TEKNISKT UNDERLAG DEL 4

Transkript

1 LIDKÖPINGS KOMMUN OCH GÖTENE KOMMUN RISKBEDÖMNING I SAMBAND MED UTFORMNING AV UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB Vattenresurser, Göteborg repo001.docx Sweco

2 FÖRORD Föreliggande dokument utgör en del i det beslutsunderlag som tas fram inför fastställande av Kinneviken vattenskyddsområde. Denna del utgör en beskrivning av de riskkällor som finns inom det område som bedöms komma att utgöra vattenskyddsområde för Lidköpings och Götenes vattentäkter i Kinneviken. Därtill finns en analys av förekommande riskällor vilken antyder om behov av åtgärder finns i syfte att uppnå riskminskning. Uppdragsledare för uppdraget har varit Helen Eklund, medan Elodie Benac varit handläggare. Nils Kellgren har varit expert och kvalitetsgranskning har Tove Karnstedt svarat för. Helen Eklund Uppdragsledare repo001.docx Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Inventeringsområde Detaljeringsgrad 3 2 Riskkällans karaktär Vid vilken typ av tillfälle förorening sker från en riskkälla Vilken typ av förorening som når omgivningen Spridningssätt från riskkällan till omgivningen 6 3 Riskinventering Genomförande Riskkällor Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Trafik och transporter Vägdagvatten Olyckor med farligt gods på väg Järnvägstransporter Väghållning och beläggningsarbeten Hamnverksamhet inkl. småbåtshamnar Olyckor med sjöfart Kontinuerligt utsläpp från sjöfart och fritidsbåtar Flygplatser Jordbruk, skogsbruk samt handelsträdgårder och fiskodling Växtnäringsämnen Bekämpningsmedel Bränsletankar Strandbete Jord- och skogsbruksmaskiner Avverkning av skog och andra åtgärder inom skogsbruket Handelsträdgårdar Fiskodling Bebyggelse Enskilda avlopp Dagvatten Avloppspumpstationer Avloppsreningsverk Bräddning av avloppsledningar och felkoppling Brott på avloppsledningar Oljecisterner 20 1 (35) repo001.docx

4 3.7.8 Parkering och fordonstvätt Energianläggningar Släckvatten Hemkemikalier Idrottsanläggningar Campingplatser Industriområden Upplag och utfyllnad Upplag av avfall Upplag av snö Upplag av salt Återvinningscentraler Avslutad deponi Hamnstaden Markarbeten Grävning, schaktning etc Täktverksamhet Miljöfarlig verksamhet Förorenad mark Sammanfattning Karakterisering av riskkällor 29 4 Riskbedömning Modell för riskbedömning Sannolikhetsbedömning Konsekvensbedömning Riskmatris Resultat Riskanalysens användning Riskanalysens känslighet 34 Bilagor Bilaga 4-1 Bilaga 4-2 Bilaga 4-3 Riskanalys inom 12 timmars rinntid Riskanalys inom timmars rinntid Riskanalys inom övriga delar av det bedömda området 2 (35) repo001.docx

5 1 Inledning Vid framtagandet av ett vattenskyddsområde utgör identifieringen av riskkällor inom det aktuella tillrinningsområdet och analysen av dessa, d.v.s. karakteriseringen av risken, ett viktigt underlag. Aktuella riskkällor och platsspecifika förhållanden kan påverka vattenskyddsområdets utformning och de tillhörande föreskrifterna. Identifieringen och analysen av riskkällorna skall dock inte uteslutande kopplas till vattenskyddsområdet, utan bör ses som ett värdefullt underlag för vattenproducentens riskhanteringsarbete i stort. En god förståelse för vilka problem som kan uppstå i tillrinningsområdet och hur dessa kan påverka vattentäkten är även värdefull då exempelvis vattenverkets barriärer utvärderas. Detta synsätt är i linje med det Världshälsoorganisationen (WHO, 2011) beskriver som vattensäkerhetsplaner (Water Safety Plans). Riskbedömning beskriver arbetet med att identifiera, analysera och även värdera risker, d.v.s. avgöra om åtgärder är nödvändiga eller inte. Termen riskhantering innefattar förutom riskbedömningsdelarna även implementeringen och uppföljingen av åtgärder. 1.1 Inventeringsområde Tillrinningsområdet till Kinneviken är mycket stort och omfattar stora delar av kommunerna Vara, Skara, Falköping och Skövde. För att avgränsa ett rimligt och motiverat inventeringsområde som grund för arbetet med riskbedömning och senare avgränsning av vattenskyddsområde för råvattenintagen i Kinneviken avgränsas inventeringen till en del av Kinnevikens tillrinningsområde, se Figur 2. I detta sammanhang benämns delområdet Kinneviken omedelbara tillrinningsområde. Faktaruta: Hydrologiska termer Kinnevikens tillrinningsområde omfattar den mark och de vattendrag varifrån nederbörden förr eller senare når Kinneviken. Bland annat inkluderas hela Lidan och tillrinninande mark och vatten i detta område. Kinnevikens omedelbara tillrinningsområde omfattar den del av Kinnevikens tillrinningsområde som vid högvattenflöde har en översiktligt beräknad rinntid på upp till 24 timmar till något av råvattenintagen. 1.2 Detaljeringsgrad Vid riskanalyser anpassas detaljeringsgraden efter hur resultatet ska användas. Mest information erhålls om alla riskkällor analysera i detalj, men detta innebär också ett mycket omfattande arbete. Som underlag för utformning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter, och som underlag för förslag till andra typer av riskreducerande åtgärder är det viktigt att klargöra vilka riskkällor som finns i dagsläget och om dessa utgör en allvarlig eller mindre allvarlig risk för vattentäkten. Nedan beskrivs hur detaljeringsgraden i identifieringen och analysen av risker inom ett område kan delas in i olika nivåer. Syftet är att tydliggöra vilken extra information som erhålls då detaljeringsgraden ökar och hur denna information kan användas. Analysen av 3 (35) repo001.docx

6 riskkällor i ett område kan göras översiktligt med viss hänsyn till lokala förhållanden, eller så kan arbetet göras mer detaljerat där varje enskild riskkälla identifieras och karaktäriseras för att visa hur den kan påverka vattentäkten. Arbetet kan även ske stegvis där detaljeringsgraden ökar. Exempelvis kan utökade analyser genomföras för samtliga eller delar av riskkällorna när det är nödvändigt för att t.ex. kunna jämföra dem åt och prioritera dem på ett korrekt sätt. I Figur 1 beskrivs tre olika detaljnivåer (A, B och C) som övergripande illustrerar hur identifierings- och analysarbetet kan genomföras samt hur resultaten kan användas. Nivå A är den mest övergripande och nivå C är mest detaljerad. Skillnaden mellan de tre nivåerna (A, B och C) är vilken hänsyn som tas till de lokala förhållandena och i vilken utsträckning varje enskild riskkälla lokaliseras och analyseras. Många riskkällor är sådana att de förekommer i de flesta områden, t.ex. enskilda avlopp, jordbruk mm. Hänsyn måste dock tas till de lokala förhållandena för att veta vad som är relevant för den aktuella vattentäkten. Figur 1. Illustration av detaljeringsgraden vid identifiering och analys av risker. Den riskinventering och den riskanalys som har genomförts för Kinnevikens vattentäkt syftar till att främst tjäna som underlag för utformning av skyddsföreskrifter och justering 4 (35) repo001.docx

7 av vattenskyddsområdets olika skyddszoner. Resultatet kan även användas som underlag för riskhanteringsarbetet i stort inom det område som analyserats, här benämnt Kinnevikens omedelbara tillrinningsområde. För detta ändamål har detaljnivå B använts. För att i detalj utforma riskreducerande åtgärder för enskilda verksamheter krävs mer detaljerande och djuplodande riskanalyser enligt detaljnivå C, något som inte har genomförts i detta arbete. 2 Riskkällans karaktär Hur allvarlig påverkan på Kinnevikens vattentäkter kan bli vid en oönskad händelse styrs i grunden av tre parametrar; Vid vilken typ av tillfälle förorening sker från en riskkälla Vilken typ av förorening som når omgivningen Spridningssätt från riskkällan till omgivningen Dessa tre parametrar är utgångspunkten vid riskanalysens genomförande. Normalt ökar risknivån ju större mängder av ett ämne som når omgivningen. Vissa ämnen är skadliga för omgivningen redan vid små mängder medan andra blir det först vid stora utsläpp. 2.1 Vid vilken typ av tillfälle förorening sker från en riskkälla Förorening från en riskkälla kan ske genom normala händelser, vid bristande hantering eller i samband med olyckor. De två sista utgör så kallad oönskad händelse, något som endast uppkommer som en avvikelse från den normala hanteringen. Sådana händelser kan förorena vattentäkter genom sin blotta existens utan att bristande hantering eller olyckor eller sker. Normala händelser är t.ex. att vägdagvatten når vattentäkten och att det släpps ut renat avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar. Förorening genom bristande hantering sker när t.ex. miljöfarliga ämnen inte tas om hand på korrekt sätt. Normal hantering utgör inget problem för vattentäkten men den bristande hanteringen medför att förorening sker. Typexempel för föroreningar genom olyckor är släckvatten från bränder eller en vält tankbil med miljöfarlig last, men kan även vara översvämningar, skred och liknande. Nedan ges ett exempel som tydliggör de tre olika tillfällena: Normal händelse: Låga halter av förorenande ämnen tillförs vattentäkten med renat avloppsvatten som släpps ut från ett reningsverk. Bristande hantering: Förhöjda halter av förorenande ämnen tillförs vattentäkten med avloppsvatten som pga av otillräcklig funktion i reningsprocessen inte är godkänt då det släpps ut från ett reningsverk. Olycka: Orenat avloppsvatten tillförs vattentäkten efter att en pump havererat och bräddning sker från ett reningsverk. För de flesta av de riskkällor som avses att regleras i skyddsföreskrifterna kan utsläppet ske genom mer än en av de tre kategorierna. Ett exempel på detta anges ovan. Ett annat 5 (35) repo001.docx

8 exempel är förorening från dagvatten som kan ske vid normal händelse men även vid bristande hantering eller om en olycka sker. 2.2 Vilken typ av förorening som når omgivningen Ämnen, och därmed även föroreningar, är antingen kemiska, mikrobiella eller fysiska. Kemiska ämnen förorenar genom att ändra kemin i vattnet och därmed påverka halter av kemiska ämnen i vattnet. Vid en viss halt, som är olika för olika ämnen, överskrids riktlinjer och gränsvärden 1 vilket kan medföra en risk för ekosystem och/eller människors/djurs hälsa. Mikrobiella föroreningar består av virus och parasiter och förorenar genom att finnas i vattnet och där växa till fler om det är gynnsamma förhållanden. Vid vissa halter kan mikrobiella föroreningar i vattnet medföra att djur och/eller människor blir sjuka. Fysiska ämnen utgörs av partiklar (t.ex växtrester och jord) som påverkar vattnets kvalitet genom att finnas i vattnet. Vid en viss halt, som är olika för olika ämnen, överskrids riktlinjer och gränsvärden 2 vilket kan medföra en risk för ekosystem och/eller människors/djurs hälsa. Riskkällor kan medföra utsläpp av en eller flera av de tre typerna, t.ex. kan enskilda avlopp kan innebära både att vattnets kemi ändras och att mikrobiella föroreningar tillförs till vattnet. Vid utsläpp av flera olika sorters föroreningar uppstår ibland en så kallad cocktail-effekt som innebär att förekomsten av ett ämne gör ett tidigare relativt ofarligt ämne skadligt. Detta beror oftast på att ämnen blandar sig kemiskt och skapar ett tredje ämne som kan vara mer toxiskt än de två ursprungsämnena. Cocktail-effekter är dels svåra att förutse utan fullständig kemisk information och oftast ännu svårare att spåra till sina respektive källor. Risken för cocktaileffekter tas rent praktiskt om hand av reglering av utsläpp från främst industrier och dagvatten, och kräver kompetens och kunskap av tillståndsmyndigheten för att riskminskning ska kunna uppnås. 2.3 Spridningssätt från riskkällan till omgivningen En förorening tillförs mark eller vatten på olika sätt. Själva tillförseln kan ske antingen i en avgränsad punkt eller mer diffust, utspritt över ett större område. Tidpunkten då tillförseln sker kan antingen vara tillfällig eller kontinuerlig, dvs ske mer eller mindre konstant. Tillfälliga utsläpp är tidsbegränsade som t.ex. en olycka eller förorening från ett upplag med snö. Kontinuerliga utsläpp sker inte alltid jämnt men utsträckt över en lång period och går inte att härleda till en specifik tid, t.ex. utsläpp från enskilda avlopp. Ett utsläpp från en punkt, t.ex. industri eller avloppsreningsverk sker på en specifik punkt, vilket gör repo001.docx (35) 1 Gränsvärde = Värde som anger högsta tillåtna gränsen för besvärande eller skadlig kemisk eller fysikalisk påverkan. 2 Gränsvärde = Värde som anger högsta tillåtna gränsen för besvärande eller skadlig kemisk eller fysikalisk påverkan.

9 utsläppet till en punktkälla. Föroreningar från bekämpningsmedel på åkrar sker diffust eftersom ämnet ligger på/i jorden, lakas ut/spolas av, sprids från ett större område och kan därmed inte härledas till en punkt. De två kombinationerna ger sammanlagt upphov till fyra olika kategorier vad avser spridningssätt. Exempel på riskkällor inom respektive klass anges nedan. Tillfällig Kontinuerlig Punkt Oljeutsläpp från en tankbil som vält Utsläpp av renat avloppsvatten från ett reningsverk eller enskild anläggning Diffus Markpartiklar som efter avverkning transporteras med regnvatten från skogsmark Urlakning av ämnen från förorenad mark 3 Riskinventering 3.1 Genomförande En riskinventering har genomförts inom det område som i detta arbete har avgränsats till den del av Kinnevikens tillrinningsområde varifrån rinntiden vid högvattenflöde bedöms vara upp till 24 timmar och som benämns här omedelbara tillrinningsområdet, se karta i Figur 2. Riskinventering i fält genomfördes och av Sweco. Riskinventeringen har kompletterats med uppgifter från kommunernas miljökontor och från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Informationen från kommunerna har genomförts enligt en gemensam mall som tagits fram av Sweco. En beskrivning av förekommande riskkällor inom det inventerade området återfinns nedan. 3.2 Riskkällor Riskkällor inom det omedelbara tillrinningsområdet är både platsspecifika riskobjekt och risker förknippade med en viss typ av markanvändning. Riskobjekt är platsbundna, enskilda verksamheter och företeelser som kan påverka yt- och grundvattnets kvalitet. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande; Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Trafik och transporter på land och på vatten Jord- och skogsbruk Bebyggelse 7 (35) repo001.docx

10 Upplag och utfyllnad Markarbeten Miljöfarlig verksamhet Förorenad mark Vattenverksamhet Omedelbart tillrinningsområde Tillrinningsområde Figur 2. Kinnevikens tillrinningsområde samt det område som avgränsats som Kinnevikens omedelbara tillrinningsområde. 8 (35) repo001.docx

11 3.3 Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför i så fall att risken för översvämningar ökar. Därmed kan föroreningar lättare spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördtillfällen kan medföra följande risker, vilket också tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar: Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämningar och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter i anslutning till vattendrag och sjöar. Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i vattendrag Inom det omedelbara tillrinningsområdet finns reglerade vattendrag, vilket ger möjlighet att i händelse av översvämning avsänka vattennivån och reducera effekterna av översvämningen, se Figur 3. Figur 3. Reglering av Lidan vid Härjevad (foto: Sweco). Höga vattenstånd och eventuell översvämning ökar tillförseln av såväl humusämnen som jordpartiklar och föroreningar till ytvattnet. Ökade nederbördsmängder kan även medföra en ökad transport av föroreningar. Vanligen ökar risken för materialtransport om vegetationstäcket försvinner, till exempel i samband med skörd eller avverkning. 9 (35) repo001.docx

12 3.4 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer, vilket kan motverkas av fysiskt skydd. Risker förknippade med sabotage, kris och krig har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys med fokus på dessa risker rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. 3.5 Trafik och transporter Väg E20, som är anvisad led för farligt gods, finns i den östra delen av det omedelbara tillrinningsområet och passerar öster om Götene. Den har en ÅDT 3 på ca fordon varav ca är tunga fordon. Väg 44 har sin sträckning genom det omedelbara tillrinningsområdet och följer Kinnevikens södra strand längs en relativt lång sträcka. Den har en ÅDT som uppgår till fordon vid Lidköping, varav är tunga fordon. Inom det omedelbara tillrinningsområdet finns också vägarna 187 och 184 som går från Lidköping och söderut. I övrigt finns också flera gator och lokalvägar. Även om majoriteten av vägarna är små och endast trafikeras i begränsad omfattning, går vägarna delvis nära Kinneviken och dess tillflöden. Förutom persontransporter till fastigheter inom det omedelbara tillrinningsområdet förekommer även transporter med tyngre fordon för transport av sopor, slam samt olja för uppvärmningsändamål. På järnvägen som passerar genom Lidköping och sträcker sig söderut längs Lidan sker endast persontransporter. I Kinneviken finns flera hamnar, både yrkesmässiga och småbåtshamnar. Detta medför att fartygstrafik samt trafik med småbåtar förekommer frekvent. Söder om Lidköping ligger Lidköpings flygplats Vägdagvatten Vägdagvatten utgör en diffus föroreningskälla eftersom det kan innehålla höga halter av tungmetaller som koppar, bly, zink och kadmium samt opolära alifatiska kolväten och PAH (polycykliska kolväten). Dagvatten kan innehålla en mängd föroreningar som kommer från kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från bildäck och vägbana samt emissioner från biltrafiken. Innehållet skiljer sig åt beroende på vilken typ av område dagvattnet kommer ifrån. Vägdagvatten innehåller t.ex. föroreningar med bl.a. fosfor, bly, koppar och kadmium och halterna är oftast direkt proportionerliga mot trafikmängden på vägen. Svårt förorenat dagvatten finns ibland i områden med industrier eller bensinstationer. Cocktaileffekter kan förstärka risken för vattentäkten. 10 (35) 3 årsmedeldygnstrafik repo001.docx

13 Flera minder vägar går i direkt anslutning till Kinnevikens stränder. Dessa vägar har dock en relativt låg trafikbelastning och antalet tunga transporter är få. Dagvattenhanteringen från vägnätet sker huvudsakligen genom diken där det sker en viss naturlig fastläggning av föroreningar Olyckor med farligt gods på väg Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor, men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden är hög. Det är främst olyckor med farligt godstransporter som bedöms utgöra en risk för förorening av ytvattnet, men även olyckor med tunga fordon utgör en risk eftersom fordonets tankar kan innehålla en stor volym diesel som kan läcka ut i händelse av en olycka. Sannolikheten för att en olycka med farligt gods ska inträffa nära råvattenintagen är liten, men en olycka kan medföra stora konsekvenser för vattentäkten. Risken för att vattentäkten ska påverkas bedöms också som mycket stor eftersom avståndet mellan vägen och vattentäkten är nästintill obefintligt. Idag råder förbud mot transport av farligt gods genom vattentäktsområden. Antalet tunga transporter på de mindre vägarna i direkt anslutning till Kinneviken är generellt lågt förutom på väg 44 som går genom Lidköping, söder om Kinneviken. Den har en ÅDT som uppgår till tunga fordon. Vid Kinnevikens västra stranden är tunga transporter väldigt begränsade och ÅDT där ligger kring 30 tunga fordon. Vid Kinnevikens östra strand är antalet tunga transporter lite högre, speciellt vid industriområdet vid Hällekis. ÅDT där ligger kring 70 tunga fordon Järnvägstransporter Järnvägen kan innebära en risk för vattentäkten, dels genom användandet av bekämpningsmedel på banvallen samt genom transport av farligt gods. Järnvägen som sträcker sig genom Lidköpings kommun och Götene kommun är dock inte anvisad led för farligt gods. Sannolikheten för att en olycka med farligt gods ska inträffa på järnvägen är därmed mycket liten Väghållning och beläggningsarbeten Klorid från vägsalt kan utgöra en risk för grundvattnet och en vattentäkt. Vanligtvis sprids något kg salt/m 2 och år på vägar. Beläggningsarbeten nära en sjö eller vattendrag kan innebära en risk i samband med nederbörd. Vid s.k. tankbeläggning i samband med regn kan bindemedel snabbt rinna av vägen och förorena ett vattendrag. 11 (35) repo001.docx

14 3.5.5 Hamnverksamhet inkl. småbåtshamnar Yrkesmässig hamnverksamhet sker vid Hällekis (Götene kommun) i form av foderingredienser, spannmål, lermaterial, mineral, stenkol m.m., se Figur 4, och vid Otterstads-Berg och Sannorna (Lidköpings kommun). Verksamheter bedrivs i form av fiske (C-verksamhet) vid Fiskehamn (Otterstads-Berg 2:26), och i form av Gödningsmedel, djurfoder, spannmål, petcoke, kol och koks, mineral och balat avfall vid Vänerhamn (Sannorna 2:1 m.fl.). Figur 4. Hällekis hamn (foto: Sweco). Vänerhamn är den största hamnen vid Kinneviken och erbjuder stuveri, spedition, klarering och befraktning. Där finns det goda lagringsmöjligheter, vilket innebär att flera företag har förlagt sitt centrallager till hamnen i Lidköping. Hamnverksamheten omfattar ca 300 fartygsanlöp per år och har en årlig godshantering på ca ton. Antalet fartyganlöp i framtiden beräknas till ca 500 per år med en årlig hantering av ca ton gods. Hamnverksamheten omfattar följande: Lastning och lossning av torrgods såsom gödning, spannmål, kol, petcoce, tacktjärn. Fodervaror, fodersalt och vägsalt Lossning av oljeprodukter i oljehamnen Lagring av gods i magasin (t.ex. vägsalt, fodersalt och fodervaror) eller utomhus (t.ex. gödning, petcoce, kol, tacktjärn, gips och stenmateriel) Hantering och lagring av kemikalier och fordonsbränsle 12 (35) repo001.docx

15 Isbrytning med egna fartyg Bogsering med egna fartyg Omhändertagande av avfall med angörande fartyg Stuveriverksamhet Vissa reparationsarbeten och underhåll av utrustning och maskiner i egen verkstad Även hantering av bränsle på och i anslutning till Kinneviken utgör en risk vid spill och läckage. Diesel kan påverka vattenkvaliteten i mycket små mängder. En liter diesel är tillräckligt för att förstöra en miljon liter vatten. Längs Kinneviken finns 2 småbåtshamnar i Hällekis (Götene kommun) med tankstation, mottagningsstation för latrinhantering, 5 småbåtshamnar i Lidköpings kommun, samt ett antal mindre båtplatser. Anläggningar avsedda för tvätt av båtar finns enbart vid Hällekis men är bristande. Funktionen med hänsyn till säkerhet för vattentäkten i dessa hamnar bedöms vara måttlig. I småbåtshamnar hanteras ofta farliga ämnen som kan ge upphov till vattenförorening. Även tvätt av båtar och olyckor i samband med påfyllning av bränsle och olja utgör en risk. Tömning av latrin från fritidsbåtar innebär risk för påverkan av virus, parasiter, bakterier och andra mikrobiella föroreningar Olyckor med sjöfart Olyckar med sjöfart till och från hamnarna kan medföra stora utsläpp av diesel eller av farligt gods Kontinuerligt utsläpp från sjöfart och fritidsbåtar Utsläpp från fartyg utgörs av avgaser och oljeutsläpp. Giftiga bottenfärger bidrar till föroreningsbelastningen av ytvatten. Bensin- och diseldrivna motorer på båtar och andra farkoster som framförs på sjö eller is medför en risk för vattenförorening, dels vid drift och dels vid allmän bränslehantering. Äldre tvåtaktsmotorer utgör en påtaglig risk för vattenkvaliteten med avseende på kolväten eftersom de släpper ur % av bränslet och i princip all olja oförbränt i vattnet Flygplatser Inom det omedelbara tillrinningsområdet finns Hovby flygplats och Råda flygbas. Strax utanför det omedelbara tillrinningsområdet ligger dessutom Brännebrona flygfält. Lidköping/Hovby flygplats är en f.d. militär flygbas (Fält 21) som ligger 4,5 km söder om Lidköping. År 2000 tog Lidköpings kommun över Hovby flygbas från Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Det har under en period gått dagliga reguljärflyg till Stockholm. Lidköping Kommun har dock beslutat att stänga flygplatsen för all kommersiell flygning. På flygplatsen finns ett flertal bolag stationerade. 13 (35) repo001.docx

16 Råda flygbas är en militär flygplats strax norr om väg 44 cirka 6 km väster om Lidköping. Flygbasen anlags under 1940-talet. Råda flygbas används av Försvarsmakten som en så kallad Bare base, det vill säga en flygbas utan permanenta fastigheter, för flygträning av TP 84 samt helikopterburna förband. Brännebrona flygfält ligger vid E20 norr om Götene och ca 20 km söder om Mariestad. Flygfältet byggdes i mitten av sextiotalet i Brännebrona. Utöver de ovanstående flygplatserna fanns tidigare Hasslösa flygbas inom omedelbara tillrinningsområdet. Flygbasen var mellan åren 1939 och 1999 en militär flygplats (Fält 6) och log strax söder om länsväg 184 intill småorten Hasslösa, cirka 10 km sydost om Lidköping. Flygbasen avvecklades 1999 i samband med försvarsbeslutet 2000 och har återgått till jordbruksmark. 3.6 Jordbruk, skogsbruk samt handelsträdgårder och fiskodling Jordbruk utgör i olika delar av verksamheten ett varierande hot mot vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan orsaka en försämrad vattenkvalitet. Inom det omedelbara tillrinningsområdet finns drygt gårdar med yrkesmässigt jordbruk, vara 4 st är B-verksamheter och 12 st. C- verksamheter i Götene kommun, och drygt gårdar med yrkesmässigt jordbruk, varav 3 st. är B-verksamhet och 15 st. är C-verksamheter i Lidköpings kommun. Skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Från skogsmark sker ett kontinuerligt läckage av olika ämnen, och skogsbruksåtgärder kan öka läckaget av näringsämnen och tungmetaller. Skogsbruksmaskiner utgör en risk genom läckage eller spill av bränsle och olja. Mindre delar av det omedelbara tillrinningsområdet är skogsbeväxta. Dessa områden ligger främst öster och nordost om Götene. Jordbruk och skogsbruk är vanligt förekommande inom hela det omedelbara tillrinningsområdet och är de dominerande markanvändningarna. Åkermark finns i direkt anslutning till Kinneviken i sydost samt i direkt anslutning till ett flertal vattendrag. Av det omedelbara tillrinningsområdets landareal utgörs drygt 50 % (ca 390 km 3 ) av jordbruksmark och drygt 30 % (ca 230 km 3 ) av skogsmark. Riskkällor förknippade med jord- och skogsbruk samt handelsträdgårdar och fiskodling beskrivs nedan Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; kemiskt framställd handelsgödsel och naturgödsel. Spridning och annan hantering, såsom lagring, av växtnäringsämnen kan ge ett näringsläckage av främst kväve och fosfor till intilliggande vattendrag. Naturgödsel utgör en risk genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar. Även spridning av slam från reningsverk eller enskilda reningsanläggningar på jordbruksmark kan utgöra en risk för spridning av mikrobiella föroreningar till ytvatten. repo001.docx (35) 4 Enligt uppgifter från SCB. Urval har gjorts för gårdar med mer än 30 ha åker samt gårdar med 2-30 ha åker och specialinriktning mot grönsaker, köksväxter och potatis.

17 3.6.2 Bekämpningsmedel Vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd toxicitet, vilket gör att de kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Inte bara spridning utan även annan hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Bekämpningsmedel används inom jordbruk men även till viss del inom skogsbruk. Inom skogsbruk är det främst vattenslagning av plantor som behandlats med bekämpningsmedel som utgör en risk för förorening av ytvattnet Bränsletankar Lagringstankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet kan innebära en risk för läckage och spill, främst vid transport och påfyllning Strandbete Vid strandbete kan virus, parasiter, bakterier och andra mikrobiella föroreningar från kreaturens tarmsystem spridas till vattnet. Risk kan dels uppkomma vid normal avrinning från betesmark men är främst kopplad till situationer med högt vattenstånd eller intensiv nederbörd. Strandbete förekommer i anslutning till bl.a. Lidan. Tecken på strandbete har observerats i fält och bedöms ske längs vattendragen och även vid Kinneviken, se Figur 5. Figur 5. Spår av strandbetande djur längs Lidans strand vid Lovene (foto: Sweco). 15 (35) repo001.docx

18 3.6.5 Jord- och skogsbruksmaskiner Fordon och arbetsmaskiner som används vid skogsbruk utgör en riskfaktor för vattenkvaliteten framförallt vid läckage eller spill av bränsle eller olja Avverkning av skog och andra åtgärder inom skogsbruket Från skogsmark sker ett kontinuerligt läckage av olika ämnen till vatten. Skogsbruksåtgärder kan påverka läckaget av både näringsämnen och tungmetaller till vatten och ett stort uttag av biomassa kan bidra till försurning. Avrinningen ökar generellt vid avverkning med ökad transport av näringsämnen, organiskt material och partiklar som följd Handelsträdgårdar Hantering av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen kan utgöra en risk för vattenförorening. Inom, det omedelbara tillrinningsområdet till Kinneviken finns 2 handelsträdgårdar belägna i Lidköpings kommun och 5 handelsträdgårdar i Götene kommun. Växthus med produktion av grönsaker finns på en plats i Lidköpings kommun och på en plats i Götene kommun. Det finns dessutom 13 plantskolor inom det omedelbara tillrinningsområdet, varav 6 ligger i Götene kommun och 7 ligger i Lidköpings kommun Fiskodling Fiskodling kan ge upphov till belastning av näringsämnen och veterinärmedicinska preparat. I Kinneviken ligger en fiskodling i viken norr om Sjöråsviken (Götene kommun). I Lidköpings kommun finns ingen fiskodling. 3.7 Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer flera potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, och dels med olika typer av verksamheter och företeelser som förekommer inom bebyggda områden. Riskkällor relevanta för bebyggelse nära Kinneviken beskrivs nedan. I direkt anslutning till Kinneviken ligger Lidköpings tätort med ca innevånare. I östra delen av det omedelbara tillrinningsområdet ligger Götene tätort med ca 4900 innevånare. I övrigt finns främst mindre samhällen och utspridd bebyggelse Enskilda avlopp Den främsta risken med enskilda avlopp är utsläpp av virus och parasiter riskerar att göra människor och djur sjuka när de dricker vattnet. Förutom de mikrobiologiska föroreningarna medför spillvatten och processvatten ett utsläpp av näringsämnen såsom kväve. Risken finns även att vattnet är förorenat av kemiska ämnen såsom lösningsmedel och medicin. 16 (35) repo001.docx

19 Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) ska tillsynsmyndigheten i respektive kommun bedöma i vilka områden i kommunen som det bör ställas strängare reningskrav på enskilda avlopp, dvs. hög skyddsnivå. Med hög skyddsnivå avses de kravspecifikationer med avseende på anläggningars prestanda som Naturvårdsverket anger i de allmänna råden. I följande områden i Lidköpings kommun och Götene kommun krävs normalt hög skyddsnivå vid inrättande av enskilda avlopp: Inom vattenskyddsområden Inom ett område på 500 meter från strandlinjen utmed Kållands-sundets sträckning från Dalbosjön (Jarlehus) till Kinneviken (Kärringön, Bösshamn) Inom 300 meter från strandlinjen utmed hela Vänerkusten Inom100 meter på båda sidor om de vattendrag som är blåmarkerade på Topografiska kartan (gröna kartan) Alla badplatser är belägna inom begränsningslinjen 300 meter utmed hela Vänerkusten. Några utsläpp från avloppsanläggningar tillåts inte inom en radie på 200 meter. Små avloppsanläggningar Götenes miljöförvaltning har i sitt register uppgifter om cirka fastigheter med enskilda avloppsanläggningar i hela kommunen. Många av de små enskilda avloppen ligger vid Kinnekulle. Omkring 335 av de avlopp som finns är inte godkända anläggningar. Alla tätbebyggda områden med enskilda avlopp har inventerats under perioden De områden där tillsynsmyndigheten har låg kunskap om avloppsstatus är utanför tätbebyggelse samt inom vissa gamla torpområden. I Lidköpings kommun finns det cirka 1290 enskilda avloppsanläggningar inom det omedelbara tillrinningsområdet. En mycket omfattande anslutning till kommunalt VA-nät pågår i Lidköpings kommun, i synnerhet ute på Kålland och Kållandsö, varför antalet enskilda avlopp kan förväntas minska radikalt under kommande år. Omkring 50 % av de avlopp som finns i Lidköpings kommun uppfyller dagens krav på funktion enligt Miljöbalken. Andelen är större på Kålland och Kållandsö då inventering och åtgärdsarbete har varit mer frekvent där. Gemensamma avloppsanläggningar Det finns 12 gemensamma enskilda avloppsanläggningar i Götene kommun och 2 i Lidköpings kommun som ligger inom det omedelbara tillrinningsområdet. Gemensamma enskilda avloppsanläggningar innefattar de anläggningar som har pe anslutna. 17 (35) repo001.docx

20 3.7.2 Dagvatten 18 (35) Dagvatten är det vatten som rinner av från tak, gator, vägar och andra hårdgjorda ytor. Föroreningsgraden i dagvattnet varierar beroende vilken typ av ytor som avvattnas och hur avledningen sker. Dagvatten från bebyggda områden kan innehålla höga halter av tungmetaller, petroleumprodukter mm. Cocktaileffekter kan förstärka risken för vattentäkten. Den övergripande hanteringen av dagvatten inom det omedelbara tillrinningsområdet sker genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) samt via separata ledningssystem. Dagvattennätsberäkningar pågår i Götene tätort för att visa kapacitet i olika delar av systemet i syfte att visa på flaskhalsar, översvämningskänsliga områden och behov av åtgärder. Recipienten Göteneån dämmer stundtals dagvattensystemet, vilket skapar problem. Generellt kan sägas att äldre dagvattenledningar inte är dimensionerade efter dagens krav. Götene kommun har i övrigt ingen strategi eller riktlinjer för dagvattenhanteringen. I Lidköpings kommun sker omhändertagande av dagvatten i äldre områden med direktavrinning till dagvattennätet. I bostadsområden som exploaterats från 1980 talet och framåt sker, under förutsättning att markförhållandena tillåter det, omhändertagandet av dagvatten i LOD system på fastigheten samt i gatan för gatuavvattningen. Dessa system bräddar sedan ut på dagvattennätet Avloppspumpstationer Den främsta risken med avloppspumpstationer uppkommer vid strömavbrott eller vid kraftig nederbörd, då detta kan leda till bräddning av avloppsvatten till recipient Avloppsreningsverk Inom det omedelbara tillrinningsområdet finns 5 allmänna avloppsreningsverk och 1 allmän avloppsanläggning, se Figur 7. Driftstörning i avloppsreningsverken eller pumpstopp kan hindra reningsprocessen. Orenat avloppsvatten kan medföra spridning av virus, parasiter, bakterier och andra mikrobiella föroreningar till ytvattnet. En beskrivning över anläggningen och reningsverken redovisas i Tabell 1. Källby och Spikens avloppsreningsverk har Vänern som recipient. Källbys ledningsmynning ligger ca 1300 m väster ut i Kinneviken och ligger på sjöbotten, ca 5 meter djup. Vid Spiken släpps avloppsvattnet ca 800 meter norr om Spikens fiskehamn på ca 3 meter djup. Utanför det omedelbara tillrinningsområdet finns dessutom Årnäs avloppsreningsverk som har Vänern som recipient. Det ligger dock nedströms Kinneviken. Lidköpings avloppsreningsverk är placerat på västra hamnområdet längs med Strandgatan och har Lidan som recipient. Avloppsvattnet släpps i Lidan ca 4 meter djup. repo001.docx

21 Alla avloppsreningsverken har en god status förutom Hällekis avloppsreningsverk. Hällekis avloppsreningsverk är idag mycket högt hydrauliskt belastat. Bräddning förekommer ofta och regelbundet. Tabell 1. Avloppsreningsverk och avloppsanläggningar belägna inom det omedelbara tillrinningsområdet till Kinneviken. Kommun Kapacitet (m 3 /d) Belastning (mᶟ/d) Status Recipient Götene avloppsreningsverk Götene God Göteneån Hällekis avloppsreningsverk Götene Mycket bräddning Sjöråsån Källby avloppsreningsverk Götene God Vänern Österängs avloppsanläggning Götene 48 Tillskottsvatten Lokal infiltration Lidköpings avloppsreningsverk Spikens avloppsreningsverk Lidköping God Lidan Lidköping God Vänern Bräddning av avloppsledningar och felkoppling I samband med höga flöden finns risk att vissa kommunala avloppsledningar bräddar och att därmed orenat avloppsvatten rinner rakt ut i ett vattendrag. Risker förknippade med detta är främst spridning av virus, parasiter, bakterier och andra mikrobiella föroreningar. I Götene kommun finns endast en plats inom det omedelbara tillrinningsområdet där bräddning inträffar vid höga flöden. Bräddning på ledningsnätet finns inte. Nödbräddning kan ske vid övriga avloppspumpstationer vid el-bortfall eller maskinellt haveri. I Lidköpings kommun sker bräddning på ca 60 platser inom det omedelbara tillrinningsområdet vid hög belastning i avloppsledningsnätet Brott på avloppsledningar Bristfälligt underhåll av avloppsledningar, sättningar m.m. kan leda till brott på avloppsledningar. Risker förknippade med detta är främst spridning av virus, parasiter, bakterier och andra mikrobiella föroreningar. Statusen i nätet bedöms på en övergripande nivå vara god bortsett från problemet med tillskottsvatten i Hällekis. 19 (35) repo001.docx

22 Avloppsledningsnätet i Lidköpings kommun har en uppskattad förnyelsetakt på ca 100 år. Statusen i nätet bedöms på en övergripande nivå vara god Oljecisterner Stora volymer av potentiellt skadliga ämnen hanteras bl.a. vid uppvärmning av bostäder eller av företag. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Enligt uppgift från kommunerna förekommer enstaka fastigheter med oljecisterner inom Kinnevikens omedelbara tillrinningsområde Parkering och fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet eller genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där avlopp saknas. Tvätt med eller utan avfettningsmedel kan medföra att tungmetaller och andra skadliga ämnen tillförs ytvattnet via dagvattennätet Energianläggningar Energianläggningar för lagring och/eller utvinning av värme och/eller kyla från mark och vatten kan utgöra en risk för påverkan på yt- och grundvatten dels vid installation av anläggningen och dels genom läckage då anläggningen är i drift. För en ytvattentäkt är det främst energianläggningar i ytvatten som utgör en risk. Inom det omedelbara tillrinningsområdet förekommer endast ett fåtal sådana anläggningar Släckvatten Släckvatten från bränder kan förorena ytvattnet och är en generell riskkälla inom alla bebyggda områden. Släckvatten från verksamheter med hantering av kemikalier eller andra förorenande ämnen eller produkter kan medföra en mer allvarlig förorening av ytvattnet än släckvatten från till exempel bostäder Hemkemikalier Bekämpningsmedel och övriga hushållskemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan redan vid låga halter påverka vattenkvaliteten Idrottsanläggningar Idrottsanläggningar inom det omedelbara tillrinningsområdet utgörs av ett fåtal fotbollsplaner. För fotbollsplaner är det främst hantering av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som utgör en risk för vattenförorening. 20 (35) repo001.docx

23 Campingplatser I anslutning till Kinneviken finns 6 campingplatser. De risker som kan förknippas med campingplatser är eventuella gemensamhetsanläggningar för avlopp samt uppställning av fordon på en koncentrerad yta Industriområden Det finns 9 industriområden i Götene kommun och 9 industriområden i Lidköpings kommun. Nedan i Tabell 2 redovisas deras lokalisering och deras typ. Tabell 2. Industriområden inom det omedelbara tillrinningsområdet. Lokalisering Kommun Antal Typ av industrier Framtidsplaner Götene centralort Götene 5 Plast, livsmedel, trä- och verkstadsindustri, fastbränsleanläggning 2 ytterligare industrier Hällekis Götene 1 Lager, foder och mineralisk industri samt fastbränsleanläggning Kinne-Kleva Götene 1 Svenska foders anläggning f.d. oljeskifferverk, motorbana Källby Götene 1 Livsmedelsindustri och mekaniska verkstäder, rörledningsfirmor, lager 1 ytterligare Ingen Ingen Lundsbrunn Götene 1 Åkeri, träindustri Ingen Lidköpings centralort Lidköpings centralort Lidköping 1 Plastindustri och mekaniska verkstäder, fordonstvätt Lidköping 7 Plastindustri, trävaror Bil och mekaniska verkstäder, fordontvätt, motorstadion Hamnverksamhet, foderanläggning Kemlager: bekämpningsmedel och handelsgödsel, etanol och stärkelsetillverkning Värmeverk, avfallsanläggning, biogasanläggning, återvinningsanläggning Ytbehandling, fordonsverkstäder Köpcentrum, bageri och kvarn Ingen Ingen Vinninga Lidköping 1 Tillverkning betong produkter Ingen Järpås Lidköping 1 Mekaniska verkstäder, ytbehandling Ingen 21 (35) repo001.docx

24 Avrinning från Kartåsens industriområde och delar av Änghagens industriområde (Lidköpings centralort) sker via en damm/fördröjningsmagasin innan vattnet leds till recipienten. Övriga industriområden inom Lidköpings kommun avvattnas direkt till recipient utan fördröjning. I Lidköpings centralort är industriområden till viss del under avveckling för bostadsbyggande. I Götene centralort rinner dagvatten från Arla via en våtmark. Det finns möjlighet att stänga av vid en olyckshändelse. I Hällekis sker kontroll av dagvattnet från Paroc. Dagvatten från förorenade ytor släpps inte utan återanvänds i produktionen. I Källby släpps vattnet normalt till Vänern. Det finns dock möjligheter att stänga vid olyckshändelse. 3.8 Upplag och utfyllnad Upplag av avfall Det finns 1 anordnad plats för upplag av farligt avfall i Götene kommun (B-verksamhet) och 1 anordnad plats för upplag av icke farligt avfall i Lidköpings kommun (exkl. mellanlagring), se Figur 7. Strax utanför det omedelbara tillrinningsområdet finns dessutom en anläggning för mellanlagring av farligt avfall Upplag av snö I Lidköpings kommun finns 3-4 anvisade platser för upplag av snö kring centrum. Arbete med att ta fram ny lista för kommande vinter pågår. I Götene kommun finns det en plats för lagring av snö i östra delen av Götene samhälle upp emot gamla E Upplag av salt Lidköpings kommun har inga platser för förvaring av vägsalt. Lidköpings kommuns avdelning Park och Gata har dock ett saltlager (ca 35 ton i snitt max 50 ton) på Fiskaregatan i Lidköpings tätort. Götene kommuns avdelning Gata och Park har i har ett mindre saltlager (ca 12 ton) i Götene tätort. Transportstyrelsens entreprenörer Skanska har inga saltlager i Götene och Lidköpings kommuner Återvinningscentraler Anordnade plaster för omhändertagande och sortering av avfall finns enbart i Lidköpings kommun. Där sker bearbetning för återvinning av icke-farligt avfall. 22 (35) repo001.docx

25 3.8.5 Avslutad deponi Det finns ca 21 avslutade deponier, varav 8 ligger i Lidköpings kommun, 12 ligger i Götene kommun och 1 ligger i Skara kommun, se Figur 7. Dessa utgörs främst av nedlagda industrideponier (9 stycken), mindre kommunala avfallsupplag (7 stycken) eller anläggningar som är både hushålls- och industrideponier (5 stycken). Risken med nedlagda avfall upplag är spridning av lakvatten till yt- och grundvatten. Lakvatten kan innehålla många olika miljöfarliga ämnen som kan nå recipient. Lakvattnets sammansättning varier beroende på typen av deponi, innehåll, ålder, storlek och eventuell täckning Hamnstaden Hamnstaden är ett omvandlingsområde, centralt beläget mellan Lidköpings stadskärna och strandlinjen vid Vänern i norr. Västra hamnområdet i Lidköping, se Figur 6, genomgår idag en strukturomvandling och kommer under den närmsta framtiden att omvandlas från industriområde till blandstad. Omvandlingen startade redan 2005 när Rörstrands porslinstillverkning lades ner och fabriken fylldes med andra verksamheter än industri. I Översiktsplan 2003 utpekas Västra Hamnen som ett framtida område för bostäder i centrala Lidköping. Figur 6. Flygbild över västra Hamnstaden (Fördjupning av översiktsplan för hamnstaden, ). De verksamheter som under åren har bedrivits i Västra Hamnen är bland andra gasverk, oljeeldat kraftverk, reningsverk, porslinstillverkning, gjuteri, stenhuggeri, oljedepå, samt flera mindre industrier med varierande processer. Det har också deponerats hushållsoch industriavfall inom området. 23 (35) repo001.docx

26 Hamnstaden utgörs i stort sett av utfyllnad av förorenade massor. Hela området bedöms som förorenat (metaller och olika typer av kolväten) och delar av området har även MIFOklassats av Länsstyrelsen, se kapitel I området har två grupper av markföroreningar konstaterats: de föroreningar som uppkommit som en direkt konsekvens av de verksamheter som verkat på fastigheten, och de föroreningar som uppkommit genom tidigare deponerat avfall och utfyllnad av förorenade massor. 3.9 Markarbeten Grävning, schaktning etc. Markarbeten, såsom schaktning, grävning mm innebär en risk att vattentäkten förorenas av både fysiska partiklar och av kemiska ämnen. Genom att skyddande växttäcke grävs bort och fördröjningen genom/på marken minskar ökar både mängden och hastigheten av det vatten och föroreningar som når vattentäkten. En risk är också att föroreningar som finns i marken sätts i rörelse och når vattentäkten. Många sorters föroreningar är fastlagda på markpartiklarna och med ökad tillförsela av partiklar till vatten ökar även tillförseln av sådana föroreningar Täktverksamhet Det finns i dagsläget 11 aktiva materialtäkter inom det omedelbara tillrinningsområdet. Dessa är torv-, grus- eller bergtäkter. Risker för en ytvattentäkt förknippade med aktiva täkter är bl.a. spill och läckage från maskiner. Sprängning i berg, spränggaser och odetonerade sprängämnen kan orsaka förändrad vattenkemi som kan leda till påverkan på recipienter. Det finns dessutom 16 förorenade områden klassade som gruva och upplag sulfidmalm i Götene kommun (runt Kinnekullen) och 2 förorenade områden klassade som Gruva och upplag järnmalm i Götene kommun Miljöfarlig verksamhet Risker förknippade med miljöfarlig verksamhet och industriområden är att miljöfarliga ämnen ska spridas till ytvatten och vidare till Kinneviken genom kontinuerlig dagvattenavrinning, genom spill och läckage, genom olyckor och haverier eller vid brand. Det finns många olika scenarier att beakta. Konsekvenserna av en industriolycka kan bli mycket stora. De riskkällor som beaktas i riskanalysen är: Utsläpp av miljöfarliga ämnen vid industriolycka. Släckvatten från brand Kontinuerlig dagvattenavrinning från industrier och industriområden. Miljöfarlig verksamhet delas in enligt nedan. Lokalisering för en del miljöfarliga verksamheter redovisas i Figur (35) repo001.docx

27 För A-verksamheter söks tillstånd hos miljödomstolen. Inom det omedelbara tillrinningsområdet finns Lidköpings/Hovby flygplats som är den enda A-verksamheten. För B-verksamheter söks tillstånd hos länsstyrelsen. Inom det omedelbara tillrinningsområdet finns ca 48 B-verksamheter. Dessa utgörs främst av djurhållning, täktverksamhet, livsmedelindustrier och metallindustrier, se Tabell 3. C-verksamheter anmäls till kommunen. För Götene kommun finns ca 37 C-verksamheter inom det omedelbara tillrinningsområdet, exklusive lantbruk, hamnar och avfallsupplag. Dessa utgörs främst av vindkraftverk (12 stycken), motorbränsle (4 stycken) och plåtindustrier (3 stycken). För Lidköpings kommun finns ca 77 C-verksamheter inom det omedelbara tillrinningsområdet, exklusive jordbruk, avfallsupplag och hamnar. De vanligaste verksamhetstyper som förekommer är vindkraftverk (12 stycken), bensinstationer (10 stycken), fordonstvättar (9 stycken), motorverkstäder (9 stycken), mekaniska verkstäder ytbehandling (7stycken) och plastfabriker (6 stycken), För U-verksamhet krävs varken tillstånd eller anmälan, men de omfattas av miljöbalkens bestämmelser. U-verksamheter omfattar övriga miljöfarliga verksamheter som inte tillhör kategorierna A, B eller C, t.ex. mindre verkstadsindustrier, samfälligheter för avlopp, lantbruk och bensinstationer. Inom det omedelbara tillrinningsområdet finns cirka 65 verksamheter i Götene kommun, exklusive lantbruk, hamnar och avfallsupplag som klassas som U-verksamhet. De vanligaste verksamhetstyper som förekommer är bil/fordons/motor-verkstäder och mekaniska verkstäder. I Lidköpings kommun finns ca 128 U-verksamheter som ligger inom det omedelbara tillrinningsområdet, exklusive jordbruk, avfallsupplag och hamnar. De vanligaste verksamhetstyper som förekommer är fordonstvättar (29 stycken), motor/fordonsverkstäder (21 stycken) och tandvårdsanläggningar (14 stycken). 25 (35) repo001.docx

28 Tabell 3. B-verksamheter inom det omedelbara tillrinningsområdet Bransch Antal Anläggningsnamn Mjölk, oljor, fetter m.m. 1 Arla Foods AB Animaliska råvaror 1 Gunnar Dafgård AB Vegetabiliska råvaror 1 Lantmännen Reppe AB Foder 2 Svenska Foder Hällekis Lantmännen ek. för. Lidan Glas, keramiska produkter 1 PAROC AB, Hällekisfabriken Djurhållning m.m. 8 Mellomgården Bäckgården Skeby Lars-Olof gården Kårtorps säteri Stora Svenstorp Hålltorp Ölanda Säteri Lunneberg Fiskodling m.m. 1 Vänerns Laxodling AB Rening av avloppsvatten 3 Götene avloppsreningsverk Källby avloppsreningsverk Lidköpings avloppsreningsverk Förbehandling, sortering m.m. 1 Ragn-Sells AB Bioenergi Lidköping Deponering 1 Lidköpings avfallsupplag Mellanlagring farligt avfall 1 Återvinningscentralen i Götene Förbränning av avfall 1 Lidköpings Värmeverk, Filen Förbränning 2 Panncentralen Släggan Västerbyverket Metallbearbetning mm 2 SNA Europe (Industries) AB Lid KMT Precision Grinding AB Stål och metall 2 Sabels Suncab Ytbehandling av metall/plast 3 Lidköpings svartoxidering AB Bundy, Lidköping Kinnegrip Gummi och plastvaror 1 Micore Plast AB Begravningsverksamhet 1 Lidköpings Krematorium Infrastruktur 2 Vänerhamn AB Lidköping Hönsäters hamn Lagring av bränslen m.m. 1 Lantmännen LC Lidköping gödsel Gasformiga bränslen 1 Kartåsens biogasanläggning Berg, naturgrus, torv m.m. 11 Skyddad uppgift 26 (35) repo001.docx

29 3.11 Förorenad mark Enligt GIS-data från länsstyrelserna finns drygt 350 potentiellt förorenade områden inom det omedelbara tillrinningsområdet. En del av dessa redovisas i Figur 7. Flertalet av dessa har identifierats, men är ännu inte inventerade. Vissa är klassade enligt MIFO. Av de förorenade områdena har 4 stycken riskklass 1 enligt MIFO, se Tabell 4. Tabell 4. Förorenade områden med riskklass 1 inom det omedelbara tillrinningsområdet till Kinneviken. Bransch Antal Lokalisering Kommun Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer 1 fastighet Väster om Lidköping Lidköping Träimpregnering 1 fastighet Nordöster om Götene Götene Kemtvätt - med lösningsmedel 1 fastighet Lidköping Lidköping Övrigt BKL 1 34 fastigheter Lidköping Lidköping I övrigt utgörs förorenad mark huvudsakligen av drivmedelsverksamhet, nedlagda avfallsdeponier, skjutbanor, sågverk samt industrimark. Den största andelen förorenade områden ligger i anslutning till Lidköpings hamn samt Lidköpings och Götene tätorter. Det är främst förorenad mark som ligger i anslutning till Kinneviken eller vattendrag som rinner ut i Kinneviken som utgör en risk för vattentäkten. Förorenad mark utgör en risk för spridning av föroreningar genom diffust läckage till ytoch grundvatten och i samband med saneringsarbeten då föroreningar kan frigöras. 27 (35) repo001.docx

30 Figur 7. Karta över de största riskerna för Kinneviken ( Länsstyrelsen). 28 (35) repo001.docx