Kvalitet och utvärdering Maivor Sjölund

Transkript

1 ) Kvalitet och utvärdering Maivor Sjölund Minnesanteckningar från kvalitetskommitténs sammanträde den 4 april 2011 Närvarande: Olle Nilsson, ordf., Anna Hardmeier, Åsa Kassman- Rudolphi, Catrin Martin, Joakim Nivre, Elisabet Näsman, Emil Paulsrud, Lars Hagborg, projektsekreterare KrUUt 11, Kristofer Jakobsson, David Larsson, studentrepresentant KrUUt 11, Karin Apelgren, chef för universitetspedagogisk utveckling, Åsa Kettis-Lindblad, huvudföredragande och Maivor Sjölund, sekreterare. Meddelanden Åsa Kettis berättade om resultaten från den internationella studentundersökningen som Uppsala universitet deltagit i. Huvuddragen i resultaten återges i bifogat pressmeddelande, se nedan. Data från denna undersökning kommer att integreras i egna lokala undersökningar under Åsa Kettis meddelade att Uppsala universitet kommer att stå värd för en konferens den oktober 2011 tillsammans med Sveriges universitets och högskoleförbund. Konferensen kommer att handla om vilka förutsättningar som kan bidra till goda forskningsmiljöer. Vad säger forskningen inom detta område och vad kan finansiärerna bidra med? Frågor om rankning har hittills varit spridda bland flera tjänstemän. Dessa frågor kommer framöver att tas om hand av en ansvarig person för att skapa överblick och kontinuitet. Åsa Kettis redogjorde kort för samtalen inom Bologna 4-gruppen. Det handlar bl.a. om frågor om inrättande och avveckling av utbildning. Gruppen kommer att utarbeta rekommendationer och förtydliga de regler som nu gäller för inrättande. När det gäller avveckling kommer rekommendationerna att fokusera på hur man tar hand om befintliga studenter på utbildningen. Rapport om KrUUt Lars Hagborg berättade att seminarieserien, som började hösten 2010, nu kommer att avslutas i april med ett seminarium om pedagogisk meritering. Alla seminarier som ges inom KrUUt finns på projektetets hemsida. Den internationella panelen, som är under tillsättning, kommer till Uppsala universitet fösta gången i vecka 45. De kommer då att träffa lärare och studenter. Panelen återkommer sedan under För med information se KrUUts hemsida.

2 2 (7) Högskoleverkets system för kvalitetsutsvärdering Åsa Kettis informerade om att Högskoleverket har bjudit in till upptaktsmöten för de utbildningar som ska utvärderas. Kvalitet och utvärdering kommer att stödja de utbildningar som ska utvärderas, bl.a. genom att läsa utkast till självvärderingar. De ämnen som utvärderas i första omgången 2011 har även fått alumnrapporter vars resultat kan användas i självvärderingen. Inom samhällsvetenskapliga fakultet kommer även kollegial läsning av självvärderingar mellan de olika huvudområdena att organiseras genom samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetsgrupp. Kommittén diskuterade oklarheter med de kommande utvärderingarna: I Högskoleverkets vägledning för självvärdering (Rapport 2011:4 R) framgår att det är utbildningarnas resultat som ska utvärderas, främst genom att bedöma om studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Det sägs även att det är generella examina (kandidat, magister och master) och yrkesexamina som utvärderas och att det är lärosätet som svarar för självvärderingen. Högskoleverkets bedömning greppar därmed över olika nivåer, strukturer och delar av universitetets verksamhet. Samtidigt kan vi konstatera att Högskoleverket valt att organisera utvärderingen i huvudområden. Vi får förutsätta att bedömarna kommer att tillsättas i kraft av sin ämneskompetens inom respektive huvudområde alternativt inom respektive yrkesexamen. Det problem som måste hanteras inom universitetet är hur vi garanterar att en student som fullföljt sina studier inom ett huvudområde samtidigt uppnått målen för generella examina i enlighet med högskolelagen och examensbeskrivningarna. Bedömning av yrkesexamen medför troligen inte motsvarande problem efter dessa utgör en helhet som bedöms mot examensbeskrivningarna. Problemet med huvudområden blir särskilt tydligt inom det samhällsvetenskapliga området där studenter läser ett huvudområde och därutöver studier i andra huvudområden eller i ett biområde om minst 30 hp. Resten av examen, 60 hp, kan men måste inte, fyllas av kurser som varken har status som huvudområde eller biområde. Motsvarande gäller inom geovetenskap där studenterna t.ex. kan välja att läsa huvudområdena biologi och kemi, dvs. studier som ligger utanför huvudområdet geovetenskap. Det innebär att inget huvudområde har den totala kontrollen och ansvaret för att enskilda studenter uppnått de mål som uttrycks i högskolelag och examensbeskrivningarna i samband med att studenter begär att få ut sin examen. Hur kan vi då i självvärderingen, utifrån ett huvudområde, garantera att studenterna når målen för examen i enlighet med högskolelagen, examensbeskrivningarna och de lokala målen för utbildningen?

3 3 (7) Kombinationsmöjligheterna för enskilda studenter är många, vilket innebär att det är ogörligt att i särskild ordning och på ett detaljerat sätt bedöma varje enskild utbildningssammansättning i relation till högskolelag och högskoleförordning. Det är priset vi får betala för den flexibilitet vårt utbildningssystem erbjuder studenterna. Säkring av progression och måluppfyllelse måste därför ske på annat sätt. Två centrala begrepp för att tydliggöra att studenterna uppnår de fastställda kvalifikationerna för examen (kandidat, magister eller master samt yrkesexamen) är behörighet och progression. Det sätt vi internt säkerställer detta på är genom lokala regler. Universitetet och berörd fakultetsnämnd (alternativt institution) reglerar behörighet i utbildningsplanerna för respektive huvudområde eller program och progressionen regleras på motsvarande sätt, dels mellan kurser, dels mellan nivåer (grund- och avancerad nivå). Sist, men inte minst, kontrollerar examensavdelningen att varje student som begär ut sin examen slutfört alla delar av utbildningen ifråga. Kraven på progression och omfattning av kurser för en examen finns explicit återgivna bl.a. i universitetets utbildningskatalog. En kortfattad beskrivning av detta (kvalitets)system kan underlätta för bedömarna att förstå på vilket sätt universitetet garanterar att studenterna uppnår de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs i examensmålen. Det pragmatiska förhållningssättet vid självvärderingsarbetet är sannolikt att förhålla sig som följer. Måluppfyllelse i relation till utvalda mål ur examensordningen prövas i första hand i relation till huvudområdet. Enligt anvisningar för självvärderingen ska lärosätet ge exempel på arbeten, uppgifter, examinationer, utvärderingar, konstruktiv länkning (koppling kursmål undervisning examination) och progression mellan kurser som stöder måluppfyllelse. De exempel som väljs ut ska vara så representativa som möjligt och om möjligt komma från återkommande och större kurser (i första hand inom huvudområdet kan tilläggas). I det fall måluppfyllelse inte kan exemplifieras genom kurser inom huvudområdet, kan man behöva identifiera biområden som bidrar till denna måluppfyllelse. Sådana exempel bör då hämtas från de biområden som är vanligast i kombination med huvudämnet. Examensavdelningen, Ingrid Klint, kan bistå med att identifiera de vanligaste kombinationerna. Ett annat problem är att det självständiga arbetet inte alltid är kronan på verket, dvs. ett uttryck för de samlade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som förvärvats under utbildningen. I samhällsvetenskapliga ämnen kan det självständiga arbetet genomföras redan under termin tre inom ramen för en kandidatexamen. Utvärdering av yrkesexamina, t.ex. psykologexamen där studenterna avslutar sina

4 4 (7) studier med ett självständigt arbete är troligen mindre problematiska att hantera i Högskoleverkets utvärderingssystem. Ett sätt att fästa bedömarnas uppmärksamhet på detta kan vara att institutionen i självvärderingen kommenterar om det är vanligt förekommande att studenter skriver sin C-uppsats tidigt i utbildningen. Institutionen kan även nämna, om det är relevant, att det generellt går att iaktta en kvalitativ skillnad på godkända uppsatser som skrivs tidigt i utbildningen jämfört med dem som skrivs i slutet av utbildningen. Om man så önskar kan man för de utvalda uppsatserna ta reda på när under utbildningen de genomfördes genom att gå till Uppdok. Denna information kan läggas till självvärderingens avsnitt med rubriken Andra förhållanden. Kvalitetskommitténs verksamhetsberättelse för 2010 Åsa Kettis meddelade att punkten tas upp på nästa möte i kvalitetskommittén. The Swedish Master Projekt Maivor Sjölund redogjorde kort för samarbetsprojektet med universiteten i Lund och Göteborg om masterutbildningar. Projektets syfte har varit kvalitetsutveckling av masterutbildningar och i viss mån att jämföra lärosätenas arbete med mastutbildningar. Ett resultat av projektet är att det är viktigt att utveckla karriärvägledningen för masterstudenter och att aktivt arbeta med alumnverksamhet, inte minst med avseende på de internationella studenterna. Övriga frågor Elisabet Näsman berättade om arbetet inom samhällsvetenskapliga fakulteten för att utveckla kommunikativa färdigheter som en generisk kompetens i utbildningen. I ett annat projekt har man belyst frågan om studierektorernas roll som pedagogiska ledare. Man arbetar även aktivt med att inför docentmeritering kunna väga in den pedagogiska meriteringen. Karin Apelgren inflikade att det finns en universitetsgemensam grupp som arbetar med motsvarande frågeställningar. (Elisabet Näsman hänvisade till samhällsvetenskapliga fakultetens hemsida för information om pågående projekt). Elisabet Näsman informerade även om att man inom fakulteten diskuterar handledningen inom forskarutbildningen som ett område för utveckling. Vanligen har studierektorerna ingen insyn i handledningsmomenten trots att detta är en central del av forskarutbildningen som bör kunna kvalitetssäkras. Samhällsvetenskapliga fakulteten kan komma att överväga att fastställa riktlinjer för detta område. Maivor Sjölund redogjorde för en sammanställning av resultat utifrån ett antal intervjuer med utbildningsledarna rörande hinder och incitament för

5 5 (7) samarbete mellan institutioner och/eller fakultetsområden. Intervjuerna visade en splittrad bild där man inom vissa områden inte upplevde OHkostnader som ett problem eftersom man kunde lägga ut hela uppdrag till annan institution eller fakultet som då genomförde utbildningen på egna prislappar. Däremot finns det stora problem inom andra utbildningar där man, för att få bästa möjliga kompetens i lärarkåren för en kurs, tar in lärare från andra institutioner och fakulteter. OH-kostnaden kan då ligga runt 70 procent vilket medför att de egna prislapparna för att ge utbildningen inte räcker till. Nästa möte i kvalitetskommittén äger rum den 25 maj 2011, kl i förvaltningshuset S:t Olofsgatan 10 B, rum 559. Ordförande tackade ledamöterna och avslutade mötet.

6 6 (7) Internationella studenter nöjda, men bostadsbrist negativ för ryktet [Publicerad ] Forskning och undervisning av hög kvalitet och en fantastisk studentstad med många sociala aktiviteter: Uppsala universitets internationella studenter är i stort sett nöjda med vad de får. Men svårigheten att få bostad vid ankomsten framträder som den överlägset mest missgynnande faktorn för universitetets internationella rykte bland studenter. Enkätundersökningen International Student Barometer, som genomförts vid 16 svenska lärosäten och 202 i övriga Europa, offentliggörs idag av företaget i- graduate. Svarsfrekvensen för Uppsala universitet var 62 procent, högre än genomsnittet i Sverige och Europa. Resultatet av studien som omfattar både utbytesstudenter och övriga internationella studenter, ska nu analyseras vidare av universitet. I det omfattande materialet framträder dock några huvudresultat. De faktorer som hade störst betydelse för att de valt just Uppsala universitet var hög kvalitet på forskning och utbildning och universitetets goda rykte. Först på fjärde plats kom kostnaden. - Det är glädjande mot bakgrund att studieavgifter nu införs för tredjelandsstudenter. Det finns en föreställning om att det framför allt är gratis utbildning som lockat studenterna hit, men enkätresultatet visar att så inte är fallet, säger Kerstin Sahlin, prorektor vid Uppsala universitet. - Vi är glada åt att få gott betyg för utbildningskvalitet, men vi vill bli ännu bättre. Ett aktuellt exempel är projektet kruut, Kreativ utbildningsutveckling vid Uppsala universitet, där vi arbetar målinriktat för att sprida goda idéer inom universitetet och tillvarata hela universitetets bredd i utbildningarna. När de väl har påbörjat studierna trivs studenterna och är nöjda med sin utbildning. Toppbetyg får studentlivet med mångfalden av sociala aktiviteter, språkstödet och lärarnas engelskkunskaper. En faktor som framträder som en framgångsfaktor för Sverige är att det är ett säkert land. - Det var lite överraskande, vi tar nog den personliga säkerheten för given i stor utsträckning. I själva verket tycks det vara en av Sveriges största framgångsfaktorer och det behöver vi lyfta fram tydligare i vår kommunikation, säger Kerstin Sahlin. Sämst betyg får första intrycket vid ankomsten, first night experience. Det handlar framför allt om bostadsfrågan, ett väl känt och återkommande problem i början av terminerna. Detta är en fråga universitetet redan arbetar intensivt för att förbättra. - Bostadssituationen i Uppsala är tyvärr sådan att det är svårt att hitta en snabb lösning på problemet med bristen på bostäder. Men vi har en bra dialog med kommunen och hoppas på nya satsningar. - Universitetets mål för hösten är att bostadsgaranti ska omfatta alla utbytesoch betalstudenter som kommit in med intresseanmälan i tid. Men de som missar deadline kommer även i år inte att kunna vara säkra på en bostad, säger Kerstin Sahlin. Karriärstödet till studenterna får dåligt betyg vid internationell jämförelse, men toppbetyg i Sverige. Det kan troligen förklaras med att Sverige har en annan tradition än i många andra länder, där universiteten har ett tydligare arbetsförmedlande uppdrag. I Sverige jobbar lärosätena framför allt med rådgivning och stöd.

7 7 (7) 74 procent av Uppsalastudenterna hade Sverige som förstahandsval. Informationen om universitetet fick studenterna framför allt via webben och från vänner. För mer info: Åsa Kettis, chef vid enheten för kvalitet och utvärdering, tel: , , eller Eva Söderman, chef vid enheten för studier och karriärvägledning, tel: , , Anneli Waara