Ghana. Geografi.

Transkript

1 Ghana Under kolonialtiden var Ghana känt som Guldkusten och guld är fortfarande en av landets viktigaste exportvaror, vid sidan av olja och kakao. Ghana blev självständigt 1957 som en av de första afrikanska kolonierna och var då en stark förkämpe för frihet åt de afrikanska folken. Upprepade militärkupper och instabila regimer närmast utarmade ekonomin, men efter reformer i början av talet har Ghana haft en stadig tillväxt och blivit en av Afrikas stabilaste demokratier. Hög inflation och sjunkande oljepris vållar ändå problem. Geografi Ghana ligger vid Guineabukten i Västafrika och är drygt hälften så stort som Sverige. Landet är låglänt, hälften av landytan höjer sig mindre än 150 meter över havsytan. Längs den sandiga kusten finns grässlätter, buskvegetation och odlad mark. Från den västra delen av kusten sträcker sig regnskog in i landet. Huvudstaden Accra ligger längre österut vid kusten. Mot gränsen till Togo i öster reser sig berg med toppar på upp emot 900 meters höjd. Norra Ghana domineras av floden Nakambe (tidigare Vita Volta), kring vilken kuperad savann breder ut sig. Den långsmala Voltasjön sträcker sig genom mer än halva landet och är en av de största konstgjorda sjöarna i världen. Den bildades 1965 genom en fördämning av Voltafloden cirka tio mil norr om Accra. Både Nakambe och Mouhoun (tidigare Svarta Volta) rinner ut i Voltasjön. 1/34

2 Yta km2 (2017) Tid svensk - 1 timme Angränsande land/länder Togo, Burkina Faso, Elfenbenskusten Huvudstad med antal invånare Accra (uppskattning 2012) Övriga större städer Kumasi , Tamale , Sekondi-Takoradi (uppskattning 2012) Högsta berg Mt Afadjato (885 m ö h) Viktiga floder Mouhoun/Svarta Volta, Nakambe/Vita Volta Klimat Tropiskt klimat råder i hela Ghana. I kustlandet, där sydvästliga monsunvindar blåser in från Atlanten, är det hett och fuktigt året om. Varmast och fuktigast är det i mars och april. Det faller mycket nederbörd vid kusten, särskilt i regnskogsområdet i sydväst. Regnperioderna infaller mars juli och september oktober. 2/34

3 På savannerna i norr påverkas klimatet av harmattan ökenvindar från nordost och variationerna i temperatur och nederbörd är större än i syd. Från oktober till mars är det torrperiod, medan regn faller från april till september. Nederbörden är dock betydligt mindre i norra än i södra Ghana. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Accra 24 C (aug), 23 C (mars) Medelnederbörd/månad Accra 178 mm (juni), 15 mm (jan) Befolkning och språk Ghanas befolkning växte mycket snabbt under flera årtionden, men tillväxttakten har avtagit under senare år. Inflyttningen till städerna är stor, fler än varannan ghanan bor numera i tätort. Drygt halva befolkningen återfinns inom den trekant som bildas av städerna Accra och Sekondi-Takoradi vid kusten samt Kumasi 20 mil in i landet. I Ghana finns mellan 50 och 100 folkslag. Siffran varierar främst beroende på var gränsen dras mellan språk och dialekter. Många folk och språk går också under flera olika namn. Flertalet folkslag tillhör en av fem huvudgrupper, baserade på språkgemenskap. Den största är akan, som utgör nästan halva befolkningen. Akan omfattar bland andra fantifolket vid kusten och ashanti i skogsregionen innanför kusten. Om akan-dialekterna räknas som egna språk blir ashanti det enskilt största språket. I norra Ghana bor en rad olika mole-dagbanifolk (eller mossi/mori-dagomba), däribland dagomba (som talar dagbani), konkomba och dagari. Deras språk räknas i huvudsak som olika, om än besläktade. I sydöst mot gränsen till Togo finns ewe. Trots flera undergrupper och dialekter räknas ewe som ett språk, som då blir det näst största i Ghana. Ga-adangbe återfinns i huvudsak kring Accra. Ga och adangbe räknas vanligen som två folk, men språken är mycket lika. I mellersta Ghana finns guang. Ghana har över lag sluppit allvarligare etniska konflikter, även om våldsutbrott mellan folkgrupper blossade upp på 1990-talet (se Modern historia) och även Det finns en kulturell och ekonomisk klyfta mellan södra Ghana och den fattigare och mer glesbefolkade norra delen av landet. Omkring tre miljoner ghananer lever utomlands, och de pengar som de skickar hem är mycket viktiga för landets ekonomi. Engelska är officiellt språk. Det används i det offentliga livet och bidrar därmed till att hålla samman landet. Bland muslimer i norr är hausa ett vanligt umgängesspråk. De inhemska språken tillhör gur- och kwa-grenarna av språkfamiljen Niger-Kongo. Uppåt 15 av dessa språk talas av minst en kvarts miljon människor. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 116,2 (2014) Andel invånare i städerna 54,7 procent (2016) 3/34

4 Nativitet/födelsetal 31,6 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 9,0 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 2,1 procent (2014) Fertilitetsgrad 3,9 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 50,4 procent (2014) Förväntad livslängd 62 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 63 år (2015) Förväntad livslängd för män 61 år (2015) Folkgrupper akan (bl a ashanti och fanti), mole-dagbani, ewe, ga-adangbe Språk engelska är officiellt språk Religion 1 1. de största inhemska språken är akan, ewe, mole-dagomba och ga Författningen garanterar religionsfrihet och i stort sett respekteras denna. Närmare tre fjärdedelar av invånarna är kristna, enligt officiella uppgifter. Kristendomen är starkast i söder, där den europeiska influensen sedan kolonialtiden har varit starkast. De flesta kristna är protestanter, uppdelade på hundratals olika samfund. Det finns också en rad inhemska afrikanska kyrkor, som vuxit kraftigt sedan självständigheten Närmare en femtedel av ghananerna är muslimer, enligt en folkräkning från Muslimska organisationer anser att andelen i verkligheten är högre. Befolkningstillväxten har dock varit högre i söder än i norr, där islam är som starkast. I städerna i söder finns många inflyttade muslimer. De flesta muslimer tillhör islams huvudfåra sunni. Framför allt i norra Ghana håller många människor fast vid traditionella inhemska religioner med inslag av animism (andetro och förfädersdyrkan). Drygt en tjugondel av befolkningen beräknas tillhöra dessa religioner. Spänningar har förekommit mellan kristna och muslimer, men den religiösa toleransen är vanligtvis stor. Däremot har muslimer halkat efter de kristna i social och ekonomisk utveckling. Det har delvis sin grund i att muslimer inte sände sina barn till de kristna missionsskolorna, vilka länge stod för en avgörande del av utbildningen i landet. Utbildning 4/34

5 I Ghana är fortfarande tre av tio invånare analfabeter, i synnerhet är många kvinnor och äldre personer icke läs- och skrivkunniga. Den ghananska regeringen gör dock stora satsningar på att höja utbildningsnivån i landet. De fattigaste områdena, framför allt i norr, subventioneras med hjälp av utländskt bistånd för att fler barn ska kunna gå i skolan. Vid självständigheten 1957 hade Ghana ett av Västafrikas bästa skolsystem, men från mitten av 1970-talet försämrades det i takt med landets ekonomiska nedgång. Under senare decennier har regeringen försökt vända utvecklingen. Från och med skolåret 2007/2008 utökades skolplikten formellt från åtta till elva år. Barnen ska börja i förskola vid fyra års ålder. Förskolan är tvåårig och räknas formellt till grundutbildningen. Därefter följer nio år i grundskolan, som är uppdelad i två stadier på sex respektive tre år. Grundskolan ska vara obligatorisk och avgiftsfri och numera börjar runt nio av tio barn i skolan. Andelen flickor i grundskolan är ungefär lika stor som andelen pojkar. Det frivilliga påbyggnadsstadiet (motsvarande gymnasiet) utökades skolåret 2007/2008 från tre till fyra år. Eleverna kan välja mellan olika studie- eller yrkesförberedande inriktningar började drygt hälften av barnen i påbyggnadsstadiet, och där var andelen pojkar något större än andelen flickor. Engelska är undervisningsspråk från första klass, men vid behov används inhemska språk parallellt under de första åren. Barnen läser också lokala språk genom hela skolgången. Ghana har sex statliga och ett tiotal privata universitet. Drygt ett par hundra specialinriktade institutioner för högre utbildning finns också. Efterfrågan på högutbildad arbetskraft är stor, men brist på pengar i statskassan och problem med student- och lärarstrejker har bidragit till att för få har utbildats. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 87,1 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 31,7 (2013) Läs- och skrivkunnighet 71,5 procent (2010) Kostnader för utbildning i andel av BNP 6,0 procent (2013) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 21,7 procent (2013) Kultur Ghanansk kultur såväl litteratur, drama och film som konst och skulptur har uppmärksammats internationellt. Traditionella danser har moderniserats av samtida koreografer. Författare i Ghana skriver oftast på engelska. En av de mest erkända författarna är Ayi Kwei Armah. I sin debutroman De ännu inte födda från 1968 skildrar han politisk och social korruption i det självständiga Ghana. 5/34

6 Hövdingadottern Ama Ata Aidoo, som även har varit utbildningsminister, hör till den afrikanska litteraturens etablerade författare och skriver poesi, noveller och romaner. Hon var redaktör för novellsamlingen "Kärlek x 21" (African Love Stories), som kom ut på svenska Till de mer uppmärksammade barnboksförfattarna hör Meshak Asare. Flera av hans böcker finns översatta till svenska, bland andra "Tawais kanot" och "Bronsgubbens hemlighet". I de traditionella samhällena på landsbygden präglas kulturen av de gamla inhemska religionerna och hövdingasystemet (se Sociala förhållanden). I städerna är invånarna i regel mer västerländskt påverkade och klansamhället har delvis luckrats upp. Intresset för den traditionella kulturen och hantverket anses dock öka bland stadsborna. Ashantifolkets traditionella kente-tyg i silke, handvävt i intrikata mönster, betraktas av många som en nationell symbol. Massmedier I Ghana råder press- och yttrandefrihet, debattklimatet är öppet och regeringskritiska röster har inga problem med att komma till tals. Det finns en mängd dagstidningar, tidskrifter och etermedier. Många av dem fungerar som språkrör för politiska partier eller för välbärgade privatpersoner. Pressfriheten garanteras i författningen och respekteras över lag väl av myndigheter och av samhället i stort. Organisationen Reportrar utan gränser beskriver mediesituationen som tillfredsställande och placerade landet på plats 22 av 180 länder på sitt index över pressfriheten i världen Censuren avskaffades i början på 1990-talet och en lag som innebar att journalister kunde dömas till fängelse för förtal togs bort Det förekommer dock fortfarande att mediearbetare döms till dryga böter eller skadestånd i civilrättsliga processer. Under senare år har hoten och våldet mot journalister ökat misshandlades en kvinnlig fotograf av säkerhetsvakter, som utsatte henne för sexuella trakasserier och hotade henne till livet när hon försökte ta bilder utanför en rättssal. Många nya tidningar och tidskrifter har startats sedan 1990-talet. En del försvinner och ersätts av nya. Samtliga är engelskspråkiga. Kvaliteten på publikationerna varierar. Den statliga mediegruppen Graphic Corporation publicerar en rad dagstidningar, inklusive flaggskeppet Daily Graphic som är störst i Ghana och ensam om att vara landstäckande. Konkurrenten Daily Guide ägs av den privata koncernen Western Publications. Veckotidningen Public Agenda är känd för att ha avslöjat flera korruptionsskandaler. Det statliga radio- och TV-bolaget Ghana Broadcasting Corporation (GBC) driver en TV-kanal samt två rikstäckande och flera regionala radiostationer. Språket i TV är engelska, men radiosändningar förekommer också på flera inhemska språk. Det finns flera marksända TV-kanaler och en rad betal-tv-kanaler i städerna, samt ett stort antal radiostationer runt om i landet. Närmare en femtedel av befolkningen använde internet De flesta kopplar upp sig på nätet med hjälp av mobiltelefoner. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 15,5 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 6/34

7 114,8 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 18,9 (2014) Äldre historia Mellan 1100-talet och fram till 1700-talet utvecklades ett hundratal småstater i det område som idag utgör Ghana. Det mäktiga Ashantiriket lockade under 1400-talet till sig europeiska handlare som var ute efter guld, elfenben och slavar. Britterna kom så småningom att dominera vad de kallade för Guldkusten, som 1901 blev en brittisk koloni. Efter hand växte ett politiskt motstånd mot kolonialmakten fram inom en välutbildad överklass blev Ghana självständigt under ledning av Kwame Nkrumah. De tidigaste fynden från enkla samhällen i det område som idag utgör Ghana beräknas vara mellan och år gamla. De första mindre statsbildningarna uppstod troligtvis under 1100-talet. Dessa småriken utvecklades framför allt kring en livlig handel med guld, elfenben och slavar. På 1700-talet fanns i området ett hundratal små stater, varav de mäktigaste var Ashanti och Fanti. De båda rikena hamnade ofta i väpnad konflikt med varandra om den lukrativa handeln. Från slutet av 1400-talet lockade handeln också européer. Portugiser och britter fanns bland dem som etablerade handelsstationer längs kusten, och på 1600-talet fanns även svenskar och danskar där. I början av 1800-talet hade britterna konkurrerat ut de andra européerna. Slavhandeln pågick ända fram till 1830-talet då den förbjöds. Lukrativ koloni Ashanti bjöd länge britterna hårt motstånd, men riket led ett svårt nederlag när huvudstaden Kumasi med sitt mäktiga palats erövrades av Kumasi brändes ned av britterna, som dock imponerades av stadens bibliotek med alla dess böcker på många språk. Striderna fortsatte till 1901, då hela området blev brittiskt under namnet Guldkusten (The Gold Coast). Guldkusten utvecklades till en av Storbritanniens mest framgångsrika och vinstgivande kolonier. Britterna behöll det inhemska systemet med hövdingar och kontrollerade kolonin genom indirekt styre. Kolonialmakten satsade stort på järnvägar, hamnar, guldgruvor och kakaoplantager var kakao den viktigaste exportvaran. Investeringar i kolonin kom från rika internationella affärsmän. Utvecklingen ledde till ett relativt stort välstånd i Guldkusten och bland den inhemska befolkningen uppstod så småningom en välutbildad, politiskt medveten överklass. Det var inom denna grupp som motstånd mot kolonialmakten växte fram och en nationalistisk rörelse bildades. Motståndet mot britterna ökade efter andra världskriget när fler samhällsgrupper anslöt sig till nationaliströrelsen, däribland de soldater som slagits för britterna under kriget. Nkrumah leder Ghana till självständighet År 1949 bildades det radikala, socialistiska Samling folkets parti (CPP) med Kwame Nkrumah som ledare. Nkrumah förespråkade ett fritt Afrikas förenta stater, och genom sitt politiska arbete för denna vision kom han att spela en stor roll för den afrikanska frigörelsen från kolonialismen. 7/34

8 Nkrumah fängslades 1950, samma år som britterna gav Guldkusten visst självstyre hölls val till ett lokalt parlament. CPP segrade genom ett starkt stöd från de unga i medelklassen. Nkrumah frigavs och bildade regering I en FN-övervakad folkomröstning 1956 valde den brittiska delen av det intilliggande Togoland att ansluta sig till Guldkusten blev kolonin självständig under namnet Ghana ("Krigarkung"), som hämtades från ett medeltida rike längre norrut i Västafrika. Modern historia Av alla brittiska kolonier i Afrika söder om Sahara var Ghana den som först blev självständig blev landet en nation inom Samväldet (Storbritannien och före detta brittiska kolonier), med Kwame Nkrumah som första premiärminister blev Ghana republik och Nkrumah dess förste president. Han drev en socialistisk politik, som slutade i ekonomiskt misslyckande. Sedan Nkrumah avsatts i en militärkupp 1966 styrdes Ghana av en rad militärregimer innan en demokratisering inleddes under 1990-talet. Presidentskiftet mellan Jerry Rawlings och John Kufuor 2001 blev det första i Ghana som skedde genom ett demokratiskt val. Kwame Nkrumah, som hade lett självständighetskampen mot britterna (se Äldre historia), lät bygga nya industrier, vägar och skolor. Men den statskontrollerade ekonomin och Nkrumahs kontakter med det kommunistiska Östeuropa fick västvärlden att dra in sitt finansiella stöd till landet. Ghana drabbades även hårt av sjunkande kakaopriser. Nkrumahs styre präglades av växande korruption och intolerans mot oppositionen. Efter en författningsändring blev Ghana 1964 en enpartistat under Nkrumahs radikala, socialistiska Samling folkets parti (CPP). En rad militärkupper Tilltagande missnöje med Nkrumahs politik och med landets snabbt försämrade ekonomi ledde till att en grupp höga militärer 1966 avsatte presidenten. Enpartisystemet och författningen från 1964 ogiltigförklarades av militärregimen, som lät upplösa CPP. Kuppmakarna marknadsanpassade ekonomin, vilket ledde till att västländer åter började ge Ghana ekonomiskt stöd. En ny författning skrevs och allmänna val hölls En civil regering tillträdde. Det ekonomiska vanstyret blev dock om möjligt ännu värre under den civila regeringen, som avsattes 1972 i en militärkupp ledd av överste Ignatius Acheampong. Under honom fortsatte den ekonomiska kräftgången på grund av dåliga skördar och ett högt pris på olja, som Ghana måste importera. Korrumperade militärer berikade sig medan varubristen blev allt värre. Acheampong utlovade en återgång till civilt styre men avsattes 1978 i en palatskupp. Efter kuppen förbereddes allmänna val, men i juni 1979, två veckor före det planerade valet, genomförde en grupp unga officerare under ledning av den Nkrumah-vänlige flyglöjtnanten Jerry John Rawlings ännu en kupp. Valet hölls därefter under Rawlings överinseende. Segrare blev Folkets nationella parti (PNP), lett av Hilla Limann. Innan Rawlings överlämnade makten till Limann lät han avrätta tre före detta militära ledare, däribland Acheampong, och fängslade ett hundratal officerare och ämbetsmän. Försnillade pengar beslagtogs och undanhållna skatter drevs in. Rawlings åter till makten 8/34

9 Limanns presidentperiod präglades av fortsatt ekonomisk nedgång i kombination med hårda maktkamper inom det styrande PNP. På nyårsafton 1981 tog Rawlings åter makten. Alla politiska organ upplöstes, författningen upphävdes och partierna förbjöds. Landet styrdes istället av ett militärt dominerat försvarsråd (Provisional National Defence Council, PNDC), lett av Rawlings. På lokal nivå tillsattes så kallade folkförsvarskommittéer, senare kallade revolutionskommittéer. Rawlings maktövertagande och påföljande utrensningar bland militären utlöste en rad kuppförsök under de följande åren. Regimens ekonomiska åtstramningspolitik skapade konflikter med både fackföreningar och studenter. Efter påtryckningar från västliga biståndsgivare förbereddes en återgång till civilt styre. En ny författning antogs i en folkomröstning 1992 med stor majoritet (se Politiskt system). Partiförbudet upphävdes och sex nya partier bildades. PNDC:s anhängare stod bakom bildandet av Nationella demokratiska kongressen (NDC). Presidentval hölls i november Eftersom oppositionen var splittrad segrade Rawlings med drygt 58 procent av rösterna. Utländska observatörer ansåg att allt hade gått rätt till, men oppositionen hävdade att valfusk förekommit och bojkottade parlamentsvalet i december samma år. Följden blev att NDC och dess allierade fick samtliga mandat utom två. I januari 1993 tillträdde Rawlings officiellt som president och det styrande rådet upplöstes. Nkrumah-anhängarna förlorar makten År 1994 utbröt strider i norra Ghana mellan den jordlösa folkgruppen konkomba och de jordägande nanumba. Våldet tilltog när andra etniska grupper lierade sig med endera sidan. Omkring människor dödades och över invånare flydde från området innan ett fredsavtal kunde ingås. Sporadiska våldsutbrott mellan de två grupperna förekom därefter under hela 1990-talet. En snabb demokratisering inleddes i början av 1990-talet och den ekonomiska vanskötseln minskade. Ekonomin började växa när Ghana blev en av de västliga biståndsgivarnas favoriter i Afrika. I valet 1996 bjöd oppositionen regeringssidan ordentligt motstånd. NDC fick visserligen egen majoritet, men det marknadsliberala Nya patriotiska partiet (NPP) tog 61 av de 200 mandaten. Rawlings blev omvald som president. Under senare delen av 1990-talet ökade åter det folkliga missnöjet, bland annat på grund av att ekonomin åter vände nedåt. Större delen av befolkningen hade inte fått ta del av det ökade välståndet tidigare under decenniet. Rawlings regering anklagades dessutom för korruption. I presidentvalet 2000 segrade NPP:s kandidat, den Oxfordutbildade juristen John Agyekum Kufour, som varit parlamentsledamot sedan Kufuor var också medlem av den kungliga familjen i det gamla Ashantiriket. Det marknadsliberala NPP fick en liten övervikt över NDC i parlamentsvalet samma år. De politiska arvtagarna till Kwame Nkrumah hamnade därmed i opposition, då Jerry John Rawlings efter 19 år fick lämna presidentposten. Historiskt maktski e Kufuors seger blev en milstolpe i ghanansk politik, då ett byte på presidentposten för första gången i landets historia skedde genom ett demokratiskt val. Oberoende observatörer beskrev valet 2000 som ett av de friaste, bäst organiserade och mest rättvisa som hade genomförts i Afrika, även om sporadiskt våld förekom. President Kufuors politiska program påminde om föregångarens, men han fördes till makten av väljare som hade tröttnat på Rawlings auktoritära och ibland oberäkneliga ledarstil. Kufuor betonade korruptionsbekämpning och utbyggnad av skola och vård. En sanningskommission tillsattes 2002 för att samla 9/34

10 in vittnesmål om brott mot de mänskliga rättigheterna begångna under Rawlings militärstyre. Kommissionens slutrapport offentliggjordes 2005 (se Politiskt system). Kufuor och NPP stärkte sina positioner i valen 2004 som genomfördes under lugna former, med undantag för smärre oroligheter i norr. Kufuor besegrade liksom i föregående val Rawlings tidigare vicepresident John Evans Atta Mills, en akademiker och skatteexpert som var NDC:s kandidat. Kufuor gynnades av att en allt starkare ekonomi nu börjat märkas i människors vardagsliv. Inflationen sjönk, och NPP kunde även visa på förbättringar inom sjukvård, mödravård och skolväsen. Rättssäkerheten och mediefriheten ansågs också ha stärkts under NPP:s tid vid makten ( ). Nkrumahisterna åter i regeringsställning I presidentvalets första omgång i december 2008 vann NPP:s kandidat Nana Akufo-Addo knappt över NDC:s Mills, men eftersom ingen kandidat uppnått 50 procent utlystes en andra och avgörande omgång mellan de två kandidater som fått flest röster, det vill säga Mills och Akufo-Addo. I parlamentsvalet som genomfördes samtidigt förlorade NPP med knapp marginal sin tidigare majoritet till NDC. Internationella observatörer ansåg att valet hade genomförts korrekt. Presidentvalets andra omgång senare samma månad blev ytterst jämn. Mills segrade med 50,2 procent av rösterna mot 49,8 procent för Akufo-Addo. Båda partierna anklagade varandra för fusk, men valkommissionen fann bevisen otillräckliga. President Mills socialdemokratiska NDC-regering drev under sin mandatperiod ( ) i stort sett samma ekonomiska politik som NPP hade gjort sedan millennieskiftet. Den inflytelserike finansministern Kwabena Duffuor inledde snart impopulära budgetåtstramningar. Mills åtnjöt respekt hos många ghananer, men hans auktoritet inom partiet utmanades ständigt av den mäktige Jerry Rawlings. Inför presidentvalet i december 2012 tävlade Rawlings hustru Nana Konadu Rawlings mot Mills om att bli NDC:s kandidat. Utmaningen sågs som ett försök från Jerry Rawlings att stärka sin ställning inom partiet. Den blev en bitter politisk strid, där president Mills anklagades för korruption och för att stöta bort NDC:s traditionella anhängare. Mills kämpade för att hålla samman NDC, och på partikongressen i juli 2011 vann han en övertygande seger och utsågs till partiets presidentkandidat. President Mills oväntade död i juli 2012 förändrade plötsligt förutsättningarna för det kommande valet. Politiskt system Trots en turbulent historia med flera militärkupper är Ghana numera en relativt stabil demokrati. Flerpartisystem råder men landets vallagar gör att två politiska partier dominerar stort. Vänstern är arvtagare till landsfadern Kwame Nkrumah, medan högern har sitt ursprung i oppositionen mot honom. De mänskliga rättigheterna respekteras i stora drag och rättssäkerheten anses vara förhållandevis god. Författningen från 1992 slår fast att Ghana är en republik med flerpartisystem. Den verkställande makten ligger hos presidenten, som är stats- och regeringschef samt överbefälhavare. Presidenten utnämner en vicepresident och väljer sin egen regering, vilken dock måste godkännas av parlamentet (se nedan). 10/34

11 Presidenten väljs för en mandatperiod på fyra år i direkta, allmänna val. Omval kan ske en gång. Seger i första valomgången kräver minst hälften av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två kandidater som fått flest röster. Det lagstiftande parlamentet består av en kammare vars 275 ledamöter väljs på fyra år genom majoritetsval i enmansvalkretsar. Därutöver finns Statsrådet (Council of State), bestående av 25 medlemmar utsedda av presidenten eller de regionala regeringarna (se nedan), samt Nationella säkerhetsrådet (National Security Council) med 20 medlemmar. Båda organen är rådgivande till presidenten. Administrativt är Ghana uppdelat i tio regioner med varsin regional regering. På lokal nivå finns 216 distrikt, styrda av lokala församlingar. Därutöver har också ett stort antal hövdingar politiskt inflytande i bysamhällena. Politiska partier De politiska partierna får inte vara religiöst, geografiskt eller etniskt baserade. Två politiska läger dominerar: efterföljare till den socialistiske landsfadern Kwame Nkrumah (se Modern historia) samt högerinriktade politiska partier som haft sin bas bland oppositionen mot Nkrumah. Systemet med majoritetsval bidrar till att Ghana i praktiken har ett tvåpartisystem. Småpartier och enskilda politiker byter ibland sida. De partier som finns idag uppstod i samband med att demokrati och civilstyre återinfördes Nkrumah-falangens stora parti är Nationella demokratiska kongressen (National Democratic Congress, NDC). Det betecknar sig idag som socialdemokratiskt och utvecklades ur Jerry John Rawlings socialistinspirerade militärregim NDC och Rawlings segrade i valen 1992 och 1996, och Rawlings har även senare behållit inflytande i partiet. Militärregimens dåliga rykte och anklagelser om korruption har solkat bilden av NDC. Partiet hämtar främst sitt stöd i Volta-regionen och norra delen av landet. NDC:s kandidat John Evans Atta Mills vann presidentvalet Några månader före presidentvalet 2012 avled Mills hastigt och efterträddes av vicepresidenten John Dramani Mahama, som därefter vann presidentvalet senare samma år. På motståndarsidan dominerar det högerinriktade, marknadsliberala Nya patriotiska partiet (New Patriotic Party, NPP), som styrde Ghana med partiledaren John Agyekum Kufuor som president. Tidigare hade högern endast innehaft makten en kort period ( ). NPP:s kandidat i presidentvalet 2012 var Nana Addo Dankwa Akufo-Addo, en tidigare utrikesminister. Partiet är starkast i södra Ghana. I huvudsak marknadsliberalt är också Folkets nationella samling (People s National Convention, PNC). Ett parti som räknar sig till Nkrumah-lägret är Samling folkets parti (Convention People s Party, CPP), som ändå stödde NPP i valen 2000 och CPP, som var Nkrumahs parti på 1960-talet, återuppstod genom en sammanslagning av två partier Nu leds CPP av Nkrumahs dotter Samia Yaba Nkrumah, som är Ghanas första kvinnliga partiledare. Rättsväsendet Demokratiseringen sedan 1992 har lett till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna. Det krävs inga särskilda tillstånd för demonstrationer, och enskilda organisationer, inklusive människorättsorganisationer, tillåts verka fritt. En sanningskommission lade 2005 fram en rapport om kränkningar av de mänskliga rättigheterna under tidigare perioder av militärstyre, särskilt Rawlings regim (se ovan). En fond inrättades för ersättning till cirka offer. Det juridiska systemet är baserat på brittisk rättstradition, men det finns också inslag av traditionell lag. Högsta domstolen i Accra har minst tio domare och är högsta instans för överklaganden samt avgör om landets lagar överensstämmer med författningen. Domstolarna är i stort sett oberoende av den politiska makten och 11/34

12 rättssäkerheten betraktas som förhållandevis god. Det förekommer dock rapporter om godtyckliga gripanden och onödigt våld från polisens sida. Landets fängelser beskrivs som eländiga: lokalerna är under all kritik och fångarna är undernärda. Många interner hålls länge i fängelse utan rättegång. Ghana har dödsstraff och det händer att lagens strängaste straff utdöms, även om ingen fånge har avrättats sedan återgången till civilt styre FAKTA POLITIK Officiellt namn Republic of Ghana/ Republiken Ghana Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Nana Akufo-Addo (2017 ) Regeringschef president Nana Akufo-Addo (2017 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Nationella demokratiska kongressen (NDC) 168, Nya patriotiska partiet (NPP) 107 (2016) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Nationella demokratiska kongressen (NDC) 116, Nya patriotiska partiet (NPP) 107, oberoende 4, Folkets nationella samling (PNC) 2, Samling folkets parti (CPP) 1 (2012) Valdeltagande 68,6 % i presidentvalet 2016; 80 % i president- och parlamentsvalet 2012 Kommande val president- och parlamentsval 2020 Aktuell politik Ghana är en av de stabilaste demokratierna i Afrika söder om Sahara. Landet har sedan övergången till demokrati i början av 1990-talet styrts växelvis av det socialdemokratiska Nationella demokratiska kongressen (NDC) och det högerinriktade Nya patriotiska partiet (NPP). E er åtta års styre under NDC vann NPP de val som hölls i december NPP:s kandidat Nana Akufo-Addo besegrade då den sittande presidenten John Mahama. Mahamas tid vid makten ( ) präglades av försämrad ekonomi med hög inflation, en rad allvarliga korruptionsskandaler samt ett växande folkligt missnöje. Oljeprisets störtdykning skapade hög inflation och stigande underskott i statens budget. Höjda konsumentpriser i kombination med en rad allvarliga korruptionsskandaler fick ghananerna att under 2014 och 2015 gå ut i protestaktioner och demonstrationer mot Mahama-regeringen. Särskild uppmärksamhet väckte en muthärva inom domarkåren som avslöjades av medier under Tiotals domare på lokal nivå filmades när de tog emot mutor och tvingades därefter lämna sina ämbeten. Mutaffären gick högt upp i domstolsväsendets hierarki, ända till Högre domstolen i Accra (High Court). Ett annat stort problem som väckte missnöje bland såväl invånare som näringsliv var den svåra elbristen med ständiga, långa elavbrott. 12/34

13 Den svåra ekonomiska situationen till trots lyckades Ghana 2014 uppfylla FN:s millenniemål, bland annat hade fattigdomen i landet halverats (se Kalendarium). När president- och parlamentsvalen 2016 närmade sig hårdnade kampen mellan NDC och NPP. Enligt rapporter i början av 2016 hade partierna i ökande utsträckning börjat ta hjälp av så kallade vigilantes, grupper som med våld och hot om våld trakasserade motståndarsidan. Valen hölls den 7 december, Valkampanjen kom att centreras kring ekonomiska frågor och korruption. President Mahama ställde upp för omval. Hans främste utmanare var NPP:s ledare Nana Akufo-Addo som ställde som presidentkandidat för tredje gången. Båda Mahama och Akufo-Addo lade fram manifest som utlovade ökad tillväxt och fler jobb. Akufo-Addo framställde sig också som den ende som skulle kunna ta itu med korruptionen medan Mahama pekade på de vägar, skolor och vårdkliniker som byggts under hans mandatperiod i den centrala delen av landet. Sammanstötningar mellan olika politiska läger förekom vid flera tillfällen men själva valdagen blev lugn. Efter ett par dagar stod det klart att Mahami besegrats av Nana Akufo-Addo med stor marginal. Före valet fanns vissa farhågor om att en förlust för Mahama skulle resultera i oroligheter och nervositeten ökade när rösträkningen drog ut på tiden. Tillkännagivandet av Akufo-Addos seger blev dock odramatiskt. Mahame erkände sig besegrad och gratulerade Akufo-Addo till segern. Akufo-Addo som är advokat och tidigare innehaft posten som utrikesminister lovade att göra allt för att infria sin vallöften om fri högre utbildning samt en modernisering av ekonomin. Slopade företagsskatter är ett av Akufo- Addos recept för att locka investerare, och nytt kapital kommer att behövas om NPP ska kunna genomföra sitt ekonomiska program som har rubriken "En fabrik till varje distrikt". I början av 2017 svors Nana Akufo-Addo in som president. En dag senare representerade han sin nya regering, med bland andra Shirley Ayorkor Botchway som utrikesminister och Ken Ofori-Atta som finansminister. Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium. FAKTA POLITIK Officiellt namn Republic of Ghana/ Republiken Ghana Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Nana Akufo-Addo (2017 ) Regeringschef president Nana Akufo-Addo (2017 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Nationella demokratiska kongressen (NDC) 168, Nya patriotiska partiet (NPP) 107 (2016) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Nationella demokratiska kongressen (NDC) 116, Nya patriotiska partiet (NPP) 107, oberoende 4, Folkets nationella samling (PNC) 2, Samling folkets parti (CPP) 1 (2012) Valdeltagande 68,6 % i presidentvalet 2016; 80 % i president- och parlamentsvalet 2012 Kommande val president- och parlamentsval /34

14 Utrikespolitik och försvar Ghana har goda relationer med de stora biståndsgivarna i väst men har på senare år också närmat sig Kina, som gör omfattande investeringar i infrastruktur i landet. Ghana har agerat medlare i flera regionala konflikter och landets armé spelar en aktiv roll i fredsbevarande styrkor i Afrika och internationellt. Efter en orientering mot det socialistiska östblocket under Jerry Rawlings militärstyre på 1980-talet förbättrades Ghanas förhållande till väst under 1990-talet. Landets övergång till demokrati 2000 och den marknadsliberala politik som följt med den har medverkat till goda relationer med viktiga handelspartner och givarländer som USA och Storbritannien, där också många ghananer lever i exil gjorde USA:s president Barack Obama sitt första besök i Afrika söder om Sahara just i Ghana. Regionala relationer Ghana spelar en aktiv roll internationellt och särskilt regionalt, där den förre presidenten John Kufuor har medlat i konflikterna i Liberia och Elfenbenskusten. Med Nigeria har Ghana traditionellt starka band, särskilt ekonomiska. Nigerianska företag ökar sin närvaro i Ghana, och det har tidvis funnits friktion kring det stora och växande antalet nigerianska gästarbetare. Med Burkina Faso i norr har Ghana relativt goda förbindelser. Under en period på 1980-talet var samarbetet mycket nära, och de båda ländernas dåvarande militärledare planerade att ingå en union. Planerna dog dock med Burkina Fasos president Thomas Sankara, som mördades Ghanas förhållande till Togo i öster har ofta varit ansträngt. Båda sidor anklagade tidigare motparten för att utgöra en fristad för exilgrupper. Efter maktskiftet i Ghana år 2000 har relationerna dock varit goda. Förhållandet till Elfenbenskusten i väster, med återkommande inbördesstrider och flyktingströmmar, är en utmaning för Ghana. Relationerna förbättrades efter den ghananske presidenten Mills död Enligt regeringen i Elfenbenskusten hade Mill stöttat den avsatte ivorianske presidenten Gbagbo under konflikten i Elfebenskusten Fortfarande förekommer spänningar mellan länderna då Elfenbenskusten anklagar Ghana för att hysa Gbagbo-anhängare. En gränstvist om ett olje- och gasrikt havsområde har avgjorts under vänskapliga former. Efter ett antal fruktlösa försök att själva lösa konflikten hänsköt länderna frågan till Internationella havsrättsdomstolen 2014 som i september 2017 dömde till Ghanas fördel. Båda länderna sade sig respektera domslutet. Ghanas relationer till Gambia försämrades kraftigt 2005 när det avslöjades att gambisk säkerhetstjänst hade mördat 44 ghananska män, som misstänktes vara legosoldater med uppdrag att mörda landets president Yahya Jammeh. Försoning uppnåddes mellan de två länderna sedan en utredning gjord av FN och Ecowas slog fast att den gambiska regimen inte var inblandad i dödsfallen. Försvar Militären har tidigare varit djupt inblandad i landets politik men är nu under civil kontroll. Dess relationer till den politiska ledningen är goda. Ghanas armé spelar en aktiv roll i fredsbevarande styrkor både regionalt och internationellt, och brukar vara bland de tio största länderna i fråga om truppbidrag till FN:s fredsbevarande insatser. Ghananska soldater har i FN-regi bland annat skickats till Elfenbenskusten, Liberia, Sierra Leone, Kongo-Kinshasa, Sudan, Sydsudan, Mali och Mellanöstern. I den regionala samarbetsorganisationen Ecowas regi har Ghana skickat trupp till bland annat Elfenbenskusten, Liberia och Sierra Leone. Militärens storlek uppskattas till man (2014). 14/34

15 FAKTA FÖRSVAR Armén antal man (2015) Flottan antal man (2015) Flygvapnet antal man (2015) Militärutgifternas andel av BNP 0,5 procent (2015) Militärutgifternas andel av statsbudgeten 2,8 procent (2011) Ekonomisk översikt Ghanas ekonomi bygger på produktion av guld, olja och kakao. Landet är även i färd med att utveckla en naturgasindustri. Oljesektorn ger goda inkomster till staten, men skapar få arbetstillfällen för ghananerna. De allra flesta invånare försörjer istället sig på jordbruk. Ghana kallades tidigt för Guldkusten, och landet exporterar sedan länge guld och kakao i stor skala var Ghana världens näst största kakaoproducent (efter Elfenbenskusten) och en av Afrikas viktigaste guldexportörer. År 2010 började Ghana utvinna olja ur ett fält kallat Jubilee. Ett år senare blev landets BNP-tillväxt en av de högsta i världen, tack vare oljeinkomsterna. Samma år uppgraderades Ghana från låginkomstland till lägre medelinkomstland av FN. Utvinning av naturgas inleddes i november 2014 (se Naturtillgångar och energi). En första granskning av hur oljepengarna har använts, genomförd 2013 av Africa Centre for Energy Policy i Accra, visade att de utlovade stora satsningarna på infrastruktur, avbetalningar på utlandsskulden och jordbruksutveckling bara delvis förverkligats. Under 2012 gick hela 18 procent av statens användning av oljepengar till icke-produktiv administration, till exempel i presidentkansliet. Påbörjad upprustning av broar och vägar hade i flera fall inte fullföljts eftersom statens insatser varit för snålt tilltagna, sades det i rapporten. Dessutom hade parlamentet missat att täppa till kryphål i skattelagstiftningen, vilket gjorde att staten gått miste om hundratals miljoner kronor genom uteblivna skatteintäkter. Kly a mellan söder och norr Redan innan olja och gas hittades var Ghana ett av de länder i Afrika söder om Sahara som ansågs ha bäst politiska och ekonomiska förutsättningar att ta sig ur fattigdomen. Det finns dock sedan gammalt en klyfta mellan södra Ghana, med merparten av naturresurserna och de största investeringarna, och norra Ghana, som är torrare, fattigare och mer glesbefolkat. På senare tid har regeringarna försökt minska skillnaderna genom att bygga ut elnätet i norr, höja utbildningsnivån där samt förbättra vägarna från norr till söder. Vid självständigheten 1957 var Ghana ett av Afrikas mest välmående länder med världens största kakaoexport. Två decennier senare var landet ett av världens tio fattigaste, med en jättelik utlandsskuld. Bakom nedgången låg ekonomisk vanskötsel och korruption, men också en nedgång i kakaopriset. Landets ekonomi är sårbar för skifte i världsmarknadspriser och väder. 15/34

16 Åtstramningar enligt Världsbankens och Internationella valutafondens (IMF) modell inleddes på 1980-talet och fortsatte efter demokratiseringen på 1990-talet. Förändringarna ledde tidvis till massprotester men kunde i huvudsak genomföras. Bland annat såldes eller avvecklades nära 300 av 350 statliga företag. På åtgärderna följde en ekonomisk tillväxt i slutet av 1990-talet. Den tog än mer fart efter det att John Kufuor segrat i det demokratiskt genomförda presidentvalet Höga guld- och kakaopriser bidrog till uppgången rankade Världsbanken Ghana som nia i världen i fråga om förbättrat affärsklimat. Lägre medelinkomstland Då hade Kufuor-regeringen också lyckats minska budgetunderskottet och inflationen, som sjönk från 40 procent 2000 till 11 procent Internationella skuldlättnader mer än halverade Ghanas utlandsskuld till 3,3 miljarder dollar Tillväxten blev fortsatt god 2007 och 2008, men läget hårdnade när världsmarknadspriser på bränsle och mat höjdes. Regeringen svarade med subventioner och slopade importtullar. Samtidigt sjönk efterfrågan på Ghanas exportvaror när den globala finanskrisen tilltog, och 2009 minskade penningöverföringarna från gästarbetare utomlands. De hade stått för mer än en tiondel av landets BNP. Såväl skuldsättning som budgetunderskott ökade. För att slå vakt om framsteg som gjorts fick Ghana 1,2 miljarder dollar i räntefria lån från Världsbanken Övergången till medelinkomstland 2011 gjorde det svårare för Ghana att få lån hos IMF och Världsbanken. Samma år lånade landet istället tre miljarder dollar från Kinas utvecklingsbank. Pengarna var ämnade att gå till att utveckla en naturgasindustri och förbättra infrastruktur som landsvägar, järnvägar och hamnar. Ghana var ett av de nya tillväxtländer som under 2013 såg sin valuta förlora i värde när internationella investerare återvände till den amerikanska marknaden efter tecken på att USA:s ekonomi var på väg att återhämta sig. I februari 2014 tvingades ghananska centralbanken att reglera hanteringen av utländsk valuta för att skydda den egna cedin. Trots det förlorade cedin mer än en tredjedel av sitt värde i förhållande till dollarn mellan januari och augusti Ekonomisk nedgång Under 2014 kom flera signaler på att landets ekonomi vänt nedåt, bland annat till följd av dalande oljepriser. Ghana slogs mot alltför hög inflation, och växande underskott i statsbudgeten bekämpades med frysta löner för offentliganställda, höjda bränslepriser och ökat skatteuttag, vilket utlöste folkligt missnöje. Mahama-regeringens löften om mängder av nya arbetstillfällen och högre levnadsstandard för ghananerna kom på skam. Beräkningar visar att omkring sex miljoner arbetstillfällen måste skapas inom de närmaste två årtiondena. Det motsvarar mer än halva den nuvarande arbetsstyrkan. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen fick Ghana beröm av omvärlden när landet 2014 kunde visa att det lyckats leva upp till FN:s millenniemål om att halvera den extrema fattigdomen. För att fler jobb ska skapas och levnadsvillkoren förbättras för folkmajoriteten måste oljeinkomster och biståndspengar investeras i jordbruket, där de flesta yrkesaktiva återfinns. IMF har bistått med program för fattigdomsbekämpning och i februari 2015 beviljade låneorganet ett lån på cirka 940 miljoner dollar till Ghana för att få bukt med det stora budgetunderskottet. Statskassan tyngs inte minst av mycket höga offentliga lönekostnader samt av en utlandsskuld, som i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) ökade från 46 procent 2012 till 65 procent FAKTA EKONOMI 16/34

17 BNP per person 1370 US dollar (2015) Total BNP miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 3,6 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 23,2 procent (2016) Industrins andel av BNP 28,2 procent (2016) Servicesektorns andel av BNP 52,2 procent (2016) Statsskuldens andel av BNP 70,8 procent (2015) Valuta cedi Bytesbalans miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 60,8 procent (2015) Viktigaste exportvaror olja, guld, kakao, trävaror, mangan, diamanter Största handelspartners Nederländerna, Storbritannien, Frankrike, USA, Kina, Nigeria, Elfenbenskusten Naturtillgångar och energi Betydande fyndigheter av olja och naturgas har på senare år hittats i Ghana. Oljefältet Jubilee utanför kusten invigdes i slutet av 2010 och bidrog redan året därpå till en stor del av exportinkomsterna. Ghana har även stora tillgångar av guld, diamanter, mangan och bauxit. Fram till 2010 var guld den största exportvaran (numera bidrar guld och olja med ungefär lika stora andelar av exportinkomsterna). Guldet finns främst i sydvästra Ghana. Obuasi söder om staden Kumasi är en av världens största guldgruvor. Ett stort antal utländska företag är aktiva i den ghananska guldnäringen, men staten har en form av vetorätt i gruvbolaget Anglo Gold Ashanti för att bevaka landets intressen. Illegal utvinning av guld är ett problem. Bönder som tvingats bort från sina jordar av gruvbolag och gruvarbetare som blivit arbetslösa till följd av mekanisering söker sig till privatägda gruvor med riskabla arbetsförhållanden. Ofta är det kvinnor, och många har dödats i olyckor när gruvor rasat. En ny lag som förbjuder utländska medborgare att ägna sig åt småskalig gruvdrift ledde under 2013 till att hundratals människor tvingades lämna landet, de flesta kineser. Diamanter är också en viktig exportvara. Illegal utvinning, smuggling och korruption förekommer i diamantproduktionen. Ghana är dock med i den så kallade Kimberley-processen, ett FN-stött initiativ som syftar till att stoppa handel med blodsdiamanter, det vill säga diamanthandel som finansierar terror och krig. Därmed är det fritt att handla med ghananska diamanter. Misstankar om att diamanter smugglas från Elfenbenskusten för att ingå i den legala handeln i Ghana gör att FN ändå håller landet under bevakning. 17/34

18 Elbrist hotar Ghanas utveckling De viktigaste energikällorna för hushållen i Ghana är ved och träkol. När det gäller elektricitet stod vattenkraften länge för all inhemsk produktion. Det största kraftverket ligger i Akosombo, där floden Volta dämts upp och Voltasjön skapats. Ett annat stort vattenkraftverk är Kpong, åtta kilometer nedströms från Akosombo. Beroendet av vattenkraft gör att eltillgången varierar med regnmängden. Låga vattennivåer orsakar ibland allvarlig elbrist, vilket skadar den viktiga gruvnäringen och Ghanas elexport till grannländer. Elbehovet i landet ökar med runt en tiondel årligen. Problemen med elförsörjningen ses som ett av de största hoten mot Ghanas ekonomiska utveckling. De upprepade elkriserna har påskyndat satsningar på andra energikällor. Värmekraftverk har byggts och eldas med olja eller med gas från Nigeria. Fossila bränslen stod 2014 för närmare hälften av elproduktionen. Samma år började Ghana utvinna egen naturgas, som ska användas för att driva kraftverken. Tung industri skapar miljöförstöring Exploateringen av naturtillgångar orsakar svåra miljöproblem: utvinning av timmer och ved går hårt åt skogarna (jämför Jordbruk och fiske), dammbyggen och utsläpp från guldindustrin förstör vattendrag och bristande rening gör rent vatten till en bristvara. Konflikter mellan gruvbolag och lokalbefolkning är inte ovanliga och har ibland blivit våldsamma. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt ,3 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 0,54 ton (2014) Energianvändning per person 337,3 kilo oljeekvivalenter (2014) Elkonsumtion per person 357 kilowattimmar, kwh (2014) Jordbruk och fiske Över halva Ghanas befolkning försörjer sig på jordbruk, som svarar för drygt en femtedel av bruttonationalprodukten (BNP). Merparten av bönderna odlar sina grödor på små privata ägor för självhushållning, men det finns också många stora plantager. Jordbruket är starkt beroende av hur regnen faller, eftersom bara en försumbar andel av landets åkermark är konstbevattnad. Mer än halva Ghanas yta är odlingsbar, men knappt en femtedel används idag för odling. Kakao är den i särklass viktigaste grödan och upptar mer än hälften av den uppodlade marken. Kakao är också den tredje viktigaste exportprodukten efter olja och guld. Andra kommersiella grödor är kokosnötter och kaffe samt diverse frukt, nötter och grönsaker. Ghana var världens största kakaoproducent i början av 1960-talet men därefter föll produktionen kraftigt. En återhämtning inleddes på 1990-talet och produktionen sköt fart efter millennieskiftet. Sedan 2006 är Ghana världens näst största kakaoproducent, efter Elfenbenskusten, och bidrar med en femtedel av världens kakaoskörd. Gynnsamt väder gjorde sitt till, men framgången berodde också på höjda statliga kakaopriser till odlarna, ökad användning av bekämpningsmedel och bättre vägar för transporter. 18/34