. I östra ändan, närmare bron, har trädbeståndet bevarats.

11 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 11 (28) Rekommendation: Träden fungerar som rutt för fåglar och fladdermöss och bör därför bevaras. För att öppna vyerna kan trädbeståndet på stranden gallras lätt på ett sätt som gynnar ädellövträden. Delområde 18 Plantskolan Markanvändningen på området är rätt intensiv. Där finns odlingar, planteringar samt beten och rastgårdar för hästar. Den vilda växtligheten består av vanliga ogräs, förvildade odlingsväxter och impedimentarter. Delområde 19 Flaggberget (Hammarberget) Berggrunden är sur, vilket speglas av den rätt anspråkslösa vegetationen. Lite hällebräken och kärleksört växer på hällen. I fördjupningar med mera mull finns nödvuxna lönnar med hundäxing som undervegetation. Delområde 20 Lund vid kanten av Flaggberget Längs bergets norra kant finns en lundremsa med anmärkningsvärt många ädellövträd: nästan 40 lönnar, ett tiotal almar och en ek. Rännilen som går igenom delområdet är i naturtillstånd. På stenarna i rännilens bädd växer stor näckmossa, klomossa och bäckblommossa. Värde: 2 (rännil, ädellövträd) Rekommendation: Skogsdungen är så pass liten och påverkad av kultur att den inte torde uppfylla kriterierna för skyddad naturtyp (29 ) naturvårdslagen). Det är ändå skäl att sköta området, gynna ädellövträden och bevara det murkna trädbeståndet. En rännil är ett sådant småvatten som är skyddat med stöd av vattenlagen. Den får inte dikas ut eller ändras på annat sätt så att dess bevarande i naturtillstånd äventyras (17a i vattenlagen) (förslag till planbeteckning MY). Delområde 21 Planterad björkdunge Björkarna som är planterade på en före detta åker är uppskattningsvis närmare 40 år. Nordvästra ändan är fuktig och bevuxen med asp i stället för björk. Fältskiktets växtlighet är vanlig (hundäxing, rödven, älggräs). Rysk kornell växer som buskbestånd. Delområde 22 Djupbergsvägen

12 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 12 (28) Delvis öppet område med högt gräs, delvis lövträdssnår. Utöver lönn och gråal växer grönvide och ursprungligen planterad korgpil på området. Den öppna berghällen som reser sig i mitten är karg och har knapp vegetation. Delområde 23 Billstensvägen 12 Öppna berghällar mellan vilka det växer unga tallar, häggmispelbuskar och några lönnar. I fältskiktet finns bl.a. bergkorsört, stinknäva och rikligt med kruståtel. Delområde 24 Flaggbergets sluttning En halvöppen, parklik backe där det utöver lönnar växer syren- och krikonbuskage. I växtligheten finns krävande ängsväxter som luddhavre och spetsgroblad samt förvildade kulturarter som silverarv, vårtörel, brandlilja, palsternacka, gullviva, såpört och kaukasiskt fetblad. Murkna träd och hålträd förekommer. Rekommendation: Mejning vore lämpligt för skötseln av området. Delområde 25 Impediment Lupiner, gråbo och hundkäx frodas på den före detta åkern. Delområde 26 Poppeldunge Poppelbestånd som förökat sig från plantering och genom rotskott. Delområde 27 Bagarvägen 6 Tom gräsbevuxen tomt där det växer runt fem rätt stora ekar, två vårtbjörkar och en parklind. Delområde 28 Bagarvägen 16 Gräsbevuxet område med mycket lövträd och hallonbuskar.

13 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 13 (28) Delområde 29 Åstrand En frodig strandremsa. En rännil mynnar ut i området och dess mynning fungerar som födoområde för uttrar samt för strömstarar som övervintrar på bruksområdet. Strandområdet har ett mångsidigt fågelbestånd och är viktigt särskilt för nattsångarna. Bland arterna finns flodsångare, kärrsångare, busksångare, näktergal, svarthätta, trädgårdssångare och törnsångare. Det är också födoområde för stenknäcken. Till området hör också ett svämängsområde med högvuxnare växtlighet som har ett rikt bestånd av insektarter detta beskrivs närmare i samband med beskrivningen av Svartån (delområde 34) Värde: 3 (rikt fågelbestånd, svämäng) Rekommendation: Området lämnas obyggt (förslag till planbeteckning MY). Delområde 30 Område vid Stångjärnsmagasinet Det plana åstrandsområdet som breder ut sig kring järnmagasinet och sluttningen som stiger brant därifrån är öppna trädlösa områden som präglas av frodiga impedimentarter, som hallon, ullig kardborre, nässla, älggräs och åkertistel. Stranden är glest bevuxen med klibbal och ett antal almar och lönnar. På nordvästsluttningen finns en tät dunge med alm och lönn, i vars skugga det finns en gammal jordkällare. Rekommendation: Träden på åstranden bevaras. När fiskvägen runt Billnäsfors kraftverk anläggs kan den behöva utsträckas även till detta område vilket är skäl att beakta i planen. Delområde 31 Kvarnbacken På den parklika sydsluttningen finns ett glest bestånd av lönn och en del vårtbjörkar, vid vägkanten en parklind. Bland buskarna finns nypon och hartsros. Det gräsbevuxna fältskiktet har många arter, bland annat krävande ängsarter: backnejlika, blåsuga, sandnarv, blåklocka, rödklint, nagelört, vårförgätmigej, bockrot, femfingerört, harklöver, vårveronika, spravvicker och ängsviol. Spetsgrobladet, luddhavren och gulmåran är s.k. arkeofyter eller forntidsväxter som vittnar om mycket gammal kulturinfluens som sträcker sig ända tillbaka till bronsåldern. Sluttningen har hittlills skötts med krattning på våren och mejning på sommaren. Detta är en lyckad skötsel och syns tydligt i att ängsväxtbeståndet har ökat. Värde: 2 (krävande ängsvegetation)

14 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 14 (28) Rekommendation: Skötseln av sluttningen fortsätts som nu (förslag till planbeteckning VP/s) Fiskvägen som ska gå runt kraftverket byggs sannolikt på detta område, vilket är skäl att beakta i planen. Delområde 32 Obrukad åker Vanlig obrukad åker vars artbestånd består av allmänna impedimentarter (nässla, bergrör, åkertistel, lupin, kvickrot). Almarna och lönnar som bildar allén längs vägen är rätt unga och i gott skick. I skuggan av dem växer gråalssly. Området genomskärs av ellinjen från kraftverket. Rekommendation: Om området inte tas i bruk för byggnation vore det med tanke på landskapsbilden lämpligast att hålla det öppet. Slyet som stör alléträden bör röjas bort. Delområde 33 Strandskogen På Svartåns strandsluttning växer fuktig lövskog mellan lättrafikbron och ellinjen. Den är högörtslund och områdets bästa strandskog till sina naturvärden. Trädbeståndet domineras av gråal, utöver vilken det finns lönn, alm och klibbal. I den täta och skuggiga skogen finns rikligt med dött trämaterial på marken eller som högstubbar. Riklig förekomst av hålträd. Undervegetationen består av hägg- och skogsvinbärssbuskar. Till de fåglar som häckar här hör bl.a. näktergalen, svarthättan och staren. På åstranden stiger grundvattnet upp till ytan och bildar sipperytor. Dessa har i bilagekartan betecknats som småobjekt. På sipperytorna växer älggräs och bäckbräsma. Värde 2 (lund, källor) Rekommendation: Skogen får utvecklas i naturtillstånd. Träden gallras inte och undervegetationen röjs inte (förslag till planbeteckning MY). Källor i naturtillstånd är skyddade med stöd av vattenlagen, de får inte ändras så att detta äventyrar deras bevarande i naturtillstånd ( 17a i vattenlagen). Delområde 34 Svartån Svartån hör till nätverket Natura Grunden för skyddet har varit de två hotade musselarter som finns i ån. Flodpärlemusselbeståndet är knappt i ån, förekomsten av tjockskalig målarmussla är rik. Svartån anses vara en av de viktigaste förekomstplaserna för tjockskalig målarmussla i världen. Också det mångsidiga trollsländefaunan ger området betydande naturvärden. I ån förökar sig blåbandad jungfruslända, smaragdflickslända, spjutflickslända, större rödögd flickslända, större kustflickslända, flodflickslända, tidig mosaikslända, blågrön mosaikslända, brun mosaikslända, sandflodtrollslända, guldtrollslända, tvåfläckig trollslända, metalltrollslända, svart ängstrollslända- guldfläckad, ängstrollslända och tegelröd

15 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 15 (28) ängstrollslända. Höstmosaiksländan har dessutom årligen observerats vid ån. De bästa miljöerna för trollsländorna är den övervattenvegetatationen som bildas av bredkaveldun, säv, kalmus och svärdslilja. Det bästa växtbeståndet för arten finns på delområde 29. Värde. 5 (värdefulla, hotade arter) Rekommendation: Svartån är skyddad med stöd av vattenlagen. Natura-skyddet sträcker sig emellertid utöver själva vattenområdet. På området eller i dess närhet får inte vidtas åtgärdes som betydligt försvagar områdets Naturavärden. Mera om skyddet i kapitel 5 Konsekvenser för Svartåns Natura 2000-område (förslag till planbeteckning W/s). Delområde 35 Lövdunge Fuktigt område som domineras av tätt, ungt lövträdsbestånd med vanlig undervegetation med mest nässla. I norra delen av området finns ett dussin planterade cembratallar som är i rätt dåligt skick. Delområde 36 Strandskog En lövträdsremsa mellan ån och Sjösängsvägen. Bland gråalarna växer almar, lönnar och ett ståtligt äppelträd. Undervegetationen består av nässla, mjölkört och älggräs. Rekommendation: Genom gallring som gynnar ädellövträden kan vyn från vägen över ån öppnas. Delområde 37 Stranddunge Åstranden har delvis terrasserats. I trädbesåndet finns bl.a. alm och silverpil. I markskiktet växer strutbräken. Rekommendation: Sköts så att ädellövträden gynnas. Delområde 38 Brukskärnan Mellan industri-, bostads- och lagerbyggnaderna finns gröna områden som är skötta i olika grad samt och impediment. Arterna är rätt många, men synnerligen vanliga. Den sällsyntaste arten är piggstarren som hör till de arter som vittnar om bronsåldern. Delområde 39 Stranddunge En smal strandbrink med tätt lövträdsbestånd. Växtligheten är vanlig.

16 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 16 (28) Rekommendation: För att öppna vyerna kan trädbeståndet gallras lätt. Delområde 40 Banvallar Två banvallar som förenas i västlig riktning. Den övre banvallen är bevuxen med sly, skuggig och till största delen täckt med makadam. Längs den nedre banan har avloppet dragits och den är därför öppen. Till de många arterna längs banvallarna (133 arter) hör utom vanliga impedimentarter också sådana som är typiska för järnvägar som berggröe, sandnarv, kanadabinka, klofibbla, backdunört, ullört, bankrassing, sporreblomma, vit sötväppling, backförgätmigej, femfingerört, liten femfingerört, stor femfingerört, rödnarv och ängsviol. I sluttningen mellan bangrunderna växer sälg och gråal samt här och var lönnar och almar. Delområde 41 Åker Åkermark som brukas normalt. Delområde 42 Lövskogsdunge Mellan trädgrupperna finns öppna områden med ängsvegetation: rödklint, skogsklöver, kråkvicker, smultron etc. Delområde 43 (bild 3) Gammal hage Asplund med murkna högstubbar och hålträd. I figuren finns delvis tät underståndare av hägg, delvis öppnare torrlundsundervegetation dominerad av piprör. I sydvästrra hörnet växer några stora lönnar och sälgar. I spillkråkshålen häckar starar och kajor. Området torde förut ha tjänat som beteshage. Värde: 2 (murkna träd och hålträd) Rekommendation: Rekommenderas att de gamla asparna bevaras. Området skulle vara lämpas för skogsbete. (förslag till planbeteckning MY)

17 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 17 (28) Bild 3: Aspdunge (delområde 43) berikas av höga murkna aspstubbar och hålträd. (EV) Delområde 44 Björkplantering En synnerligen ensidig, uppskattningsvis 30 år gammal björkdunge på en f.d. åker. Rikligt med hjortdjurslegor. Delområde 45 Lundremsa På den lundartade sluttningen mot en före detta åker (44) har lämnats aspar och rönnar. En del av asparna har hål. Värde: 2 (hålträd) Rekommendation: Bevaras som område för skötsel av område med mångfaldig natur vilket innebär att det inte avverkas (förslag till planbeteckning MY).

18 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 18 (28) Delområde 46 Blandskog, lund I hörnet som avgränsas av en bergsbrant, åker och banvall finns en liten lund. Utöver gråal finns lönn, ek och alm i lunden. Riklig förekomst av murkna träd och hålträd. Värde: 2 (skogslagsobjekt: lund) Rekommendation: Lunden är sådan särskilt viktig livsmiljö som skyddas med stöd av skogslagen (10 skogslagen), och som ska skötas och användas så att livsmiljöernas särdrag bevaras. Lunden lämnas att utvecklas i naturtillstånd - ingen avverkning eller dikning (förslag till planbeteckning MY). Delområde 47 Område kring Hagbacken Lundartad övergångszon med lövträd där det finns jordkällare som tagits ur bruk, stora björkar och sälgar och mellan dem öppna områden och häggsnår. Växtligheten består av vanliga arter för skuggiga och frodiga platser (hallon, älggräs, nässla, kirskål och tuvtåtel) Vegetationen på hällen som finns mellan husen på Hagbacka är rik och består av rätt vanliga arter (vårbrodd, gul fetknopp, femfingerört, bergsyra, hundäxing). Delområde 48 Planterad talldunge Cirka 40-årig tallskog. Undervegetationen till största delen frodig. Delområde 49 Skogskärrsartad moskog Lättgallrad moskog med skogskärrssänkor. Kärrstråket hålls torrt genom ett gammalt dike, växtligheten har ändå bevarats rätt väl. Förekomsten av majbräken är ställvis rik, i bottenskiktet växer granvitmossa. Delområde 50 Planterad björk- och aldunge En före detta äng eller åker med mustig mull har planterats med klibbal och björk. Trädbeståndet är nu ca år. Undervegetationen utgörs av nässla och andra höga örter. På området finns rikligt med hjortdjurslegor. Delområde 51 Fuktig lund

19 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 19 (28) Ett litet fuktigt lundområde som närmast är i naturligt tillstånd. I mitten periodiskt vattenfyllda sänkor, runt dem växter klibbalar. I övrigt domineras trädbeståndet av björk och gran, i östra kanten av stora aspar. Några almar och lönnar finns där. Underståndare av hägg är delvis tät. Trädbeståndet är av olika åldrar. Värde: 2 (skogslagsobjekt: fuktig lund) Rekommendation: Lunden är sådan särskilt viktig livsmiljö som skyddas med stöd av skogslagen (10 skogslagen), och som ska skötas och användas så att livsmiljöernas särdrag bevaras. Lunden lämnas att utvecklas i naturtillstånd ingen avverkning eller dikning (förslag till planbeteckning MY). Delområde 52 Lund med rännil Däld med lövträd som sluttar rätt brant. I botten ringlar sig en rännil som är i naturtillstånd. Vattnet i rännilen rinner enbart under regnperioder och på våren men rännilen bildar ändå en tydlig fåra i terrängen. På stenarna i rännilen växer vattenmossor, bl.a. bäckskapania. Trädbeståndet i dälden domineras av ädellövträd. Askarna i nedre delen torde vara planterade. De är jämnåldriga, lårtjocka eller tjockare, drygt 10 m höga. Högre upp i dälden växer också lönn, alm och ek, sammanlagt träd. Dessa är rätt unga, utom eken som växer i sydvästra hörnet av figuren som har ett omfång på ca två meter i brösthöjd. Den har betecknats med en punkt i bilagekartan. Värde: 2 (rännil, ädellövträd) Rekommendation: Trots att skogsdungen domineras av ädellövträd torde den inte uppfylla kriterierna för skyddad naturtyp (29 i naturvårdslagen). Området kan skötas som skogsbruksområde för ädellövträd. Det är till fördel för lundens mikroklimat om man undviker kalavverkning på området. En rännil är ett sådant småvatten som är skyddat med stöd av vattenlagen. Den får inte dikas ut eller ändras på annat sätt så att dess bevarande i naturtillstånd äventyras (17a i vattenlagen). (förslag till planbeteckning MY) Delområde 53 Grandunge med höga träd Synnerligen ren grandunge med bastanta träd. Rikligt med granar som torkat på rot. Frisk lund till skogstypen (OMaT). Den rikaste arten är harsyra, i fuktståkar hultbräken. Värde: 2 (grovt murket granvirke) Rekommendation: Skogarna som har mycket murket trä är värdefulla för nedbrytare. Skogen kunde lämnas att utvecklas utan avverkning. Med åren ökar mängden dött trä, vilket ytterligare ökar områdets biologiska värde (förslag till planbeteckning MY). Delområde 54 Moskog Ungeföär 40 år gammal planterad tallskog, undervegetationen blåbärsris.

20 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 20 (28) Delområde 55 Blandskog, lund Området har någongång avvänts som ängs- eller åkermark Diken mellan tegarna kan urskiljas i terrängen. Trädbeståndet som är både löv- och barrträd är av olika åldrar och storlekar. Växtligheten i fältskiktet består av arter som är vanliga i lundartad skog. Delområde 56 Kulturpåverkad sluttning Varierande sluttning omväxlande med öppna ängar med bergshällar och områden med stora träd. Av de byggnader som har funnits på området finns bara stenfoten och rester av planterade växter kvar. På de öppna områdena växer bergrör och lupin samt rönnspirea som breder ut sig i täta buskage. På den blottade berggrunden växer bland annat vårbrodd, gul fetknopp och kärleksört samt femfingerört. Bland de yngre träden som breder ut sig på mot öppna ytorna finns synnerligen stora gamla gårdsträd lönnar och tallar samt några äppelträd. I skuggan av träden växer kvarstannande odlingsväxter som vintergrön och penningblad. Delområde 57 Barrskog Tätt skogsområde med tall och gran i olika åldrar. Fältskiktet är artfattigt på grund av skuggigheten. Delområde 58 Lund På området finns kulturpåverkad torr och frisk lund. På figurens södra del finns utbredd, rätt torr lövskog, där det utom lönn, björk och sälg finns några tallar. Fältskiktet består av högt gräs (hundäxing, bergrör, ängsgröe). I figurens norra del finns tät lövskog. Den är högört-typens lund (OFiT) som utgör tidigt skede i successionen. Bland de unga träden dominerar gråal och asp, med också alm- och lönnbeståndet är rikt. Fältskiktet är ensidigt på grund av beskuggningen med nässla, nejlikrot, kirskål och ängsfräken. Almarna torde ursprungligen vara planterade och har sedan blivit i kläm bland de snabbare växande gråalarna. Den nordligaste udden av figuren är gammal banvall där bland den vanliga mjölkörten växer bl.a. mera krävande arter som luddhavre och den rätt sällsynta käringtanden (Lotus corniculatus var. carnosus).

21 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 21 (28) På delområdet finns ingången till det stora skyddsrummet som fungerar som övervintringsplats för fladdermöss. Detta har utmärkts som en punktobjekt i bilagekartan. Rekommendation: Trädbeståndet kan genom lätt skötsel och röjning utvecklas till en parkartad ädellövskog. Det är skäl att förse övervintringsplatsen för fladdermöss med beteckningen S.

22 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 22 (28) 4. Resultat 4.1. Arter/Artbestånd I inventeringsområdet påträffades 334 arter vilket är ett anmärkningsvärt stort antal arter. Av växtarterna är en femtedel eller 64 arter kvarstannande eller förvildade odlingsväxter. Egentligen skulle antalet odlingsväxter vara ännu större om också växtligheten på bebodda gårdsområden hade inventerats. Runt dessa gårdsplaner förekommer rikligt med förvildade odlingsväxter, men endast arter som har spritts längre ut i naturen har tagits med. Bild 4: Vid trappan finns växter som människor hämtat med sig under olika tider. Den gulblommiga skelörten odlades som medicinalväxt under medeltiden. Jättebalsaminen med sina ljusröda blommor är en senare kommen prydnadsväxt som sprider sig som ett ogräs. (EV)

23 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 23 (28) Över de övriga arterna har inte gjorts någon täckande inventering. De betydelsefullaste fåglarna är hackspettsarter och de många fågelarter som häckar i hackspettarnas hål. Av övriga arter är trollsländefaunan och blötdjursarterna vid och i Svartån de mest betydande. Till skadliga arter räknas spanska skogssnigeln ( mördarsnigeln ), en invandrad art som förstör växtligheten och har brett ut sig kraftigt i Finland under den senaste tiden. Snigeln har brett ut sig i Billnäs i en sällsynt brunorange färgform som har påträffats på ett tiotal platser i Finland. Det fanns rikligt av den i Billnäs år Hotade arter På utredningsområdet påträffades tio rödlistade arter (Rassi m.fl. 2001). Utter (Lutra lutra) - är en art som rör sig och söker föda vid ån - nära hotad (NT) - uttern gick starkt tillbaka på 60-, 70- ja 80-talen och försvann då från Svartån men har nu återvänt Flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) - arten förekommer i Svartån i västra delen av det avsnitt som hörde till inventeringsområdet. Däremot finns den inte ovanför kraftverket och inte heller på en sträcka på cirka hundra meter nedanför kraftverket. - sårbar (VU) - arten utgör tillsammans med tjockskaliga målarmusslan grunden för att Svartån upptagits i Natura-programmet - förutsättninen för artens fortbestånd är en lax- eller öringsstam som förökar sig Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) - förekommer rikligt i hela Svartåns område - sårbar (VU) - populationen är rik och stabil på området Mindre hackspett (Dendrocopos minor) (VU) Gråspett (Picus canus) (NT) - dessa sällsynta hackspettar trivs på skogsområden med naturskogens egenskaper som murkna träd som högstubbar och torrakor eller stora aspar (delområdena 1b, 4, 7, 11, 24, 33, 43, 45, 46) - hackspettstammen är nu stark och torde hållas sådan om bara tillräckligt med lämplig skog med inslag av murket trä bevaras Stare (Sturnus vulgaris) (NT)

24 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 24 (28) - häckar i gamla hackspettshål och holkar - söker helst sin föda på öppna gräsfält, som hästbeten Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) (NT) - habitat som är lämpliga för arten är lundar med ädellövträd Gulmåra (Galium verum) - förekommer på delområdena 15, 31, 38 och 58 - sårbar (VU) - arten är tills vidare ännu allmän på området, men minskar på grund av genetisk kontaminering orsaken är korsningen med stormåran, en nykomling som spritt sig genom mänsklig verksamhet - förekomsten inom området har knappt någon betydelse ur artens synvinkel, då stormåran redan har brett ut sig eller håller på att göra det med god fart på växtplatserna, eller med andra ord kommer den okorsade gulmåran småningom att försvinna från dessa platser Alm (Ulmus glabra) - förekommer i praktiken överallt på området - arten är sårbar i naturtillstånd (VU) och fredad - artens ställning i Billnäs är tolkningsbar: där förekommer tydligt planterade träd, men också träd som tydligt är i naturtillstånd - ett eventuellt fredande av delområdena 7 och 11 med stöd av 29 i naturvårdslagen skyddar också almarna Backnejlika (Dianthus deltoides) - på område 31 (Kvarnbacken) - nära hotad (NT) - orsaken till att arten gått tillbaka är att den traditionella markanvändningen som mejning av ängar och deras användning som betesmarker har minskat - om man fortsätter att sköta Kvarnbacken genom mejning bevaras arten 4.3. Särskilt skyddade och strikt skyddade arter På utredningsområdet har inte observerats sådana arter som i enlighet med 47 i naturvårdslagen åtnjuter särskilt skydd. Av arter som är strikt skyddade enligt EU:s habitatdirektiv (49 i naturvårdslagen) har utter, tjockskalig målarmussla, nordisk fladdermus, stor mustaschfladdermus/mustaschfladdermus och vattenfladdermus observerats. Däremot har flygekorrar som har samma skyddsstatus inte observerats på området. Det är förbjudet att förstöra och försämra platser där dessa djurarter förökar sig och rastar.

25 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 25 (28) Skyddet av uttern och tjockskaliga målarmusslan förverkligas i och med att Svartåns Natura 2000-område beaktas i planen (se kapitel 5). För fladdermössens del ska både förökningsplatserna som används på sommaren och övervintringsplatserna bevaras. Det torde finnas talrika ställen där fladdermössen vistas dagtid liksom förökningsplatser i de gamla byggnaderna, exempelvis på vindarna eller under brädfodringen och även i ihåliga träd. Eftersom byggnadsbeståndet till en stor del ska skyddas medför planläggningen inget hot för fladdermössen. Som övervintringsplatser kan fladdermössen utnyttja gamla jordkällare eller motsvarande fuktiga platser med jämn temperatur. En övervintringsplats är känd i Billnäsområdet, en gammal grotta som sprängts i berget. Dess öppning har märkts ut på karta 1 på delområdet 58. Man borde inte röra sig i övervintringsplatserna under vintern, eftersom fladdermössen lätt dör om de blir störda under sin vintersömn. Övervintringsplatsen kan fredas genom ett galler för öppningen till grottan som hindrar att man går in Naturtyper De värdefulla naturtyper som är bäst representerade på Billnäs område är lundar med ädellövträd och hasselbuskar. Det mest representativa området för kulturformad natur är Villa Billnäs parkområde, där den historiska trädgården på ett fint sätt förenas med en naturlig lund. Lövträdslundar vid åstränderna, sipperytor och rännilar bidrar också till mångfalden i naturen. Hällarna i området är däremot alldels vanliga.

26 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 26 (28) 4.5. Hotade naturarter På området förekommer fyra utrotningshotade naturarter (Raunio.m.fl. 2008). Källor Lönnlundar - de två sipperytor som finns på område 33 är rätt små och inte särskilt representativa, men dock källor i naturligt tillstånd - naturtypen är akut hotad i Södra Finland (EN). - områdena 7, 11 och 20 kan utgående från sitt ädellövträdsbestånd klassas som lönnlundar, även om inslaget av också andra ädellövträd är anmärkningsvärt stort - naturtypen är akut hotad i Södra Finland (EN). Frisk mesotrofisk lund - område 46 - naturtypen är sårbar i Södra Finland (VU) Fuktig näringsrik lund - område 33 - naturtypen är sårbar i Södra Finland (VU) 4.6. Ekologiska korridorer Naturlandskapet i Billnäs är relativt osplittrat. Områdets sammanhållenhet bryts en aning av ån och till detta bidrar också de öppna eller halvöppna områden som anlagts av människor. Åns kontinuitet bryts av kraftverksdammen. Fiskvägen som planerats gå förbi kraftverket skulle göra det möjligt för vandringsfiskar att gå uppför ån till potentiella lekområden. Alléerna och trädraderna bildar viktiga rutter för fladdermössen och många fågelarter. På samma sätt fungerar också de nuvarande trädzonerna vid åstranden. De bör inte avverkas, utan stränderna bör vara trädbevuxna. Trädbeståndet kan emellertid gallras för att öppna vyn mot ån.

27 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 27 (28) 5. Konsekvenser för Svartåns Natura 2000-område (behovsprövning för Natura-värdering) Naturamotivering Svartåns Natura 2000-område (FI ) finns inom detaljplaneområdet. Motiveringen till att grunda Naturaområdet är framför allt förekomsten av flodpärlmusslan och tjockskaliga målarmusslan. Flodpärlmusslans förökning är i detta nu osäker, då dess larver parasiterar på laxfiskar och således är beroende av att det finns en laxfiskstam som förökar sig i älven. Svartån har tidigare varit den enda laxälven i Nyland, men den ursprungliga laxstammen försvann efter att dammbyggnaden vid Åminnefors kraftverk förnyades år Musslans möjligheter att föröka sig förutsätter bl.a. att det byggs fiskvägar och att lekplatser iståndsätts. Utöver det svaga laxfiskbeståndet torde också regleringen och vatten- och bottenkvaliteten vara faktorer som påverkar förökningen negativt. Musslorna är långlivade och stammen kan fortbestå trots att ingen förökning har skett på årtionden. Naturabedömning Enligt 65 i naturvårdslagen ska, om ett projekt eller en plan antingen i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som statsrådet föreslagit för nätverket Natura 2000 eller som redan införlivats i nätverket, för vars skydd området har införlivats eller avses bli införlivat i nätverket Natura 2000, den som genomför projektet eller gör upp planen på behörigt sätt bedöma dessa konsekvenser. Detsamma gäller ett sådant projekt eller en sådan plan utanför området som sannolikt har betydande skadliga verkningar som når området. Anpassning av byggande till Naturavärden Målet för planläggningen skall uppsättas så att byggandet i området inte försvagar åns skyddsvärden. Detta förverkligas genom att: - planen möjliggör byggandet av en fiskväg, - ingenting byggs i själva ån, - ingenting byggs på åstranden eller åbrinken, - stränderna inte grävs, terrasseras eller pålas, - vattenkvaliteten i ån inte märkbart försämras t.ex. på grund av dagvatten Behov av en Naturabedömning Om de ovannämnda villkoren uppfylls har planen sannolikt inga betydande konsekvenser på de naturvärden i området på grund av vilkas skydd området har upptagits i nätverket Natura En sådan egentlig Naturabedömning som avses i naturvårdslagen behövs sålunda inte.

28 Pohjan Ruukkiteollisuus Oy /Silvestris luontoselvitys oy: 28 (28) 6. Källor Blomqvist, R: suullinen tiedonanto koskien lepakoita. Ervasti, E: suullinen tiedonanto koskien lintuja, saukkoja ja sudenkorentoja. Hämet-Ahti, L., Suominen J., Ulvinen T. & Uotila P. (toim.) 1998: Retkeilykasvio, 4 p. - Luonnontieteellinen keskusmuseo, Kasvimuseo, Helsinki. 656 s. Rassi, P., Alanen, A., Kanerva, T. & Mannerkoski, I. (toim.) 2001: Suomen lajien uhanalaisuus Ympäristöministeriö & Suomen Ympäristökeskus, Helsinki. Raunio, A., Schulman, A. & Kontula, T. (toim.) 2008: Suomen luontotyyppien uhanalaisuus Osa 2: Luontotyyppien kuvaukset. Suomen 8/2008. Suomen ympäristökeskus. 572 s. Valovirta, I: suullinen tiedonanto koskien nilviäisiä. Valpola, T. 2001: Billnäsin ruukin ydinosan kulttuuriympäristöohjelma. Pohjan kunta, Pohjan Ruukkiteollisuus Oy, Uudenmaan liitto, MAarkkitehdit. 71 s. Ympäristöhallinto 2002: Tiivistelmä Natura-tietolomakkeesta (FI ). > Uusimaa > Luonnonsuojelu > Natura 2000 > Natura alueet > Pohjan Natura-alueet > Mustionjoki [luettu ]