Argonauterna i Stilla havet: Muntliga traditioner och materiell kultur i Polynesien. Helene Martinsson-Wallin

Transkript

1 Argonauterna i Stilla havet: Muntliga traditioner och materiell kultur i Polynesien Helene Martinsson-Wallin

2 Jason och Malinowski I den grekiska mytologin var Argonauter en grupp hjältefigurer som tillsammans med Jason gav sig ut med skeppet Argo för få tag på det gyllene skinnet. Bronislaw Malinowski var en polsk antropolog som när känd för sina studier på Trobiandöarna i Melanesien utanför Papua Nya Guinea (PNG) västkust men där de talar polynesiska. Han studerade också ett utbytessystem som kallas kularingen som han publicerade i boken: Argonauts of the Western Pacific 1922.

3 Stilla havet och dess öar

4 Berättelser om Stilla havets befolkningar Muntliga traditioner och emisk (inom en kultur) förståelse av historia i traditionella familjebaserade samhällen (ursprung, relationer och föreställningsvärd(ontologi)). Europeiska sjöfarare - missionärer omvandlar vissa muntliga berättelserna till text samt utifrån egna ögonvittnesskildringar gör de textuella berättelser om infödingarnas seder och bruk. Européernas fokus ligger ofta på berättelser om ursprung och religion (införande av kristendom) samt används för att förstå den västerländska forntiden (etnoarkeologi). Olika föreställningsvärldar möts och filtreras oftast på Européernas villkor och deras förståelse om världen. Etnografer och arkeologer berättar historier utifrån studier av materiell kultur genom beskrivande-, jämförande- och naturvetenskapliga metoder för att förstå Polynesiernas ursprung och förändringsprocesser, migration etc. som också används för att förstå forntiden i Europa.

5 Vad är muntliga traditioner? En muntlig tradition är på vilket sätt information överlämnas från en generation till en annan vid avsaknad av skriftspråk eller inspelningsmöjligheter. Före skriftspråkets införande var det sannolikt vissa personer som förde vidare dessa muntliga traditioner och det kunde t.ex. vara i form av barder som sjöng eller reciterade myter, legender och genealogier. De kunde använda vissa mnemonic hjälpmedel för att komma ihåg (rongorongoplattor, stavar med skåror etc.) och hålla iordning på historierna.

6 Muntliga traditioner forts Muntliga traditioner är föränderliga beroende på vem som delger dem och till vem de delges. Man kan lägga till och dra ifrån beroende på omständigheter och relationer. Inom sin sociokulturella sfär kan det muntliga berättandet om den egna kulturens traditioner tyckas oföränderliga och kan utgöra en slags historieberättande knuten till en kulturgrupp. Detta historieberättande är oftast ej linjärt och blandar ofta faktiska händelser med mytologiska skeenden. Berättelserna är oftast ej knutna till vare sig dåtid eller nutid men kan vara knutna till plats. Muntliga traditioner kan sägas vara subjektiva och spontana.

7 Muntliga traditioner forts Muntliga traditioner kan vara ceremoniella i sin karaktär (reciterandet av genealogier) eller utgöra myter och legender vilka sammantaget håller historien och kulturen levande. Det har också varit en form av historie-/sagoberättande som i många fall har sedelärande element och har utgjort populär underhållning samtidigt som det utgjort en kunskapsbas i samhället och inkorporerat samhällets föreställningsvärld.

8 Vad är materiell kultur? Inom arkeologi kallar vi ofta gamla lämningar och ruiner för materiell kultur. Det är de fysiska lämningarna och spår som människor bygger upp och lämnar efter sig. Vissa typer av materiell kultur och framförallt deras utseende och material är ofta knuten till vissa grupper och kan visa på gruppens identitet och gemensamma idéer. T.ex. ett hus är ett universellt begrepp men utformningen av hus och dess material kan skilja sig avsevärt mellan olika grupper, på olika platser och vid olika tider. Hus kan också se olika ut beroende på funktion t.ex. ett bostadshus, en kyrka/tempel, förvaringshus, en grav etc.

9 Muntlig traditioner kontra text och arkeologiska lämningar (materiell kultur) Textuella berättelser och materiell kultur i form av arkeologiska lämningar har en annan karaktär än muntliga traditioner. Textuella berättelser är fixerade och invävda i ett ramverk (syntax) och kräver specialkunskap för att förstå och utföra. Materiell kultur kan vara mer upplevelsebaserad men kan främst förstås inom sin kultursfär. Text, materiell kultur och muntlig tradition kan dock vara både faktiska och symboliska på samma gång.

10 Exempel Ursprungsmyter Gutasagan Tjelvar som kommer med elden till Gotland så att ön håller sig uppe även om dagen Polynesisk ursprungsmyt Maui, kulturhjälte/halvgud som fiskar upp öarna ur havet...

11 Muntlig tradition som övergår till textuella källor i Skandinaviskt historiskt kontext Den Yngre Eddan bygger på muntlig tradition om nordisk mytologi och skaldekonst som härstammar från järnålder/vikingatid och kanske även har djupare rötter. Blev nedskriven av den Isländske historikern Snorre Sturlasson i början av 1200-talet. Han skrev sannolikt också ner vad vi skulle kunna kalla genealogier, dvs. kungalängder i en skrift som heter Heimskringla.

12 Muntliga traditioner i ett Polynesiskt kontext De muntliga traditionerna i det Polynesiska området kan delas in i myter som oftast går tillbaka på berättelser om ursprung och skapelsemyter, ordspråk (proverb) och genealogier har också stor betydelse. Skriftspråk fanns ej på öarna i Stilla havet innan europeiska sjöfarare, kolonialister och missionärer kom dit. Den första skriften som översattes till Polynesiska var bibeln. Det finns etnohistoriska källor från europeiska sjöfarare som beskriver kulturerna i Oceanien från och med 1500-talet och framåt men de främsta källorna om Polynesierna kommer från slutet av 1700-talet och fram till början av 1900-talet.

13 Stilla havet återupptäcks, utforskas och koloniseras Europeiska upptäckare och kolonialism Vasco Nuñes de Balboa 1513, Ferdinand Magellan 1521 (Mar Pacifico), Kapten James Cook ( ), Durmont d Urville 1825 Skriftliga källorna om folken i Stilla havet och deras muntliga myter och legender främst av missionärerna i upptäckarnas fotspår på talen.

14 Olika berättelser om Stilla havets befolkande och migrationer

15 Austronesiska språkets spridning

16 Kulturområden

17 Remote Oceania upptäcks och befolkas av Austronesisktalande folk den arkeologiska versionen f. Kr Austronesier tar sig från SE Asien och ut i Oceanien Filippinerna ca 2000 f. Kr Bismarcköarna ca 1500 f. Kr Neolitiker/odlare med sk red-slipped keramik, taro, kokosnöt, hund, gris och höna Utvecklad maritim teknologi - fiskedon Uppkomsten av sk. Lapitakeramik Tatueringskonsten Rituell dryck/ kava

18 Bakgrunden till Lapitakulturen

19 Lapitabosättarna c f. kr.

20 Den Polynesiska kulturen formas och sprids Polynesisk kultur formas ur de austronesiska kulturen. Lokalisering: Tonga-Samoa och närbelägna smärre öar. Kommunikation mellan öarna. Källan till den Östpolynesiska kulturen. Muntliga traditioner om ursprung, Havaiki.

21

22 Polynesiska myter och företeelser knutna till migrationer Stranger king. Ariki/Aliki som kommer över havet och erövrar och har sitt ursprung i ett mytologiskt Havaiki (hemlandet). Myter och Genealogier Seniora och juniora ättelinjer Genealogisk uppstamning Hövdingedömen

23

24 Muntliga traditioner och materiell kultur på Samoa (Independent State of Samoa)

25 Samoa ett hövdingedöme Traditionellt landägande och utnyttande (Customary land tenure system), som knyts till ett hövdingetitelsystem dvs. bygemensamt landägande där hövdingarna (mata i) av de olika familjegrupperna ( aiga) tillsammans bestämmer om landutnyttjandet och andra bygemensamma göromål i ett hövdingerrådet kallat fono. Den högsta kända titeln är Tafa ifa (den fyra-sidade) där de fyra högsta titlarna knöts ihop genom genealogi i drottning Salamasina. Detta är beräknat genom muntliga traditioner av genealoger till 1500-talet.

26 De första texterna - kristendomens införande tal, John Williams från LMS (London Missionary Society). Nafanuakulten Avskaffandet av Tafa ifa. Bibeln översätts. Fortsatt muntliga traditioner med Fa alupega Officiella genealogiska hälsningsceremonier.

27 Kolonialmakten Tysk överhöghet Insamling och nedtecknande av muntliga traditioner och genealogier samt beskrivning av immateriell och materiell kultur av den tyske etnologen August Krämer. Fa alupegas nedtecknas och publicerats av London Missionary Society (Congregational Christian Church). Ett samhälle mellan minne och historia.

28 Fallstudie; Pulemeleimonumentet Muntlig tradition om att det var en plattform för att fånga duvor tia seu lupe och att den var knuten till drottning Salamasina på 1500-talet.

29 Före den arkeologiska undersökingen 2002

30 Efter röjningen!

31 Utgrävningar vid plattformen

32 Utgrävningar av tidigare bosättningsområde

33 Samoa ett hövdingesamhälle mellan minne (muntligt) och historia (text eller materiellt baserat) Tulafale (aktoritet) och Ali i (gudomlig makt) hövdingar Hövdingetitlar knyts till byar och land. Fa alupegas genealogiska hälsningsceremonier) muntliga och nedtecknade) och Fa asamoa (habitus) är viktiga. Familjehistoria viktigare än landets gemensamma historia speciellt gällande förkristna perioden. Fundamentalistiskt kristnande och avståndstagande från sk. hedniska platser och ritualer. Det finns ingen gemensam lagstiftning som skyddar arkeologiska lämningar.

34 Minnessamhälle kontra historiesamhälle Minnesamhällen (muntliga samhällen) är där man lever sin kultur och man är inte så upptagen av att bevara gamla monument eller gamla ting men menar att detta finns bevarat i kulturen (fa asamoa) framförallt i de muntliga traditionerna och knyts till nutid och det upplevda. Historiesamhälle (skriftliga samhällen) är där det upplevda, vardagliga distanseras från det som är historia. Historia utgörs av händelser som ofta vävs samman till en slags generaliserad metahistoria som nedfälls i text och ibland tar sig uttryck som personhistoria men alltid relaterar till något som har hänt i dåtiden. Dessa historier knyts ofta till vissa specifika platser, t.ex. arkeologiska lämningar och monument.