Skötselplan för naturreservatet Mannarp i Halmstads kommun
|
|
- Maja Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 1(10) Skötselplan för naturreservatet Mannarp i Halmstads kommun 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatsbildningen är att slå vakt om befintliga naturvärden (arter och biotoper) och att utveckla dessa. Särskilt värdefull miljö är den hävdade ek-bokbjörkskogen med dess halvöppna miljöer samt de grova och gamla lövträden och den döda veden samt hotade arter. I syftet ingår även att skapa möjligheter för arter att sprida sig inom och mellan reservat och nyckelbiotoper i trakten. Syftet ska nås genom att: området skyddas mot exploatering. området hålls fritt från gran. den trädklädda betesmarken fortsättningsvis ska hävdas genom främst bete. Arealen hävdad mark ska öka genom att ett större område stängslas in och betas. grova bokar och ekar friställs samt att arvtagare till dessa utses och friställs. i övriga delar ska området till större delen utvecklas fritt så att mängden död ved och inslaget av gamla lövträd kan öka. nya kunskaper om hotade och hänsynskrävande arter och naturtyper, inom ramen för gällande beslut enligt 7 kap.4-6 miljöbalken, ska beaktas i den löpande skötseln av reservatet. 2. Beskrivning 2.1. Markslag, naturtyper och arter Naturtyper (KNAS) * enligt VicNatur**: Ädellövskog 19,9 Hävdad våtmark 0,1 Triviallövskog med ädellövinslag 3,1 Betesmark (öppen) 0,2 Övrig öppen mark 4,1 Övrigt 1,8 * Naturvårdsverket Kontinuerlig naturtypskartering av skyddade områden. Klassning av naturtyper. ** Naturvårdsverkets databas för skyddade områden.
3 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 2(10) Natura 2000-habitat: Trädklädda betesmarker 13 ha Rödlistade och regional intressanta arter, se bilaga Historisk och nuvarande markanvändning På Carl Malmströms kartor, som visar skogens utbredning i Halland vid olika tidpunkter, redovisas mindre skogspartier av löv i eller nära Mannarp både 1650, 1700, 1850 och Lantmätare Kietell Classon redovisade 1652 en karta med skog på Nyårsåsen som ligger alldeles intill Mannarp. För övrigt är noggrannheten inte så god på Malmströms översiktskartor, men de visar ändå att det funnits en kontinuitet av lövskog i området under längre tid. Detta visar även en del lavförekomster på. I 1729 års landsbeskrivning är antecknat från Harplinge Utmarken, som är samfälld för hela socknen, intogs till största delen av tuviga och enbuskrika ljungmarker. Dessutom funnos mossar, flygsandfält och berg. Utmarken var till allra största delen trädlös. På inägorna förekom dock flerstädes skogsväxt och i vissa fall till och med riklig sådan. Framför allt träffades ek, men också björk, al, bok och asp. Harplinge var vid denna tid den ekrikaste kustsocknen i Halland, och eken bildade där på flera ställen verkliga lundar. Landsbeskrivningen och karttolkningar från något senare tid berättar att naturreservatet Mannarp utgjordes av både inägor och utmark. Hägnet gick som ett bakvänt J genom området med start nära gården och utgången i sydväst. Spår av denna hägnad finns kvar än idag. Mannarp genomförde laga skifte På utmarken (skötselområde 2 och 3) är det omnämnt att det fanns obetydlig skog. Uppgifter från 1830-talet indikerar dock att det fanns skog på utmarkerna vid Mannarp och närliggande Risarp. I landsbeskrivningen beskrivs inägorna (skötselområde 1) på No 1 Mannarp som att det enbart fanns en liten beteshage för två kalvar nära huset. Åkern består af hård ock odugel. örjord ock gifwer merendels alla åhr misswäxt, ängen af Elack jordmån såsom måsa stagg ock moras med smått buskagie,.. Enligt beskrivningar till Laga skifteskartor från så fanns på No1 Mannarp Åker, Äng och Odlingsjord, Afrösningsjord, Torvfmark och Strandskog. I Harplinge En bok om hembygden skriver Åke Andersson i kapitlet om Harplinge skogar förr och nu, med hänvisning till landsbeskrivningen, att de flesta åkrar och ängar under 1700-talet var trädbevuxna. De halländska bönderna höll länge fast vid uppfattningen att såväl gräset som säden blev bättre om träden skuggade marken.
4 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 3(10) Fastigheten har sedan 1400-talet ägts av Halmstad stad tills 1993 då nuvarande markägare förvärvade den. Arrendatorer har brukat jorden medan skogen i stort sett fått sköta sig själv, dock med viss gallring av gran samt betesdrift. Större delen av den gamla inägan har intill sen tid hävdats genom bete. Idag står nötkreatur för den enda skötseln av området vilket är begränsat till en mindre beteshage närmst gården i norr. Övrig betesmark håller som bäst på att växa igen. På gamla utmarken står idag bok och bok-tallbestånd. Den gamla utmarken har växt igen i flera omgångar, vilket avläses av att det finns åldershomogena skikt i bestånden. Nuvarande markägare driver ett svampodlingsföretag. För att utveckla svampodlingstekniker utför man försök i ytor som ligger runt om i skogen. Motsvarande områden har på andra håll i länet och Sverige antingen avverkats och ersatts av granproduktion, växt igen eller brukas som åkermark Beskrivning av bevarandevärden Biologiska bevarandevärden Förekomsten av grova ekar och bokar i en luckig miljö där hävden fortfarande är aktiv eller varit aktiv intill sen tid gör Mannarp till ett unikt område. Ett flertal bokar är mycket grova, nästan av jätteträdsdimensioner. Dessutom förekommer björk, ask, asp, fågelbär och sälg. I buskskiktet noteras hassel, en, brakved och kaprifol. Skogstypsmässigt kan området anses som Hallands svar på "Ek-bok-björkskog" enligt Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker (Löfgren, R. & Andersson, L. (red). 2000) trots att den där beskrivs som en företeelse på gamla utmarker. Död lövved förekommer rikligt i olika former (stående, liggande och på i övrigt levande träd). I jätteträdens stammar finns mulm. Nämnas bör att det än så länge saknas noggrannare insektsinventeringar. Men i dessa miljöer finns sannolikt fynd att göra. Detta är den enda skogstyp, frånsett vårdträdsmiljöerna, som utvecklar vidkroniga bokar av hagmarkstyp (Löfgren, R. & Andersson, L. (red). 2000). Bokarna kan bli mycket grova och förhållandevis gamla, vilket är tydligt i Mannarp. Nötkreatur står för hävden i norra delen närmst gården. Betydligt större del har dock spår av bete sedan lång tid tillbaka. Betet har bidragit till en luckighet med gläntor av hävdgynnad gräsmark och brynzoner med blommande buskar samt solbelysta grova lövträd. Här har noterats rödlistade arter som mussellav, almlav, liten blekspik, bokkantlav, rosa lundlav, stor knopplav, liten lundlav, grå skärelav, bokvårtlav, orangepudrad klotterlav, alleägglav, atlantärgmossa, vridfingersvamp, ekskinn samt skogsduva och bivråk. Flera av lavarterna tyder på lång skoglig kontinuitet. Även gamla kartor och beskrivningar talar om att det finns kontinuitet av lövträd och tall i själva området, men även i närområdet. Utmed östra och södra kanten av reservatet är bestånden mindre präglade av hävd och utgörs av mer åldershomogena tall- och
5 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 4(10) bokbestånd med inslag av gran. Tallen är av äldre generation varav en del kan benämnas som gammeltallar. Med sin mångfald av miljöer, från öppen hagmark via träd- och buskklädd hagmark till mera sluten lövskog, utgör Mannarp en förnämlig svamplokal. Svenska Mykologiska föreningen har besökt Mannarp vid två tillfällen och noterat ca 160 arter mark- och vedlevande svampar. Vid senaste tillfället gjordes fynd av Coprinopsis cinereoflocculosa, en liten röd bläcksvamp utan svenskt namn och Conocybe alboradicans, en hätting utan svenskt namn, vilka båda är nya arter för Sverige. Förekomst av bokticka, slemmig tofsskivling och porslinsskivling visar på tillgången av död ved i området. Kulturhistoriska bevarandevärden Gränsen mellan gammal inäga och utmark, se Karta 1, finns fortfarande kvar i form en stenmur. På några ställen syns tydliga spår av före detta stentäkter. Karta 1. Tolkningar av historiska kartor från 1779 och Blå linje anger naturreservatets gräns och röda linjer anger dagens fastighetsgränser.
6 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 5(10) 2.4. Litteratur Artportalen. Bengtsson, E Beskrivningar av historiska kartor. Miljö: Harplinge. Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Halland. Bengtsson, S Tempererad lövskog i Halland i ett europeiskt perspektiv - ekologi, naturlig dynamik och mänskliga störningar. Information från Länsstyrelsen Halland. Meddelande 1999:1 Gärdenfors, U., Rödlistade arter i Sverige SLU Publikationsservice. Uppsala Hallands landsbeskrivning Utgiven av Hallands Museiförening Halmstads fögderi. Harplinge Hembygdsförening Harplinge En bok om hembygden. Andra delen. Trydells boktryckeri AB. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län. Meddelande 2007:5. Länsstyrelsen Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 3. Halmstads kommun. Södra delen. Remissutgåva Löfgren, R. & Andersson, L. (red) Sydsvenska lövskogar. Naturvårdsverkets rapport Malmström, C Hallands skogar under de senaste 300 åren. Meddelande från Statens skogsförsöksanstalt 31: Indelning i skötselområden Skötselkartan (Bilaga 3d) visar indelningen i olika skötselområden. Grunden för indelningen är den skötsel som är planerad att ske i området. Det finns tre olika skötselområden, varje skötselområde har en egen färg på kartan samt ett beskrivande namn. Numreringen på kartan anger de i skötselområdena ingående avdelningarna.
7 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 6(10) 4. Skötsel av området 4.1. Generella riktlinjer Vid restaurering bör kvistar och grenar från olika träd och buskar lämnas kvar i olika soliga och skuggiga lägen. Röjningsmaterial som ska tas bort måste avlägsnas före mitten av april för att inte insekterna ska hinna lägga ägg där. Grövre stockar bör lämnas kvar, liksom högstubbar. Efter initial restaurering ska ingen lövved föras ut ur området. Hela området hålls kontinuerligt fritt från gran. Död lövved bör med fördel placeras ut på den öppna betesvallen (avd 16 och 18) för att öka på förekomsten av solbelyst död lövved i reservatet. Dessa betesbarriärer kan även fungera som skydd för föryngring av bok och ek. Betesdjuren bör vara nötkreatur. Föryngring av ek och bok ska övervakas och säkerställas. Hagmarksekar som är hårt trängda måste frihuggas snarast. Viktigt är att de frihuggs försiktigt i omgångar, annars riskerar de att dö på grund av alltför drastiskt förändrade ljusförhållanden och uttorkning. Transporter nära ekar bör undvikas eftersom ekens rötter missgynnas av att jorden blir kompakt Skötselområden Skötselområde 1 Hävd Restaurering - Bete Areal: 12,7 ha Avdelningar: 5, 6, 7, 16, 17, 18 Beskrivning: Trädklädd betesmark under igenväxande. Norra delen hävdas fortfarande och är delvis helt öppen delvis trädbevuxen. Flera bokar och ekar har utvecklat jätteträdsdimensioner och är mycket gamla. Förekomst av konformade grova björkar med inslag av flera andra trädslag som ask, al, asp, fågelbär, sälg och tall bidrar till områdets mångformitet. Grässvålen är på sina håll tät med en rik marksvampflora. I buskskiktet förekommer en, brakved, kaprifol och hassel. Södra och mellersta delen är under kraftig igenväxning, ett yngre skikt av främst björk har fått fäste och växt upp i det äldre skiktet av bok och ek. En grov bok med särskilt många grenar i toppen vittnar om att de troligtvis blivit topphuggen. Bevarandemål: En trädklädd betesmark med ömsom öppna gläntor och ömsom trädgrupper. Hävden ska utgöras i första hand av nötkreatur. Det ska finnas grova lövträd där kronorna får utvecklas fritt utan konkurrens från uppväxande träd och
8 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 7(10) buskar. Trädskiktet ska domineras av i först hand ek, men även bok ska förekomma markant. Åldern på lövträden varierar så att inget åldersglapp uppstår. Död ved ska förekomma i både soliga och skugga miljöer i både grovt och klent format. Det ska finnas brynzoner med blommande träd och buskar som ger föda åt insekter och fåglar. Den öppna betesmarken (avd 16 och 18) ska på sikt karaktäriseras av ömsom träd och buskar ömsom öppna ytor. Åtgärder: Betesdrift i hela skötselområdet som därmed ska stängslas in. Röjningar och gallringar ska ske i syfte att frihugga äldre, grova lövträd. Lämpliga arvtagare till dessa grova lövträd utses och sköts så att de får möjlighet att utveckla grova stammar och vida kronor. Röjningar av träd och buskar så att den öppna ytan betesmark ökar. Detta sker så att gläntorna utvidgas successivt så att betesdjuren har möjlighet att svara på lövuppslagen som uppkommer. Topphuggning och ringbarkning av träd bidrar till att skapa senvuxna träd och stående död ved. Frihuggningar kring äldre träd bör dock ske med en viss försiktighet för att ljusförhållandena inte ska förändras alltför drastiskt. Då riskerar träden dö. Ekens och bokens föryngring ska övervakas och säkerställas. Den döda lövved som uppkommer vid röjningarna och gallringarna bör delvis läggas ut i den öppna betesmarken i väster. Området hålls kontinuerligt fritt från gran. I området kring fågeltornet i avd 7 tillåts buskar och träd växa upp för att minska insyn till tornet. Betesdjuren bör ej gå här. Skötselområde 2 Hävd Restaurering - Bete Areal: 10,1 ha Avdelningar: 2-4, 8-11, 12 Beskrivning: Detta skötselområde utgörs av fd betad utmark som då hyste ringa förekomst av träd/skog. Vid upphörd eller minskad hävd har två generationer av ek och bok kommit upp. Dessa har växt upp i ljusöppna miljöer vilket avsläses på de lågt ansatta kronorna. Även i detta skötselområde är tallen et viktigt inslag. Ytterligare igenväxning av björk och bok har på sin håll lett till en tät skog. På andra håll är skogen luckig med gräs och ris i fältskiktet. Dock är buskskiktet mindre utvecklat. Marken har svagare bonitet än i skötselområde 1. Avdelning 11 och del av 12 urskiljer sig då det domineras av bok. Bevarandemål: Samma som för skötselområde 1, dvs en trädklädd betesmark med ömsom öppna gläntor och ömsom trädgrupper. Här kan även finnas större skogsdungar. Området hävds av betesdjur. Det ska finnas gamla, grova lövträd och tall där kronorna får utvecklas fritt utan konkurrens från uppväxande träd och buskar. Åldern på lövträden varierar så att inget åldersglapp uppstår. Der ska finnas gott om död ved i både soliga och skugga miljöer i både grovt och klent format. Det ska finnas blommande träd och buskar som ger föda åt insekter och fåglar. Området ska hållas fritt utan gran. Åtgärder: Betesdrift i hela skötselområdet som även stängslas in. Röjningar och
9 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 8(10) gallringar för att frihugga äldre, grova lövträd samt öppna upp luckor så att eken får möjlighet att föryngra sig. Lämpliga arvtagare till dessa grova lövträd utses och sköts så att de får möjlighet att utveckla grova stammar och vida kronor. Successiva röjningar och gallringar av träd så att den öppna ytan betesmark ökar. Trädgrupper lämnas här och var. All gran tas bort. Ringbarkning och topphuggningar av träd bidrar till ökad mängd död ved. Skötselområde 3 Ingen åtgärd Areal: 8,7 ha Avdelningar: 1, 12:1, Beskrivning: Skötselområdet ligger på gammal utmark. Skogen domineras av relativt likåldrig bok. På höjderna står det dock tall och ek. Idag betas området inte alls, grässvålen är uppluckrad och buskskiktet är svagt utvecklat. Bevarandemål: Ädellövdominerad skog med tallinslag med stor förekomst av död ved och gamla träd. Det ska finnas träd i olika åldrar så att inget åldersglapp uppstår. Grova ekar och tallar växer fritt utan uppväxt av buskar och träd. Åtgärder: Lämnas för fri utveckling så att intern dynamik råder. All gran tas bort efterhand. Punktinsatser där äldre ekar och tallar frihuggs bör ändå övervägas, liksom ett extensivt bete Översikt över avdelningar och skötselområden 1. Hävd Restaurering Bete 2. Hävd Restaurering - Bete 3. Fri utveckling avdelning areal (ha) avdelning areal (ha) avdelning areal (ha) 5 3,9 2 0,6 1 0,4 6 0,4 3 0,5 12:1 1,7 7 4,2 4 2,2 13 4,8 16 1,0 8 0,2 14 1,4 17 0,4 9 1,7 15 0,4 18 2,8 10 1,0 11 3,0 12 0,9 Totalt 12,7 10,1 8,7
10 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 9(10) 5. Friluftsliv och turism 5.1. Syfte Syftet med friluftslivet i naturreservatet är att erbjuda natursköna promenader. Här kan man uppleva ett ålderdomligt halländskt landskapsavsnitt med en aktiv skötsel av betesdjur i en vacker miljö av grova och gamla ädellövträd. Syftet är att öka förståelsen för detta gamla sätt att bruka marken samt för insatser som sker för att restaurera sådana här miljöer Anläggningar En parkeringsplats för 3 bilar anordnas i utanför naturreservatet, se Karta för friluftslivet, Bilaga 3e. Från denna skall en gångväg märkas upp i eller utmed betesmarken till reservatets norra del. Vid parkeringsplatsen skall det finnas en informationsskylt. I norra delen av skötselområde 3 bör en spång anläggas över bäcken för att underlätta vandringen för besökare. Från parkeringen skall även stigen till fågeltornet skyltas upp. Förvaltaren ska ha möjlighet att justera stigsystemet. Inga andra friluftslivsanläggningar såsom bänkar, bord, eldplatser eller liknande skall finnas i området. Förvaltaren ansvarar för skötsel och underhåll av fågeltornet. Mål Det ska finnas en parkeringsplats i gott skick för ca 3 bilar. Det ska finnas en väl underhållen och aktuell skylt vid parkeringsplasten. Vid övergångar in till betesmarken skall ändamålsenliga övergångar finnas. 6. Tillsyn, dokumentation och uppföljning Länsstyrelsen ansvarar för att genomförda skötselåtgärder följs upp. Länsstyrelsen ansvarar också för regelbunden tillsyn i reservatet. Naturvårdsverket har tillsammans med Länsstyrelserna tagit fram ett uppföljningsprogram som omfattar länets skyddade områden. Inventering och uppföljning kommer att ske utifrån detta program.
11 LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN Bilaga 2 HALLAND 10(10) 7. Sammanfattning av planerade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Var (skötselområde) Betesdrift Årligen, omgående i 1, inom 10 år i 2 och ev 3 Stängsling Omgående 1, inom 10 år 2 och ev 3 Röjning och gallring av träd och buskar i betesmark Granröjning Frihuggning av ek, utse arvtagare som också frihugges Snarast resp innan 2020 Omgående, därefter vid behov Omgående i 1, inom 10 år (2 o 3). Åtgärd-erna kan genomföras i omgångar 1, på sikt även 2 Veteranisering Innan 2020 Ev 2 och 3 Övervaka och säkerställa föryngring av bok och ek Placering av död lövved på öppen betesmark Utmärkning av reservatets gränser Iordningställande av p-plats och informationsskylt Underhåll av anordningar för friluftslivet, inklusive fågeltornet Uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder 1 och 2 Brukare/ Länsstyrelsen 1 resp 2 Länsstyrelsen 1-3 Länsstyrelsen 1-3 Länsstyrelsen Efter röjningar 1 (avd 16 o 18) Vem Prioritet Finansiering Brukare 1 EU:s miljöersättning/ Vårdanslaget Länsstyrelsen Kontinuerligt Hela Länsstyrelsen Länsstyrelsen Omgående Hela Länsstyrelsen Omgående Se Karta för friluftslivet Länsstyrelsen Vid behov Hela Länsstyrelsen Hela Enligt uppföljningsplan Länsstyrelsen EU:s miljöersättning/ Vårdanslaget 1 resp 2 Vårdanslaget 1 Vårdanslaget 1 Vårdanslaget 2 Vårdanslaget 1 Vårdanslaget 1 Vårdanslaget 1 Naturvårdsverket via avtal med Lantmäteriet 1 Vårdanslaget 1 Vårdanslaget 1 Vårdanslaget
12
13
14
15
16
17 Bilaga 3 e Karta för friluftslivet parkeringsplats naturreservatets gräns gångväg till reservatet stigar och vägari naturreservatet
18
19 Bilaga 4 Förteckning över rödlistade och andra intressanta arter som har påträffats inom naturreservatet Mannarp, Halmstads kommun, Hallands län Hotkategorier enligt Rödlistade arter i Sverige 2010 Totalt 13 rödlistade och 14 regionalt intressanta arter Svenskt namn Vetenskapligt namn Grupp Kommentar Sårbar (VU) 2 st alléägglav Candelariella reflexa lav 1994 bivråk Pernis apivorus fågel 1993, troligen häckande Nära hotad (NT) 11 st almlav Gyalecta ulmi lav 1994 atlantärgmossa Zygodon conoideus mossa 2002 bokkantlav Lecanora glabrata lav noterad senast 2003 bokvårtlav Pyrenula nitida lav 1994 ekskinn Aleurodiscus disciformis svamp 1994 grå skärelav Schismatomma decolorans lav 1994 liten blekspik Sclerophora peronella lav 1994 liten lundlav Bacidina phacodes lav 2002 orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila lav 1994 rosa lundlav Bacidia rosella lav noterad senast 2003 vridfingersvamp Clavaria amoenoides svamp 1993 Regionalt intressant 14 st fällmossa Antitrichia curtipendula mossa 1994 glansfläck Arthonia spadicea lav 1994 guldlockmossa Homalothecium sericeum mossa noterad senast 2002 havstulpanlav Thelotrema lepadinum lav noterad senast 2003 mussellav Normandina pulchella lav noterad senast 2003 platt fjädermossa Neckera complanata mossa noterad senast 2002 rikfruktig blemlav Phlyctis agelaea lav 1994 silverlav Parmelina tiliacea lav 2003 skogsduva Columba oenas fågel noterad senast 1996, troligen häckande sotlav Cyphelium inquinans lav 1994 stor knopplav Mycobilimbia pilularis lav 2002 trädporella Porella platyphylla mossa noterad senast 2002 ärgspik Microcalicium disseminatumlav 1994 Bacidia trachoma lav 1994
20
21 Bilaga Dnr Beslut om Kungörelsedelgivning Länsstyrelsen förordnar med stöd av 16 delgivningslagen (1970:428), att delgivning av detta beslut skall ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom 10 dagar härefter införas i Hallandsposten och Hallands Nyheter. Beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsen, Slottsgatan 2, Halmstad. Upplysningar om hur man överklagar Om Ni vill överklaga detta beslut skall Ni skriva till Länsstyrelsen, Halmstad. Ange därvid beslutets diarienummer och vilken ändring i beslutet Ni vill ha. Länsstyrelsen måste ha fått Ert överklagande senast den 20 april 2012, annars kan överklagandet inte prövas. Länsstyrelsen sänder överklagandet vidare till regeringen för prövning, om Länsstyrelsen inte själv ändrar beslutet på det sätt Ni har begärt det. Om något är oklart kan Ni vända Er till Länsstyrelsen. Postadress Besöksadress E-post Telefon Telefax HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se
Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen
Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen BILAGA 1 2 (8) 511-7462-15 Skötselplan för naturreservatet Prästgårdsåsen i Varbergs kommun 1. Syfte Syftet med reservatet är att bevara den biologiska mångfald
Skötselplan för naturreservatet Älmö
Skötselplan för naturreservatet Älmö BILAGA 1 Bilaga 2 2016-08-25 BILAGA 1 Skötselplan för naturreservatet Älmö i Hylte kommun 1. Syftet med naturreservatet Syftet med reservatet är att bevara och utveckla
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.
Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:
Skötselplan för naturreservatet Tygared
Skötselplan för naturreservatet Tygared INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE 3 2 BESKRIVNING 4 2.1 MARKSLAG, NATURTYPER OCH ARTER 4 2.2 MARKANVÄNDNING 4 2.3 BESKRIVNING AV NATURFÖRHÅLLANDEN OCH BEVARANDEVÄRDEN
Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Skötselplan för Naturreservatet Karlsvik i Varbergs kommun.
SKÖTSELPLAN 1 (12) Skötselplan för Naturreservatet Karlsvik i Varbergs kommun. 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet är att bevara och utveckla den biologiska mångfalden som är
Syftet med naturreservatet
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Skötselplan för naturreservatet Övre Lia i Varbergs kommun
Bilaga 1 1 av 12 511-4560-10 Skötselplan för naturreservatet Övre Lia i Varbergs kommun 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet är i första hand att bevara och utveckla den biologiska
Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Skötselplan för naturreservatet Yxsjöliden
Skötselplan för naturreservatet Yxsjöliden BILAGA 1 2 (9) Skötselplan för naturreservatet Yxsjöliden i Falkenbergs kommun 1. Syfte Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och att skydda,
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Skötselplan för Naturreservatet Vännet i Laholms kommun.
SKÖTSELPLAN 1 (10) BILAGA 1 Skötselplan för Naturreservatet Vännet i Laholms kommun. 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet är att bevara och stärka den biologiska mångfald som är
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Asp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Skötselplan för naturreservatet Gassbo i Hylte kommun
LÄNSSTYRELSEN SKÖTSELPLAN 1 (12) Naturvård och miljöövervakning 2005-09-26 BILAGA 1 Skötselplan för naturreservatet Gassbo i Hylte kommun 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet är
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?
Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif
Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag
Restaurering av Wikparken
Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Lustigkulle domänreservat
Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Skötselplan Naturreservatet Timrilt
Skötselplan Naturreservatet Timrilt Bilaga 1 2 (10) 2018-12-04 Dnr 511-3064-2018 Skötselplan för naturreservatet Timrilt i Halmstads kommun 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet
Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Sammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar
1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Upptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna
Översiktlig naturinventering Vansta 3:1
Översiktlig naturinventering Vansta 3:1 Inför detaljplaneläggning av området utfördes den 21 december 2017 ett platsbesök i området för att titta på de naturvärden som kan finnas. Vid besöket deltog Hanna
Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Ny vägsträckning vid Fiskeby
Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har
Bildande av naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (8) 2016-10-21 511-6645-11 Bildande av naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun Beslut Länsstyrelsen i Hallands län beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att förklara det område
Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Vägledning om utformning av skötselplan
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT Vägledning om utformning av skötselplan Här vägleder Naturvårdsverket om hur en skötselplan bör utformas. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195
Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig
1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.
Skötselplan för naturreservatet Valaklitt i Varbergs kommun
Bilaga 1 1 av 14 511-2844-01 Skötselplan för naturreservatet Valaklitt i Varbergs kommun 1. Syfte med säkerställande och skötsel Syftet med reservatet är att bevara den biologiska mångfald som är knuten
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Naturvärden i Hedners park
Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån
Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun
(7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden
!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.
2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax
UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Skötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Skötselplan för naturreservatet Lindenäs
Skötselplan för naturreservatet Lindenäs SKÖTSELPLAN FÖR LINDENÄS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen
Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Skötselplan för naturreservatet Hallagården i Varbergs kommun
SKÖTSELPLAN 1 (17) Bilaga 1 Skötselplan för naturreservatet Hallagården i Varbergs kommun 1 Syftet med naturreservatet Syftet med reservatet är att bevara och vårda värdefulla lövskogsmiljöer och den biologiska
Statistisk utvärdering av miljöövervakningsmetoder för kryptogamer i bokskog
Statistisk utvärdering av miljöövervakningsmetoder för kryptogamer i bokskog Statistisk utvärdering av miljöövervakningsmetoder för kryptogamer i bokskog ISSN 13-89, Meddelande nr 11:11 Utgiven av: Statistisk
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 21FS 2007:53 Utkom från trycket den 9 november 2007 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Lomtjärns naturreservat Beslutade den 5 november 2007.
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Bildande av naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun
BESLUT 1 (9) 2017-01-24 511-6645-11 Bildande av naturreservatet Öxared i Kungsbacka kommun Beslut Länsstyrelsen i Hallands län beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken att förklara det område som avgränsas
Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)
PM 1 (6) 2018-06-18 Samhällsutvecklingskontoret Lars Rasmus Kaspersson, 0340-882 64 Kommunekolog Stadsbyggnadskontoret Camilla Svensson, 0340-882 47 Kommunekolog Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv
Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan
Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun
2012-09-18 Sida 1(6) Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE0410098, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Järkö. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA
Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68
Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(10) Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68 Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen Uppdragsgivare: Annas Skaef, Plansektionen
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN BESLUT Sid 1 av 5 2.12.2002 511-2366-02 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Jusarve skog, Gothem socken, Gotlands kommun Beslut Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808)beslutar
Naturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Yttrande över förslag till beslut om naturreservatet Örnsätraskogen
MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Emilia Hammer 2017-01-25 2016-006541- NA 018-727 43 20 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 1 februari 2017 Yttrande över förslag till beslut
Sveriges sydligaste fasta älgstam finns i området, bilden på älgkvigan är tagen i Hagestad-Järarnas NR.
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområde Hagestad Järarna inom Natura 2000-området Sandhammaren, SE0 SE 0430088, Och Sandhammaren Kåseberga, SE 0430093, i Ystads kommun Sveriges
Översiktlig naturvärdesinventering av naturområden i Möllstorp
Översiktlig naturvärdesinventering av naturområden i Möllstorp Håkan Lundkvist/Carabus consult 2014-12-18 Inledning En översiktlig naturvärdesinventering utfördes under ett par dagar i september 2014 inom
Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun
Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Inledning Naturen i och runt bostadsområden fyller en mängd olika funktioner. Grönstrukturen har stor betydelse för lokalklimatet och
Bilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun
BILAGA 1 FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Naturreservatet Särö Västerskog i Kungsbacka kommun Beslut Länsstyrelsen i Hallands län beslutar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (MB) att syfte, föreskrifter och skötselplan
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE FÄLTINVENTERING OCH UTLÅTANDE BLOMMERÖD, HÖÖRS KOMMUN. Underlag till detaljplan
NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE FÄLTINVENTERING OCH UTLÅTANDE BLOMMERÖD, HÖÖRS KOMMUN Underlag till detaljplan 2012-04-10 Naturcentrum AB, 2012 Stenungsund: Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN
1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog
Pro Natura
Pro Natura 2011-10-05 Översiktlig naturinventering och naturvärdesbedömning av planområde Andreastorpet i Tanums kommun. Berörda fastigheter: Svenneby 2:14 och Svenneby 2:67 Camilla Finsberg Pro Natura
Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2
Allmän naturvärdesinventering vid Bollebygds Prästgård 1:2 Huskvarna Ekologi 2014-12-17 Bakgrund 2014-09-28 genomfördes en allmän naturvärdesinventering inom fastigheten Bollebygds Prästgård 1:2. Inventeringen
Skötselplan för naturreservatet Hallagården i Varbergs kommun
SKÖTSELPLAN 1 (17) Bilaga 1 Skötselplan för naturreservatet Hallagården i Varbergs kommun 1 Syftet med naturreservatet Syftet med reservatet är att bevara och vårda värdefulla lövskogsmiljöer och den biologiska
Gävleborgs läns författningssamling
Gävleborgs läns författningssamling Länsstyrelsen Utkom från trycket den 9 november 2007 Länsstyrelsens i Gävleborgs län föreskrifter om Norrbergets naturreservat Beslutade den 5 november 2007. Länsstyrelsen
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE , Borgholms kommun, Kalmar län
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Bödakustens västra, SE0330119, Borgholms kommun, Kalmar län Äldre vindpinade tallar som står som torrakor vid Byrums sandfält
Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län
Skötselplan för Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Naturvårdsförvaltare: Skogsvårdsstyrelsen i Kalmar län SKÖTSELPLANför Värnaby naturreservat Kalmar kommun, Kalmar län Naturvårdsförvaltare:
Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005
Bevarandeplan för Natura 2000-område Aggarp-Åshuvud Områdeskod SE0310415 Bevarandeplanen fastställd September 2005 Beteckning Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som
4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000
4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Förslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Naturreservatet Magnehult domänreservat
Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras
Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län
ANTAGANDEHANDLING 2019-01-22 Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län Dnr KS 2016/89-214 Inledning Syftet med skötselplanen är att få en gemensam och tydlig bild över hur naturmarken i detaljplanen