À M m M i M f î B M M O-O-O-O-O-O^-O^-O-o-o-o-o-o-O-^-O- 0-0-

Transkript

1 mm-ms m t ä m mw<*& mi SfciùtM À M m M i M f î B M M O-O-O-O-O-O^-O^-O-o-o-o-o-o-O-^-O $ w% m r j i> J^OO-O «<V f

2 «

3

4 B urgs KyrTca. och. F re sie g â rfl jtfwt *rowra/ s/dan B u r g s K y rk a och P r e s ^ e g â r d / r a d dr fra j/d'art

5 D E P'AROECIIS G O T H L A N D IÆ P 1 1 B $ E T ^ DISSERTATIO HISTORICO-TOPOGRAPHICA. C u i u s PARTICULAM PRIMAM '' VENIA AMPL. FACÜLT. PHILOS. UPSAL. P R Æ S I D E mag. JOB. II EN R. SCHRÖDER R eg. Acad. Bibliiolhecario, H islor. L ilter. et Archaeol. Prof. Reg. et O rd. Nummoplijylacii Acad. Præ feclo, Reg. O rd. A. H. Historiog ra p h o, Reg. Otrd. de Stella Polari nec uon Reg. O rd. U anebrog. E q u ile, Reg. Ac:ad. Litl. H um. Hist, et Antiqu. Stockh. Reg. S ociet. Scieut. U psal. Rieg. Societ. S cient, el Lilt. Hum G othob. Reg. S o - ciel. Hist. Scandl. S tockb., Reg. Societ. Scient. Nidaros. Reg. In stitu t. Ainst. Reig. Societ. A niiquarior. Hafnieus. et Edinburg. In stitu t. A rchaeol. Rom. Reg. Societ. Acad. S abaud., Societ. H ist, ct A n t. P om er. et Norw. Societ. L itt, et A rt. Mita v. ac. F lo re n t. H ist. Theol. Lip>s. M embro et C orresp., nec noc Societ. L itt. 1*1. Hafniens, Cet. M embro H onorario. H»RO G R A D U P II I L O S O P H 1 C O P. r. A U C T O R CA RO lau S JO H. OSCAR IsA U RIN S t i p. R e g. G o t u l a n d u s. AUOITOmiO GUSTAV. DIE XIII JUNII MDCCCXLII U. A. M. S. U P S A L I A E, EXCUDIF.BANT REGIAE ACADEMIAE TYPOGRAPHE

6 MAXIME REVERENDO ET CELEBERRIMO S. TI1EOLOGIÆ DOCTORI PIIILOSOPHIÆ MAGISTRO SEMISÆCELARI PASTORI IN BURGI ET STANGA NEC NON CONTRACTUS ADJACENTIS PIIÆPOSITO REGII ORDINIS DE STELLA POLARI MEMBRO Patri Optimo hoc opusculum Consecrat PIETAS FILII.

7 DE PAROECIIS GOTIILANDIÆ f h t r f l s et «^ t n n jj o d i s s e r t a t i o u i s t o r i c o - t o p o g r a p h i c a. Nescio t/iia natale solum dulcedine cunctos ducit et immemorcs non sinit esse sui. O vid. I*aroeoiæ Bürgt et Stånga, quas topographice et historice adumbrare et tlescribere quodammodo conamur, iu Gothlandia meridionali, qua ad orientem spectat, sitæ sunt. Cujus insulae si Administrationen! civilem quaeris, hae paroeciae ad Exactorem Regium vectigalium per meridionalem ejus partem pertinent (Gottlandr Sådra Fogderi) ; si ecclesiasticam, ad Praepositum ejusdem regionis rebus ecclesiasticis (Gottlands Sudra 'Ireding el. Presteri) ; &i juridicam, ad Judicem territoriorum Garde, B urgi, Fardhtm, Henne, Habblinge, Grottlinge et Hoburg (Gottlands SSdra Domsaga); denique si militarem, unam efficiunt centuriam ejus Cohortis, quae in hac meridionali insulae parte collocata, una cum aliis duabus cohortibus excrcllum, parvum illum quidem, at robore mili- - tantium et virtute egregium, ex incolis totius insulae, optimis credo auspiciis, nuper compositum et instructum efficit (SSdra Bataljonen af Gottlands N a tional- Btvaring), Paroecias illas, quoniam custodiae ejusdem Pastoris sunt commissae, hoc opusculo

8 nostro unà comphcti optimum quidem videbatur; attamen rum et breve temporis spatium et rerum copia id fieri vetent, in prima hac particula paroe~ ciam tantummodo Burgs, quae et principatum tenet et natale est solum nostrum carum et dilectum, speciali cum descriptione templi proponere juvat. Paroecia Burgr in parte Gothlandiae, ut jam diximus, meridionali sila, 5 mill, ab urbe Visbua abest. Plagam ejus orientalem attingunt paroeciae Lau et Na hr, occidentalem voro Rohnt et lacus, cui ex eadem paroecia nomen inditum est, quippe Rohnc-Myr incolae vocantj latus septentrionale p a roecia Stånga claudit, meridionale mari alluitur. Quibus circumscripta finibus a septentrione meridiem versus septem partes octavas milliard Svecani md) in longitudinem, ab oriente occidentem versus dimidiam et octavam ejusdem spatii partem (J mil) in longitudinem patet. De origine nominis paroeciae nostrae nihil certi adfirmare ausim ; sed ex rerum monumentis, tum vi fustis, tum recentioribus apparet, Burs fere semper hoc nomen scriptum fuisse ) Quod quid* m grnus scribendi, si situm paroeciae sobque naturam respexeris, non satis ad rem apposite usurpatum fuisse nobis videtur. Nam si originem nominis diligenter examinaveris, eum scribendi ïnorem, qui hodie est, Burgr, facile probabis. In jugo enim arenaceo quod Gotlilandice "Burg nominatur; illud vero nomen nos ex antiquo dio Gothorum vocabulo Borg derivatum volumus, quum esset jugum *) S3 fiunes i Buigs kyrka fürvnrad ni gammal Invenarii-bok af ar i58^, (1er del läses: «Aura kircke og segn.«

9 illud quasi praesidium a natura ipsa inundationibus maris oppositum templum et magna pars paroeciae sunt collocata. Quod jugum, sive *R urgm '\ in proxima paroecia Nnhf non procul a mari exsurgens, per paroecias Burgi, Rohnr, GrSttlingbo, Oja etc. progreditur, cursumque ad promontorium usque Got! dandiae meridionale (Hoburg) tendit, compluribus insulae praediis nomen suum tribuens; v. c. illis, quae nuncupantur Burge in paroeciis Rohnr, Fnrdhfm, Levide, et aliis. Accedit pagus quidam in nostra paroecia, plura complectens praedia, partitu in ipso jugo, partim ad ejus radices dispersa, quem nb antiquissimis inde temporibus Burgebyn appellatum fu isse inter omnes constat. Proinde, quum neque ulla antiquitatis monumenta extent, unde colligere possimus nomen Bnrs vocali producta (ii) fuisse scriptum, sed ubique correptam eam viderimus (ü) ) (etiam nunc Hurfs*9^ sive Buif'\ vulgo pronuntiant homines); nec ea, quae de origine conjicit reverendissimus IVallin**), ad rem explicandam satis valeant; jure nobis contendere videmur, genus scribendi hodiernum Burgs, quia derivationi nominis et pronunciation! magis congruat, unum esse maxime probandum. Area paroeciae 8,79+ jugera continet, quorum pars dimidia frumento quotannis conseritur. Solent enim incolae, ut per totam fere Gothlandiain fit, si modo exceperis incolas urbis \ isbuae et paroeciarum prope adjacientium, qui agricultura quam vocant circulationis utuntur, agros in duas partes, quas per annuas vicies alternas colunt, distribuere. *) Jfr. den nyss angifna Invent, ßoken af Är i58i, flfveo- 80m en gammal Allas: Amsterdam ap. Fred. de // i t, der BossenmyL- mots v rar Burgs fik* pa Hermelins. **) Jfr. Bit>kup J. Wallins Gultläudska Samlingar.

10 Praedia integra, quae ad hanc nostram referuntur paroeciam, numero sunt 2 3, tributis vero temperatis non nisi i ô computantur. Ex his unum tantum et tres quadrantes Fiscalia sunt ( Krono), cetera omnia Censitiva (Skatte); nulla vero praedia Libera (Frdlre) vel Immunia (Säterier) inveniuntur Quorum omnium aestimatio censualis summam explet 45,460 Thaler. Imp. Tota paroecia in quatuor vicos est divisa, vel ut Gothlandi dicunt /lya-lag, Late rctar : Kyrke byn, Gldfver sive Ler-byn, Burge-byn et IVanget sive Sand-byn. Vici vero Gothlandiae a vicis continentis Svecanae in eo differunt, quod hi multa praedia integra inter se conjuncta et coëdificata, illi vero fundos tantum ab aliis semotos ( Enstaka gardar) continent, quorum alii unum, alii duo, vel, ubi plurimum, tria tantum praedia integra efiiciunt, quae in plures partes dividuntur; ita ut liberi totius paroeciae fundorum possessores i 3 5, quorum duo Fiscales, fundi vero ab aliis semoti 3 q tantummodo numerentur.*) Caput cujusque vici dicitur Ktjrkevard sive Rotemdstare, cui summa ordinis servandi potestas est data. Ex his quatuor viris, duobus aliis, quibus nomen est S e x m d n in munere fungendo adjutoribus additis, senatus quasi paroeciae, pastore principe, conficitur. *) Namnen pâ dessa Gärdar, äfvensom Gärdarnes namn i allmänhet på Gottland, synas de flesta vara Personliga namn från det Nordiska Fornspråket och herleda sig från den gamla krigiska liden isynnerhet lörekommer den Isländska Genitiven på s och a, hvilken sednare i Gottländska Bondespråket öfvergåtl till ä eller e De tyckas blifvit benämnda eller första B<*byggarcn och sedan gålt i arf, Livilket bevises af ändeisen arf ve, som i många qvarslår, men i andra uteslutits. 1 B urgs finnes t. ex. namnen B o n d a rfv e, lu n d a rfv e, S ig sa rfv e ; deremot Sigdes, Salm ands, llä fjin s, B ttxe, H ä ffride, G ajbjänne, f f anges, B andelunde, A tn m u n d e.

11 Est granarium paroeciae (Sokn-Magazin), quod, possessoribus fundorum universis conferentibus, nunc ibo tonnas frumenti capit. Aliud granarium, cjuod vocant granarium templi (Kyrko Magazin), bo tonnas frumenti capiens, a pistore, qui munero ecclesiastico hodie fungitur, institutum est, ut sumtus ad sacram Coenam obeundam necessarios suppeditaret *) Nullae in paroecia sunt decumae Fiscales ronotionde), neque pecunia ulla publica templo scholisque assignata; nullae igitur majores litterarum ludi. Est tamen diebus Solis sludiosae juventutis concursus quidam in ludum, quem Sondagi-skolari' appellant, ubi liberi utriusque sexus, in 4 classes distributi, veritates Religionis atque prima numerandi et scribendi eb menta discunt. Is, cui docendi munus injunctum est, ex salario Æditui, supplementis e granario paroeciae additis, inercede fruitur. Sedes scholae vel in Curia Parochiali, vel in Sacrario templi diebus Solis est, unde nomen additum, Ratio multitudinis incolarum, tam junioribus, quam senioribus utriusque sexus simul numeratis, e tabulis quinquennalibus optime patebit. Quas argumenti loco per novissimos LXV annos, quoniam tabulae antiquiores desunt, heic adjungimus: l)etta Kyrko Magasin inrättades d. 12 Maj 1812 till anskaffandet af de ljiiltills brukliga så kallade ^ Anteck nirigspenningarne, netnl. till bestridande af utgifterna lör Communion-vin och bröd, då hvar och en, som skulle anteckna sig lill nattvarden, k om med sin skärf mången klagande öfver dyrhelen. Detta slags allalskrämeii var stötande ocli församlingen förmåddes till inrättandet af ofvannämde magazin,som genom en skänk från Sokn-Magazinet af 20 tunnor Råg beviljades. Det står nu (enl. Kongl. Reglera, för Sokn- Magamner på Gotlland uf i8 i4) under Laudshöfdinge-EmbeteU tillsyn.

12 9 y A iini Masc. Feiiiin. Summa 2 Incolat um i g f 78a T o ' Incolas, si mores et ingenium respexeris, npo rudes, neo hebetes, ad humanitatem vero excultos et alacres invenies. Ceterum religiosi, comes, justi et benigni sunt. Valetudine corporis et vigore animi imprimis excellunt, Quae bona laborum patientia, simplicitate victus viribusque corporis inde a puerili aetate exercendis, sibi parant. Nam totå fere Gothlandiu mos est juventutis omnes ferias variis torporis motibus ludisqüe exercendis impendere; tum vel pila ludunt, vel lapides jaciunt, vel cursu, saltu, luctuque inter se invicem certant Unde factum est, ut ludi complures nostrae insulae quasi proprii exstiterint : v. c. ea ludorum genera, quae nos Gothlandi appe.iamus spela P ark, dra Hank, kasta Varpe, hoppa Stikel et alia. Ex his quaedam Svetice heic infra exponere liceat *). In ludos vero *) «Park«är ett slags bollspel, som ibland Gottländsk^ Kational-lekarne är den nust brukliga och omtyckta. Uet

13 ejusmodi exercendos, omnis fere juventus et maxima pars virorum una eum»cuiorum pluribus, per fordrar mycken vighet och styrka och är ganska inveckladf. Spelet har sill namn af ixpärkm«= en af pâ marken lagda slänger bildad R.ktaugel af omkring 3 3 i al. längd och 5 qn:s bredd. (I)ella ord, äfvensom Gottka ordet «Fiskpär k* = Sump, lisksump, kommu- förmodligen af P a rk, likasom ett uppehållsställe lör bo 11*n, såsom fiskpärk för lis kar ocli park för vilda djur; jfr Danska ordet F å lepark och Franska P a rc, skeppsdocka). Spel«-1 tillgår på följande sätt: De sj). lande indela sig i 2:ne partier, lika många på hvardera sidan, Iran 3 1H1 6, 8, io, allt efter plalsens storlek. Ibland dessa nls-s en "P'cirklatF på hvardera sidan d. v.». en, som skall sta i park I. vid parkens bakre del, för att slå ut ballen Bällen sias beständigt med händerna, ty några Sälllräd äro osedda på Gotlbmd. Nu bestämmes ett mål, i2 till i4 steg fr. Pärken, kalladt ''S ta jtu och lotlning anställes, hvilket parti skall börja ute «Iler inne. Det parti, som är ute, uppställer sig hit och dit utanför Stujlu eller målet och hvar efter annan försöker alt slå in hållen i p ä r ken: t ra fl ar nu hållm i i inom stängerna, utan att snudda vid dem, så skall P ärkkar/en försöka* att, efter hållens första s.'öt, med handen elle» foten slå hållen utom sta jtu, antingen i en stor båge, utom alla motspelare, elbr ock på iriu, emellan dem. M«n längst ute äro ock de bästa molspelame placerade, Ii vilka, om de komma åt, antingen inslå bållen i luften (utan stöl) eller efter törsta slölen (stöter han 2 gånger har man förlorat rättigheten att slå honom). På delta sätt kan ballen lå {lvga ilera gånger fram och tillbaka emellan partierna, ty man får.slå så lange man kan ta den p& första stöten. Men om hällen slutligen stailnar på något ställe innorn stajtu, så sages dt t parti«t, som är ute, 'J ht kas Släpper Pärk-karlen bållen i första hugget, eller slås den sedan bakom Parkens b n h tic k ä lt 1er det alt rnotspelarne ' f a t kas i bakpär k ' ' hvilket är del bästa. Sedan livar och en slagit sitt kashugg, eller "slat pa kas" vexlas rolerna om, och det partiet, soin var ute, gir nu in för alt försvara sin kas, om de ha någon, «Her ock att försvara sjelfva målet, då de sägas skola Iräckä stajtu. Det parti, som kommit ut, skall nu försöka, alt under samma beting som forut l:o slå in bållen i

14 totam aestatem, diebus Solis aliisque feriis, muneribus solitis transactis, in villam pastoris vulgo coëpärken ocii 2:o få d*n utslagna bâllen att sfadna iiinoni motspelarnes kas. Lyckas detta dem, fâ de räkna 10; i motsatt fall får det andra partiet 10. Dessa hugg kallas käulhagg eller slå jth a g g Sedan livar och en slagit sitt k ä u lh a g g, börja de, såsom förut, slå sina kashagg for att älven i siu. tur skana sig kas, hvilken de åter nästa gång skola försvara. Och så går det vexelvis till dess någon hunnit kä n lu eller spelomgången ut. Räknesätten äro: 10, 20, 3o eller fu llt och 4o eller v u n n a För att afgöra, när tvist uppstår, livilken kas är bättre, eller vinnar, äro i parkens främre hörn 2:ne små pinnar, som kallas p u ltk a ra r, nedsatta i jorden, öfver hvilka en, som lagt sig ned på marken, siglar liksom öfver en diopter, for att utlaga mälningslinien. Ett sådant slag, då bållen kommer in i pärken med stor båge och således tar hög slöt, heter U ppriktutt h a g g, hvaremot ett, som med stark lart nästan kominer strykandes längs marken, heter P u tt-hagg etler snarft h a g g 1 Södra delen af O11 brukas en varietet af detta spel, aom kallas P uttpärk. Der ät pärken nästan dubbel så lång och brukas då 2:ue P ä rk ka rla r, en vid framstickan och en vid bakstickan placerad. Den förre, som säges sta i p u tt, eller p u t t p ä r k skall slå ut bållen i luften utan stöt, i fall han förutsåg att den skulle träfla in; den sednare, soin säges sta i bak stang eller bakpärk, skall slå ut ballen, sedan den slött marken, om den förre icke alls rört honom. Har han åter rört honom det alldra minsta, anses hugget gilldt äfven om det annars icke hade tråflat in. Räknesättet är här 5, 10, i 5, 20, 25, 3o eller J u llt, 4o eller vunna. D rä g ä H ank = dra handkafle, ett mycket brukligt spel eller lek på de Gottländska vågen eller folkh karna (Is!. D raga haunk = en lek; haunk en ring af hopvridna vidjor, hvari inan drog), hvilket tillgår på följ. sä 11: 2:11e personer sätta sig på marken med fotterna inot hvarandra, omfattande med händerna en stadig käpp, och försöka att draga upp hvarandra från marken. Den som får upp den andra, eller kommer i besittning af käppen, segrar.

15 Q unt. laeto atque hilari animo ad solem usque occidentem terentes otium O, quam juvat illa in memoriam revocare felicia tempora, quum nobis quoque licitum fuit his frui ludis! Saepius autem accidit, ut accensi juvenili ardore incolae non modo ejusdem paroeciae se invicem, sed alterius etiam paroeciae juventus alteram in rerum discrimen secutn adducant, i. q. lingua Gothlandicå est: b ja u - då af pa v8g. *) Ad quod certamen instituendum, incolae totius fere paroeciae una cum aliis proximarum paroeciarum habitatoribus, athletas quasi suos in eum locum comitantur, cujus designandi jus penes eos est, qui ad hoc certamen sunt provocati. Post autem, ludis illis cum magno spectantium studio ac delectatione celebratis, saltan- Stikel kallas 2:ne i jorden nedsatta käppar, på livilka en 3:ilje lägges mycket löst; härüfver bemöda sig nu de täflande alt lioppa. Detta kallas: springa haug-stikef* hvaremot alt hoppa i längd, öfver 2:11e, vissa alnar ifrån hvarandra i marken dragna linier, heter: springa lang-slikeu' (Isl. Stik/a = lioppa öfver; Slik i = hoppande.) m. fl. *) P ag" = vadslagning, lekar, som hällas öfver hela Gottland, sa länge sominarn räcker, i slörre och mindr«samlingar. Antingen bestå de läflande partierna af den ena Soknens ungdotn mot den andra ( 'A ut u Jn-soknes ) eller in- 110m sarnnia Sokn Bond-sönerna å ena och Tjensle-drängarna ( Aigänes u L a jgänes''), Egna och Legda, å den andra sidan; eller är det Soknens Quinliga ungdom som till tailings hafva bjudit ut den Manliga ( D rängar u P ä jk a r ). Täflings-lekarna härvid äro Vani. 3:ne, hvaraf Pärkspelet merändels är det första eller Samspelet. De öfriga kunna vara: R änna i klimp' (Springa i kapp); D rägä hank och krokfingar; Spring a H aag och L a n g -stikel; Slörtä sla n g ; kastä var pä. Flickorna deltaga vanl. blott uti att drägä hank och rännä i klimp. Vid kappränningen få de alltid ett visst försprång, eller ock skall karlen på halfva målet springa ett hvarf omkring ett hjul, eller taga sig en sup, eller göra något annat, soin uppehåller honom. Allt slutas med dans ooh åskådare saknas icke.

16 do plerumque et conviviis in multam noetern diem producunt. Soli ipsius naturam explorantes, terram plerumque arenaceam calce et atra Imrno oornmixtuin invenimus. Terra tamen argillacea in pluribus a- gris non raro reperitur, quae saepius ob duritiem perdifficilis est exaratu, nisi humoribus imbrium mitescat Vulgo agros suos bene colunt incolae, ita ut frumentorum, non modo quantum ad rem domesticam recte curandum et tributa, quae quotannis niaxima solvuntur, pensitanda sit necessarium, verum etiam quod aliis vendant, nisi delectus annonae intervenerit, suis largiantur cultoribus. Nullis lacuum amoenitatibus, quibus tota fere Gotblandia caret, nisi amniculos quosdam excipias, paroecia nostra gaudet Stagna tamen, quae Gothiaudi dicunt M oj* rar (Svet. Myror sive Mossar'), passim occurrunt; eorum autem alia, per incilia evacuata, laetissimas edunt segetes, alia gramina praebent uberrima. Prata et pascua armentis ovibusque non parcam offerunt graminis copiam; si autem fetum ovium gregesque alendas respicias, qvibus singularibus et optimis vulgo laetatur Gotblandia, nostra paroecia iis insulae regionibus, quae septentrionem nieridiemque versus mare attingunt, longe cedit. Silvae ad usum incolarum satis superque sufficiunt. Pruges, quae uberius coluntur, sunt Secale, Hordeum, Triticum, Solanum, Pisum, Lene, Rapa; parcius vero Avena, Humulus, Linum, Cannabit. Ceterum piscaturae*) *) PS Gottland bar hvarje Sokn, soni ligger utmed liafvet, eller flera Soknar tillsammans sitt fiskläger, som vanligen kallas s/rand. Så har också Burgs Sokn, tillsammans ined en del af Slånga, en sådan, benärnd Hertha. Här äro fiskbodarna reguliert uppförda, med breda galor och gröna näl^ärdar. En vaktmästare är boende på stället för att haf-

17 omnes fere incolae inserviunt. Praecipua pisci uni jtm rra, quae vel retibus vel hamis capiuntur, sunt: halnculae, ophtae, rhombi, percae, lucii, anguillae 8c alia. Domicilia, quae, tegulis plerumque tecta hortulisque circumdata, ex lapidibus caleareis incolae sibi aedilicault, ampliora rectius, quam humiliora dixeris. Plantas sponte crescentes si quaeris, non adeo multae singulares atque invisitatae in nostra paroecia J3otaniees peritis obvenere. Notatu tamen dignae videntur: Salicoruia herbacea. L, Potamogeton pectinatur. L., Androrace reptnitrionalir. L., Brartica Napur Ij., Utriculario intermedia. Hayne, Erythraea pulchella. Fr, Alnne rubra ß media. Hartm. Scirptir maritimur. L & glaucus. Smith., Carex dirtanr. L &L externa Goodenough. Ceterum splendidae Orchidtarum lamiliae plurimis speeiebus prata vestiuntur. Quod ad Brat ricam Napum attinet, celeberrimum Carolum v> Linné plantam hancce, orbe unius saeculi jam circumacto, in nostr&paroecia primum invenisse, reherre juvat *), va tillsyn om fiskredskapen, och antända bloss 1 en för andarnnh t npprest hög mast, motsvarande en 1'yrbåk, när sådant om hösten å'r af nöden. Hvarje båt bemannas merendels med 3:ne karlair^ hvdket är behölligt, emedan de hatva flera mil ntt ro elle>i segla till sjöss, der de ock qvarstanna öfver natten- Vid återkomsten om morgonen är vanligen stranden förvandlad till en lillig mar knadsplats, der fisk dtls köpes, dels niot andra varor tillbytef*. *) Hm yl trär i SIH Gottl. och öl. Hesa pug. 34o : Å ker-h ofvor (Napus sy 1<vestris) växte myckel ibland kornet i ßurs, fast långt ifrån Hafvet; roten var liock som på Kålil eller Morötter; Bladen voro glatta och omfamnade stjelken såsom påkåld', Blomfodret sparrade något litet ut; Skidorna voro stora och fröen ansenliga, som skulle gifva en inycken- het af Olja der de prässades. Ingen Ört skulle kunna sås

18 Quo tempore in paroeciam nostram demigra, verint primi coloni, pro certo nihil statuere audemus. Per longam tamen saeculorum seriem eandem habitatam et excultam fuisse, testantur insignes complures antiquitatis reliquiae. Exstat in jugo arenaceo ( Burgen)y non longe a templo juxta viain publicam et praedium Sigdes, crux lapidea *), de qua, här lättare än denna, som näppeligen kan utrotas af Akrar- na, och alltså ingen med större nytta planteras till Olja, Något ofvanför detta ställe yttrar han: Olje p la n terin g a r, soin sä mycket i F landern, B raband &c. idkas, till Innevånarnas stora förmohn, hafva ännu hos oss intet uppkommit, till hvilka man här hade den alldra största anledning utaf Wild-Lin [M yagrum sativum L. 8to. Camelina Crantz], Aker- Senap [Sinapis arvensis L] 'och Åker-Rofvor, som alla här ofverhopa Åkrarna, och af hvilkas Frön till alla delar så god Olja prässas kunde, som någonsin af Utlänningarnas K ohlsad und B apsadf Vi se således, att Linné, som så väl visste att förena den rena vetenskapligheten med det oeconomiskt nyttiga, redan fäste vår uppmärksamhet på denna gagnande odlings-växt. På hans anmaning har dock under nära ett århundrade intet afseende blifvit gjordt; då först innom det sista decenniet denna växt, mest känd under Tyska namnet Jiapsat, blifvit föremål för odling, och först år 183g på Gottland. På samma sätt har det äfven gått många andra växter, som till öfverflöd växa vilda i flera af Sveriges provinser, och hvars stora och vinstgifvande nytta v. Linné vitsordat: de hafva fått stå der, obeaktade af Oeconomen och blott uppsökte af den vetenskaplige Botanisten, under det alt det ämne, som de innehålla, förädladt måste inköpas ganska dyrt från den mera industriösa utlänningen! *) Korset är af kalksten, dock af bästa sorten, väl bug-- get och med inskription på bägge sidor försedt. Ilöjden är 3 î aln ofvan jord (synes dock hafva varit hogre, men lidit någon skada). Armarna, på hvars bägge sidor inskriptionen är ristad, äro a al. 16 t. långa, men deras bredd är, Jiksoin Stammens, 11 tum. Ringen, som förenar dem, är aldeles cirkelrund, men ulan inskription, har en vidd af 1 aln, i 8 luui, och 7 i tums bredd. Korsets nejre del eller Piedestaleu

19 ut purr accepi, rumor popularis fert, vel acie olim hoc loco pugnatum esse, vel sponsum quenrlam, ex equo delapsum, heic diem obiisse supremum. Ulra harum sententiarum verior sit, dificile est dijudicatu; quantum tamen non modo ex litteris, more coenobitarum (Munkstil) ut nobis videtur, in crucem incisis, quarum plurimae propter vetustatem sunt deletae, sed etiam ex calice, in superiore crucis parte conspicuo, liceat conjicere; virum quendam, forsitan sacerdotem, hoc loco sepultum fuisse colligere videmur *). Reperitur etiam in eodem jugo lapidum quaedam stratura (St en Fattning), quam a natura ipsa confectam, putare nos vetat apta et accurata singulorum lapidum collocatio. Cuinam autem usui, sacris administrandis, an consiliis conferendis, an denique mortuis sepeliendis a majoribus fuerit aptata, peritiorum scrutinio, atque judicio deferimus*'). Ceterum in paroecia complures tumuli et loca sepulcralia sunt ***). är i aln 4 tum hög, i aln 2 tum bred, men utan inskription. Pä stammens begge sidor, slraxt otvanför armarne, av en Communions-kalk med Oblat ristad. *) Då Prof. och Ridd. J. H. Schröder, under sin Goltlandsresa i 833, besökte Burgs, besåg han detta kors och försökte utreda den otydliga inskriptionen. Korset renskurades, men det hjelpte föga dock tyckte» orden hic locatus kunna urskiljas. Författaren hade nöjet att dervid vara närvarande. **) Jfr Sjöborg Uppgift på fornlemningars kännetecken, pag. i 3. ***) I afs. på dessa, och flera andra minnesmärken i Burgs, säger fiilfe lin g i sin Journal, hållen under resan till Gottland t j g g, pag. Si g. Ett stycke lrin kyrkan i syd vest vid Landsvägen och så kallade Burs- burgen (i. e. Landthöjden har liksom Landtborgen på Öland betyder landthöjden mot hafsstranden) var ett gammalt stenkor» upprest,»om väl egt någon inskription, men nu så förnött och af stenmossa öfvervuxen att den för alltid blir oläslig. Något längre bort sto-

20 Villa pastoris * quae pars est pagi templo adjacentis (Ki/rkebyiO, inter villas pastorum Gothlandiae, quae omnes fere amoenissimae sunt optimeque ex structae, locum tenet haud obscurum Triginta tantummodo agrorum jugera continet, quorum pars tertia frumento quotannis conseritur; pratis autem fertilibus pascuisque pecoribus non parcis et silvarum copia gaudet. Viae enim publicae et templo proxima, a quo muro tantum lapideo coemeterii separatur, commodis aedificiis hortoque amoeno ornatur. Prae aliis aedificiis, quae omnes fere sunt lapidea, domus principalis, a latere unius tabulati domibus stipata tegulisque tecto, insignis praesertim eminet. Nimirum in loco edito collocata hortoque illo fiorescente et frugifero, cujus amoenitati sequentes pastores grati, credo, quasi debitores erunt Coritsimi Patris, circumdata, jucundissimum domino veris aestatisque laetis temporibus praebet domicilium. Cujus enim mens, cum templa vetusta, laetas segetes, hortulum amoenum, prata virentia, lucos umbra et varietate arborum opacos, Uec non lacusculum quendam ex atriis superioris domus adspiciat, dulci quasi ictu non feritur? At tamen, ne in hac re, nimia forsitan caritate soli natalis adducti, plus justo rnulti simus, ad rem rursus et quidem ad descriptionem templi progrediamur. do några uppresta stenar, livaraf 4 st. stått i linea recta innorn 10 alnar, oeb några 4o alnar derifrån stodo 2:11e i linie med de förra; flera små kullar ocii grafsliillen syntes härröra intill, hvaiaf de fleste voro midt nli uppgiäfna; man kände ingen tradition om dessa ställen, utom alt ett stycke väg norr härifrån i en skog, B urs tillhörig, en stor skatt skall vara gömd ; man tror här all Strelow»ned orden Eiso lang oc uko B re iil finnes skalo mino (Lång som ett par tömmar och bred som ett ok linnes skatten min) betecknar denna skattens betydlighet fast han säger den finnes vid Tor»- burgen ocb andra vid Bro.

21 Templum R u r g e n ie, in m<dia fere paroecia juxta viam publicam situm, ex marmore, quod dicitur Got hlfliidico, anno 1240 exstructum est*). A templis proximis Stänga, Rahne et Nähr dimidiam circitcr partem milliard distat. Formam atque habitum templi si quaeris, tota aedes ex tribus partibus constat: Choro, ijjsn Ædr., sive "Skeppet C ulmore recentioruin loquamur, et 'Iu tr i**). Totum vero aedilicium dealbatum est. I11 longitudinem ab oriente occidenti 111 versus bt) 1 ulnas patet j latitudo autem ac longitudo tribus illis, quas supra diximus, partibus dispar est. Chorus Turrisque scan -»Iulis, ipsa Ædes tegulis stratae sunt. Januae templi 4 sunt; fenestrae 10. Cx fus janua et fenestrae Chori prae ceteris dignitate el pulchritudine insignes sdnt ***). *) Enligt Slrelow gäller della likväl irke om hela den nu varande kyrkan, sorn >å insidan bär ett säkert märke, alt en del dt-raf och hela Sånghuset äro i sednare tider tillkomna ; livillkel äfven ulväiidigl är märkbart genom en remua i murbruket bäde pä södra och norra sidan, och detta slyrkea äfven af lo Tens olika höjd. **} Af dessa äro i Burgs kyrka: Sanghuset eller C horet 20 \ aliiiir långt, 17 5 alnar bred t, 32 alnar högt. Lg. K yrkan 1 S k e p p e t 34 alnar långt, 20 alnar bredt, 24 alnar högt. lo rn e t 12 alnar Inngi, 16 alnar bredt, 8 alnar högt. Da delta sediiartî, vid Kyrkmrcparalionen år 1829, nybyggdes, lök det <j förändras till sin ytire form, emedan detta Kyrkotorn, liksom alla vid sjökusten belägna, äro sjömärken. ***) Sang/111/n/örren me>(j vid och iierrlig front af omvexlande runda och fyrkantiga pilastrar eller colonner med capiteler ocii spetsig livaifbäge af b qn. djup, är i öppningen inåt 5 * alnar hög, 1 J bred.. Colonnernas höjd är 3 alnar g , diam. 5 tum. På Capitelerna finnes i.sten huggen sarnma lid,i. hietoria (Math. 2 5 : 1 13), som är målad på altartallans piedestal. Deiöfver 4 knäböjande inenniskobilder med hopknäppta händer, omkring en sådan bild i sittande ställning med «11 bok i venslra handen, ett oblat i dtu högra och ett

22 In parte Turris inferiore duo maxima loculamenta CNischer) excavata sunt, eaque sedilibus lapideis instructa. Haec ob magnitudinem otque altitudinem*), vel cantibus, vel verbis magna voce loquentiuin, clare resonant. In superiore autem parte complura sunt foramina, quæ, in triplici ordine collocata, * ojre och nedre klockhdlen ab incolis appellantur. Quippe intus ingens Campanae pondus agitatum grandia sonat. Cujus lateribus incisa haec verba leguntur: "Her Jurgen Iurgense til Burs og S ta n g e... Made Amund. Jacob IVesUriôi. Ioen Bundorfve. Rudolf us Bochartu! me jecit anno 1625**). Interioria templi si perlustraveris, haec antiquitatis monumenta invenies: kors öfver liiifvudet. öfverst en ännu större menniskobild af 5 2 qu. höjd. Trappsteget upp till denna herrliga dörr bestar af en stor sten, 1 al. 4 t. lång, i aln i 4 t. bred och i 5 tum tjock. De öfriga dörrarne äro mindre, och hvarandra i det närmaste lika, af sköna huggna stenar, 3 3 alnar höga och 1 aln breda, med en rund pelare på hvardera sidan om Dörrens öppning. De gå ej, såsom SångliusdÖrren, utom den egentl. Kyrkobyggnadens mur; hvilket aynes ge tillkänna att Sånghuset är en sednare tillbyggnad. Endast i Sånghusets fönster, af hvilka det högsta är 6 jj alnar med 18 tums hredd (neml. glasfönster - bredden och höjden), linnes målade rutor eller brändt glas. På en ruta i Södra fönstret linnes följande inskription: Herre hielp m ig. A l t m it hopp er til dig. Her J«rgen J«rgens«n. Rutan är 8 tum hög och 6 tum bred. De öfriga målade rutorna hafva ingen sådan inskription. *) Dessa N ischer äro hvardera i 4 alnar höga, 'j \ \ breda och 2 \ djupa. **) Klockan är stöpt i Köpenhamn, väger 5 och kostar i stöpningslön n i 5p slette d a le rf' mätt år l83o till i 5 alns vidd i öppningen och i 1 alns höjd.

23

24 .. jj O^-O-^O-O^O-O-^O-O^O-O-O-OO^O-OO O-O-O-Q-O-O-O U S M ^ S M M å ä M - & v ; v:.' : ä * -,. ;, f