Regionala utvecklingsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utskriftsdatum: Regionala utvecklingsnämnden Datum: Tid: 10:00-15:00 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Joakim Pohlman (S), ordförande Tony Lundstedt (S), vice ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Helen Bengtsson (S) Olja Pekusic (S) Martina Gustafsson (S) Ingemar Almkvist (S) Jerker Nilsson (V) Cheryl Jones Fur (MP) Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (L) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Monica Widnemark (S) Anton Håkansson (S) Mikaela Gross (V) Magnus Gunnarsson (M) Björn Tisjö (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Christel Gustafsson Lena Eriksson Page 1 of 145

2 Kallelse Utskriftsdatum: Justering av protokoll 2 Fastställande av dagordning 3 Tema Projektverksamheten Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning TEMA Projektfinansiering som ett sätt att genomföra Gröna Kronoberg och understrategier Projektfinansiering är en viktig del i Region Kronobergs regionala utvecklingsarbete och implementering av Gröna Kronoberg och dess understrategier. Resurserna som regionen har till förfogande är exempelvis statliga anslag, EU-medel och nationella medel. Dagens tema kommer att innehålla beskrivning och diskussion om beslutsläge och insatser i Regional- och socialfond för Småland och Öarna, övergripande information om hur Region Kronoberg arbetar med projektfinansiering samt exempel på kommande projektinsatser för att implementera den Regionala Innovationsstrategin och Kompetensförsörjningsstrategin. 4 Rapporter från externa uppdrag Sammanfattning Regionala utvecklingsnämndens ledamöter rapporterar från externa uppdrag. Page 2 of 145

3 Kallelse Utskriftsdatum: Regionala utvecklingsdirektörens rapport Sammanfattning Regionala utveckingsdirektören lämnar aktuell lägesrapport över Region Kronobergs arbete med regional utveckling. 6 Månadssammandrag oktober 2017 (17RK109) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadssammandrag oktober 2017 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information. Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för oktober 2017 uppgår till tkr. Verksamheten går enligt plan och prognosen är att resultatet ska generera ett överskott på tkr. Den positiva avvikelsen beror till största del på sjukfrånvaro samt vakanser. På grund av vakanser har ej heller kostnader kunnat upparbetas. Externfinansieringen har även varit högre än budgeterat. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Månadssammandrag RUN oktober 2017 Månadssammandrag RUN oktober2017 Page 3 of 145

4 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 7 december (17RK40) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden december Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämndendecember 8 Medel till projektet Make IT happen (17RK2025) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja högst kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för 2018 och kronor för att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan. Sammanfattning Region Kronoberg söker medel till rubricerat projekt som planeras att genomföras mellan och Det finns idag en brist i Page 4 of 145

5 Kallelse Utskriftsdatum: lärarnas kompetens avseende programmering. De bristerna kan i förlängningen ge sämre förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Region Kronoberg ska tillsammans med länets kommuner, Linnéuniversitetet, Tekniska museet och expertis från näringslivet ta ett samlat grepp för att stärka lärarens kompetens i hur undervisning i programmering kan ske i grundskolan. Syftet med projektet är att stärka lärarens direkta arbete kring programmering i klassrummet. Huvudmålet för projektet är att ge eleverna ökad kompetens om programmeringens betydelse för samhällsutveckling, entreprenörskap och teknikutveckling. Make IT happen bidrar till Gröna Kronobergs mål Ökad förnyelseförmåga och prioriteringen Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa. Projektet kopplar också an till understrategin Kompetensförsörjningsstrategin där det främst bidrar till prioriteringarna I Kronoberg investerar vi för att höja kompetensen genom hela arbetslivet och I Kronoberg möte vi ungas behov från utbildning till arbete. Projektets olika aktiviteter kommer att höja lärarnas kompetens inom programmering och ge dem verktyg för hur undervisningen kan ske i klassrummet. Insatsen kommer göra att eleverna blir bättre rustade för ett framtida yrkesliv, flickor som pojkar i olika socioekonomiska områden. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Medel till projekt Make IT happen Medel till projekt Make IT happen 9 Samplanering i Kronoberg (17RK1576) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja högst kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för år 2017, kronor för år 2018 och kronor för år att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan. Page 5 of 145

6 Kallelse Utskriftsdatum: Sammanfattning Region Kronoberg söker medel till rubricerat projekt för perioden Samhällsplanering är en komplex process. Många aktörer med olika kompetenser och roller är inblandade från såväl lokal, regional och nationell nivå. Samtidigt ökar trycket från den nationell nivå om ökad samverkan i samhällsplaneringen. Projektet handlar om att skapa ett bättre helhetstänk där samtliga berörda aktörer samspelar bättre och drar åt samma håll. Inom ramen för projektet kommer nya arbetsformer och strukturer utvecklas för att detta ska kunna ske i praktiken. Länets kommuner bjuds in att delta i projektet. Kommuner som inte är med från början erbjuds att ansluta under projektets gång. Projektets huvudmål är att skapa hållbara livsmiljöer i hela länet genom stärkt och långsiktig samplanering. Målgruppen för projektet är de aktörer som arbetar med samhällsplanering i Kronobergs län. Samplanering Kronoberg medfinansieras av medel från Region Kronobergs Infrastrukturpott för destinationsutveckling och genomförs i samverkan med Region Kronobergs projekt Jämställd regional tillväxt Projektet möter Gröna Kronobergs prioritering Utveckla platser, orter, städer och regioner genom att komplettera och dra nytta av varandra och på sikt målen om att befolkningen ska öka och klimatpåverkan minska. Den 4 oktober återremitterades ärendet Samplanering i Kronoberg för att förtydligas i några delar och förankras bredare inom respektive kommun. För att möjliggöra en bredare diskussion har ett underlag skickats ut till ledamöter i regionala utvecklingsnämnden, kommunchefer och kontaktpersoner/ tjänstepersoner för projektet. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Medel till projekt Samplanering Kronoberg Beslutsunderlag Medel till projekt Samplanering Kronoberg 10 Uppföljning av internkontrollplan för 2017 (16RK1330) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar Page 6 of 145

7 Kallelse Utskriftsdatum: att godkänna uppföljningen av internkontrollplan 2017 för regionala utvecklingsnämnden. Sammanfattning Regionstyrelsen ska årligen utfärda regiongemensam internkontrollplan med anvisningar till nämnderna. Nämnderna ska efter regionstyrelsens anvisningar upprätta egna internkontrollplaner, samt ansvara för uppföljningen av desamma, senast i december Internkontrollplanen för regionala utvecklingsnämnden 2017 har följts upp med beslutade kontrollmoment. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Uppföljning av internkontroll 2017 Internkontrollplan uppföljning RUN Internkontrollplan för Regionala utvecklingsnämnden 2018 (17RK1251) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa internkontrollplan 2018 för regionala utvecklingsnämnden. Sammanfattning Regionstyrelsen, nämnderna, regionservice samt Grimslövs folkhögskola ska årligen upprätta en internkontrollplan (IK-plan) enligt anvisningar. IK-plan utarbetas utifrån genomförd riskanalysarbete inom förvaltningen, och tas upp i respektive nämnd för beslut. Syftet är att följa upp att det interna styrnings- och kontrollsystemet fungerar tillfredställande utifrån fastställda mål. Risker som har värderats mellan 9-16 i riskanalysen, ska hanteras i IKplanen. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Internkontrollplan för RUN 2018 Internkontrollplan RUN 2018 Page 7 of 145

8 Kallelse Utskriftsdatum: Svar på skrivelse - Utveckla MAT 2018 över hela länet (17RK2012) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna svar på skrivelse från Carina Bengtsson och Sven Sunesson, Centerpartiet Kronoberg. Sammanfattning Centerpartiet har lämnat skrivelse till Regionala utvecklingsnämnden, , med förslag om att Regionala utvecklingsnämnden ska arbeta för att hitta finansiering för att gynna lokala och regionala initiativ runt om i länet där livsmedelsproduktionen kan stärkas. Styrgruppen för MAT, bestående av Region Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Växjö & Co och Destination Småland, har beslutat om att arbeta långsiktigt med MAT-evenemanget, MAT i ett större sammanhang, samt lyfta MAT ytterligare på regional nivå. Under 2016 togs Kronobergs livsmedelsstrategi fram i samarbete mellan Region Kronoberg, LRF Sydost och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Regeringen har erbjudit de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna, att i respektive län genomföra insatser för nationella livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå under För ändamålet beviljar regeringen högst kronor per aktör med regionalt utvecklingsansvar under Region Kronoberg har för avsikt att söka dessa för att ytterligare påskynda genomförandet av den regionala livsmedelsstrategin. Detta i samverkan med arbetsgruppen för den regionala Beslutsunderlag Förslag till beslut - Svar på skrivelse - Utveckla MAT2018 över hela länet Förslag till svar på skrivelse - Utveckla Mat 2018 över hela länet. Skrivelse till Regionala Utvecklingsnämnden - Utveckla Mat 2018 över hela länet. Page 8 of 145

9 Kallelse Utskriftsdatum: Analys av Brexits konsekvenser i Kronobergs län (17RK1896) Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Framtagandet av en Brexit analys för Kronobergs län har sitt ursprung i en interpellation från Sven Sunesson under våren Syftet med analysen är att belysa vilka konsekvenser som Brexit kan komma att få på Kronobergs län. För Kronobergs län är Storbritannien en väldigt viktig handelspartner. Kronoberg är det län i landet som exporterar mest till Storbritannien relativt sätt, vilket gör Kronoberg till det mest Brexit-exponerade länet i Sverige. Konsekvenserna är svåra att förutspå eftersom förhandlingarna fortfarande befinner sig i ett inledande skede. Brexit kommer att påverka såväl privatpersoner, företag, akademi och myndigheter. Företagare i länet har olika syn på hur stor påverkan Brexit kommer att ha för deras verksamhet, exempelvis tror någon att Brexit kommer att ha marginell alternativt ingen påverkan medan någon annan tror att Brexit har en väldigt stor påverkan på deras verksamhet. Företag som handlar med Storbritannien kan förbereda sig på Brexit genom att göra en riskanalys. Brexit kommer att innebära att EUs budget kommer att minska med 1/8 och det kan bland annat komma att innebära en minskning av tillförda medel till Regionalfonden med %. Utav Kronobergs totala utvecklingsmedel kommer 60 % från strukturfonderna. I nuvarande situation föreslås att Region Kronoberg avvaktar att göra insatser till dess att resultatet blir tydligt av förhandlingarna som avser den framtida relationen mellan EU och Storbritannien alternativt avsaknad av ett avtal. Region Kronoberg kommer aktivt att följa utvecklingen i förhandlingarna. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Analys av Brexits konsekvenser i Kronobergs län Analys av Brexits konsekvenser i Kronobergs län Page 9 of 145

10 Kallelse Utskriftsdatum: Träregion Småland Fas 3 (17RK2181) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Strategi- och handlingsplan för utveckling av den trärelaterade industrin i Småland Sammanfattning Trä i Småland Fas 3 är en treårig strategi och handlingsprogram för utveckling av den trärelaterade industrin i Småland. Det här förslaget till reviderat strategi-dokument är utarbetad i dialog med parter från programinsatserna En ny faktor är Regional Skogsstrategi Småland, där flera insatsområden och mål sammanfaller med trästrategins. Föreliggande handlingsplan har utformats för att möjliggöra långtgående samordning av ledning, administration och rollfördelning för respektive strategi. De fem prioriterade insatsområdena är Attraktivitet/Profilering, Kompetensförsörjning, Internationalisering, Nya användningsområden/innovation/bioekonomi samt Hållbar affärsutveckling. Strategin och handlingsplanen ska resultera i ökad kännedom nationellt och i Europa om Träregion Småland, ökad konkurrenskraft, den småländska andelen av nationella FoU-resurser för branschen ska öka och uppgå till tjugo procent år 2020, ökad andel företag som exporterar, fler personer i trärelaterade utbildningar och ökad kunskap regionalt om Träregion Smålands position i jämförelse med andra regioner internationellt. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Trä i Småland - fas 3 Fas 3 Trästrategi_handlingsprogram_171113_kronoberg Page 10 of 145

11 Kallelse Utskriftsdatum: Regional skogsstrategi för Småland (16RK1675) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna regional skogsstrategi för Småland. Sammanfattning Föreliggande småländska skogsstrategi har arbetats fram i samverkan av Jönköping University, Linnéuniversitetet, LRF, Länsstyrelsen Jönköping, Länsstyrelsen Kalmar, Länsstyrelsen Kronoberg, Naturskyddsföreningen Kronoberg, Region Jönköping, Regionförbundet Kalmar, Region Kronoberg, Skogsstyrelsen, Sveaskog och Södra Skogsägarna. Syftet är att gemensamt utveckla skogens värden. Genomförande av skogsstrategins handlingsprogram föreslås ske samordnat med genomförande av handlingsplan för trästrategin. Utformning, resursbehov och finansiering av denna samordningsfunktion är under fortsatt utredning. Under december och januari beslutas dokumentet hos de olika aktörerna för en gemensam planerad lansering den 25 januari Bakgrund Med bakgrund i skogens stora betydelse för Småland, Öland och dess invånare har flera regionala aktörer med koppling till skog och regional utveckling bestämt sig för att gemensamt ta fram en strategi och en handlingsplan för utveckling av skogens olika värden. Strategin ska bidra till en utveckling där företagande med koppling till skogens resurser stärks och där fler av skogens värden nyttjas på ett hållbart sätt. Den ska tydliggöra skogens roll för Smålands utveckling och synliggöra skogens värden idag och i framtiden. Den regionala skogsstrategin ska leda till förbättringar när det gäller ekonomi, sysselsättning, miljö och klimat, jämställdhet och integration. Strategin består av en kortfattad och övergripande beskrivning av nuläget när det gäller den småländska skogen och skogsnäringen, och framförallt de sex strategierna som bedöms viktiga för att i ännu större utsträckning kunna ta tillvara de olika värden som de småländska skogarna erbjuder. Till den regionala skogsstrategin finns en handlingsplan med ett antal prioriterade konkreta åtgärder som ska genomföras för att bidra till att målen med den regionala skogsstrategin nås. Page 11 of 145

12 Kallelse Utskriftsdatum: Region Kronoberg, en av flera aktörer Arbetet med en småländsk skogsstrategi initierades i samband med att regeringen startade ett arbete med en nationell skogsstrategi hösten Att utveckla skogens värden har flera kopplingar till mål och prioriteringar i Gröna Kronoberg. Samtidigt är vi en av flera intressenter i detta arbete. Arbetet har letts av en styrgrupp med samtliga intressenter representerade. En projektledare har i samarbete med ett antal olika arbetsgrupper genomfört det operativa arbetet. Region Kronobergs ingång och ambitionsnivå har stämts av med RUNs presidium. Vi har valt att delta i styrgrupp men ingen av arbetsgrupperna. Skälet är att vi istället fokuserat på det särskilda uppdrag kring att inrätta ett sydsvenskt skogskompetenscentrum som regionfullmäktige har gett Regional Utveckling. Denna insats är angiven som en viktig åtgärd i nu föreliggande handlingsprogram. Beslutsunderlag Förslag till beslut - Regional skogsstrategi för Småland _Regional skogsstrategi för Småland_UTKAST 16 Sydsvenskt skogscentrum - information (17RK996) Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämndens presidieberedning föreslår att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Skogskompetens Syd har sitt ursprung i motionen som föreslog att Region Kronoberg samlar olika intressenter för att inleda en process mot ett sammanhållet sydsvenskt skogligt- och skogsindustriellt kompetenscentrum, där Linnéuniversitetet och SLU Alnarp är naturliga hörnstenar. Med det här projektet vill Region Kronoberg utveckla näringen i länet genom att skapa skogliga och skogsindustriella utbildningar på kandidat, magister och doktorsnivå utifrån de sydsvenska skogliga förutsättningarna samt öka samverkan kring sydsvensk skogsforskning och innovation. Region Kronoberg finansierar Skogskompetens Syd med kr/år Page 12 of 145

13 Kallelse Utskriftsdatum: Beslutsunderlag Förslag till beslut - Sydsvenskt skogscentrum - information Sydsvenskt skogscentrum - information 17 Kurs och konferens 2017 (17RK111) 18 Redovisning av delegeringsbeslut Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera delegationsbesluten till protokollet. Sammanfattning Delegationsbeslut tagna av ordförande i regionala utvecklingsnämnden och regional utvecklingsdirektör. Delegationsbeslut 17RK27-47 Regionala utvecklingsnämndens ordförandebeslut nr 47/2017: Beslut om stöd enligt 2015:210- affärsutvecklingscheckar för internationalisering 17RK27-48 Regionala utvecklingsnämndens ordförandebeslut nr 48/2017: Beslut om stöd enligt 2015:210- affärsutvecklingscheckar för internationalisering 17RK7-14 Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 14/2017- Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg ansöker om kr för projektet Kreativa rum 17RK7-15 Regional utvecklingsdirektörs delegationsbeslut nr 15/2017- KC Syd ansöker om kr för projektet Digital upphandlingsutbildning med fokus på konstnärliga uppdrag 19 Övriga ärenden Page 13 of 145

14 Kallelse Utskriftsdatum: Page 14 of 145

15 6 Page 15 of 145

16 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK1097RK109 Handläggare: Lena Eriksson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Månadssammandrag oktober 2017 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Månadssammandrag oktober 2017 samt att överlämna den till regionstyrelsen för information Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för oktober 2017 uppgår till tkr. Verksamheten går enligt plan och prognosen är att resultatet ska generera ett överskott på tkr. Den positiva avvikelsen beror till största del på sjukfrånvaro samt vakanser. På grund av vakanser har ej heller kostnader kunnat upparbetas. Externfinansieringen har även varit högre än budgeterat. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Månadssammandrag oktober 2017 Sida 1 av 1 Page 16 of 145

17 OKTOBER Page 17 of 145

18 Resultat RUN Resultaträkning exkl proj (tkr) Utfall ack Månad OKTOBER Rullande Årsbudget Prognos Budget Ack Differens 12 mån 2017 Budgetavv Verksamhetsstöd Projektkontor ekonomiskt stöd Kunskap och lärande Folkhälsa och soc utveckling Hållbar tillväxt Totalsumma Kommentar: Verksamheten går hittills enl plan. Prognosen är att resultatet ska generera 2 000tkr i överskott. Avvikelsen t o m oktober beror till största del på sjukdomar, föräldraledigheter och att tjänster inte har återbesatts. Då vi har ett överskott totalt har man använt utvecklingsmedel i högre utsträckning än budget därav underskottet på projektkontor ekonomiskt stöd. Budgeterade heltidstjänster 2017 är 69,15 varav 12,49 är budgeterade att projektfinansieras. Sjukfrånvaro RUN (i procent av ordinarie arbetstid) OKTOBER 2017 OKTOBER 2016 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Region utveckling totalt 5,7 7,0 1,8 3,6 4,5 0,7 Region Kronoberg totalt 5,2 5,9 3,0 5,2 5,7 3,7 Kommentar: Sjukfrånvaron ligger på en högre nivå än för Region Kronoberg totalt. Detta beror på att avdelningen har drabbats av ett antal långtidssjukrivningar. Ungefär hälften av sjukfrånvaron är arbetsrelaterad. En bidragande orsak är hög arbetsbelastning i kombination med svårigheter att rekrytera. Diagnosen psykisk ohälsa ökar men där pågår rehabiliteringsåtgärder och några är på väg tillbaka i arbete. 1 Page 18 of 145

19 7 Page 19 of 145

20 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK40 Handläggare: Joao Minelmio, Regional utveckling Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 7 december Ordförandes förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regionala utvecklingsnämnden har beslutat om ett indikativt beslutsutrymme gällande 1:1-anslaget samt fördelning mellan de olika ändamålen. I samband med projektbeslut ges en uppdatering av läget. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag, daterat Sida 1 av 1 Page 20 of 145

21 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK40 Handläggare: Joao Minelmio, Regional utveckling Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme 1:1-anslag läge inför regionala utvecklingsnämnden 7 december Beslutsutrymmet för 1:1-anslaget ser i dagsläget ut som följer: (kr) Ändamål Återstående innan beslut varav 2017 Föreslagna för bifall varav 2017 Återstående efter beslut varav 2017 Projektverksamhet Företagsstöd Kommersiell service Uppföljning/utvärdering SUMMA Ärende Ändamål Beslutsförslag Varav 2017 Samplanering i Kronoberg projekt bifall kr kr Make IT happen projekt bifall kr Not. Då beslutsutrymmet inte är en budget utan bara en indikativ uppställning kan åtaganden i utrymmet som helhet eller i delar hamna på minus, så länge det är inom den s.k. bemyndiganderamen, och att hänsyn tas till anslagsåtgång samt åtaganden framåt. Page 21 of 145

22 8 Page 22 of 145

23 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK2025 Handläggare: Jenny Fröberg, Regional utveckling Datum: Regionala utvecklingsnämnden Medel till projektet Make IT happen Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar: att bevilja högst kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för 2018 och kronor för att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan. Sammanfattning Region Kronoberg söker medel till rubricerat projekt som planeras att genomföras mellan och Det finns idag en brist i lärarnas kompetens avseende programmering. De bristerna kan i förlängningen ge sämre förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Region Kronoberg ska tillsammans med länets kommuner, Linnéuniversitetet, Tekniska museet och expertis från näringslivet ta ett samlat grepp för att stärka lärarens kompetens i hur undervisning i programmering kan ske i grundskolan. Syftet med projektet är att stärka lärarens direkta arbete kring programmering i klassrummet. Huvudmålet för projektet är att ge eleverna ökad kompetens om programmeringens betydelse för samhällsutveckling, entreprenörskap och teknikutveckling. Make IT happen bidrar till Gröna Kronobergs mål Ökad förnyelseförmåga och prioriteringen Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa. Projektet kopplar också an till understrategin Kompetensförsörjningsstrategin där det främst bidrar till prioriteringarna I Kronoberg investerar vi för att höja kompetensen genom hela arbetslivet och I Kronoberg möte vi ungas behov från utbildning till arbete. Projektets olika aktiviteter kommer att höja lärarnas kompetens inom programmering och ge dem verktyg för hur undervisningen kan ske i klassrummet. Insatsen kommer göra att eleverna blir bättre rustade för ett framtida yrkesliv, flickor som pojkar i olika socioekonomiska områden. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens ordförande Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag, daterat Sida 1 av 1 Page 23 of 145

24 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK2025 Handläggare: Jenny Fröberg, Regional utveckling Datum: Beslutsunderlag: Make IT happen Ärende Region Kronoberg ansöker om kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för år 2018 och kronor för år Projektet riktar sig främst till att kompetensutbilda lärare inom programmering i grundskolan. Det finns idag brister i lärarnas kompetens avseende programmering. De bristerna kan i förlängningen ge sämre förutsättningar för elevernas kunskapsutveckling. Aktörerna som kommer att samverka i projektet är Region Kronoberg, länets kommuner, Linnéuniversitetet, Tekniska museet och expertis från näringslivet. Tillsammans kommer de att ta ett samlat grepp för att stärka lärarens kompetens i hur undervisning i programmering kan ske i grundskolan. Syftet med projektet är att stärka lärarens direkta arbete kring programmering i klassrummet. Projektet ligger rätt i tiden eftersom regeringen under våren 2017 tog beslut om förändringar i kurs- och läroplaner för skolväsendet avseende digital kompetens och under oktober månad presenterade regeringen en digitalstrategi för skolan. Projektet kommer att belysa den sneda könsfördelningen i IT-branschen genom bland annat olika informationsinsatser och även beakta de socioekonomiska perspektiven i samband med fördelning av medverkande skolor. Huvudmålet för projektet är att ge eleverna ökad kompetens om programmeringens betydelse för samhällsutveckling, entreprenörskap och teknikutveckling. För att uppnå projektmålen kommer följande insatser att göras: Skolbesök lärare, IT-pedagoger och forskare planerar, genomför och utvärderar ett bestämt område inom programmering i en eller flera klasser. Skolutvecklingsseminarium lärare, skolledare, utvecklingsledare, ITpedagoger och forskare diskuterar resultat och metoder tillsammans. Seminarierna kommer att ha tematiska områden och sker löpande under projektet. Seminarium jämställdhet arbete med lärarnas attityder och studerande av aktiviteternas innehåll utifrån ett genusperspektiv. Ett seminarium per kommun kommer att genomföras. Forskarbesök, Linnéuniversitet forskare besöker kommunerna under projektet inledning och avslutning. Diskussion och analys sker tillsammans med lärare, skolledare, IT-pedagoger och forskare. Digitalt utvecklingsrum en samlingspunkt som ska ge för inspiration för lärare i utbildning och för studiebesök. Utvecklingsrummet är lokaliserat på Linnéuniversitetet. I spridningen av projektets resultat har projektets aktörer en viktig roll genom att förmedla och fortsätta kompetensutvecklingen bland lärarna. Page 24 of 145

25 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK2025 Handläggare: Jenny Fröberg, Regional utveckling Datum: Mål och prioritering i Gröna Kronoberg 2025 Projektet ligger i linje med Gröna Kronoberg genom att bidra till målet Ökad förnyelseförmåga och prioriteringen Utveckla livslångt lärande och jämlik hälsa. Projektet kopplar också an till understrategin Kompetensförsörjningsstrategin där alla priorteringar ligger väl i linje med projektets intentioner, men framför allt prioritering 1 I Kronoberg investerar vi för att höja kompetensen genom hela arbetslivet och prioritering 3 I Kronoberg möter vi ungas behov från utbildning till arbete. Projektets olika aktiviteter kommer att höja lärarnas kompetens inom programmering och ge dem verktyg för hur undervisningen kan ske i klassrummet. Insatsen kommer göra att eleverna blir bättre rustade för ett framtida yrkesliv, flickor som pojkar i olika socioekonomiska områden. Kostnad- och finansieringsbudget KOSTNADER TOTALT Personal Köp av tjänst Övriga kostnader OH-kostnader Bidrag i annat än pengar Summa FINANSIERING TOTALT Region Kronoberg AV Media, tid AV Media, teknisk utrustning Växjö kommun Ljungby kommun Alvesta kommun Älmhult kommun Markaryd kommun Tingsryd kommun Lessebo kommun Uppvidinge kommun Linneuniversitetet, bidrag i annat än pengar Tekniska museet, bidrag Page 25 of 145

26 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK2025 Handläggare: Jenny Fröberg, Regional utveckling Datum: i annat än pengar Summa Region Kronobergs andel av den totala projektbudgeten uppgår till 50,00 % Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet uppfyller samtliga formella krav. Projektet har en bred förankring i och med att länets samtliga kommuner samverkar i projektet tillsammans med Region Kronoberg, Linnéuniversitetet, Tekniska Museet och näringslivet. Alla kommuner har dessutom tagit beslut om kontant medfinansiering till projektet enligt budget ovan. I oktober presenterade regeringen en Digitaliseringsstrategi för skolan och i våras beslutades även förändringar i kursoch läroplanerna för skolväsendet vilket gör att projektet ligger i linje och i framkant inom skolans arbete med digitalisering. Projektet kommer att belysa och arbeta för att jämna ut den sneda könsfördelningen inom IT-branschen samtidigt som projektet även kommer att beakta de socioekonomiska perspektiven i samband med fördelning av medverkande skolor. På sikt kan projektet vara strukturpåverkande då fler barn och unga, såväl flickor och pojkar, i olika socioekonomiska områden kan bli mer intresserade och bättre rustade för ett framtida yrkesliv. Horisontella kriterier Inom IT-branschen råder en snedfördelning, dels i yrkeskåren och dels i antalet sökande till teknik- och IT-utbildningar mellan pojkar och flickor. Som en del kommer projektet att arbeta med att belysa situationen kompetensutvecklingen till lärare bland annat genom att arbeta med könsstereotypa förhållningssätt. Alla elever i skolan ska ha lika möjligheter till utbildning, hälsa och utveckling. I Kronoberg finns det utsatta områden och skolor med hög andel elever som kommer från socioekonomiskt svaga miljöer. Projektet kommer lyfta fram de här frågorna i dialogerna med kommunerna och Linnéuniversitetet bland annat genom beakta de socioekonomiska perspektiven i samband med fördelning av medverkande skolor Diskussion och konsekvensbeskrivning Gröna Kronoberg och Kompetensförsörjningsstrategin lyfter bland annat fram vikten av livslångt lärande och ungas behov från utbildning till arbete. På samma sätt poängterar även regeringen vikten av att alla barn och elever, unga som vuxna ska få de kunskaper de behöver för livet och arbetslivet, som i förlängningen lägger grunden för den framtida kompetensförsörjningen. I vårt digitaliserade samhälle krävs det att lärarna har kompetens i programmering. Idag råder det brister i lärarnas kompetens kring programmering och de bristerna kommer i förlängningen att ge sämre förutsättningar för elevernas kompetensutveckling och den framtida kompetensförsörjningen. Om en satsning på kompetensutveckling för lärarna i programmering uteblir kommer varken lärare eller elever få de rätta förutsättningarna att hänga med i den snabba utvecklingen inom digitalisering som sker just nu, vilket kan få allvarliga konsekvenser på sikt när det gäller att kunna möta framtidens krav på kompetens. En utebliven satsning kan också bidra Page 26 of 145

27 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK2025 Handläggare: Jenny Fröberg, Regional utveckling Datum: till en fortsatt negativ strukturpåverkan eftersom den sneda könsfördelningen inom IT-branschen kan få fortgå. Genom att stärka lärarnas kompetens i programmering och om hur undervisning programmering kan ske i grundskolan ges både barn och vuxna möjligheter till livslångt lärande och jämlik hälsa. Page 27 of 145

28 9 Page 28 of 145

29 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK1576 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: Regionala utvecklingsnämnden Samplanering i Kronoberg Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar: att bevilja högst kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för år 2017, kronor för år 2018 och kronor för år att anslå medlen ur anslaget 1:1. att beslutet gäller under förutsättning att övriga medfinansiärer beviljar medel enligt finansieringsplan. Sammanfattning Region Kronoberg söker medel till rubricerat projekt för perioden Samhällsplanering är en komplex process. Många aktörer med olika kompetenser och roller är inblandade från såväl lokal, regional och nationell nivå. Samtidigt ökar trycket från den nationell nivå om ökad samverkan i samhällsplaneringen. Projektet handlar om att skapa ett bättre helhetstänk där samtliga berörda aktörer samspelar bättre och drar åt samma håll. Inom ramen för projektet kommer nya arbetsformer och strukturer utvecklas för att detta ska kunna ske i praktiken. Länets kommuner bjuds in att delta i projektet. Kommuner som inte är med från början erbjuds att ansluta under projektets gång. Projektets huvudmål är att skapa hållbara livsmiljöer i hela länet genom stärkt och långsiktig samplanering. Målgruppen för projektet är de aktörer som arbetar med samhällsplanering i Kronobergs län. Samplanering Kronoberg medfinansieras av medel från Region Kronobergs Infrastrukturpott för destinationsutveckling och genomförs i samverkan med Region Kronobergs projekt Jämställd regional tillväxt Projektet möter Gröna Kronobergs prioritering Utveckla platser, orter, städer och regioner genom att komplettera och dra nytta av varandra och på sikt målen om att befolkningen ska öka och klimatpåverkan minska. Den 4 oktober återremitterades ärendet Samplanering i Kronoberg för att förtydligas i några delar och förankras bredare inom respektive kommun. För att möjliggöra en bredare diskussion har ett underlag skickats ut till ledamöter i regionala utvecklingsnämnden, kommunchefer och kontaktpersoner/ tjänstepersoner för projektet. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämndens Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Sida 1 av 2 Page 29 of 145

30 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK1576 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: ordförande Bilaga: Beslutsunderlag, daterat Återremiss redogörelse (17RK1576-9) Sida 2 av 2 Page 30 of 145

31 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK1576 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: Samplanering i Kronoberg Ärende Region Kronoberg ansöker om kronor till rubricerat projekt med fördelningen kronor för år 2017, kronor för år 2018 och kronor för år Projektperioden är Samhällsplanering är en komplex process. Många aktörer med olika kompetenser och roller är inblandade från såväl lokal, regional och nationell nivå. Samtidigt ökar trycket från den nationell nivå om ökad samverkan i samhällsplaneringen. Idag sker samverkan i Kronoberg till stor del genom skriftliga samråd samt remisser i slutskedet av processerna. Genom bättre dialog i tidigare skeden och samsyn kring vilka utmaningar länet står kan förutsättningar skapas för effektivare processer. Projektet handlar om att ta det regionala planeringsarbetet till en annan nivå, med ett bättre helhetstänk, där samtliga berörda aktörer samspelar bättre och drar åt samma håll. Inom ramen för projektet kommer nya arbetsformer och strukturer utvecklas för att detta ska kunna ske i praktiken. Projektets huvudmål är att skapa hållbara livsmiljöer i hela länet genom stärkt och långsiktig samplanering. Samplanering i Kronoberg består av fyra delprojekt: 1. Utveckla en samplaneringsmodell 2. Utveckla en planeringsportal 3. Genomföra tre regionala samtidsanalyser 4. Påbörja en framtidsdialog utifrån tänkbara scenarier Målgruppen för projektet är de aktörer som arbetar med samhällsplanering i Kronobergs län, främst planerare i kommun, region, Länsstyrelse och Trafikverket men också landsbygds- och näringslivsutvecklare samt tjänstepersoner inom kulturmiljö. Länets kommuner bjuds in att delta i projektet. Kommuner som inte är med från början erbjuds att ansluta under projektets gång. Region Kronoberg har under 2017, inom ramen för projektet Jämställd regional tillväxt , påbörjat ett arbete för att ta fram verktyg och utveckla en process för att säkerställa att olika gruppers (t.ex. kvinnor/män, barn/unga, nyanlända) perspektiv hanteras i transportplaneringen. Resultatet från denna process kommer att vidareutvecklas inom ramen för Samplanering Kronoberg. Tidigare beslut i ärendet Region Kronoberg har tagit beslut om att medfinansiera satsningen med kronor med medel från Infrastrukturpotten för destinationsutveckling (Dnr 16RK2216). Page 31 of 145

32 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK1576 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: Projektet har även kopplingar till projektet Jämställd regional tillväxt (Dnr 16RK1764). Mål och prioritering i Gröna Kronoberg 2025 Projektet möter Gröna Kronobergs prioritering Utveckla platser, orter, städer och regioner genom att komplettera och dra nytta av varandra och på sikt målen om att befolkningen ska öka och klimatpåverkan minska. Kostnad- och finansieringsbudget KOSTNADER TOTALT Personal kr kr kr kr Köp av tjänst kr kr kr kr Lokalkostnader Övriga kostnader OH-kostnader Summa FINANSIERING TOTALT Region Kronoberg (1:1) Region Kronoberg (Infrastrukturpott för destinationsutveckling) Summa Region Kronobergs 1:1-andel av den totala projektbudgeten uppgår till 50,00 %. Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet stämmer överens med Region Kronobergs formella krav och grunder för prioritering. Horisontella kriterier Projektet drar nytta av resultaten från projektet Jämställd regional tillväxt och inkluderar ett gott resonemang kring perspektiv och utmaningar kopplade till jämställdhet, mångfald, miljö samt barn och unga. I ansökan betonas att olika målgrupper reser olika och påverkas olika av transportsystemets utformning och funktion. Deltagandet i planeringsprocesser är ofta begränsat från grupper så som barn och unga, äldre och de resurssvaga i samhället. Det finns dock idag inga verktyg eller systematiserade arbetssätt för att hantera dessa frågor, vare sig på nationell, regional eller på lokal nivå. Dessa utmaningar kommer att bemötas inom ramen för projektets aktiviteter. Diskussion och konsekvensbeskrivning Enligt Gröna Kronoberg har Region Kronoberg redan det regionala samordningsansvaret för samhällsplaneringsfrågorna. Vid avslag skulle Page 32 of 145

33 Beslutsunderlag Diarienr: 17RK1576 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: samordningsarbetet fortlöpa med existerande resurser och bemanning alternativt med förstärkning genom stöd av medel som avsatts via Infrastrukturpotten för destinationsutveckling. Enligt nya direktiv måste de regionala länstransportplanerna innehålla en ökad samverkan mellan olika nivåer och aktörer i samhällsplaneringsprocessen. Detta är en komplex process. Vid avslag finns risken att Region Kronoberg inte har tillräckliga resurser att utveckla denna samverkan vilket i förlängningen kan leda till att den framtida Länstransportplanen inte godkänns från nationell nivå. Påtryckningar från nationell nivå om ökad samverkan i samhällsplaneringsprocesser gör att det regionala planeringsarbetet måste förändras och bli avsevärt effektivare och samordnat. Vid ett beviljande av stöd ges möjlighet att förstärka det arbete som redan genomförs av målgruppen. Det finns ett behov av att stödja länets planeringsarbete, särskilt i de mindre kommunerna som inte alltid har resurser att avsätta för egna planerare. Region Kronobergs regionala utvecklingsnämnd behandlade projektet Samplanering i Kronoberg vid sitt möte den 4 oktober projektet. Ärendet återremitterades för att förtydligas i några delar, bl.a. avseende vissa projektinsatser och Region Kronobergs roll inom samhällsplaneringsområdet och även för att kunna förankras bredare inom respektive kommun. För att tydliggöra de frågeställningar som uppkommit och för att möjliggöra en bredare diskussion och förankring inom respektive kommun har ett underlag skickats ut med svar på de frågor som ställts i samband med regionala utvecklingsnämndens återremittering av ärendet. Underlaget har skickats ut till ledamöter i regionala utvecklingsnämnden, kommunchefer och kontaktpersoner/tjänstepersoner för projektet Samplanering i Kronoberg.. Page 33 of 145

34 10 Page 34 of 145

35 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1330 Handläggare: Cecilia Birgersson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Uppföljning av internkontrollplan för 2017 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna uppföljningen av internkontrollplan 2017 för regionala utvecklingsnämnden. Sammanfattning Regionstyrelsen ska årligen utfärda regiongemensam internkontrollplan med anvisningar till nämnderna. Nämnderna ska efter regionstyrelsens anvisningar upprätta egna internkontrollplaner, samt ansvara för uppföljningen av desamma, senast i december Internkontrollplanen för regionala utvecklingsnämnden 2017 har följts upp med beslutade kontrollmoment. Joakim Pohlman Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Uppföljning av internkontrollplan 2017 Sida 1 av 1 Page 35 of 145

36 Internkontrollplan redovisning Regionala utvecklingsnämnden 2017 Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Är kontrollmomentet uppfyllt, Ja/Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Invånare Hantering av projektärenden och projektutbetalningar Efterlevnad av förordning för 1:1-anslag 9 Stickprov, 2 gånger per år Verksamhetschef, Verksamhetsstöd Ja Stickprov dnr: 16RK985 och 16RK939 Medarbetare Administrativa gemensamma system, ffa IT, orsakar arbetsmiljöproblem och ineffektivitet Adekvata interna stödsystem 9 Kontinuerlig avvikelseuppföljning Uppföljning central ledningsgrupp Verksamhetschef Regional Utvecklingsdirektör Ja Utvecklingsarbete pågår. Medarbetare har provat nya miljöer som snarast ska erbjudas fler. Verksamhetsutveckling Ekonomi Page 36 of 145

37 Riskanalys/bedömning Verksamhet/förvaltning: Regionala utvecklingsnämnden År: 2017 Nr Risk Process/ System/ Rutin Konsekvens Sannolikhet Riskvärde Åtgärd/hantering Kommentarer 1 Ärenden hanteras inte enligt regionens riktlinjer Dokument- och ärendehanteringen inom regionala utvecklingsnämnden I Regionstyrelsens Riskanalys insatser för att förtydliga ärendens gång och hemvist. Regional utv.dir för dialog med kanslidirektör särskilt kring ärenden som kan röra RUN och RS. K= Felaktigheter i ärenden, ärenden som missar eller hamnar fel. S= Medel 2 Beslut fattas utan stöd i delegationsordning Efterlevnad av delegationsordningar Rutiner finns för egenkontroll K = Besluten blir ej giltiga, påverkar externa aktörer negativt, och vårt anseende om de ej kan lita på besluten. S= Medel Page 37 of 145

38 3 Inköp görs utan upphandling Upphandling Upphandlingsavdelningen anlitas för alla inköp över halvt basbelopp. K = Bryter mot lagen. S= Låg, rutin finnes. 4 Budgeten upparbetas inte för att garantera plusresultat 5 1:1-medel beslutas enligt förordning Budget Rapportering varje månad. K = Budget följs ej. S = Liten Projektbeslut Rutiner för projektberedning K = Bryter mot förordningen. S = Låg. Inarbetade rutiner som är mer långtgående än förordningens krav. 6 1:1-medel utbetalas enligt krav i förordning Projekthantering Till IK-plan K = Bryter mot förordningen, felaktigheter i utbetalningar. 7 Styrning av bolag som verktyg för verksamheten Bolag under regionala utvecklingsnämden S= Medel. Nya rutiner inför 2017 men viss sårbarhet i hanteringen Ägardirektiv och ägarsamråd K= Avstånd mellan verksamhet, ägare verksamhet S = Låg, verktyg för Page 38 of 145

39 styrning finns. 8 Administrativa gemensamma system, ffa IT, orsakar arbetsmiljöproblem och ineffektivitet Intern service Till IK-Plan K=Interna system inte anpassade efter arbetssätt S=Hög, återkommande problem som inte har känd lösning. Bristande internt kundfokus Page 39 of 145

40 11 Page 40 of 145

41 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK1251 Handläggare: Cecilia Birgersson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Internkontrollplan för Regionala utvecklingsnämnden 2018 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa internkontrollplan 2018 för Regionala utvecklingsnämnden Sammanfattning Regionstyrelsen, nämnderna, regionservice samt Grimslövs folkhögskola ska årligen upprätta en internkontrollplan (IK-plan) enligt anvisningar. IK-plan utarbetas utifrån genomförd riskanalysarbete inom förvaltningen, och tas upp i respektive nämnd för beslut. Syftet är att följa upp att det interna styrnings- och kontrollsystemet fungerar tillfredställande utifrån fastställda mål. Risker som har värderats mellan 9-16 i riskanalysen, ska hanteras i IK-planen. Joakim Pohlman Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Internkontrollplan RUN 2018 Sida 1 av 1 Page 41 of 145

42 Internkontrollplan Regionala utvecklingsnämnden 2018 Process/System/ Rutin/Aktivitet Kontrollmoment (Utifrån risk/svarar på risk) Riskbedömning Kontrollmetod (omfattning och frekvens) Kontrollansvarig Resultat uppföljning (Är kontrollmomentet uppfyllt, Ja/Nej) Avvikelse (Fylls i vid Nej i Resultat uppföljning) Invånare Medarbetare Verksamhetsutveckling Bristfällig styrning av bolag som verktyg för genomförande av styrdokument Att bolagen inte används som strategisk resurs i genomförandet av Region Kronbergs mål 9 Genomfört strukturerat verksamhetssamtal 1 gång/år Verksamhetsansvarig Hållbar tillväxt Regional utvecklingsdirektör Risk för att inte kunna vara drivandeutvecklingsaktör på grund av att rollen som Regional utvecklingsaktör inte är tydlig eller känd bland aktörer som vi har avtal med Att Regional utveckling inte kan nå resultat i full utsträckning 9 Uppföljning löpande vid avstämningar Verksamhetschefer Regional utvecklingsdirektör Ekonomi Page 42 of 145

43 Filhantering vid fakturering av kurs och konferens uteblir Utebliven fakturering vid filhantering 9 Stickprov av 10 fakturor 2 gånger per år Ekonomichef Regional utveckling Page 43 of 145

44 Riskanalys/bedömning Verksamhet/förvaltning: Regionala utvecklingsnämnden År: 2018 Nr Risk Process/ System/ Rutin Konsekvens Sannolikhet Riskvärde Åtgärd/hantering Kommentarer 1 Risk för att ärenden inte hantera enligt regionens riktlinjer Dokument- och ärendehanteringen inom regionala utvecklingsnämnden I Regionstyrelsens riskanalys, insatser för att förtydliga ärendens gång och hemvist. Regional utv. dir för dialog med kanslidirektör särskilt kring ärenden som kan röra RUN och RS. K= Felaktigheter i ärenden, ärenden som missar eller hamnar fel. S= låg, väl inarbetade rutiner 2 Risk för att beslut fattas utan stöd i delegationsordning Efterlevnad av delegationsordningar Rutiner finns för egenkontroll K = Beslut blir ogiltiga, påverkar externa aktörer negativt, och Region Kronobergs anseende om besluten inte går att lita på S=låg, väl inarbetade Page 44 of 145

45 3 Risk för att inköp görs utan upphandling Efterlevnad av LOU Upphandlingsavdelningen anlitas för alla inköp över halvt basbelopp. rutiner finns. K = Bryter mot lagen. S= Låg, rutin finns. 4 Risk för att 1:1-medel inte beslutas enligt förordning Projektbeslut Rutiner för projektberedning K = Bryter mot förordningen. S = Låg. Inarbetade rutiner som är mer långtgående än förordningens krav. 5 Risk för att 1:1-medel inte utbetalas enligt krav i förordning Projekthantering Rutiner för projekthantering K = Bryter mot förordningen, felaktigheter i utbetalningar. 6 Risk för bristfällig styrning av bolag som verktyg för genomförande av styrdokument. Bolag under regionala utvecklingsnämnden S= Låg. Nya rutiner inför 2017 men viss sårbarhet i hanteringen kan finnas Till IK-plan K= Avstånd mellan verksamhet, ägare verksamhet S = Medel, verktyg för Page 45 of 145

46 7 Risk för att inte vara en Drivande utvecklingsaktör på grund av brist på stödprocesser ex. kommunikativt- och IT-stöd. Intern service Följs upp regelbundet av ledningsgruppen för Regional utveckling styrning finns. Konsekvens: att interna stödsystem inte är anpassade efter arbetssätt påverkar Region Kronobergs möjligheter att vara en drivande regional utvecklingsaktör Sannolikhet: medel, återkommande problem, men nya ITlösningar införs Risk för att filhantering vid fakturering av kurs och konferens uteblir. 9 Risk för att GDPRlagstiftningen inte följs Affärssystemet Till IK-plan K: medel intäktsbortfall S: medel, nytt affärssystem införs Efterlevnad av lag Rutiner tas fram centralt K: Hög, kan innebära en hög kostnad S: Medel. Rutiner utifrån kartläggning ska tas i bruk under Risk för att inte kunna vara drivandeutvecklingsaktör Avtal med aktörer IK-plan K: Hög, ineffektivitet, Regional utveckling Page 46 of 145

47 på grund av att rollen som Regional utvecklingsaktör inte är tydlig eller känd bland aktörer som vi har avtal med kan inte ta nå resultat fullt ut. S: hög, ser tydliga tecken på att det finns brister. Page 47 of 145

48 12 Page 48 of 145

49 Missiv svar på skrivelse Diarienr: 17RK2012 Handläggare: Helene Wieslander, Datum: Svar på skrivelse Utveckla MAT2018 över hela länet från Centerpartiet Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna svaret till Carina Bengtsson och Sven Sunesson, Centerpartiet Kronoberg Sammanfattning Region Kronoberg har mottagit en skrivelse från Carina Bengtsson och Sven Sunesson, Centerpartiet Kronoberg. Centerpartiet har lämnat skrivelse till Regionala utvecklingsnämnden, , med förslag om att Regionala utvecklingsnämnden ska arbeta för att hitta finansiering för att gynna lokala och regionala initiativ runt om i länet där livsmedelsproduktionen kan stärkas. Styrgruppen för MAT, bestående av Region Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Växjö & Co och Destination Småland, har beslutat om att arbeta långsiktigt med MAT-evenemanget, MAT i ett större sammanhang, samt lyfta MAT ytterligare på regional nivå. Under 2016 togs Kronobergs livsmedelsstrategi fram i samarbete mellan Region Kronoberg, LRF Sydost och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Regeringen har erbjudit de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna, att i respektive län genomföra insatser för nationella livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå under För ändamålet beviljar regeringen högst kronor per aktör med regionalt utvecklingsansvar under Region Kronoberg har för avsikt att söka dessa för att ytterligare påskynda genomförandet av den regionala livsmedelsstrategin. Detta i samverkan med arbetsgruppen för den regionala livsmedelsstrategin. Joakim Pohlman Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Skrivelse Utveckla Mat 2018 över hela länet Förslag på svar till skrivelse Sida 1 av 1 Page 49 of 145

50 Svar på skrivelse Diarienr: 17RK2012 Handläggare: Helene Wieslander, Datum: Carina Bengtsson, Sven Sunesson, Svar på skrivelse Utveckla Mat 2018 över hela länet Inledning Centerpartiet har lämnat skrivelse till Regionala utvecklingsnämnden, , med förslag om att Regionala utvecklingsnämnden ska arbeta för att hitta finansiering för att gynna lokala och regionala initiativ runt om i länet där livsmedelsproduktionen kan stärkas. Region Kronobergs uppdrag inom området För arbetet kring MAT finns en styrgrupp bestående av Region Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Växjö & Co och Destination Småland. Efter MAT2017 tog styrgruppen beslut om att arbeta långsiktigt med MAT-evenemanget och MAT i ett större sammanhang. En framtidsworkshop genomfördes vilken resulterade i en långsiktig målbild MAT2022. MAT 2022 ska vara en nationell arena för hållbar och innovativ mat i samarbete med många intressenter. MAT ska vara ett estetiskt event i framkant med regionala och nationella effekter kopplade till livsmedelsstrategiernas genomförande. En viktig del av målbilden är att lyfta MAT ytterligare på regional nivå. Målsättningen med MAT är att sprida kunskap, information, samt öka intresset för den lokala och regionala maten och matproduktionen. Att utveckla livsmedelsproduktionen och livsmedelsnäringen i regionen genom att stimulera entreprenörskapet och skapa ökad lönsamhet i mindre företag som har sin utkomst på råvaror och produkter från det närliggande lantbruket. MAT ska bidra till att fler producenter vågar satsa och utöka sina befintliga företag eller starta nya verksamheter. I slutet av 2016 antogs Kronobergs livsmedelsstrategi. Strategin togs fram i samarbete mellan Region Kronoberg, LRF Sydost och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Syftet är att ta tillvara på landsbygdens och stadens möjligheter för en hållbar tillväxt i hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till konsument. Livsmedelsstrategin innehåller en handlingsplan som utgör den viktigaste delen för att förverkliga dess effektmål. Regeringen har erbjudit de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna, att i respektive län genomföra insatser för nationella livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå under För ändamålet beviljar regeringen högst kronor per aktör med regionalt utvecklingsansvar under Region Kronoberg har för avsikt att söka dessa för att ytterligare påskynda genomförandet av den regionala livsmedelsstrategin. Detta i samverkan med arbetsgruppen för den regionala livsmedelsstrategin, det vill säga med LRF Sydost och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Sida 1 av 2 Page 50 of 145

51 Svar på skrivelse Diarienr: 17RK2012 Handläggare: Helene Wieslander, Datum: Regeringen har även uppdragit åt Jordbruksverket att fördela 100 miljoner kronor inom landsbygdsprogrammet till regionala insatser för en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Region Kronobergs synpunkter Ovanstående satsningar ligger väl i linje med Gröna Kronoberg 2025, Kronobergs Livsmedelsstrategi samt de långsiktiga satsningarna inom MAT. Region Kronoberg deltar i arbetsgruppen för genomförandet av livsmedelsstrategin samt MAT och därmed bidrar aktivt till att arbeta vidare med att öka den externa finansieringen. Med vänlig hälsning Joakim Pohlman Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Sida 2 av 2 Page 51 of 145

52 Till Regionala Utvecklingsnämnden Utveckla Mat 2018 över hela länet I Regeringens budget för 2018 och framåt finns medel avsatta för satsningar på livsmedelsstrategins genomförande, med fokus på att stärka de lokala och regionala aktörerna. Medel finns både i landsbygdsprogrammet och hos länsstyrelserna. Det är glädjande att vi nu ser några satsningar för att genomföra åtgärder i enlighet med livmedelsstrategins förslag. Här ges möjligheter för Kronobergs län att ge våra livsmedelsproducenter och övriga aktörer stöd i sitt arbete. Mat-2017 och matmässorna under åren tidigare, har varit väldigt lyckade och gett bra effekter i länet, men större effekt ju närmare Växjö du kommer. Nu finns möjlighet att satsa för att sprida effekterna över hela länet i större grad. Regeringens nya pengar är lämpliga att använda i detta syftet. Det gäller att handla snabbt för bästa resultat. Vi föreslår att Run arbetar för att hitta finansiering för att gynna lokala och regionala initiativ runt om i länet, där livsmedelsproduktionen kan stärkas. Det kan gälla marknadsaktiviteter, mässor, nätverk eller det som aktörerna kan samlas runt. Opparyd och Agunnaryd Sven Sunesson och Carina Bengtsson, Centerpartiet Page 52 of 145

53 13 Page 53 of 145

54 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK1896 Handläggare: Jenny Fröberg, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Analys av Brexits konsekvenser i Kronobergs län Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Framtagandet av en Brexit analys för Kronobergs län har sitt ursprung i en interpellation från Sven Sunesson under våren Syftet med analysen är att belysa vilka konsekvenser som Brexit kan komma att få på Kronobergs län. För Kronobergs län är Storbritannien en väldigt viktig handelspartner. Kronoberg är det län i landet som exporterar mest till Storbritannien relativt sätt, vilket gör Kronoberg till det mest Brexit-exponerade länet i Sverige. Konsekvenserna är svåra att förutspå eftersom förhandlingarna fortfarande befinner sig i ett inledande skede. Brexit kommer att påverka såväl privatpersoner, företag, akademi och myndigheter. Företagare i länet har olika syn på hur stor påverkan Brexit kommer att ha för deras verksamhet, exempelvis tror någon att Brexit kommer att ha marginell alternativt ingen påverkan medan någon annan tror att Brexit har en väldigt stor påverkan på deras verksamhet. Företag som handlar med Storbritannien kan förbereda sig på Brexit genom att göra en riskanalys. Brexit kommer att innebära att EUs budget kommer att minska med 1/8 och det kan bland annat komma att innebära en minskning av tillförda medel till Regionalfonden med %. Utav Kronobergs totala utvecklingsmedel kommer 60 % från strukturfonderna. I nuvarande situation föreslås att Region Kronoberg avvaktar att göra insatser till dess att resultatet blir tydligt av förhandlingarna som avser den framtida relationen mellan EU och Storbritannien alternativt avsaknad av ett avtal. Region Kronoberg kommer aktivt att följa utvecklingen i förhandlingarna. Joakim Pohlman Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Analys av Brexits konsekvenser i Kronobergs län Sida 1 av 1 Page 54 of 145

55 Brexit analys KRONOBERGS LÄN Jenny Fröberg Hållbar Tillväxt Regional Utveckling Page 55 of 145

56 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund till Brexit-analys... 3 Allmänt om Brexit... 4 Storbritanniens betydelse för Kronobergs län... 4 Konsekvenser för Kronobergs län... 5 Länets beredskap att hantera Brexit... 6 Bedömning och åtgärdsförslag i Kronobergs län... 7 Förslag till insatser som företagen bör göra... 7 Förslag till insatser som Region Kronoberg bör göra dels utifrån rekommendationer till företag och dels utifrån förändringar i strukturmedlen... 8 Källor... 9 Utskick till företag Page 56 of 145

57 Sammanfattning En interpellation från Sven Sunesson ledde till att Regional Utveckling fick i uppdrag att ta fram en analys om vilka effekter som Brexit kan komma att få för Kronobergs län. Information/fakta i analysen är hämtade bland annat från diverse utredningar, artiklar, webbsända seminarier, fysiskt deltagande på seminarium och frågor ställda till de 14 företag som i en tidigare undersökning har angett att Storbritannien är ett av deras tre viktigaste exportländer. Den 23 juni 2016 röstade britterna för att landet skulle lämna Europeiska Unionen och den 29 mars 2017 åberopade Storbritannien artikel 50 i EUs Lissabonfördrag. Förhandlingarna ska vara klara senast den 29 mars Deras utträde kommer att ge ett stort avbräck för EU ur flera perspektiv; ekonomiskt, säkerhetsmässigt och historiskt. EUs budget kommer att minska med en åttondel. Förhandlingarna är påbörjade; först ska ett fastställande av de övergripande principerna om utträdet görs och därefter startar förhandlingar om hur en framtida relation mellan Storbritannien och EU ska se ut. För Sverige är Storbritannien en väldigt viktig handelspartner och i synnerhet för Kronobergs län. Kronobergs län är det län i Sverige som exporterar mest till Storbritannien relativt sätt, vilket innebär att Kronoberg är det mest Brexit-exponerade länet i Sverige. Konsekvenserna av Brexit är svåra att förutspå men det kommer att påverka många olika delar av samhället. Företagen är väl medvetna om Brexit men har olika uppfattning om hur det kan komma att påverka deras verksamhet och handel. Det är framför allt de små och medelstora företagen som kommer att drabbas hårdast av Brexit pga. ökade administrativa krav, tullansökningar och tulldeklarationer. De förändrade budgetförutsättningarna, som EUkommissionen har föreslagit, förväntas ge minskade anslag med % till Regionalfonden och för Kronoberg utgör strukturfonderna 60 % av det totala utvecklingskapitalet. Socialfonden kommer eventuellt att försvinna. Inom forsknings- och innovationsområdet har t ex RISE Glas många samarbeten med Storbritannien och hur det framtida samarbetet kan komma att se ut är osäkert. Eftersom förhandlingarna fortfarande behandlar utträdet samtidigt som ingen i nuläget vet någonting om hur den framtida relationen till Storbritannien kan komma att se ut föreslås att Region Kronoberg avvaktar med att göra några specifika insatser. Region Kronoberg kommer aktivt att följa utvecklingen i förhandlingarna för att snabbt kunna agera och planera eventuella insatser. Page 57 of 145

58 Bakgrund till Brexit-analys Under våren 2017 skrev Sven Sunesson följande interpellation till Olof Björkmarker gällande Brexit: Storbritannien har sökt utträde ur EU. Vi vet att om ca två år kommer Storbritannien att skiljas från EU. Däremot vet vi inte vad det innebär eller exakt vilka följder det kommer att få för Kronobergs län. Kommerskollegium konstaterar i en nyskriven rapport att oavsett utgången av förhandlingarna kommer Brexit att medföra krångel, byråkrati och fördyringar. Det är inte de stora företagen som får de stora problemen, de kan hantera dem, utan det är de små och medelstora företagen. I Kronobergs län är det 11 % av det totala exportvärdet som exporteras till Storbritannien. Kronobergs län är det län i landet som har störst andel av exporten riktad till Storbritannien enligt Stockholms handelskammare. Detta kan få mycket stora effekter på vår produktion om vi inte klarar omställningen. Det vore på sin plats att Region Kronoberg skaffar sej en bild av företagens behov inför Brexit, för att kunna vara behjälplig på olika sätt. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till Regionala Utvecklingsnämndens ordförande: 1. Har RUN på något sätt analyserat på vilket sätt Brexit kan påverka Kronobergs län? 2. På vilket sätt kommer RUN att hanterat dessa problem framöver? 3. Bedömer du att vi har den kraft i Region Kronoberg som behövs för att göra den insats som behövs? Olof Björkmakers svar: 1. Frågan har inte varit uppe för politiska behandling i regionala utvecklingsnämnden. Däremot har internationalisering ur olika aspekter funnits med på dagordningen vid ett flertal tillfällen. Precis som interpellanten beskriver är länets företag i hög grad exporterande och därför har Region Kronoberg fokuserat på internationalisering och exportfrågor i konkreta insatser såsom checkar och utvecklingsprogram. Motionären beskriver också hur Brexit är i ett inledande skede vilket gör att vi än så länge inte vet hur handelsrelationerna mellan EU och Storbritannien kommer se ut. 2. En analys av hur länets ekonomi kan komma att påverkas av Brexit tillsammans med åtgärder kommer presenteras för nämnden under hösten. 3. Jag bedömer att Region Kronoberg har förmåga och kan ta fram den analys som krävs i sammanhanget. Det sannolika är sen att de insatser som kan komma i fråga kommer kräva ett rejält samarbete med fler aktörer. Utifrån Olof Björkmarkers svar på interpellationen har Regional Utveckling fått i uppdrag att ta fram en analys av vilka effekter som Brexit kan komma att få på Kronobergs län. Page 58 of 145

59 Allmänt om Brexit I en rådgivande folkomröstning genomförd den 23 juni 2016 röstade 52 procent av britterna för ett utträde ur EU. Det formella utträdet förväntas att ske under Storbritanniens utträde kommer att få stora konsekvenser för EU, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv, då landet står för en åttondel av dagens EU-budget. För Sverige får Storbritanniens utträde politiska konsekvenser. Storbritannien har varit viktigt för Sverige i EU-samarbetet dels eftersom länderna röstar lika i 98 % av voteringarna i EU och dels för att länderna har samma ståndpunkter i frågor som rör frihandel, inre marknaden, bättre lagstiftning, en restriktiv hållning i budgetfrågor, begränsning av jordbruksstöd och utvidgning. Samtidigt är Storbritannien ett tongivande icke-euroland och utan Storbritannien kan övriga icke-euroland, däribland Sverige, få det svårare att föra fram sina ståndpunkter gentemot länderna i eurogruppen. Under sommaren och hösten har förhandlingarna påbörjats mellan Storbritannien och EU. Enskilda länder i EU får inte förhandla med Storbritannien. Först sker förhandlingar kring ett fastställande av de övergripande principerna för Storbritanniens utträde och när de principerna är klara kan förhandlingar påbörjas om hur de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU kan komma att se ut. Tre viktiga frågor som ska klaras ut gällande utträdet är: 1. Situationen för EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i andra EUländer efter utträdet. 2. Nivån för hur mycket Storbritannien är skyldigt EU i fråga om tidigare åtaganden till unionens budget. 3. Gränsen mellan Nordirland och Irland. Förhandlingarna om utträdet har dragit ut på tiden, vilket innebär att förhandlingarna om den framtida relationen och ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien ännu inte har kommit igång. Det är de 27 stats- och regeringscheferna som sedan avgör när tillräckliga framsteg gjorts kring utträdet för att påbörja framtidsdiskussionerna. Tidsaspekten är en avgörande faktor för förhandlingarna. Om förhandlingarna inte är klara till den 29 mars 2019 finns det en undantagsregel för förlängning som kan aktiveras, vilket kräver alla EU-länders godkännande. I Storbritannien har det framförts argument såsom bättre inget avtal än ett dåligt avtal. Arbetet med förhandlingarna mellan EU och Storbritannien är transparant och information uppdateras kontinuerligt på EUs hemsida. Storbritanniens betydelse för Kronobergs län Storbritannien är en väldigt viktig partner till Sverige när det gäller handel: - Storbritannien är Sveriges främsta land när det gäller tjänsteimport Storbritannien är Sveriges tredje land när det gäller tjänsteexport Storbritannien är Sveriges femte land när det gäller varuimport Storbritannien är Sveriges sjätte land när det gäller varuexport Storbritannien är även ett viktigt exportland för Kronobergs län och dess betydelse har under senare år ökat. Mellan ökade länets export till Storbritannien med 86 %. Årligen Page 59 of 145

60 uppgår exportvärdet från Kronobergs län till Storbritannien till nästan 3,7 miljarder kronor. I relation till länets totala exportvärde står exporten till Storbritannien för ungefär 11 %, vilket gör Kronobergs län till det mest Brexit-exponerade länet av samtliga län i Sverige. Rent teoretiskt innebär detta att Kronobergs län är det län i riket som, relativt sett, skulle drabbas hårdast om Sveriges handel med Storbritannien skulle försvåras som en följd av Brexit. Under 2016 genomfördes en enkätundersökning på uppdrag av Region Kronoberg med syfte att kartlägga länets små och medelstora företags internationalisering. Av de 351 responderande företagen hade 255 export eller planer på export. Respondenterna fick även ange de tre största exportländerna och 14 av respondenterna angav Storbritannien som ett av deras tre största exportländer. Inom forskning- och innovationsområdet har Sverige och Storbritannien samarbetat mycket. I Kronobergs län har t ex RISE Glas flera samarbetspartners i Storbritannien. RISE Glas driver flera EU-projekt tillsammans med brittiska samarbetspartners. Samarbetena har fungerar väldigt väl i den sortens projekt. Konsekvenser för Kronobergs län Förhandlingarna om utträdet är fortfarande i ett inledande skede vilket innebär att det är svårt att veta vad konsekvenserna kan komma att bli. Brexit kommer att påverka såväl privatpersoner, företag och myndigheter. Det kommer att bli dyrare för både privatpersoner och företag oavsett resultatet av förhandlingarna. För privatpersoner kommer det till exempel inte att vara lika lätt att handla online och den fria rörligheten för människor kan också komma att påverkas. Många unga vuxna åker till Storbritannien för att arbeta och den möjligheten kommer med stor sannolikhet att påverkas. Utträdet kommer också att påverka företag som har delar av sin arbetskraft i Storbritannien. När det gäller företagen i Kronobergs län så gör de olika bedömningar av hur stor påverkan Brexit kommer att ha för deras verksamheter. De flesta gör dock bedömningen att Brexit inte kommer att påverka deras handel varken på kort eller på lång sikt. Anledningarna till att oron inte är särskilt stor är dels för att en del företag har speciella lösningar för att hantera nya handelsregler med Storbritannien, dels för att företagen redan idag har erfarenhet av att bedriva handel med länder som inte är med i EU; exempelvis Norge och Schweiz. Exempel på speciella lösningar är att företagen har fabriker lokaliserade i Storbritannien och att dessa kommer att få en ökad strategisk betydelse för handeln med landet. Ett annat exempel inom denna kategori är att de brittiska företagskunderna utnyttjar sina filialer i EU och förlägger inköpen från Sverige och Kronobergs län dit istället för till Storbritannien. De flesta företagen har dock ingen lokalisering i Storbritannien men bedömer att detta inte är något omfattande problem. Redan idag bedriver de en fungerande handel med länder som inte är med i EU, exempelvis Norge. Givetvis kommer Storbritanniens utträde att resultera i ett större merarbete, men ett hanterbart sådant. Page 60 of 145

61 Endast ett av de kontaktade företagen uppger att de är mycket oroliga för hur deras handel med Storbritannien kommer att påverkas som en följd av Brexit. Företaget pekar ut tre huvudfaktorer som kommer att påverka deras handel med landet: 1) varorna kommer att bli dyrare för kunderna, 2) handläggningen av tullärenden kommer att kräva tid och kompetens och 3) nya rutiner behöver arbetas fram för medarbetarna. Sammanfattningsvis kommer Brexit påverka länets företag genom nya och ökade administrativa krav, tillståndsansökningar och tulldeklarationer. Det är de små och medelstora företagen som kommer att drabbas hårdast eftersom de stora företagen oftast har avdelningar som redan nu arbetar med frågan. Att leverera just in time kan komma att bli svårare för SMF pga. begränsade möjligheter att utöka sina lager på det sätt som stora företag har möjlighet att göra. Stora företag i Kronobergs län som t.ex. Södra skriver på sin hemsida att ca 10 % av deras försäljning går till Storbritannien men att de gör bedömningen att Brexit kommer att ha en liten effekt på bolaget. Däremot har värdeminskningen på brittiska pundet i förhållandet till den svenska kronan påverkat att det är dyrare för brittiska företag att importera svenska varor. För den offentliga sektorn och Region Kronoberg kan Brexit komma att innebära minskade intäkter i form av projekt- och forskningsmedel. EU:s gemensamma budgetram kommer att, under förutsättning att alla medlemsländer har en oförändrad EU-avgift, minska med en åttondel när Storbritannien lämnar. Förändringen i budgeten kan komma att resultera i att Kronobergs län får mindre projektmedel som en följd av att finansieringen av Regionalfonden kan komma att minska. Minskningen kan komma att uppgå till %. Likaså finns det ett förslag om att lyfta ut Socialfonden ur Sammanhållningspolitiken. Sammantaget kan detta innebära att Sverige, jämfört med idag, förlorar över 9 miljarder kronor i EU-medel. För Kronobergs län utgör strukturfonderna 60 % det totala utvecklingskapitalet. Just nu pågår ett arbete inom EU-kommissionen med att ta fram ett förslag kring omfattning och inriktning för de olika budgetposterna i EU:s budget. Fram till och med januari finns det möjlighet för den svenska regeringen att presentera sin position kring den framtida budgeten. Det finns forskningsprojekt i Kronobergs län som har delfinansierats av Horizon Det pågår diskussioner mellan RISE Glas och brittiska samarbetspartners om ytterligare gemensamma projekt framöver. Finansieringen till det nuvarande ramverksprogrammet har den brittiska regeringen garanterat. Det är dock osäkert om hur framtida medel till forskning och innovation kan komma att påverkas. RISE Glas har ingen kunskap om hur deras samarbeten kommer att påverkas när Storbritannien lämnar EU. Det finns en risk att rörligheten av forskare kan komma att försämras efter Brexit. Länets beredskap att hantera Brexit När det gäller beredskapen för företaget är det endast ett av de företag som har besvarat frågorna i utskicket som arbetar aktivt med att söka efter all tillgänglig information om Brexit och som vidtagit åtgärder i form av exempelvis terminssäkring. Det enskilda företaget arbetar också med att förbereda sig genom diskussioner om åtgärder inom företaget. Övriga företag förbereder sig inte alls och/eller menar att de får hantera situationen när de vet vilka regler som kommer att gälla. Page 61 of 145

62 ALMI/Enterprise Europe Network bedömer att företagen i länet arbetar på som vanligt men är väl medvetna om vad som kan komma att hända när Storbritannien lämnar EU. Flera av företagen som exporterar till Storbritannien exporterar också till Norge, vilket innebär att företagen är vana att hantera tulldeklarationer och andra administrativa uppgifter. Innan resultatet av förhandlingarna är klara avvaktar ALMI/Enterprise Europe Network att göra något. När EUs budget minskar behöver EU använda sina medel på ett mer effektivt sätt, vilket troligen kommer att påverka Kronobergs län och beredskapen inom Region Kronoberg. Smart Specialisering är ett begrepp, initierat av EU-kommissionen, som används allt oftare i regionala utvecklingsfrågor. Det kan beskrivas som ett arbetssätt för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Tanken är också att regioner inom EU, med styrkeområden som kompletterar varandra, ska samverka för att ytterligare stärka sin konkurrenskraft. Med en minskad budget i EU kan Smart Specialisering få en större betydelse eftersom det främst handlar om att få bästa möjliga utfall utav de insatser som görs. I ett förslag från EU-kommission finns det en formulering om att regionerna ska ha en smart specialiseringsstrategi för att få ta del av regionalfondsmedel. Det här är även ett arbete som kan komma att behöva göras i Kronobergs län. Bedömning och åtgärdsförslag i Kronobergs län Företagen som handlar med Storbritannien kan komma att behöva stöttning pga. nya och ökade administrativa krav, tillståndsansökningar och tulldeklarationer. De företag som vi har varit i kontakt med samt ALMI/Enterprise Europe Network är väl medvetna om Brexit är i antågande. Deras övergripande bedömning är att Brexit inte kommer att ha någon effekt på deras handel med Storbritannien. De gör även bedömningen att handeln med Storbritannien kommer att vara lik den handel som sker med Schweiz och Norge. Schweiz och Norge är med i EU:s inre marknad. Om det inte finns något handelsavtal signerat mellan EU och Storbritannien den 29 mars 2019 så kommer inte handeln mellan EU och Storbritannien att fungera på samma sätt som mellan EU och Schweiz/Norge. Utan ett handelsavtal kommer handeln med Storbritannien med stor sannolikhet att bli komplicerad. Utan tillgång till EU:s inre marknad kan handelshindren bestå av tullar, krav på extra eller ovanlig dokumentation, intyg från konsulat, diskriminerande eller oskäliga produktbestämmelser, skatter och tilläggsavgifter, licenser eller import- respektive exportförbud. Sannolikheten för att den här situationen ska uppstå är svår att uppskatta eftersom ingen vet när utträdesförhandlingarna når tillräckligt stora framsteg för att starta förhandlingen kring den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Endast ett företag signalerar om att de har stora farhågor inför vad som kan komma att hända när Brexit de facto lämnar EU. Nationellt har regeringen har tillsatt olika utredningar kring hur Brexit kommer att påverka olika delar av samhället. Det görs inga direkta insatser för att förbereda företagen inför en situation där EU och Storbritannien inte har något handelsavtal. Förslag till insatser som företagen bör göra Företagen kan förbereda sig inför Brexit genom att göra en riskanalys utifrån olika scenarion och utifrån sina förutsättningar. Förslag på områden som bör analyseras: - Se över alla långa kontrakt Page 62 of 145

63 - Placering av tullager Var ska arbetskraften finnas Se över företagets globala marknadsnärvaro Granska det egna bolaget lika mycket som de granskar marknaden. I övrigt uppmanas företagen att hålla koll på utvecklingen i Brexit-debatten och förbereda sig utifrån en situation där det inte kommer att finnas ett handelsavtal mellan EU och Storbritannien. Förslag till insatser som Region Kronoberg bör göra dels utifrån rekommendationer till företag och dels utifrån förändringar i strukturmedlen I nuläget är förhandlingarna mellan Storbritannien och EU fortfarande i ett inledande skede och förhandlingarna fokuserar fortfarande på att lösa de viktigaste frågorna kring utträdet. Det är först när förhandlingar börjar behandla hur den framtida relationen ska se ut det går att få en uppfattning om vilka insatser som Region Kronoberg behöver göra för att stötta Kronobergs tillväxt. Detsamma gäller också vid en situation att förhandlingarna om utträdet drar ut på tiden och det mest sannolika blir att ett handelsavtal uteblir. Om och i så fall när insatser behöver göras kan ALMI ha en roll att fylla utifrån deras uppdrag att informera och stötta företagen. Region Utveckling kommer att aktivt följa utvecklingen i förhandlingarna för att snabbt kunna möta de behov som kan komma att uppstå. Region Kronoberg följer redan nu aktivt utvecklingen kring strukturfonderna genom strukturfondspartnerskapet. Strukturfondspartnerskapet verkar genom tre arbetsgrupper och 8gruppen (ordföranden respektive partnerskap) som arbetar med förändringar och förenklingar av den nya programperioden. Region Kronoberg har god insyn i hur arbetet fortlöper. Page 63 of 145

64 Källor Brexit Analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Europaparlamentet Informationskontor i Sverige/Almedalsveckan seminarium 4/7 Brexit what does it mean to Ireland, Sweden and the future of the EU och 5/7 Efter Brexit vad händer med handeln mellan EU och Storbritannien Internationella investeringar efter brexit möjligheter för Sverige Brexit Konsekvenser för EU och Sverige Forsknings- och innovationssamarbete i skuggan av Brexit: delrapport Bohusläningen, Tulla inte på Brexit-förberedelserna, 9 maj 2017 Södras hemsida Pontus Sannéus, ALMI/Enterprise Europe Network Mejlsvar från företag Christina Stålhandske, Övergripande ansvar för RISE Glas verksamhet Deltagande på Brexit-seminarium EU efter Brexit 16/10 med Max Andersson, EUparlamentariker för Miljöpartiet Andra artiklar, webb-sändningar etc. Page 64 of 145

65 Utskick till företag Frågeformulär till SMF-företag som deltog i Inco Kartläggning av företag i Kronoberg med inriktning på import och export ; de företag som har angett att Storbritannien är ett av de tre viktigaste exportländerna Hej! Under vintern 2016/2017 deltog ni i en enkätundersökning där intervjuer gjordes kring företagets internationalisering. Ni angav då att Storbritannien är ett av de tre största exportländerna för er. Med anledning av att Storbritannien har valt att lämna EU och Brexit är ett faktum gör Region Kronoberg en analys av hur Brexit kan komma att påverka länet. Även om förhandlingarna är långt ifrån slutförda tros Brexit leda till ökade tullavgifter och ökade administrativa uppgifter för svenska företag. Vi vill därför ställa några frågor till er för att få er bild av hur Brexit kan komma att påverka er. 1. Förbereder ni er på något sätt för de förändringar som Brexit kan innebära? a. Om ja, varför? b. Om nej, varför inte? 2. Har ni gjort eller planerar ni att göra några åtgärder? a. Om ja, vilka? 3. I vilken utsträckning tror ni att Brexit kommer att påverka er handel med Storbritannien på kort sikt (1-4 år)? 4. I vilken utsträckning tror ni att Brexit kommer att påverka er handel med Storbritannien på lång sikt (5-10 år)? 5. Vilken typ av stöttning/insats/utbildning bedömer ni att ni är i behov av för att kunna möta den förändrade situationen? Vi är tacksamma om ni har möjlighet att besvara ovanstående frågeställningar antingen i mejl alternativt via telefon. Vi kommer att ta en kontakt med er inom ett par veckor. Tack på förhand! Med vänlig hälsning Jenny Fröberg Page 65 of 145

66 14 Page 66 of 145

67 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 17RK2181 Handläggare: Jenny Fröberg, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Träregion Småland Fas 3 Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna Strategi- och handlingsplan för utveckling av den trärelaterade industrin i Småland Sammanfattning Trä i Småland Fas 3 är en treårig strategi och handlingsprogram för utveckling av den trärelaterade industrin i Småland. Det här förslaget till reviderat strategidokument är utarbetad i dialog med parter från programinsatserna En ny faktor är Regional Skogsstrategi Småland, där flera insatsområden och mål sammanfaller med trästrategins. Föreliggande handlingsplan har utformats för att möjliggöra långtgående samordning av ledning, administration och rollfördelning för respektive strategi. De fem prioriterade insatsområdena är Attraktivitet/Profilering, Kompetensförsörjning, Internationalisering, Nya användningsområden/innovation/bioekonomi samt Hållbar affärsutveckling. Strategin och handlingsplanen ska resultera i ökad kännedom nationellt och i Europa om Träregion Småland, ökad konkurrenskraft, den småländska andelen av nationella FoU-resurser för branschen ska öka och uppgå till tjugo procent år 2020, ökad andel företag som exporterar, fler personer i trärelaterade utbildningar och ökad kunskap regionalt om Träregion Smålands position i jämförelse med andra regioner internationellt. Joakim Pohlman Ordförande Regionala Utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional Utvecklingsdirektör Bilaga: Träregion Småland Fas 3 Sida 1 av 1 Page 67 of 145

68 Träregion Småland Fas 3 1 Utkast Tä nk trä fö r ett hä llbärt Smä länd! Strategi och handlingsprogram för utveckling av den trärelaterade industrin i Småland Page 68 of 145

69 Träregion Småland Fas 3 Inledning De tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland antog 2011 en regional strategi för hur offentliga aktörer ska arbeta med utveckling av och stöd till den trärelaterade industrin i Småland. De viktigaste utgångspunkterna var att samordna, förstärka och gemensamt prioritera insatser samt synliggöra den trärelaterade industrin nationellt och internationellt. Under våren 2012 antog samma aktörer ett förslag till handlingsprogram för åren utifrån strategin och under 2014 antogs nästa handlingsprogram för åren Detta förslag till reviderat strategidokument är utarbetad i dialog med parter från programinsatserna Inför branschprogrammet tredje etapp genomfördes en konkurrenskraftsanalys och en workshop med ett 15-tal deltagare från privat/offentliga aktörer som tillsammans med styrgruppen diskuterade prioriteringar av insatser. En ny faktor är Regional Skogsstrategi Småland, där flera insatsområden och mål sammanfaller med trästrategins. Föreliggande handlingsplan har utformats för att möjliggöra långtgående samordning av ledning, administration och rollfördelning för respektive strategi. Trä är förnyelsebart och lagrar koldioxid under användning Träförädling är energieffektivt Skogs- och träindustrin är Sveriges viktigaste näringsgren Småland är Sveriges mesta träregion Småland svarar för 1/3 av den totala sysselsättningen och förädlingsvärdet i Sveriges träindustri Styrgruppen föreslår att föreliggande dokument tas upp till beslut inom respektive organisation under hösten 2017: Den reviderade strategin och handlingsprogrammet för med fem prioriterade insatsområden. Förslag till samordning av genomförandefasen med Regional Skogsstrategi Småland i form av gemensam samordningsfunktion och finansiering. Ombildning av styrgruppen och upprättandet av referensgrupper med intressenter och representanter för både trä- och skogssektorn. Styrgruppen förordar en fortsatt strävan att förstärka attityden att tänka trä i Smålandslänens regioner, regionförbund, länsstyrelser och kommuner. Page 69 of 145 2

70 Träregion Småland Fas 3 3 Strategi 1. Avgränsning Strategin omfattar de delar av näringen som finns i värdekedjan från sågverk och framåt, dvs. skogs/massaindustrin ingår inte. Följaktligen riktar sig insatserna till sågverk, trähusproducenter, snickerier, möbelproducenter och inredningsföretag. Strategins fokus på små och medelstora företag gör denna avgränsning naturlig. I etapp två nedprioriterades området träbyggande då den första programperiodens insatser resulterat i etableringen av Smart Housing Småland (SHS). En regional kraftsamling delfinansierat av Vinnovas program Vinnväxt, för att under 10 år utveckla en ledande innovationsmiljö för industriellt byggande med trä och intelligenta glasprodukter. SHS har sedan starten 2013 utvecklats positivt och mobiliserar en växande antal företag och kommuner i utvecklingsprojekt som mångdubblat volymen nationella utvecklingsmedel som nyttiggörs småländsk träindustri. Under den tredje etappen införs ytterligare en förändring mot tidigare handlingsprogram då den totala tillgängliga budgeten för Träprogrammet fas 3 minskas. Detta innebär att tillgängliga projektmedel för öronmärkta insatser tas bort och arbetet framåt inriktas på att samordnat med Regional Skogsstrategi Småland säkerställa branschföretagens tillgång till innovations- och affärsutvecklingsstöd från regionens generella stödstrukturer. Förändringen har sin förklaring i ett minskat söktryck och efterfrågan på projektmedel inom Träprogrammet varför regionerna har för avsikt att hantera projektinitiativ inom sin ordinarie verksamhet istället för att inte låsa upp medel som sedan inte utnyttjas. Samordning med Regional Skogsstrategi Småland Flera regionala aktörer med koppling till skog och regional utveckling har gemensamt tagit fram en strategi och en handlingsplan för utveckling av den Småländska skogens olika värden. Strategin ska bidra till en utveckling där företagande med koppling till skogens resurser stärks och där fler av skogens värden nyttiggörs på ett hållbart sätt. Den ska tydliggöra skogens roll för Smålands utveckling och synliggöra skogens värden idag och i framtiden. Den regionala skogsstrategin ska leda till förbättringar när det gäller ekonomi, sysselsättning, miljö och klimat, jämställdhet och integration. Diskussioner och analys av nuläge, potentialer, problem och behov har gett sex förslag till strategier för att nå förbättringar inom de utpekade områdena. Utgångspunkten är det underlag som kom fram genom den SWOT-analys som genomfördes med inspel från ett stort antal av vår regions aktörer med koppling till skog vid det strategiska samtalet på Residenset i Växjö i februari Skogsstrategin ska täcka in de delar av den skogsbaserade näringen som inte omfattas av Trästrategin. I det förslag som ska presenteras i november 2017 ingår flera delstrategier och åtgärdsförslag som tydligt sammanfaller med trästrategins, främst; 1. Öka attraktiviteten kring den småländska skogen och stärk kompetensförsörjningen inom skogsbruk och skogsindustri 2. Öka förädlingsgraden och innovationsgraden Page 70 of 145

71 Träregion Småland Fas 3 4 För att undvika dubbleringar och skapa synergier har samordnaren för Träregion Småland aktivt deltagit i utredningen och löpande haft avstämningar med skogstrategiutredaren, som i sin tur medverkat i utformandet av handlingsprogrammets tredje etapp. Trästrategins och skogsstrategiutredningens respektive styrgrupper har uttryckt förhoppningar om både en kommunikationsstrategisk och organisatoriskt samverkan mellan de två regionala strategierna. 2. Övergripande bedömningar Den småländska träförädlande industrin har tillvaratagit de senaste årens starka byggkonjunktur för att öka den totala produktionen, sina förädlingsvärden och lönsamhet. Även sågverken som under många år visat svag lönsamhet rapporterar stark efterfrågan och rörelseresultat som är de bästa på decennier. Antalet anställda i träindustrin har minskat något, men kan ändå trots ökande automatisering definieras som stabil. Utvecklingen i den träförädlande industrin har analyserats utifrån faktiska bokslutsdata från varje företag. Analysverktyget Bisnode Simpler Näringslivsanalys mäter konkurrenskraft och tillväxt i företag, del av ett företag, i en kommun, region eller bransch. Tillväxt mäts som ökningen i förädlingsvärde, det vill säga omsättning minus inköp. Konkurrenskraft mäts genom att ställa kostnaden för personal och kapital mot det förädlingsvärde som produceras. Alla företag med arbetsställe i respektive valt geografiskt område ingår i analysmaterialet. Osäkerhet kring framtida kompetensförsörjning är hot och begränsningar som delas med övrig industri i Småland. Trots uthålligt hög efterfrågan på såväl yrkesarbetare och tjänstemän väljer få ungdomar gymnasiernas industriprogram. Följaktligen finns i dagsläget bara 6 kommunala gymnasieskolor i Småland som erbjuder yrkes eller hantverksprogram med träinriktning. Företagen tvingas därför att i stor utsträckning själva utbilda sin personal. Analysen visar att Småland idag har flest sysselsatta i den träförädlande industrin i Sverige följt av Västra Götaland. Totalt utgjordes träförädlande industrin i Småland 2015 av 610 företag med knappt anställda utav totalt företag med anställda i hela Sverige. Småland svarar för drygt 34 % av sysselsättningen i Svensk träindustri och 32 % av dess förädlingsvärden. Konkurrenskraften i de småländska företagen är god. Den träförädlande industrin i Småland har minskat i antal anställda med 2 % och med antal företag med 6 % under mätperioden. Sverige som helhet har minskat mer i antal anställda, men ökat i antal företag. Omsättningen och förädlingsvärdet har ökat under mätperioden liksom produktiviteten per anställd. I alla tre Smålandslänen har förädlingsvärdet ökat med % och de flesta delbranscher visar god eller genomsnittlig lönsamhet. De delbranscherna som skapar störst förädlingsvärde är Tillverkning av andra möbler, Tillverkning av monteringsfärdiga hus och Tillverkning av kontors-och butiksmöbler. Tillsammans svarade de för 43 % av förädlingsvärdet i Småland Flest sysselsatta återfinns i delbranschen Sågning av trä. Alla delbranscher utom Sågning av trä, Tillverkning av fanér och träbaserade skivor och Hyvling av trä har god eller genomsnittlig lönsamhet. Den svaga lönsamheten för Sågning av trä påverkas av Södra skogsägarnas ekonomiska förening. Hyvling av trä har något svag konkurrenskraft vilket påverkas av Page 71 of 145

72 Träregion Småland Fas 3 5 två större bolag. För Tillverkning av fanér och träbaserade skivor är det en enda aktör som drar ned lönsamheten i delbranschen. Denna effekt kan dock vara bokföringsrelaterad. Då analysen inte sträcker sig längre än till 2015 har den inte fångat de sista årens kraftiga ökning i efterfrågan, investeringar och förädlingsvärde som den kraftiga byggkonjunkturen skapat. Dessa resultat läggs till analysen i november då bokslutsdata för 2016 blir tillgänglig. Aktuella utmaningar och frågeställningar Vilka företag och delbranscher står inför tuffast utmaningar? Sker samverkan med lärosätena på ett optimalt sätt? Kompetensutmaningen/kompetensbrist var gör det mest ont? Automatiseringens effekt hur påverkar den sysselsättningen? På vilket sätt samverkar de olika delbranscherna/leverantörsleden? Koppling träförädlande industrin och andra branscher Nyttja möjligheten att hitta kompetens hos nyanlända. Utnyttjas möjligheten till export fullt ut? Hur utnyttja den i grund och botten goda lönsamheten till ytterligare investeringar? Utveckla eller förvalta både och! Materialet trä ligger helt rätt utifrån dagens miljö- och klimatdiskussion. Ett ökat användande av trä som byggmaterial, i inredningar och i möbeltillverkning stärker arbetet för ett biobaserat och hållbart samhälle samt stärker Sveriges och Smålands miljömässigt positiva profil i ett internationellt perspektiv. Ungdomar efterfrågar i allt högre utsträckning arbeten som associeras med ett hållbart samhälle En tydligare koppling mellan trä och hållbarhet ökar därför möjligheterna att väcka ungdomars intresse för att arbeta inom träområdet. Skog- och trä är fortsatt ett av Smålands styrkeområden och den trärelaterade industrin en central näring ur tillväxt- och sysselsättningssynpunkt. De Småländska träföretagen har goda tillväxtmöjligheter tack vare den uthålligt starka byggkonjunkturen. Även sågverksindustrin som tidigare haft svag lönsamhet rapporterar god efterfrågan och lönsamhet. För att tillvarata marknadsförutsättningarna och den en positiv utveckling av näringen behövs en fortsatt prioritering och kraftsamling från regionens offentliga aktörer. Det handlar om öka allmänhetens kunskap om näringens regionala betydelse och väcka intresse för att jobba inom sektorn. Att den samlade politiska ledningen för Småland tydligt manifesterar att man tänker trä är en avgörande faktor i sammanhanget. Den ekonomiska integrationen mellan olika nationer innebär att världens länder och företag knyts närmare varandra. Globaliseringen öppnar för ökad export, men innebär också ökade krav på inte minst de små och medelstora företagen. För att klara den ökade internationella konkurrensen behöver företagen öka omvärldsbevakningen, ta till sig ny kompetens, utveckla ledarskapet, effektivisera sin produktion samt förbättra sin marknads- och försäljningskompetens. En positiv effekt av att företag ökar sina internationella aktiviteter är att de också blir mer attraktiva arbetsgivare och därmed kan få en bättre kompetensförsörjning. Page 72 of 145

73 Träregion Småland Fas 3 6 Innovationer är en av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. När innovationer används för lönsam produktion av varor och tjänster växer ekonomin. Vår förmåga att skapa innovationer - nya eller bättre tjänster, produkter och processer - är nödvändig för att vi ska kunna behålla vårt ekonomiska välstånd. Att omsätta en ny idé till en framgångsrik innovation kräver kompetens inom en rad olika områden. De flesta innovationer kommer därför till i samverkan mellan företag med olika specialistkompetens, konsulter, finansiärer, FoU-aktörer etc. För att en sådan samverkan ska komma till stånd måste det finnas ett väl fungerande innovationssystem (kombinationen av aktörer och länkar mellan dessa) med en tydlig rollfördelning. Det innebär att diskussionen om aktörernas roller och uppgifter bör hållas ständigt levande i det kommande arbetet. Som i flertalet industrigrenar är en stor andel av de som arbetar i den trärelaterade industrin svenskfödda män. Som ett led i arbetet att nå ökad jämställdhet och stimulera mångfald måste detta förhållande beaktas i kommande insatser och projekt. Viktigt är att ta fram och kommunicera kunskap och fakta, att bryta könsbundna studieval samt stödja och utveckla företagande och innovationer på lika villkor för könen och oavsett etniskt ursprung. Ett sådant angreppssätt bidrar till kompetensförsörjningen och till en bättre ekonomisk utveckling. Utbildningarna vid Linneuniversitetet har de senaste åren utmärkt sig med en bra fördelning mellan män och kvinnor. Särskilt de skogliga programmen medan det för ingenjörsutbildningen finns förbättringspotential. En satsning på specialutbildningar genom satsningen Skogskompetens Syd skulle kunna bidra till att fler kvinnor söker sig till branschen. Ska visionen nås kommer det att krävas att det påbörjade profileringsarbetet fortsätter. Visserligen har uppnådda resultat börjat etablera begreppet Träregion Småland hos aktörer på den nationella nivån, men det behövs ett ständigt pågående och långsiktigt arbete för att få del av de utvecklingsresurser som finns i olika system och program. Med etableringen av innovationsmiljön Smart Housing Småland, företagsforskarskolan ProWOOD, de allt effektivare coachningsinsatserna för små och medelstora företag samt det samlade greppet kring kompetensförsörjning finns goda förutsättningar för att etablera Småland som en modern träregion och ett centrum för industriellt träbyggande. Vi ser ett fortsatt behov av insatser för små och medelstora företag. Ägarväxling, samarbete med akademin, exportsatsning, rekrytering och organisationsutveckling är exempel på områden där det i många fall behövs coachning för att företagen ska kunna leva vidare och utvecklas. Som en följd av coachningsarbetet finns också stora möjligheter att underlätta tillkomsten av tillväxtbenägna och gärna branschöverskridande leverantörsnätverk, vilket skulle stimulera en ökad produktion i Småland. En särskild utmaning under etapp tre är därför att säkerställa träförädlade företags faktiska tillgång till allmänna stödstrukturer för både affärsutveckling och innovation. Företagens kompetensförsörjning kommer också de närmaste åren att vara ett väsentligt område. Många pekar på detta som den enskilt mest begränsande tillväxtfaktorn för träindustrin. Produktionspersonal finns som regel att tillgå i närområdet, men utbildningarna behöver förstärkas. När det gäller personal med högre utbildning är det i vissa fall svårt att attrahera högutbildade specialister till mindre orter i Småland med dåliga kommunikationer, dvs. sådan lokalisering som många mindre träföretag har. Denna näring kan nog sägas vara särskilt beroende av satsningar på bättre infrastruktur och väl utbyggda kommunikationer. Page 73 of 145

74 Träregion Småland Fas 3 7 Under de senaste åren har de regionalt utvecklingsansvarigas arbete med att bygga regionala kompetensplattformar skapat nya och bättre möjligheter för kraftfulla och branschövergripande insatser. Det är väsentligt att aktiviteter som görs på olika håll för att stimulera grundskole- och gymnasieelevers intresse för att arbeta inom industrin och med materialet trä fortsätter och utvecklas. Här har företag och det offentliga ett gemensamt ansvar. Arbetet att påverka ungdomars syn på industriarbete bör ske i branschövergripande aktiviteter. Även på akademisk nivå behövs insatser som påverkar de studerandes syn på yrken och karriärvägar inom träbranschen. För att attrahera studenter som går på högskoleutbildningar som inte är specifikt knutna till någon bransch finns det behov av fler studiebesök, gästföreläsare, uppsatser mm som bidrar till kontakter och lyfter fram den småländska träbranschen i undervisningen. Kopplingarna mellan FoU-aktörer och den trärelaterade industrin har ökat som en följd av insatserna i pågående handlingsprogram (i första hand ProWOOD och Coachningsprojektet). Likaså har samarbetet mellan de två småländska lärosätena utvecklats positivt, vilket också underlättat närmandet till näringen. Det finns dock fortfarande mer att göra för att hitta ett naturligt och enkelt arbetssätt som även ger mindre företag tillgång till akademisk kompetens. Den biobaserade och förnybara råvaran trä har många nya användningsområden under utveckling. Skogsindustrin har formulerat en vision som säger att produktionen (mätt som förädlingsvärde) i det svenska skogsindustriklustret skall fördubblas till år Hälften av tillväxten ska komma från nya produkter. Forskning och utveckling pågår inom flera områden, bland annat kläder, hälsa/hygien, förpackningar, fordonsbränsle och till och med livsmedel. Det finns goda skäl att aktivt följa utvecklingen och att stimulera den småländska industrin att bli del av den. Den av Vinnova delfinansierade och i Småland brett förankrade innovationsmiljön Smart Housing Småland (SHS), är en uthållig satsning på att utveckla industriellt byggande i trä. För småländska företag erbjuder SHS unik tillgång till spetskompetens inom industriellt byggande, -produktutveckling och utmaningsdrivna innovationer. Den nära samverkan som finns mellan Träregion Småland och SHS ska fortsätta. Utvecklingsarbetet inom träbyggande koncentreras naturligen till SHS. I arbetet ska även vägas in samarbetsmöjligheter med det nationella initiativet Trästad, en plattform för kunskapsutbyte mellan kommuner, län och byggherrar. Trästad är en fortsättning på det nationella träbyggnadsprogrammet och syftar till att utveckla ett attraktivt, kostnadseffektivt och modernt byggande i trä. Det är också viktigt att Träregion Småland och SHS tillsammans stimulerar och stödjer olika kommunala initiativ inom området. Page 74 of 145

75 Träregion Småland Fas 3 3. Vision och mål I den 2011 antagna strategin finns följande vision (målbild) med tidshorisonten 2020 formulerad. Småland är 2020 en ledande träregion i Europa I Småland tänker vi trä. Det betyder att trä är ett material som prioriteras i byggnation och inredning och att den trärelaterade industrin har en stor nationell och internationell konkurrenskraft genom utvecklad samverkan i hela värdekedjor och världsledande innovationssatsningar. Med ett envist entreprenörskap och en ökad industrialisering som grund är trä en väsentlig del i ett klimatneutralt och hållbart småländskt samhällsbyggande som ses som ett föredöme i ett globalt perspektiv. Visionen har lyfts fram i olika sammanhang under arbetet och den fungerar bra som målbild. Vi ser inga skäl till att ändra den i denna översyn utan visionen ligger tillsvidare fast. Däremot bör det fortsatta arbetet innehålla moment som tydliggör dels vad vi mer konkret menar med en ledande träregion, dels vad som saknas för att vi ska nå målbilden. Kopplade till visionen har styrgruppen fastslagit följande resultatmål: 1) Ökad kännedom nationellt och i Europa om Träregion Småland. Uppföljning genom att mäta attityderna till träindustrin bland ett stickprov av regionens politiker och allmänhet. Sammanställning av om/hur internationell fackpress rapporterar om trärelaterad industri och -FoU i Småland. 2) Ökad konkurrenskraft. Uppföljning genom den konkurrenskraftsanalys som görs varje år av företaget Bisnode på uppdrag av regionerna/regionförbundet i Smålandslänen. 3) Den småländska andelen av nationella FoU-resurser för branschen ska öka och uppgå till tjugo procent år Uppföljning genom att med stickprov och kvalitativ metod analysera Vinnovas, KK-stiftelsens med flera program och fonder för att se hur stor del som går till projekt i Småland. 4) Ökad andel företag som exporterar. Uppföljning genom att analysera SCB-statistik. 5) Fler personer i trärelaterade utbildningar. Uppföljning genom egna mätningar. 6) Ökad kunskap regionalt om Träregion Smålands position i jämförelse med andra regioner internationellt. Uppföljning genom att på olika sätt i Småland sprida slutsatserna av den omvärldsanalys som genomförs under etapp tre. Page 75 of 145 8

76 Träregion Småland Fas 3 9 Med denna strategi, inklusive vision och mål, som grund har styrgruppen fastlagt nedanstående handlingsprogram för de kommande tre åren. Programmet innehåller fem prioriterade insatsområden med konkreta aktivitetsmål inom varje område. Handlingsprogram Prioriterade insatsområden 1.1. Attraktivitet/Profilering Tidigare profileringsarbete har lagt en grund för ett gemensamt arbete med träfrågor i Småland och börjat etablera Träregion Småland som ett varumärke. Profileringen måste dock breddas och fördjupas. Under tidigare faser har insatser koncentrerats till stöd till olika arrangemang såsom Träveckan, Möbelriksdagen mm samt att ta fram gemensam bildbank och hålla en uppdaterad webbplats. Aktiviteter: a) Årligen möta de småländska kommunerna för att informera om och diskutera pågående och planerat arbete. b) Årligen arrangera den Småländska Träveckan med brett deltagande från företag, kommuner och akademier; Förutom smålänningar ska nationella och internationella aktörer bjudas in. Särskilt utreda möjligheter att i samverkan med Skogsstrategi Småland utveckla träveckan till ett arrangemang som profilerar hela trä- och skogssektorn i alla kommuner i Småland. c) Insatser för att öka attraktiviteten hos unga, nyanlända och andra målgrupper att söka utbildning och/eller anställning inom trä- och skogsrelaterad industri. Lokala utbildningsanordnare uppmuntras till profileringsinsatser som engagerar både utbildningarna och de träförädlade företagen. I samverkan med bland annat organisationen Skogen i skolan ska lärare samt studie och yrkesvägledare erbjudas målgruppsanpassad branschinformation och profileringsinsatser. d) Samordna insatser med Skogsstrategin e) Bygga vidare på arbetet att lyfta fram Träregion Småland vid etablerade arrangemang lokalt, regionalt och nationellt/internationellt. Aktivitetsmål: Ökat antal sökande till aktuella gymnasieutbildningar, årligt genomförd Trävecka, deltagande vid nationella och internationella evenemang Ansvarig aktör/aktörer: Samordnare Träregion och Skogsstrategin, regionernas Kompetensplattformsansvariga, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare, branschorganisationer samt näringslivet Page 76 of 145

77 Träregion Småland Fas Kompetensförsörjning Behovsstyrd kompetensförsörjning är en av de viktigaste strategiska frågorna för många industriföretag. Det gäller i hög grad även för den småländska trärelaterade industrin. För att få till stånd ett partssammansatt forum för kompetensförsörjningsfrågor inrättades 2012 ett branschråd med företrädare för trärelaterade företag, TMF, GS-facket, Arbetsförmedlingen, Regionförbunden och utbildningsanordnare. Syftet var att identifiera modeller för ett djupare samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare för att bättre klara den framtida kompetensförsörjningen. Under perioden har regionerna arbete med att förstärka de regionala kompetensplattformarna på uppdrag från regeringen. De regionala kompetensplattformarna arbetar olika med kompetensförsörjningsfrågan utifrån förutsättningar och utmaningar i länet. Riktlinjer för kompetensplattformarna och kompetensförsörjningsarbetet håller på att tas fram av Tillväxtverket. I dialog med regionala parter har styrgruppen enats om att låta de regionala kompetensplattformarna överta huvudansvaret för insatser inom området kompetensförsörjning. Detta innebär att de regionala kompetensplattformarna i samverkan med aktörer inom träbranschen genomför insatser, om behov finns och om det går i linje med regionernas kompetensförsörjningsarbete. Styrgruppen konstaterar dock behovet av att regionerna tydliggör detta uppdrag för respektive kompetensplattform, för att uthålligt säkerställa proaktiva insatser för kompetensförsörjningen till träindustrin. Den i förslaget tillkommande referensgruppen kommer att bestå av parterna från det existerande branschrådet och detta forum kommer att användas för att få en dialog kring bland annat frågorna om kompetensförsörjningen. Aktiviteter: Inom det regionala arbetet med kompetensförsörjning skapa mötesplatser för frågor om kompetensförsörjning på både kort och lång sikt i bred dialog med utbildningsanordnare, branschföreträdare, arbetsförmedling och näringslivet. Aktivitetsmål: Baserat på identifierade behov och utmaningar initiera insatser tillsammans med träbranschens aktörer. Ansvarig aktör: Samordnare Träregion och Smålands Skogsstrategi, Kompetensplattformsansvariga hos de regionalt utvecklingsansvariga. 1.3 Internationalisering Småland behöver fler företag som exporterar till fler länder/marknader än idag. Den internationella efterfrågan på trävaror och träprodukter ökar snabbt, inte minst i Asien där exempelvis Kina 2017 för fjärde året i rad ökat sin import med mer än 50 %. Exportfrämjande aktiviteter genomförs inom och utanför ramen för Träregion Småland, i Östersjöregionen och i Kina. Hur exportsatsningar och andra internationella aktiviteter ska ske är upp till företagen själva att avgöra utifrån analyser, där Träregion Smålands insatser kan vara ett hjälpmedel. Page 77 of 145

78 Träregion Småland Fas 3 Insatsområdet bygger på att initialt, i samverkan med nationell och regionala aktörer, uppmuntra aktiviteter som ökar företagens kunskap och kompetens om globaliseringens konsekvenser och möjligheter. Särskilt marknadsprojekt i samverkan med Enterprise Europe Network, Business Sweden, Trä och möbelindustriförbundet samt Skogsindustrierna ska uppmuntras. En god resurs är Smålands Shanghaikontor som sedan etableringen 2012 hjälpt över 150 företag att inleda affärer i Kina eller öka sin kunskap om marknaden. Kontoret arbetar även med Linnéuniversitetets samverkan med universitet och näringsliv i Kina samt rekrytering av studenter. Aktiviteter: a) Initiera seminarier, konferenser, studieresor och samordnade marknadsaktiviteter på utvalda marknader. Aktivitetsmål: Öka antalet exportföretag inom träindustrin. Ansvarig aktör: Business Sweden, EEN nätverket samt ordinarie stödstrukturer för näringslivets internationalisering som Smålands Shanghaikontor. 1.4 Nya användningsområden/innovation/bioekonomi "En hållbar produktion av biomassa för att möjliggöra en ökad användning inom en rad samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. Ett ökat förädlingsvärde av biomassa, samtidigt som energiåtgången minimeras och näring och energi tas tillvara från slutprodukterna. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin." Forskningsrådet Formas definition av området Bioekonomi Träfibern är fortsatt föremål för stort intresse i forskarvärlden. På många håll pågår försök att hitta nya användningsområden för den förnybara råvaran, en råvara som hittills främst använts för virke, bränsle och papper. Man söker nya möjligheter och uppslag till innovationer där trä kan ha en mer framskjuten och framträdande roll än idag. Forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) har tagit fram rapporten "Den svenska bioekonomin: definitioner, nulägesanalys och möjliga framtider". Med siktet inställt på år 2050 är en av slutsatserna att oavsett samhällsutveckling så kommer bioråvara att ha ökande betydelse i allt fler sektorer, från byggnation till drivmedel, kemi och nya material. Rapporten, som presenterade i juli 2016, konstaterar att en hållbart utformad bioekonomi är en viktig pusselbit för att möta klimathotet. De svenska biomassaresurserna, särskilt skoglig, bedöms i framtiden bli än mer betydelsefulla för svensk ekonomi. Idag utgör bioekonomin knappt 10 procent av näringslivets förädlingsvärde och cirka 16 procent av svensk varuexport. Av den samlande BNP:n för Sverige utgör bioekonomin cirka fem procent. Rapporten pekar på att omställningen till en utvecklad bioekonomi innebär en samhällsförändring som kräver insatser från både staten och Page 78 of

79 Träregion Småland Fas 3 12 näringslivet. På det politiska området pekar författarna särskilt ut offentlig upphandling som ett viktigt verktyg för att få fart på omställningen. Det mesta talar för en global och mycket stark tillväxt inom området bioekonomi. Förutom Södra skogsägarna saknas i Småland större företag som proaktivt utvärderar regionala utmaningar och möjligheter inom detta tillväxtområde. Aktiviteter: a) Träregion Smålands engagemang ska i första hand handla om att kartlägga vad som görs på området och följa utvecklingen. Genom att tillsammans med de småländska lärosätena etablera ett akademiskt råd som systematiskt följer utvecklingen inom bioekonomi och den cirkulära ekonomin. b) I samverkan med akademierna och regionalt innovationsansvariga utvärdera möjligheter att koppla Småländska forskning och företagande till pågående eller planerade insatser. Aktivitetsmål: Ökad kunskap och nätverk inom området Ansvarig aktör: Linneuniversitetet, Jönköping University, Länsstyrelser och regionalt utvecklingsansvariga. 1.5 Hållbar affärsutveckling Små och medelstora företag (SMF) i alla branscher står inför utmaningar som ägarväxling, utvecklat marknadsstrategiskt tänkande, säljkompetens och akademiska nätverk. I träprogrammets tredje fas ska insatser inriktas på att säkrar uthålliga effekter med hjälp av ordinarie stödsystemen. Ambitionen är att träföretagen ska tillgodogöra sig regionens generella stödstrukturer. Stark efterfrågan på träprodukter och inte minst en överhettad byggmarknad erbjuder tillväxtmöjligheter för träföretagen. Men snabb tillväxt och stora organisatoriska förändringar för ofta med sig stora kapitalbehov. Utan relevant affärsstöd riskerar därför tillväxtföretag att hamna på obestånd, trots fyllda orderböcker och goda marginaler. I de regionala innovationsstrategierna konstateras betydelsen av väl fungerande och brett tillgängliga stödstrukturer för både innovationer och affärutveckling. Flera pekar ut behovet av ett mer samordnat företagsfrämjande och innovationsfrämjande system. Det vill säga att aktörerna enas om gemensamma arbetsformer, målsättningar liksom en funktionell informationsdelning mellan aktörerna. Samverkan över gränser ska prioriteras. Innovation uppstår ofta som ett resultat av mötet mellan olika kunskaper, kompetenser, egenskaper och erfarenheter i olika branscher och sektorer. Tillgång Page 79 of 145

80 Träregion Småland Fas 3 13 till starka kunskapsmiljöer bidrar till innovation. Minst lika viktigt att koppla mot andra ledande kunskapsmiljöer via region- och nationsöverskridande nätverk. Den proaktiva uppsökande rådgivning som genomförts i Coachningsprojektet har lagt basen för en kunskap om läge, behov och möjligheter inom småländsk träförädlande industri. Projektet som är inne på sitt sjätte år har genomfört företagsindividuella behovsanalyser och rådgivningsinsatser i mer än 200 företag, samt behovsstyrt arrangerat seminarier och workshops inom olika ämnesområden. Utvecklingsinsatser har genomförts i dialog med och ofta med utförare från aktörer inom de regionala affärs- och innovationsstödjande systemet. Aktiviteter: a) Säkerställa att de regionala innovationssystemen och de företagsstödjande aktörerna är tillgängliga för utvecklingen av innovationer och företag i träbranschen. Aktivt medverka i processer som leder till att aktörerna samordnar sina funktioner och utvecklar nya gemensamma arbetsformer. b) I dialog med lärosäten och akademierna följa upp och utvärdera de träförädlande företagens tillgång till stöd och aktiviteter för FoU och affärsutveckling. Aktivitetsmål: Ökad kunskap om den trärelaterade industrin inom det företagsfrämjande systemet samt ökad kännedom om tillgängliga stödfunktioner hos träbranschen i regionen Ansvarig aktör: Regionalt utvecklingsansvariga, aktörer i det företagsstödjande systemet ex Almi, Science parks i Småland, IUC Kalmar län, Nässjö Träcentrum, Länsstyrelsen Page 80 of 145

81 Träregion Småland Fas Organisation, arbetssätt och budget Det behövs en samordningsfunktion för att dels säkerställa att de tre länens förutsättningar vägs ihop på ett tillfredsställande sätt, dels göra uppföljningar av arbetet och återrapporteringar till huvudmännen. Nuvarande styrgrupp för trästrategin består av Camilla Håkansson, Regionförbundet Kalmar (ordförande), Christel Gustafsson, Region Kronoberg, Mikael Gustafsson, Region Jönköpings län, Viktor Bruze, Länsstyrelsen i Kalmar län, Anders Meijer, Länsstyrelsen Kronoberg, Lars Sandeberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Tommy Rälg, GS Facket och Anna-Lena Johansson, Trä- och Möbelföretagen (TMF) samt Johan Fröbel, Skogsindustrierna. Styrgrupperna för Träregion Småland och den Småländska skogsstrategiutredningen har uppmuntrat samverkan mellan Träregion Småland och Skogsstrategiutredningen. Samordnaren och strategiutredaren har sedan hösten 2016 genomfört återkommande avstämnings- och planeringsmöten. Från våren 2017 med tydlig inriktning på koordinering av handlingsprogram för respektive strategi, samt för att tydliggöra sammanfallande och särskiljande insatser. För att säkerställa handlingsprogram och insatser ligger i linje med aktuella behov krävs engagemang och bred representation från intressenterna inom trä- och skogsnäringen. Strategiernas formella organisation bör utformas på ett sätt som underlättar intressenternas inflytande, liksom strategisk och operativ samverkan mellan de regionala strategierna. Ambitionen att slå samman strategiernas styrgrupper och etablera en gemensam kanslifunktion bör finnas med i det fortsatta planeringsarbetet liksom referensgrupper för särskilda insatsområden. Översyn av organisation, arbetssätt och styrning genomförs lämpligen i samband med att den politiska beredningen av respektive ärende. I träprogrammets inledande faser har förhållandevis stora ekonomiska resurser öronmärkts för att med projektfinansiering stärka regionala branschorgan och profilera träregionen. Bland annat genom större profileringsaktiviteter med nationell och internationell prägel. Den tänkta framtida årliga finansieringen från huvudmännen av ett nytt handlingsprogram ligger på en lägre nivå än tidigare. Detta utifrån riktlinjer från finansiärerna att inte längre avsätta medel i programmet för att finansiera projekt på samma sätt som tidigare. 3 Utvärdering Extern utvärderare ska anlitas för att utvärdera de sammanlagt nio år ( ) som Trästrategin omfattar och de tre handlingsprogrammen som genomförts. Småland Styrgruppen för Träregion Småland /Mikael Pekkari, Samordnare/Camilla Håkansson, ordförande styrgruppen Page 81 of 145

82 15 Page 82 of 145

83 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1675 Handläggare: Jenny Fröberg, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Regional skogsstrategi för Småland Ordförandes förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna regional skogsstrategi för Småland. Sammanfattning Föreliggande småländska skogsstrategi har arbetats fram i samverkan av Jönköping University, Linnéuniversitetet, LRF, Länsstyrelsen Jönköping, Länsstyrelsen Kalmar, Länsstyrelsen Kronoberg, Naturskyddsföreningen Kronoberg, Region Jönköping, Regionförbundet Kalmar, Region Kronoberg, Skogsstyrelsen, Sveaskog och Södra Skogsägarna. Syftet är att gemensamt utveckla skogens värden. Genomförande av skogsstrategins handlingsprogram föreslås ske samordnat med genomförande av handlingsplan för trästrategin. Utformning, resursbehov och finansiering av denna samordningsfunktion är under fortsatt utredning. Under december och januari beslutas dokumentet hos de olika aktörerna för en gemensam planerad lansering den 25 januari Bakgrund Med bakgrund i skogens stora betydelse för Småland, Öland och dess invånare har flera regionala aktörer med koppling till skog och regional utveckling bestämt sig för att gemensamt ta fram en strategi och en handlingsplan för utveckling av skogens olika värden. Strategin ska bidra till en utveckling där företagande med koppling till skogens resurser stärks och där fler av skogens värden nyttjas på ett hållbart sätt. Den ska tydliggöra skogens roll för Smålands utveckling och synliggöra skogens värden idag och i framtiden. Den regionala skogsstrategin ska leda till förbättringar när det gäller ekonomi, sysselsättning, miljö och klimat, jämställdhet och integration. Strategin består av en kortfattad och övergripande beskrivning av nuläget när det gäller den småländska skogen och skogsnäringen, och framförallt de sex strategierna som bedöms viktiga för att i ännu större utsträckning kunna ta tillvara de olika värden som de småländska skogarna erbjuder. Till den regionala skogsstrategin finns en handlingsplan med ett antal prioriterade konkreta åtgärder som ska genomföras för att bidra till att målen med den regionala skogsstrategin nås. Sida 1 av 2 Page 83 of 145

84 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 16RK1675 Handläggare: Jenny Fröberg, Datum: Region Kronoberg, en av flera aktörer Arbetet med en småländsk skogsstrategi initierades i samband med att regeringen startade ett arbete med en nationell skogsstrategi hösten Att utveckla skogens värden har flera kopplingar till mål och prioriteringar i Gröna Kronoberg. Samtidigt är vi en av flera intressenter i detta arbete. Arbetet har letts av en styrgrupp med samtliga intressenter representerade. En projektledare har i samarbete med ett antal olika arbetsgrupper genomfört det operativa arbetet. Region Kronobergs ingång och ambitionsnivå har stämts av med RUNs presidium. Vi har valt att delta i styrgrupp men ingen av arbetsgrupperna. Skälet är att vi istället fokuserat på det särskilda uppdrag kring att inrätta ett sydsvenskt skogskompetenscentrum som regionfullmäktige har gett Regional Utveckling. Denna insats är angiven som en viktig åtgärd i nu föreliggande handlingsprogram. Joakim Pohlman Ordförande Regionala utvecklingsnämnden Christel Gustafsson Regional utvecklingsdirektör Bilaga: Regional skogsstrategi för Småland - utkast Sida 2 av 2 Page 84 of 145

85 Smålands skogar får värden att växa Regional skogsstrategi för Småland ARBETSMATERIAL Presenteras stolt av Jönköping University Linnéuniversitetet LRF Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Naturskyddsföreningen i Kronoberg Region Jönköpings län Regionförbundet i Kalmar län Region Kronoberg Skogsstyrelsen Sveaskog Södra Page 85 of 145

86 FÖRORD Text Regional skogsstrategi Småland Page 86 of 145

87 INLEDNING Småland är Sveriges främsta skogsregion när det gäller omsättning, förädlingsvärde och sysselsättning. Skogen är viktig för både Småland och Sverige. Den bidrar med ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och viktiga ekosystemtjänster. Sjuttio procent av regionens markyta täcks av skog, tillväxten är hög och vi har områden med helt unika naturmiljöer. Förutom produktionsvärden, naturvärden och möjligheten till rekreation har skogen också en viktig roll i omställningen till en biobaserad ekonomi och för att minska klimatpåverkan. Med bakgrund i skogens stora betydelse för Småland, Öland och dess invånare har flera regionala aktörer med koppling till skog och regional utveckling bestämt sig för att gemensamt ta fram en strategi och en handlingsplan för utveckling av skogens olika värden. Strategins mål har koppling till Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling. Många företag, organisationer och myndigheter har valt att koppla sitt hållbarhetsarbete till Agenda 2030 och har åtagit sig att bidra till genomförandet. Den regionala skogsstrategin är ett steg i den riktningen. Strategin ska bidra till en utveckling där företagande med koppling till skogens resurser stärks och där fler av skogens värden nyttjas på ett hållbart sätt. Den ska tydliggöra skogens roll för Smålands utveckling och synliggöra skogens värden idag och i framtiden. Den regionala skogsstrategin ska leda till förbättringar när det gäller ekonomi, sysselsättning, miljö och klimat, jämställdhet och integration. Strategidokumentet är inte heltäckande utan ska ses som underlag för en framtida samverkan och dialog om frågor som rör skogen. Den ska fungera vägledande för ingående aktörer i våra respektive verksamheter med koppling till den småländska skogen. I det här dokumentet finns en kortfattad och övergripande beskrivning av nuläget när det gäller den småländska skogen och skogsnäringen, och framförallt de sex strategierna som bedöms viktiga för att i ännu större utsträckning kunna ta tillvara de olika värden som de småländska skogarna erbjuder. Till den regionala skogsstrategin finns en handlingsplan med ett antal prioriterade konkreta åtgärder som ska genomföras för att bidra till att målen med den regionala skogsstrategin nås. Den regionala skogsstrategin har tagits fram i bred samverkan och dialog mellan offentliga myndigheter, näringslivet, intresseorganisationer och akademi. Styrgruppen har bestått av representanter för de tre länens länsstyrelser, regionorganisationer, Skogsstyrelsen, Linnéuniversitetet, Sveaskog, Södra, Naturskyddsföreningen och LRF. Det är också dessa organisationer som står bakom den regionala skogsstrategin. Regional skogsstrategi Småland Page 87 of 145

88 VISION En gemensam vision för Smålands skogar ska visa på vår önskan och långsiktiga mål. Visionen innehåller begreppet Smålands skogar, för Småland rymmer många olika typer av skogar. Skogarna skiljer sig åt vad gäller trädslag, naturtyp, värden och användningsområden. Vi vill fortsätta ha en variation av olika typer av skog för olika användningsområden. De värden som kommer från skogen ska fortsätta växa. Förutom själva tillväxten så avses produktionsvärden, naturvärden och upplevelsevärden. Visionen kompletteras med åtta preciseringar som gör vår gemensamma vision för skogen tydligare. SMÅLANDS SKOGAR FÅR VÄRDEN ATT VÄXA Preciseringar Genom samhandling i Jönköping, Kalmar och Kronobergs län drar vi nytta av regionens unika framgångsfaktorer i hög tillväxt, entreprenörskap, ägarstruktur och historia. Smålands skogar är en motor för jobb och tillväxt i Småland som ger regionen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Småland har forskning och utbildning inom skog och trä av hög internationell klass. Här blir innovativa idéer nytta och verklighet. Smålands skogar är inkluderande och ett attraktivt alternativ i kvinnor och mäns val av utbildning och jobb. Skogsnäringen attraherar en mångfald av människor. Småländska skogar gör stor klimatnytta och bidrar till en biobaserad ekonomi. Smålands skogar används på ett hållbart sätt där vi värnar och utvecklar natur- och kulturmiljövärden. Smålands skogar är en värdefull och uppskattad resurs för naturturism och rekreation. Människor känner till skogens nyttor och värden. Regional skogsstrategi Småland Page 88 of 145

89 STRATEGIER FÖR ATT STÄRKA SMÅLANDS SKOGAR Den regionala skogsstrategin ska leda till förbättringar när det gäller ekonomi, sysselsättning, miljö och klimat, jämställdhet och integration. Diskussioner och analys av nuläge, potentialer, problem och behov har gett sex strategier som innebär de förändringar som främst behöver göras på regional nivå för att nå förbättringar inom de utpekade områdena. Till varje strategi finns ett antal förslag till åtgärder som i nästa steg bidrar till att realisera strategierna och undanröja de hinder som ligger i vägen för att vi ska kunna utveckla och ta tillvara de olika värden som skogen ger på bästa sätt. Här följer de sex strategierna med en kort motivering. Åtgärderna finns i handlingsplanen, bilaga 1. Öka attraktiviteten kring den småländska skogen och stärk 1 kompetensförsörjningen inom skogsbruk och skogsindustri MÅL Fler människor känner till den småländska skogens värde och betydelse för vårt samhälle. En mångfald av människor, såväl kvinnor som män, lockas till utbildning och yrken inom skogsnäringen. Ett sydsvenskt kompetenscentrum utgår från den småländska skogens förutsättningar i både forskning och utbildning. Sammantaget säkrar detta dagens och framtidens kompetensförsörjning. Skogen och skogsnäringens attraktivitet spelar roll både för förståelsen för skogsbruk och skogsvård och för möjligheten för branschen att rekrytera människor med rätt kompetens. Skogens och skogsbrukets betydelse för Småland och Sverige när det gäller både ekonomi, sysselsättning, klimatnytta och ekosystemtjänster är inte känd. En stor del av samhället befinner sig långt ifrån skogen och känner inte till den nytta som skog och skogsbruk ger samt alla de biologiska, kulturella och sociala värden som skogen erbjuder. En ökad kännedom om dessa nyttor och värden kan bidra till en stolthet över vårt skogbruk, våra skogar och den framtidsbransch som skogsnäringen utgör. Den generella bilden av branschen stämmer inte med verklighetens moderna och högteknologiska verksamheter som är kopplade till skogen och skogsråvaran. Vissa utbildningar har svårt att rekrytera studenter, både till grundutbildning vid våra naturbruksgymnasier och till högre utbildning. Det hänger delvis ihop med bilden av skogsbruk och förädlingsindustri som omodernt, tungt och lågteknologiskt. Det finns ett stort behov att öka jämställdheten och mångfalden i skogsnäringen av både demokratiska och ekonomiska skäl. En ökad jämställdhet är bra för våra företag, enskilda individer, samhället och den regionala utvecklingen. En uppdaterad bild av vad skogsbruk innebär, och inte minst tydliggörande av nyttan Regional skogsstrategi Småland Page 89 of 145

90 med skogsbruk och svenskt trä är positivt både för skogsbruket och för vår region i allmänhet. Ett ökat intresse för att vistas i skogen bidrar till en bättre hälsa. Våra särskilda förutsättningar i södra Sverige innebär behov av anpassad forskning och utbildning. Vi har ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de delar av Sverige som vanligtvis kallas skogslän, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs av enskilda och drivs som familjeskogsbruk. Därför ser vi behov av ytterligare forskning och utbildning som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. De utmaningar som skogsbruket står inför innebär att forskningen behöver utgå från ett helhetsperspektiv och hållbarhet, vilket i sin tur kräver en kombination av metoder och teorier från skogsskötsel, skogsbiologi, ekologi och skogsråvarans egenskaper och användning. Att samla dessa kompetenser under samma tak är ett effektivt sätt att skapa interaktioner och främja utbyte mellan forskare. 2 Öka förädlingsgraden och innovationsgraden MÅL I Småland blir innovativa idéer nytta och verklighet. Offentliga verksamheter tar ansvar för att användningen av trä ska öka. Innovationssystemet och det företagsstödjande systemet stödjer och stimulerar entreprenörskap och kreativitet hos företag inom skog och trä. Redan idag används skogsråvara till en mängd olika produkter. Utvecklingen inom nya material och produkter innebär att vi i framtiden kommer att kunna ersätta många material med sådant som har sitt ursprung i skogen. Forskning och utveckling finns inom en rad områden. Analyser av vår region i allmänhet och de gröna näringarna i synnerhet visar på ett behov att stärka innovationsförmågan för att behålla konkurrenskraften. En ökad förädlingsgrad leder till en ökad sysselsättning. En del av systemet är det mer industriella, där skogsbruket levererar råvara in i produktionssystemet. Här handlar innovation främst om åtgärder för ökad produktivitet och sänkta kostnader. I en annan del av systemet handlar innovation om att utveckla nya produkter. Det finns alltså behov av olika typer av innovationsarbete i olika delar av näringen. För att kunna utnyttja dagens starka trender i globalisering, digitalisering och krav på hållbarhet behöver skogsnäringen utveckla nya produkter och arbetssätt. Viktiga nycklar för detta är ökat samarbete mellan olika aktörer och exempelvis offentlig upphandling som stimulerar efterfrågan av hållbara produkter från svensk skogsnäring. Miljöer för stimulering av innovationer och att underlätta utveckling och kommersialisering av innovationer är viktiga för att omsätta idéer till regional nytta. Regional skogsstrategi Småland Page 90 of 145

91 Öka produktionen och variationen för att nyttja en större del av den 3 småländska skogens potential MÅL Den småländska virkesproduktionen ökar. Det bidrar till att regionens ekonomi och sysselsättning stärks och till en snabb övergång till ett biobaserat samhälle. Variationen i våra skogar är större, vilket gagnar både ekonomi, miljö och människors upplevelse av skogen. Mycket tyder på att vi kan nyttja en större del av produktionsskogens potential genom mer aktiv skötsel. Mer plantering, bättre plantor, mer röjning, bättre skötsel av lövskog, rätt trädslag på rätt mark. Den ökade produktion som avses uppnås alltså genom justeringar inom dagens skogsbruk och inom ramarna för hänsyn. En ökad produktion innebär större bidrag till den biobaserade ekonomin, mer råvara till industrin och ökad sysselsättning. En ökad produktion av skogsråvara möjliggör fortsatta investeringar i vår småländska industri och skapar tillväxt och jobb i vår region. Vi vill också se en mer variationsrik skog, med rätt trädslag på rätt mark, av flera skäl. Det gör den småländska skogen bättre rustad inför ett förändrat klimat, innebär en större biologisk mångfald och en bättre ekonomi. Mer variation, tall och lövskog i landskapet är också positivt för friluftslivet och skogens upplevelsevärden. 4 Stärk det lönsamma företagandet på skogsgården MÅL De småländska skogsägarna är mer aktiva och kompetenta beställare av skogliga tjänster, vilket leder till ökad omsättning och nytta för den enskilda och samhället. Ägarskiften planeras framgångsrikt och i tid. Fler entreprenörer erbjuder upplevelser kopplade till skogen och relationen mellan ägare och nyttjare är tydlig och fungerar väl. Den småskaliga träförädlingen kan möta en växande marknad. Lönsamheten är en grundförutsättning för att våra skogsägare ska bedriva sådant skogsbruk att skogen kan leverera de värden vi förväntar oss. Lönsamheten beror på produktion och skötsel men kan också påverkas av andra utkomstmöjligheter och förutsättningar att verka på landsbygden. Skogsbruket med produktionen av skogsråvara är den viktiga basnäringen, men entreprenörskap kring träförädling, besöksnäring, och upplevelser är också viktiga delar för vår regionala utveckling. Det finns potential att utveckla både skogsbruk och andra verksamheter ytterligare. Regional skogsstrategi Småland Page 91 of 145

92 Bevara och stärk våra naturvärden, vårt gemensamma kulturarv och 5 friluftslivet MÅL Hänsyn till våra natur- kulturmiljö- och upplevelsevärden förbättras genom att målbilder för god miljöhänsyn används i praktiken. En bred lösningsfokuserad samverkan är vedertagen såväl när det gäller formellt och frivilligt skydd, KOMET-metoden och annat naturvårdsarbete. Kunskapen om skogens alla värden förbättras och implementeras kontinuerligt i det praktiska skogsbruket. Det småbrutna mosaikartade landskapet i Småland innebär höga naturvärden, kulturmiljövärden och upplevelsevärden. Att skogsbruket är hållbart är en förutsättning för alla de värden som skogen erbjuder. Kulturmiljövärden och kulturhistoriska spår är viktiga för förståelsen av vår historia och skogens betydelse för tidigare generationers smålänningar. Friluftslivet som till stora delar har sin bas i skogen är viktigt för hälsa, välbefinnande, social gemenskap och kunskap om natur och miljö. Skogen utgör också förutsättning för en mängd djur, växter och svampar som är beroende av att det finns livsmiljöer som möjliggör deras fortlevnad. För att balansera skogens alla värden på ett uthålligt sätt krävs fördjupad kunskap och samverkan inom skogsnäringen. 6 Uppnå balans mellan skog och vilt MÅL I de småländska skogarna råder balans mellan skog och vilt eftersom myndigheter, markägare och jägare tar gemensamt ansvar för att förstå och agera i enlighet med uppsatta mål. Här baseras beslut på fakta. Skogsägare har de förutsättningar som krävs för att föryngra med rätt trädslag på sina marker för att öka skogsproduktionen, vilket också ökar foderproduktionen. Såväl kvinnor som män är engagerade i viltförvaltningssystemet. Det är nödvändigt att få till en balans mellan skog och vilt med möjlighet att föryngra med rätt trädslag och olika typer av skog för att skogsbruket ska fortsätta vara lönsamt och kunna möta klimatförändringarna, för att viltet ska ha tillräckligt med foder och för att bibehålla våra naturvärden. Försäljningen av tallplantor har ökat de senaste åren. Den trenden och de nya tallungskogarna behöver värnas. Älgförvaltningssystemet infördes 2012 och alla parter behöver värna om systemet och verka för att de mål som är uppsatta nås. Exempelvis målen om att 7/10 produktionsstammar av tall ska vara oskadade. Regional skogsstrategi Småland Page 92 of 145

93 DEN SMÅLÄNDSKA SKOGEN - en kortfattad och övergripande nulägesbeskrivning Mycket skog och hög tillväxt I Småland finns över två miljoner hektar skogsmark. Drygt 70 % av all mark utgörs av skog. I Småland växer skogarna med ungefär 14 miljoner kubikmeter varje år. Det är drygt 12 % av skogstillväxten i Sverige, medan arealen utgör 9 % av den totala arealen. Varje år avverkas ungefär 12 miljoner kubikmeter skog, förrådet av ved i skogen i Småland ökar därmed med över 2 miljoner kubikmeter varje år. Skogen bidrar till ekonomi och sysselsättning Skogsbruk och skogsindustri är av stor betydelse för den regionala ekonomin i Småland. Tillsammans omsätter skogsbruket och skogsindustrin mer än 40 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 8 procent av den regionala ekonomin. Branschen sysselsätter mer än personer. Skogen ger också sysselsättning även utanför själva skogssektorn, exempelvis inom transportsektorn och besöksnäringen som är av stor betydelse i vår region. Småland står för nästan en tredjedel av det samlade förädlingsvärdet i Sverige när det gäller träförädling antog de tre regionförbunden och de tre länsstyrelserna i Småland en regional trästrategi för att stödja och stimulera utvecklingen av den trärelaterade industrin. I Småland har vi också en Vinnovafinansierad stark innovationsmiljö med fokus på hållbart byggande i glas och trä i Smart Housing Småland. Det finns en stark framtidstro inom skogsnäringen, och stora investeringar görs i vår region. Skogen är en platsbunden resurs, och även om en allt större andel av befolkningen bor i de större tätorterna så är det på landsbygden skogsråvaran kommer produceras även i framtiden. Den småländska skogens historia Det sydsvenska landskapet har sedan den senaste istiden varit under ständig förändring. Under tusentals år efter istiden var det framför allt naturliga faktorer som formade naturen. Under de senaste 6000 åren har människans verksamhet mer och mer påverkat landskapets utseende. Sedan människorna i södra Sverige blev bofasta jordbrukare har öppen eller halvöppen mark varit den vanligaste naturtypen. Skogarna har bränts och betats. Olika markanvändning har gynnat olika arter. Virket har historiskt sett mestadels använts som energiråvara, hägnad och till byggmaterial. Under och 2000-talet har det sydsvenska skogslandskapet genomgått en dramatisk förändring. Ängsbruk och skogsbete har i stort sett försvunnit och ersatts av skogsbruk. Skogsbruket och dess industri har gynnat det svenska välfärdssamhället. Skogsmarkernas starkt ökade volymer och arealer har gynnat många skogslevande arter samt friluftsliv. Skogsbruket har i slutet av 1900-talet utvecklats till att involvera många nya frågor och värden som biologisk mångfald, kulturhänsyn och hänsyn till friluftsliv. Regional skogsstrategi Småland Page 93 of 145

94 Kombinationen av aktiva skogsägare, skogsvårdslagstiftning och en stark skogsindustri har lagt grunden till ett framtida biobaserat samhälle. Kraften i skogsägare Den småländska skogen ägs idag av omkring skogsägare och det småländska skogsbruket drivs till stor del som familjeskogsbruk. Nästan 80 procent av skogen ägs av enskilda personer, vilket är en större andel än i övriga delar av landet där skogen i större utsträckning ägs av skogsbolag. Lite mer än en tredjedel av skogsägarna är kvinnor. Även om skogsägare i Småland i större utsträckning än i landets mellersta och norra delar bor på sin fastighet eller i närheten, så finns samtidigt en utveckling där allt fler bor någon annanstans. I Småland är medelstorleken på en brukningsenhet ca 64 hektar, jämfört med 97 i hela landet. Medelåldern på skogsägarna stiger. Ett stort ägarskifte väntar bland regionens skogsägare inom några år. Undersökningar visar dock att många skjuter frågan om vem som ska ta över på framtiden, vilket ökar risken för oplanerade ägarskiften och att skogen ärvs gemensamt av flera personer. Risken är stor att fastigheten blir passivt skött vilket generellt hämmar produktiviteten och gör att naturvärden riskerar att försvinna. Dagens skogsägare är ofta till stor del en beställare som köper in tjänster av väletablerade skogsvårdsföretag snarare än är självverksam i skogen. För att vara en god beställare krävs en tydlig målsättning med sitt skogsbruk och tillräcklig kunskap om skogsbruk och skogens olika potentiella värden, vilket är en annan typ av kunskap än den som krävdes av skogsägare någon generation bakåt i tiden. Den lönsamma skogsgården utgör grunden Lönsamheten är en grundförutsättning för att Smålands skogsägare ska bedriva ett sådant skogsbruk att skogen kan leverera de önskvärda värdena. Lönsamheten beror på produktion och skötsel men kan påverkas av andra utkomstmöjligheter och hur förutsättningarna att verka på landsbygden ser ut. Som skogsägare finns ett spår där man är råvaruleverantör, medan ett annat har med entreprenörskap, småskalighet, upplevelser att göra. Båda delarna är viktiga för Småland. Det är i den första delen vi ser de stora siffrorna i ekonomi och sysselsättning, men i den andra delen betydligt mer sysselsättning per omsättningskrona och dessutom andra värden i form av landsbygdsutveckling och exempelvis som en kugge i besöksnäringshjulet. Besöksnäringen är viktig för Sverige och för Småland. Regeringen pekar särskilt ut ekoturism som ett prioriterat område i sin näringspolitik. Det finns en efterfrågan på den typ av upplevelser som kan erbjudas med skogen som bas medan entreprenörerna fortfarande är relativ få. Det finns också i viss mån en intressekonflikt då skogar som är av intresse för besöksnäring ofta behöver brukas på ett sätt som inte är mest effektivt ur produktionssynpunkt samtidigt som nyttan vanligtvis inte tillfaller den aktör som står för kostnaden. Regional skogsstrategi Småland Page 94 of 145

95 En av de vanligaste kompletterande verksamheterna för skogsgården är någon form av småskalig träförädling, som exempelvis sågning, snickeri eller timring. Den här verksamheten är ofta mycket småskalig med olika grad av anpassning till marknaden. Det bedöms finnas en god efterfrågan och stor potential till utveckling inom den småskaliga träförädlingen om kunder och producenter når varandra. Skogens klimatnytta Kol finns lagrat i trädens olika delar men även i dött organiskt material och i marken. Så länge kolet är bundet i skogen bidrar det inte till växthuseffekten. Skogens klimatnytta beror på skogens tillväxt och hur skogen används, där skogsskötseln och strategier hur man använder skogsråvara har en avgörande betydelse. Eftersom avverkningen är lägre än tillväxten, ökar kolförrådet i Sveriges skogar. På kort sikt ger det störst klimatnytta att låta skogen stå orörd. När skogen blir tillräckligt gammal avtar inlagringen och balans mellan inlagring och avgång inträder, vilket innebär att tidsperspektivet har en stor betydelse för klimatnyttan för den orörda skogen. Hur stor klimatnyttan blir på längre sikt beror på hur skogsråvaran används. Om den används till att ersätta fossil energi och material som ger upphov till stora koldioxidutsläpp, som betong och metallkonstruktioner i byggnader, blir den så kallade substitutionseffekten stor. Skogen bidrar till bioekonomin Ett ökat fokus på de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och utmaningarna med det förändrade klimatet gör att anspråken på skogen ökar. Vi ser ett ökat fokus på skog som naturresurs och skogen är en del av lösningen på flera av vårt samhälles utmaningar. Övergången till en biobaserad ekonomi innebär bland annat en ökad användning av biomassa för att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. Den svenska bioekonomin domineras av skogsbruket och de produkter som skapas med skogen som råvara. Många material kommer i framtiden kunna ersättas av material från skogen. Idag utgör byggande av en- och flerfamiljshus en stor del i bioekonomin. Fördelarna med att bygga i trä är många, inte minst att råvaran är förnybar. Boverkets prognoser visar att vi kan behöva bygga mer än bostäder i Småland fram till Skogen gör alltså stor klimatnytta genom att den kan bidra till att ersätta fossila material. En ökad produktion av biomassa innebär mer råvara till vårt biobaserade samhälle. Skogen i Småland bidrar i stor utsträckning till Sveriges bioekonomi på grund av den höga tillväxten i den småländska skogen. Vi har 9 procent av landets produktiva skogsmarksareal men 12 procent av tillväxten. Prognosen från Skogliga konsekvensanalyser, SKA2015, visar att virkesförrådet fortsätter att öka. Regional skogsstrategi Småland Page 95 of 145

96 Den småländska skogen möter ett förändrat klimat Det förändrade klimatet påverkar givetvis också skogen. Varmare klimat, längre växtsäsong och en ökad koldioxidhalt kommer sannolikt leda till en ökad tillväxt i skogen medan minskad nederbörd under sommaren ger motsatt effekt. Totalt sett prognostiseras en ökad tillväxt i Småland på cirka procent. Klimatförändringarna innebär en ökad risk för vindfällning och för skadegörare, och dessa risker är större i Småland och södra Sverige än i övriga delar av landet. Även den biologiska mångfalden kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Genom klimatanpassning av skogsbruket, exempelvis val av trädslag, kan ekosystemens buffertkapacitet för ett ändrat klimat stärkas. Anpassning till ett förändrat klimat innebär att planera för riskspridning genom variation både vad gäller trädslag och skötsel. Bilden av skogsbranschen Bilden av den småländska skogen och skogsbruket är delad. Å ena sidan har vi ett starkt varumärke kopplat till det småländska: entreprenörskapet, skogen och trä som råvara. Samtidigt har vi en stor del av samhället som är långt ifrån skogen och framförallt inte känner till den nytta som skog och skogsbruk ger och alla de biologiska, kulturella och sociala värden som skogen erbjuder. Även om urbaniseringstakten mattats av så fortsätter den andel av befolkningen som bor i tätorter och städer att öka. För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. Idag är det nästan tvärt om, 85 procent av oss bor i tätorter, och det blir allt färre som har en vardaglig kontakt med skog och skogsbruk. Den här utvecklingen innebär att det är betydligt färre som bor och lever nära skogen idag än för bara 20 år sedan. Att vistas i skogen har positiv effekt på folkhälsan, men också på människors kunskap om skogens värden och betydelse för samhället. Skogens och skogsbrukets betydelse för Småland och Sverige när det gäller både ekonomi, sysselsättning, klimatnytta och ekosystemtjänster är inte känd. Bilden av branschen verkar vara något förlegad och inte stämma med verklighetens moderna och högteknologiska verksamheter som är kopplade till skogen och skogsråvaran. Mycket att vinna på ökad jämställdhet Skogssektorn är en av de sektorer i Sverige som är mest könssegregerad. Situationen i Småland är inget undantag. Totalt är fördelningen mellan kvinnor och män i skogsnäringen 20-80, där omkring 20 procent av de sysselsatta alltså är kvinnor. Ökad jämställdhet är önskvärt av både ekonomiska och demokratiska skäl. Både det enskilda företaget och samhället i stort vinner på en ökad jämställdhet. De ekonomiska vinsterna med ökad jämställdhet beror bland annat på tillgången till en bredare bas att rekrytera från, men det är också ett sätt öka legitimiteten i förhållande till resten av samhället. När det gäller det formella skogsägandet är jämställdheten något högre, över en tredjedel av skogsägarna är kvinnor. Ändå är den allmänna bilden av en skogsägare en man, vilket väcker frågan om hur detta kan förklaras och vad det kan ha för konsekvenser för Regional skogsstrategi Småland Page 96 of 145

97 skogsnäringen. Många är präglade av det samhälle där kvinnors rätt till sin egen skog inte är självklar. Även om jämställdheten i det formella ägandet av skogen är relativt hög, så är det fortfarande en bit kvar till ett jämställt beslutsfattande och inflytande över skogsbruket. Bilden av både vem som äger skog och vilka som jobbar i branschen behöver uppdateras för att fler ska kunna identifiera sig med och känna sig tilltalade av skogsnäringen. Kompetensförsörjningen är en nyckel för utvecklingen Skogsnäringen står inför ett kommande generationsskifte och ett generellt behov av arbetskraft i många delar. En ökad konkurrens om arbetskraft medför ett behov av att skogssektorns attraktivitet ökar. För att klara kompetensförsörjningen i framtiden behöver rekrytering till utbildning och jobb inom skogsbranschen göras ur ett bredare underlag. Andelen kvinnor som söker sig till skogliga utbildningar behöver öka. Det är lika viktigt att nå nya svenskar som övriga delar av befolkningen som bor i städer med stora avstånd, både fysiskt och mentalt, till skogen. De särskilda förutsättningarna för skogsbruk när det gäller både ägarstruktur och natur/klimat i södra Sverige jämfört med norra Sverige, som ofta utgör normen när det gäller skog, gör att det finns behov av både utbildning och forskning med ett sydsvenskt perspektiv. I regionen finns flera starka aktörer i exempelvis Linnéuniversitetet, Jönköping University, Sveriges Lantbruksuniversitet och Träcentrum som med rätt förutsättningar skulle kunna bidra till detta i ännu större utsträckning. Behov av ökad innovationsgrad och förädlingsgrad Analyser av vår region i allmänhet och de gröna näringarna i synnerhet visar ett behov att stärka innovationsförmågan för att behålla konkurrenskraften. Inte minst för att en ökad förädlingsgrad leder till ökad sysselsättning. En del av det här systemet är det mer industriella, där skogsbruket levererar råvara in i produktionssystemet. Här handlar innovation främst om åtgärder för ökad produktivitet och sänkta kostnader. I en annan del av systemet handlar innovation om att utveckla nya produkter. Det finns alltså behov av olika typer av innovationsarbete i olika delar av näringen. Idag är delar av skogsbruket digitaliserat, men fortsatt arbete med digitalisering innebär möjligheter till ytterligare effektivisering och affärsmöjligheter. Höga naturvärden i den småländska skogen och hur de skyddas och sköts I Småland har vi många olika skogar och skogstyper med höga naturvärden. För vissa naturtyper och arter kopplade till eklandskapen har vi kanske till och med ett internationellt ansvar. Många av våra naturvärden är beroende av rätt typ av skötsel. Det finns idag ett behov av att förbättra den naturvårdande skötseln av våra biologiskt värdefulla skogar. En annan utmaning kring våra naturvärden är att de till viss del är fragmentera- Regional skogsstrategi Småland Page 97 of 145

98 de och isolerade. För den biologiska mångfalden är det nödvändigt att arter kan komma i kontakt med varandra. Det är viktigt med ett landskapsperspektiv för att vissa av dessa ska bli långsiktigt livskraftiga. Det nu påbörjade arbetet med grön infrastruktur handlar delvis om just detta och att anpassa arbetet med att bevara biologisk mångfald till ett förändrat klimat. Knappt 2 procent av den produktiva skogen i Småland är naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtalsområde med syfte att främja den biologiska mångfalden. Utöver det skyddar certifierade skogsägare frivilligt ytterligare minst 5 procent av sin produktiva skogsmark för naturvård. I Småland finns också stora områden av skogbevuxna impediment där skogsvårdslagen inte medger ett aktivt skogsbruk. I den vardagliga skogsskötseln tas det dessutom miljöhänsyn. Till exempel sparas enskilda träd eller trädgrupper på avverkade objekt. Hänsyn i form av lämnade områden tas också vid åtgärder i anslutning till vatten, sumpskogar och andra värdefulla miljöer. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har under 2017 presenterat en ny strategi för formellt skydd av skog. Strategin innehåller bland annat en vägledning för val av skyddsområden, en modell för prioritering och länsvisa mål för skydd av skog. Målet är att ytterligare hektar i Sverige ska skyddas under perioden För Småland innebär målet att hektar eller ytterligare 0,6 % av den produktiva skogsmarksarealen ska få ett formellt skydd under perioden. Positiv utveckling i miljöarbetet - men miljömålen nås inte En skoglig omloppstid är lång och de skogar vi avverkar idag uppkom och sköttes med helt andra metoder än dagens. Utvecklingen i miljöarbetet är positiv. Effekterna av de senaste årens hänsyn och miljöarbete inom skogsbruket är exempelvis att både volymen död ved och andelen äldre lövskog ökar. Trots det nås inte miljömålet levande skogar. Tall är en nyckelart som skapar många värdefulla livsmiljöer. Granens nuvarande dominans på bekostnad av tall utarmar den biologiska mångfalden. Ett mer variationsrikt skogsbruk är ett av etappmålen för biologisk mångfald. Målet har inte nåtts. Målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket har gemensamt tagits fram av skogsbrukets aktörer. Dessa kommer innebära ytterligare förbättringar för biologiska, kulturella och sociala värden när de nu implementeras. Vårt gemensamma kulturarv i skogen Småland och Öland har ett mycket rikt kulturarv att förvalta och i landskapet finns spår av flera olika epoker i regionens historia och utveckling. Det finns tydliga geografiska skillnader i landskapet och möjligheterna för friluftsliv och besöksnäring kopplat till kulturarvet är stort. En utmaning kopplat till skogsbruket i landskapet är att vi idag har en kunskapsbrist om vilka kulturlämningar och fornlämningar vi har i skogen och var de egentligen ligger. Trots enighet i riktlinjer och målbilder sker stora skador på kulturmiljön och det finns behov av att ytterligare öka samsynen i de praktiska bedömningarna. Regional skogsstrategi Småland Page 98 of 145

99 Skogen är en viktig bas för friluftsliv och folkhälsa Friluftslivspolitiken är en angelägenhet för flera politikområden, exempelvis regional tillväxt, landsbygdsutveckling, folkhälsa och skogspolitiken. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att med allemansrätten som grund stödja människors möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Den tätortsnära naturen lyfts särskilt fram i regeringens friluftspolitik som betydelsefull för en stor andel av befolkningen. Inte minst ur ett hälsoperspektiv är dessa områden viktiga då avståndet till natur påverkar hur ofta man vistas i den. I regionen finns mycket tätortsnära skog som är viktig och attraktiv för friluftslivet, men som också är attraktiv ur produktions- och exploateringsperspektiv. Medvetenheten om denna motsättning är viktig och den tätortsnära skogens betydelse för friluftslivet bör inte underskattas. Våra tre län rymmer mycket höga natur och kulturvärden kopplade till vårt småbrutna landskap. Det finns stor utvecklingspotential för både friluftslivet och naturturismen i regionen. Balansen mellan skog och vilt är en utmaning Balans mellan skog och vilt är en avgörande fråga i vår region. Ett tecken på att det inte råder balans är att den så kallade älgbetesinventeringen visar på större skador än den målsättning som är antagen. Det samlade betestrycket från älg, rådjur, dov- och kronvilt påverkar skogsbruket i hög grad. Balansen är viktig för produktionen, den biologiska mångfalden och för viltstammarna. Idag ser vi en större dominans av gran än vad som är önskvärt. Eftersom granen inte är lika utsatt för betesskador och därmed upplevs som ett säkrare alternativ, planteras gran även på marker där det borde vara tall eller andra trädslag, för att inte äventyra produktionen. Det är problematiskt på många sätt. Den biologiska mångfalden minskar, fodermängden för viltet minskar, gran på tallmark innebär lägre produktion och försämrad ekonomi och skogen blir sämre rustad att möta klimatförändringarna. Men, trenden är vänd och föryngrig med tall ökar i Småland. Regional skogsstrategi Småland Page 99 of 145

100 Sammanfattad SWOT STYRKOR Skogsrik region med hög tillväxt och god tillgång till skogsråvara av hög kvalitet En mogen bransch Det småländska entreprenörskapet Stor och stark förädlingsindustri Kommuner med vilja att bygga i trä Många skogsägare md stort engagemang och kunskap Höga naturvärden, kulturmiljövärden och upplevelsevärden kopplat till vårt mosaikartade landskap Höga naturvärden kopplade till våra eklandskap Stor andel av arealerna certifierade Positiv utveckling i miljöarbetet Starka universitet med forskning och utbildning Lång tradition av jakt och vana att förvalta viltstammar En vilja att samverka regionalt MÖJLIGHETER Omställning till ett biobaserat samhälle Ökad andel löv efter stormhyggena Stor efterfrågan på träprodukter ger möjlighet att förädla mer Efterfrågan på upplevelser och stort intresse för våra värden från turister Många nya svenskar som kan jobba i branschen och tillföra nya perspektiv SVAGHETER Bristande jämställdhet och mångfald inom skogsnäringen Delvis låg förädlingsgrad Låg attraktionskraft i vissa skogliga yrken Delvis låg kunskapsnivå om träbyggande Liten andel av forskningsmedel till södra Sverige Utveckling med gran på tallmark Dålig beredskap för skötsel av lövskog Stor andel oplanerade ägarskiften Fragmenterat landskap med öar av biologiskt viktiga arter Ensidigt skogsbruk som ger ensidiga skogar Otillräckliga medel för skötsel av skyddade områden Upptäckt av höga naturvärden sent i processen Intressekonflikt och ogynnsamt samtalsklimat mellan skog och vilt HOT Urbanisering och försämrad tillgång till service och infrastruktur Svårigheter att rekrytera rätt kompetenser Bilden av skogsbruket som miljöförstöring Nedläggning av sågverk Förändrat klimat med mer torka och skadegörare Stora viltbetesskador försvårar föryngring med tall och andra trädslag än gran Hög medelålder hos både skogsägare och jägare Dålig samordning mellan myndigheter Regional skogsstrategi Småland Page 100 of 145

101 Bilaga 1 HANDLINGSPLAN Page 101 of 145

102 INLEDNING Här följer de konkreta insatser som föreslås för att bidra till att realisera strategierna och undanröja de hinder som ligger i vägen för att vi ska kunna utveckla och ta tillvara de olika värden som skogen ger på bästa sätt. Insatserna genomförs och finansieras på olika sätt inom aktörernas verksamheter, och med olika grad av samhandling. Insatserna är kopplade till respektive delstrategi, men ett av förslagen är av mer övergripande karaktär och handlar om en gemensam funktion för samordning av arbetet med att genomföra skogsstrategins olika delar. GEMENSAM FUNKTION FÖR SAMORDNING AV GENOMFÖRANDET AV SKOGSSTRATEGIN En samordnande funktion i form av samordnare eller kansli med uppgift att samordna insatser och kommunicera arbetet, men också genomföra vissa delar av den regionala skogsstrategins handlingsplan och fånga upp behov och förslag till åtgärder som genereras i de råd och forum för diskussion och samverkan som finns eller föreslås. Detta föreslås ske i tät samverkan med Träregion Småland. Öka attraktiviteten kring den småländska skogen och stärk 1 kompetensförsörjningen inom skogsbruk och skogsindustri 1.1 Skapa ett sydsvenskt skogligt och skogsindustriellt kompetenscentrum Arbeta för ett sydsvenskt kompetenscentrum för forskning och utbildning. Syftet är att stärka forskning och utbildning med fokus på sydsvensk skog, öka samverkan och få fler företag att lyfta sig i värdekedjan för ökad lönsamhet. Detta bör ske i samverkan mellan Linnéuniversitet, SLU (inkl. Asa), Skogforsk, Jönköping University, regionorganisationer och företag/industri. Arbetet är påbörjat i separat projekt. Genomförs i samverkan mellan Linnéuniversitetet, SLU, Jönköping University, Skogforsk, Regionorganisationerna samt näringslivsaktörer. 1.2 Etablera en regional mötesplats för skogsfrågor En mötesplats i form av en årligt återkommande tillställning för att lyfta aktuella frågor och uppmärksamma och sprida exempel på goda insatser. Alla perspektiv, dvs produktion, upplevelser, naturvärden. En heldag, där halva dagen innebär parallella seminarier där de råd och forum som föreslås i andra åtgärdsförslag genomförs. Dagen hålls omväxlande i de tre länen. Samordning med profilering inom trästrategin ska övervägas. Genomförs av den gemensamma samordningsfunktionen och i samverkan med Träregion Småland Bilaga 1 Handlingsplan Page 102 of 145

103 1.3 Skapa forum för dialog om kompetensförsörjning Ett forum för att stärka dialogen mellan utbildningsaktörer på alla nivåer och näringslivets aktörer. Syftet är att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen inom området. Förslaget innebär inte en permanent organisation utan en dynamisk form som är kopplad till regionernas kompetensplattformar. Regionerna får i uppdrag att genomföra dialogmöten utifrån de frågor som är mest aktuella just nu. Främsta syftet är att fånga upp behov och önskemål från branschen. Insatsen bör göras gemensamt eller samordnat i de tre regionerna. Rapportering av läget och behov av insatser ska göras till skogsstrategins styrgrupp. Särskilt fokus ska finnas på ökad jämställdhet och mångfald. Genomförs av regionernas kompetensplattformar. Övriga aktörer är relevanta utbildningsaktörer och näringslivets aktörer. Insatsen genomförs helt gemensamt med Träregion Småland. 1.4 Insats för ökad jämställdhet För att lyfta vikten av jämställdhetsarbete och sätta ljus på frågan föreslås en insats i form av en gemensam avsiktsförklaring, där anslutande aktörer förbinder sig till vissa åtaganden och samtidigt får tillgång till utbildning, verktyg och erfarenhetsutbyte om jämställdhetsarbete och vinster med ökad jämställdhet. En resurspool för information, material och handledning blir tillgängligt för även mindre företag som inte har stora resurser för värdegrundsarbete. En viktig del är att lyfta goda exempel där företag i vår region arbetat framgångsrikt med jämställdhetsarbete. Genomförs av den gemensamma samordningsfunktionen eller i separata projekt. 1.5 Samarbete om att förmedla modern bild av småländsk skog och skogsbruk Samarbete kring kommunikation och profilering för ökad attraktivitet. Syftet är både ökad kännedom om skogens värden och ökad attraktivitet för skogliga utbildningar och jobb. Här ingår arbete med skogen i skolan för att nå alla lärarstudenter, utveckla skogen i skolan-ambassadörer och arbeta med skogskollo i större omfattning. Även studievägledare bör adresseras och möjligheten till studiebesök stimuleras. Ingår även informationsinsats om allemansrätt och äganderätt riktad till kommuner och myndigheter respektive markägare och entreprenörer för att öka kännedomen om och förståelsen för de rättigheter och skyldigheter som allemansrätt och äganderätt innebär. Här ingår även exempelvis inrättande av skogs- och träambassadörer och demo-gårdar i respektive län. Genomförs av den gemensamma samordningsfunktionen eller separat projekt beroende på omfattning Bilaga 1 Handlingsplan Page 103 of 145

104 2 Öka förädlings- och innovationsgraden 2.1 Stärk Smålands roll inom utvecklingen av bioekonomiområdet Syftet med åtgärden är att bättre kunna ta tillvara och dra nytta av de möjligheter som finns, både affärsmöjligheter och forskningsmedel. Linnéuniversitet ges uppdraget att årligen bevaka och sammanställa läget inom bioekonomiområdet (vilket behöver definieras och avgränsas). Detta bör göras i samarbete med Jönköping University och regionernas innovationsansvariga. Kopplat till denna bevakning föreslås en årlig mötesplats för relevanta aktörer med koppling till bioekonomi för att lyfta vad som är aktuellt inom området och vad det innebär för vår region. I uppdraget bör ingå att arbeta för att få ordna den nationella bioekonomiriksdagen, samt att skapa access till samverkansplattformen Treesearch. Genomförs av Linnéuniversitetet i samverkan med exempelvis Jönköping University, regionernas innovationsansvariga och energikontoren. Genomförs gemensamt med Träregion Småland. 2.2 Säkerställa att innovationssystem och företagsstödjande system stimulerar innovationsutveckling även inom skogsbruk och skogsindustri Det finns behov kring både produktutveckling och marknadsintroduktion/kommersialisering av innovationer inom skogsbruk och förädling. För att säkerställa detta behövs en genomlysning av nuvarande system för att utvärdera möjligheterna, analysera behoven och identifiera lämplig form för stimulering till innovationsutveckling. Förslaget innebär i första steget att inventera och analysera möjligheter, eventuella hinder och föreslå vad som behöver göras för att förenkla och stimulera innovation och produktutveckling i skogsnäringen, även tex mekanisk verksamhet med koppling till skogsbruket. Vilka åtgärder som bör genomföras beror på resultatet av förstudien. Genomförs av regionorganisationerna och tillsammans med Träregion Småland. 2.3 Stötta kommuner och andra offentliga organisationer att använda trä i större utsträckning Syftet är att stimulera träbyggande och annan användning av trä i offentliga organisationer. Insatser genomförs främst inom andra uppdrag, tex Smart Housing Småland, Träregion Småland, nätverket Trästad, Träbyggnadskansliet. Åtgärdsförslaget handlar främst om samordning av det som görs på området, både regionalt och nationellt. Ett samordnat påverkansarbete kan stärkas genom gemensamt informationsmaterial om nyttan och exempelvis möjligheterna i offentlig upphandling. Information och erfarenhetsutbyte kan också rymmas inom länsstyrelsernas ordinarie uppdrag om stöd och rådgivning till kommunerna. Genomförs av den gemensamma samordningsfunktionen i samverkan med Träregion Småland och inom relevanta aktörers ordinarie uppdrag. 2.4 Satsning för att ta tillvara möjligheterna med digitalisering Det finns många pågående initiativ som rör hantering av digital information, och dessa skulle behöva samordnas och integreras för att hitta vägar till affärsnytta och effektivare Bilaga 1 Handlingsplan Page 104 of 145

105 hantering av data och information. Digitala traktdirektiv är ett exempel på en produkt som efterfrågas inom olika delar av skogsbruket. Det är särskilt viktigt att arbeta för att öka förutsättningarna att alla olika aktörer inom skogsnäringen kan dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Åtgärdsförslaget innebär att som första steg ge någon av de aktuella aktörerna ansvar att samordna initiativen som finns i södra Sverige. En del i detta innebär ett årligt råd som forum för dialog. Aktuella aktörer är bland andra Skogsstyrelsen, LNU (Big Data/DISA), IEC, Skogforsk, SLU, RISE (tester drönare), skogsnäringen, innovationsplattformar, Tunga fordon, Katam technologies AB. Öka produktionen och variationen för att nyttja en större del av den 3 småländska skogens potential 3.1 Regional samling för ökad produktion Gemensam satsning för aktivare skogsskötsel med fokus på föryngrings- och röjningsinsatser. Goda exempel från skogsgårdar som ökat produktion med t ex förädlat plantmaterial och användning av senaste teknik/metoder. Syftet är även stimulera till ökad röjning för att ta hand om de omfattande arealer ungskog, uppkomna efter stormarna Gudrun och Per, på väg ur röjningsfasen. Det krävs ökad samordning av olika aktörers insatser för att få större genomslag. Skogsstyrelsen, skogsbrukets aktörer, skogsägare, utbildningsanordnare, studieförbund planerar för samordning och formulerar gemensam kommunikation. En workshop arrangeras som ett första steg i arbetet. 3.2 Utveckla Asa försöks- och tillväxtpark En kraftfull satsning på att utveckla samarbetet/forskningsmiljön/mötesplatsen kring variationsrikt skogsbruk, hyggesfria metoder, blandskog, ståndortsanpassning, skog/vilt och ökad produktion. Anläggande av demoslingor/demonstrationsplatser för teknik och metodutveckling i skogsbruket, skötselexempel kring val av skogsbruksåtgärder för produktion, miljö och vilt. Första steget är att genomföra en förstudie för att hitta former och involvera relevanta aktörer. Arbetsgrupp bildas för att inleda Asa-samarbetet Skapa en klimatplattform för informationsinsatser och rådgivning om anpassning till ett förändrat klimat Syftet är att kunna erbjuda skogsägare och beslutsfattare kunskapsunderlag som utgår från ett helhetsperspektiv genom att samla flera kompetenser inom skogsskötsel, biologi, skogsråvarans egenskaper etc. Rådgivning och information bör utvecklas och anpassas till ny kunskap och nya förutsättningar i syfte att öka skogsbrukets aktörers kunskaper om olika metoder för att främja kvalitetsegenskaper och det ekonomiska värdet av skogsproduktionen. Förslagsvis kopplad till sydsvenskt kompetenscentrum. Åtgärdsförslaget innebär i första hand att stödja uppbyggnad och infrastruktur för sådan plattform. Genomförs av Linnéuniversitetet tillsammans med bland andra Skogsstyrelsen och skogsnäringen. Bilaga 1 Handlingsplan Page 105 of 145

106 3.4 Arbeta för ökad avsättning och förädling av lövvirke och stimulera intresset för lövskogs- och ädellövskogsskötsel Genomför förstudie kring marknad, avsättning och matchning med inventering av hinder och behov, samt genomför projekt för att förbättra förutsättningarna för ökad lövskogsskötsel i Småland och stimulera skogsägarna genom riktade kunskapshöjande åtgärder och rådgivning (ta vara på erfarenheterna från tex det regionala projektet Lövsuccé) och sprid exempel. 3.5 Samverka för en fungerande infrastruktur Öka samordningen för att säkerställa att skogsnäringens behov beaktas i den regionala planeringen. Relevanta aktörer är näringen, regionen, länsstyrelserna och trafikverket. Förutom att stärka dialogen om behov och möjliga lösningar kan en utökad samverkan ge större kraft i påverkansarbetet när det gäller prioriteringar nationellt. Gäller både vägar/järnvägar och mobiltäckning/bredband. Genomförs av regionorganisationerna, Länsstyrelserna, Trafikverket och skogsnäringen. 4 Stärk det lönsamma företagandet på skogsgården 4.1 Kompetenssatsning för att stärka skogsägaren som företagare Syftet är att höja kunskapen hos de nya skogsägarna för att få effektivare och mer lönsamma skogsbruksföretag, och möta förändringen i att fler skogsägare är beställare av tjänster snarare än självverksamma på sin skogsfastighet. En av målgrupperna bör vara nya skogsägare, men också övriga för generell kompetensutveckling i ekonomi, marknad, ledarskap, ägarskifte och skogsskötsel samt för utveckling av digitala verktyg/ underlag. Möjligheten att erbjuda en kompetensutvecklingscheck bör finnas som en del i kompetenssatsningen, men även riktade utbildningsinsatser i form av kurser, informationsdagar och demonstrationstillfällen. Genomförs i gemensam satsning av Skogsstyrelsen, LRF, Linnéuniversitetet och vissa av skogsbrukets aktörer. 4.2 Inkludera, eller aktivera, skog och trä i företagsstödjande systemet Arbeta för att verksamheter med skog och trä som bas inkluderas och prioriteras i det system som stödjer företagsutveckling etc. De är delvis inkluderade redan, men det behövs analys av i vilken utsträckning företag inom skog och trä utnyttjar de möjligheter som finns och hur företag kan stödjas ytterligare. Första steget bör vara en genomlysning som föreslås i 2.2. Genomförs tillsammans med Träregion Småland. Regionorganisationerna är huvudaktör, övriga relevanta är Länsstyrelserna, ALMI med flera. Bilaga 1 Handlingsplan Page 106 of 145

107 4.3 Stärk befintliga och nya entreprenörer med skogen som bas genom att bland annat skapa nätverk Syftet är att stärka de entreprenörer som vill utveckla annan verksamhet med skogen som bas, främst småskalig träförädling och besöksnäring. I insatsen bör ingå att skapa nätverk för entreprenörer, analysera behovet av kompetensutveckling och arbete med marknadsutveckling. Förslag om två projekt: 1. Stärkt småskalig träförädling: kartlägg aktörer, skapa kluster, inventera kompetensutvecklingsbehov, hitta/testa form för marknadsorganisation. 2. Liknande för besöksnäring: skapa nätverk för erfarenhetsutbyte, men särskilt fokus på modeller för avtal mellan markägare och nyttjare samt modeller för att ta betalt. Syftet ska vara att respektive nätverk/kluster efter projekttiden är på plats och står på egna ben, men har möjlighet att signalera behov om kompetensutvecklingsinsatser eller liknande till samordnare/kansli. Projekt som genomförs gemensamt av exempelvis LRF, Södras mångbruksgrupp, Småsågarnas riksförbund, regionorganisationernas turismorgan. 4.4 Stimulera ägarskifte Förutsättningarna för ägarskiften av skogsfastigheter är delvis andra än för ägarskifte av jordbruksfastigheter. Förslaget innebär i första steget en förstudie av läget och vilka hinder och behov som finns, utöver ekonomiska och juridiska förutsättningar. Genomförs i projektform av exempelvis LRF, Jönköping University, Södra med flera. Bevara och stärk våra naturvärden, vårt gemensamma kulturarv och 5 friluftslivet 5.1 Skapa en arena för regional dialog om natur- och kulturvård Skapa en arena för regional dialog där aktörerna sitter vid samma bord för att öka förståelsen och respekten för varandra på olika nivåer i organisationerna. Ett exempel är dialog och förankring av arbetet med grön infrastruktur och landskapsperspektiv. Ett sätt att möta behovet är att utveckla de befintliga skogliga distriktsråden, formalisera arbetet och öka samordningen mellan länens distriktsråd. Fler aktörer kan behöva delta i distriktsråden än idag för att täcka in behovet av samverkan. Skogsstyrelsen är huvudaktör tillsammans med länsstyrelserna, LRF, skogsbrukets aktörer, Naturskyddsföreningen m.fl. 5.2 Skapa småländsk modell för effektiv och anpassad naturvård Pilotprojekt för att hitta en modell för skydd och skötsel av våra värdefulla natur- och kulturmiljövärden i gränsen mellan skog och jordbruksmark. Ett samarbete mellan markägare, myndigheter och skogs- och lantbruksaktörer för att nå fram till bästa möjliga naturvärde. Syftet är att skydda områden med de högsta värdena och få en effek- Bilaga 1 Handlingsplan Page 107 of 145

108 tiv skötsel genom att engagera skogs- och lantbrukare. Erfarenheter från arbetet med LEKO-områden (LEKO = LandskapsEkologiskt KärnOmråde) i Östra Vätterbranterna är en bra utgångspunkt. Genomförs i projektform där markägare inom skog och jordbruk, länsstyrelserna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, LRF, Södra, Sveaskog m.fl. ingår. 5.3 Insats för att stärka förutsättningarna för friluftsliv Skapa en samordning mellan länsstyrelsernas friluftslivsarbete som kopplar till skogen och ta fram lämpliga projekt med egen finansiering. Exempel på ingående delar är gemensamma utbildningsinsatser inom allemansrätten, goda exempel på avtal mellan entreprenörer och markägare inom besöksnäringen, samarbeten mellan kommun och markägare i tätortsnära natur och tillgänglighetsarbete. Avtal entreprenör - markägare, goda exempel, avtal tätortsnära natur kommun - markägare. Allemansrättsutbildning - markägare, kommun, allmänhet, Äganderätt/brukarrätt. Zonering inom och mellan reservat. Genomför med länsstyrelsen som huvudaktör, tillsammans med kommuner, markägare, regionorganisationer, LRF, Södra, företagare, föreningar m.fl. 5.4 Småländsk arbetsmodell för myndighetssamverkan för kulturmiljövärden. Ta fram ett gemensamt arbetssätt för länsstyrelserna och skogsstyrelserna i de tre länen för att ta lärdom av varandra och skapa en samsyn i fråga om kulturvärdena. Även om det finns lokala skillnader så ska det vara tydligt att myndigheterna i Småland arbetar tillsammans och gör likartade bedömningar. Arbetsmodellen innebär även att myndigheterna gemensamt ska arbeta med samverkan med skogsnäringen och gemensamt föra vidare beslut och synsätt till berörda aktörer. Exempel på det senare kan vara att skapa mötesplatser som t ex Skogsstyrelsens frukostmöte i Kalmar län. Genomförs inom länsstyrelsernas och Skogsstyrelsen ordinarie uppdrag. 5.5 Utveckla samverkan kring skydd och skötsel av värdefulla vattnet i skogen Fortsätt kompetenssatsningar som tex att stimulera att nya våtmarker skapas och befintliga restaureras genom att sprida goda exempel på våtmarkssatsningar via vattendragsvandringar och våtmarksvandringar och genomföra utbildning kring körskadors och markberednings effekter på mark och vatten samt betydelsen av kantzoner i anslutning till vatten och våtmarker. Att sprida information via s.k. vattenslingor har visat sig vara effektivt och detta kommer vi framöver att fortsätta att arbeta för. Ett arbetssätt ska testas i Jönköpings län där utgångspunkten är att en detaljerad blå skogsbruksplan. I arbetssättet är utgångspunkten att ansvaret är gemensamt. Genomförandet är tänkt att ske i samarbete med markägarorganisationer och andra intressenter. Genomförs av länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, LRF, Södra. Bilaga 1 Handlingsplan Page 108 of 145

109 5.6 Stötta kommunerna för ett anpassat skogsbruk/anpassade skogsbruksplaner Syftet är att stötta och uppmuntra kommunerna att planera skogsbruket på sina fastigheter för ekonomi, naturvärden, kulturmiljövärden, friluftsliv och besöksnäring. För kommuner är det en stor utmaning att klara alla de förväntningar och mål som berör den skogsmark som är i deras ägo. Hänsyn och konsekvenser berör förutom naturvård och friluftsliv allt från ekonomisk avkastning, mark för bostäder och verksamheter, till attraktiva boendemiljöer och kulturvärden. En ny skogsbruksplan som klarar dessa utmaningar ska tas fram med stöd av inventeringar, analyser, samråd, policybeslut och strategisk planering. Genomförs av kommuner, länsstyrelser och Skogsstyrelsen. 5.7 Stimulera arbetssättet Komet I varje län ska det finnas en arbetsgrupp med representanter från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, LRF, Södra samt ev. ytterligare intressenter. Syftet är att ta tillvara markägarinitiativ till formellt skydd samt att öka förståelsen för skydd av skog. För att lyckas med NYA Komet krävs ett samarbete mellan myndigheter och markägarorganisationer. Ett stort arbete behöver göras för att informera markägare och att bygga upp förtroende och kontaktnät parter emellan. Genomförs gemensamt av Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, LRF, Södra. 6 Uppnå balans mellan skog och vilt 6.1 Jobba med Mera tall-metoden i Småland och Ölands alla älgförvaltningsgrupper Skapa förutsättningar för arbete med mera tall-metoden hos berörda parter inklusive viltförvaltningsdelegationerna inom respektive län och organisation. Det innebär bland annat att arbeta med fortsatt hög avverkningstakt, föryngring med tall och lägre betestryck. Även arbeta för att vara föregångare när det gäller att öka mängden av de ur fodersynpunkt viktiga trädslagen rönn, asp, sälg och ek (RASE). Genomförs i redan påbörjat projekt, av Skogsstyrelsen, Länsstyrelserna, LRF, skogsbrukets aktörer, jägarorganisationerna. 6.2 Öka samordningen mellan länsstyrelserna när det gäller viltförvaltning Förvaltningsplanerna skiljer sig idag åt och det kan finnas vinster med en ökad dialog och samverkan mellan de tre länen. Skogsstyrelsen kan stötta mer än idag med kunskapsunderlag, analyser och i dialogen med viltförvaltningsdelegationen och älgförvaltningsgrupperna. Förslaget innebär ökad samverkan mellan länsstyrelserna för erfarenhetsutbyte och mer harmoniserade beslut i den mån det är lämpligt och möjligt inom viltförvaltningssystemet. Genomförs inom Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens ordinarie uppdrag. Bilaga 1 Handlingsplan Page 109 of 145

110 6.3 Höj kompetensen om balansen mellan skog och vilt hos skogsbrukare och jägare Spetsutbildning av kommande ÄFG-medlemmar, exempelvis genom simuleringsverktyg. Åskådliggör effekterna av olika betestryck genom att inrätta referenshägn. Påbörjat i projekt i LRFs regi samt Södra. LRF, Södra, jägarorganisationer deltar. 6.4 Stärk och sprid aktuell forskning om skog och vilt Bevaka och utveckla långsiktig forskning som Sydälg/beyond moose. Arbeta för forskning om klimat och dagens ungskogar samt sociala processer och samhällsvetenskapliga aspekter. Mycket görs redan, bl a genom Södras forskningsstiftelse. Vi vill se att det som görs kan knytas till ex Asa. Förslag om doktorandtjänst med den här inriktningen inom Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) eller motsvarande. Genomförs av Linnéuniversitetet i samverkan med SLU, Asa med flera. 6.5 Arbeta för ökad jämställdhet i viltförvaltningens rådgivande och beslutande organ. Arbeta för att målsättningar om jämn könsfördelning i viltförvaltningsdelegation och älgförvaltningsgrupper uppnås. Genomförs av Länsstyrelserna tillsammans med övriga aktörer i systemet Bilaga 1 Handlingsplan Page 110 of 145

111 Bilaga 2 PROJEKTORGANISATION i arbetet med att ta fram en regional skogsstrategi Page 111 of 145

112 Den regionala skogsstrategin har tagits fram i bred samverkan och dialog mellan offentliga myndigheter, näringslivet, intresseorganisationer och akademi under Nedan framgår vilka organisationer och personer som varit representerade i styrgrupp och arbetsgrupp. Utöver arbetet i dessa grupper har ytterligare referensgruppsmöten och andra diskussioner genomförts med regionens övriga relevanta aktörer. STYRGRUPP NAMN Ingrid Burman, ordförande Thomas Carlzon Lars Sandberg Johanna From Ulrika Geeraedts/Elisabeth Eriksson Helena Nilsson Christel Gustafsson Ann Charlotte Larsson Håkan Larsson Fredrik Klang Lars-Ove Johansson Per Darell ORGANISATION Länsstyrelsen i Kronoberg Länsstyrelsen i Kalmar Länsstyrelsen i Jönköping Skogsstyrelsen Region Jönköpings län Regionförbundet Kalmar län Region Kronoberg Linnéuniversitetet Södra Sveaskog LRF Naturskyddsföreningen ARBETSGRUPP NAMN Malin Pettersson, projektledare Anders Hildingsson Per Markus Jönsson Stefan Carlsson Lena Bohman Erik Ciardi Carina Strömberg Therese Nilsson/Hasse Bengtsson Jerker Bergdahl Johan Bergh Helene Lantz Mats Blomberg ORGANISATION Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Region Jönköpings län Regionförbundet i Kalmar län Skogsstyrelsen i Jönköping Skogsstyrelsen i Kalmar Skogsstyrelsen i Kronoberg Linnéuniversitetet LRF Södra Bilaga 2 Projektorganisation Page 112 of 145

113 Bilaga 3 NULÄGESBESKRIVNING Page 113 of 145

114 INLEDNING Den här beskrivningen av nuläget i den småländska skogen är framtagen som underlag för arbetet med att identifiera vilka insatser som bör genomföras för att undanröja de hinder som står i vägen för att skogen ska kunna bidra ytterligare till vår regions positiva utveckling. Utgångspunkten är det underlag som kom fram genom den swot-analys som genomfördes med inspel från ett stort antal av vår regions aktörer med koppling till skog, vid ett strategiskt samtal på Residenset i Växjö inför arbetet med att ta fram en regional skogsstrategi för Småland. Vissa uppgifter kommer från forskningsrapporter, nationell statistik, särskilda analyser eller regionala uppföljningar där det är möjligt att hänvisa till en källa. I vissa fall kommer uppgifterna från intervjuer och diskussioner med relevanta aktörer vid de olika möten som genomförts under arbetet. Skogens historia i Småland Det sydsvenska landskapet har sedan den senaste istiden varit under ständig förändring. Under tusentals år efter istiden var det framför allt naturliga faktorer som formade naturen. Under de senaste 6000 åren har människans verksamhet mer och mer påverkat landskapets utseende. Sedan människorna i södra Sverige blev bofasta jordbrukare har öppen eller halvöppen mark varit den vanligaste naturtypen. Skogarna har bränts och betats. Vissa arter gynnades medan andra inte. Virket från träden har historiskt sett mestadels använts som energiråvara, hägnad och till byggmaterial. Under och 2000-talet har det sydsvenska skogslandskapet genomgått en dramatisk förändring. Ängsbruk och skogsbete har i stort sett försvunnit och ersatts av skogsbruk. Skogsbruket och dess industri har gynnat det svenska välfärdssamhället. Skogsmarkernas starkt ökade volymer och arealer har gynnat många skogslevande arter samt friluftsliv. Skogsbruket utvecklades i slutet av 1900-talet till att involvera många nya frågor och värden som biologisk mångfald, kulturhänsyn och hänsyn till friluftsliv. Kombinationen av aktiva skogsägare, skogsvårdslagstiftning och en stark skogsindustri har lagt grunden till ett framtida biobaserat samhälle. I dag har vi möjlighet att visa allmän hänsyn och avsätta natur för andra värden än produktion av livsmedel eller vedråvara. Skogens olika värden har nog alltid diskuterats. I dag är det nya värdegrunder som ska balanseras och många olika samhällsaktörer deltar i debatten kring skog. Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Page 114 of 145

115 SKOG OCH TRÄ ÄR VIKTIGT FÖR SMÅLAND Småland är Sveriges främsta skogsregion när det gäller omsättning, förädlingsvärde och sysselsättning. Skogen är viktig för både Småland och Sverige. Den bidrar med ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen och viktiga ekosystemtjänster. Sjuttio procent av regionens markyta täcks av skog, tillväxten är hög och vi har områden med helt unika naturmiljöer. Förutom produktionsvärden, naturvärden och möjligheten till rekreation har skogen också en viktig roll i omställningen till en biobaserad ekonomi och för att minska klimatpåverkan. Stor och viktig bransch i Småland Skogsbruket och förädling av skogsråvara omsätter omkring 40 miljarder kronor i vår region. Förädlingsvärdet i dessa branscher uppskattas till nästan 12 miljarder kronor. Småland står för nästan en tredjedel av det samlade förädlingsvärdet i Sverige när det gäller träförädling. Över personer är sysselsatta inom skogsbruket och förädling av skogsråvara, vilket utgör ungefär sex procent av sysselsättningen i näringslivet i Småland. När det gäller regionens näringsliv utgör dessa branscher omkring åtta procent av både omsättning och förädlingsvärde. Detta är de direkta bidragen, och exempelvis näringens omfattande transporter och kringverksamheter tillkommer. Skogsbruk (02) Träförädling (16) Tabell 1. Omsättning 2014 (MSEK) (Källa SCB, Företagsregistret bearbetning av Kontigo) Pappers- och massaindustri (17) Riket Småland Jönköping Kronoberg Kalmar Andel av rikets samlade omsättning Småland 13 % 27 % 7 % Jönköping 5 % 12 % 3 % Kronoberg 4 % 5 % 0 % Kalmar 4 % 9 % 3 % Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Page 115 of 145

116 Figur 1. Omsättning i skogsnäringen (skogsbruk, träförädling och pappers- och massaindustrin) 2014 (SCB, Företagsregistret, bearbetning av Kontigo) Mycket skog och hög tillväxt I Småland finns över två miljoner hektar skogsmark. Drygt 70 % av all mark utgörs av skog. Skogarna i Småland växer med ungefär 14 miljoner kubikmeter varje år. Det är drygt 12 % av skogstillväxten i Sverige. Ungefär 1 % av skogen anmäls till slutavverkning varje år och det avverkas ungefär 12 miljoner kubikmeter skog varje år i Småland. Förrådet av ved i skogen i Småland ökar därmed med över 2 miljoner kubikmeter varje år. 1 Figur 2. Virkesförrådet i Småland, miljoner kubikmeter skog. Volymen skog på produktiv skogsmark exklusive skyddade områden till och med Uppgift från Riksskogstaxeringen. Observera att minskningen i virkesförråd från 2005 är beroende av stormarna Gudrun och Per. 1. Skogsstatistisk årsbok Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Page 116 of 145

117 Figur 3. Utveckling av virkesförrådet i Småland, miljoner kubikmeter skog. Uppgift från SKA (skogliga konsekvensanalyser) Diagrammet visar på en trolig utveckling av virkesförrådet om vi fortsätter med dagens sätt att sköta och föryngra skogen. Infrastrukturen avgörande Skogsnäringen är beroende av fungerande transporter. Naturresursen är platsbunden och därför är både väg- och spårbundna transporter i de olika delarna av förädlingskedjan nödvändiga. Den goda infrastrukturen är en av framgångsfaktorerna som gör att den svenska skogsnäringen är så framgångsrik och en välfungerande infrastruktur är nödvändig för en konkurrenskraftig småländsk skogsindustri. Målet om en biobaserad ekonomi förutsätter övergång till fossilfria transporter på lastbil i kombination järnväg. Det finns behov av förstärkning av väg- och järnvägsnätet i de stora stråken men också landsbygdens vägnät. Det är särskilt viktigt för skogsbrukets transporter att det sekundära och tertiära vägnätet fungerar året runt. Det finns en strävan att flytta volymer från lastbil till järnväg men också att använda tyngre fordon, 74 ton, vilket spar kostnader och miljö. Mot den bakgrunden krävs vissa bärighetshöjande åtgärder för att minska risken för flaskhalsar i ett miljö- och kostnadseffektivt transportsystem. De sex regionerna i Sydsverige har tagit fram ett gemensamt positionspapper med gemensamma prioriteringar inom infrastrukturområdet. Planeringen av den regionala infrastrukturen skulle kunna stärkas av en utvecklad dialog mellan berörda myndigheter och skogsnäringen. Det finns också anledning att betona vikten av att ny infrastruktur samordnas mellan aktörer som bygger och projekterar väg- och järnvägsnät och med andra typer av ledningsstråk som kraftledningar. Det är viktigt att i enlighet med Miljöbalkens hushållningsregler ta minimalt med produktiv mark i anspråk. Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Page 117 of 145