KommunKompassen VINGÅKERS KOMMUN 2011 ANALYS AV. Vingåkers kommun Bengt-Olof Knutsson SKL Ingmar Kärrsten Falkenbergs kommun

Transkript

1 l KommunKompassen ANALYS AV VINGÅKERS KOMMUN 2011 Vingåkers kommun Bengt-Olof Knutsson SKL Ingmar Kärrsten Falkenbergs kommun

2 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Innehåll 1. Vad är Kommunkompassen? Vingåkers kommun i förhållande till Kommunkompassen:... En sammanfattande genomgång 4 3. Kommunkompassens åtta områden... 6 Område 1: Offentlighet och demokrati... 6 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 8 Område 3 Politisk styrning och kontroll Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Område 5 Resultat och effektivitet Område 6 Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Område 7 Verksamhetsutveckling Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Översikt av poängfördelning Kortfakta om Vingåkers kommun... 29

3 Sveriges Kommuner och Landsting (29) 1. Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder sedan år Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En kommun som utvärderas med hjälp av Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten ofta till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring. Många kommuner väljer sedan att efter några

4 Sveriges Kommuner och Landsting (29) års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade. 2. Vingåkers kommun i förhållande till Kommunkompassen: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Vingåkers kommun genomfördes februari 2011 och var kommunens första utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Utvärderingsgruppen har studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 40-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat Nedan visas Vingåkers totalpoäng samt poängfördelningen per område. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart med kommuner som utvärderats före år Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så visar erfarenheten att man kan lägga på poäng till det resultat som nu erhållits. I diagrammet nedan görs jämförelsen med kommuner som utvärderats fr.o.m Vingåkers kommun poäng Offentlighet och demokrati 2. Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll 4. Ledarskap, 56 ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare 42 0 Diagram 1: Vingåkers kommuns poäng inom 8 huvudområden

5 Sveriges Kommuner och Landsting (29) I nedanstående diagram illustreras Vingåkers profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medelvärde av 12 kommuner som utvärderats enligt den nya Kommunkompassen. Diagram 2: Vingåkers profil i förhållande till 12 utvärderade kommuner Jämförelser Kommuner som det kan vara intressant att jämföra sig med, nämns i texten som beskriver varje område i detalj. Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida Här finns även ett sökverktyg för att hitta bland annat goda exempel från olika kommuner.

6 Sveriges Kommuner och Landsting (29) 3. Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1: Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Medborgardialog och deltagande Etik motverkan av korruption Poäng 39 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Vingåkersbornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan också om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Strategi for demokratiutveckling och information Kommunen har inte någon plan eller strategi för demokratiutveckling. Vi ser framtagande av en sådan plan som ett förbättringsområde. En informationspolicy finns, men den har en ganska svag koppling till budget och verksamhetsplan enligt vår uppfattning. Genom utökning av tjänsten som informationssekreterare satsar kommunen nu mera på medborgarinformation än man gjort tidigare. Information till medborgarna Kommunens tidning Vingåker för dig som sänds ut till alla hushåll 4 ggr/år bedömer vi som ett gott exempel på information till medborgarna. Alla kallelser (med tillhörande handlingar) publiceras inför fullmäktige- och nämndsmöten. Efter respektive möten läggs protokollen ut. Fullmäktiges möten sänds i webb-tv, vilket också får ses som ett gott exempel på medborgarinformation. Enligt uppgift vid intervjuerna anses detta också ha förändrat debattklimatet till det bättre.

7 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Ett försök med Facebook som informationskanal pågår och skall utvärderas under våren. Vi bedömer att en utveckling kan ske beträffande användandet av nya medier för information. Information om resultat Budget och årsredovisning publiceras på hemsidan. I kommuntidningen redovisas vad vi får för pengarna. Vingåker har deltagit i SKL-projektet Kommunens kvalitet i korthet och resultatet av denna undersökning publiceras på hemsidan. Ett förbättringsförslag är att i ökad utsträckning redovisa resultat och jämförelser på hemsidan. Medborgardialog och deltagande Kommunen har inte hittills genomfört medborgarundersökningar i någon större skala, men planerar att under våren 2011 delta i SCB:s undersökning. Ett regelbundet genomförande av medborgarundersökningar ser vi som en tydlig förbättringsmöjlighet. I kommunen finns ett flertal råd av olika slag handikapp- och pensionärsråd, brottsförebyggande råd, trafiksäkerhetsråd, byalag m m. Dessa skall nu - efter en genomförd utvärdering - samlas i ett trygghetsråd där även folkhälsofrågorna skall finnas med. I fullmäktige har man allmänhetens frågestund, men frågor brukar inte ställas i någon större utsträckning. Frågorna måste lämnas in i förväg. Man anser i övrigt att kommunens storlek innebär att det finns så många naturliga kontaktvägar mellan politiker och medborgare att det är mindre viktigt med konstruerade mötesplatser. Det finns även möjlighet att lämna medborgarförslag, med detta utnyttjas inte särskilt mycket. Ca 5-10 förslag per år kommer in. En utveckling av arbetet med medborgardialog anser vi vara en förbättringsmöjlighet. Motverka korruption Någon särskild plan för etiskt förhållningssätt med syfte att motverka korruption finns inte och inte heller någon s k whistleblowerfunktion. Den internkontrollplan som finns tangerar i viss mån detta område, men en plan/strategi för att motverka korruption är ett förbättringsområde.

8 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Styrkor Vingåker för dig - kommuntidning Protokoll och handlingar tillgängliga via nätet Annonsering i dagspress och hushållstidning Webb-sändningar från Kommunfullmäktige - direkt och via fil/cd i efterhand. Förbättringsmöjligheter Utveckla Facebook, filmsnuttar, Twitter, bloggar, etc. Fler resultat och jämförelser på hemsidan Arbeta med att utveckla medborgardialog Genomför medborgarundersökningar Svagheter Ingen plan för demokratiutveckling Ingen plan/strategi för etiskt förhållningssätt och ingen whistleblowerfunktion Begränsad redovisning av resultat och brukarundersökningar på hemsidan Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering Poäng 32 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är viktiga delar i ett sådant förhållningssätt. Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvaras då ibland inte av levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Strategi för brukarorientering Det finns ingen övergripande plan/strategi för brukarorientering. I den nya styrmodell som är under utarbetande kommer detta att tas upp. Tillgänglighet och bemötande Alla chefer skall enligt gällande ledningspolicy utbildas kontinuerligt beträffande bemötande, men varje nämnd/förvaltning hanterar dessa frågor för sig. Vi noterar också att ledningspolicyn är relativt åldersstigen och det kan därför vara aktuellt att se över den. Vi kan inte se att skicklighet i bemötande används som ett tydligt kom-

9 Sveriges Kommuner och Landsting (29) munövergripande kriterium vid rekrytering och inte heller för löneutveckling. Ett förslag är att kommunen överväger att införa detta. En idé skulle också kunna vara att ta fram någon form av system som premierar medarbetare som utmärker sig positivt vad avser förhållningssätt och bemötande. I Örebro finns exempel på utbildning kring service- och bemötandefrågor. Vingåkers kommun har i tre år deltagit i SKL-projektet Kommunens kvalitet i korthet (KKiK), där viss mätning av tillgänglighet och bemötande sker och man avser att även fortsättningsvis delta i denna undersökning. Detta ser vi som ett positivt inslag i kommunens arbete med tillgänglighetsfrågorna. Information om service och tjänster Genom deltagandet i KKiK mäter kommunen regelbundet informationsinnehållet på hemsidan utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Man har inrättat en funktion med skribenter som tillsammans med informatören och informationsgruppen löpande arbetar med att förbättra informationen på hemsidan. Ett flertal verktyg används för göra hemsidan tillgänglig för personer med specifika informationsbehov och vi ser Vingåker som ett gott exempel i detta avseende. Vi ser också att det finns ett gott anslag på väg mot en dörr in där medborgarna enkelt kan få hjälp med olika frågor genom det servicekontor som finns på Åbrogården, där vissa kommunala funktioner finns representerade tillsammans med försäkringskassa, arbetsförmedling, polis m m. Vingåker erbjuder möjlighet att via hemsidan ta ut ett 50-tal blanketter. Det finns dock inget inloggningssystemet för personlig inloggning. Ett förbättringsområde skulle kunna vara att införa en funktion som gör det möjligt att jämföra olika enheter ur ett brukarperspektiv. Exempel på detta finns i t ex Trollhättan. Valfrihet och påverkan Inom de flesta områden kan brukaren välja enhet, dock i mån av plats. Utbudet av externa utförare är begränsat, men det finns en privat en kooperativ förskola. Inom äldreomsorgen finns inga privata alternativ. Det är möjligt att välja volym och periodicitet för avfallshämtning. Inom i princip alla områden förekommer individuell anpassning av de kommunala tjänsterna genom utvecklingsplaner, personcentrerad omvårdnad (äldreomsorgen) m m. Kommunen har inte infört något system som löpande omfördelar resurser mellan olika enheter utifrån skiftningar i antalet brukare. Ett sådant system skulle öka förutsättningarna för valfrihet. Brukarundersökningar Brukarundersökningar förekommer huvudsakligen inom kultur- och fritidsområdet och inom förskolan. Jämförelser med andra kommuner beträffande resultat av brukarundersökningar görs inom ramen för KKiK, men i övrigt inte i någon större utsträckning.

10 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Inom skolan, och i viss mån på det sociala området, arbetar man med fokusgrupper som en metod att bedöma servicekvalitet. Ett starkare, och mera kommunövergripande, grepp kring användandet av brukarundersökningar skulle vara ett förbättringsområde. System för service-/kvalitetsdeklarationer och synpunkts- /klagomålshantering Något kommunövergripande system för klagomåls- och synpunkthantering finns inte och inte heller för servicedeklarationer eller motsvarande. Vissa inslag av detta finns dock, t ex att man utlovar handläggning av biståndsärenden inom visstid. Den nya styrmodell som är på väg fram kommer att föreskriva att kvalitetsdeklarationer skall tas fram i betydligt större utsträckning. Iinförande av sådana system kan vara viktiga förbättringsområden. Uddevalla och Tyresö är exempel på kommuner som utvärderar och förnyar sina servicedeklarationer. Styrkor Tillgodoser specifika informationsbehov En dörr in för medborgarna att få hjälp med olika frågor Mäter tillgänglighet och bemötande inom ramen för projektet KKiK Förbättringsmöjligheter Inför kommunövergripande system för servicedeklarationer och synpunktshantering. Brukarundersökningar i större omfattning Svagheter Ingen strategi för brukarorientering Jämförelser av enheter på hemsidan System för löpande omfördelning av kostnader mellan enheter finns inte Bemötande som viktig del i kriterier för premiering, lönekriterier och rekrytering

11 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Område 3 Politisk styrning och kontroll Rubriker System för styrning och uppföljning Politiska mål Uppföljning och rapportering Ansvarsfördelning politiker/tjänstemän Samspel och dialog Poäng 56 Allmänt I en kommun beställer politiken genomförandet av ett uppdrag av en utförarorganisation. Det kan vara de egna förvaltningarna eller en/flera externa utförare. Detta uppdrag ska spegla den politiska majoritetens vilja när det gäller att utveckla och fördela service till kommuninvånarna. Den modell som de flesta använder för att förtydliga detta uppdrag är någon form av målstyrningen. Hur denna modell är utformad i svenska kommuner varierar däremot i stor omfattning. För att samspelet mellan den politiska ledningen och tjänstemannaorganisationen i kommunen skall fungera, krävs att roller och ansvar för de olika funktionerna har klargjorts. Vid upphandling av tjänster från externa utförare bör denna spegla kommunens övergripande mål. System för styrning/uppföljning och politiska mål Visionen för Vingåkers kommun 2020 lyder: Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun, ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö. Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkare och berömmer framgång. Vi vågar bry oss. Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd. Därför lyckas vi. Vingåkers kommun styrs utifrån en vision och ett antal övergripande mål och dessa avspeglar sig i andra styrdokument, t ex budgeten, även på nämndsnivå. De ekonomiska målen är tydliga men när det gäller verksamhetsmålen måste konstateras dels att stora delar av verksamheten inte direkt berörs och dels att de har en vag utformning av typ att man skall verka för, vilket gör det svårt att bedöma i vilket läge de skall anses uppfyllda. Vid intervjuerna uppgavs dock att man egentligen uppfattar målen som mera skarpa än vad formuleringen ger vid handen. Vi anser att det skulle vara ett förbättringsområde med en skarpare formulering av de övergripande målen. Kommunen håller nu på att ta fram en ny styrmodell, vilken vid utvärderingstillfället presenterades i remissversion. Utvärderarnas intryck är att den kommer att innebära en betydande förbättring av styrsystemet till att bli mera sammanhållet och med tydlig beskrivning av politikens roll kontra förvaltningens. Det föreslagna nya styrsystemet behandlar flera av de förbättringsområden som vi har tagit upp i denna rap-

12 Sveriges Kommuner och Landsting (29) port, men det kan inte reflekteras i den poängbedömning som görs utifrån nuvarande förhållanden. Visionen kan sägas vara blandning av vision och värdegrund och den har enligt uppgift tagits fram i en bred förankringsprocess där medborgare, politiker, brukare och intresseorganisationer deltagit. En omarbetning av de övergripande målen planeras att ske så att de bättre skall kunna kopplas till visionen. Uppföljning och rapportering Rapporteringen på den övergripande kommunala nivån handlar till största delen om resursförbrukning. Ett givet förbättringsområde är att i betydligt större grad även rapportera uppnådda resultat, både beträffande volym och kvalitet, och även relatera dessa till andra kommuner och externa utförare. Ansvarsfördelning och roller mellan politiker/tjänstemän Relationerna mellan politiker och tjänstemän beskrivs som goda och om övertramp mellan respektive ansvarsområden skulle ske så har man en öppendiskussion om detta. Vad gäller delegation från den politiska nivån till förvaltningsnivån bedömer utvärderarna att denna ligger på normalnivå för mindre kommuner. Samspel och dialog Det finns ett antal olika former för både formella och informella möten mellan politiker och tjänstemän. I en liten kommun som Vingåker förekommer dessutom många samtal av mera spontan karaktär. Verksamhet av typ fadderpolitiker förekommer, men man har inte något systematiskt kommunövergripande upplägg för detta. På skolområdet finns dock ett system med kontaktpolitiker. Utbildningen av de förtroendevalda är relativt omfattande med 2,5 dagar för alla politiker efter nyval. Därutöver har nämnderna egna utbildningar. Någon formell utvärdering av politikerutbildningen har inte ägt rum, men har efter hand lagt till nya moment. Vi bedömer detta som ett starkt område i Vingåker. Några direkta nöjdhetsundersökningar till de politiska organen rörande tjänstemannaorganisationen stöd till de förtroendevalda har inte gjorts, bortsett från mindre undersökningar beträffande mötestider. Detta skulle kunna vara en idé till ett förbättringsområde. I Östersund finns exempel på politikerundersökningar.

13 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Styrkor Kommunfullmäktiges övergripande mål avspeglar sig i andra styrdokument, t ex i nämndernas budget Övergripande mål nedbrutna på nämndsnivå Tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän Politikerutbildning Förbättringsmöjligheter Tydligare formuleringar i övergripande mål Rapportering av jämförelser med andra kommuner Nöjdhetsundersökningar riktade till politiker Svagheter Vaga formuleringar av övergripande mål vilket gör dem svårmätbara. Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Rubriker Strategi för ledarskap, ansvar och delegation Enheternas ansvar Tvärsektoriellt samarbete Personligt ansvar och uppdrag för chefer Kommunledningens kommunikation Ledarutveckling Poäng 43 Allmänt I svenska kommuner uppstår ibland en kraftmätning mellan på ena sidan de centrala funktionerna med kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och på andra sidan facknämnderna. Detta återspeglas ofta även inom förvaltningsorganisationen där förvaltningsövergripande anslag kring ekonomi-, personal- och utvecklingssystem ställs mot förvaltningsspecifika system. Samma mönster återfinns inom respektive förvaltning när det gäller fördelning av frihet och ansvar mellan förvaltningsledning och de olika resultatenheterna. Det optimala är att hitta en fruktbar balans mellan central ledning och lokal frihet under ansvar. Strategi för ledarskap, ansvar och delegation En övergripande ledningspolicy finns Den är år gammal och skall enligt uppgift vid intervjuerna revideras. Utvärderarna instämmer i behovet av revidering, bl a för att mera knyta an till budget och andra övergripande styrdokument.

14 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Resultatenheternas ansvar Resultatenheterna har möjlighet att omfördela resurser inom respektive verksamhet, men inte mellan verksamhetsområden. Detta förutsätter dock att den aktuella förvaltningen totalt sett går ihop. Över- och underskott förs inte över mellan budgetår, vare sig på enhets- eller nämndsnivå. Projektmedel kan dock föras över. Utifrån Kommunkompassens kriterier skulle det vara positivt att skapa ett system för att möjliggöra överföring mellan budgetåren. Det finns flera exempel på kommuner som på olika sätt utvecklat regelverk kring detta, t ex Kungsbacka, Lomma och Falkenberg. Tvärsektoriellt samarbete I kommunen förekommer en del tvärsektoriella projekt och processer, men de är endast i begränsad utsträckning beskrivna med uppföljningsbara mål, budget m m. Här ser vi ett möjligt förbättringsområde. Ett positivt inslag är att det finns sammanställningar som visar vilka projekt och processer som pågår. Personligt ansvar och uppdrag för chefer I kommunens ledningspolicy finns inskrivet vilka krav som ställs på cheferna. Chefskontrakt tillämpas bara i något enstaka fall och resultatförväntningar på individnivå är således inte heller angivna. I ett fall finns en särskild nedskriven överenskommelse mellan nämndordförande och förvaltningschef om rollfördelning m m, men det ser vi huvudsakligen som en form av personlig överenskommelse och inte som en del av en kommunal policy. Eskilstuna och Gotland är exempel på kommuner med tydliga chefsavtal som utvärderas årligen. Förutom att goda chefsprestationer uppmärksammas av nämnderna tillämpas ingen systematisk form av belöning till chefer som lyckas särskilt väl med sina uppdrag. Här skulle man kunna överväga att skapa ett sådant belöningssystem. Kommunledningens kommunikation Koncernmöten äger rum två gånger per halvår och utöver det träffas alla chefer en gång per halvår. Förvaltningscheferna har i regel formella möten med sina chefer någon gång per månad. Cheferna deltar vid arbetsplatsträffar och tar då löpande upp frågor kring kommunens vision och övergripande mål. Inte minst inom skolan har man återkommande genomgångar om var man befinner sig i aktuella processer kring vision, mål och styrning och beträffande kommunikation mellan förvaltning och politik. Ledarutveckling Vingåker har ett övergripande ledarutvecklingsprogram som är utvecklat tillsamman med en extern konsult. Det är relativt omfattande och vi ser det som ett bra exempel. Däremot finns inte något särskilt program för att utveckla ledarämnen inom den egna organisationen.

15 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Styrkor Förbättringsmöjligheter Svagheter God nivå på resultatenheters ansvar för budget, personalfrågor mm inom löpande budgetår Ledarutvecklingsprogram Kommunövergripande ledningsfilosofi kan utvecklas mer Överväg möjligheter till överföringar av överoch underskott Överväg möjligheter till belöningssystem för goda ledarprestationer Inga chefskontrakt som reglerar förväntningar och vad som händer om avtalade resultat inte uppnås Inget program för att hitta och utveckla ledarämnen internt Beskrivningar av tvärsektoriella projekt endast i begränsad omfattning Område 5 Resultat och effektivitet Rubriker Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Kostnader och resultat i budgetprocessen Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Kommunikation kring resurser och resultat Jämförelser Extern samverkan Poäng 39 Allmänt Området kontroll och rapportering avser framförallt det arbete som sker inom förvaltningsorganisationen avseende uppföljning av verksamhet. Det gäller då inte bara den ekonomiska uppföljningen, utan även verksamhetsuppföljning avseende volym, kvalitet, m.m. Man kan våga sig på att säga att just uppgiften att koppla ihop ekonomistyrning med verksamhetsstyrning och därmed också uppföljning av detsamma, är den stora utmaning som svenska kommuner står inför. Det handlar i grunden om att kunna mäta resultat och effektivitet. Vad får jag för tjänst och vilken kvalitet innehåller denna tjänst i relation till vad den kostar? Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling Vingåkers kommen har ett dokument som kallas Principer för styrning, vilket är ca fem år gammalt.enligt de gällande principerna tillämpas målstyrning med koppling till resurser. Detta dokument är nu på väg att ersättas av den nya styrmodellen. Någon särskilt formulerad plan för effektivitetsutveckling finns inte, men det pågår ett löpande arbete med effektivitetsutveckling, bl a som följd av genomförda besparingspaket.

16 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Kostnader och resultat i budgetprocessen Kommunen arbetar i viss utsträckning med att mäta uppnådd kvalitet m m i förhållande till insatta resurser, men något direkt koppling av detta till budgetprocessen har vi inte funnit. Ett tydligare sådant samband ser vi som ett förbättringsområde. Arbetsprocesser, uppföljning och kontroll Uppföljningen på förvaltningsnivå är relativt omfattande vad gäller ekonom och avvikelser beträffande resursförbrukning. Rapportering sker till respektive nämnd varje månad. Tertialrapporter går vidare till kommunstyrelsen och fullmäktige. När det gäller uppnådda resultat och måluppfyllelse är dock uppföljningen inte alls lika omfattande. Vid intervjuerna uppgavs att det finns enstaka exempel på att uppföljning av avvikelser skett på ett sådant sätt att det har fått direkta konsekvenser på personnivå. I något fall har en form av processkartläggning ägt rum, men det finns inget kommungemensamt anslag för att studera verksamhetsprocesser i syfte att effektivisera dessa. Här ser vi ett tydligt förbättringsområde. Kommunikation kring resurser och resultat Chefer får månadsvisa rapporter beträffande ekonomin, men de gör inte egna uttag. Principiellt är det också möjligt för politiker att själva göra uttag för att följa den ekonomiska utvecklingen löpande, men det görs i praktiken inte Generellt hänvisar man till att det är bättre att få kommenterade rapporter för att undvika felaktiga tolkningar. På arbetsplatsträffar kommuniceras den ekonomiska situationen med de anställda. Formerna för cheferna att kunna diskutera resursförbrukning och resultat kan skifta mellan olika förvaltningar. Det sker enligt uppgift i större grad inom barn- och utbildning än inom socialförvaltningen. Jämförelser Vingåker deltar i vissa nätverk för jämförelser, framför allt Kommunens kvalitet i korthet. Man har inte deltagit i något nätverk inom det tidigare Jämförelseprojektet. Andra nätverk som man har medverkat i, och i vissa fall fortfarande deltar i, är Centrum för kommunstrategiska studier, som speciellt sysslar med ekonomifrågor och i ett kommunchefsnätverk. Utvärderarnas uppfattning är kommunen i betydligt högre grad skulle kunna arbeta med jämförelser som underlag för verksamhetsutveckling. Extern samverkan Extern samverkan förekommer framför allt med Katrineholm beträffande gymnasium, räddningstjänst och vatten/avlopp. Ett visst länssamarbete sker beträffande vårdfrågor. Det finns planer på gemensam lönehantering med Flens kommun. Samverkan med andra kommuner bör kunna utvecklas. Tyresö och Askersund är exempel på kommuner som har stor samverkan med närliggande kommuner.

17 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Samverkan med civilsamhällets frivilligkrafter sker i begränsad omfattning via Väntjänsten kopplad till äldreomsorgen. I den deltar frivilliga, kyrkor m m, och verksamheten samordnas av kommunens anhörigsamordnare. Samverkan av detta slag bör kunna utvecklas även till andra områden och här kan Örebro kommun vara en inspiration. Där har man tagit fram ett strategidokument för samverkan med frivilligkrafter. Styrkor Systematisk uppföljning av avvikelser - främst ekonomi Jämförelser för serviceutveckling KKiKnätverket Förbättringsmöjligheter Ökat fokus på resultat och effektivitet Tydligare koppling i budget mellan resurser (ekonomi) verksamhetsmål resultat Utveckla extern samverkan för att stärka serviceutbud och öka effektiviteten (t ex med andra kommuner, organisationer och frivilligkrafter Utveckling och uppföljning av arbetsprocesser Svagheter Uppnådd kvalitet i förhållande till insatta resurser bör kunna mätas i klart större omfattning Jämförelser med andra kommuner (och andra) i bör göras i betydligt större utsträckning än vad som sker för närvarande Område 6 Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Rubriker Personalstrategi Rekrytering Kompetens- och medarbetarutveckling Individuell lönesättning Arbetsmiljöarbete Mångfald Poäng 46 Allmänt I ett framtidsperspektiv är en stark och tydlig personalpolitik som lyfter fram och stärker de olika personalgrupperna i kommunen av största vikt. Svenska kommuner står inför stora nyrekryteringsbehov på grund av bl.a. omfattande pensionsavgångar. Eftersom den offentliga sektorn har problem med att konkurrera om attraktiva yrkes-

18 Sveriges Kommuner och Landsting (29) grupper med löner, måste man skapa arbetsplatser som dels attraherar ny personal, dels stimulerar befintlig personal att stanna och utvecklas. Personalstrategi Kommunen har en personalpolicy, som fastställdes för ca sex år sedan. Den reglerar främst hur arbetsgivare och anställda skall agera i relationen med varandra och har inte sitt främsta fokus på åtgärder för att behålla och utveckla medarbetarna. Det finns inte heller någon övergripande strategi för rekrytering av nya medarbetare. Ett övergripande beslut om att nyanställda skall erbjudas 100%-anställningar har tagits i kommunfullmäktige, men viss tveksamhet tycks råda beträffande efterlevnaden av detta i praktiken. Vi anser att det skulle vara ett förbättringsområde att ta fram en personalstrategi med särskilt fokus på att behålla och utveckla medarbetare. Rekrytering Ett sätt för Vingåkers kommun att profilera sig som en attraktiv arbetsgivare är möjligheten till subventionerad friskvård i form av rabatter på årskort simhall eller träningsstudio. Bidrag - avsett för kurslitteratur - ges också till viss utbildning på högskolenivå. Friskvårdsstödet ser vi som ett gott exempel för andra kommuner. Någon marknadsföring i systematisk form av kommunen som attraktiv arbetsgivare ske inte, men man framställer sig som en tillåtande och nytänkande kommun och understryker detta som positiva faktorer vid rekrytering. Även kommunens litenhet, med korta avstånd i olika avseenden, tas upp i det sammanhanget. Insatserna inom detta område bör kunna utvecklas. Kompetens- och medarbetarutveckling Det görs inte någon övergripande kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet med koppling till framtida rekryteringsbehov. Detta är ett förbättringsområde. De största förvaltningarna genomför dock var för sig kartläggningar av behovet av kompetensutveckling. Individuella utvecklingsprogram, kompetensanalyser och liknande görs huvudsakligen i samband med medarbetarsamtalen, men det har sannolikt inte 100% täckningsgrad. Ett exempel att studera på detta område är Örebro kommuns kompetensutvecklingsmodell. Vi fick vid intervjuerna något skiftande bedömningar om hur stor andelen av de anställda som har medarbetarsamtal varje år, och någon central dokumentation av detta finns inte. Det tycks ändå vara så att den övervägande delen av medarbetarna har sådana samtal någon gång per år. Kostnaderna för kompetensutveckling budgeteras och redovisas. Resursförbrukning i form av tid budgeteras och redovisas dock inte. Grundprincipen är att det avsätts en summa per person inom respektive förvaltning och dessutom finns det centralt ett särskilt anslag för chefsutveckling, dock inte direkt bundet till utbildning.

19 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Individuell lönesättning Grundkonceptet i kommunen är att det varje år skall genomföras tre samtal med varje medarbetare ett medarbetarsamtal, ett lönesamtal och ett lönesättande samtal. Det sistnämnda är av informationskaraktär där lönen meddelas. Det kan dock förekomma att det olika typerna till viss del slås ihop, så att det i praktiken blir två samtal. Vissa förändringar i detta upplägg diskuteras. I stort bedömer vi modellen som bra. Kriterier för lönesättning finns, både allmänna och specifika som är knutna till respektive verksamhet. Kriterierna bedöms vara allmänt kända i organisationen. Lönesystemet anses ha en utformning som belönar gruppens/individens bidrag till resultat och måluppfyllelse. Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöundersökningar genomförs som princip vartannat år, även om det nu (2011) har skett en förskjutning med ett år. När arbetsmiljöenkäten är gjord skall varje enhet göra en riskanalys och en handlingsplan, som rapporteras till kommunstyrelsen. Arbetsmiljöfrågor tas systematiskt upp på arbetsplatsträffar och det förekommer också i någon grad andra typer av arbetsmiljöbedömningar, såsom skyddsronder. Vi anser att Vingåker är ett gott exempel på detta område. Mångfald En ny jämställdhetsplan har nyligen antagits och en kommuncentral jämställdhetsgrupp har träffar månadsvis. Det finns också en mångfaldsplan, men aktiviteten på det området tycks inte lika stor som beträffande jämställdhet. Arbetet med jämställdhetsfrågorna ser vi som ett gott exempel, men det övergripande mångfaldsarbetet bör kunna utvecklas, och därmed också insatserna mot diskriminering och särbehandling. Styrkor Bra stöd till friskvård för personal Strukturerat och välutvecklat arbete med medarbetar- och lönesamtal Heltäckande och omfattande arbetsmiljöarbete Bra jämställdhetsarbete Förbättringsmöjligheter Kartläggning av kommunens övergripande kompetensbehov och kompetensutveckling Utveckla mångfaldsarbetet och stärk insatserna för att motverka diskriminering och särbehandling av medarbetare (i förebyggande syfte) Svagheter Finns ingen övergripande strategi för rekrytering Marknadsföringen av kommunen som attraktiv arbetsgivare

20 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Område 7 Verksamhetsutveckling Rubriker Strategiskt kvalitetsarbete Verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Lärande genom omvärldsspaning och samverkan Kreativitet och innovationer IT-stöd Poäng 25 Allmänt Inom näringslivet har det sedan mitten av 1900-talet funnits ett otal olika system för att bedriva kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete är i de flesta fall synonymt med att på ett strukturerat sätt arbeta för att skapa kontinuerliga förbättringar i en verksamhet. TQM, EFQM, ISO, SIQ, BS, LEAN är alla standards eller system för detta kontinuerliga förbättringsarbete. I den kommunala världen har oftast kvalitetsarbete förekommit som enskilda öar knutna till vissa verksamheter. Ett identifierbart mönster under senare år är att flera kommuner börjar ta fram övergripande system för att effektivisera och förbättra sin verksamhet. Dessa system är då oftast egenutvecklade modeller för förbättringsarbete som ibland innehåller delar av de system som nämns ovan. En framgångsfaktor för ett fungerande kvalitetsarbete är att det system som används, tydligt länkar till kommunens styr- och uppföljningssystem. Strategiskt kvalitetsarbete Det finns i kommunen ingen övergripande plan för kvalitetsutveckling. Däremot finns en policy för IT-strategi. Metoder och verktyg för kvalitets-/verksamhetsutveckling Kommunens har inte något sammanhållet övergripande kvalitetsarbete och det finns inte heller några kommungemensamma kvalitetsmetoder. I förvaltningarna pågår utvecklingsarbete på olika sätt. Inom socialförvaltningen har man t ex en målsättning att inom tre år uppnå en kvalitetsnivå som skulle motsvara landets bästa I den nya styrmodellen tas ett betydligt starkare grepp på kvalitetsfrågorna enligt den remissversion som föreligger. Detta kommer att vara en fördel för Vingåker vid framtida utvärderingar enligt Kommunkompassen. Beträffande externa kvalitetsbedömningar nämns förutom direkta inspektioner genom nationella myndigheter att socialförvaltningen deltar i ett projekt om utveckling av vården av multisjuka äldre tillsammans med alla kommuner i länet samt Socialstyrelsen. Lärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan Kommunerna i länet har en gemensam kulturkoordinator som arbetar med omvärldsbevakning och ett liknande upplägg finns på det sociala området. Deltagandet i Kommunens kvalitet i korthet kan också ses som ett exempel på kvalitetsutvecklingsarbete och omvärldsbevakning, liksom den tidigare nämnda samverkan med Linköpings Universitet i Centrum för kommunstrategiska studier.

21 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Den länsgemensamma omvärldsbevakning som sker omvärldsbevakning som sker på vissa områden bedömer som god, men på den övergripande nivån anser vi att omvärldsbevakningen bör kunna utvecklas. Kreativitet och innovationer Kommunen har inget övergripande system för att stimulera medarbetarnas kreativitet och fånga upp goda idéer och innovationer. Det har tidigare funnits ett system med i princip detta syfte som kallades Vingar på Vingåker. Vi rekommenderar att man överväger att på nytt ta fram ett system på detta område. Det finns ett antal kommuner där inspiration på detta område kan hämtas, t ex Västerås med sitt arbete beträffande Innovation och utveckling och Uddevalla med sitt kreativitetssystem. IT-stöd Intranätet används som den huvudsakliga metoden för intern information och det är välutvecklat inom i princip hela kommunen med god tillgång till dator och till nätet. Det finns inget kommungemensamt lednings- och informationssystem för att länka samman personal-, ekonomi och resultatredovisning. Detta är ett tydligt förbättringsområde. Styrkor Välutvecklat intranät Anställda har tillgång till datorer och till intranät God omvärldsspaning på vissa områden Förbättringsmöjligheter System som stödjer, belönar, och sprider kreativitet Utvecklad och samordnad omvärldsspaning på den övergripande nivån Svagheter Ingen övergripande strategi för kvalitetsutveckling och förnyelsearbete Metoder/verktyg för verksamhetsutveckling System som länkar ihop olika administrativa system personal, ekonomi, mål/resultat m m

22 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Rubriker Poäng Strategier för samhällsbyggande Samarbete med civilsamhället Samarbete med kulturlivet Stöd till näringslivet Internationella kontakter Hållbar utveckling 42 Allmänt I kommunens roll som samhällsbyggare är samarbetet med lokalsamhället i form av förenings-, kultur- och näringsliv en viktig uppgift. Likaså att upprätthålla samverkan på regional, nationell och internationell nivå. Kommunen har en viktig roll att fungera som katalysator för att olika verksamheter i den geografiska kommunen skall fungera tillsammans för att skapa attraktivitet, tillväxt och en hållbar utveckling. Strategier för samhällsbyggande Kommunen har ett näringslivsprogram och en turistpolicy. Det finns en plan för hållbar utveckling, som är relativt gammal. I budgetdokumentet finns ett avsnitt om Uthållig kommun som anger ett antal s k programmål inom hållbarhetsområdet. En ny miljö- och energiplan avses bli antagen under Uthållig kommun är också beteckningen på ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett 60-tal kommuner i landet. Syftet med detta är att kommunerna med energifrågorna som utgångspunkt skall arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. På kulturområdet har kommunen ingen övergripande plan/strategi för samverkan med kulturlivet, men ett utvecklingssamarbete med landstinget är på gång och det kommer bl a att innebära att berörda kommuner tar fram egna kulturplaner. Vingåker har inte någon övergripande strategi för samverkan med frivilligkrafter för att utveckla lokalsamhället. Man ger bidrag till pensionärs- och handikapporganisationer för att de ska ha möjlighet att bedriva studiecirklar, besöka äldreboenden m m. Kommunen har ingen plan/policy för internationellt samarbete. Att utveckla övergripande planer/strategier för samverkan med kulturliv och frivilligkrafter och för det internationella området bedömer vi som förbättringsområden., Samarbete med civilsamhället Kultur- och fritidsförvaltningen samverkar löpande med föreningar och det gör även socialförvaltningen i viss utsträckning. Ett trygghetsprojekt har nyligen genomförts och bl a äger nattvandringar rum kontinuerligt. Vi ser det som ett förbättringsområde att utveckla samverkan med lokalsamhällets aktörer. Det kan ske t ex genom att erbjuda uppdrag till organisationer och föreningar för att stimulera deras verksamhet.

23 Sveriges Kommuner och Landsting (29) Stöd till kulturlivet Det finns i kommunen inget formellt Kulturråd, men ändå en omfattande samverkan med föreningar, konstnärsnätverk, körer m fl. En utveckling av detta till ett samarbete i fastare form ser vi som ett förbättringsområde. Särskilda budgetmedel har avsatts för kulturarrangemang riktade till barn och man stöder överhuvudtaget särskilt arrangemang som vänder sig till barn och ungdomar. Kommunen har inrättat olika former av stipendier/priser på kulturområdet. Dels finns ett allmänt kulturstipendium och dels ett särskilt ungdomskulturstipendium. Utöver det har man också idrotts- och idrottsledarstipendier. Vingåker arbetar enligt något som kallas Sörmlandsmodellen, där syftet är att alla barn genom skolan skall få ta del av två kulturaktiviteter per år. Arbetet med barnkultur och även de olika formerna av priser på det kulturella området ser vi som starka sidor. Stöd till näringslivet Vingåkers kommun har regelbundna kontakter med näringslivet genom bl a företagsbesök. Man använder sig av de nationella undersökningar som görs på området, t ex Svenskt Näringslivs företagsklimatundersökning som en av utgångspunkterna för sitt arbete med näringslivsfrågor. Det finns en arbetsgrupp med företrädare för kommunen och företagare i olika branscher, som är tänkt att gå över i en Näringslivskommitté. Det ser vi som en positiv utveckling. Vingåker har tillsammans med grannkommunerna Flen och Katrineholm genomfört ett projekt där företag erbjudits konsultstöd för analys av företagets tillväxtmöjligheter och dessutom i samarbete med Mälardalens högskola ett mentorprogram för kompetenshöjning. Kommunen är medfinansiär till Nyföretagarcentrum där kostnadsfri rådgivning erbjuds till nystartade företag och även till potentiella företagare.. Näringslivsansvarig ingår i en näringslivschefgrupp, som är kopplad till regionförbundet Sörmland och även i en turistchefsgrupp. Man deltar också i ett utbildningsråd för gymnasieskolans handelsprogram ( i Katrineholm) för att främja kompetensförsörjning inom handel och i en styrgrupp för YH-utbildning för explosivämnestekniker tillsammans med ett lokalt företag och med kommunen och flera företag i Karlskoga. Internationella kontakter Vingåker har vänorter i Tyskland, Finland, Norge och Estland. Det mest aktiva vänortssamarbetet bedrivs med Mühltal i Tyskland., där man har kontakter både på kommun- och föreningsnivå. I övrigt ör de internationella kontakterna begränsade. Vissa EU-projekt har genomförts. Kommunen har genomfört relativt omfattande insatser för att marknadsföra sig i syfte att locka nya invånare, bl a genom aktiviteter vid Skavsta flygplats. Man har och haft

24 Sveriges Kommuner och Landsting (29) ett samarbete med mäklare i ett Prova bo-projekt för att ge möjligheter att pröva att bo i Vingåker till låg kostnad. Hållbar utveckling Det tidigare nämnda energieffektiviseringsprogrammet tillsammans med Energimyndigheten ser vi som ett gott exempel på arbete med hållbar utveckling. Kommunen har genomfört ett omfattande projekt med åtgärder för effektivare energianvändning i sina fastigheter. En strategi och handlingsplan för fortsatta åtgärder inom detta område är i princip klar och ett förbättringsarbete har alltså i princip redan genomförts, även om detta inte får fullt genomslag i denna utvärdering. Kommunen har en energi- och klimatrådgivare som ger medborgare, företag och organisationer opartisk och kostnadsfri rådgivning. Vi bedömer att kommunen bör kunna utveckla sitt arbete med att motverka social och etnisk segregation. Styrkor Näringspolitiska programmet Särskild budget för barnarrangemang Kulturstipendier och kulturpris Bra energieffektiviseringsprogram Förbättringsmöjligheter Aktivt stöd till inrättandet av föreningar, grannsamverkan och andra intressegrupper Aktivt erbjuda uppdrag till frivilliga organisationer för stimulering av deras verksamhet Mer arbete kring att motverka social och etnisk segregation Fullfölj utvecklingen av nuvarande samarbete med näringslivet genom bildande av en Näringslivskommitté Svagheter Inga övergripande strategier för samverkan med kulturliv och frivilligkrafter Ingen övergripande internationell policy Samverkan med organisationer m fl för att utveckla lokalsamhället Deltagande i internationella organ och projekt (EU-stöd) i begränsad omfattning

25 Sveriges Kommuner och Landsting (29) 4. Översikt av poängfördelning Nedanstående tabeller visar Vingåkers kommuns resultat fördelat på delfrågor inom respektive område. 1. Offentlighet och demokrati Uppnått Max Procent 1.1 Finns en plan/strategi for demokratiutveckling och information? 2, % 1.2 Hur informeras medborgarna? 14, % 1.3 Hur informeras medborgarna om resultat 7, % 1.4 Hur främjas medborgardialog och deltagande 11, % 1.5 Etik - hur hantera korruption? 3, % 38, % 2. Tillgänglighet och brukarorientering Uppnått Max Procent 2.1 Finns det en kommunövergripande strategi för brukarorientering 2.2 Hur arbetar kommunen med tillgänglighet och bemötande? 0,0 15 0% 9, % 2.3 Hur Informerar kommunen om service och tjänster? 7, % 2.4 Hur arbetar kommunen med valfrihet och brukarens påverkan på serviceutbudet? 5, % 2.5 Hur arbetar kommunen med brukarundersökningar? 4, % 2.6 Hur arbetar kommunen med systemför service- /kvalitetsdeklarationer, samt synpunkts- och klagomålshantering för medborgare/brukare? 5, % 31, %

26 Sveriges Kommuner och Landsting (29) 3. Politisk styrning och kontroll Uppnått Max Procent 3.1 Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande avseende styrning/uppföljning? 9, % 3.2 Styrs kommunen av tydliga politiska mål 9, % 3.3 Hur rapporterar förvaltningen till den politiska nivån och vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn över förvaltningen? 3.4 Hur är delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och tjänstemannanivå? 3.5 Hur främjas den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän 12, % 15, % 8, % 56, % 4. Ledarskap, ansvar och delegation Uppnått Max Procent 4.1 Finns kommunövergripande strategi för ledarskap, ansvar och delegation? 4.2 Vilket ansvar har resultatenheterna för budget, personal och organisation? 4.3 Hur beskrivs inriktning och ansvar för tvärsektoriellt samarbete? 4.4 Hur tydliggörs det personliga uppdraget för alla chefer i organisationen? 4.5 Hur utövas den centrala ledningen över underställda avdelningar/enheter? 9, % 5, % 5, % 5, % 9, % 4.6 Hur bedrivs kommunens ledarutveckling? 8, % 43, %

27 Sveriges Kommuner och Landsting (29) 5. Resultat och effektivitet Uppnått Max Procent 5.1 Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling 3, % 5.2 Hur tydliggör kommunen sambandet mellan kostnader och resultat i budgetprocessen 5.3 Hur arbetar kommunen med utveckling arbetsprocesser, uppföljning och kontroll 5.4 Hur kommuniceras och förs strategiska diskussioner kring resurser och resultat? 5.5 Hur aktivt används jämförelser som ett led i serviceutveckling och effektivisering? 5.6 Hur sker extern samverkan för att stärka serviceutbudet och öka effektivitet? 9, % 8, % 9, % 6, % 3, % 39, % 6. Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Uppnått Max Procent 6.1 Finns en kommunövergripande personalstrategi? 3, % 6.2 Hur tillvaratas befintliga och hur rekryteras nya medarbetare? Kommunen som attraktiv arbetsgivare. 6.3 Hur stor vikt läggs vid kompetens- och medarbetarutveckling? 6.4 Hur sker individuell lönesättning och belöning av goda prestationer? 10, % 10, % 8, % 6.5 Hur bedrivs kommunens arbetsmiljöarbete? 8, % 6.6 Hur arbetar kommunen med mångfald, (etnicitet, kulturellt och kön)? 4, % 45, %