Bedömning av luftföroreningssituationen på fastigheten Krokslätt 33:4 och 33:5

Transkript

1 Bedömning av luftföroreningssituationen på fastigheten Krokslätt 33:4 och 33:5

2 1(19)

3 1 Inledning och bakgrund Studerat område Regelverk omgivningsluft Luften i Göteborg Kväveoxider Mätstationer Mätvärden Partiklar Mätstationer Mätvärden Beräknade halter Sammanvägning av uppmätta och beräknade halter Olika skalor Framtida utveckling Sammanfattning Omslagsbilden från (7) Centrum, Beskrivning av statsdelen, Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret, mars 2008 Beställare: genom Newsec AB Box Göteborg Tel Konsult: Projektansvarig: Hans Niklason Tyréns AB Box Linköping Tel Uppdragsansvarig: Kjell Ericson 2(19)

4 1 Inledning och bakgrund På uppdrag av Alecta, genom detta bolags fastighetsförvaltare Newsec, har Tyréns genomfört en utredning av dagens och framtida förväntade belastning av kvävedioxid och partiklar vid Krokslätt 33:4 / 33:5. Alecta har för avsikt att exploatera området med byggnation för bostäder och verksamheter, något som förutsätter ändring av gällande detaljplan. Tomten är belägen i Mölndalsåns dalgång intill kommungränsen i Göteborgs stad. Just denna del av Göteborgsregionen Mölndalsåns dalgång tillhör det som i Översiktsplanen antagen 2009 kallas Centrala Göteborg och är definierat som ett förnyelseområde. Samtidigt ligger området intill en av de större kommunikationslederna som idag hyser omfattande trafik in mot centrala Göteborg E6/E20. Därmed är området i dag också belastat ur luftföroreningssynpunkt, med uppmätta överskridanden av miljökvalitetsnormer intill trafikleden. 2 Studerat område Studien fokuserar på det kvarter som består av fastigheterna Krokslätt 33:4 och 33:5 (tomten). Den ligger mellan Falkenbergsgatan i norr och Varbergsgatan i söder, Ebbe Lieberathsgatan i väster och Mölndalsvägen i öster. Figur 1 Flyblild över området med tomten markerad (från Liljevalls förstudie) 3(19)

5 Studien avgränsas till att beskriva utvecklingen av halter av kvävedioxid och partiklar, PM10 1, fram till 2010, deras orsaker samt förväntad utveckling framåt i tiden. Båda föroreningarna orsakas till stor del av trafiken i svenska städer. Kväveoxider kommer också från förbränning, t.ex. från värmekraftverk eller uppvärmning av hus som sker genom någon form av förbränning. Partiklar kan också komma från förbränningsanläggningar, men en signifikant del består av uppvirvlade partiklar. Dessa sekundärt genererade partiklar har sitt ursprung i slitage av vägbeläggning, däck, bromsar, salt mm. Lokala halter av föroreningar har också en inte obetydlig andel som härstammar från långväga transport från t.ex. andra länder eller regioner. 3 Regelverk omgivningsluft Miljökvalitetsnormer är den svenska implementeringen av EU:s ramdirektiv för luft och är ett juridiskt bindande styrmedel för att förebygga och åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmålen och genomföra EG-direktiv. Europaparlamentet och Rådets direktiv 2008 (2008/50/EG) innebar en del nya regler vilka sedan arbetats in i Regeringens förordning om Miljökvalitetsnormer från 2010 (SFS 2010:477). Utifrån denna förordning har Naturvårdsverket utfärdat föreskrifter om kontroll av luftkvaliteten (NFS 2010:8) och sen tidigare finns det en handbok med allmänna råd om Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Luftguiden. Den senare väntas bli uppdaterad i nära framtid. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns i form av bindande nationella föreskrifter vilka ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag skall-normer. Vidare finns det Miljökvalitetsnormer för vissa ämnen där föreskrifter är uttryckta som ska eftersträvas bör-normer. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft kan vara uttryckta som KONCENTRATION = massa/volym luft (t.ex. g/m 3 ) i olika statistiska mått. För de miljökvalitetsnormer som här är aktuella förekommer medelvärden över kalenderår, dygn (24 timmar) samt timme. Vidare är vissa medelvärden tillåtna att överskridas maximalt ett angivet antal gånger per år percentilmått. Ansvaret för att följa upp och kontrollera att här aktuella miljökvalitetsnormer innehålls åvilar i huvudsak kommunerna. Vad denna kontroll ska innehålla bestäms till del av vilken nivå halterna i omgivningsluft inom respektive kommun ligger på. Det finns två brytpunkter nedre och övre utvärderingströskeln som innebär olika skyldigheter att använda metoder och mätningar för uppföljning. Vidare ska kommunerna anmäla till Naturvårdsverket och Länsstyrelsen om det vid denna kontroll visar sig att en miljökvalitetsnorm kan antas komma att överskridas 2. 1 Partiklar vars diameter 10 μm (10-6 m eller en tusendels mm) 2 Till följd av situationen i Göteborg har Länsstyrelsen föreslagit ett åtgärdsprogram redan 2001 och regeringen har beslutat om planen i december (19)

6 De gällande miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM 10 och PM 2,5 ) sammanfattas i nedanstående tabell 1. Tabell 1 MILJÖKVALITETSNORMER till skydd för människors hälsa Ämne Halt [μg/m 3 ] Medelvärdestid Övre utv.tröskel [μg/m 3 ] Nedre utv.tröskel [μg/m 3 ] Tillåtet antal överskridanden Kvävedioxid 40 1 år aldrig Partiklar (PM 10 ) Partiklar (PM 2,5 ) 60 1 dygn ggr/år Anm timme ggr/år Max 18 ggr/år > 200 μg/m år 28 μg/m 3 20 μg/m 3 aldrig 50 1 dygn 35 μg/m 3 25 μg/m 3 35 ggr/år 25 1 år 17 μg/m 3 12 μg/m BÖR-norm 25 1 år 17 μg/m 3 12 μg/m 3 Fr.o.m SKALL.norm 4 Luften i Göteborg Utvecklingen av luftföroreningssituationen i Göteborg har följts under lång tid. Så har t.ex. svaveldioxid i Göteborgsluften minskat med mer än 90% sen 1960-talet. SO 2 utgör i praktiken inte något stort problem idag. En stor del kommer från utlandet men lokalt är det framför allt fartyg och uppvärmning i form av förbränning av svavelhaltig olja och kol som är källor. Kväveoxider är ett betydligt större problem i Sverige och i Göteborg, där miljökvalitetsnormerna för NO 2 överskridits på flera platser under senare år. Trafiken spelar härvid en avgörande roll, där en allt mer ökad trafik orsakar ökande halter tros att bättre och renare fordon tenderar att minska utsläppen. Med fordon som baseras på förbränningsmotorer är det inte sannolikt att bättre teknik kommer att kunna skapa tillräckliga reduktioner av utsläpp, utan det är enbart beteendeförändringar (läs mindre trafik) som hjälper. Partiklar räknat som PM10 följer utvecklingen av NO 2, även om man inte idag uppmäter några överskridanden av miljökvalitetsnormer i Göteborg. Partiklar påverkar vår hälsa liksom andra föroreningar, men det finns ingen klar tröskelnivå. All reduktion av partikelhalter innebär således en hälsovinst och miljökvalitetsnormen ska mer ses som en kompromiss mellan ekonomi och hälsa än en nivå som är säker ur hälsosynpunkt. 5(19)

7 4.1 Kväveoxider Mätstationer I Göteborgområdet finns ett antal mätstationer som opereras av kommunernas Miljöförvaltningar. De för denna studie intressanta stationerna som mäter kväveoxider är Femman, Gårda och Mölndal. Stationen Femman är belägen på taket till köpcentret Nordstan, och den mäter föroreningshalter ovan taknivån, i vad som kallas urban bakgrund. Kvävedioxid mäts som en s.k. punktmätning, där omgivningsluft sugs in i en analysator som använder sig av metoden kemiluminescens. Vid stationerna Gårda och Mölndal används i stället en metod som kallas DOAS (Differential Optical Absorption Spectroscopy) där en ljusstråle får lysa en bestämd sträcka i omgivningsluften. Efter passage i luften analyseras ljuset med avseende på spektralsammansättning, varefter man kan bestämma halten av olika ämnen som finns i luften längs sträckan. I Gårda mäter man parallellt med E6/E20 och i marknivå. I Mölndal är mätvärdena tagna från en mätsträcka tvärs E6/E20 på en höjd strax ovanför trafiken. Eftersom gaturummet här är tämligen öppet, kan mätvärdena anses vara representativa för området. I fallet Gårda däremot är mätvärdena mer specifika för mätplatsen och det gaturum som finns mellan bebyggelsen på västra sidan av vägen och slänten/vegetationen på den norra sidan. En plats där människor inte uppehåller sig regelbundet eller någon längre tid, se figur 2. Figur 2 Mätstation Gårda med analysatorn placerad i fundamentet till gångbron. Ljuskällan sitter på en byggnad ca 150 m bakom fotografen 3. 3 Bild från Göteborgs Stad, Miljö: Årsrapport Luftföroreningar 2009, R2010:6, ISSN X 6(19)

8 Figur 3 Mätstation Mölndal med mottagaren på taket till Folket hus. Ljuskällan (bakom fotografen) finns på ett tak på andra sidan ån och E6/E20. Analysatorn finns i våningen under Mätvärden Trots kraftiga förändringar i trafikvolymer i Göteborgsområdet och i Mölndalsåns dalgång genom åren, uppvisar halterna av NO 2 tämligen likartade nivåer över åren. I figur 4 6 Figur 4 Uppmätta årsmedelvärden av NO 2 vid stationerna Gårda, Mölndal och Femman. Röd linje motsvarar miljökvalitetsnormen, 40 μg/m 3. 4 Bild från Göteborgs Stad, Miljö: Årsrapport Luftföroreningar 2009, R2010:6, ISSN X 7(19)

9 redovisas uppmätta värden från de tre stationerna Gårda, Mölndal och Femman, representerande de tre måtten som ingår i miljökvalitetsnormerna för NO 2. Dessa ska representera kalenderår och utgörs av årsmedelvärde, 98-percentil dygn 5 och 98-percentil timme 6. Figur 5 Uppmätta 98-percentiler dygn av NO 2 vid stationerna Gårda, Mölndal och Femman. Röd linje motsvarar miljökvalitetsnormen, 60 μg/m 3. Figur 6 Uppmätta 98-percentiler timme av NO 2 vid stationerna Gårda, Mölndal och Femman. Röd linje motsvarar miljökvalitetsnormen, 90 μg/m percentil dygn motsvarar den halt (som dygnsmedelvärde) som överskridits maximalt 7 ggr per år percentil timme motsvarar den halt (som tim-medelvärde) som överskridits maximalt 175 ggr per år. 8(19)

10 Vi kan konstatera att miljökvalitetsnormerna överskrids genomgående i Gårda, men också ibland i Mölndal och mera sällan på Femman. Det är 98-percentil dygn som oftast överskrids av de tre NO 2 -normerna, en erfarenhet som kan dras från i stort sett alla svenska tätorter. Figur 7 visar trafikflödena år för år under motsvarande period på E6/E20 och Mölndalsvägen börjar den recession som startade med bostadsbubbla i skiftet talet att ge sig. Vi ser detta i att trafiken gradvis ökar fram till nästa recession i slutet av 2000-talet och 2009 innebär att E6/E20 tappar nästan 10% jämfört med Figur 7 Trafikflöde längs E6/E20 och Mölndalsvägen mitt för den studerade tomten Partiklar Mätstationer Mätningar av partiklar förekommer inte på stationen i Mölndal, men väl på Femman och på Gårda. Tekniken för att mäta partiklar går ut på att luften sugs in i en cyklon, där flödet kontrolleras på så sätt att fraktionen PM-10 går vidare till en analysator. Denna, en TEOM (Tapered Element Oscillating Microbalance), mäter tillväxten av massan av partiklar på ett litet filter. Filtrets vägs genom att det hålls i oscillation och frekvensen på den oscillationen registreras. Frekvensen kan sedan räknas om till massa. Resultatet presenteras som medelvärden över en timma av koncentrationen av massa, μg/m 3. Figur 8 visar insugningshuvudet cyklonen till TEOM på station Femman. Den ena cyklonen separerar PM-10 och den andra PM-2,5. 9(19)

11 Figur 8 Mätstation Femman med två st TEOM-insug i form av cykloner för separation av PM-10 och PM-2,5. Analysatorerna finns i våningen under Mätvärden Erfarenheter från flera års mätningar i gaturum och analyser av insamlade partiklarna visar att så mycket som 70-80% utgörs av sekundärt bildade partiklar vissa tider på året. Speciellt vintertid i torrt väglag blir denna andel hög och består av salt, vägmaterial och partiklar från fordonens bromsar. Det är inte konstigt då att Gårda, placerad intill E6/E20 på en höjd av ~3 meter mäter betydligt högre halter än Femman. I figur 9 och 10 redovisas de senaste årens PM-10-värden. Figur 9 Uppmätta årsmedelvärden av PM-10 vid stationerna Gårda och Femman. Röd linje motsvarar miljökvalitetsnormen, 40 μg/m 3. 7 Bild från Göteborgs Stad, Miljö: Årsrapport Luftföroreningar 2009, R2010:6, ISSN X 10(19)

12 Figur 10 Uppmätta värden av PM-10 som 90-percentil dygn vid stationerna Gårda och Femman. Röd linje motsvarar miljökvalitetsnormen, 50 μg/m 3. De redovisade mätningarna visar att Miljökvalitetsnormen för PM-10 inte överskrids för årsmedelvärde men väl för 90-percentilen dygn, på Gårda under ett par år. Efter 2006 har halterna sjunkit och inga överskridanden uppmätts, vilket till del kan vara en konsekvens av vädret. Mätningar visar också att relationen mellan PM-10 och PM-2,5 är ca en faktor 2 på Femman och lite högre 2,3 2,5 vid Gårda. Miljökvalitetsnormen för PM-2,5 gäller fullt ut 2015, intill dess är den en BÖR-norm, 25 μg/m 3 som årsmedelvärde. Det har inte mätts några värden som överskrider denna norm på någon station. 4.3 Beräknade halter I sektion 4.1 och 4.2 har uppmätta halter för ett antal år tillbaka redovisats. Stationen Femman representerar urban bakgrund i centrala Göteborg. De två övriga Gårda och Mölndal visar på situationer nära trafiklederna i Mölndalsåns dalgång, söder (Mölndal) och norr (Gårda) om den plats som studeras här. Av dessa representerar Gårda mer specifikt situationen intill E6/E20 och Mölndal ger en mer generell bild av omgivningarna kring trafiklederna. Miljöförvaltningen har också beräknat och publicerat halter av kvävedioxid 8 för ett större område. Dessa beräkningar baseras på en omfattande och ajourhållen emissionsdatabas, där alla aktiviteter som orsakar utsläpp av i detta fall kväveoxider specificeras. Bl.a. finns hela det statliga vägnätet och kommunala vägar med, trafikerade med uppmätta eller skattade/beräknade trafikflöden. Trafiken består av fordon i form av bl.a. personbilar och tyngre fordon, var och en C381?OpenDocument 11(19)

13 typ med sina specifika emissionsfaktorer. Dessa faktorer återspeglar för vart år en åldersfördelning och därmed en teknisk standard i fordonsflottan. Med åren förändras sammansättningen och gradvis sjunker de specifika utsläppen till följd av renare bilar. I figuren 11 redovisas halter för år 2009 av NO 2 som 98-percentil dygn, det mått som är svårast att hålla under miljökvalitetsnormen. Halterna har beräknats i en spridningsmodell med meteorologiska data från Figur 11 Beräknade halter av NO 2 som 98-percentil dygn för år Färgskalan är satt så att rött är > miljökvalitetsnormen 60 μg/m 3, gula och orange färger representerar olika tröskelvärden som påverkar kommunens ansvar vid uppföljning och övervakning, bl.a. krav på mätningar. I det följande fokuserar vi på området i Mölndalsåns dalgång och försöker tolka vilka beräknade halter som gäller vid den tomt mellan Mölndalsvägen och Ebbe Lieberathsgatan som studien avser, fig En jämförelse med uppmätta värden redovisas också. Tomten är inritat som en rektangel. Beräknade värden för Gårda och Mölndal har också skattats från kartor med beräknade halter. 12(19)

14 2009 NO 2 årsmedelvärden [μg/m 3 ] NO 2 uppmätt NO 2 beräknat Årsmedel 22,6 Årsmedel 24 Årsmedel 49,3 Årsmedel 50 Årsmedel Årsmedel 24,1 Årsmedel 48,9 Årsmedel 23 Årsmedel 43 Årsmedel Årsmedel 25,8 Årsmedel 47,4 Årsmedel 25 Årsmedel 45 Årsmedel Årsmedel 35,3 Årsmedel 48,0 Årsmedel 28 Årsmedel 50,0 Årsmedel 22 Fig (19)

15 2009 NO 2 98-percentil dygn [μg/m 3 ] NO 2 uppmätt NO 2 beräknat 98%til D 56,5 98%til D 55 98%til D 92,4 98%til D 85 98%til D %til D 61,6 98%til D 99,7 98%til D 62 98%til D %til D %til D 62,0 98%til D 95,7 98%til D 52,0 98%til D 98 98%til D %til D 87,1 98%til D 97,1 98%til D 65 98%til D 95 98%til D 53 Fig (19)

16 2009 NO 2 98-percentil time [μg/m 3 ] NO 2 uppmätt NO 2 beräknat 98%til h - 80,4 98%til h %til h 131,4 98%til h %til h %til h - 87,0 98%til h 139,0 98%til h %til h %til h %til h - 87,5 98%til h 122,3 98%til h - 110,7 98%til h 119,1 98%til h %til h 95 98%til h %til h %til h 98 98%til h - 80 Fig (19)

17 Tolkningen av beräkningarna ovan visar att halten av NO 2 genomgående överskrider alla miljökvalitetsnormer alla år i Gårda. I Mölndal överskrids normerna för percentilmåtten flera år. Det ska sägas att tolkningen av kartorna blir ganska osäker, i det att färgskalan är väldigt grov. Osäkerheten i spridningsmodellens resultat är också större för extremvärden i form av percentilmått än vad den är för årsmedelvärden. Vid tomten i Krokslätt visar tolkningen av beräkningskartorna på ett överskridande, 2008 för 98-percentil timme. Det är något förvånande, eftersom det oftast är 98-percentil dygn som först slår igenom normen. 4.4 Sammanvägning av uppmätta och beräknade halter Beräknade årsmedelvärden har troligen minst osäkerhet, varför vi studerar dessa mer i detalj, se tabell 2. Tabell 2 Uppmätta och beräknade medelvärden av NO 2 Plats År Uppmätt Beräknat [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] Kvot Anmärkning Gårda ,3 50 0, ,9 43 1,14 Medelvärde ,4 45 1,05 1, ,96 Mölndal ,6 24 0, ,1 23 1,05 Medelvärde ,8 25 1,03 1, ,3 28 1,26 Vi tittar också på den relationen mellan uppmätt medelvärde och percentiler, tabell 3. Tabell 3 Uppmätta relationer mellan medelvärden och percentiler av NO 2 Plats År Medelv. 98%til D 98%til h Kvot Kvot [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] 98D/m 98h/m Anmärkning Gårda ,3 92,4 131,4 1,87 2,67 Medelvärde 98D/m ,9 99,7 139,0 2,04 2,84 1, ,4 95,7 122,3 2,02 2,58 Medelvärde 98h/m ,0 97,1 119,1 2,02 2,48 2,64 Mölndal ,6 56,5 80,4 2,50 3,56 Medelvärde 98D/m ,1 61,6 87,0 2,56 3,61 2, ,8 62,0 87,5 2,40 3,39 Medelvärde 98h/m ,3 87,1 110,7 2,47 3,14 3,42 Vi saknar spridningsberäkningar för PM-10, varför vi också försöker hitta ett samband mellan uppmätta halter av NO 2 och PM-10, tabell 4. 16(19)

18 Tabell 4 Kvot mellan uppmätta halter av NO 2 och PM-10 som årsmedelvärden Plats År NO 2 PM-10 [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] Kvot Anmärkning Gårda ,3 23,7 0, ,9 25,0 0,51 Medelvärde ,4 28,4 0,60 0, ,0 31,2 0,65 Femman ,7 16,4 0, ,9 19,1 0,83 Medelvärde ,4 19,7 0,81 0, ,6 23,2 0,91 Slutligen behöver vi hitta en relation mellan medelvärden och 90-percentil dygn för PM-10, tabell 5. Tabell 5 Kvot mellan uppmätta halter av PM-10 som årsmedel och 90-percentil dygn Plats År medel 90%til [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] Kvot Anmärkning Gårda ,7 39,6 1, ,0 39,0 1,56 Medelvärde ,4 49,1 1,73 1, ,2 54,5 1,75 Femman ,4 25,1 1, ,1 28,3 1,48 Medelvärde ,7 30,8 1,56 1, ,2 37,4 1,61 Utifrån beräknade haltkartor har vi bedömt årsmedelhalten vid tomten i Krokslätt, se fig. 12. Från stationerna i Gårda och Mölndal har vi konstaterat att det finns viss avvikelse mellan beräknad och uppmätt halt. Med ett konservativt antagande använder vi medelvärdet på de kvoter som vi beräknat ovan och som ger högsta resultat i skattad halt i Krokslätt. Vi opererar sedan på värden för åren för att få ett spann. Resultatet av en sådan process redovisas tabell 6. Tabell 6 Skattade halter vid Krokslätt 17(19)

19 Faktor Kvot Plats Avvikelse mätning/beräkning Dygn/årsmedel NO 2 Timme/årsmedel NO 2 Skattad medelhalt [μg/m 3 ] Skattad 98%til D [μg/m 3 ] Skattad 98%til h [μg/m 3 ] [μg/m 3 ] 1,07 Mölndal 21,4 25,7 40 Nej Miljökvalitetsnorm Överskridande 2,48 Mölndal 53,1 63,7 60 Troligen 3,42 Mölndal 73,2 87,8 90 Nej PM10/NO 2 0,81 Femman 17,3 20,8 40 Nej Dygn/årsmedel 1,68 Gårda 29,1 34, Nej PM Olika skalor Tomten vid Krokslätt är idag omgärdad av gator med tämlig lokal trafik, med ett flöde på ett par tre tusen fordon/dygn på Varbergsgatan, Ebbe Lieberathsgatan och Falkenbergsgatan. Mölndalsvägen har idag fordon/dygn. Så har situationen varit, tämligen konstant, under lång tid och ända sedan E6/E20 invigdes öster om Mölndalsån runt 1980, se figur 15. Figur 15 Trafikflöden på ett antal gator/länkar i området runt tomten i Krokslätt. 9 Avser 90-percentil dygn 18(19)

20 Vi kan anta att den lokala påverkan på luftföroreningshalterna från denna trafik snarare har minskat över tid till följd av bättre och renare bilar. Trafiklederna på lite längre avstånd påverkar givetvis också den studerade tomten, men här har trafikökningen över tid också ett inflytande. Den ökning som erfors före 1980 på Mölndalsvägen har helt tagits över av E6/E20. Vi kan också identifiera ett trendbrott i slutet av 80-talet liksom runt 2007 / Dessa kan tydligt ses i trafikflödena på de E6/E20 och svagare på Riksväg 40. Båda dessa brott i tendensen till ökad trafik får skyllas på ekonomisk recession. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att om vi hade haft en mätning vid tomten i Krokslätt under åren , skulle vi troligen ha registrerat överskridande av miljökvalitets-normen för 98-percentil dygn för kvävedioxid något år. Övriga normvärden för kvävedioxid och för PM-10, liksom PM-2,5 skulle inte ha överskridits. 5 Framtida utveckling Mölndalsåns dalgång är föremål för tankar om omfattande omdaning. Den är en del i det som kallas Centrala Göteborg och är definierat som ett förnyelseområde i översiktsplanen. Samtidigt har kommunen att dels följa det av regeringen fastställda åtgärdsprogrammet för att komma tillrätta med problemen runt med överskridanden av miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM-10. Detta åtgärdsprogram ska följas upp och revideras senast Klart är att Sverige inte får ha några överskridanden av miljökvalitetsnormer, och just Sverige är ett av flera länder som är först ut att anklagas inför EU-domstolen för brott mot reglerna. Det pågår omfattande arbeten med olika åtgärder i linje med åtgärdspaketet men också för att utveckla Göteborg och regionen omkring, inte minst på transportområdet. K , som har som mål att öka kollektivtrafikandelen av resandet från dagens 25% till 40% år 2025, är ett av många projekt. För att inte öka belastningen av luftföroreningar måste en sådan utveckling ske på ett uthålligt sätt det finns exempel på där en liknande utveckling medfört ökande utsläpp och därmed försämrad luftkvalité. Det finns också tankar om omfattande trafikomläggningar i området där E6/E20 och Riksväg 4 strålar samman, strax norr om tomten i Krokslätt. De två senaste årens vikande trafikvolymer (figur 15) kommer med all sannolikhet att förbytas i en ökning igen när ekonomin återhämtat sig. Den senaste minskningen är i absoluta tal av samma storleksordning som den i slutet av 80-talet. Då tog det nästan 10 år innan trafikvolymerna var tillbaka på samma nivå igen. Därefter var ökningstakten ganska snabb, dock inte som då kurvan var som brantast på 80-talet, när trafiken ökade med fordon/dygn på fem år. Hur fort återhämtningen kommer att gå denna gång vet vi inget om. Det pågår samtidigt en ständig modernisering av fordonsflottan som påverkar utsläppsmängderna positivt hela tiden. Man förvänta sig att återhämtningen sker samtidigt med den planerade och pågående omdaningen av regionen, utbyggnaden av kollektivtrafiken och ett förhoppningsvis mer kollektivt resande (19)

21 Med allt detta i beaktande är det närmast omöjligt att göra någon prognos om framtida haltnivåer på platsen. Betraktat ur ett mikroperspektiv är det föreslagna utförandet av byggnation med en barriärbyggnad mot Mölndalsvägen fördelaktigt för de bakomliggande bostäderna i kvarteret, liksom också för den befintliga bebyggelsen väster om Ebbe Lieberathsgatan. Det är sannolikt att om denna byggnad fanns på plats i dagsläget, skulle ett överskridande av 98-percentil dygn i nivån 88 μg/m 3 inte kunna registreras på västsidan om byggnaden, utan enbart längs Mölndalsvägen. Det är troligt att den nära, lokala trafiken inte kommer att förändras väsentligt på så sätt att det medför en ökad belastning av kväveoxider och partiklar. Trafiken på lite längre avstånd, E6/E20 och ännu längre bort Riksväg 40, är ett gemensamt regionalt och nationellt ansvar. Här måste många samverkande åtgärder vidtas så att trafiken bringas att reducera sina utsläpp av bl.a. kväveoxider och partiklar. 6 Sammanfattning Studium av publicerade data, beräkningar och utredningar visar på hur situationen vid tomten vid Krokslätt har sett ut senaste fyra åren. Miljökvalitetsnormer för NO 2 som 98-percentil dygn kan ha överskridit något enstaka år. Inga andra normer har överskridits, varken för NO 2, PM-10 eller PM-2,5. I framtiden bör inga miljökvalitetsnormer överskridas på platsen, givet att åtgärdsprogram och omdaning av Göteborgsregionen får avsedd effekt. Platsen ligger ganska långt ifrån (300 m) det primärt största hotet, E6/E20, och det är utvecklingen längs denna pulsåder som är helt avgörande. Osäkerheten i denna slutsats innefattar faktorer som den ekonomiska återhämtningen, resultat av åtgärdsprogrammet samt hur man väljer att omdana trafiksystemet i Mölndalsåns dalgång. 20(19)