Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 SKÖTSELPLAN 1 (14) BILAGA 4 Skötselplan för naturreservatet Åsbygget i Laholms kommun 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet är att bevara och utveckla naturvärdena i ett sammanhängande skogs- och myrområde av löv- och blandskogar med låg påverkan av skogsbruk. Syftet är också att bevara och förstärka skogens karaktär av gammal gles utmarksskog med gläntor och inslag av öppna odlingstegar. Särskilt viktigt att värna är gamla eller senvuxna ädellövträd, gamla eller grova tallar, grov död ved i både skuggiga och solexponerade miljöer, naturlig hydrologi samt sällsynta och hänsynskrävande arter. I syftet ingår även att skapa möjligheter för arter att sprida sig mellan reservat och andra nyckelbiotoper i trakten. Naturreservatet ska på så sätt bidra till att gynnsam bevarandestatus kan uppnås i den biogeografiska regionen för de arter som ingår i EU:s nätverk av Natura 2000-områden. Inom ramen för ovanstående syfte ska reservatet även stödja allmänhetens möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Besökare ska kunna se, uppleva och lära från områdets typiska livsmiljöer, arter och historia. Syftet ska uppnås genom att: nyckelbiotoper och äldre lövträd skyddas från sådana ingrepp eller störningar som kan äventyra deras fortbestånd som livsrum för hotade arter, områdets löv- och blandskogar till stora delar utvecklas genom naturlig dynamik så att mängden död ved och inslaget av gamla lövträd kan öka, skogsbete bedrivs i betesgynnade skogar och på befintliga betesmarker, ljushuggning sker kring gamla ekar och för att skapa gläntor i skogsbetet, planterade granskogar avvecklas och omförs till betesmark, ljunghed eller löv- och blandskog, inkommande gran röjs bort kontinuerligt, områdets naturliga hydrologi bevaras opåverkad eller återställs i tidigare naturligt skick, nya kunskaper om hotade och hänsynskrävande arter och naturtyper, inom ramen för syftet och föreskrifterna med reservatet, ska beaktas i den löpande skötseln av reservatet. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 Halland@lansstyrelsen.se

18 (14) 2. Beskrivning 2.1. Markslag och naturtyper Naturtyper (KNAS)*: Tallskog 3,6 ha Granskog 14,2 ha Barrblandskog 6,6 ha Lövblandad barrskog 10,0 ha Ädellövskog 43,6 ha Triviallövskog med ädellövinslag 2,5 ha Barrsumpskog 10,7 ha Myr 24,7 ha Övrig öppen mark 4,3 ha * Naturvårdsverket Kontinuerlig naturtypskartering av skyddade områden Historisk och nuvarande markanvändning Hallands bok- och ekskogar var tidigt utsatta för ett hårt exploateringstryck. Kiettel Classons (Felterus) berömda Hallandskarta från 1652 visar att stora delar av Veinge sockens skogsbygd var skoglösa, t ex Mästockabygden väster om reservatet samt trakten norr om Åsbygget (nuvarande Mästocka skjutfält). Däremot ingick Åsbygget i ett sammanhängande större skogsområde som på Felterus karta betecknas som bokeskough och som söderut sträckte sig längs länsgränsen nästan ända ned till Lagan. Under de följande seklerna skärptes trycket på skogen ytterligare i takt med befolkningstillväxt, ökat skogsbete och huggningar för vedbrand, pottaska, tunnstäver med mera. Ljungryorna bredde ut sig alltmer och redan i början av 1700-talet hade det stora bokskogsområdet splittrats upp i mindre delområden (Malmström 1939). Vid Åsbygget och Jonsnahult hade skogen isolerats till små bynära skogar eller trädbevuxna öar kringrända av större ljunghedar i alla väderstreck. Hur dessa små byskogar såg ut vet vi inte men vi kan på goda grunder anta att de var hårt nyttjade av både folk och fä och därför också glesa och ljusöppna. Hallands Landsbeskrivning från 1729 ger oss en viss vägledning i beskrivningen av Jonsenahult med Åhsbygget. Beskrivningen ger en vink om att utkomsten från byns inägor var mager men också att ängarna var trädbevuxna: Åckeren består af Öhr sandig och steenig med någon muliord kan eij förbättras på något sätt, gifwer i medellmåttig äring 1 och i god äring 2 korn. Ängen med Eek, Bok och något halle (hassel?) med Rönne af liung, måsar och gräswal ibl Steen,

19 (14) beläget wid hemmanet, tarfwar eij röd el dijkning. Hemmanet medellmåttigt till åcker och Eng. Den korta beskrivningen av byns utmarker bekräftar att man hade tillgång på skogsbete och ollonskogar: Wtmarck och måsar och gräswall stenigt i Eke och Bökeskogen samfelt Joensenahult och Åhsbygget med Bållalt i sochnen alt beläget wid gårdarne. 2ne Swalte qwarnr Bäcker uti ängierne af ringa nytta inga andra härligheter. Laga skifte genomfördes 1880 över kronoskattehemmanet Jonsnahult med Åsbygget. Handlingarna visar att större delen av reservatet var att betrakta som utmark. Inägomarken fanns i reservatets norra del där små åkertegar omväxlade med ängsmark. Utmarken var gemensam med Jonsnahult och Bållalt. Denna stora utmark var till allra största delen trädlös eller trädfattig ljunghed men enligt Malmström (1939) var utmarken närmast söder om Åsbygget skogbevuxen. Troligtvis var det frågan om en gles och hårt betad skog med ek, bok, björk och tall. Granen hade ännu inte nått dessa trakter men utpostlokaler fanns vid förra sekelskiftet inte långt borta (Hesselman och Schotte 1906). Mycket stora delar av utmarken var inrösningsjord och brukades som ängsmark, framför allt i form av sidvallsängar på fuktig mark, kärr och mossar. Det är oklart hur mycket träd som fanns på utmarkens fastmarker men namn i lagaskifteshandlingarna som Åsbyggets hult och Södra Åsbyggets hult tyder på förekomst av skog eller trädklädd mark, medan den vanliga benämningen backe kan tyda på motsatsen. Hur många träd som tilläts växa upp till högskog är också oklart. Sannolikt har det vid sidan om höslåtter bedrivits både lövtäkt och klenvirkestäkt i ängar och på betesbackar och den glesa trädvegetationen kan åtminstone delvis ha varit hårt tuktad till bland annat surskog (i våtmarken), ekekratt och hässlen. På den gamla utmarken växer idag reservatets äldsta skog (ek och tall). En annan utmarksrest finns i reservatets nordvästra hörn (idag bokskog). De små byskogarna kring Åsbygget och Jonsnahult fanns kvar under hela 1800-talet som små gröna oaser i det väldiga öppna landskapet av ljunghedar och myr. Efterhand lättade exploateringstrycket, kanske som en följd av att antalet betesdjur minskade på utmarken efter skiftena. Så småningom minskade också landsbygdsbefolkningen kraftigt genom emigration och utflyttning från torp och gårdar. Hur länge ängarna hävdades är oklart. Men under 1900-talet har ängsmarken efterhand vuxit igen. Häradskartan från 1920-talet visar att alla fastmarker i reservatet har lövskogsbeteckning medan våtmarkerna saknar trädsymboler och flertalet kärr och dråg i de västra och södra delarna är markerade som sidvallsäng. Häradskartan visar också att en viss uppodling skett sen laga skiftet, främst genom mossodling. Troligtvis har det parallellt med odling (och viss slåtter) bedrivits ett skogsbete långt in på 1900-talet, men detta senare skogsbete har varit extensivt och har tillåtit en betydande igenväxning. På Jonsnahult 1:28 har nötbete förekommit ända in på det nya millenniet.

20 (14) 2.3. Naturförhållanden Åsbygget är beläget i det sydsvenska höglandets randzon mot väster, ca 9 km fågelvägen från kustslätten. Topografin i reservatet och i det omgivande landskapet kan beskrivas som flackt till småkulligt kuperat. Höjdnivåerna inom reservatet varierar mellan 130 och 160 meter över havet med högsta punkten uppe på åsen i den nordöstra delen närmast byns gamla inägor. Naturen är starkt präglad av den för sydsvenska förhållanden mycket höga nederbörden, mer än 1200 mm årligen. Trakten är mycket rik på våtmarker, landskapet i och kring reservatet utgör en storskalig mosaik av myr och skog. Den äldsta skogen återfinns i söder på Jonsnahult 1:7. Här finns gammal ek- och bokskog med varierande innehåll av gammal tall, äldre gran och björk, vidare ett bestånd av ca 160-årig tallskog med ett antal grova tallar med välutvecklade och grovgreniga kronor. De allra äldsta tallarna (mer än 200 år) växer dock i torvmark och laggkärr och är lågvuxna och klena. Skogarna har ännu en kvardröjande karaktär av betad utmarksskog, ganska gles och luckig med bärris och tynande enbuskar. Oftast är dock inslaget av yngre gran stort framför allt på fuktig mark och i myrkanterna. I det sydvästra hörnet finns också ett drygt 100-årigt blandbestånd med grovvuxen risgran tillsammans med tall, asp, björk och bok. En stor andel av granarna föll under stormen Gudrun 2005 och ligger nu som väldiga vindfällen. I de mellersta och norra delarna av reservatet är skogen yngre, mestadels bestående av ca 100-årig ädellövskog med ek, bok och björk. Här och var finns inslag av asp. Längst uppe i norr är boken det dominerande trädslaget. I fuktiga miljöer dominerar tall och gran. Även dessa yngre skogar är överlag orörda och under längre tid opåverkade av huggningar. Öppen myr, tallmosse och tallsumpskog återfinns i mosaik med de skogbevuxna fastmarkerna. Våtmarkerna avvattnas genom flera bäckdråg söderut till Norrängsbäcken, som är ett biflöde till Killebergsån vilken i sin tur hör till Krokåns avrinningsområde. Våtmarkerna i norr och väster hör till ett myrkomplex som genomkorsas av landsvägen och som även i övrigt är sargat av dikning. Även det svagt välvda mossestråket i söder är skadat av bilväg men är annars med sina avvattningsdråg mindre stört av dikningar. Några gamla åkertegar i norr och väster har hävdats och hållits öppna intill nutid. Några större granplanteringar finns också Beskrivning av bevarandevärden Biologiska värden De gamla ekskogarna i söder och några mindre bokdominerade bestånd norröver har klassificerats som nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. Här påträffas den äldsta ädellövskogen med såväl större och grövre som klenstammiga senvuxna träd. Lång tid av låg påverkan har också bidragit till bitvis riklig förekomst av grov död ved i form av

21 (14) döda och försvagade träd, lågor och högstubbar. Till de gamla och ännu levande ek- och bokträden är knuten en mycket intressant och artrik lav- och mossflora. 7 rödlistade arter har påträffats: Bokkantlav Lecanora glabrata, lunglav Lobaria pulmonaria, bokvårtlav Pyrenula nitida, liten blekspik Sclerophora peronella, stor knopplav Biatora sphaeroides, bokfjädermossa Neckera pumila och atlantärgmossa Zygodon conoideus. Dessutom tillkommer en rad signalarter och regionalt intressanta arter. Bland fåglar förekommer nötkråka Nucifraga caryocatactes, likaså rödlistad. Även tallskogen är värdefull med mycket gamla tallar i myrkanter och på myrholmar samt med grovkronig gammeltall på fastmark. Likaså är inslaget av gamla och grova aspar av stort värde inte minst för fågelliv och vedlevande insekter. Till reservatets värdekärnor hör också övrig ädellövskog med ek, bok, och björk. En lista över rödlistade och regionalt intressanta arter återfinns i bilaga 5. Kulturhistoriska värden Åsbygget är ett exempel på de gamla utmarksskogar som fortfarande har kvar en viss prägel av det tidigare skogsbetet. Landskapsbild och Friluftsliv Reservatet är för närvarande knappast välbesökt, vilket nog främst beror på att området ännu är okänt för den breda allmänheten. Med hjälp av vägvisning och anläggning av parkeringsplats och strövstig blir reservatet lättare tillgängligt för den bilburne besökaren. Genom information på platsen kan dessutom förståelsen öka för skydd och bevarande av äldre löv- och blandskogar. Prioriterade bevarandevärden Bevarandet av kärnområdena med gammal artrik lövskog och blandskog har högsta prioritet.

22 (14) 2.5. Referenser Andersson, L. och Löfgren, R Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Naturvårdsverket. Rapport Artdatabanken och Naturvårdsverket 2010, Bengtsson, S Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 1. Laholms kommun. Information från Länsstyrelsen. Remissutgåva. Forslund, M. och Rundlöf, S Inventering av våtmarker i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län, meddelande 1985:1. Generalstabskartan. Hallands Landsbeskrivning Laholms fögderi. Hesselman, H. och Schotte, G. 1906: Granen vid sin sydvästgräns. Meddelande från Statens Skogsförsöksanstalt 3. Häradsekonomiska kartan över Halland från 1920-talet. Lantmäterimyndighetens arkiv: Laga skifte 1880 över kronohemmanet Jonsnahult med Åsbygget. Akt nr 13-KNÄ-99. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län. Meddelande 2007:5. Länsstyrelsens artdatabas. Malmström, C Hallands skogar under de senaste 300 åren. Meddelande från Statens skogsförsöksanstalt 31. Naturvårdsverket Natura Art- och naturtypsvisa vägledningar. Skogar 2. Vägledning till länsstyrelserna, uppdaterad Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för bevarande av sex hotade bokskogsarter. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Nationell strategi för formellt skydd av skog. Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Opublicerat material.

23 (14) 3. Indelning i skötselområden Reservatet är indelat i 8 skötselområden redovisade på skötselkarta, bilaga 4B-C. 4. Mål och föreskrifter för skötselområden 4.1. Generella riktlinjer Reservatet ska skötas enligt de principer som anges i syftet med reservatet. Några skötselprinciper av övergripande betydelse kommenteras nedan. Åtgärdsprogram för hotade arter Ett åtgärdsprogram har upprättats för sex av bokskogarnas mest hotade arter (Naturvårdsverket 2006). Arterna är röd ögonknäppare, rombjätteknäppare, gropig blombagge, bokblombock, igelkottstaggsvamp och bokporlav. Ingen av arterna har påträffats i reservatet, men alla sex arter utom igelkottstaggsvamp förekommer sällsynt i andra halländska bokskogar. Förutsättningarna kan därför vara goda åtminstone på sikt eftersom lämpliga habitat finns eller håller på att utvecklas. Skogs- och hagmarksbeten Betet ska sätta sin prägel på skog och öppen mark och gynna hagmarkernas och de äldre utmarkernas växt- och djurliv (betesgynnade, konkurrenssvaga, ljus- och värmekrävande arter). Det är dock viktigt att betestrycket hålls på en ganska låg nivå: Blomväxter ska kunna sätta frö och samtidigt vara värdväxter för insekter som hinner fullborda sin reproduktion. Återväxt av ek och andra lövträd ska också kunna ske bland annat i skydd av buskvegetationen. Betestrycket bör variera i både tid och rum: Sena betespåsläpp bör tillämpas liksom helt betesfria år om så är möjligt. Betesbränning bör om möjligt också tillämpas. Odlingsmark, skottskog och topphuggning De biologiska värdena ska vara vägledande för skötseln av det gamla odlingslandskapet, syftet ska inte vara att efterlikna något historiskt skede av landskapsutvecklingen. Skottskogsskötsel i begränsad omfattning kan ske i bryn och gläntor av till exempel ung ek, hassel, björk och al. Stubbskotten skördas i intervaller ungefär vart 15:e år. Enstaka eller spridda lövträd kan topphuggas till exempel ung bok, björk, sälg eller planterad lind. Näringsrik matjord på gammal åkermark kan schaktas bort för att gynna konkurrenssvaga blomväxter på kväveflorans bekostnad. Veteranisering Veteraniseringens syfte är att påskynda utveckling av död ved och gynnsamma strukturer, samt att gynna uppkomsten av innanröta, röthål, savflöden och senvuxna träd. Veteranisering kan utföras i yngre medelålders och homogena lövbestånd men bör främst tillämpas som punktinsatser på lämpliga platser.

24 (14) Granavveckling Vid maskinell avverkning och vid utkörning ska skador på mark och vatten undvikas. Körning bör i möjligaste mån ske på tjälad mark. Kärrstråk, bäckar, sumpskog och andra blöta partier ska lämnas oskadade. Där körning över sådan våtmark trots allt inte kan undvikas ska körstråket förarbetas genom risning eller liknande åtgärd för att minimera skadorna. 4.2 Skötselområden Skötselområde 1 Röjning, luckhuggning, bete, bränning utmarksskog Avdelning 21-24, 34-40, 42-48, Areal 43,4 ha Beskrivning Löv- och blandskogar. Den gamla ek- och talldominerade skogen är bitvis ännu relativt gles och luckig med bärris och tynande enbuskar. Andra delar är betydligt tätare med ung och medelålders gran. Den pågående igenväxningen med gran hotar öppenheten och därmed ek, tall, enbuskar och bärris. Öppen myr och tallmosse finns på flera håll. Några större åkertegar och mossodlingar i nordväst har betats och hållits öppna intill nutid. Mål Skogsbete i gles och luckig skog med gamla träd av ek, tall, bok, björk, asp, rönn och med bärris och enbuskar. Skogen ska vara tämligen ljusöppen, inte minst kring de äldsta ekarna och tallarna, och det bör finnas såväl gläntor som slutna områden. Även större gläntor bör finnas här och var. Syftet är att gynna de gamla ekar och tallar som redan finns liksom att skapa framtida mulmekar, solexponerade solitära ekar, andra lövträd och tallar samt solexponerad död lövved. Det bör även finnas brandskadade och betesskadade träd, döda och döende träd, högstubbar och lågor. Ett antal större risgranar bör finnas kvar liksom enstaka arvtagare. Utmarkskaraktären bör om möjligt förstärkas genom lågintensiv betesbränning. Bränningen bör prioriteras till de bestånd som domineras av tall och ek. Det kan vara befogat att även bränna något mindre område med högre intensitet, med mer skador på träd och högre mortalitet. För detta ändamål bör väljas medelålders bestånd. I brynmiljöerna kring åkertegarna ska finnas blommande buskar (hagtorn, vildapel, nypon) samt inslag av skottskog i form av krattek, hassel och surskog samt av topphuggna lövträd.

25 (14) Åtgärder Bete med lämpligt djurslag. Graninslaget avverkas eller ringbarkas (ett antal större risgranar bör finnas kvar liksom enstaka arvtagare ). Röjning av gran över hela området. Försiktig plockhuggning, ringbarkning och röjning av ung-medelålders ek, bok och andra trädslag kring gamla trängda ekar och tallar med större kronor. Dito för att skapa öppna gläntor. Fällda stammar kvarlämnas på plats eller läggs upp i vedtravar, röjningsavfallet samlas i rishögar. Utglesningen ska ske successivt genom återkommande insatser. Lågintensiv betesbränning bör bedrivas på ytor som vandrar runt i skötselområdet. Bränningen får inte skada enskilda träd med rödlistade epifyter. Topphuggning av enstaka eller spridda lövträd, till exempel ung bok, björk, sälg eller planterad lind, i brynmiljöer kring åkertegarna. Inplantering av hagtorn i lämpliga bryn kring åkertegarna. Skottskogsskötsel av hassel, ung ek och surskog (björk, al) kan bedrivas i brynmiljöer kring åkertegarna. Återkommande röjning av gran. Skötselområde 2 Röjning blandskog Avdelning 49, 50 Areal 3,3 ha Beskrivning Gammal blandskog med gran, tall, bok, björk, asp, ek. Stormen Gudrun orsakade år 2005 en omfattande stormfällning av framför allt äldre grov gran. Alla vindfällen har kvarlämnats. En kraftig igenväxning med yngre och medelålders gran var ett påtagligt hot mot de värdefulla gamla lövträden. År 2011 genomfördes därför en gransanering av all gran med brösthöjdsdiameter upp till 40 cm. Mål Gammal orörd och flerskiktad blandskog med riklig förekomst av grov död ved. Sammansättning och struktur formas genom naturlig dynamik utan gran. De gamla och grova granarna ska finnas kvar men graninslaget fasas ut på lång sikt. Åtgärder Röjning av gran.

26 (14) Skötselområde 3 Granfri utveckling ädellövskog, sumpskog Avdelning 1-6, 8-11, Areal 17,4 ha Beskrivning Äldre ädellövskog med bok och ek. Blandskog med ek, björk, asp, gran och tall. Tallsumpskog och myr. Mål Gammal orörd och flerskiktad ädellövskog och blandskog med riklig förekomst av död ved. Sammansättning och struktur formas genom naturlig dynamik utan gran. Åtgärder Granbestånd och graninslag avverkas. Återkommande röjning av gran. Skötselområde 4 Granfri utveckling ädellövskog, blandskog, myr Avdelning 12-15, 25-27, 32, 33, 62 Areal 34,3 ha Beskrivning Medelålders cirka 100-årig ädellövskog av ek och bok i syd- och sydvästsluttning samt inslag av tallsumpskog och blandskog. Här finns även ett mindre bestånd av gammal bokskog. I norr finns små insprängda åkertegar i den gamla inägomarken. I söder finns ett större myrområde. Mål Gammal orörd och flerskiktad ädellövskog och blandskog med riklig förekomst av död ved. Sammansättning och struktur formas framför allt genom naturlig dynamik utan gran. Öppna slåttervallar. Öppen myr. Veteraniseringsåtgärder på ek och bok bör företas som ett komplement till naturskogens fria utveckling.

27 (14) Åtgärder Graninslaget avverkas eller ringbarkas. Röjning av gran över hela området. Plockhuggning, ringbarkning och röjning av ung-medelålders bok, ek och andra trädslag kring ett mindre antal trängda ekar av hagmarkstyp med stora kronor. Fällda stammar kvarlämnas på plats eller läggs upp i vedtravar, röjningsavfallet samlas i rishögar. Skottskogsskötsel av hassel och ung ek samt topphuggning av enstaka-spridda lövträd kan bedrivas i området kring åkertegarna. Veteranisering av lämpliga ek- och bokträd. Åkertegarna hävdas genom årlig slåtter. Återkommande röjning av gran. Skötselområde 5 Röjning, granavveckling ekskog, blandskog, tallskog, myr Avdelning 30, 31, Areal 11,0 ha Beskrivning Ekskog med inslag av bok och tall samt tallsumpskog, tallmosse och öppen myr. Ett mindre grandominerat blandbestånd invid vägen. Mål Gammal ljusöppen ekskog, tallmosse och öppen myr. Riklig förekomst av död ved. Åtgärder Allt graninslag avverkas. Återkommande röjning av gran. Ljushuggning och röjning kring trängda äldre ekar med stora kronor. Skötselområde 6 Avveckling, bränning grankultur Avdelning 29 Areal 1,7 ha

28 (14) Beskrivning En drygt 20-årig grankultur. Mål Ljunghed i sydexponerad sluttning norr om öppen mossmark. Åtgärder Granbeståndet kalavverkas. Granriset kvarlämnas vid hyggesbränning. Hyggesbränning alternativt gräsbränning vid senare tillfälle (granriset avlägsnas i så fall i samband med avverkningen). Återkommande bränning. Skötselområde 7 Avveckling, föryngring grankulturer Avdelning 7, 28, 41 Areal 0,6 ha Beskrivning Små grankulturer (mellan 0,1 och 0,2 ha). Bestånden är år. Mål Självföryngrade lövskogar eller blandskog med tall. Åtgärder: Granbestånden kalavverkas. Skötselområde 8 Avveckling, föryngring grankultur Avdelning 16 Areal 8,2 ha Beskrivning Ett större område med drygt 20-årig planterad gran.

29 (14) Mål Självföryngrad lövblandskog som omväxlar med små bestånd av planterad ek och lind. På kortare sikt: Ung relativt gles lövskog. På längre sikt: Flerskiktad lövskog med god förekomst av död ved. Skötseln av plant- och ungskog ska syfta till att skapa och vidmakthålla gynnsam trädslagsblandning samt gles och luckig struktur. Åtgärder: Granbeståndet kalavverkas i två etapper med början från öster. Viltstängsel sätts upp kring de ytor som ska planteras med ek och lind. Plantorna sätts glest och med variation för öppna ljungbackar och för självföryngring. I hägnen röjs björkuppslaget hårt. Sälg, asp, tall, rönn gynnas i nämnd ordning liksom eventuellt andra insådda lövplantor. Brunnar röjs kring planterad ek och lind. Hägnen avvecklas så snart som höjdutvecklingen är tillräcklig för ek och lind. Återkommande röjning av gran. 5. Friluftsliv och turism Syftet med friluftslivet i reservatet ska vara att bjuda på fina vandringar och naturupplevelser samt att förmedla information om reservatets naturvärden och områdets kulturhistoria. Reservatet är lätt tillgängligt från bilväg genom området. En parkeringsplats anläggs på lämplig plats på statens mark invid bilvägen genom reservatet. En informationsskylt tas fram och placeras vid parkeringsplatsen. En enkel rastplats med bord och bänkar kan också anläggas vid p-platsen. En strövstig markeras i terrängen. Strövstigen följer till större delen befintliga gamla markvägar i området. Passagen över mossen bör spångas. Anläggningarna för friluftslivet har markerats på karta bilaga 4:D. Parkeringsplatsens exakta läge ska närmare utredas. Mål Parkeringsplats i gott skick med plats för ca 5 personbilar ska finnas En väl underhållen och aktuell informationsskylt ska finnas vid p-platsen En tydligt markerad strövstig ska finnas Vid p-platsen bör finnas en rastplats med väl underhållna bord och bänkar

30 (14) 6. Tillsyn, dokumentation och uppföljning Naturvårdsverket tar för närvarande fram ett uppföljningsprogram som omfattar Natura 2000-områden och andra skyddade områden. Inventering och uppföljning kommer att ske utifrån detta program. Länsstyrelsen ansvarar för att regelbunden tillsyn av reservatet sker. 7. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Skötselområde Prioritet Finansiering Avveckling av graninslag Snarast 1, 3, 4, 5 1 Staten/vårdanslaget Plockhuggning, ringbarkning och röjning i löv- och blandskog Slutavverkning av granbestånd Plantering med ek och lind. Viltstängsel. Successivt, inom 10 år Inom 5-10 år I samband med granavveckling 1, 4, 5 1 Staten/vårdanslaget 6, 7, 8 1 Självfinansierande 8 2 Staten/vårdanslaget Bete Årligen 1 1 Staten/vårdanslaget Bränning Vid behov 1, 6 1 Staten/vårdanslaget Skottskogs- och topphuggning Vart 15:e år 1, 4 2 Staten/vårdanslaget Veteranisering Inom 10 år 4 2 Staten/vårdanslaget Röjning av gran Vid behov Alla 1 Staten/vårdanslaget P-plats, informationstavla, strövstig Inom 5 år 1 Staten/vårdanslaget

31 Skogstypskarta Naturreservat: Åsbygget Församling: Knäred Kommun: Laholm Län: Hallands län Upprättad år: 2012 Skötselplan: S Bengtsson N m Teckenförklaring Skogstyper Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandad barrskog Ädellövskog Trivial-ädellövskog Lövsumpskog Myr Övrig öppen mark

32 Skötselkarta 1 Naturreservat: Åsbygget Församling: Knäred Kommun: Laholm Län: Hallands län Upprättad år: 2012 Skötselplan: S Bengtsson N m Teckenförklaring Skötselområden 1 Röjning, luckhuggning, bete, bränning - Utmarksskog 2 Röjning - Blandskog 3 Granfri utveckling - Ädellövskog, sumpskog 4 Granfri utveckling - Ädellövskog, blandskog, myr 5 Röjning, granavveckling - Ekskog, blandskog, myr 6 Avveckling, bränning - Grankultur 7 Avveckling, föryngring - Grankulturer 8 Avveckling, föryngring - Grankultur

33 Skötselkarta 2 Naturreservat: Åsbygget Församling: Knäred Kommun: Laholm Län: Hallands län Upprättad år: 2012 Skötselplan: S Bengtsson N m

34

35 1 (1) BILAGA 5 Naturvårdsintressanta arter funna i naturreservatet Åsbygget Officiella rödlistan enligt Gärdenfors et. al RE=Nationellt utdöd art CR=Akut hotad EN=Starkt hotad VU=Sårbar NT=Nära hotad LC=Livskraftig DD=Kunskapsbrist Regionala listan för Hallands län enligt främst Fritz 2000 (kontinuerligt uppdaterad) REG=Regionalt intressant art Kärlväxter Carex pulicaris, loppstarr, VU Mossor: Antitrichia curtipendula, fällmossa, REG Homalothecium sericeum, guldlockmossa, REG Neckera pumila, bokfjädermossa, NT Neckera complanata, platt fjädermossa, REG Zygodon conoideus, atlantärgmossa, NT Lavar: Lecanora glabrata, bokkantlav, NT Lobaria pulmonaria, lunglav, NT Mycobilimbia pilularis, stor knopplav, REG Nephroma parile, bårdlav, REG Peltigera collina, grynig filtlav, REG Pyrenula nitida, bokvårtlav, NT Sclerophora peronella, liten blekspik, NT Thelotrema lepadinum, havstulpanlav, REG

36 Bilaga Dnr Beslut om Kungörelsedelgivning Länsstyrelsen förordnar med stöd av 16 delgivningslagen (1970:428), att delgivning av detta beslut skall ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom 10 dagar härefter införas i Hallandsposten och Laholms Tidning. Beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsen, Slottsgatan 2, Halmstad. Upplysningar om hur man överklagar Om Ni vill överklaga detta beslut skall Ni skriva till Länsstyrelsen, Halmstad. Ange därvid beslutets diarienummer och vilken ändring i beslutet Ni vill ha. Länsstyrelsen måste ha fått Ert överklagande senast den 29 juni 2012, annars kan överklagandet inte prövas. Länsstyrelsen sänder överklagandet vidare till regeringen för prövning, om Länsstyrelsen inte själv ändrar beslutet på det sätt Ni har begärt det. Om något är oklart kan Ni vända Er till Länsstyrelsen. Postadress Besöksadress E-post Telefon Telefax HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se