ilversparren Nr 247 Tidskrift för Furstendömet Nordmark Juni 2006, AS XLI

Transkript

1 ilversparren Nr 247 Tidskrift för Furstendömet Nordmark Juni 2006, AS XLI

2 Krönikörens Dubbelkriget i Attemark var mitt första event på ett ganska bra tag. Om man inte räknar det lokala (och mycket trevliga) Juneborgseventet Mate-dusten för några veckor sedan, så har jag inte kommit iväg på någonting sedan krontorneringen i höstas. Här är en lista på några saker jag hade hunnit glömma sedan sist: - att det är bra att ta med en ficklampa, så att man hittar sin necessär i sovsalen efter att andra har släckt och gått och lagt sig. - hur det känns att gå på toaletten med en blöt och gyttjig klänningsfåll - att man alltid behöver väldigt många fler par strumpor än man tror Men framför allt; att man blir så otroligt inspirerad! Dels av alla projekt man får idéer till. (Sybordet är nu rensat från verktyg, nitar, små läderbitar och annat skräp. Här ska sys och klippas! Fast helst i en annan ordning.) Men ännu mer av alla underbara människor. Med risk för att låta lite pårökt, så lämnar jag ofta ett event med en varm och fluffig känsla i magen av att vi liksom har det så mysigt allihop... Jamen oftast i alla fall. Så jag hoppas att ni åker på mycket härliga event under sommaren och inspirerar varandra! Elsa, krönikör Om Silversparren Furstendömet Nordmark är den svenska delen av The Society of Creative Anachronism Inc. (SCA). SCA är en ideell, politiskt och religiöst obunden förening som samlar de som är intresserade av åren Silversparren ges ut av den svenska stödföreningen SKA Nordmark och gör därför inte anspråk på att återge SCA s officiella ståndpunkter. För innehållet i Silversparren svarar artikelförfattarna själva, där inte något annat anges. Allt material tillhör författaren och faller under svensk upphovsrättslag. Prenumerationer och medlemskap: Medlemskap i SKA Nordmark inklusive prenumeration på Silversparren i pappersformat kostar 300 kr per år (12 nummer). Medlemskap inklusive prenumeration på Silversparren i digitalt format kostar 50 kr. Summan betalas in till lokalförening eller till plusgiro (SKA Nordmark). Ange namn och adress. SKA gör inte efterforskningar. Vänd er med alla prenumerationsfrågor till kassören (skattmästaren). Medlemskap ska också registreras via Nordmarks webbaserade census. Bidrag: Texter: Manusstopp är alltid den sista i varje månad. Hand-/maskinskrivet material ska vara lättläst. I elektronisk form, skicka in bidrag som textfiler, gärna i RTF- eller TXT-format, via e-post eller på PC-disketter. Bilder: Digitala bilder bör ha en upplösning på minst 150 dpi och vara ca 10x10 cm stora. De flesta filformat går bra, även papperskopior och foton. Retur: Vill du ha disketter, papper eller foto-cd i retur, bifoga frankerat adresserat kuvert. Illustrationer: Maria Markenroth, Lena Torp, Andreas Westerlund, Maud Lagerborg, Muriel Parker och medeltida konstnärer, där ej annat anges. Krönikör: Maria Markenroth, Lövkojestigen 5, Jönköping, , kronikor@nordmark.org Ansvarig utgivare: SKA Nordmarks ordförande Linus Helmestam, Davidshallsgatan 27B, MALMÖ, , , seneschal@nordmark.org Upplaga: 100 ex 2

3 Nordmarkare, Drotsens Det känns skönt att äntligen ha ett furstepar som kan regera över Nordmark. Jag önskar Vicomtessan Anna Laresdotter och Sir Brendan the Tired välkomna och hoppas att de kommer att ha en trevlig regeringsperiod. Skönt känns det också att de ekonomiska problemen i Nordmark har löst sig. Det visade sig nämligen att min rådgivare Lord Malicious tagit pengar från Nordmarks kassakista. Detta uppdagades på Nordmarks hov på furstetorneringen i Aros. Tyvärr lyckades han smita men den som kan ge upplysningar var han befinner sig kan räkna med en fin belöning. I övrigt så klubbades fyra av fem motioner igenom på SKA Nordmarks extra årsmöte som hölls den 27 maj. Undertecknads motion gick däremot inte igenom. Detta var andra gången som motionerna togs upp och stadgarna kommer därför att uppdateras så de stämmer överens med besluten som togs. Jag vill samtidigt passa på att hälsa en ny förening välkommen till SKA Nordmark: Ekengaard. Ekengaard godkändes som institutionella medlemmar den 7 maj och medlemsskapet fastställdes även det på SKA Nordmarks extra årsmöte. Medlemmarna i Ekengaard har i flera år varit aktiva SCA:are och föreningen har sitt säte i Visingsö. Välkomna ska ni vara. En mindre roligt sak är att SKA Vida Vad har upphört att existera. Föreningen har lagts ner och Vida Vad är endast kvar som ett hushåll. Avslutningsvis önskar jag alla en varm och skön sommar. László of Pécs Nordmarks drots 3

4 Var hälsade, Nordmarks folk! Fursteparets Jag har just återvänt från Dubbelkriget i det lätt fuktiga Attemark, glad som en lärka efter ett utmärkt event. Trots regn och en lite väl utspridd site så var eventet ett utmärkt bevis på Attemarks autokraters förmåga att arrangera utmärkta evenemang som inte lämnar någon med en sur min. Ett stort tack till hantverkslägret som anordnade en fantastisk vikingabankett och serverade otroligt välsmakande luncher och middagar för en rimlig penning samtidigt som de bidrog till en underbar stämning. Nordmarks och de tillresta kämparna från fjärran kantoner svingade sina tillhyggen med bravur och glädje för varandra och för de ur populasen som kom för att beskåda deras dåd av ridderlighet och skicklighet med vapen. Knäkebrödskriget vanns av de kolestorolstinna hålsidorna som förmodligen använde olaglig magi för att bekämpa de trimmade kämparna på flatsidan. Jag ser ingen annan anledning till slutresultatet (skratt). I utmaningen mellan Insula Draconis och Nordmark blev det oavgjort medan någon hävdade att utomsockningarna vann för de hade vackrare damer bland sina kämpar (ännu mer skratt!) Under veckan tilldelades Herr Hårfagre ett gyllene band för sina många förtjänster, Jarl Peregrine emottog Saladins ring för sin ridderlighet, vänlighet och omtanke, Lord Atli belönades med medlemskap i Vita Portens Väktare för sin skicklighet i list och på fältet samt den skicklige fäktaren med det tvivelaktiga namnet Fredrik Blackmonster tilldelades en AoA med tillägget att hans namn under vår regeringstid kommer att vara Fredrik Blackadder. Utöver detta belönades Lord Odo från Insula Draconis med Normarks Sparre för all hans hjälp under eventet samt hans insatser i både turenringar och krig. Lord Odo och Jarl Peregrine tilldelades även folkets ölutmärkelse (?) efter Knäcke för sina insatser som sanna och dugliga ledare för sina trupper. Utöver det överlämnade jag det svärd som landade det sista slaget i den senaste Fursteturneringen till Master Etienne (ID) för hans tjänster som den furstliga sanningssägaren (återinsatt) och som en uppmuntran då han nu har tagit steget från fäktning till världen av rotting, nitar och mögligt läder som en tung kämpe. Ett extra tack till de glada knektarna som fögyllde vår tillvaro med färgprakt, sång och... extrovert leverne samt tack till Anna de Byxe för hennes häroldande och Sir Johan som tog på sig att agera som min svärdbärare och livvakt under hovet. Som sagt, ett utmärkt evenemang. Till eder tjänst Brendan, Furste 4

5 Tornejklerk sökes! Broder Magnus har under flera år varit Nordmarks Tornejklerk men ämnar nu lämna över ämbetet till en ny intresserad. Om du tycker det är kul att hantera listämbetet under torneringar, kontakta Nordmarks drots eller Broder Magnus. Fogde sökes! Sir Franz von Hohenklingen har tyvärr lämnat uppdraget som fogde och Nordmark söker därför efter en ny sådan. Är du intresserad av detta ämbete, kontakta då undertecknad på László Nordmarks drots Ta mitt jobb! Eller bli min vice. Att arbeta med Silversparren är ett kreativt och roligt jobb, men det är ännu roligare om man är två. Kanske du har lust att bli min vicekrönikör? Exakt vad du hjälper mig med och hur mycket tid du lägger ner kan vi komma överens om. Vill du ta ansvar för layout, skriva och leta artiklar, skaffa fler prenumeranter eller något annat? Hör av dig så arbetar vi fram något som passar oss båda! Det finns ingen lag som säger att man måste ta över som krönikör efter en viss tid som vice, men det kan vara ett sätt att lära sig ämbetet från grunden och göra det lättare att så småningom stiga i graderna... Eller finns det kanske en eller två personer där ute som känner sig redo att kliva fram och ta över Sparren redan nu? Ni är i så fall mer än välkomna. Förnyelse är aldrig fel, och vad är det som säger att ni inte kan göra mitt jobb mycket bättre? Krönikörsjobbet innebär, förutom produktionen av själva tidningen, att rapportera kvartalsvis till Drachenwalds krönikör, att hålla ett arkiv över gamla nummer, att skicka så kallade hövlighetsexemplar till krönta huvuden och förstås hålla kontakten med lokala krönikörer. Vill du veta mer? Kontakta mig på kronikor@nordmark.org. Elsa Snakenborgh Krönikör Nordmark 5

6 6 Presentation av SCAs kungariken Del 6 - Ansteorra Bildades i juli A.S. 14 (1979) Finns i : Oklahoma och nästan hela Texas. Består av : 13 baronier, 18 Häraden, 10 Kantoner och the Incipent College of Three Bridges. Historia Ansteorra betyder en stjärna och med tanke på vad Texas har som sin symbol så är det kanske inte så konstigt. Som flera andra kungadömmen under talet bildades Ansteorra mycket snabbt. Regionen Ansteorra bildades i Atenveldt -76, -77 blev den ett furstendömme och efter endast 3 furstepar var det dax. Men ett kungadömme behöver Pärer så några månader innan den första krontorneringen hölls Eventet The Tournament of Chivalry, även känt som The day of the Laurels då man fyllde på med åtta Laurels och en Pelican.Till sist så blev då Jonathan DeLaufyson Macebearer och Willow de Wisp Ansteorras första kungapar A.S Diverse om kungadömet Även om fäktning var en del av SCA från början växte sig intresset starkast i Anstorra och det i sin tur ledde till att the Order of the White Scarf bildades av legender som t.ex. Don Tivar Moondragon. The Order of the White Scarf är egentligen bara en GoA utmärkelse för fäktare med den stora skillnaden att den spred sig. Fler kungadömmen tyckte att denna orden var en bra idé och skrev på vad som kallas för The White Scarf Treaty och efter vad jag har kunnat hitta så finns The Order of the White Scarf i kungadömmena Lochac, Norshield, Caid, Æthelmearc, Atlantia, Otlands, Trimaris, Artemisia och An Tir. Den för med sig rätten att kallas Don eller Doña och rätten att bära en vit duk knuten runt ena armen. En Don kan ta sig en student och denna kallas oftast en cadet. Traditionen är att en cadet bär en röd duk, även den knuten runt överarmen men detta varierar. En annan sak som kan te sig annorlunda för oss är det faktum att de flesta skrollor som ges ut är förtryckta och kallas för Charters. Dessa ges för utmärkelser på AoA och GoA nivå och kan bli riktigt fina. Det finns ett flertal fördesignade charters som trycks som linjeteckningar på specialpapper och dessa målas sedan. Några exempel finns på Gallery1.html Ansteorra har även en mer komplicerad heraldik än i Drachenwald. Här ignorerar vi hjälmprydnader, stöddjur och motton m.m. medan dessa kan registreras i Ansteorra, se heraldry.ansteorra.org/achievements.php Utmärkelser Ansteorra använder signatursystemet. De utmärkelser som medför en Grant of Arms är: - Order of the Arcus Majoris (bågskytte) - Order of the Star of Merit (tjänst) - Order of the Centurions of the Sable Star (tung strid) - Order of the Iris of Merit (KoV) - Order of the White Scarf (Fäktning) - Order of the Golden Lance (Hästaktiviteter)

7 Några andra utmärkelser är: Order of the Knights of the Sable Garland: This order was created to honor the qualities and strengths of individual members of the Chivalry. Members of this Order shall have served and promoted the honor and spirit of Ansteorra within its borders and beyond. They shall have been a vital part of the fabric of Ansteorra through service, council, knowledge, and shared knowledge. They shall have used all talents and means to preserve and protect the Kingdom, the Crown, and the standards and ideals of their oaths. The Order shall petition the Crown, upon unanimous vote of its members, to increase its members. Each candidate shall be patroned by a Companion of the Order of the Rose, and the award scrolls are signed by the Consort alone. The Order serves, upon request, as escorts to the incoming Consort at Coronation, and shall be available as council and support. Members of the order wear a black cloak with a gold border, on which is a garland of fivepetaled heraldic roses, sable, slipped and leaved vert. Order of the Lions of Ansteorra: given, a maximum of once per reign, to that person whom the Crown consider to contribute most to the ideals and milieu of the Society, and who serves as an inspiration to others. Companions may place after their names Lion of Ansteorra, Defender of the Dream, and are entitled to wear the badge: Or, a mullet of five greater and five lesser points sable, overall a lion rampant argent. If noble, they may use a lion argent or a lion ermine as one of their armorial supporters. Compass Rose (CRA): given to those who have done exceptional work with the children of Ansteorra, and/or the Ministry of Children. Ur Lagboken Kungaparet är en enhet i kungadömmets financiella kommitté. Det är lag på att ett baronpar ska ha telefon. Kungaparet kan utse ett slag tillfälliga baroner som kallas för Vicars/Vicaresses, dessa kan ha samma rättigheter som ett baronpar men får inte ge ut utmärkelser. I lagboken finns en lista på 17 återkommande event som grupper har rätt atta söka bidrag till. Dessa i sin tur måste sedan ge en viss procent (oftast 30%) av vinsten till kungadömmet. Man måste ha varit en ämbetsman av något slag i minst ett år innan man får vara med i krontorneringen. Lady Anna de Byxe Or, a mullet of five greater and five lesser points sable within a laurel wreath vert, in chief a crown of three points, all within a tressure sable, overall issuant from base a demi-sun gules 7

8 Medeltida tideräkning Här återges de vanligaste sätten att räkna tid under medeltiden. Förutom dessa finns en mängd som antingen använts lokalt, eller under en kortare tid. Dygnet Dygnet börjar och slutar inte vid midnatt, utan vid solnedgången. Beträffande kvällen finns ett vacklande språkbruk, så att till exempel kvällen som följer på en lördag dels kan kallas för en lördagkväll, dvs kvällen efter en lördag, och dels kan kallas en söndagkväll, dvs kvällen till en söndag, som på tyska sonnabend eller på svenska när vi talar om julafton, nyårsafton, påskafton, pingstafton, midsommarafton osv. Dygnet har tjugofyra timmar. Natten delas in i tolv lika långa timmar, som börjar vid solnedgången och slutar vid soluppgången, och dagen delas in i tolv lika långa timmar, som börjar vid soluppgången och slutar vid solnedgången, så på sommaren är dagstimmarna långa och nattimmarna korta, och på vintern tvärtom. För att hålla reda på detta kan man gå på känn det var ju ändå ingen som hade klocka på den tiden eller lyssna på någon närbelägen kyrkklocka som ringer till bönestunder. För den noggranne t ex den som ringer i kyrkklockan fanns det tabeller, eller också kunde man gå efter hur lång en skugga var, den är ju längre på vintern och kortare på sommaren. Svårigheten med att få ett mekaniskt urverk att gå med olika långa timmar gjorde att man så småningom tvingades överge detta system, men det var inte förrän efter medeltiden. Timmarna heter hora prima, hora secunda, hora tertia osv, dvs första timmen, andra timmen, tredje timmen osv. Det som sker i elfte timmen händer alltså strax innan det blir mörkt. Mot slutet av medeltiden förekommer även ett annat system, där man delar in dagen resp natten i olika många timmar beroende på vilken månad det är. Se t ex denna engelska kalender från ca 1170: Under januari har natten 16 timmar, dagen 8; under februari har natten 14 timmar, dagen 10 osv. Veckan Veckan har sju dagar, vilket kan vara en egyptisk uppfinning, likaså att benämna dem efter planeterna, vilket bl a romarna gjorde. Romarnas vecka började på lördagen, och deras dagar hette dies saturni, dies soli, dies lunæ, dies martis, dies mercurii, dies jovis och dies veneris, dvs saturnusdag, soldag, måndag, marsdag, merkuriusdag, jupiterdag och venusdag, där vi känner igen söndag och måndag, och ännu fler på engelska och franska. Man brukade dock inte använda veckodagarna till att tala om vilken dag det var, och hade heller inte till skillnad från judar och kristna någon veckobaserad verksamhet. Judarnas vecka började på söndagen, och dagarna kallades för första dagen, andra dagen osv, till fredagen som kallades paraskeva och lördagen sabbat (iallafall i Nya Testamentet). De kristnas vecka började på söndagen, Herrens dag, Dominica, eftersom det var då som Jesus återuppstod. De andra 8

9 dagarna kallas oftast feria secunda, feria tertia osv, dvs andra dagen (alltså måndag), tredje dagen (tisdag) osv, men även de romerska namnen förekommer. Vanligt var att man gav dagarna bokstäverna A-G med början 1:a januari, så att man måste hålla reda på vilken veckobokstav söndagen inträffar på just det året. Lördagen heter sabbatum, och paraskeva används för det mesta bara om långfredagen. Månaden Nu blir det komplicerat. Judarna räknade månaderna från nymåne till nymåne, och den första månaden på året var den närmast från och med vårdagjämningen. Detta gör att månaderna blir 29 eller 30 dagar, och att det för det mesta går 12 månader på ett år. Ibland blir det dock 13. Påsk firades på fjortonde dagen i första månaden (Nisan), och osyrade brödet den femtonde. De kristna började fira Herrens uppståndelse på söndagar, och särskilt då söndagen närmast efter påsk, men påsken var alltså innan dess inte bunden till en viss veckodag. Dagarna i månaderna enligt detta system hette helt enkelt den första, den andra osv, som nu. Det rådde länge oenighet om man skulle fira påsken på första söndagen från och med eller efter första fullmånen från och med eller efter vårdagjämningen. Efter -metoden avgick så småninom med seger, och detta system att beräkna påsk användes till Gregorianska kalendern. Samtidigt hade romarna ett annat system, den Julianska kalendern, där månaderna var fixerade, och hette januarius, februarius, martius, aprilis, maius, junius, julius, augustus, september, october, november och december, dvs hade namn efter ordningstal, sedan omdöpta efter gudar och kejsare. Mars var alltså den första månaden. Antalet dagar i respektive månad var fixerat till samma antal som de har nu. Vart fjärde år var skottår, och skottdagen var en extra dag efter den 24:e februari. Detta system bibehålls under hela medeltiden, men skottdagen är då oftast en extra dag mellan 23:e och 24:e februari, alltså dagen innan istället för efter 24:e februari. På 500-talet fixerades månaderna till en 19-årscykel med skottmånad 3:e, 6:e, 8:e, 11:e, 14:e, 17:e och 19:e året (den s k Metonska cykeln, uppfunnen eller upptäckt 432 f kr av den Atenske astronomen Meton). Samtidigt fixerades vårdagjämningen till 21 mars. Nymånen byttes ut mot fullmånen. Således började kalenderns fullmåne och vårdagjämning förskjutas i förhållande till den s k verkligheten. 9

10 Datum Man anger oftast inte datum genom att kalla dagarna i månaden 1, 2 osv. Det vanligaste systemet är istället det romerska: Första dagen i varje månad är Kalendæ ( som skall utropas ), därav uttrycket kalender. Den 13:e dagen är idus och om man räknar nio dagar bakåt och börjar med att ge idus siffran 1, så kommer man till den 5:e som alltså kallas nonæ. I mars, maj, juli och oktober är dock den 15:e idus och alltså den 7:e nonæ. Observera att januari, augusti och december är månader som är långa, dvs har 31 dagar, men ändå har tidiga idus och nonæ. Detta är en kvarleva från kalendern innan den julianska, då januari, augusti och december hade 29 dagar. Observera också att dagarnas namn är i plural, även om man talar om ett specifikt datum. Under medeltiden blir det dock vanligt att man benämner dem i singular, dvs Kalenda, idus och non. När man sedan skall ange ett datum så utgår man från någon av dessa huvuddagar och räknar bakåt, varvid man ger huvuddagen siffran 1. 24:e februari blir alltså, låt se, eh, kal. mart. = 1:a mars, II kal. mart. = 28:e februari, III kal. mart. = 27:e februari, IV kal. mart. = 26:e februari, V kal. mart. = 25:e februari, och VI kal. mart. blir 24:e februari. Skottår kallas bissextiler eftersom de har två stycken 6:e mars, dvs 24:e februari, efter varandra. När man talar om tidpunkten för något anges datumet i ablativ, en rest efter ett tidigare kasus som man använt för att ange just tidpunkter, men som vartefter tiden gått tillsammans med många andra bakats in i ablativ. Dagen innan en huvuddag kunde anges med pridie och dagen efter med postridie, med huvuddagen i ackusativ. Vanligt är också att man anger närmaste helgon- eller festdag, och på vilket sätt dagens datum förhåller sig till denna. Helgon, martyrer och fester finns det alltså för var och varannan dag under året, iallafall mot slutet av medeltiden. Då måste man dock ha i åtanke att helgonkalendrarna ser olika ut på olika ställen, så om man vill vara säker på att inte bli missförstådd får man välja någon större fest. Kvällen innan kan man kalla vigilia, och dagen en vecka senare octava eftersom det är den åttonde dagen om man ger ursprungsdagen siffran 1. Octava kan också syfta på hela veckan, och då anger man datum genom att säga den & den dagen i den & den oktaven. Söndagarna kan man namnge genom att citera första ordet eller orden i den första sången som sjungs i mässan, introitus (titta i Den Svenska Psalmboken, i den del som heter Den Svenska Evangelieboken (finns mot slutet) på söndagarna från fastlagssöndagen och framåt) eftersom de är olika för varje söndag och sedan ange vilken veckodag det är i veckan efter denna söndag. Feria VI post Judica blir alltså fredagen innan palmsöndagen. Man kan också ange perikop, dvs något särskilt bibelställe som man av tradition brukar läsa någon viss dag. Problemet här är att de söndagar som faller in under påskcykeln, alltså fastan, påsk, pingst, infaller på olika datum olika år, så man måste veta när påsken infaller i det år man talar om. Slutligen brukar man i sådana här sammanhang som kuriosum nämna Consuetudo Bononiensis, dvs hur man brukar göra i Bologna med omnejd, nämligen att numrera dagarna i början av månaden, mensis intrans, i stigande ordning, och de i slutet av månaden, exeunte mensis, i fallande ordning. Ibland brukar man även ta upp cisiojanus (se nedan), en slags minnesramsa för att 10

11 komma ihåg helgondagar, men det var inget som man kunde använda för att ange datum. Nyår Om det ovan var komplicerat, blir det nu snarare kaotiskt. Det gamla romerska nyåret var som sagt 1:a mars, antagligen en kvarleva från när nyåret började vid vårdagjämningen, men som på grund av att året var för kort hade så att säga krupit baklänges en smula. I Ryssland använde man första mars under hela medeltiden. I och med den julianska kalendern bytte romarna till 1:a januari som civilt nyår, fast bibehöll 1:a mars som militärt nyår. Mot slutet av tvåhundratalet bytte man till 1:a september, för övrigt samma som judarnas civila eller ekonomiska nyår (det var det heliga eller kyrkliga året som började med Nisan), som man sedan hade som nyår i Bysans. Eftersom romarna hade 1:a januari ville de kristna såklart inte ha det, det var ju hedniskt festande och gud vet inte vad. Det vanligaste är istället 25:e december (juldagen, alltså Jesu födelse), följd av 25:e mars (Marie bebådelse, dvs Jesu konception, alltså när Maria blev havande). Beträffande detta datum finns två skolor, en som anser nyåret vara 25:e mars före jul, och en annan som av någon obegriplig anledning anser det vara 25:e mars efter jul. Dessa två kalendrar blir alltså förskjutna ett år i förhållande till varandra. Den senare, den "Florentinska", är dessutom den vanligare. Något ovanligare än dessa är påskdagen, då Jesus uppstod från de döda. Förutom dessa finns en mängd olika datum för nyår. I Spanien brukade man t ex använda 1:a mars. En något utförligare sammanställning finns här. Det kyrkliga året börjar dock 1:a advent, och det kan man se i böcker med texter till mässan eller tidegärden, som alltid börjar med denna dag. Själva kalendrarna, där man skriver in festdagar och dylikt, börjar däremot enligt gammal romersk sed med 1:a januari, och det kan vara förklaringen till att 1:a januari kommer tillbaka som nyår, men det sker inte i någon större skala förrän efter medeltiden. Årtal En tideräkning som räknar årtal från en viss händelse kallas era eller epok. Under medeltiden räknar man för det mesta inte år från Kristi födelse. Romarna angav ofta året med någons konsulat, alltså i dens & dens konsulat eller i det & det året efter dens & dens konsulat, och detta system används länge under medeltiden, trots att de sista konsulerna var Flavius Decius Paulinus Iunior år 534 i väst och Anicius Faustus Albinus Basilius år 541 i öst. Under kejsartiden i rom började 11

12 man ange år efter kejsarens kröning, och detta kompletterades under medeltiden med kungar och påvar. Detta kan ju tyckas enkelt nog, förutom att det i efterhand kan vara svårt att veta när en viss kung eller påve regerade, men det kompliceras av att man ofta räknar året från det att denne valdes, eller kröntes, eller från att föregångaren dog: Denna dag, vilken det nu blir, det kan man vara oense om, blir alltså nyår. Det finns exempel på att någon krönts på en dag i påskcykeln, så att åren blir olika långa, eller att man räknar nyår från ett visst klockslag en viss dag, så att nyår inträffar mitt på dagen. Lägg härtill att det under större delen av medeltiden råder ständig oenighet om vem som regerar, och från när denne kan ha sagts regera, så att en datering ofta blir en politisk partsinlaga: Visserligen regerar A, men orättfärdigt, eftersom B borde regera, så när B sedermera får makten räknar man B:s år från A:s regerings början. En mer neutral era, som användes under hela medeltiden, är indiktionerna, cykler på femton år, ursprungligen perioder under vilka man gjorde folkräkning, bokslut, skatteberäkningar m m. Kejsar Konstantin introducerade en sådan cykel med början 1:a september 312 för att fira att han lyckats kväsa Maxentius och få över Italien till västrom. I rom började man dock räkna indiktionerna från den 24:e september, vilket också förordades av Beda Venerabilis. Kyrkan brukade dock räkna indiktioner från nyår oftast 25:e december eller 25:e mars eller 1:a januari. När man sedan anger år, så anger man året i femtonårscykeln: tionde indiktionen betyder alltså tionde året i en femtonårscykel, och inte att det är den tionde cykeln. Vilken cykel det var lämnade man oftast därhän. Under Diocletianus regering skedde större massakrer på kristna än någonsin tidigare, och därför finns också en diocletiansk era som börjar 29:e augusti 284, också kallad martyrernas era, som användes i Europa till och med femhundratalet. 29:e augusti har tydligen inget med någon kröning eller så att göra, utan är det egyptiska nyåret första dagen i månaden thoth eftersom det var i Egypten man började använda denna tideräkning. I Spanien (Isidor av Sevilla, t ex) används under hela medeltiden en tideräkning som börjar 1 mars 38 f kr, till minne av när Spanien blev kväst av romarna. En speciell sorts tideräkning är den som tar världens skapelse som sin utgångspunkt, Anno Mundi. Den alexandrinske munken Panodoros fixerade omkring år 400 världens skapelse till 29:e augusti 5493 f kr, Anianos till 25:e mars 5492 f kr. Den officiella Anno Mundi i öst, och i Ryssland till och med 1600-talet, blev dock 1:a september 5509 f kr. Annus gratiæ, I nådens år, Ab incarnatione, Efter Kristi födelse, Anno Domini, I Herrens år, slutligen, brukar attributeras till Dionysius Exiguus 525. Han avsåg dock inte att skapa en ny tideräkning, utan gjorde helt enkelt tabeller för när påsken inträffar, och beräknade påskarna från Kristi födelse. Beda Venerabilis gillade visserligen också att datera Anno Domini, men det blev inte allmänt förrän på fjortonhundratalet. Thomas Hammar tiderakn.htm 12

13 Melankoli på medeltiden I Dagens Nyheter kunde man den 26 april 2006 läsa en essä om melankolin av Dan Jönsson, med utgångspunkt utställningen Melancholie på Neue Nationalgalerie i Berlin. Melankolin, skriver Jönsson, betecknade i den antika medicinen ett tillstånd orsakat av överskott på svart galla, som man trodde utsöndrades från mjälten. Om denna obalans inte behandlades kunde den leda till svårmodigt och inåtvänt själstillstånd, särskilt vanligt bland personer med intellektuella yrken. Enligt Galenos skulle melankolikern behandlas genom åderlåtning av splenitsvenen, där den svarta gallan rann till. Utifrån den här teorin formades uppfattningen om det melankoliska tempramentet, och så småningom även myten om kopplingen mellan ångest och genialitet. Det medeltida klosterväsendet, fortsätter Jönsson, hade en egen form av melankoli som kalldes acedia. En likgiltighet som särskilt drabbade munkar som valt att leva i avskildhet. Om munken gav sig hän åt acedia löpte han ökad risk att ansättas av frestelser och hallucinationer. En omvittnad följd av obehandlad melankoli var lykantropin - att man blev en varulv. Enligt medeltida psykologi var varulven en tungsint man som dragit sig undan från mänsklig gemenskap och bara gick ut på nätterna. Hans hud var torr och gulaktig, oregelbundet pigmenterad, ofta med röda fläckar och ibland hårbeväxt. En intressant sak som belyses i essän (som kan läsas i sin helhet på är övergången från medeltidens rädsla för det avvikande och synen på melankoli som ett potentiellt farligt sjukdomstillstånd, till romantikens idealiserande bild av den excentriske, svårmodige konstnären. Jönsson funderar också på vad som är den moderna formen av melankoli: Skulle man inte lika gärna kunna säga att det moderna konsumtionssamhället är det som mest konsekvent av alla historiska samhällen har inträttat sig kring den djupare grunden för all melankoli, insikten om livets brist på mening och tillvarons tomhet? Vad är vårt överflöd av konsumtionsvaror, artificiella nöjen och mediebilder om inte en industriell reproduktion av samma frestelser som drabbade den medeltida ordensbrodern under inflytande av acedia? (...) De mest akuta postmelankoliska symptomen, depression och utbrändhet, tycks bara bli allt mindre tillfälliga, allt svårare att behandla. Ledan framstår under den nöjeslystna ytan alltmer som en karaktärsegenskap inte bara hos enskilda individer utan hos ett helt samhälle, ja en civilisation. Elsa Snakenborg 13

14 Drachenwalds midsommarkröning Aarnimetsä, juni Baroniet Aarnimetsä bjuder in alla och envar, till vår fagra kanton Hukka. Var med när vi säger farväl till Kung Sven och Drottning Thora och välkomnar deras rättmätiga arvingar till Drachenwalds troner. Helgen kommer att fyllas med kämpalek, fäktning, bågskytte och konst och vetenskap. Dessutom finns det en möjlighet att deltaga i Drachenwalds årslånga konst och vetenskapstävling. På lördagskvällen serveras en storslagen bankett och efteråt blir det dans och underhållning. Platsen för evenemanget Hyrylä högstadium, Sahatie 1, FI Tuusula, Finland. Evenemanget öppnar klockan 15:00 fredagen den 16 juni och stänger klockan 13:00 på Söndagen den 18 juni. Var vänlig och notera att vi önskar hålla en diskret nivå på alkohol. Tag endast med vin, mjöd, öl och cider. Enligt finsk lag är rökning förbjuden på skolans område, men det kommer att arrangeras ett rökområde utanför skolans mark. Priser Site fee och all mat (inklusive bankett), vuxen SCA/SKA-medlem: 29 euro. Site fee och all mat (inklusive bankett), vuxen ickemedlem: 32 euro. Site fee SCA/SKA-medlem: 12 euro. Site fee icke medlem: 15 euro Barn under 6: gratis Barn mellan 6 och 12: Betalar endast för mat Bankett: 10 euro Två frukostar plus lunch: 7 euro Förseningsavgift: 7 euro Anmälan Anmäl dig före den 20 maj. Efter detta datum måste du betala förseningsavgift. Anmälan görs på Där finns också mer information. Om du bor i ett euro-land eller Sverige är din anmälan giltig endast om du betalar in till Aarnimetsäs konto. (Kontoinformationen finns tillgänglig på hemsidan när du anmäler dig.) Folk från icke euro-länder (förutom Sverige) kan betala vid dörren, även om vi föredrar att ni betalar i förväg om det går att ordna. Det kommer finnas representanter från autokratgruppen på Crown Tourney i England, och de kommer kunna ta emot betalningar. 14

15 Policy för avanmälan! Om du lämnar återbud före den 20 maj, är du inte skyldig någonting. Om du lämnar återbud mellan den 20 maj och den 10 juni kommer vi att behålla din site fee. Om du lämnar återbud efter den 10 juni kommer vi att behålla hela din inbetalning för evenemanget. Om du anmäler dig och inte avanmäler dig i tid, kommer vi att skicka en räkning för det du bokat samt en administrativ avgift på 7 euro. Autokrat Baronessan Katheryn Hebenstreit (Annika Madejska), Neitsytpolku 9 B 20, FI Helsinki, Finland Telefon: +358(0) Mobil:+358(0) , E-post:chronicler@drachenwald.sca.org Matokrat Mistress Jaelle of Armida (Judy Gerjuoy) E-post: MoAS@drachenwald.sca.org Marsk Sir GrimR Reservationer Lady Katja Gaussdottir af Storvik E-post:trollcoronation@yahoo.com 15

16 Baroniet Styringheim bjuder än en gång alla i den kända världen till vår vackra ö för att bo i vårt tältläger under medeltidsveckan på Gotland. Lägret är strikt SCA-period (åren 600 till 1600). Lägret är gemensamt med medeltidsföreningen Nordrike. Antalet boende är begränsat till 600. Lägret öppnar fredagen den 4:e augusti 12:00 och stänger måndagen den 14:e augusti 14:00. Lägret är öppet för medlemmar i SCA eller Nordrike samt medlemmar i föreningar som är anslutna till SCA eller Nordrike. Personer under 18 år måste ha skriftligt tillstånd av målsman. Site-fee för hela veckan är 400 kr. Efter 30:e juni tillkommer en förseningsavgift på 50 kr (ej utländska gäster) och för betalning vid dörren tillkommer en avgift på 100 kr. Barn under 14 år bor gratis med målsman. Utländska gäster kan betala vid ankomst men måste registrera sig online senast 30:e juni. Vi har i år ett all-inklusive erbjudande: För 745 kr ingår site-fee, 8 frukostar och 7 middagar. Rabatten är 170 kr. Vi tar inte ut några tältdepositioner. Vi litar på att ni lämnar era tältplatser väl städade ändå. Lägret är på galgberget (ingen gatuadress) vid den medeltida galgen i Visby 800 meter från ringmuren. Det finns toaletter och en duschvagn samt vatten för matlagning och disk. Lägret har ett värdshus som serverar frukost och middag varje dag. Värdshuset har även ölförsäljning på kvällarna. Mer information och anmälningsformulär finns på Anmälan sker online. Autokrat: Simon från Skøtve (Stefan Wramner) Birgers gränd Visby Medeltidsveckan Styringheim, 4-14 augusti 16

17 Det är med stor glädje vi inbjuder Nordmarks folk till Gotviks firande till åminnelse av Sigrids gästabud. Vi kommer även i år att anordna eventet i ett autentiskt långhus med förlaga från 900- talet. Temat kommer att vara nordiskt 1000-tal, och gästerna får gärna ha kläder som passar till denna tidsperiod. Under eventet kommer ni få chansen att delta i olika föreläsningar/workshops samt förhoppningsvis njuta av fantastisk musik och en o annan skrålande Gotvikare Allt kommer äga rum September på Ale vikingagård i Häljered. Gästabudskvällen bjuder underhållning & känner du att du/ni kan tillföra något så kontakta autokraten som mottar er med öppna armar. Kostnad: 300 kr (inkluderar sitefee, kvällsmat fredag, två frukostar, lunch lördag samt bankett.) Icke SCA-medlemmar betalar 350 kr. Ange SCA-medlemsnummer vid anmälan. Anmälan skall innehålla: Mundant namn, SCA-namn, adress, telefonnummer, e-post, lokalgrupp samt uppgift om eventuella allergier/matrestriktioner. Betalas till: pg SKA Gotvik. Anmälan + betalning = reserverad plats (eventet är begränsat till 40 personer, plus eventuella kronor). Sista dag för anmälan: 31 augusti. Sista dag för betalning: 31 augusti, därefter tillkommer en förseningsavgift på 100 kr. Anmälan till: Tyre Ravnfahrne (Conny Bältsjö) Fjällbruden Angered / conny@baltsjo.com Sigrids Gästabud Gotvik, september Om du anmält dig via e-post, så får du en bekräftelse på anmälan inom fem dagar. Kontakta autokraten om du ej får bekräftelse. 17

18 Kronor och ämbetsmän Drachenwald Kungapar Sven Gunnarson (Robert Hedstrom) Brudslöjevägen Västerås , crownprince@drachenwald.sca.org Thora Asbiornsdottir (Kim Hedström) Blomstergatan Västerås , crownprincess@drachenwald.sca.org Drots Lord Barcsi János (Jeffrey C. Smith) Edith-Stein-Strasse Parsberg Tyskland +49 (0) seneschal@drachenwald.sca.org Krönikör Baronessan Katheryn Hebenstreit (Annika Madejska) Neitsytpolku 9B Helsinki Finland chronicler@drachenwald.sca.org URL Nordmark Riksföreståndare/Drots Lord László of Pécs (Linus Helmestam) Davidshallsgatan 27 B Malmö , seneschal@nordmark.org Baronpar av Styringheim Herr Jorulf (Acke Eriksson) Skepparg. 1, Visby baron@styringheim.se Lady Adorián Piroska (Edit Mag) Jungmansgatan Visby baronessa@styringheim.se Chatelan Herr Ericus Astrologus (Torbjörn Boström) Kemigränd 32 Kv Umeå , ericus_a@yahoo.se Härold Lady Anna de Byxe (Anna Troy) Landgrensgatan Härnösand owly3@yahoo.com MoAS Akinna Beornsdottir av Yorvik (Anna Allard) Orienteringsstigen 6C Umeå , anna.allard@natgeo.su.se Marsk Herr Steinar Vidfamne (Johannes Mattila) Måttsundsvägen Luleå (ej efter 22:00) (arb), johannes.mattila@tullverket.se Fäktmarsk Herr Grim Raske (Truls Pärsson) Faktmarsk@home.se Djurmarsk Vicomtessan Elise M Gillione (Lisa Bonnier) Norrvad 1063 A Bergshamra , allegro@swipnet.se Bågskyttekapten Lady Alazaïs de Cordes (Anna Andersson) Erik Dahlbergs gata Helsingborg , anna_s_andersson@yahoo.se Tornejklerk Broder Magnus (Magnus Östergren) Skarpbrunnavägen Norsborg , brotherfencing@hotmail.com Fogde Vakant Fältskär Herr Heinricus vom Eichenhain (Karl Eklund) Järnåkrav. 5 B Lund , Eklund@Evilgenius.Nu Historiker Lady Emma Wilhelmina Giles of Ayr (Malin Tjerngren) Storgatan Vinslöv , ladyofayr@yahoo.com Präntare Ermingard Hawenthorn (Monica Nilsson) c/o Hildebrand Granitvägen 10A Uppsala , ermingard@yahoo.com Skattmästare Herr Simon från Skøtve (Stefan Wramner) Birgers gränd Visby simon@styringheim.se Krönikör Grevinnan Elsa Snakenborgh (Maria Markenroth) Lövkojestigen Jönköping , kronikor@nordmark.org URL Lokala grupper D=drots C=chatelan Aros (Uppsala) D UlfR Ketilson (Pär Leijonhufvud) Kastebo Månkarbo par@hunter-gatherer.org C Odd Biörnsson (Johan Elfgren) Rangströms väg Uppsala Attemark (Skåne, Blekinge) D Herr Mickel Biörnsson till Wargegården (Mikael Jansson) Disponentgatan Malmö , seneschal@attemark.nordmark.org Frostheim (Boden-Luleå) D Herr Björn Sneskägg (Björn Sundberg) Tunastigen Luleå hrafn@alfa.telenordia.se C Fru Sigyn (Sofi Lundbäck) Blåmesgränd Luleå sofi_lundback@hotmail.com Gotvik (Göteborg) D Fru Gunilla Nilsdotter Tveuggla (Gunilla Andersson) Högtrycksgatan Göteborg gunilla_syr_hatt@hotmail.com

19 C Lady Aelfwynne (Stina Strömberg) Sjömilsgatan Västra Frölunda , stina_liten@yahoo.se Gyllengran (Medelpad) D Lady Mylla O Reilly (Jessica Granath) Majorsgatan Sundsvall , drots@gyllengran.org C Herr Fardäng Skvaldre (Roger Johansson) Nackstavägen 21H Sundsvall , kastellan@gyllengran.org Holmrike (Stockholm) D Herr Eirik Hjörleifsson (Linus Gemvik) Wennerbergsgatan Stockholm seneschal@holmrike.nordmark.org C Baron Kamal el din al Masud al- Shirazi (Amir Mansourian) Mellingebacken 14 IV Spånga vilse_i_sca@hotmail.com Juneborg (Jönköping) D Erich (Erik Wågman) Kungsgatan Jönköping erikw85@home.se C Fru Astrid Jonsdotter Torp (Lena Torp) Ingsbergsgatan NÄSSJÖ lena.torp@brinell.nassjo.se Baroniet Styringheim (Gotland) D Fru Yrla Kristersdotter (Veronica Jungver) Lönnvägen Visby , drots@styringheim.se C Fru Alma van Harderwyk (Susanne de Paulis) Backgatan Visby kastellan@styringheim.se Ulvberget (Skaraborg) D Gunborgh Evertsdotter af Juleta (Erika Ogenholt) Madlyckevägen Mariestad , C Herr Vallmar Knutsson af Aranaes (Mattias Törnblom) Södra vägen Mariestad , tornis@bostream.nu Uma (Umeå) D Hafgrimr Austmannaskelfir (Patrik Karlsson) drots@skauma.org C Saga Olofsdotter (Elisabeth Paulsson) kastellan@skauma.org Viterheim (Umeå) D Lord Leonardo di Pergola (Daniel Jonsson) Skogsbrynet Umeå , lkj@acc.umu.se C Vakant Grupper som sökt officiell status i SCA Venermark (Åmål/Säffle) D (Frans Eriksson) Rönngatan Åmål duegal@hotmail.com Gefla (Gävle) D Herr Vidvil (LG Andersson) Fleminggatan 16C Gävle lg_a@hotmail.com C Broder Skir Tomhänt (Marko Kattilakoski) Barnhemsgatan Gävle Skellitta (Skellefteå) D Johanna Willhelmsdotter Utter (Susanna Ljung) Södra Hamngatan 28C Skelleftehamn ljungsanna@hotmail.com C Erik Brännare (Andreas Johansson) antman99@rocketmail.com Gawaklint (Arboga, Gävle, Västerås, Örebro) D Herr Peder Klingrode (Leif Eurén) Villagatan Arboga (ej efter 21:00) (arb) Leif.Euren@aerotechtelub.se Intressegrupper Midre (Östersund) D Ragnar Benedict (Håkan Magnusson) Prästgatan 61A Östersund magnusson_h@hotmail.com , C Maximiliaen De Wilde (Kristoffer Metsälä) Prästgatan 61A Östersund midre@bushidosweden.com Örehus (Helsingborg) D Lady Alazaïs de Cordes (Anna Andersson) Erik Dahlbergs gata Helsingborg , anna_s_andersson@yahoo.se C Fru Jorunn Geirisdotter (Elisabeth Jönsson) Planamöllan Kattarp , elisabeth.jonsson.733@student.lu.se Vida Vad (Värnamo) D Vicomtessan Eyba Önnersdotter Skram (Hanne Romanus) eyba@spray.se SKA-Nordmarks styrelse Ordförande Linus Helmestam, Malmö (Lord László of Pécs) Kassör Stefan Wramner, Visby (Herr Simon från Skøtve) Sekreterare Åsa Johnsson, Stockholm (Fru Torunn Egilsdotter Ask) Ledamot Kristina Rudbjer, Uppsala (Duchess Vanna E.Dawburn) Ledamot Roger Johansson, Sundsvall (Fardäng) Ersättare Monika Gustafsson, Umeå (Geiri) Ersättare Conny Bältsjö, Göteborg (Tyre)

20 Avsändare: Silversparren SKA Nordmark Stefan Wramner Birgers Gränd Visby Kalendarium juni Drachenwalds midsommarkröning i Aarnimetsä 4-14 augusti Styringheims tältläger, Medeltidsveckan september Sigrids Gästabud i Gotvik B-Föreningsbrev