Gripsholms backar - Mariefred

Transkript

1 ADOXA Naturvård org.nr F-skattsedel finns Skogshall Sköldinge Telefon: , Pg Biolog Janne Elmhag Hemsida: Gripsholms backar - Mariefred Naturvärdesinventering med fokus på insekter - våren och sommaren

2 Titelbladets foton: Blandskogen A med ung ek och grov tall i sydvästsluttning, stekelbock (NT) och tallticka (NT). Foto Janne Elmhag och Stanislav Snäll (stekelbock). Sammanfattning En naturvärdesinventering med visst fokus på skalbaggar och fjärilar genomfördes i området Gripsholms backar i Mariefred i Strängnäs kommun av Adoxa Naturvård på uppdrag av Strängnäs kommun. Området utgörs till stor del av Mariefreds golfbana där lågt naturvärde och visst naturvärde konstaterades. Den talldominerade skogen i nordost bedömdes hysa påtagligt naturvärde eftersom flera rödlistade arter och signalarter hittades där. Läderbagge eftersöktes under inventeringen men varken skalbaggen eller lämpliga värdträd med håligheter och mulm hittades i området. Inventeringsområdets unga och medelålders ekar kan dock på lång sikt bli lämpliga substrat för läderbagge och bör sparas, så lång det är möjligt, vid en eventuell exploatering. Inledning/bakgrund På uppdrag av Strängnäs kommun, Lisa Nilsson, har Adoxa Naturvård, Janne Elmhag i samarbete med entomologerna Stanislav Snäll och Håkan Elmqvist under sommaren 2015 genomfört en inventering av naturvärden med extra fokus på insekter i området Gripsholms backar Mariefred, i Strängnäs kommun. Avsikten har varit att värdera områdets naturvärden och i samband med det arbetet notera hotade, sällsynta eller på annat sätt intressanta arter. I inventeringsområdets närhet förekommer områden med mycket höga naturvärden Hammaren och Gripsholms hjorthage. I dessa uppträder en lång rad sällsynta, skyddsvärda och i många fall rödlistade organismer. De flesta är knutna till eklandskapet med grova, håliga och solexponerade ekar. För att på lång sikt försäkra sig om de skyddsvärda organismernas fortlevnad initierade Strängnäs kommun denna naturvärdesbedömning med frågeställningarna: Finns de skyddsvärda organismerna även i detaljplaneområdet Gripsholms backar? Vilken roll kan Gripsholms backar spela som spridningskorridor och födosökslokal? Inventeringens mål var att ge Strängnäs kommun bästa möjliga underlag för ett naturvårdsinriktat detaljplanarbete i Gripsholms backar. Fältarbetet genomfördes Metodik Enligt anbud sammanfattad nedan. Naturvärdesinventeringen inleddes med en genomgång av befintligt material om området i huvudsak databaser som artportalen, trädportalen, nyckelbiotopsinventeringen, fornlämningsregistret mm. Nya och historiska kartor studerades och en preliminär naturtypsindelning gjordes med hjälp av flyg- och satellitbilder. Inventeringsområdet besöktes i fält och den preliminära naturtypsindelningen justerades efter verkligheten. GPS-spår användes för att underlätta det efterkommande kartarbetet. 2

3 Viktiga strukturer och substrat noterades, exempelvis grova träd, torrträd, lågor mm. En artinventering genomfördes med fokus på signalarter och rödlistade arter eftersom dessa särskilt tydligt berättar något viktigt om den miljö de lever i. Insektsinventeringen inleds med att dispens från artskyddsförordningen söks hos länsstyrelsen för fällfångst och håvning eftersom fridlysta insektsarter och klokrypare är kända från närområdet. Insektsinventering alt I: Ett par fältbesök genomfördes där förutsättningarna för de viktiga insektsgrupperna skalbaggar och fjärilar undersöktes. Gnagspår, larver och fullbildade insekter eftersöktes och håvningar gjorde i hög örtvegetation och bland buskar. Arter samlades in eller artbestämdes i fält. Insektsinventering alt II: Den mer omfattande inventeringen som inkluderar nattinventering av fjärilar och fällfångst och genomfördes inte. En sådan inventering skulle innebära att fler arter upptäcks men vår bedömning är att det är mycket liten sannolikhet att rödlistade arter och sällsynta arter skulle tillkomma eftersom lämpliga substrat saknas eller förekommer mycket begränsat (t ex hålträd med mulm, död ved, artrik flora). Naturvärdesbedömningen bygger på biologisk mångfald utgår från Svensk standard SS , 2014 som innefattar bedömningar i fem klasser med både arter och biotopernas egenskaper som grund: 1. Högsta naturvärde 2. Högt naturvärde 3. Påtagligt naturvärde 4. Visst naturvärde 5. Lågt naturvärde Beskrivning Inventeringsområdet utgörs till största delen av den östra delen av Gripsholms golfbana men i nordost utbreder sig också en skogsklädd höjd med bitvis blockiga moränslänter. En grusväg löper som en gräns mellan golfbana och skog. Längs vägen står några medelålders ekar med vidkronigt växtsätt. Även längs en del av inventeringsområdets västgräns löper en grusväg mellan golfbana och skogsklädd höjd i söder. Den blandskogsklädda höjden i öster ( A i kartan bilaga 1) sluttar ner mot grusvägen och karakteriseras av ett stort antal grova tallar (>200 cm i omkrets). Flera av dem är angripna av den rödlistade signalarten tallticka. Vrilar och uthackade bohål förekommer också hos tallarna. Även om tall dominerar går det att hitta ganska många andra trädarter i området ek, fågelbär, lind, vårtbjörk och nära vägen i nordväst växer ett område med asp varav några är tämligen grova. I buskskiktet märks nypon, rönn, brakved, aspsly och i diket mot golfbanan växer gråvide och sälg. 3

4 Kärlväxtfloran karaktäriseras i skogsområdet av blåbär, kruståtel, ängskovall och här och var även örnbräken. Vid ett liten surdrag (punkt 4 på kartan) växer hävdgynnade fukt- och friskängsarter på några kvadratmeter rödven, blekstarr, hirsstarr och darrgräs t ex. Rikast flora uppträder dock i vägkanten där många hävdgynnade gräs och örter trivs i avsaknad av betesmark och slåtteräng. Här växer ärenpris, käringtand, vårbrodd, backlök, gökärt, revfingerört och liten blåklocka. Golfbanan som utgör den största arealen av inventeringsområdet hyser begränsade naturvärden. Gödslad och välklippt gräsmatta med några få insådda gräsarter ger inte mycket utrymme för biologisk mångfald fairway och i ännu högre grad greener är artfattiga miljöer med lågt naturvärde. I den angränsande och mindre ansade ruffen ökar naturvärdet bland annat eftersom flera vilda örter tillåts blomma här t ex gulvial, käringtand, åkertistel, småborre, skogsklöver och många fler. Trots att arterna är tämligen triviala och påverkan av gödselmedel är stor så lockar florans relativa artrikedom områdets humlor och fjärilar. Det är i här i ruffen och viss mån i vägkantsfloran som man kan få se arter som t ex citronfjäril, amiral, ängsvitvinge och vår allra vanligaste dagfjäril luktgräsfjärilen. Även några humlearter noterades under inventeringen Ljus jordhumla, mörk jordhumla, jordsnylthumla och åkersnylthumla. I nordväst, strax utanför inventeringsområdet finns liten damm (ett vattenhinder som hör till golfbanan) omgärdad av vass och andra våtmarksväxter. Läderbagge I inventeringsuppdraget ingick även att specifikt söka efter läderbagge och miljöer som kan förväntas vara lämpliga för arten. Läderbagge är en sällan sedd skalbagge som är starkt knuten till gamla grova lövträd i solexponerad miljö. Skalbaggens larv utvecklas under trefyra år i den mulm som bildas i mycket gamla träd och består av gnagmjöl, svampmycel, spillning från småkryp och fladdermöss mm. I Sörmland har den huvudsakligen hittats i grov ek. Läderbaggen är rödlistad i nästan alla länder i Europa och är klassad som sårbar enligt IUCNs globala rödlista. Arten har fått högsta prioritet enligt EUs habitatdirektiv och skall därför skyddas. Arten listas också i Bernkonventionen. År 2000 tog Naturvårdsverket fram ett nationellt åtgärdsprogram för läderbagge. Sedan dess är Läderbaggen nationellt fridlyst och föremål för ett omfattande skyddsarbete genom projektet Bevarandet av läderbaggen och dess habitat i Sverige. Naturvårdens fokus på läderbagge de senaste ca 15 åren har gjort den till en symbolart för de öppna ekmiljöerna - finns läderbagge i ett område är det sannolikt att andra sällsynta skallbaggar och andra organismer med likartade krav på sin livsmiljö också kan hittas på platsen. Läderbagge finns i de närbelägna lokalerna Hjorthagen och Hammaren. Skälen är alltså många till att läderbaggen eftersöktes även i området Gripsholms backar. I inventeringsområdet hittades dock inga lämpliga värdträd för läderbagge. Verkliga trädjättar med en omkrets över fem meter och stor mulmbildning som läderbaggen föredrar saknas i området. Inte heller yngre träd i klenare dimensioner med håligheter och mulmbildning påträffades. 4

5 Naturvärdesbedömning (Bokstäverna hänvisar till karta bilaga1) A. Talldominerad skog + ekar och vägren. Påtagligt naturvärde Flera naturvärdesträd grova tallar med hål eller tallticka. Signalarter tallticka, lind, myskbock Rödlistade arter tallticka, ekticka, stekelbock Området utgör en del av ett större sammanhängande talldominerat område. Ekar med vidkronigt, solitärt, växtsätt och potential som framtida naturvärdesträd. Relativt artrika vägkanter med inslag av hävdgynnad flora. B. Golfbana greener, fairway och driving range Lågt naturvärde Lågt artantal Gödslad gräsmark Låg grad av naturlighet B. Golfbana ruff Visst naturvärde Viss artrikedom gräs och örter Vanliga dagfjärilar Vanliga humlor Diskussion/Slutsatser Områdets högsta naturvärden är knutna till de gamla och grova tallarna med en talrik förekomst av tallticka i delområde A. Här gjordes också fynden av ekticka, myskbock och stekelbock. Fynden antyder begynnande höga naturvärden i en åldrande blandskog med ökande inslag av död ved och artrikedom. Ju fler gamla och grova träd med tickor som kan sparas v id en eventuell exploatering desto bättre. Även död ved i olika nedbrytningsstadier bör sparas och avverkade stockar kan läggas i högar eller faunadepåer för att gynna vedlevande insekter m fl organismer. Beträffande fjärilar och humlor så hittades ganska få och endast vanliga arter i området vilka visserligen bidrar till den biologiska mångfalden men inte ger grund för någon högre naturvärdesklassificering. Det stora inslaget av ärtväxter som käringtand och gulvial kan dock vara lockande för några av våra rödlistade bastardsvärmare och en kokong hittades också troligen av sexfläckig bastardsvärmare (NT) men artbestämningen är inte helt säker. Inga spår av läderbagge hittades och inte heller finns det några lämpliga värdträd för arten i inventeringsområdet men delområde A har möjligheter att utveckla mycket höga naturvärden på sikt när t ex dess ekar har vuxit sig stora och utvecklat håligheter med mulm och när de har fått döda och döende grenar och stampartier. Omkring 200 rödlistade skalbaggsarter lever eller utvecklas i gamla ihåliga ekar. Skalbaggar och andra organismer som lever på gamla ekar tillhör den mest hotade gruppen av djur i Sverige och även i övriga Europa. Bland de viktigaste åtgärderna för att bevara eklevande organismer är att fylla luckor i ekbeståndets kontinuitet. Bevarandet och skötsel av medelålders ekar i delområde 5

6 A kan ses som en viktig pusselbit i detta. Vid en eventuell exploatering kan följaktligen sparandet av medelålders ekar ge en stor naturvårdsnytta i framtiden. Gripsholms backar kan då erbjuda spridningsmöjligheter för flera av de skyddsvärda och ekbundna organismerna i de närbelägna lokalerna Hjorthagen och Hammaren. Även träd som sälg, asp och björk är viktiga för många insekter. I synnerhet sälg bör sparas så långt det är möjligt vid en eventuell exploatering. Sälgens roll som tidig pollen- och nektarkälla för bin och inte minst för övervintrande humledrottningar är välkänd. Det är också viktigt att vilda växter som till exempel, käringtand, gulvial och åkertistel får en naturlig plats i närmiljön genom växterna gynnas bin och humlor som i förlängningen också gynnar pollineringen av bärande buskar och träd i de framtida trädgårdarna. Många insatser som gynnar den biologiska mångfalden kan även göras inom golfklubbens verksamhet. Dammar och ruff bidrar redan idag till biologisk mångfald men genom reglerad gödsling, insådd, plantering mm kan betydligt mer artrika miljöer skapas. Golfbanan kan därmed bli värdefull även ur ett naturvårdsperspektiv. Den damm som gränsar till inventeringsområdet i nordväst utgör, så länge den är fri från fisk, en utmärkt miljö för groddjur som vattensalamandrar under parnings- och yngelperioden. Även lämplig landmiljö finns för vattensalamandrar i närheten. Några salamandrar noterades dock inte under inventeringen. Artförteckning Nedan redovisas ett urval arter som genom sina miljökrav signalerar höga naturvärden eller är intressanta på annat sätt i området Gripsholms backar. De här arterna har tillsammans bidragit till naturvärdesbedömningen. Kärlväxter Ask (VU) Ett högvuxet ädellövträd som 2010 togs upp i den nya rödlistan på grund av aggressiva angrepp av en svampsjukdom, askskottsjukan, som angriper både unga och gamla träd och därmed hotar att allvarligt reducera det svenska beståndet. I inventeringsområdet växer endast några unga skott vid bebyggelsen söder om tallskogen. Delområde A. Lind (S) Linden är värmeälskande och lever i inlandet ofta en undanskymd tillvaro vid sydvända bergskanter men vid Mälaren tar den ibland mer plats. Endast en medelålders lind påträffades i inventeringsområdet tillsamman med de grövsta tallarna i tallskogen södra del i delområde A. Svampar Tallticka (NT) (S) Rödlistad signalart som angriper tallar äldre än 150 år. I området Gripsholms backar förekommer den på flera gamla träd spridda i delområde A. Arten förekommer även utanför 6

7 inventeringsområdet i fortsättning på tallskogen i norr och på en av de skogsklädda åkerholmarna i golfbanan. Ekticka (VU) Rödlistad ticka som i Sverige växer på stammar och ibland även grenar av gamla ekar. Den hovformade fruktkroppen kan bli mycket gammal (>70 år) och är genom sin form och sitt växtsätt relativt lätt att känna igen. Funnen vid basen på en förvånansvärt klenvuxen ek i skogsområdets södra del intill grusvägen i delområde A. Insekter Stekelbock (NT, S) Myskbock (S) Stekelbocken är sällsynt och lokalt förekommande. Larverna gnager gångar i lätt vitrötade lövträd av grövre dimensioner. Den har minskat i antal kontinuerligt i hela sitt utbredningsområde. Under inventeringen noterades flera2-3 år gamla flyghål i död sälg- och björkved i delområde A. Signalart. Vackert grönskimrande skalbagge vars larver lever huvudsakligen i sälg. Spår efter arten funna i sälg i delområde A. Fåglar Gulsparv (VU) Sånglärka (NT) Gulsparv är en art som minskat i antal under lång tid sannolikt beroende på ändrade produktionsmetoder inom jordbruket. Enligt Artportalen har den noterats i tallskogen södra del invid bebyggelsen. Arten togs upp på den nationella rödlistan Även sånglärka är starkt knuten till odlingslandskapet och har under lång tid haft det svårt med den effektivisering och storskaliga drift som har kännetecknat jordbruket de senaste decennierna. Sånglärka har enligt Artportalen noterats från tallskogen nära bebyggelsen i söder. Bilagor: 1. Karta 2. Skalbaggsinventering 7

8 Referenser: Den nya nordiska floran, Mossberg, Stenberg, Wahlström & Widstrand, 2003 Sörmlands flora, Rydberg, Wanntorp, Botaniska sällskapet i Stockholm, Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog, Nitare m fl, Skogsstyrelsens förlag, (Lantmäteriets historiska kartor), Häradskartan ca 1900, Ekonomiska kartan ca Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventeringen. År Gärdenfors, U. ed. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Rödlistade arter i Sverige, Svensk standard SS :2014, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Swedish Standards Institute Ehnström B, Axelsson R, Insektsgnag i bark och ved, SLU Artdatabanken Snäll S, Inventering av skalbaggar i området Gripsholms Backar, Mariefred, Strängnäs kommun, Södermanlands län Elmqvist H, muntlig och skriftlig information om fjärilar och humlor

9 Bilaga 1 Inventeringsområdets avgränsning, naturvärdesobjekt och värdeelement Teckenförklaring Delområden A - B (naturvärdesobjekt) Hotspots (Flera värdeelement och/eller signalarter samlade på en begränsad yta) Värdeelement (Naturvårdsarter, grova träd, träd med mulm, lodytor mm) Grön linje = Inventeringsområdets avgränsning Orange linje = Delområden (naturvärdesobjekt)

10 Bilaga 1 1. Tall med tallticka och ett medelålders exemplar av signalarten lind 2. Tall med tallticka 3. Tall med tallticka 4. Källa eller surdrag (uttorkat vid inventeringstillfället) 5. Solitär ek som behöver stamkvistas 6. Område m solitära ekar o flerstammig sälg o hävdgynnad flora. 7. Ekticka på smal ek < 50 cm i omkrets 8. Tall med tallticka 9. Tall med tallticka 10. Damm (vattenhål) potentiell lokal för vattensalamandrar och andra groddjur 11. Askskott, gulsparv och sånglärka 12. Spår av stekelbock i död sälg- och björkved 13. Spår av signalarten myskbock i död sälgved

11 Bilaga 2 Inventering av skalbaggar i området Gripsholms Backar, Mariefred (Strängnäs kommun, Södermanlands län) 2015 Inventeringsrapport Stanislav Snäll 1 (6)

12 Bilaga 2 Titel: Inventering av skalbaggar i området Gripsholms Backar, Mariefred (Strängnäs kommun, Södermanlands län) 2015 Inventeringsrapport Författare: Stanislav Snäll Kärrhöksvägen Tumba stanislavsnaell@yahoo.se Tel Uppdragsgivare: Janne Elmhag Adoxa Naturvård Skogshall Sköldinge adoxa.elmhag@one.se Tel , (6)

13 Bilaga 2 Inledning På uppdrag av Adoxa Naturvård, Janne Elmhag har jag under sommaren 2015 genomfört en endagsinventering av skalbaggar (Coleoptera) i området Gripsholms Backar, Mariefred i Strängnäs kommun. Avsikten med inventeringen var att undersöka ett område som omfattas av planer på exploatering. Det aktuella området omfattar en mindre del av en blandskog delvis av lundartad karaktär belägen på västra sidan av en kulle intill golfbana, närgränsande delar av golfbana och en smal remsa av golfbana i sydöst med ett vattendike. Tonvikten vid undersökningen av området lades på att söka efter substrat och biotoper för rödlistade och i första hand vedlevande skalbaggar och att göra en bedömning av vilka rödlistade och sällsynta arter som eventuellt skulle kunna finnas i området. Sammanfattning Under inventeringen hittades spår (flyghål) av en rödlistad art; Stekelbock (Necydalis major) rödlistkategori NT. Andra skalbaggar eller spår efter skalbaggar som hittades var Myskbock (Aromia moschata). Större aspvedbock (Saperda carcharias), en trägnagare (Xestobium rufovillosum), Olivgrön guldbagge (Protaetia cuprea) och en rad andra vanliga arter. Man kan säga att det idag i området troligen inte finns sådana sällsynta arter som Läderbagge, Mulmknäppare eller andra sällsynta arter, som skulle kunna visa på att området nu skulle ha ett mycket högt naturvärde. Men förekomsten av ekar som idag är unga och friska träd med en stamdiameter på omkring cm är mycket viktig för framtiden. Dessa ekar kommer i framtiden att utveckla håligheter och mikrobiotoper som blir viktiga för vedlevande insekter på ek. Områdesbeskrivning Det inventerade området sträcker sig som en smal remsa som omfattar sydvästra delen av en skogbevuxen kulle mellan Klaralund och Skogsborg strax väster om Mariefred och intilliggande smal remsa av golfbana fram till väg 223. På kullen växer blandskog med yngre ekar, aspar, sälgar, enstaka björkar och tallar. Golfbaneområdet är sterilt med klippta gräsmattor. Längst ner i söder mot väg 223 sträcker sig ett vattendike med lite vass och kaveldun. 3 (6)

14 Bilaga 2 4 (6)

15 Bilaga 2 Inventeringsmetoder Ett inventeringsbesök gjordes i området den 23:e juni Hela området genomsöktes på eventuella substrat som kunde vara lämpliga utvecklingsbiotoper för rödlistade arter. Största uppmärksamhet riktades till en skogsbevuxen kulle där man letade efter rödlistade skalbaggar och spår efter dessa i form av flyghål och larvgnag. Besökstillfället valdes under den perioden då aktuella insekter är mest aktiva och med hänsyn till lämpligt väder (en varm solig dag i slutet av juni). Slaghåvning, bankning och visuell undersökning tillämpades. Imagos, larver eller dess gnagspår eftersöktes på både stående träd eller fallna grenar och vedbitar. Även trädsvampar och tickor undersöktes. Resultat Påträffade rödlistade arter (NT Nära hotad): Necydalis major, Stekelbock, (NT) Andra påträffade skalbbagsarter: Carabus hortensis, Trädgårdslöpare Pterostichus niger, Stor svartlöpare Amara familiaris, Rödbent kornlöpare Chrysanthia viridissima, Grön blombagge Geotrupes stercorosus, Skogsturdyvel Saperda carcharias, Större aspvedbock Aromia moschata, Myskbock Spondylis buprestoides, Bitbock Arhopalus rusticus, Brun barkbock Anthaxia quadripunctata, Fyrprickig praktbagge Stenurella melanura, Ängsblombock Protaetia cuprea, Olivgrön guldbagge Cetonia aurata, Gräsgrön guldbagge Trichius fasciatus, Humlebagge Xestobium rufovillosum, Skäckig trägnagare Ernobius abietis, en trägnagare Apion frumentarium, en spetsvivel Otiorhynchus raucus, en vivel Hylobius abietis, Vanlig snytbagge Gonioctena viminalis, en bladbagge 5 (6)

16 Bilaga 2 Phratora vitellinae, en bladbagge Endast en rödlistad art påträffades Stekelbocken Necydalis major, flera 2 till 3 år gamla flyghål efter Stekelbocken hittades i sälg och asp. Alla övriga påträffade arter är mer eller mindre allmänna. Dock finns det bland de flera arter som är färggranna, stora och drar till sig uppmärksamhet som Myskbocken Aromia moschata, båda guldbaggarna Protaetia cuprea och Cetonia aurata, Humlebagge Trichius fasciatus eller Större aspvedbock Saperda carcharias. Slutsats Även om man bara hittade spår efter en rödlistad art Stekelbocken Necydalis major, så har skogspartiet på kullen värde som en framtidslokal när dess ekar har vuxit sig stora och utvecklat håligheter, eller har en del döda och döende grenar och stampartier. Omkring 200 rödlistade skalbaggsarter lever eller utvecklas i gamla ihåliga ekar. Skalbaggar och andra organismer levande på gamla ekar tillhör den mest hotade gruppen av djur i Sverige och även i övriga Europa. Bland de viktigaste åtgärderna är att se till att fylla i luckor i ekbeståndets kontinuitet. Bevarandet och skötsel av ekar i området kan ses som en viktig pusselbit i detta. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag för bevarande av biologisk mångfald med namnet Ett rikt växt- och djurliv (2003). Miljömålet slår bland annat fast att antalet hotade arter ska minska med 30% till 2015 jämfört med år (6)