INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

Transkript

1

2 INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, Täckningsår: Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/ /1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, Täckningsår: Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Allmänna val (Tab ) Allmänna valen Del 3, Specialundersökningar = General elections Vol 3, Special Surveys Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-valen-a

3 Allmänna valen 1976 Del 3 Specialundersökningar Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1978

4 General elections 1976 Vol 3 Special Surveys Official Statistics of Sweden National Central Bureau of Statistics Stockholm 1978 Tidigare publicering Uppgifter rörande riksdagsvalen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Riksdagsmanna valen samt från 1970 under titeln Allmänna valen. Uppgifter rörande kommunala valen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Kommunala valen samt från 1970 under titeln Allmänna valen. Resultat för riksdagsvalet 1976 har tidigare publicerats i Allmänna valen Del 1. Riksdagsvalet den 19 september Resultat för kommunala valen 1976 har tidigare publicerats i Allmänna valen Del 2. Kommunala valen den 19 september Uppgifter om valdeltagande vid riksdagsvalet 1976 har redovisats i Statistiska meddelanden Be 1978:2 samt uppgifter om valdeltagande för utländska medborgare vid kommunala valen 1976 i Statistiska meddelanden Be 1977:5. Resultaten från 1976 års valundersökning har tidigare publicerats i serien Valundersökningar. Rapport 2. Väljarna och valet Previous publication Reports on the elections to the Riksdag have been published within the series Official Statistics of Sweden under the title of the elections to the Riksdag and from 1970 under the title of General elections. Reports on the communal elections have been published within the series Official Statistics of Sweden under the title of the Communal elections and from 1970 under the title of General elections. Results on the election to the Riksdag in 1976 have been published in General elections Vol 1. The election to the Riksdag in Results on the communal elections in 1976 have been published in General elections 1976, Vol 2. The communal elections in Participation at the election to the Riksdag 1976 have been shown in Statistical Reports Be 1978:2 and participation of aliens at the communal elections 1976 in Statistical Reports Be 1977:5. The results of the 1976 election study have been published in Valundersökningar. Rapport 2. Väljarna och valet Published by the national Central Bureau of Statistics, S Stockholm LiberFörlag/Allmänna Förlaget ISBN Printed in Sweden Civiltryck AB, Stockholm 1978

5 3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed den tredje delen av redogörelsen för allmänna valen Den omfattar översikter av riksdagens sammansättning, tre valdeltagandeundersökningar samt en redogörelse för den s k valundersökningen Den första valdeltagandeundersökningen behandlar valdeltagande bland röstberättigade utlandssvenskar. Den andra behandlar valdeltagande vid riksdagsvalet i olika befolkningsgrupper. Den tredje redovisar valdeltagande 1 olika befolkningsgrupper för utländska medborgare vid kommunala valen. Slutligen lämnas en redogörelse för valundersökningen 1976, vilken är den senaste i en serie studier kring partival, valdeltagande och politisk opinionsbildning, som genomförts vid varje ordinarie riksdagsval sedan Rapporten avseende valundersökningen 1976 har utarbetats av fil dr Olof Petersson vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Byrådirektör Lars Ove Larsjö, förste aktuarie Agneta Sträng och assistent Lis Berling-Agståhl står för den del av arbetet med föreliggande rapport, som utförts vid statistiska centralbyrån. Stockholm i juli 1978 INGVAR OHLSSON Staffan Wahlström

6 4 Innehåll Contents 7 Svensk-engelsk ordlista 9 Sammanfattning på engelska 11 Inledning 12 1 Riksdagsvalet Röstberättigade och röstande utlandssvenskar Valdeltagande vid riksdagsvalet Valdeltagande för utländska medborgare vid kommunala valen Valundersökning Intervjuundersökning (se innehållsförteckning i anslutning till avsnittet sid 112) List of terms Summary Introduction 1 Election to the Riksdag Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad Participation at the election to the Riksdag Participation of aliens at the communal elections The 1976 election study. Interview sample survey (see p 112) Tabeller 1 Riksdagsvalet Riksdagsvalet 1976 valkretsvis. Röstberättigade samt beräkning av antalet fasta mandat Valda vid riksdagsvalet 1976 valkretsvis efter partier. Antal utjämningsmandat inom parentes Riksdagens sammansättning åren Riksdagens sammansättning vid början av 1977 års riksdags vårsession Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner Tables 1 Election to the Riksdag Election to the Riksdag 1976 by constituency. Entitled to vote and calculation of the number of fixed seats 1.2 Members elected in the election to the Riksdag 1976 by constituency and by party. Number of adjustment seats in parenthesis 1.3 The composition of the Riksdag The composition of the Riksdag at the beginning of the 1977 spring session 1.5 Average age of members of the Riksdag at the beginning of certain spring sessions

7 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postanstalt vid 1976 års allmänna val Procentuell förändring av partiernas röstandelar mellan riksdagsvalen 1973 och Valkrets- och kommunvis 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar Riksdagsvalet 1976 valkretsvis. Röstberättigade och röstande utlandssvenskar efter kön Riksdagsvalet De i särskild röstlängd upptagna (utlandssvenskar). Fördelning efter valkrets och bosättningsland 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet Röstningsförhållanden efter kön och ålder Röstningsförhållanden efter civilstånd och ålder Röstningsförhållanden efter sysselsättningsstatus och ålder Röstningsförhållanden efter sysselsättningsstatus och civilstånd Röstningsförhållanden efter näringsgren och yrkesställning Röstningsförhållanden efter näringsgren och ålder Röstningsförhållanden efter yrke och ålder Röstningsförhållanden efter yrke Röstningsförhållanden efter inkomst och ålder 4 Valdeltagande för utländska medborgare vid kommunala valen Röstningsförhållanden efter kön och ålder 1.6 Postal voters by county at the General elections Percentage change of valid votes by party between the elections to the Riksdag 1973 and 1976 by constituency and by municipality 2 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad Election to the Riksdag 1976 by constituency. Entitled to vote and voters among Swedes abroad by sex 2.2 Election to the Riksdag Swedes abroad entitled to vote by constituency and country of residence 3 Participation at the election to the Riksdag Voters by sex and age 3.2 Voters by marital status and age 3.3 Voters by employment status and age 3.4 Voters by employment status and marital status 3.5 Voters by industry and occupational status 3.6 Voters by industry and age 3.7 Voters by occupation and age 3.8 Voters by occupation 3.9 Voters by income and age 4 Participation of aliens at the communal elections Voters by sex and age

8 Röstningsförhållanden efter medborgarskapsland, kön och ålder Röstningsförhållanden efter civilstånd och ålder Röstningsförhållanden efter medborgarskapsland, civilstånd och ålder Röstningsförhållanden efter medborgarskapsland och kön Röstningsförhållanden efter sysselsättningsstatus och ålder Röstningsförhållanden efter sysselsättningsstatus och civilstånd Röstningsförhållanden efter näringsgren och ålder Röstningsförhållanden efter yrke och ålder Röstningsförhållanden efter yrke Röstningsförhållanden efter inkomst och ålder 5 Valundersökning Intervjuundersökning (se tabellförteckning sid 113) 4.2 Voters by native country, sex and age 4.3 Voters by marital status and age 4.4 Voters by native country, marital status and age 4.5 Voters by native country and sex 4.6 Voters by employment status and age 4.7 Voters by employment status and marital status 4.8 Voters by industry and age 4.9 Voters by occupation and age 4.10 Voters by occupation 4.11 Voters by income and age 5 The 1976 election study. Interview sample (see list of tables p 113)

9 7 List of terms administrativt arbete affärsbiträde andra kammaren andra tjänster annat kontorsarbete anställd antal arbetar i eget hushåll Arbetarepartiet - Socialdemokraterna (S) arbetslös av banker och försäkringsinstitut bokförings- och kassaarbete bosättningsland byggnadsindustri Centerpartiet (C) civilstånd civilt bevaknings- och skyddsarbete differens därav efter ej ej angiven yrkestillhörighet ej identifierbar ej registrerad el-, gas-, värme- och vattenverk elektroarbete eller enkammarriksdag fasta mandat fastighetsförvaltning fastighetsskötsel, städning fiske Folkpartiet (F) administrative work assistant the second chamber other services other office work employee number keeping house the Social Democrats unemployed of banks and insurance institutes accounting and cash work country of residence building industry the Centre Party marital status civil guard and protective work difference of which by not not given occupational possession not identified not registered electricity, gas, heat and water board electrical work or unicameral riksdag fixed seats real-estate administration housetending, cleaning fishing the Liberals fångvårdsanstalt företagare församling första kammaren försäljning förut bevistade riksdagar förändring gifta glesbygd grov- och diversearbete gruv- och stenbrytningsarbete gruvor humanistiskt, konstnärligt och militärt arbete husligt arbete hälso- och sjukvård i arbetskraften ingen inkomst jakt jordbruk jordbruks- och djurskötsel järnbruks-, metall- och gjuteriarbete kameralt och kontorstekniskt arbete kemiskt- och cellulosatekniskt arbete kod kommersiellt arbete kommun kvinnlig kvinnor land lantbruks- och trädgårdsledning prison employer parish the first chamber sale earlier sessions change married sparsely populated areas heavy and labour work mining and quarrying work mines humanistic, artistic and military work house work hygiene and nursing in the labour force no income hunting agriculture farming and animal management ironworks, metal and foundry work clerical work chemical and cellulosa technical work code commercial work municipality female women country agriculture and garden management

10 8 lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete litteratur och konst livsmedelsarbete län mandat manlig maskinskötsel medborgarskapsland medelålder medhjälpande familjemedlem militärt arbete mineralbrott Moderata Samlingspartiet (M) motorskötsel mureri- och betongarbete målnings- och lackerings - arbete män nykterhetsvårdsanstalt näringsgren ogift parti partiförsäljning och agentur parti- och detaljhandel pedagogik post- och televerk postanstalt postexpedition postkontor poströst poststation postställe procentuell förändring restaurang- och hotellrörelse riksdagsledamöter riksdagsvalkvot röstande röstberättigade farming, forestry and fishery work literature and art food work county seat male machine work native country average age unpaid family worker military work mineral breaking the Conservatives motor work bricklaying and concrete work painting and lacquering work men temperance care institution industry unmarried party wholesale and agency wholesale and retail trade pedagogy post and telecommunications administration post-office post-office post-office postal vote post-office post-office percentage change restaurant and hotel business members of the Riksdag quotient of the election to the Riksdag voters entitled to vote servicearbete sjukvårdsanstalt skogsbruk sko- och läderarbete stenografi och maskinskrivning studerande summa sysselsatt sysselsättningsstatus teknik, kemi och fysik tekniskt, natur- och samhällsvetenskapligt arbete textil- och sömnadsarbete tillfällig tillhöra tillverkningsarbete tillverkningsindustri transport- och kommunikationsarbete träarbete uppdrags verksamhet utlandssvensk val valda valkrets varuhandel verkstads, byggnads- och metallarbete viltvård vårsession Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) yrke yrkesställning ålder ålderdomshem år överskott övriga övrigt hithörande arbete engaged in service trades medical institution forestry shoe and leather work stenography and typing students total in employment employment status engineering, chemistry and physics technical, scientific and social scientific work textile and sewing occasional belong to manufacturing work manufacturing industry transport and communications wood work commission work Swede abroad election elected constituency trade workshop, building and metal work preservation of game spring session the Left Party-Communists occupation occupational status age home for aged people year surplus others other work belonging to this category samfärdsel samtliga communications total

11 9 Summary In 1971 an unicameral system was introduced for the Riksdag, which consisted of 350 members. In 1976 the number of members changed to 349. The election system distributes the seats in proportion to the parties' shares of the votes in the whole country. 310 of the seats are fixed seats and 39 are adjustment seats. A political party can be represented in the Riksdag if it has obtained 4 % or more of the total number of votes cast in the whole country. A party which has not come to that result can be represented if it has obtained 12 % or more of the votes in any one constituency. Entitled to vote are all Swedish citizens aged 18 on the day of the election, who are not under any legal disability and whose names are entered in the electoral register. Aliens who have been resident in the country for the last three years and fulfil above mentioned rules are entitled to vote in the Communal elections. Swedes residing abroad are permitted to vote at the election to the Riksdag on application if they have been resident in Sweden some time during the last seven years before the year of the election. This report is divided into five parts. Each part begins with text where sources etc. are given. The first part concerns the number of persons entitled to vote and various aspects of the composition of the Riksdag. Comparisons are also made on municipal level between the results of the elections to the Riksdag 1973 and The second part relates to the Swedes abroad and their participation at the election. To obtain a picture of participation in the election by various population groups, a study was made of a sample that had been used in a labour force survey in the autumn of The sample included about persons entitled to vote at the election to the Riksdag aged years. The labour force survey provided information on marital status, employment status, industry, occupation etc. The names of the persons included In the sample were sent to the respective County Administration which was asked to check wheather these persons had or had not voted. The third part in this report shows the results of this study. Part four treats participation by various population groups of aliens at the Communal elections. The last part is an exhaustive study about party vote, participation and political opinion in certain Riksdag elections. An analysis is made to find out changes in voting behaviour from one election to another. The study is a result of co-operation between the National Central Bureau of Statistics and the department of Political Science at the University of Uppsala. Olof Petersson, Ph.D., has written the report. The report starts with a more detailed summary in English.

12 10 In the tables the parties have been given the following denominations: M = Moderata Samlingspartiet (the Conservatives) C = Centerpartiet (the Centre Party) F = Folkpartiet (the Liberals) S = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (the Social Democrats) VPK = Vänsterpartiet Kommunisterna (the Left Party-Communists)

13 11 Inledning Introduction Föreliggande del av Allmänna valen 1976 är Indelad i fem avsnitt. Varje avsnitt inleds med text där källor m m redovisas. Det första avsnittet behandlar olika aspekter på riksdagsvalet. Bl a ingår en tabell som visar procentuella förändringar av partiernas röstandelar mellan valen 1973 och Avsnitt två visar valdeltagandet i riksdagsvalet bland röstberättigade utlandssvenskar. Det tredje avsnittet visar valdeltagandet i olika befolkningsgrupper vid riksdagsvalet. Avsnitt fyra behandlar valdeltagandet i olika befolkningsgrupper för utländska medborgare vid kommunala. I avsnitt fem presenteras en sammanfattning av resultaten från 1976 års valundersökning, som är en riksomfattande intervjuundersökning. Valundersökningen 1976 genomfördes i samarbete med ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Tidigare valundersökningar har genomförts i samarbete med statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. För rapportens innehåll och utformning ansvarar fil dr Olof Petersson. För utförligare redovisning av 1976 års valundersökning hänvisas till publikationsserien Valundersökningar. Happort 2. Väljarna och valet 1976.

14 12 1 Riksdagsvalet 1976 Election to the Riksdag 1976 SOS Allmänna valen Del 1. Riksdagsvalet den 19 september 1976, omfattar främst statistik över röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier på olika regionala nivåer. Mandatfördelning efter partier redovisas på valkretsnivå. Föreliggande redogörelse ger i detta avsnitt ytterligare statistik rörande mandaten och dess fördelning, de valda riksdagsledamöterna, poströstning samt förändring mellan valen av partiernas röstandelar. Röstberättigade vid riksdagsvalet var svenska medborgare som uppnått 18 års ålder senast valdagen och som stod upptagna i allmän eller särskild röstlängd samt ej var omyndigförklarade. Riksdagen består av 349 ledamöter. Valsystemet syftar till att fördela mandaten proportionellt mot partiernas andelar av de giltiga valsedlarna i hela riket. 310 av mandaten är fasta och 39 är utjämningsmandat. Valsystemet innehåller dessutom spärregler mot småpartier. För att ett parti ska komma i fråga vid fördelning av mandaten måste det minst ha erövrat fyra procent av de giltiga valsedlarna i riket. Har partiet inte lyckats med detta kan det ändå bli representerat i riksdagen om det erhållit minst tolv procent av de giltiga valsedlarna i någon valkrets. I detta fall är partiet med vid fördelningen av valkretsens fasta mandat. Källor: 1 Uppgifterna om röstberättigade baseras på de allmänna och särskilda röstlängderna. I samband med att länsstyrelserna framställde stommar till allmän röstlängd från sina personregister summerades antalet röstberättigade per valdistrikt. Dessa uppgifter tillställdes SCB i form av magnetband. Aviseringar har vidare erhållits om ändringar i längden enligt länsstyrelses beslut. Riksskatteverket har lämnat en förteckning över antalet personer upptagna i särskild röstlängd. 2 Uppgifter om mandatfördelningar härrör från sammanställningar framställda vid Riksskatteverket och från tidigare publicerad statistik. 3 Uppgifter om de valda riksdagsledmöterna har hämtats från riksdagskatalogen Uppgifterna om poströstning har sammanställts av Postverket. 5 Uppgifterna om förändringar av partiernas röstandelar mellan valen baserar sig på valstatistik som framställts vid SCB.

15 13 Tabell 1.1 Riksdagsvalet 1976 valkretsvis. Röstberättigade samt beräkning av antalet fasta mandat Election to the Riksdag 1976 by constituency. Entitled to vote and calculation of the number of fixed seats

16 14 Tabell 1.2 Valda vid riksdagsvalet 1976 valkretsvis efter partier. Antal utjämningsmandat inom parentes Members elected in the election to the Riksdag 1976 by constituency and by party. Number of adjustment seats in parenthesis

17 15 Tabell 1.3 Riksdagens sammansättning åren The composition of the Riksdag ) Partiernas beteckning: M=Moderata Samlingspartiet, tidigare Högerpartiet, dessförinnan Moderata (inräknat Liberala Försvarsvänner); C=Centerpartiet, tidigare Bondeförbundet (Inräknat Jordbrukarnas Riksförbund); F=Folkpartiet, tidigare Liberala och Frisinnade; S=Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (inräknat Vänstersocialister); VPK= Vänsterpartiet Kommunisterna, tidigare Kommunisterna (inräknat Socialister). Mandat som tillfallit olika samlingslistor har påförts något av ovanstående partier. 2) Inklusive en riksdagsman som inte tillhör något av dessa partiers riksdagsgrupper. 3) Fr o m 1971 den nya enkammarriksdagen.

18 16 Tabell 1.4 Riksdagens sammansättning vid början av 1977 års riksdags vårsession The composition of the Riksdag at the beginning of the 1977 spring session

19 17 Tabell 1.4 (forts) 2 -Allmänna valen 1976 Del

20 18 Tabell 1.5 Medelåldern bland riksdagsledamöter vid början av vissa riksdagars vårsessioner 1 Average age of members of the Riksdag at the beginning of certain spring sessions 1) Vårsessionerna vid de riksdagar som följt närmast efter de senaste tjugo årens andrakammarval. Fr o m 1971 vid riksdagar närmast efter allmänna val. 2) Häri ingår en andrakammarledamot som icke tillhör något av partiernas riksdagsgrupper. 3) Kommunisterna representerades endast av en förstakammarledamot resp tre andrakammarledamöter. 4) Inklusive kommunisterna.

21 19 Tabell 1.5 (forts) 1) Kommunisterna representerades endast av en förstakammarledamot resp tre andrakammarledamöter. 2) Inklusive kommunisterna.

22 20 Tabell 1.6 Länsvis fördelning av väljare som röstat på postanstalt vid 1976 års allmänna val Postal voters by county at the General elections ) Inrättades för röstmottagning endast på valdagen. 2) Avser tillfälliga postanstalter för röstmottagning, som inrättades söndagen före valdagen.

23 21

24 22 Tabell 1.7 Procentuell förändring av partiernas röstandelar mellan riksdagsvalen 1973 och Valkrets- och kommunvis 1 Percentage change of valid votes by party between the elections to the Riksdag 1973 and 1976 by constituency and by municipality 1) 1977 års kommuner

25 Tabell 1.7 (forts) 23

26 24 Tabell 1.7 (forts)

35 33 Tabell 1.7 (forts) 3 Allmänna valen 1976 Del 3

36 34 2 Röstberättigade och röstande utlandssvenskar 1976 Entitled to vote and voters among Swedes residing abroad 1976 Fr o m 1968 års val kan svenska medborgare som inte är kyrkobokförda i riket, efter ansökan, bli upptagna i särskild röstlängd och därmed delta i riksdagsvalet. Detta kan ske under förutsättning att de någon gång under de senaste sju åren före valåret varit kyrkobokförda i Sverige och i övrigt uppfyller kraven för rösträtt. Gränsen för senaste kyrkobokföring i Sverige var före 1976 fem år. Uppgifterna om röstberättigade och röstande utlandssvenskar har hämtats från de särskilda röstlängderna. Riksskatteverket har lämnat uppgifter om utlandssvenskarnas fördelning efter valkrets och bosättnings land.

37 35 Tabell 2.1 Riksdagsvalet 1976 valkretsvis. Röstberättigade och röstande utlandssvenskar efter kön Election to the Riksdag 1976 by constituency. Entitled to vote and voters among Swedes abroad by sex

38 36 Tabell 2.2 Riksdagsvalet De i särskild röstlängd upptagna (utlandssvenskar). Fördelning efter valkrets och bosättningsland Election to the Riksdag Swedes abroad entitled to vote by constituency and country of residence

39 37

41 39

42

43 41 3 Valdeltagande vid riksdagsvalet 1976 Participation at the election to the Riksdag 1976 I samband med riksdagsvalen genomför SCB numera regelbundet urvalsundersökningar i syfte att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper års valdeltagandeundersökning utnyttjades det urval individer som intervjuats i samband med arbetskraftsundersökningen (AKU) september AKUs urval i september 1976 omfattade personer i åldrarna år. Urvalet drogs från SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Bortfallet i AKUs fältarbete uppgick till 1521 personer, vilka sorterades bort från AKUurvalet. För valdeltagandeundersökningens ändamål sorterades även ickeröstberättigade, dvs personer födda efter , utländska medborgare samt omyndigförklarade, bort från AKU-urvalet. Urvalet kom därefter att bestå av personer. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna ombesörjde detta uppgiftslämnande genom att på optiskt läsbara blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej vid riksdagsvalet. Uppgifter om kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, näringsgren, yrkesställning och yrke har erhållits från AKU-urvalet i september 1976, medan uppgift om inkomst hämtats från SCBs reducerade taxeringsband (SCBTBR). Eftersom valdeltagandeundersökningen baseras på ett AKU-urval, där personer äldre än 74 år ej ingår, är skattningen av antalet röstberättigade för låg. Erfarenhetsmässigt har denna åldersgrupp ett lägre genomsnittligt valdeltagande varför den totala skattningen av valdeltagandet blir något för hög. Till bortfallet i AKUs fältarbete (ca 6, 6 procent) har hänsyn tagits vid uppräkning till totalnivå. Detta bortfall påverkar därför ej skattningarna under förutsättning att bortfallsindividerna ej skiljer sig systematiskt från svarsindividerna vad beträffar aktuella undersökningsvariabler. Även vid smärre systematiska avvikelser blir effekten av bortfallet negligerbart. Bortfallet av valdeltagandeuppgifter uppgår till 244 personer, vilka ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. Främsta orsaken härtill är flyttning. Genom sin relativa litenhet (ca 1,2 procent) spelar bortfallet en underordnad roll för skattningarna av valdeltagandet. Storleken av slumpfelen i undersökningen har beräknats för variabeln andel röstande i procent av röstberättigade. För dessa procenttal har standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna. Skattningen + dubbla standardavvikelsen, täcker med 95 procent sannolikhet det "sanna" värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra utelämnats och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 40

44 42 observationer har markerats på detta sätt. Från AKUför september 1976 erhölls uppgifter för nedanstående definierade variabler: I arbetskraften omfattar personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa. Sysselsatta personer omfattar 1 alla personer som under mätveckan utförde något arbete (minst 1 timme) antingen som avlönad arbetstagare eller egen företagare (inkl fria yrkesutövare) eller som arbetade minst 15 timmar som oavlönad medhjälpare i företag tillhörande maka/make eller annan familjemedlem som hon/han bor tillsammans med. 2 alla som Inte utförde arbete enl 1, men som hade anställning eller arbetade som egen företagare (inkl fria yrkesutövare) och var tillfälligt frånvarande (hela mätveckan) p g a sjukdom, semester, tjänstledighet, värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning, oavsett om frånvaron varit betald eller inte. Arbetslösa omfattar personer som under mätveckan inte var sysselsatta och antingen 1 sökt arbete eller avvaktat resultat av någon åtgärd som han/hon vidtagit under de senaste 60 dagarna för att få arbete 2 avvaktat återanställning i arbete från vilken han/hon permitterats utan lön 3 avvaktat nytt arbete med början inom 30 dagar 4 skulle ha sökt arbete ifall hanaon inte varit tillfälligt sjuk. Ej i arbetskraften omfattar personer som under mätveckan inte var sysselsatta eller arbetslösa enligt ovanstående definitioner, t ex hemmafruar. Näringsgren kodas enligt Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) för alla personer i arbetskraften. Näringsgren bestäms med utgångspunkt från det enskilda företagets huvudsakliga verksamhet vid det arbetsställe där intervjupersonen var sysselsatt under mätveckan. För arbetslösa bestäms näringsgren på grundval av verksamheten vid det arbetsställe personen senast var sysselsatt. Yrke bestäms för alla personer i arbetskraften enligt Nordisk Yrkesklassificiering (NYK), vilken överenstämmer med den Internationella standarden International Classification of Occupations (ISCO) i dess version av år Arten av personens huvudsakliga arbete under mätveckan avgör yrkesklassificeringen. För arbetslösa bestäms yrke med hänsyn till personens senaste mera varaktiga sysselsättning.

45 43 Övriga definitioner: Ålder avser den vid undersökningsårets slut uppnådda åldern. I gruppen ej gifta ingår ogifta och förut gifta (skilda, änklingar och änkor). Inkomst utgörs av sammanräknad inkomst för inkomståret För ytterligare information om AKU och dess metoder hänvisas till Statistiska meddelanden i under serien Am. Resultat från denna valdeltagandeundersökning har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden serie Be 1978:2. Där ges också en utförligare redogörelse för använda beräkningsmetoder.

46 44 Tabell 3.1 Röstningsförhållanden efter kön och ålder Voters by sex and age

47 45

48 46 Tabell 3.2 Röstningsförhållanden efter civilstånd och ålder Voters by marital status and age

49 47

50 48 Tabell 3.3 Röstningsförhållanden efter sysselsättningsstatus och ålder Voters by employment status and age

51 4 - Allmänna valen 1976 Del 3 49

52 50 Tabell 3.4 Röstningsförhållanden efter sysselsättningsstatus och civilstånd Voters by employment status and marital status

53 51

54 52 Tabell 3.5 Röstningsförhållanden efter näringsgren och yrkesställning Voters by industry and occupational status

55 53

57 55

58 56 Tabell 3.6 Röstningsförhållanden efter näringsgren och ålder Voters by industry and age

59 57

61 59

62 60 Tabell 3.7 Röstningsförhållanden efter yrke och ålder Voters by occupation and age

63 61

65 63

66 64 Tabell 3.8 Röstningsförhållanden efter yrke Voters by occupation

67 5 - Allmänna valen 1976 Del 3 65

69 67

70 68 Tabell 3.9 Röstningsförhållanden efter inkomst och ålder Voters by income and age

71 69

73 71

75 73

77 75

78 76 4 Valdeltagande för utländska medborgare vid kommunala valen 1976 Participation of aliens at the communal elections 1976 En väsentlig förändring i fråga om rösträtten genomfördes inför valet 1976: utländska medborgare som varit kyrkobokförda i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret och i övrigt uppfyllde villkoren för rösträtt var röstberättigade vid kommunala valen dvs landstings- och kommunfullmäktigevalen. I samband med kommunala valen 1976 genomförde SCB två urvalsundersökningar i syfte att belysa valdeltagandet i olika befolkningsgrupper för utländska medborgare. Resultaten från den ena undersökningen redovisas i tabellerna Barnen för urvalet utgjordes av ett register över röstberättigade utländska medborgare. Grundmaterialet till detta register erhölls från länsstyrelserna. För att öka precisionen i skattningarna indelades före urvalsdragningen samtliga utländska medborgare i olika delgrupper (strata). Indelningen i strata skedde utifrån medborgarskapsland. Strata utgjordes av medborgarskapsländerna Danmark, Finland, Norge, Grekland, Jugoslavien och Tyskland samt en grupp omfattande övriga medborgarskapsländer. Inom varje stratum drogs ett systematiskt urval. Totalt personer ingick i urvalet. Uppgifter om valdeltagande hämtades från röstlängderna. Länsstyrelserna ombesörjde detta uppgiftslämnande genom att på optiskt läsbara blanketter notera om urvalsindividerna röstat eller ej vid landsting- och/eller kommunfullmäktigevalen. Uppgifter om kön, ålder och medborgarskapsland har hämtats från registret över röstberättigade utländska medborgare, medan uppgift om civilstånd har erhållits från SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Samtliga personer i urvalet har återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna dvs något bortfall finns ej i undersökningen. Storleken av urvalsfelet har beräknats för variabeln andel röstande i procent av röstberättigade. För dessa procenttal har standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna. Skattningen +_ dubbla standardavvikelsen, täcker med 95 procent sannolikhet det "sanna" värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra utelämnats och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 25 observationer har markerats på detta sätt. Resultat från denna valdeltagandeundersökning har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden Be 1977:5. Där ges också en utförligare redogörelse for använda beräkningsmetoder. Förutom ovan nämnda undersökning genomförde SCB en valdeltagandeundersökning där det urval utländska medborgare som intervjuats i samband med arbetskraftsundersökningarna (AKU) i augusti, september och oktober utnyttjades. Denna undersökning gjordes som ett komplement till ovan beskrivna

79 77 undersökning för att få en bild av valdeltagande för utländska medborgare efter sysselsättningsstatus, näringsgren, yrke och inkomst. Undersökningens resultat redovisas i tabellerna För undersökningens ändamål sorterades svenska medborgare samt icke röstberättigade utländska medborgare bort från AKU-banden. Urvalet kom därefter att bestå av utländska medborgare i åldrarna år. Bortfallet i AKUs fältarbete uppgick till 727 personer, vilka sorterades bort från AKUurvalet. Uppgifter om valdeltagande hämtades, som vid tidigare beskrivna undersökning, från röstlängderna hos länsstyrelserna. Uppgifter om kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, näringsgren och yrke har erhållits från AKUurvalen i augusti, september och oktober 1976, medan uppgift om inkomst hämtats från SCBs reducerade taxeringsband (SCBTBR). Eftersom undersökningen baseras på ett AKU-urval, där personer äldre än 74 år ej ingår, är skattningen av antalet röstberättigade för låg. Erfarenhetsmässigt har denna åldersgrupp ett lägre genomsnittligt valdeltagande varför den totala skattningen av valdeltagandet blir något för hög. Till bortfallet 1 AKUs fältarbete (ca 15, 9 procent) har hänsyn tagits vid uppräkning till totalnivå. Detta bortfall påverkar därför ej skattningarna under förutsättning att bortfallsindividerna ej skiljer sig systematiskt från svarsindividerna vad beträffar aktuella undersökningsvariabler. Även vid smärre systematiska avvikelser blir effekten av bortfallet negligerbart. Bortfallet av valdeltagandeuppgifter uppgår till 7 personer, vilka ej återfunnits i röstlängderna hos länsstyrelserna. Främsta orsaken härtill är flyttning. Genom sin relativa litenhet (ca 0,2 procent) spelar bortfallet en underordnad roll för skattningarna av valdeltagandet. Storleken av slumpfelen i undersökningen har beräknats för variabeln andel röstande i procent av röstberättigade. För dessa procenttal har standardavvikelsen beräknats och redovisas i tabellerna. Skattningen + dubbla standardavvikelsen, täcker med 95 procent sannolikhet det "sanna" värdet. Resultaten blir mer osäkra ju färre observationer de grundar sig på. Därför har resultat som bedömts som alltför osäkra utelämnats och markerats med prickar (..). Celler som baseras på färre än 15 observationer har markerats på detta sätt. För utförligare redovisning av använda beräkningsmetoder hänvisas till Statistiska meddelanden Be 1978:2. Beträffande variabeldefinitioner hänvisas till föregående avsnitt i denna rapport (Valdeltagande vid riksdagsvalet 1976, sid 42).

80 78 Tabell 4.1 Röstningsförhållanden efter kön och ålder Voters by sex and age

81 79 Tabell 4.2 Röstningsförhållanden efter medborgarskapsland, kön och ålder Voters by native country, sex and age

83 81 Tabell 4.2 (forts) 6 Allmänna valan 1976 Del 3

84 82 Tabell 4.3 Röstningsförhållanden efter civilstånd och ålder Voters by marital status and age

85 83 Tabell 4.4 Röstningsförhållanden efter medborgarskapsland, civilstånd och ålder Voters by native country, marital status and age

90 88 Tabell 4.5 Röstningsförhållanden efter medborgarskapsland och kön Voters by native country and sex

91

92 90 Tabell 4.6 Röstningsförhållanden efter sysselsättningsstatus och ålder Voters by employment status and age

93 91

94 92 Tabell 4.7 Röstningsförhållanden efter sysselsättningsstatus och civilstånd Voters by employment status and marital status

95 93

96 94 Tabell 4.8 Röstningsförhållanden efter näringsgren och ålder Voters by industry and age

97 95

99 7 Allmänna valen 1976 Dal 3 97

100 98 Tabell 4.9 Röstningsförhållanden efter yrke och ålder Voters by occupation and age

101 99

103 101

104 102 Tabell 4.10 Röstningsförhållanden efter yrke Voters by occupation

105 103

107 105

108 106 Tabell 4.11 Röstningsförhållanden efter inkomst och ålder Voters by income and age

109 107

111 109

112

113 5 Valet 1976 Redogörelse för statistiska centralbyråns och Uppsala universitets statsvetenskapliga institutions intervjuundersökning vid riksdagsvalet Av Olof Petersson The 1976 election Report on the interview inquiry carried out by the National Central Bureau of Statistics and the Department of Political Science at the University of Uppsala on the occasion of the election to the Riksdag in 1976 By Olof Petersson

114 112 Innehåll Contents 116 Sammanfattning på engelska 118 Sammanfattning 120 Valundersökningarna Undersökningens genomförande 123 Felkällor och statistisk osäkerhet 126 Databearbetning och resultatredovisning 127 Partival, valdeltagande och valutslag 129 Förändringar i valmanskårens sammansättning 131 Förändringar i valdeltagandet 134 Partibyten 149 Splittrade röster, poströstning 152 Tidpunkt för röstningsbeslut Summary in English Summary The Election Studies Design of the 1976 Study Sources of error and statistical uncertainty Data analysis and presentation of results Party Vote, Participation and Election Outcome Changes in composition of the electorate Changes in electoral participation Party changes Split voting and postal voting Time at which voting decision was made 156 Valbeteende inom olika befolkningsgrupper 157 Ålder, kön, civilstånd 157 Inkomst 157 Socialekonomiska grupper 159 Utbildning 160 Kommuntyp 160 Organisationstillhörighet Electoral Behavior within Population Groups Age, sex, marital status Income Socio-economic group Education Municipality Organizational membership

115 113 Tabeller Tables Andel genomförda intervjuer, bortfall m m vid valundersökning De röstandes fördelning inom undersökningsurvalet och bland samtliga röstande, valmanskåren Partival och valdeltagande 1973 och Förändringar i valmanskårens sammansättning betydelse för partiernas styrkeförhållanden Valdeltagande 1973 och Valdeltagande i riksdagsvalet 1976 efter valdeltagande i riksdagsvalet Valdeltagande 1970, 1973 och Förändringar i valdeltagande betydelse för partiernas styrkeförhållanden De icke-röstandes partipreferens Valdeltagande 1976 bland partiernas sympatisörer Röstförändringar : vart gick 1973 års väljare? Röstförändringar : varifrån kom 1976 års väljare? Röstförändringar mellan riksdagsvalen 1973 och Stabila väljare och partibytare Number of completed interviews, non-response etc. of the 1976 survey 2 Distribution of the voters within the survey sample and among all voters in the 1976 electorate 3 Party vote and electoral participation: 1973 and Changes in composition of the electorate 1973 to 1976: significance for relative strength of the parties 5 Electoral particiaption 1973 and Electoral participation in 1976 Riksdag election according to participation in 1973 Riksdag election 7 Electoral participation 1970, 1973, Changes in electoral participation : significance for relative strength of the parties 9 Non-voters' party preferences Electoral participation among party sympathizers Voting changes : where did the 1973 voters go? 12 Voting changes : from where did the 1976 voters come? 13 Voting changes between Riksdag elections of 1973 and Stable voters and party changers Allmänna valan 1976 Dal 3

116 Partibyten : byten inom och mellan blocken Partibyten : byten från respektive parti Antal partibyten över blockgränsen Partival och stabilitet i röstningen under dessa fyra val Partival och byten till och från partiet Procentuell andel av dem som i något av valen 1968, 1970, 1973 och 1976 röstat på ett visst parti som också någon gång vid dessa val röstat på något annat parti 15 Party changes : changes within and between blocs 16 Party changes : changes from respective parties 17 Number of changes across party lines Party voting and stability in voting during these four elections 19 Party voting and changes to and from parties 20 Percentage of those who at least once in the 1968, 1970, 1973 or 1976 elections voted for a certain party and during the same election also at least once voted for another party Vad som hände med partiernas kärnväljare Stabila väljare och partibytare : röstningssätt Stabilitet och partibyten efter röstningssätt Partibyten och partibyten Deltagande i de tre valen Splittrade röster: partival i riksdagsvalen och de samtidiga kommunfullmäktigevalen Splittrade röster: partival i riksdagsvalen och de samtidiga landstingsvalen Väljare som röstade på olika 28 Voters who voted for different partier i riksdagsvalet och kommunfullmäktigevalet parties in the Riksdag election and : fördelning på de politiska blocken the election to the local council: distributed by political blocs Partival vid riksdagsvalet 1976 efter poströstning 21 What occurred within the parties' voting cores during the 1976 election 22 Stable voters and party changers : composition of votes in Stability and party changing , according to composition of votes Party changes and party changes Electoral participation in the three elections of Split votes: party voting in Riksdag elections and the simultaneous elections to the local council Split votes: party voting in Riksdag elections and the simultaneous elections to the county council Party voting during the Riksdag election of 1976 according to postal voting

117 Poströstning bland partiernas väljare Tid för röstningsbeslut vid valen Tid för röstningsbeslut 1976 efter stabilitet och förändring Partival 1976 efter tid för röstningsbeslut Tid för röstningsbeslut efter partival 1976 och stabilitet i röstningsbeteendet Tid för röstningsbeslut efter partival 1973 bland dem som bytte parti Partival och valdeltagande vid riksdagsvalet 1976 inom vissa befolkningsgrupper Partival och valdeltagande vid riksdagsvalet 1976 inom socialekonomiska grupper Partival och valdeltagande vid riksdagsvalet 1976 inom utbildningskategorier Partival och valdeltagande vid riksdagsvalet 1976 inom vissa kommuntyper Fördelning på socialekonomiska grupper efter röstning vid riksdagsvalet Fördelning på utbildningskategorier efter röstning vid riksdagsvalet Fördelning på vissa kommuntyper efter röstning vid riksdagsvalet Organisationstillhörighet och partival vid riksdagsvalet Postal voting among party voters Time of voting decision for elections 32 Time of voting decision for the 1976 election according to stability and change Party voting in 1976 according to the time of voting decision 34 Time of voting decision according to party voting in 1976 and stability in voting behavior Time of voting decision according to party voting in 1973 among those who changed parties in Party voting and electoral participation in Riksdag election of 1976 within certain population groups 37 Party voting and electoral participation in Riksdag election of 1976 within socio-economic groups 38 Party voting and electoral participation in Riksdag election of 1976 within educational categories 39 Party voting and electoral participation in Riksdag election of 1976 within certain municipalities Fördelning på vissa befolkningsgrupper efter röstning vid riks according to voting in the Riksdag 40 Distribution of population groups dagsvalet 1976 election Distribution of socio-economic groups according to voting in the Riksdag election Distribution of educational categories according to voting in the Riksdag election Distribution of certain municipalities according to voting in the Riksdag election Organizational membership and party voting in the Riksdag election 1976

118 116 Summary In 1976 the National Central Bureau of Statistics received a grant for a national interview survey to be conducted in connection with the Riksdag elections of that same year. While this had also been standard practice for a number of earlier Riksdag elections, the 1976 election study differed from earlier studies in that it was carried out in cooperation with a research project at the political science department at the University of Uppsala. Earlier election studies had resulted from the combined efforts of the National Bureau and the political science department at the University of Gothenburg. The interview sample for the 1976 election study is considered to be representative for that portion of the Swedish population which was entitled to vote in the Riksdag election of A complete description of the interview sample is to be found in the chapter entitled "Design of the 1976 Study". Sections on methods used to determine the degree of statistical uncertainty of the investigation's results (based on a representative sample) are merely summaries and therefore do not offer profound statistical-theoretical interpretation of the results. The primary aim of this section is to establish the confidence intervals which indicate the degree of certainty of the investigation's results. The chapter entitled "Party vote, Participation and Election Outcome" provides an analysis of the changes in voting patterns which occurred during the 1976 election. For half of the interview sample, it was possible to use the data collected on voting behavior at the time of the 1973 election. For the new portion of the interview sample, information regarding party voting during the 1973 election was acquired by means of appropriate interview questions posed in The section "Changes in composition of the electorate" concerns ways in which the relative strength of the parties was influenced by 1) new additions to the electorate - that is, people voting for the first time - and 2) the disappearance of a portion of the 1973 electorate by the time of the 1976 election. The portion "Changes in electoral participation", describes the group of nonvoters for both the 1973 and the 1976 elections. One of the primary issues addressed in this section has to do with the turnover in the non-voting group. A second issue involves the influence of the changes in electoral participation upon the outcome of the 1976 election. The next section, "Party changes", provides a rough overview of movement within the electorate in the form of direct switching between parties from 1973 to These tendencies to change parties are subsequently viewed in

119 117 respect to the data from former election studies. Thus, a longer perspective is offered. With the help of interview answers which have illuminated the voting behavior of the most recent election, it has been possible to describe in more detail both the size and the direction of this pattern of partychanging over a period which includes several elections. The section on "Split voting and postal voting" illustrates the extent to which voters took advantage of the possibility to cast their votes for different parties within the same election. The election of 1976 is viewed comparatively with the elections of 1970 and In addition, this section reveals the extent to which voters of different parties cast their ballots within a polling station or by mail. "Time at which voting decision was made" is a section which, quite simply, consists of an analysis of the interviewees' revelations as to the time at which they decided which party would receive their votes. The chapter "Electoral Behavior within Population Groups" contains tables which describe not only party voting and participation within different population groups, but also the social composition of the parties' bases. Voting behavior is presented according to age, sex, marital status, income, occupation, education and organizational membership of the voters as well as the size, population density and economic structure of the various municipalities.

120 118 Sammanfattning Liksom vid en rad tidigare val ställdes i samband med 1976 års val anslagsmedel till SCBs förfogande för en riksomfattande Intervjuundersökning. Valundersökningen 1976 genomfördes i samarbete med ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. De tidigare valundersökningarna har genomförts i samarbete med statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. Urvalet vid 1976 års valundersökning avser att representera den del av den svenska befolkningen som var röstberättigad vid riksdagsvalet En närmare beskrivning av urvalet återfinns i kapitlet "Undersökningens genomförande". Avsnittet om de metoder som kan utnyttjas för att ange graden av osäkerhet hos undersökningsresultat grundade på stickprov har gjorts kortfattat och innefattar inte någon ingående diskussion av statistiskt teoretisk art. Syftet med detta avsnitt är väsentligen att ange statistiska osäkerhetsgränser som kan användas för en allmän bedömning av undersökningsresultatens tillförlitlighet. I kapitlet "Partival, valdeltagande och valutslag" analyseras röstförändringarna vid 1976 års val. För halva delen av intervjuurvalet har data om röstningsbeteende 1973 kunnat inhämtas från intervjuomgången För den nya delen av urvalet inhämtades uppgift om partival 1973 vid intervjun Avsnittet "Förändringar i valmanskårens sammansättning" analyserar hur partiernas styrkeförhållanden påverkades dels av nytillskottet till valmanskåren, dvs förstagångsväljarna, dels av den del av 1973 års valmanskår som hade försvunnit vid 1976 års val. I delen "Förändringar i valdeltagandet" beskrivs gruppen icke-röstande vid valen 1973 och En första fråga som besvaras gäller i vilken mån det är samma personer som avstått från att rösta i de båda valen. Den andra frågan avser hur förändringarna i valdeltagandet påverkade valutslaget Avsnittet "Partibyten" ger inledningsvis en översikt över bruttoflödena i form av direkta övergångar mellan partierna 1973 och Benägenheten att byta parti sätts sedan in i ett längre perspektive genom att data från äldre valundersökningar utnyttjas. Med hjälp av svaren på Intervjufrågor om röstningssätt vid de närmast föregående valen har det också varit möjligt att mer detaljerat beskriva partibytarströmmarnas storlek och riktning över en period om flera val. Avsnittet "Splittrade röster, poströstning" belyser i vilken utsträckning väljarna använde sig av möjligheten att rösta på olika partier i de samtidiga valen.

121 119 Valet 1976 jämförs i detta avseende med valen 1970 och I detta sammanhang redovisas också 1 vilken utsträckning de olika partiernas väljare röstat på posten respektive i vallokal. I avsnittet "Tidpunkt för röstningsbeslut" analyseras data beträffande röstningsbeteende i relation till de intervjuades upplysningar om den tidpunkt, då de bestämde vilket parti de skulle rösta på. Kapitlet "Valbeteende inom olika befolkningsgrupper" innehåller ett omfattande tabellmaterial, som beskriver dels partival och valdeltagande inom olika befolkningsgrupper, dels den sociala sammansättningen av partiernas väljarunderlag. Sålunda redovisas röstningsbeteende efter åldre, kön, civilstånd, inkomst, yrke, utbildning, kommunstorlek, kommunens tätortsgrad, kommunens näringsstruktur samt organisationstillhörighet.

122 120 Valundersökningarna Intervjuundersökningen 1976 är den senaste 1 en serie studier kring partival, valdeltagande och politisk opinionsbildning, som genomförts vid varje ordinarie riksdagsval sedan Valundersökningen 1976 har genomförts i samarbete mellan statistiska centralbyrån och statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Statistiska centralbyrån har svarat för framtagning av urval, utfört fältarbetet med intervjuer samt verkställt insamling av data från röstlängder m m. Vid statsvetenskapliga institutionen har arbetet letts av Olof Petersson, som haft ansvaret för den allmänna undersökningsplanen, utarbetat intervjuformuläret samt svarar för databearbetning och redovisning av undersökningsresultaten. Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg var huvudman för en undersökning vid 1956 års val. På uppdrag av Författningsutredningen genomfördes därefter i samband med 1957 års folkomröstning i tjänstepensionsfrågan en Intervjuundersökning med särskilt syfte att belysa opinionsbildningsprocessen vid folkomröstningen. Båda dessa undersökningar genomfördes i samarbete mellan statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och statistiska centralbyrån. Samarbetet mellan statsvetenskapliga institutionen och SCB har sedan 1960 års val fortsatt med stöd av anslagsmedel, som ställts till SCBs förfogande för detta ändamål. Intervjuundersökningar har sålunda genomförts vid valen 1960, 1964, 1968, 1970, 1973 och De tre valundersökningarna 1964, 1968 och 1970 kom att bilda en panelundersökning genom att 1964 års intervjupersoner återintervjuades både 1968 och Intervjuurvalets storlek uppgick 1964 till cirka 2 800, 1968 till drygt personer. Genom att, förutom ett tilläggsurval av förstagångsväljare, också ett kontrollurval tillades 1970, uppgick antalet intervjuade detta år till nära personer. Valundersökningen 1973 baserades på ett helt nytt urval. Antalet intervjuade uppgick 1973 till cirka personer. Vid valundersökningen 1976 återintervjuades ungefär hälften av 1973 års intervjuurval. Undersökningen 1976 kompletterades därjämte med två tilläggsurval, varvid sammanlagt knappt personer kom att intervjuas år Undersökningarna vid valet 1956, folkomröstningen 1957 och valen 1960, 1964, 1968 och 1970 leddes av professor Bo Särlvik. Valundersökningen 1973 leddes av Bo Särlvik och Olof Petersson gemensamt. De tidigare valundersökningarna har haft betydelse för undersökningen 1976 på två sätt. Dels utnyttjas i det

123 121 föreliggande arbetet datamaterialet i de tidigare undersökningarna för ett flertal jämförelser, dels har ett stort antal av de intervjufrågor som ingick i de tidigare undersökningarna förts vidare i 1976 års studie. Undersökningen 1976 har organiserats som ett forskningprojekt vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Inom projektet har Margaretha Aveskogh, Tina Ekdahl, Elisabeth Hallmén, Abate Kebede, Mirja Keisteri och Mona Persson varit anställda som assistenter. Den här föreliggande redogörelsen ansluter sig i sin uppläggning till de närmast föregående redovisningarna i SOS-serien. Från 1976 års undersökning har redan publicerats en omfattande rapport (Olof Petersson: Väljarna och valet 1976, se nedan). I denna SOS-redogörelse baseras vissa avsnitt på delar av boken Väljarna och valet Här nedan förtecknas ett antal tidigare publicerade redogörelser innehållande resultat från serien av intervjuundersökningar Jörgen Westerståhl - Bo Särlvik: "Svensk valrörelse 1956" (Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, 1957). Bo Särlvik: Opinionsbildningen vid folkomröstningen 1957 (SOU 1959:10, Stockholm). Bo Särlvik: Redogörelse för data från 1960 års valundersökning i avsnittet "Intervjuundersökningen". SOS, Riksdagsmannavalen åren , n (SCB, Stockholm 1961). Bo Särlvik: Redogörelse för data från 1964 års valundersökning i avsnittet "Intervjuundersökningen", SOS, Riksdagsmannavalen åren , n (SCB, Stockholm 1965). Bo Särlvik: "Intervjuundersökningen rörande valet till andra kammaren 1968", SOS. Riksdagsmannavalen Del 2 (SCB, Stockholm 1970). Bo Särlvik: "Valet 1970", SOS, Allmänna valen Del 3 (SCB, Stockholm 1973). Olof Petersson - Bo Särlvik: "Valet 1973", SOS. Allmänna valen Del 3 (SCB, Stockholm 1975). Olof Petersson: Väljarna och valet 1976 (Valundersökningar. Rapport 2. SCB, Stockholm 1977). Trendanalyser baserade på hela serien av undersökningar kommer senare att publiceras i en särskild volym (Bo Särlvik - Olof Petersson: Politiska data under utgivning).

124 122 Undersökningens genomförande I detta avsnitt ges en översikt över undersökningsplan, urval, fältarbete, felkällor och databearbetning. En detaljerad rapport om undersökningens uppläggning och genomförande har publicerats separat (Olof Petersson: Valundersökning Teknisk rapport. Valundersökningar. Rapport 3, SCB Stockholm 1978). Urvalet vid 1976 års undersökning omfattar totalt personer och avser att representera den del av den svenska befolkningen som var röstberättigad i riksdagsvalet Utländska medborgare ingår således inte i populationen. Liksom varit fallet vid de tidigare undersökningarna sattes vid fältarbetet en övre åldersgräns, som innebar att personer över 80 år ej kontaktades för intervju. Det egentliga intervjuurvalet omfattar sålunda födelseårsklasserna Andelen genom åldersgränsen uteslutna personer utgör 3 procent av totalurvalet. Ungefär hälften av 1976 års urval utgörs av personer som också kontaktades för intervju vid 1973 års val. Detta urval, panelurvalet omfattar totalt personer. (De väljare i panelurvalet som var bortfall 1973 drogs med halva urvalssannolikheten Vid databearbetningen har dessa personer vägts med faktorn 2. Denna vägningsprocedur saknar dock praktisk betydelse eftersom den endast omfattar 34 intervjupersoner.) Ett nytt urval, representativt för hela valmanskåren, omfattar personer. Tillsammans med ett tillläggsurval om 157 förstagångs välj are utgör det resulterande totalurvalet ett självvägt representativt urval. Efter uteslutning av personer över 80 år omfattar nettourvalet personer (varav i panelurvalet, i det nya urvalet och 157 i tilläggsurvalet). Undersökningsurvalet delades slumpmässigt i två likstora delar. Personer i det ena delurvalet kontaktades för intervju före valet, medan det andra delurvalet intervjuades efter valet. Fältarbetet startade den 23 augusti. Två månader senare hade 97 procent av intervjuerna genomförts. Under den därpå följande månaden ägde resterande intervjuer rum. Intervjuerna skedde som regel vid besök i de intervjuades bostad. Efter en skriftlig introduktion med detaljerade upplysningar om undersökningen tog intervjuaren per telefon kontakt med intervjupersonen och bestämde tid för intervjun. Normalt varade själva intervjun något över en timma. Andelen genomförda intervjuer utgör 74,1 procent av nettourvalet (se tabell 1). I panelurvalet intervjuades 70,5 procent, i det nya representativa urvalet 75, 7 procent och i tilläggsurvalet med förstagångs välj are 80,9 procent. Den helt dominerande bortfallsorsaken är vägran att medge intervju. I avsnittet

125 123 "Felkällor och statistisk osäkerhet" diskuteras bortfallets tänkbara inverkan på undersökningsresultaten Tabell 1 Andel genomförda intervjuer, bortfall m m vid valundersökning 1976 Till de personer som intervjuades före valet utsändes omedelbart efter valet en kort brevenkät med frågor om röstningsbeslutet. Bortfallet i brevenkäten kunde, efter påminnelser och ett antal kompletterande intervjuer per telefon, nedbringas till 2,5 procent. Uppgifter om valdeltagande 1973 och 1976 har insamlats från de offentliga röstlängderna. Data om bland annat födelseår, kön och taxerad inkomst överfördes i samband med urvalsdragningen från SCBs register över totalbefolkningen. Dessutom har statistiska uppgifter om urvalspersonens kommun hämtats från SCBs publikation Årsbok för Sveriges kommuner. FELKÄLLOR OCH STATISTISK OSÄKERHET Man kan räkna med att undersökningens urval till sin proportionella sammansättning överensstämmer väl med valmanskåren med avseende på sociala och andra karaktäristika. Vid framtagningen av urvalet har använts metoder och befolkningsregister som kan förväntas säkerställa en hög grad av representativitet i denna mening. Härvidlag måste givetvis en reservation göras med hänsyn till att en övre åldersgräns satts för urvalet. De uteslutna åldersklasserna är dock små och åldersgränsen har därför knappast fått någon påvisbar effekt på partifördelningen inom urvalet.

126 124 Däremot är bortfallet genom uteblivna intervjuer eller uteblivna svar på enskilda intervjufrågor ägnat att försämra det bearbetade datamaterialets representativitet i förhållande till valmanskåren. Det här tillämpade förfaringssättet - som ju innebär att bortfallet i huvudsak utesluts från det bearbetade materialet - innebär att de redovisade procentfördelningarna kan förväntas ge en korrekt bild av valmanskåren under en förutsättning, nämligen att de ej intervjuade fördelar sig på samma sätt som de intervjuade. Trots att bortfallet är relativt stort krävs dock att bortfallet avviker starkt för att något mer än en obetydlig felvisning skall uppkomma i de redovisade procentfördelningarna. Vid uppdelningar av urvalet på kategorier kan felvisningen på grund av bortfallet dock bli mer besvärande. Detta är ett av skälen till att små olikheter mellan procentfördelningar för olika kategorier inte bör läggas till grund för bestämda slutsatser. Eftersom undersökningsurvalet utgör ett stickprov, måste man vidare räkna med att det kan uppvisa av slumpen framkallade avvikelser från den representerade populationen. De på intervjumaterialet beräknade procenttalen utgör skattningar av de "sanna värden", som skulle ha erhållits om uppgifter beträffande hela populationen varit tillgängliga. (Härvid förutsattes att andra felkällor är försumbara.) För varje på urvalet baserat procenttal kan man ange en övre och en nedre gräns för ett konfidensintervall, inom vilket det sanna värdet med viss grad av säkerhet - konfidensnivå - befinner sig. I den följande tablån anges sådana konfidensintervall för vissa procenttal (skattningar), som grundats på kategorier av olika storlek inom urvalet. Konfidensnivån har valts så att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger inom det angivna konfidensintervallet. Vid analysen av undersökningsmaterialet har denna konfidensnivå bedömts vara tillfredsställande. Ett exempel torde klargöra konfidensintervallets innebörd. Om 20 procent av en grupp på 600 personer i urvalet har en viss egenskap, erhåller för denna skattning konfidensintervallet Med 95 procents säkerhet ligger då det sanna värdet i intervallet procent. De i tabellen givna konfidensintervallen kan dock ej direkt användas för att fastställa om skillnader mellan procentfördelningar för olika grupper inom urvalet kan anses statistiskt säkerställda.

127 125 Konfidensintervallen avser en helt annan typ av fel än den felvisning, som framkallats av bortfallet. I själva verket är de här givna konfidensintervallen giltiga under förutsättning att felkällor av icke-slumpmässig art kan negligeras. I viss mening är säkerheten hos en stor del av de här framlagda undersökningsresultaten väsentligt större än vad tabellens konfidensintervall kan ge intryck av. Dessa är nämligen framräknade under den förutsättningen att de skall tilllämpas på skattningar erhållna genom ett enda stickprov. Vid redigeringen och presentationen av datamaterialet har emellertid vikt lagts vid sådana regelmässigheter i röstningsbeteendet och sådana skillnader mellan olika befolkningsgrupper som framträtt såsom mera bestående inslag i bilden av den svenska valmanskåren vid flera intervjuundersökningar med oberoende urval. Sannolikheten för att resultat av denna art kan ha framkallats av slumpen vid flera tillfällen är betydligt mindre än vad som skulle varit fallet om de framkommit vid en enda stickprovsundersökning. Enär uppgifter från offentliga register insamlats för samtliga personer i urvalet föreligger vissa möjligheter att direkt jämföra den grupp som intervjuats med bortfallet avseende dessa egenskaper. En sådan bortfallsanalys har givit vid handen att bortfallet skiljer sig från de intervjuade genom att där återfinns proportionellt något fler icke-röstande, kvinnor, äldre personer, ej gifta samt invånare i storstadsområden. Totalt sett kommer emellertid redovisade procentfördelningar endast att påverkas marginellt. Som exempel kan nämnas gruppen kvinnor, som i totalurvalet omfattar 50 procent. Till följd av det större bortfallet bland kvinnorna utgör gruppen bland de intervjuade 46 procent. Valdeltagandet bland de intervjuade är 95,4 procent, men i valmanskåren som helhet 91,8 procent. Att valdeltagandet är högre bland de intervjuade beror dels på att bortfallet var större i gruppen icke-röstande, dels på att personer över 80 år har genomsnittligt lägre valdeltagande. På grund av den övre åldersgränsen ingår inte personer över 80 år i gruppen intervjuade. Även om bortfallet till följd av sin storlek är ägnat att försämra undersökningsresultatens representativitet är det viktigt att notera att bortfallets sammansättning tycks ha förblivit relativt oförändrad. På de punkter där det är möjligt att jämföra bortfallet med de intervjuade har bortfallsanalysen 1976 givit i huvudsak samma resultat som i de föregående valundersökningarna. Också tidigare har exempelvis kvinnor, äldre personer och icke-röstande haft lägre svarsbenägenhet. Även om den totala nivån ökat har bortfallets karaktär inte avsevärt förändrats. Tidsjämförelser mellan de olika undersökningarna underlättas därför. I tabell 2 kan de röstandes fördelning på partier inom undersökningsurvalet jämföras med motsvarande fördelning för hela riket. Båda procentfördelningarna avser de röstandes fördelning på partier i riksdagsvalet. För undersökningsurvalet redovisas därvid samtliga som enligt röstlängdsuppgifterna deltog i valet, med undantag för dem som vägrat lämna uppgift om sitt partival. Som framgår av tabellen uppgår denna sistnämnda kategori till 4,6 procent av de röstande, vilket är en något lägre procentuell andel än i 1973 års undersökning. Av partifördelningen i tabell 2 framgår att bortfallets stigande andel

128 126 Inte har medfört att något parti blivit avsevärt över- eller under representerat. Över skattningen av socialdemokraterna tycks vara ett uttryck för ett systematiskt fel. Det har uppträtt i samtliga valundersökningar. För de andra partierna avviker respektive procenttal i undersökningsmaterialet från den faktiska andelen i hela riket med högst två procentenheter. Tabell 2 De röstandes fördelning inom undersökningsurvalet och bland samtliga röstande, valmanskåren 1976 DATABEARBETNING OCH RESULTATREDOVISNING Databearbetningen har ägt rum vid Uppsala datacentral. Datainspektionen har meddelat föreskrifter om dataregistrets handha vande. Regeringen har givit tillstånd att registret inrättas. Kommentarer till databearbetningen kommer att ges I anslutning till enskilda tabeller. Här skall endast nämnas några allmänna principer för redigeringen. Med partival avses, om inget annat anges, val av parti i riksdagsvalet I tabeller över röstning redovisas fördelning på partier bland samtliga som enligt röstlängdsuppgifterna deltog i valet, utom för personer som vägrat lämna upplysning om sitt partival. Den sistnämnda kategorin ingår emellertid i fördelningar som beskriver hela urvalet. I fördelningar för samtliga intervjuade ingår även icke-röstande. Partierna rapporteras med följande beteckningar: VPK = Vänsterpartiet kommunisterna S C FP M = Arbetarepartiet-Socialdemokraterna = Centerpartiet = Folkpartiet = Moderata samlingspartiet Kategorin "övriga partier" omfattar KDS (Kristen demokratisk samling), SKP (Sveriges kommunistiska parti) och andra småpartier.

129 127 Partival, valdeltagande och valutslag Vid riksdagsvalet 1976 ökade folkpartiet och moderata samlingspartiet sina röstandelar jämfört med valet tre år tidigare. Socialdemokraterna, centerpartiet, vänsterpartiet kommunisterna och kristen demokratisk samling fick däremot vidkännas minskande röstandelar. I den nyvalda riksdagen kom de borgerliga partierna att få tillsammans 180 mandat mot 169 för socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna. Trots att valet 1976 fick så genomgripande parlamentariska konsekvenser ändrades partiernas styrkeförhållande egentligen ganska lite. Jämfört med valresultatet tre år tidigare gick till exempel socialdemokraterna tillbaka med en enda procentenhet. Det parti som var mest framgångsrikt, folkpartiet, ökade sin röstandel med 1, 7 procentenheter. Men vad innebär egentligen de små nettoförändringarna mellan valen 1973 och 1976? Har stabiliteten i röstningsbeteendet ökat, byter färre väljare parti numera? Eller finns det kanske en stor rörlighet i valmanskåren som inte kommer till synes i de totala valsiffrorna - har olika väljarströmmar gått åt motsatt håll så att effekterna tagit ut varandra? Dessa frågor bildar utgångspunkten för detta avsnitt. Syftet är att kartlägga väljarvandringarna mellan valen 1973 och Valet 1976 sätts också in i ett längre tidsperspektiv genom jämförelser med de tidigare valundersökningarna. Avsnittet inleds med en analys av hur förändringarna i valmanskåren och det ökade valdeltagandet påverkade valutslaget. Därefter analyseras partibytenas omfattning och riktning. Tabell 3 är en tabell, på vilken en stor del av den följande analysen kommer att grundas. Därför skall den kommenteras lite närmare. Uppbyggnaden av tabellen är i princip enkel. Raderna visar hur intervjupersonerna röstade Förutom partierna finns speciella kategorier dels för dem som inte röstade 1973 trots att de var röstberättigade, dels för de unga väljarna som inte var röstberättigade 1973 (födda ). Kolumnerna visar röstningsbeteendet vid valet En kolumn visar de icke-röstande 1976, en annan kolumn dem som var röstberättigade 1973 men som avlidit eller på annat sätt förlorat rösträtt inför valet Uppgift om dessa personers röstningssätt 1973 har hämtats från intervjun Underlaget för tabell 3 är sålunda samtliga personer som var röstberättigade vid något av riksdagsvalen 1973 och Uppgift om valdeltagande har införskaffats från de offentliga röstlängderna. Information om partival 1976 har lämnats vid intervjun Upplysning om partival 1973 stammar från intervjun 1973 för den del av urvalet som intervjuades då, men från intervjun 1976 för den nya delen av urvalet. Alla procenttal är beräknade med hela antalet personer i tabellen som bas.

130 128 Liksom alla data baserade på urvalsundersökningar är också siffrorna i tabell 3 behäftade med vissa fel. Slumpfel, skevheter i bortfallet, felaktiga svarsuppgifter etc kan snedvrida resultaten. Men just i detta fall är vi i en gynnsam position. Verkligheten är känd. Genom valresultaten vet vi hur den totala svarsfördelningen för både rader och kolumner skulle se ut om data exakt återspeglade verkligheten. I tabell 3 finns en jämförelse mellan den observerade och den faktiska fördelningen. Partiernas röstetal uttrycks i förhållande till hela antalet personer som var röstberättigade vid någotdera valet. På det hela taget råder det en anmärkningsvärd överensstämmelse mellan fördelningarna. Men på några punkter är avvikelserna mer markanta. Både för 1973 och 1976 underskattas andelen ej röstande. Det beror på att bortfallet är störst bland de passiva, bland de icke-röstande. De röstande blir överrepresenterade bland de intervjuade. Den andra större avvikelsen gäller socialdemokraterna, som både 1973 och 1976 är fler i urvalet än i verkligheten. Denna situation är inte unik just för denna undersökning. Socialdemokratiska partiet brukar regelmässigt bli överrepresenterat i valundersökningar och politiska opinionsmätningar. Tabell 3 Partival och valdeltagande 1973 och 1976 I denna tabell ingår samtliga personer som var röstberättigade vid något av riksdagsvalen 1973 och Alla procenttal är beräknade med hela antalet personer i tabellen (2 601) som bas. Eftersom de totala fördelningarna något avviker från verkligheten är det också uppenbart att procenttalen inne i tabellen på ett eller annat sätt avviker från de "sanna" värdena. Men exakt hur dessa avvikelser är beskaffade vet vi inte. Det finns dock numera statistiska metoder för att anpassa innehållet i en tabell

131 129 så att marginalfördelningarna (rad- och kolumnsummorna) kommer att överensstämma med förbestämda, faktiska fördelningar. Tanken är att tabellens struktur behålls men att en serie mindre justeringar görs så att marginalfördelningarna till sist blir desamma som de förbestämda. En sådan justering av tabell 4.2 har utförts 1. Skillnaderna mot den ursprungliga tabellen blir överlag små. I den fortsatta framställningen redovisas endast observerade data. När emellertid justerade data skulle ge anledning att dra andra slutsatser kommer detta att påpekas i texten. Förändringar i ett partis röstetal kan uppkomma som resultat av tre olika komponenter: förändringar i yalmanskårens sammansättning, förändringar i valdeltagandet och partibyten 2. Med hjälp av tabell 3 skall nu undersökas hur var och en av dessa komponenter gynnade och missgynnade partierna vid 1976 års val. FÖRÄNDRINGAR I VALMANSKÅRENS SAMMANSÄTTNING Vid 1976 års val hade rösträttsåldern sänkts. Nu var de berättigade att rösta som fyllt 18 år senast på valdagen. Det innebär att nästan fem hela åldersklasser var förstagångsväljare I det jämna parlamentariska läge som hade uppstått efter valet 1973 var denna stora grupp av nya väljare en källa till osäkerhet. Deras röster skulle kunna avgöra valutgången. Men valmanskåren förändrades också i ett annat avseende mellan 1973 och Cirka fyra procent av dem som var röstberättigade 1973 avled eller förlorade på annan sätt sin rösträtt. I nedanstående tablå visas hur valmanskårens storlek påverkades av dessa två förändringar. Uppgifterna avser riksdagsvalet. Valmanskåren Avlidit eller förlorat rösträtt Kvarstår från valmanskåren Förstagångsväljare Valmanskåren Mot den knappa halvmiljonen förstagångsväljare skall alltså ställas de drygt personer som försvann från 1973 års valmanskår. Nettoresultatet blev att valmanskåren 1976 var något mer än en kvarts miljon större än ) Metoden utvecklas i Fredrick Mosteller: "Association and Estimation in Contingency Tables", Journal of the American Statistical Association, March 1968, sid Jfr även Hans Jönrup: "korstabulering med utnyttjande av supplementär information", Statistisk tidskrift nr Databearbetningen har utförts med programmet ECTA vid University of Essex under medverkan av professor Bo Särlvik. 2) Se t ex Bo Särlvik: "Voting Behavior in Shifting 'Election Winds': An Overview of the Swedish Elections ", Scandinavian Political Studies, Vol (Universitetsförlaget Oslo), sid _ Allmänna valen 1976 Del 3

132 130 Vilken betydelse för partiernas styrkeförhållanden hade nu dessa förändringar i valmanskårens sammansättning? Svaret ges i tabell 4. Den första raden visar partivalet 1973 bland dem som sedan dess lämnat valmanskåren. Data har hämtats från panelurvalet Det bör påpekas att dessa uppgifter bygger på ett relativt litet antal intervjupersoner, varför data bör tolkas med försiktighet. Den andra raden visar röstningsbeteendet 1976 bland förstagångsväljarna. Förstagångsväljarnas röstning 1976 är anmärkningsvärd i det avseendet att partifördelningen så nära ansluter till genomsnittet. Vid valet 1976 var det egentligen bara ett parti som var signifikant starkare bland förstagångsväljarna: vänsterpartiet kommunisterna. Sedan slutet av 1960-talet har vpk en stark position bland ungdom svälj arna. Det kommer till uttryck också bland första - gångsväljarna Men inget av de andra partierna kan varken sägas ha vunnit eller förlorat på nytillskottet till valmanskåren. Förstagångsväljarnas röstning kan ensamt inte förklara valresultatet Men förändringarna i valmanskåren mellan 1973 och 1976 innebar också att en inte obetydlig grupp lämnade valmanskåren. Dessa personers partival 1973 skiljer sig i vissa avseenden från resten av valmanskåren 1973 (tabell 4). Även om data bör tolkas med försiktighet är det ändå tydligt att socialdemokraterna var överrepresenterade. Slutsatsen blir att även om socialdemokratin gjorde ett relativt framgångsrikt val bland förstagångsväljarna, så blev nettoresultatet av förändringarna i valmanskårens sammansättning ändå negativt på grund av att såpass många äldre socialdemokrater försvann ur valmanskåren mellan 1973 och Balansen mellan de två blocken försköts dock inte så mycket till de borgerligas fördel genom valmanskårens förändringar. Anledningen är att vpks överrepresentation bland förstagångsväljarna till viss del motverkade socialdemokratins förlust av äldre väljare. Tabell 4 Förändringar i valmanskårens sammansättning betydelse för partiernas styrkeförhållanden 1) Slutsatsen är densamma när analysen baseras på justerade data (se ovan). Skillnaden beträffande socialdemokraterna minskar visserligen, men även i justerade data är partiet överrepresenterat bland dem som utgick ur valmanskåren efter 1973.

133 131 FÖRÄNDRINGAR I VALDELTAGANDET Valdeltagandet steg från 90,8 till 91,8 procent mellan riksdagsvalen 1973 och Det innebär att det var 8,2 procent av valmanskåren som inte röstade 1976 och 9,2 procent Är det samma personer som avstår från att rösta i val efter val? Eller är icke-röstningen tillfällig så att de som inte röstar i ett visst val ändå deltar i nästa? Tabell 5 visar utskiftningen i icke-väljargruppen mellan 1973 och Databearbetningen grundar sig på urvalet i sin helhet. Uppgifterna om valdeltagande 1973 och 1976 har inhämtats från de offentliga röstlängderna hos valnämnder respektive länsstyrelser. Tabellen visar att 88 procent röstade både 1973 och 1976, medan 8 procent deltog i ett av de två valen men avstod från att rösta i något. Resterande 4 procent är alltså de personer som stannade hemma i två på varandra följande val. Ingen av de två nyss skisserade "extremmodellerna" gäller alltså. De icke-röstande utgörs inte helt och hållet av en evigt passiv kärna. Men de består inte heller av en grupp som fullständigt växlar sammansättning mellan två val. Verkligheten ligger någonstans däremellan. Det visas också i tabell 6, som baseras på samma material som den föregående tabellen. Där visas att valdeltagandet 1976 bland dem som röstade 1973 var 97 procent, medan andelen som röstade 1976 var 58 procent bland de icke-röstande Ungefär hälften av de ickeröstande 1973 stannade sålunda hemma också Tabell 6 lämnar dessutom upplysning om valdeltagandet bland förstagångsväljarna. I den grupp som blev röstberättigad 1976 deltog 90 procent i valet. Det är visserligen något under genomsnittet för hela valmanskåren, men det anmärkningsvärde är tvärtom att så få som 10 procent i den stora, unga skaran av förstagångsväljare avstod från att rösta. Tabell 5 Valdeltagande 1973 och 1976 Uppgifterna om valdeltagande har inhämtats från de offentliga röstlängderna. Bearbetningen baseras på hela urvalet 1976 (även ej intervjuade ingår i tabellen).

134 132 Tabell 6 Valdeltagande i riksdagsvalet 1976 efter valdeltagande i riksdagsvalet 1973 Se anmärkning till tabell 5 När tidsperspektivet vidgas till en följd av flera val sjunker andelen som deltagit i samtliga val. Av dem sommar röstberättigade vid de tre valen 1970, 1973 och 1976 röstade 84 procent vid alla tre tillfällena (tabell 7). Andelen som inte deltog i något av valen mellan 1970 och 1973 är 3 procent. Frågan är nu vad övergångarna mellan röstning och icke-röstning betydde för valutslaget I tabell 8 finns dels de som röstade 1973 men som inte röstade 1976, dels de som gick från icke-röstning till röstning. Tabellen visar de två gruppernas partival 1973 respektive Det kan visserligen synas som om till exempel socialdemokraterna gjorde en liten netto för lust till följd av övergångarna mellan röstning och icke-röstning, men skillnaden är så liten att den ligger inom den statistiska felmarginalen. Inget parti har varken gynnats eller missgynnats av förändringarna i valdeltagandet. Det nettotillskott till valmanskåren, som hade det höjda valdeltagandet som orsak, hade en partipolitisk sammansättning som i huvudsak motsvarade genomsnittet. (Slutsatsen är densamma även när analysen grundas på justerade data.) De flesta av dem som inte deltog i valet har ändå en preferens för något parti. Även om det kan finnas icke-röstande som står helt likgiltiga inför partierna som politiska alternativ, är det ändå så många som 78 procent av de intervjuade som anger något parti som vederbörande skulle rösta på om han eller hon skulle delta i valet. Eftersom så pass många av de icke-röstande uttrycker en partipreferens är det möjligt att beräkna deras partisympatier (tabell 9). I tabellens vänstra kolumn ingår samtliga icke-röstande som intervjuats. I den högra kolumnen har uteslutits de personer som inte uppgivit någon partipreferens. I tabell 10 har procentberäkningen skett efter omvänd princip. För varje parti anges dess maximala väljarunderlag: de som röstade på partiet och de icke-röstande som skulle kunna tänka sig att rösta på partiet. Tabellen visar hur stor andel av dessa som faktiskt röstade på partiet och hur många som stannade hemma. Båda tabellerna ger samma besked. Det finns inget parti som har en extra stor reserv av sofflocksliggare. Visserligen är andelen icke-röstande något större än genomsnittet bland vpks sympatisörer och något lägre bland de

135 133 moderata anhängarna, men skillnaderna är överlag små. Slutsatsen blir densamma som tidigare. Variationer i valdeltagande kan knappast förklara valutgången Tabell 7 Valdeltagande 1970, 1973 och 1976 Bearbetningen baseras på panelurvalet och omfattar personer födda I tabellen ingår hela urvalet, såväl intervjuade som ej intervjuade. Uppgifterna om valdeltagande har inhämtats från de offentliga röstlängderna. Tabell 8 Förändringar i valdeltagandet betydelse för partiernas styrkeförhållanden

136 134 Tabell 9 De icke-röstandes partipreferens 1976 Anmärkning: Summan överstiger 100 procent eftersom några personer angivit två partier. Tabell 10 Valdeltagande 1976 bland partiernas sympatisörer Med partisympati avses här att den intervjuade antingen före valet sagt sig kunna tänka sig att rösta på partiet eller efter valet uppgivit sig röstat på partiet eller skulle kunna tänkt sig att välja partiet. PARTIBYTEN Innan partibytarflödena mellan 1973 och 1976 analyseras måste först några mättekniska problem kommenteras. Till grund för den fortsatta analysen ligger fortfarande tabell 3 där röstning 1973 korstabulerats mot röstning Uppgift om partival är inhämtad vid intervjun eller vid brevenkät omedelbart efter valet. Som nämnts är dessa data behäftade med vissa felkällor. Särskilt problematisk är informationen om röstning vid 1973 års val. För de personer som 1976 intervjuades för första gången fanns ingen annan möjlighet än att fråga om hur de röstat tre år tidigare. Sådana minnesuppgifter kan vara osäkra,

137 135 särskilt 1 de fall vederbörande bytt parti. Stabiliteten kan komma att överskattas. Emellertid finns det möjligheter att få en uppfattning om hur stor denna felkälla är. Ungefär halva urvalet består nämligen av personer som också intervjuades 1973 (panelurvalet). För dessa personer kan två förändringsanalyser genomföras: en där uppgiften om röstning 1973 hämtas från intervjun 1973, en där minnesdata från 1976 används. Avvikelsen mellan de två analyserna blir ett mått på felvisningen vid användningen av minnesdata. I fortsättningen bygger uppgiften om partival 1973 om möjligt på intervjuuppgift inhämtad 1973, annars används minnesdata. Uppgifterna om valdeltagande 1973 och 1976 är emellertid inte behäftade med intervjufel, eftersom dessa data har insamlats från de offentliga röstlängderna. Tabellerna 11 och 12 baseras båda på samma dataunderlag. I tabell 11 har procentberäkningen gjorts vågrätt: tabellen visar vart 1973 års väljare gick. Tabell 12, där procenttalen beräknats lodrätt, visar varifrån 1976 års väljare kom. Procenttalen i huvuddiagonalen i tabell 11 kan tolkas som sannolikheten för en väljare i ett visst parti 1973 att rösta med oförändrat partival tre år senare. Socialdemokraterna och moderata samlingspartiet präglas, med detta sätt att mäta, av störst stabilitet. Vänsterpartiet kommunisternas väljare 1973 är de som visar störst benägenhet att överge sitt parti. Dessa slutsatser är desamma oavsett om analysen grundas på minnesdata eller paneldata, även om stabiliteten som helhet överskattas med några procentenheter med minnesdata. En betydande del av vänsterpartiet kommunisternas väljare 1973 bytte 1976 till socialdemokraterna, samtidigt som endast några få procent av 1973 års socialdemokrater bytte till vpk (tabell 11). Men dessa procenttal, för vpks del till synes helt förödande, är dock till största delen utslag av en storlekseffekt. De väljare som bytte mellan vpk och socialdemokraterna utgör nämligen en stor andel när de jämförs med vpks väljarunderlag, men en liten när de ställs i relation till socialdemokraternas stora väljarkår. Intrycket av tabell 12 är också ett annat. Nytillskottet från socialdemokraterna till vpk blir nämligen stort när det nu relateras till vpks väljarkår Omvänt utgör bytarna från vpk till socialdemokraterna endast en blygsam del av socialdemokratins väljarunderlag Bytena mellan vpk och socialdemokraterna mellan 1973 och 1976 tog nästan ut varandra, men gav ändå ett mindre nettotillskott till socialdemokraternas förmån. Det parti som 1976 främst gynnades av byten från socialdemokraterna var centerpartiet. Som framgår av tabell 11 gick 5 procent av dem som 1973 röstade på socialdemokraterna över till centerpartiet Men det är också viktigt att notera att en inte obetydlig grupp väljare bytte i rakt motsatt riktning. Av centerpartiets väljare 1973 bytte 6 procent till socialdemokraterna Återigen har vi ett exempel på ett ganska stort bruttoflöde som endast resulterar i en mindre nettoförändring. Visserligen var det fler som bytte från socialdemokraterna till centern än omvänt, men skillnaden är inte stor. Socialdemokratins nettoförluster till centerpartiet var då betydligt större 1) Vid en direkt jämförelse för de personer vilka har lämnat uppgift om partival 1973 både 1973 och 1976 visar det sig att 10 procent anger olika partier, 90 procent samma parti.

138 136 mellan 1970 och Faktiskt var nettoförskjutningen från socialdemokraterna till folkpartiet 1976 något större än socialdemokratins nettoförlust till centern. Visserligen bytte endast 3 procent av socialdemokraterna 1973 till folkpartiet, men på grund av att så få av 1973 års folkpartister gick över till socialdemokraterna fick socialdemokraterna vidkännas en klar nettoförlust till folkpartiet. Tio procent av folkpartiets väljarkår 1976 hade tre år tidigare röstat på socialdemokraterna (tabell 12). Tabell 11 Röstförändringar : vart gick 1973 års väljare? Tabell 12 Röstförändringar : varifrån kom 1976 års väljare? 1) Se Olof Petersson och Bo Särlvik: "Valet 1973", SOS, tab 8-10.

139 137 För folkpartiets del var dock nettotillskottet från centerpartiet mer betydelsefullt än inflödet av socialdemokrater. Tretton procent av 1973 års centerpartister bytte till folkpartiet (tabell 11), eller annorlunda uttryckt, 23 procent av folkpartiets väljare 1976 hade tre år tidigare röstat på centerpartiet (tabell 12). Antalet väljare som bytte i motsatt riktning, från folkpartiet till centern, var betydligt färre. Följden blev att folkpartiet totalt sett gynnades av byten med centerpartiet. Här bör en mätteknisk kommentar tillfogas. När paneldata jämförs med minnesdata är andelen folkpartister som 1973 röstade på centern den punkt där de två analyserna skiljer sig mest. När folkpartisterna 1976 tillfrågas om hur de röstade 1973 är det fler som svarar folkpartiet än vad som är fallet när de vid undersökningen 1973 tillfrågades om sitt partival. Många svarade då i stället att de röstade på centerpartiet. I minnesdata överskattas sålunda stabiliteten. Flera av dem som bytt från centern till folkpartiet minns 1976 "fel" och svarar att de röstat på folkpartiet i båda valen. Strömmen från centern till folkpartiet har därför troligen underskattats i tabell 11. De slutsatser som dragits ovan rubbas emellertid inte. Tvärtom verkar felkällan i den riktningen att tendenserna i verkligheten är starkare än de kommer till uttryck i data. Liksom folkpartiet gjorde också moderata samlingspartiet en nettovinst genom byten med centerpartiet. Fler väljare växlade från centern till moderaterna än vad som bytte i omvänd riktning. Däremot ökade knappast moderata samlingspartiet på folkpartiets bekostnad. Även om ett antal folkpartister bytte till moderaterna, var det nästan lika många av 1973 års moderata väljare som tre år senare röstade på folkpartiet. Resultatet blev en knapp nettovinst för moderaterna. Sammanfattas de olika bytesströmmarna mellan 1973 och 1976 blir resultatet att två partier, folkpartiet och moderata samlingspartiet, vann fler väljare än de förlorade genom partibyten. Däremot gjorde valets tre förlorande partier - socialdemokraterna, centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna - nettoförluster till följd av övergångar mellan partierna. Det är nu dags att sammanfatta betydelsen för valutslaget 1976 av de tre komponenterna (1) förändringar i valmanskårens sammansättning, (2) förändringar i valdeltagandet och (3) partibyten. En översikt ges i tabell 13, vilken är en bearbetning av tabell 3. Procenttalen uttrycker andelar av samtliga personer som var röstberättigade vid något av valen 1973 och Tabellen beskriver hur många väljare partierna vann respektive förlorade genom de tre komponenternas inverkan. Summan av förändringarna blir positiv eftersom antal röstande totalt sett ökade mellan 1973 och Alla partier fick ett nettotillskott genom förändringar i valdeltagandet. Men trots att socialdemokratin hävdade sig väl i den stora gruppen förstagångsväljare, förlorade partiet proportionellt fler väljare än övriga partier genom den del av 1973 års valmanskår som försvann före valet Därför gynnade nettotillskottet till följd av valmanskårens ökande storlek främst de övriga partierna. Hur pass avgörande för valutgången var nu denna nackdel för socialdemokraterna? Man kan göra tankeexperimentet att nettotillskottet till valmanskåren fördelade sig mellan partierna exakt i proportion mot partiernas storlek Härigenom kan man bestämma i vad mån de två andra komponenterna ensamma, förändringar i valdeltagandet och partibyten, orsakade valutslaget Det visar sig då att socialdemokraterna ändå gick tillbaka

140 138 mellan 1973 och 1976, även om nedgången helt naturligt blir något mindre. Detta faktum, tillsammans med det något osäkra datamaterial som ligger till grund för skattningen av de väljare som lämnade väljarkåren efter 1973, gör att man inte bör tillmäta komponenten förändringar i valmanskåren alltför stor betydelse när det gäller att förklara varför valet 1976 gick som det gick. Tabell 13 Röstförändringar mellan riksdagsvalen 1973 och 1976 Tabellen är en bearbetning av tabell 3. Procentbasen utgörs av antalet personer som var röstberättigade vid åtminstone något av valen 1973 och Antalet intervjupersoner är Inte heller förändringarna i valdeltagandet hade någon avgörande betydelse för partiernas ökade och minskade röstandelar. Alla partier gjorde nettovinster som konsekvens av att andelen röstande ökade och vinsterna fördelade sig i stort i proportion till partiernas tidigare styrkeförhållanden. Det är varken förändringarna i valmanskårens sammansättning eller förändringarna i valdeltagandet utan partibytena som framträder som den mest betydelsefulla faktorn bakom röstförskjutningarna mellan valen 1973 och Det bör särskilt hållas i minnet att partibyten har en dubbel effekt på ett annat sätt än de två andra komponenterna genom att ett tillskott för ett parti samtidigt

141 139 alltid är en förlust för ett annat parti. Partibytenas stora betydelse för valutgången motiverar en presentation av ytterligare data om övergångar mellan partierna. Innan de olika partibytesgrupperna vid 1976 års val analyseras mer i detalj kommer här först några data som bygger på hela serien av valundersökningar från 1956 och framåt. Partibytena vid 1976 års val kan härigenom sättas in i ett längre tidsperspektiv. Därefter görs en mer detaljerad genomgång av partivalets växlingar mellan valen 1968, 1970, 1973 och Antalet partibytare ökar. Tabell 14 visar dels andelen som röstade med oförändrat partival, dels andelen som bytte parti bland de väljare som deltog i två på varandra följande val. I slutet av 1950-talet bytte mindre än var tionde väljare parti från ett val till nästa. Vid det senaste valet ändrade nästan var femte väljare sitt val av parti. Här är det dock nödvändigt att åter inskjuta en metodisk anmärkning. För hela urvalet och för halva urvalet ligger paneldata till grund för uppskattningarna. Vid dessa två tillfällen överskattas därför andelen partibytare. Antalet partibytare beräknas till 21 procent när enbart paneldata utnyttjas och till 17 procent när enbart minnesdata ligger till grund för beräkningen. Även om data sålunda har insamlats under något olika betingelser är ändå trenden helt klar. Under de tjugo år valundersökningarna pågått har andelen partibytare successivt stigit. Särskilt med tanke på att partiernas röstandelar förändrades så lite mellan 1973 och 1976 är det anmärkningsvärt att andelen partibytare mellan dessa två val var den högsta som redovisats under perioden. Bakom de små nettoförändringarna 1976 låg stora bruttoströmmar som delvis tog ut varandra. Tabell 14 Stabila väljare och partibytare Uppgift om röstning vid föregående val inhämtad vid intervjun i samband med det senare valet (minnesdata) i samtliga fall utom två. Vid valen 1968 och 1970 intervjuades samma personer - uppgift om röstning har inhämtats vid två olika tidpunkter (paneldata). Uppgift om förändringar mellan 1973 och 1976 baseras på paneldata för halva urvalet och på minnesdata för den andra halvan av urvalet. Jämför även Bo Särlvik: "Valet 1970", SOS, tabell 4.8 och Olof Petersson och Bo Särlvik: "Valet 1973", SOS, tabell 12.

142 140 Även om det blivit allt vanligare att byta parti bar ändå gruppen partibytare behållit sin sammansättning i ett viktigt avseende. Tabell 15 visar hur partibytena fördelat sig i förhållande till de två politiska blocken. Ungefär hälften av partibytena äger regelmässigt rum inom det borgerliga blocket. En tiondel av bytena sker mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna. Resterande cirka 40 procent av bytena sker över blockgränsen. Hur dessa 40 procent fördelat sig, vilket av blocken som totalt sett gynnats, har självfallet varierat från val till val. Vid det socialdemokratiska framgångsvalet 1968 var partibytena över blockgränsen övervägande till de borgerliga partiernas nackdel. Vid resten av de undersökta valen har det borgerliga blocket vunnit fler röster genom partibyten än det förlorat 1. Tabell 15 Partibyten : byten inom och mellan blocken Med "S" avses socialdemokraterna och kommunisterna. Med "B" avses de borgerliga partierna. Den ökade rörligheten i valmanskåren illustreras också i tabell 16. Tabellen visar hur stor andel av respektive partis väljare vid ett visst val som i nästa val gick över till att rösta på ett annat parti. Helt naturligt noteras höga siffror vid tillfällen när ett parti gått kraftigt tillbaka och härvid förlorat många av sina tidigare väljare. Vänsterpartiet kommunisterna 1968 och folkpartiet 1973 är de mest framträdande exemplen. Men den successiva ökningen i partibytesfrekvensen hänger också samman med att numera även partier som vid ett val ökar ändå gör relativt stora förluster genom partibyten. Ett typiskt 1) Beträffande byten mellan 1973 och 1976 finns en viss skillnad beroende på om beräkningen grundas på minnesdata eller paneldata. I panelurvalet blir andelen bytare från S till B 23 procent och från B till S 16 procent om paneluppgiften utnyttjas. Baseras beräkningen på minnesdata blir motsvarande siffror 31 respektive 12 procent. Som tidigare visats underskattas andelen partibytare med minnesdata. En skevhet i bytenas riktning observeras nu också. Det är tydligen svårare att minnas att man bytt parti i en riktning som går mot den allmänna trenden i valet. Härav kan dras en viktig metodisk slutsats. Med minnesdata erhålls en mer "harmonisk" bild än verklighetens. Stabiliteten överskattas och förändringar "mot strömmen" underskattas.

143 141 exempel pä detta fenomen är folkpartiet Trots sin framgång i valet tappade partiet en dryg fjärdedel av sina tidigare väljare från Ökningen 1976 kom som tidigare visats till stånd genom att ett ännu större inflöde av partibytare kompenserade utflödet. Tabell 16 Partibyten : byten från respektive parti Källa: : Bo Särlvik: "Intervjuundersökningen", i: SOS. Allmänna val. Riksdagsmannavalen åren , n. Stockholm 1961, tabell AB : Bo Särlvik: "Intervjuundersökningen", i: SOS. Allmänna val. Riksdagsmannavalen åren , n. Stockholm 1965, tabell : Olof Petersson - Bo Särlvik: "Valet 1973", SOS, tabell : Detta avsnitt, tabell 11 Partibytarströmmarna mellan 1968 och 1976 kan analyseras mer i detalj. Vid intervjun 1976 ingick frågor inte endast om röstning 1976 och 1973 utan också om partival 1970 och Det är därför möjligt att i detalj följa hur strömmarna mellan partierna utvecklats under en följd av fyra val. Självfallet finns det osäkerhetsmoment i denna typ av data. Som redan påpekats flera gånger är minnesdata om röstning vid det närmast föregående valet behäftade med vissa fel. Än mer besvärande bör denna felvisning bli när minnesuppgiften avser ett val som ligger så långt tillbaka som åtta år. Men felkällan kan i viss mån hållas inom kontroll. Först och främst minskas osäkerheten genom att för halva urvalet, panelurvalet, baseras uppgiften om röstning vid valen 1968, 1970 och 1973 på svar som inhämtades vid intervjun Dessutom visar det sig att förändringarna i partiernas storleksförhållanden under perioden återspeglas på ett i huvudsak korrekt sätt i minnesdata. Visserligen överskattas genomgående andelen socialdemokratiskt röstande, men socialdemokraternas successivt minskande röstandel från 1968 till 1976 kommer tydligt till uttryck i intervjumaterialet. Sedan kan också en tabell 1) Beträffande uppgift om röstning vid 1968 års val hade frågan följande lydelse: "Vilket parti röstade Ni på senast Ni röstade före 1970?"

144 142 över röstförändringar mellan till exempel valen 1968 och 1970 konstrueras som helt bygger på minnesdata inhämtade Denna tabell kan jämföras med "facit", den förändringstabell som grundar sig på valundersökningen Även om vissa avvikelser noteras, särskilt när det gäller förskjutningar inom det borgerliga blocket, återspeglas väljarströmmarnas riktning och storlek på ett förvånansvärt riktigt sätt i data som insamlats flera år i efterhand. Inte desto mindre bör det dock åter framhävas att den följande serien tabeller grundar sig på självrapportering i efterhand. Tabellerna visar hur väljarna själva ser på sin tidigare röstningshistoria. Till en början görs en översikt över partibytarströmmarna där endast byten över blockgränsen uppmärksammas. Tabell 17 visar att av de väljare som deltagit i samtliga fyra val , och som lämnat uppgift om sitt partival, har 85 procent hela tiden röstat inom samma block. Även om dessa personer kan ha bytt parti inom blocket, mellan socialdemokraterna och vpk eller mellan borgerliga partier, demonstrerar ändå denna siffra den grundläggande stabiliteten i det svenska partisystemet. Trots att den partipolitiska rörligheten i ett lite längre perspektiv tenderat att öka och trots att perioden inneburit betydande politiska förskjutningar med socialdemokratins nedgång från ensam majoritet 1968 till opposition 1976 och centerpartiets uppgång, är det endast en minoritet om 15 procent som någon gång bytt över blockgränsen. De som under åren bytt mer än en gång mellan blocken är så få som 2 procent. Om en "marginalväljare" skulle definieras som en person som ömsom gynnar regeringsblocket och ömsom oppositionen och som gräns sättes att denne över fyra val åtminstone torde byta block två gånger, om definitionen görs så snäv blir marginalväljaren en ytterst sällsynt person. Tabell 17 Antal partibyten över blockgränsen I tabellen ingår endast de väljare som röstat i samtliga fyra val 1968, 1970, 1973 och 1976 och som lämnat uppgift om sitt partival. (Gäller också för tabellerna ) 1) Bo Särlvik: "Valet 1970", SOS, tabell 4.7A.

145 143 Tabellerna visar några olika sätt att sammanfatta hur strömmarna gått mellan partierna I tabell 18 visas de väljare som röstat i alla fyra valen och som någon gång röstat på ett visst parti. Kolumnerna redovisar därför respektive partis maximala väljarunderlag - det räcker att en person vid ett enda val röstat på partiet för att denne här skall räknas in i partiets väljarkår. Härigenom kommer självfallet en väljare som bytt mellan olika partier att förekomma i flera kolumner i tabellen. Tabellen ger en översikt över den totala rörligheten och stabiliteten i valmanskåren För varje partis väljarunderlag visas hur många partier man röstat på under de fyra valen. Ett parti har en långt mer stabil väljarkår än övriga partier. Medan 71 procent av socialdemokraterna röstat på sitt parti vid samtliga fyra val, är motsvarande siffra för alla de andra partierna under 50 procent. Mest rörliga väljare synes vpk ha. Gruppen av personer som i val efter val röstar på vpk är mycket liten. Tabell 18 Partival och stabilitet i röstningen under dessa fyra val Tabell 19 Partival och byten till och från partiet

146 144 Tabell 20 Procentuell andel av dem som i något av valen 1968, 1970, 1973 och 1976 röstat på ett visst parti som också någon gång vid dessa val röstat på något annat parti Tabellen skall läsas radvis. Ett exempel: Av dem som någon gång under de fyra valen röstat på vpk har 66 procent dessutom åtminstone någon gång röstat på socialdemokraterna. I tabellen ingår endast de personer som deltagit i alla fyra valen och som lämnat upplysning om sitt partival. Tabell 21 Vad som hände med partiernas kärnväljare 1976 Medan tabell 18 gav en bild av partibytenas omfattning, ger tabell 19 information om bytenas riktning. Den andra raden visar andelen väljare som antingen 1970, 1973 eller 1976 bytt till respektive parti och sedan stannat kvar i partiet. Den fjärde raden visar hur många som bytte från partiet vid något av dessa val och som därefter inte återvände till partiet. Rad tre sammanfattar de tillfällen då en väljare under perioden både bytt till och från ett parti. Att centern, moderaterna och vpk år de partier som haft en i huvudsak positiv röstutveckling under perioden visas av att fler väljare bytte till än från partiet. Det motsatta gäller för socialdemokraterna och folkpartiet. Men återigen framträder den stora stabiliteten i socialdemokratins väljarkår. Andelen tillfälliga besökare, väljare som bytt både till och från partiet (rad 3), är jämförelsevis minst bland socialdemokraterna, men störst hos vpk, centern och folkpartiet. Tabell 20 är ytterligare en variation på samma tema. Redovisningsgrupperna är desamma som i de två tidigare tabellerna. Men nu visas exakt vilka andra partier som bytarna någon gång röstat på. Tabellen lämnar en mycket viktig information, eftersom siffrorna kan tas som ett mått på "släktskapen" mellan partierna. Tabellen visar nämligen hur stor del av två partiers väljarkår

147 145 som är gemensam: hur många av ett visst partis maximala väljarkår har någon gång under åren också röstat på respektive av de övriga partierna 1? Av vpk-väljarna har 66 procent åtminstone vid något val röstat på socialdemokraterna. På grund av storlekseffekten är denna gemensamma väljargrupp mycket stor i förhållande till vpks underlag, men den utgör bara en mindre del, 6 procent, av det stora socialdemokratiska partiet. En större del av socialdemokraterna, 13 procent, har då någon gång röstat på centerpartiet. Centerpartiet i sin tur har, med detta sätt att mäta, störst kontaktyta med socialdemokratin - 33 procent av centerpartisterna har någon gång röstat på socialdemokraterna. Därnäst följer folkpartiet (22 procent) och moderata samlingspartiet (16 procent). Folkpartiet har störst gemensam bas med centern - 34 procent av folkpartisterna har vid ett eller flera tillfällen röstat på centerpartiet. Men det finns också relativt stora grupper av folkpartister som röstat på moderaterna (25 procent) och socialdemokraterna (21 procent). De moderater som vid något tillfälle röstat på något annat parti har så gott som alltid stannat inom det borgerliga blocket. Andelen moderater som någon gång röstat på folkpartiet är 27 procent, och som röstat på centerpartiet 26 procent. Eftersom siffrorna i tabellen är mått på närhet mellan partierna, kan uppgifterna läggas till grund för en dimensionsanalys av partisystemet. Det visar sig att en enkel endimensionell modell förmår att sammanfatta hela tabellen. Partierna kan tänkas placerade från vänster till höger i ordningen VPK-S-C-FP-M. Om modellen stämmer bör byten mellan näraliggande partier vara vanligare än byten mellan längre ifrån varande belägna partier. Inga avvikelser från modellen noteras i tabell 20. Som på flera sätt visats i boken Väljarna och valet 1976 är vänster-högerskalan den viktigaste, men långt ifrån den enda konfliktdimensionen i svensk politik. Ändå är det uppenbart att partibytena under åren ger upphov till en bild av partiernas grannskapsförhållanden, som helt låter sig beskrivas med vänsterhögerskalan. Och trots att det i väljarnas uppfattning om partisystemet på senare tid råder stor osäkerhet om de två mittenpartiernas inbördes placering, är det trots allt klart vad gäller faktiska partibyten sedan 1968, att centerpartiet legat närmare socialdemokraterna än vad folkpartiet gjort. Tabell 21 baseras också på uppgifter om partival vid valen 1968, 1970, 1973 och Men för partierna anges nu inte deras maximala väljarunderlag, utan deras kärngrupper. Dessa definieras som den grupp väljare som röstat på ett visst parti vid samtliga tre val 1968, 1970 och Frågan är nu vad som hände med dessa väljare 1976? Fortsatte de att rösta på sitt gamla parti eller bytte de till ett nytt parti? De tre partier som var mest framgångsrika med att behålla sina gamla kärnväljare var moderata samlingspartiet, centerpartiet och socialdemokraterna. Mindre än 10 procent växlade här till ett nytt parti. Vänsterpartiet kommunisterna kännetecknas å andra sidan av den största avtappningen: 28 procent av de väljare som röstat på vpk vid de tre valen mellan 1968 och 1973 skiftade 1976 till ett annat parti, vilket i de allra flesta fallen betydde att de gick över till socialdemokraterna. Också folkpartiet förlorade en inte oväsentlig del av sina kärnväljare. Trots att folkpartiet totalt sett gick fram i 1976 års val, bytte 19 procent av de tidigare stabila folkpartisterna till något annat parti ) Tabellen kan jämföras med tabell 11 som visar partiövergångar enbart mellan 1973 och En liknande tabell för perioden återfinns i Bo Särlvik: "Valet 1970", SOS, tab 4.16A. 10 Allmänna valen 1976 Del 3

148 146 I tabell 22 belyses ytterligare vad som hände vid valet Kolumnerna be-, skriver olika väljarströmmar mellan valen 1973 och Fem kolumner utgörs av respektive partiers stabila väljare, de resterande nio innefattar olika byteskategorier. För att få tillräckligt stora redovisningsgrupper har en del sammanslagningar måst göras. Ändå kvarstår ett antal redovisningsgrupper med ett relativt litet antal intervjupersoner. De procenttal som grundas härpå är därför ganska osäkra och bör tolkas med försiktighet. För var och en av de olika grupperna visas röstningssätt vid 1970 års val. Tabellen visar alltså hur partiförskjutningarna mellan 1973 och 1976 sammanhänger med beteendet vid det närmast föregående valet. En fråga som tabellen besvarar är huruvida de som bytte parti mellan 1973 och 1976 bytte tillbaka till sitt gamla parti 1970 eller om det parti som de gick över till 1976 var helt nytt i förhållande till de två tidigare valen. Tabell 22 Stabila väljare och partibytare : röstningssätt 1970 De röstförluster som socialdemokraterna gjorde genom partibyten 1976, ägde till största delen rum bland gamla socialdemokrater. Både bland de socialdemokrater 1973 som bytte till centerpartiet 1976 (kolumn 6 i tabell 22) och de socialdemokrater 1973 som gick över till folkpartiet eller moderaterna 1976 (kolumn 7) var det ett övervägande flertal (76 respektive 77 procent) som

149 147 vid valet 1970 röstat på socialdemokraterna. Förhållandet är annorlunda beträffande partibyten inom borgerliga blocket. Bland de väljare som röstade på centerpartiet 1973 men som gick över till något av de två andra borgerliga partierna 1976 (kolumnerna 9 respektive 10) var det endast en minoritet om cirka 30 procent som 1970 röstade på centerpartiet. Centerpartiets röstförluster till folkpartiet och moderaterna 1976 bestod således till stor del av nya centerpartister 1973, väljare som tillfälligt röstade på centern 1973 men som tre år senare ofta gick tillbaka till sitt gamla parti. En iakttagelse man kan göra i tabell 22 är att valdeltagandet 1970 förefaller vara högre bland de stabila väljarna , medan de olika partibytargrupperna ofta präglas av ett lägre valdeltagande Sammanfattningen i tabell 23 bekräftar iakttagelsen. Bland de nytillkomna väljarna 1973, de som inte röstade 1970 men som deltog 1973, var sannolikheten klart högre än genomsnittligt att byta parti mellan 1973 och De icke-röstande kan följaktligen betraktas som en ganska instabil väljargrupp. När de väl deltar i ett val är sannolikheten relativt stor att de går över till ett nytt parti vid det därnäst följande valet, om de överhuvudtaget deltar i detta. Tabell 23 visar också att 43 procent av dem som bytte parti mellan 1970 och 1973 också bytte parti mellan 1973 och Även om denna siffra ligger mycket Över genomsnittet, var det alltså så att mer än hälften av partibytarna mellan två val under nästa treårsperiod blev stabila väljare. Av tabellen framgår också att 12 procent av de stabila väljarna blev partibytare Tabell 23 visar också att "andragångsväljarna" de nya väljare som röstade för första gången till 30 procent bytte parti Även om en majoritet av förstagångsväljarna håller fast vid sitt partival när de röstar andra gången, är förstagångsvalet för en betydande andel preliminärt. Tabell 24 belyser ytterligare hur förändringen av kategorin partibytare ägt rum under perioden Procentbasen utgörs av de väljare som deltog i alla tre valen under dessa sex år. Tre fjärdedelar av dessa personer röstade på samma parti hela tiden. Resterande 25 procent var partibytare mellan 1970 och 1973 och/eller mellan 1973 och Men bara 6 procent bytte parti vid båda av de två möjliga tillfällena. Partibytarna är därför inte en strikt avgränsad grupp, utan den växlar i stor utsträckning sammansättning över en lite längre följd av val. Icke desto mindre är det viktigt att minnas att benägenheten att byta parti inte är jämnt utspridd i väljarkåren. Vissa väljargrupper kännetecknas i allmänhet av en större sannolikhet att växla partival än andra grupper.

150 148 Tabell 23 Stabilitet och partibyten efter röstningssätt I tabellen ingår de personer som deltog i båda valen 1973 och Tabell 24 Partibyten och partibyten I tabellen Ingår de personer som deltog i samtliga tre val 1970, 1973 och Alla procenttal uttrycks som andelar av hela detta antal personer (1 803 intervjuade).

151 149 SPLITTRADE RÖSTER, POSTRÖSTNING Liksom vid de två närmast föregående valen tillämpades 1976 valordningen med samtidiga val till riksdag, kommunfullmäktige och landsting. Av valresultatet för hela riket framgår att valdeltagandet i riksdagsvalet var något högre än i kommunfullmäktige- och landstingsvalen. Det lägre valdeltagandet i de senare båda valen torde till stor del få förklaras av den jämförelsevis stora andelen icke-röstande bland utländska medborgare, en grupp som 1976 fick rösträtt i val till kommunfullmäktige och landsting. Tabell 25 omfattar, liksom övriga tabeller i denna redogörelse, endast personer som var röstberättigade i riksdagsvalet. Tabellen visar att andelen väljare som endast deltog i något av valen men som avstod att rösta i något eller båda av de andra valen är mycket liten. Bland de väljare som deltog i både riksdagsvalet och kommunfullmäktigevalen 1976 var det 9 procent som röstade på olika partier (tabell 26). Motsvarande andel splittrade röster i riksdags- och landstingsvalen 1976 var 6 procent (tabell 27). Andelen väljare som splittrade sina röster varierar något mellan partierna. Lägst andel vid samtliga val noteras för socialdemokraternas väljare (tabell 26 och 27). Tabell 28 innehåller en särredovisning av de väljare som splittrade sina röster i de samtidiga riksdags- och kommunfullmäktigevalen 1970, 1973 respektive Tabellen visar fördelningen på de politiska blocken. Vid samtliga tre val utgörs cirka hälften av röstsplittrarna av borgerliga väljare som delat upp sina röster på två olika borgerliga partier. Tabell 25 Deltagande i de tre valen 1976 Tabellen grundar sig på hela urvalet. Även personer som blev bortfall vid intervjuarbetet ingår sålunda i denna tabell. Uppgifterna om valdeltagande har inhämtats från de offentliga röstlängderna.

152 150 Tabell 26 Splittrade röster: partival i riksdagsvalen och de samtidiga kommunfullmäktigevalen I tabellen har de röstande uppdelats efter partival i riksdagsvalet. För varje parti anges den andel av dess väljare i riksdagsvalet, som röstade på ett annat parti i kommunfullmäktigevalet. Vid procentberäkningen har uteslutits personer, som inte deltog i kommunfullmäktigevalet samt personer för vilka uppgift om partival saknas för något av valen. Källa 1970: Bo Särlvik: "Valet 1970", SOS, tabell 4.5. Källa 1973: Olof Petersson - Bo Särlvik: "Valet 1973", SOS, tabell 5. Tabell 27 Splittrade röster: partival i riksdagsvalen och de samtidiga landstingsvalen I tabellen har de röstande uppdelats efter partival i riksdagsvalet. För varje parti anges den andel av dess väljare i riksdagsvalet, som röstade på annat parti i landstingsvalet. Vid procentberäkningen har uteslutits personer, som inte deltog i eller inte var röstberättigade i landstingsvalet samt personer för vilka uppgift om partival saknas för något av valen. Källa 1970 och 1973: se tabell 26.

153 151 Tabell 28 Väljare som röstade på olika partier i riksdagsvalet och kommunfullmäktigevalet: fördelning på de politiska blocken Med "S" avses socialdemokrater och kommunister. Med "B" avses borgerliga partier. Uppgift om huruvida personera i urvalet röstat på posten eller i vallokal har inhämtats från röstlängden. Tabell 29 och 30 visar sambandet mellan poströstning och partival. I tabell 29 har procentberäkningen gjorts radvis - tabellen visar partifördelningen bland dem som röstade på posten respektive bland dem som röstade i vallokal. Det visar sig att bland dem som lämnade sin röst på posten röstade 56 procent på något borgerligt parti, medan andelen borgerligt röstande var 47 procent inom den grupp som röstade i vallokal. Tabell 30 baseras på samma datamaterial, men här har procentberäkningen skett kolumnvis. Procenttalen visar hur stor andel av respektive partis väljare som röstade på posten och i vallokal. Störst andel poströstande (21 procent) återfinns bland moderata samlingspartiets väljare, lägst andel (11 procent) bland socialdemokraterna. Tabell 29 Partival vid riksdagsvalet 1976 efter poströstning

154 152 Tabell 30 Poströstning bland partiernas väljare 1976 TIDPUNKT FÖR RÖSTNINGSBESLUT I de fem senaste valundersökningarna har Ingått en fråga om när man bestämde sig för hur man skulle rösta. Till dem som intervjuas före valet ställs frågan i den brevenkät som sänds ut alldeles efter valdagen. Svarsfördelningarna för valen presenteras i tabell 31. Flertalet uppger att de sedan länge bestämt hur de skulle rösta. Valet 1976 skilde sig härvidlag inte från de föregående. Men tas hela tidsserien i beaktande finns det ändå en tydlig trend att färre och färre bestämmer sig långt före valet. Vid 1964 års val var det bara 18 procent som sade att de bestämt sig under sista veckan före valet eller tidigare under hösten och sommaren, alltså ungefär den tidsperiod då valrörelsen pågår. Tolv år senare, vid valet 1976, hade andelen väljare som fattade sitt röstningsbeslut under valkampanjens lopp stigit till 30 procent. Det finns inga skarpa jack i den uppåtgående trenden - inget val avviker på något mer dramatiskt sätt. Så till exempel är andelen som säger sig bestämt sig under sista veckan före valet exakt 13 procent vid alla de tre senaste valen. Men som en mer långsiktig process betraktat är det ändå klart att tidpunkten då väljarna fattar sitt röstningsbeslut kryper närmare och närmare valdagen. Man kan här erinra sig att det finns en parallell trend till ett ökat antal partibyten. Vi har här två olika mått på att rörligheten i valmanskåren sakta ökas. Tabell 31 Tid för röstningsbeslut vid valen Frågans formulering: "När bestämde Ni Er för hur Ni skulle rösta i år? Var det under sista veckan före valet eller tidigare under hösten och sommaren eller visste Ni sedan länge hur Ni skulle rösta?"

155 153 Det finns ett tydligt samband mellan stabilitet i röstningsbeteendet och tidpunkt för beslut. De stabila väljarna, de som fortsätter att rösta på samma parti, fattar sitt röstningsbeslut tidigt. De rörliga väljarna bestämmer sig betydligt närmare inpå valdagen (tabell 32). En majoritet om 62 procent av partibytarna bestämde sitt partival antingen under sista veckan före valet eller tidigare under hösten och sommaren, ungefär den tid under vilken valrörelsen pågick. Också förstagångsväljarna dröjer till en relativt sen tidpunkt att bestämma sig. Ungefär hälften av de nytillkomna väljarna fattade sitt definitiva röstningsbeslut under valrörelsen. Dessa siffror är inte unika för valet Mot bakgrund av att såväl antalet partibytare som förstagångsväljare ökade i antal 1976 skulle man faktiskt vänta sig att en större andel av valmanskåren totalt sett skulle fatta sitt röstningsbeslut senare än vad de i själva verket gjorde. En jämförelse med de rörliga väljarnas tidpunkt för röstningsbeslut vid de närmaste föregående valen visar också att varken förstagångsväljare eller partibytare bestämde sig ovanligt sent (Motsvarande data för 1973 återfinns i Olof Petersson - Bo Särlvik: "Valet 1973", SOS, tabell 15 och för 1970 i Bo Särlvik: "Valet 1970", SOS, tabell 4.9C.) Tvärtom finns det snarare en svag tendens att röstningsbeslutet hos dessa väljarkategorier fattades något tidigare 1976 än Tabell 32 Tid för röstningsbeslut 1976 efter stabilitet och förändring Vilka skillnader finns nu mellan partiernas väljare när det gäller tidpunkten för röstningbeslutet? I tabell 33 har de röstande delats upp i tre grupper beroende på när partivalet bestämdes. Inom varje av dessa grupper visas det slutgiltiga partivalet Socialdemokraterna har starkast ställning bland dem som bestämt sig sedan länge, medan främst mittenpartierna är överrepresenterade bland de väljare som fattade sitt röstningsbeslut under valrörelsen. Men dessa slutsatser kan vara skenbara. Vi vet sedan tidigare att det bland de socialdemokratiska väljarna 1976 fanns relativt få som bytt parti sedan 1973, medan inslaget av partibytare var större bland mittenpartiernas väljare - i synnerhet inom folkpartiet (tabell 12). Och eftersom det visat sig att partibytarna bestämmer sig senare, skulle skillnaderna i tabell 33 bara kunna vara en enkel återspegling av antalet partibytare varierar mellan partierna. Hur det nu förhåller sig med den saken visas i tabell 34.

156 154 Tabell 33 Partival 1976 efter tid för röstningsbeslut Tabell 34 Tid för röstningsbeslut efter partival 1976 och stabilitet i röstningsbeteendet Skillnaderna kvarstår. Centerpartiets och folkpartiets väljare 1976 bestämde sig närmare inpå valdagen än de andra partiernas väljare. Skillnaderna gäller både dem som bytte till partiet och dem som redan vid valet 1973 röstat på partiet. De som 1976 kom att rösta på vpk, socialdemokraterna och moderaterna hade i regel bestämt sig tidigare.

157 155 Den tidigare tabellen kan sägas visa hur stor betydelse valrörelsen hade för ett partis röstvinster: ju fler av partiets väljare som bestämde sig nära valdagen, desto framgångsrikare bör valrörelsen ha varit för partiet. Omvänt kan man få ett mått på vad valrörelsen betydde för ett partis röstförluster genom att sortera ut de väljare som bytte från partiet, det vill säga de som röstade på partiet 1973 men som bytte till ett annat parti 1976, och se hur många av dem som bestämde sig under valrörelsen. En sådan bearbetning har gjorts i tabell 35. Socialdemokraterna förefaller vara det parti som i detta avseende haft mest motvind under valkampanjen. Inte mindre än 39 procent av dem som kom att lämna socialdemokratin uppgav att de fattade sitt röstningsbeslut under den sista veckan före valet. Folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna och i någon mån moderata samlingspartiet har i detta perspektiv lidit minst förluster under valkampanjen: mellan 45 och 60 procent av dem som lämnade dessa partier svarade att de bestämt sig sedan länge. Men veckan före valet tycks inte varit helt och hållet positiv för centerpartiet: 32 procent av dem som bytte från centern uppgav att de bestämde sig under den sista veckan. Tabell 35 Tid för röstningsbeslut efter partival 1973 bland dem som bytte parti 1976

158 156 Valbeteende inom olika befolkningsgrupper Den följande översikten av valbeteendet Inom olika befolkningsgrupper innehåller ett tabellmaterial, där valmanskåren uppdelats med avseende på ett flertal demografiska och socialekonomiska karaktäristika. En del av kategoriuppdelningarna 1 tabellerna kan sägas avse individegenskaper, t ex ålder, inkomst, yrke och utbildning, och det är då fråga om egenskaper, som kan antas ha betydelse för individens sociala situation i allmänhet och därigenom också påverka valbeteendet. Andra kategoriuppdelningar avser i stället sociala och ekonomiska karaktäristika för områden (kommuner), och tabellerna belyser då de röstberättigades partival och valdeltagande inom olika områdestyper. Allmänt gäller att den orsaksmässiga relationen mellan valbeteende och kategoriuppdelningar av det slag som här företagits, bör uppfattas så att man genom kategoriuppdelningarna specificerar betingelser för sociala och psykologiska processer, som mera direkt bestämmer individernas åsiktsbildning och politiska beteende. En detaljerad analys av partiernas sociala förankring baserad på 1976 års valundersökning återfinns i Olof Petersson: Väljarna och valet 1976 (Valundersökningar. Rapport 2. SCB 1977). En viss del av de tabellmaterial som nu kommer att redovisas har även publicerats i den nämnda boken. För vissa uppgifter, särskilt beträffande yrke och utbildning, utnyttjas emellertid här andra klassificeringsprinciper än de som kommit till användning i Väljarna och valet Datamaterialet i den nu föreliggande redogörelsen har nämligen så långt det varit möjligt utformats så att jämförelser med de tidigare SOS-redogörelserna underlättas. Ett flertal uppdelningar på befolkningsgrupper har sammanförts i tabellerna I tabellerna Innefattar procentberäkningen de röstandes partival. Härvid har vid bearbetningen uteslutits röstande där uppgift om partival saknas. I en separat kolumn anges andelen ej röstande inom respektive kategori. Uppgift om icke-röstning har hämtats från röstlängden. I tabellerna är däremot betraktelsesättet vid procentberäkningen det omvända. Här ges sålunda procentfördelningar, som belyser den sociala sammansättningen av de olika partiernas röststöd vid riksdagsvalet 1976, varvid uppdelningarna på demografiska och socialekonomiska kategorier är desamma som i de föregående tabellerna. I det följande kommenteras klassificeringarna i dessa tabeller. En mer detaljerad presentation av kodningsförfarande, indelningsgrunder etc återfinns i Olof Petersson: Valundersökning Teknisk rapport (Valundersökningar. Rapport 3. SCB 1978) - fortsättningsvis citerad som Teknisk rapport.

159 157 ÅLDER, KÖN, CIVILSTÅND I samband med urvalsdragningen hämtades personuppgifter beträffande ålder och kön från SCBs register över totalbefolkningen. Med ålder avses här ålder uppnådd under Till följd av den övre åldersgränsen vid fältarbetet har inga personer över 80 år intervjuats. Den yngsta åldersklassen, år, omfattar förstagångsväljarna vid 1976 års val. En redovisning av förstagångsväljarnas partival vid samtliga ordinarie riksdagsval under perioden återfinns i Väljarna och valet 1976, tabell 4.4. Uppgift om civilstånd inhämtades vid intervjun. Vid dataredovisningen i tabell 36 och 40 omfattar kategorin "gifta" även sammanboende. Till gruppen "ej gifta" har förts såväl ogifta som frånskilda, änkor och änklingar. INKOMST Med inkomst avses sammanräknad nettoinkomst vid 1975 års taxering (inkomståret 1974). Inkomstuppgifterna överfördes från SCBs register över totalbefolkningen i samband med urvalsdragningen. För gifta personer avser uppgiften makarnas sammanräknade inkomst. En liten felkälla vid sammanläggningen av Inkomstbeloppen består i att grunduppgifterna avsåg hela tusental kronor. SOCIALEKONOMISKA GRUPPER I redogörelsen för 1973 års valundersökning presenterades en översikt över röstningsbeteendet inom socialekonomiska grupper samt partiernas sociala sammansättning vid valen (Olof Petersson - Bo Särlvik: "Valet 1973", SOS, tabell 32 och 33). Motsvarande data för 1976 års val redovisas nu i tabell 37 respektive 41. Den socialekonomiska grupperingen har erhållits genom sammanläggningar av ett större antal detaljerade undergrupper. Detta klassificeringssystem överensstämmer i huvudsak med den grundläggande yrkeskodlista, som tidigare använts för den sociala yrkesgrupperingen ide valstatistiska urvalsundersökningarna avseende valdeltagande. (Se Teknisk rapport, Bilaga 8.) Klassificeringssystemet har tillämpats så att man erhållit en uppdelning på socialekonomiska grupper, snarare än en yrkesklassificering i begränsad mening. Sålunda har "ej yrkesverksamma gifta kvinnor" och "övriga familjemedlemmar utan eget förvärvsarbete" såvitt möjligt hänförts till maken respektive hushållsföreståndarens yrkeskategori. Vidare har "tidigare yrkesutövare" (pensionärer m fl) klassificerats efter det yrke som de senast utövat. Följdenligt har "ej yrkesverksamma änkor" om möjligt förts till den f d makens yrke. Till gruppen högre tjänstemän, storföretagare m fl har förts såväl högre förvaltningspersonal i enskild tjänst som tjänstemän i högre grad i allmän tjänst. Gränsdragningen mot övriga i klassificeringen förekommande tjänstemannakategorier har vanligtvis gjorts så att till denna grupp förts tjänstemän i

160 158 chefeställning för företag eller avdelning samt tjänstemän med akademisk utbildning. I gruppen ingår även storföretagare och anställda företagsledare med yrkestitlar som verkställande direktör, direktör, disponent och grosshandlare. Hit har även förts godsägare samt fria yrkesutövare såsom advokater, läkare, arkitekter m fl med egen byrå eller praktik. Med denna avgränsning kommer gruppen att bli liktydig med den "socialgrupp I", som förekommer i den äldre yrkesgrupperingen. Till kategorin jordbrukare hör alla med yrkestitlar som "hemmansägare", "jordbrukare" och "lantbrukare". Gruppen innefattar även personer, som vid sidan av eget eller arrenderat jordbruk också har annat yrkesarbete, om de själva angivit jordbruksskötseln som sin huvudsysselsättning. I jordbrukarkategorin inräknas också medhjälpande familjemedlemmar med jordbruksarbete som huvudsysselsättning. Övriga anställda inom jordbruk, trädgårdsskötsel, skogsarbete etc har dock förts till kategorin "jordbruksarbetare". Till gruppen småföretagare har förts hantverkare, dvs innehavare av hantverksföretag, mindre verkstadsföretag och reparationsverkstäder. Däremot ingår hantverkare, t ex snickare, som är anställda och inte innehar egen rörelse, i gruppen "arbetare". Småföretagargruppen omfattar även affärsinnehavare i detaljhandeln och övriga personer med yrkestiteln "köpman". Även "egen företagare" utan närmare precisering ingår, liksom fiskare som äger eller är delägare i båt. Gruppen tjänstemän i mellanställning omfattar såväl kontorspersonal i enskild tjänst som en mellangrupp befattningshavare i statens, kommunens och allmänna inrättningars tjänst. Som exempel på privatanställda tjänstemän kan nämnas yrkestitlar som kontorist, korrespondent, bokhållare, handelsresande och ritare. Bland de offentliganställda tjänstemännen återfinns här kansliskrivare, kontorsbiträden, lotsförmän, stationsföreståndare m fl. Hit hör även vissa anställda inom vårdyrken såsom leg sjuksköterska, examinerade barnsköterskor och barnmorskor. Gruppen omfattar likaså lärare inom det obligatoriska skolväsendet, förskollärare m fl. Även verkmästare och förmän har förts till denna grupp. Affärsanställda, statsanställda m fl är en kategori som dels omfattar affärsbiträden och expediter, dels lägre befattningshavare i statlig och kommunal tjänst. Exempel på den senare kategorin är konduktörer, brevbärare, brandmän, polismän, tulluppsyningsmän, sjukvårdbiträden och arkivarbetare. Däremot ingår ej arbetare i statens eller kommunens tjänst, vilka i stället förts till kategorin "arbetare". Till gruppen har slutligen förts yrken i lägre huslig tjänst såsom hembiträden samt städerskor. Gruppen jordbruksarbetare, som egentligen borde ha den mer fullständiga beteckningen "arbetare inom jordbruk med binäringar", innefattar inte enbart den numera relativt fåtaliga gruppen jordbruksarbetare, utan även skogs- och flottningsarbetare samt fiskare som ej äger eller är delägare i båt. Arbetare vid sågverk ingår dock i gruppen "arbetare". Den grupp, som i tabellerna givits den korta beteckningen arbetare, har som mer fullständig rubrik "arbetare utom anställda inom jordbruk med binäringar". Hit hör framför allt industri-, gruv-, byggnads- och transportarbetare, men

161 159 även arbetare anställda 1 kommunal och statlig tjänst, restaurangarbetare, lagerarbetare och sjömän. I gruppen studerande ingår dels personer under pågående utbildning vid skolor och universitet, dels helt nyutexaminerade som ännu ej påbörjat något anställning. Lärlingar m fl under utbildning på sin arbetsplats har emellertid förts till respektive yrkeskategori. UTBILDNING Uppdelningen efter utbildning i tabellerna 38 och 42 är baserad på en detaljerad klassificering i huvudsaklig överensstämmelse med Svensk utbildningsnomenklatur : Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), Meddelanden i samordningsfrågor, SCB, 1973:14 och 1973:15. I tabellerna har undergrupper inom nämnda klassificering sammanförts till kategorier, som nära ansluter sig till utbildningsnivåerna i det äldre skolsystemet. Anledningen därtill är att den övervägande delen av intervjupersonerna fått sin utbildning i dessa äldre skolformer. Den i redogörelsen använda nivåklassifikationen skiljer sig på några punkter från SUNs. Dessa kommenteras närmare nedan. Däremot används SUNs och det nyare skolsystemets terminologi. Sålunda betecknas all utbildning till och med det nionde skolåret som förgymnasial utbildning. Termen gymnasial utbildning används för all skolutbildning, som bygger på förgymnasial utbildning. I tabellen har företagits en uppdelning på tre huvudgrupper, varav den första innefattar personer med förgymnasial utbildning (högst 8 år). Denna utgörs av kategorierna 1-3 i tabellen. En mellangrupp utgörs av personer med förgymnasial utbildning, utöver den äldre folkskolenivån, i vissa fall i kombination med kortare allmän grundutbildning på gymnasial nivå. Hit har huvudsakligen förts personer med utbildningen i skolformerna realskola, kommunal mellanskola, flickskola samt nioårig grundskola. Till denna mellangrupp hör kategorierna 4-5 i tabellen. Till den tredje huvudgruppen har först personer med avslutad gymnasial utbildning av teoretisk karaktär (motsvarande skolformen gymnasium i det äldre utbildningssystemet); gruppen innefattar kategorierna 6 och 7 i tabellen. Uppdelningen på kategorier inom huvudgrupperna har gjorts med hänsyn till omfattningen eller arten av den ytterligare skolutbildning personerna genomgått. Huvudgruppen med förgymnasial utbildning i folkskola har sålunda uppdelats på tre kategorier. En av dessa omfattar personer utan annan utbildning än folkskola. Övriga har uppdelats så att personer med yrkesskoleutbildning för industri eller hantverk bildar en särskild kategori. De andra huvudgrupperna har i princip uppdelats med hänsyn till eventuell fortsatt utbildning. Till kategori 7 - utbildning vid universitet, högskola mm- har också förts personer med oavslutad akademisk utbildning och sålunda även studerande vid universitet och högskolor. Allmänt gäller beträffande utbildningsklassificeringen att den innefattar såväl teoretisk som praktisk skolmässig utbildning, men däremot ej utbildning eller yrkesträning, som förvärvats under praktisk yrkesutövning. Tilläggas bör också att den här givna redogörelsen endast anger de allmänna principerna för kategoriuppdelningen. Bl a har kompletterande tillämningsregler varit nödvändiga för att inplacera olika äldre utbildningsformer. En detaljerad klassificeringsbeskrivning i Teknisk rapport, Bilaga 11.

162 160 KOMMUNTYP Uppgifterna om kommuntyp baseras på den kommun i vilken den intervjuade var kyrkobokförd i juni Med kommunens storlek avses antalet invånare i kommunen den 1 januari Uppgiften har hämtats från det magnetband som ligger till grund för SCBs publikation Årsbok för Sveriges kommuner Kommunens tätortsgrad anger den andel av hela befolkningen som vid tidpunkten för 1970 års folk- och bostadsräkning bodde inom tätorter. Som tätort räknas i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter. Kommunens näringskaraktär avser andelen av den förvärvsarbetande dagbefolkningen som enligt 1970 års folk- och bostadsräkning är sysselsatt inom gruvdrift, tillverkningsindustri m m samt byggnads- och anläggningsverksamhet. Uppgiften är sammanställd av SCBs enhet för finansstatistik. ORGANISATIONSTILLHÖRIGHET I tabell 44 ges slutligen procentfördelningar avseende valbeteendet bland medlemmar av större fackliga löntagarorganisationer samt för medlemmar av jordbrukets organisationer. I det för tabellen bearbetade datamaterialet har endast yrkesverksamma medtagits. För jämförelser med 1970 års val kan hänvisas till Bo Särlvik: "Valet 1970", SOS, tabell 4.25 och för 1973 års val till Olof Petersson - Bo Särlvik: "Valet 1973", SOS, tabell 31.

Visa mer