Generella synpunkter. Yttrande. Näringsdepartementet. Skellefteå kommun avger härmed följande yttrande över rubricerade betänkande:
|
|
- Charlotta Fredriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Yttrande Referens: Ert dnr N2017/00222/HL Näringsdepartementet Yttrande över parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Skellefteå kommun avger härmed följande yttrande över rubricerade betänkande: Generella synpunkter Skellefteå kommun instämmer i huvudsak i förslagen som finns i Landsbygdskommitténs slutbetänkande. Det är bra för hela landet att fokus sätts på landsbygderna. Förslagen till åtgärder är i sin helhet väl avvägda och viktiga att genomföra. Kommunen ser positivt på att förslagen ska ses som en sammanhållen politik och förutsätter att förslagen även i genomförandefasen ses som en helhet. Det är viktigt att gå från sektorisering till samordning när det gäller landsbygdsfrågor. Inför genomförandet av förslagen behövs en dialog med kommuner och regioner om indelning, definitioner och begrepp som rör landsbygder, FA-regioner, LAregioner och stödområden. Förutsättningarna skiljer sig mellan olika former av landsbygder beroende på var i Sverige man befinner sig, vilket innebär att generaliseringar är svåra att göra. Slutbetänkandet är ett väl genomfört arbete, men Skellefteå kommun är kritisk till indelningen av landsbygder i landet. Den definition som finns i slutbetänkandet är alltför kategorisk och ger inte utrymme för den stora variation av gles- och landsbygder som finns i svenska kommuner. I en av de underlagsrapporter som använts i utredningen, Företagande och arbetsliv i Sveriges lands- och stadsbygder (2015) av Bjerke & Johansson refereras till Tillväxtverkets indelning av Sveriges kommuner. Enligt den definitionen av stad och landsbygd (s.4, figur 1) tillhör Skellefteå kommun täta kommuner avlägset belägna vilket bättre beskriver förutsättningarna. Skellefteå kommun med 10 personer per km 2 är till ytan något större än hela Stockholms län med 26 kommuner (SCB, Landareal tätort och invånartäthet (inv/km2) i tätort, per kommun 2010). Hälften av kommunens invånare är bosatta i gles- och landsbygder. Skellefteå kommun speglar Sverige som nation vad gäller demografi och geografi och har genom kommunsammanslagningarna på 1970-talet Skellefteå kommun Kommunledningskontoret Kvalitet och förnyelse Telefon: Postadress: Skellefteå Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Skellefteå johan.a.forssell@skelleftea.se Organisationsnummer: Sida 1(7) 1
2 liknande utmaningar inom våra varierande landsbygder som de 23 prioriterade kommunerna. Särskilda synpunkter Näringsliv och företagande - Förslag 2-4 Innovation och utveckling. Vi ser positivt på att Vinnova ges ett landsbygdsperspektiv och att Saminvest får en tydligare roll i norra Sverige. - Förslag 6 Jordbruk. Om Sverige i större utsträckning ska vara självförsörjande krävs en mer aktiv jordbrukspolitik samt ett mer hållbart, småskaligt jordbruk i enlighet med Livsmedelsstrategin: Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. - Förslag 7 Offentlig upphandling. I den senaste ändringen av LOU som kom var syftet att förenkla upphandling generellt. Skellefteå kommun upplever att dessa förändringar inte medgett någon förenkling vad gäller lokala företag. Regelverket måste förenklas så att kommuner lättare kan upphandla av lokala företag. Om LOU kan utvecklas med tillägg angående lokalproducerad mat som motsvarar svenska miljökrav och regler för djurskydd gynnar det på sikt det norrländska jordbruket, vilket ger ökad sysselsättning på landsbygden. - Förslag 8-10 Åtgärdspaket. Riktade satsningar är bra, men det är viktigt att säkerställa att det finns kapacitet att kunna nyttja dessa. De satsningar som föreslås i stödområde A är bra om de kompletteras med insatser mot kommuner som har glesbygd och har gräns mot stödområde A. Skellefteå kommun ser positivt på en ökad tillgång till riskkapital och lån i gles- och landsbygder. Regelförbättring för företagandet är också bra, men det är viktigt att samspelet mellan olika statliga verksamheter förbättras så att regelverket för företagaren och företaget harmoniserar. - Förslag 11 Forskningscentrum. Redan idag sker forskning på olika lärosäten om villkor för företagande i landsbygderna. Det är bättre att samordna dessa än att skapa ett nytt centrum i Sverige. Viktigast är att forskningen och uppdragen drivs tvärdisciplinärt. Sida 2(7)
3 Digital kommunikation och transportinfrastruktur - Förslag 13 Bredbandstillgång. En digital infrastruktur och ett tillgängligt bredbandsnät är avgörande för att människor ska kunna leva, bo och verka oavsett om det är i städer eller i gles- och landsbygder. Utan denna struktur skapas ett demokratiskt och ett digitalt utanförskap. Med den demografi vi har i dag med åldrande befolkning kommer behovet av tillgång till samhällsservice och välfärdstjänster i gles- och landsbygder att öka. Utbyggnad av bredband behövs även för möjligheten att studera på distans och för näringslivet. Den stora utmaningen är hur man kan skapa förutsättningar för finansiering och hur utbyggnaden effektivt kan genomföras. Skellefteå kommun har ett väl utbyggt bredbandsnät, men de mest glesbebyggda områdena är svåra att nå eftersom de geografiska avstånden är stora och befolkningstätheten är låg. Delar av Skellefteå kommun är att betrakta som mycket glesa, < 1 inv/km 2. Utbyggnadskostnaderna blir därmed alltför dyra för en enskild kommun. Det behövs en övergripande statlig styrning av både teknik och ekonomi för att det ska kunna bli en funktionell utbyggnad i våra gles- och landsbygder. - Det nuvarande stödsystemet genom Landsbygdsprogrammet med Jordbruksverket, Post- och telestyrelsen tillsammans med länsstyrelserna har inneburit mycket oklara spelregler och långvarig handläggning som kraftigt försenat viktig bredbandsutbyggnad i landet. Ansökningsprocesserna för bredbandsstöd till kommuner och regioner måste förenklas. Stödet måste också differentieras inom olika geografiska områden, inte bara kommungräns, och arbeta mer för nya, innovativa lösningar. - Det bör också finnas förslag för att förbättra mobiltäckning i gles- och landsbygderna i Sverige. Inom kollektivtrafiken är mobiltäckning viktigt för framförallt realtidsinformation och betalning. Realtiden behöver mobiltäckning för att bussens position ska kunna levereras till de system som i sin tur levererar realtidsinformation till resenärer (mobiltelefoner, inre skyltning i bussar, elektroniska skyltar vid hållplatser mm). I norra Sverige har linjetrafiken oftast mycket långa avstånd vilket innebär större risk för avvikelser från tidtabell och det krävs bra mobiltäckning för att informationen ska vara pålitlig. Vid dålig mobiltäckning fungerar inte betalkort av typen on-line. I Västerbotten, precis som i flera andra län, går det av säkerhetsskäl inte längre att betala med kontanter ombord på bussarna, och därför har den dåliga mobiltäckningen fått större konsekvenser på landsbygderna. - Förslag 23 Regeringen bedömer vilka konsekvenser en förändring av skatter och avgifter inom det transportpolitiska området får för möjligheten att nå de landsbygdspolitiska målen. Det är bra att en genomlysning av effekter av skatter och avgifter på landsbygdsutveckling genomförs. Försämringar av transportsstöd och införande av flygskatt oroar många. Det krävs stöd för gles- och landsbygder för att resor och transporter ska kunna fungera för de särskilt långa avstånden. På samma sätt som utredningen föreslår att reseavdragen ska göra avståndsberoende, vilket med rätt utformning blir bra, så måste också andra stöd och skatter anpassas så att konkurrenskraft skapas i hela landet. Sida 3(7)
4 - En viktig del av näringslivet i landsbygdsområdena är företag inom gruv-, skogoch energiproduktion som är särskilt beroende av ett effektivt transportsystem. Samtidigt finns stora kapacitetsbrister dels i form av infrastruktur som saknas, exempelvis Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, dels brister i bärighet på stora delar av såväl det allmänna som det enskilda vägnätet. Både centralt och regionalt finns redan stor kunskap om nuläget med bristanalyser, utredningar och planer men problemet i grunden är avsaknaden av tillfredsställande ekonomiska resurser för både investering och drift. Det som behövs för landsbygdsområdet är en tydligt ökad satsning på såväl väg- som järnvägsnät. - Förslag 24 Underhåll och investeringar infrastruktur. Det är positivt att man i konsekvensbeskrivingen (s.230) poängterar att Genom att göra bredare samhällsekonomiska analyser, som även inbegriper de samlade positiva effekterna av en investering kan besluten fattas på bättre grunder. Kommitténs förslag bör därför ha betydande positiva samhällsekonomiska effekter, samtidigt som de bidrar till att landsbygderna inte missgynnas i infrastrukturplaneringen. Infrastruktursystemet måste utformas mer flexibelt så att man i högre grad kan uppnå likhet eftersom förutsättningarna är så olika i landet som helhet. Exempel som visar på behovet av flexibilitet är bristen på alternativa lösningar inom kollektivtrafiken. - Förslag 27 Översyn av reseavdrag. Förslaget att gynna samåkning genom möjlighet till reseavdrag är bra. Förändringar av reseavdraget bör ses över ytterligare för resor där kollektivtrafik saknas eller är dåligt utbyggd. - Förslag 28 Samordning av persontransporter. Skrivningen att "kommunerna ansvarar för skolskjuts och färdtjänst och är beroende av landstingens linjetrafik för att leva upp till det kommunala åtagandet" är felaktig så till vida att vem som ansvarar för finansieringen av olika delar av den allmänna kollektivtrafiken varierar linjetrafik kan vara landstings-, kommun-, eller regionfinansierad. - Förslag 29 underlätta för ideell och kostnadsdelande samåkning. Man bör utveckla affärsmodeller som passar i gles- och landsbygd och tillgängliggöra kostnadsdelande samåkning för kommersiella tjänster. Kompetensförsörjning - Förslag Öka tillgängligheten till högre utbildning. Det avgörande för en sådan utveckling är att alla lärosäten i sina regleringsbrev får ett uttalat ansvar för att bidra till regional utveckling i sitt närområde och att i samverkan med näringsliv och offentlig sektor anpassa utbildningsutbud och tillgänglighet till lokala och regionala behov. Förslaget till ändrad förordningstext (s.50) är för svagt, att lärosätena ska beakta landsbygdernas förutsättningar och behov utifrån de av riksdag och regering fastlagda landsbygdspolitiska målen. ger i sig inget incitament för dem att faktiskt utveckla flexibla utbildningar. Man bör Sida 4(7)
5 avsätta minst 10 % av dagens utbildningsanslag till flexibla utbildningar där näringsliv och offentlig sektor är delaktiga i utformande av utbudet. Den utredning om resursfördelningssystemet som ska inledas under 2017 måste involvera detta förslag i sitt arbete. För att ett nytt resursfördelningssystem ska få effekt i hela landet bör avnämare som näringslivet och offentliga sektorn ges möjlighet att föra dialog med den kommande utredningskommittén. - Förslag Utbildningscentra. Infrastrukturen är i hög grad redan utbyggd genom de lärcentra som finns i de flesta kommuner i gles- och landsbygder. Kartan på s. 125 i betänkandet speglar endast Nitusanslutna lärcentra vilket inte stämmer med antalet faktiska och aktiva lärcentra i Sverige. Däremot har inte alla lärcentra i dag resurser, eller uppfyller kvalitetskraven för t ex tentamina, så att de kan fungera som samarbetspart till lärosäten. Lärcentra ska garantera rättssäkerhet i samband med tentamina och att det finns en fysisk studiemiljö. Kvaliteten på utbildningar kan dock bara lärosätena garantera. Det stora problemet i dag är att lärosäten inte tillhandahåller möjligheten att bilda lokala studiegrupper med ett brett utbud av flexibla, webbaserade utbildningar. Fokus måste därför vara på att ge direktiv till alla läroäten att skapa sådana möjligheter enligt förslagen Kommitténs förslag om att avsätta cirka 70 miljoner kronor per år för att utveckla och etablera lärcentra kan med fördel istället avsättas för utveckling och förstärkning av ett utbildningsutbud som kan distribueras över hela landet. - Förslag kunskapslyftet och utbildningsplatser. Detta förslag bör även omfatta yrkeshögskoleutbildningar. Samhällsplanering och bostadsbyggande - Förslag 40 Boverket. Det är viktigt att kommunerna är delaktiga i dialog med Boverket om översiktsplaner. - Förslag 42. Strandskyddsbestämmelser. Det är mycket bra att regeringen utreder strandskyddsbestämmelserna. Det är oerhört viktigt för landsbygdskommunernas fortsatta utveckling att möjliggöra nybyggnation och hållbar exploatering. En ökad möjlighet till utveckling av bostäder vid strandnära lägen ökar attraktiviteten för boende i norra delen av landet. Det måste finnas ett statsbidragssystem och länsstyrelserna måste ges i uppdrag att verka för en samsyn i hela landet. I dagsläget tillåts byggande i strandnära lägen i betydligt större utsträckning i t ex Stockholm än i Västerbotten generellt. - Förslag 44 Långivning för byggande. Lån för byggande i landsbygdsområden är svårt att få idag. Det är nödvändigt att se över andra typer av stödformer eftersom marknadsvärdet på hus ofta är lägre än produktionskostnaden. Bostadsbyggandestöd är viktigare än ändrade bostadslåneregler. Sida 5(7)
6 Kommersiell service och välfärdstjänster - Förslag 48. Kommunala utjämningssystemet. Skellefteå kommun anser att den statliga regionala tillväxtpolitiken inte ska ha kommunen som minsta beståndsdel. I ytstora kommuner som Skellefteå finns en blandning av landsbygd med tillgänglighetsutmaningar vad gäller sjukvård, äldreomsorg, skola etc och en urban stadsmiljö. Även landsbygdsdelarna i kommuner som Skellefteå måste få ta del av de insatser som görs inom den regionala tillväxtpolitiken. - Sverige har ett mycket långtgående utjämningssystem som syftar till att ge alla kommuner likvärdiga förutsättningar. Nationen kan knappast gå längre i ambitionerna om en kommunal utjämning, utan det handlar snarare om en kontinuerlig utveckling och kalibrering av nuvarande system. Mottagning av nyanlända bör inte ingå i kostnadsutjämningen så länge som kommunerna får ett separat statsbidrag. När de nyanlända blir medborgare omfattas de av det reguljära utjämningssystemet. Ett alternativ för framtida utveckling skulle kunna vara att utreda utjämningssystemets effekter för möjligheter till en reform av kommunindelningen. Det finns tecken som tyder på att dagens utjämningssystem motverkar möjligheten till kommunsammanslagningar. Det viktigaste är att den ambitionsnivå som finns i dagens utjämningssystem inte sänks, d.v.s. att utjämningen mellan kommunerna även fortsättningsvis sker på en hög nivå. Statens närvaro i landsbygderna - Förslag 54 Polisens lokala närvaro. Ett krav på maximal insatstid i prio 1 ärenden måste kombineras med att ytterligare tjänster tillförs, om det inte istället ska leda till att anmälan skrivs av omedelbart istället för att leda till insats. I dag finns i region Nord, som Skellefteå kommun tillhör, områden ( vita fläckar ) där ingripanden inte kan ske inom rimlig tid. Exempelvis finns i dag i Skellefteå kommun, som till sin yta motsvarar Stockholms län, enbart en patrull i tjänst nattetid. I Västerbottens inland, som till sin yta i stort sett motsvarar Danmark, finns även där enbart en patrull i tjänst. Det innebär att det i praktiken inte är möjligt att göra insatser som kräver mer än en patrull, och att vid två samtidiga larm en prioritering måste göras. Vid exempelvis ett larm om våld i nära relation bör insatsen bestå av två patruller, en för att skydda, hjälpa och undsätta brottsoffret samt eventuella barn, en patrull för att omhänderta brottslingen, säkra bevis med mera. En situation där enbart en patrull finns att tillgå, och där förstärkning inte kan påräknas inom rimlig tid, innebär att antingen brottslingen eller brottsoffret måste lämnas vind för våg. I värsta fall kan det till och med innebära att någon insats inte görs förrän förstärkning har anlänt, trots att situationen under väntetiden kan förvärras. Sida 6(7)
7 - Förslag Ny statlig instans. Att samordna och samlokalisera statlig verksamhet i kommuner är bra, men att tillskapa en helt ny organisation är inte nödvändigt. Risken är stor att det leder till en centraliserad lokalisering, vilket motverkar poängen med utlokalisering. - Förslag 58 statliga tjänster. Det råder stor brist på statliga tjänster i Skellefteå kommun och kommunen har få statliga jobb i förhållande till folkmängd (2 % av den arbetsföra befolkningen är statligt anställda). Antalet statliga tjänster har minskat sedan 2011 med närmare 70 anställningar från en låg initial nivå (från 1428 till 1359 personer). Ett ökat utbud av statliga och regionala verksamheter behövs för att arbetsmarknaden ska bli attraktivare, inte minst för akademiker som är kvinnor. Behovet är stort av en kompletterande arbetsmarknad i en kommun som Skellefteå där näringslivet till stor del fortfarande består av traditionellt manliga branscher. Civilsamhället utvecklar landsbygderna Förslag 74. Lokalt ledd utveckling med leadermetoden. Skellefteå kommun (en av tre kommuner i leaderområdet Skellefteå Älvdal) ser positivt på att leadermetoden ska tillämpas rikstäckande. Idag är ansökningssystemet dock alltför omfattande och byråkratiskt. Därtill har Jordbruksverket alltför långa handläggningstider och besluten dröjer alldeles för länge. Skellefteå kommun Lorents Burman Kommunstyrelsens ordförande Sida 7(7)
Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1
Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
För Sveriges landsbygder
s slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd SOU 2017:1 Kommitténs uppdrag Regeringen tillsatte i juni 2015 en Parlamentarisk Landsbygdskommitté
För Sveriges landsbygder
s slutbetänkande För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd SOU 2017:1 Därför behövs ny sammanhållen landsbygdspolitik Det behövs tydliga mål för olika. politikområdens
En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. För ett Sverige som håller ihop (2017/18:179)
En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder För ett Sverige som håller ihop (2017/18:179) Övergripande mål En livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och
Parlamentariska landsbygdskommittén
Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04 Vi är landsbygdskommittén Ulf Berg, Moderaterna Emma Carlsson Löfdahl, Folkpartiet Åsa Coenraads, Moderaterna Anders Forsberg, Sverigedemokraterna Monica Haider,
Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
2017-03-14 Ert dnr: N2017/00222/HL Handläggare: Lars Sandberg Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.hl@regeringskansliet.se Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen
Parlamentariska Landsbygdsutredningen Viktigt att den blir genomförd så snart som möjligt så många av förslagen som möjligt
Parlamentariska Landsbygdsutredningen Viktigt att den blir genomförd så snart som möjligt så många av förslagen som möjligt Styrka: Alla partier står bakom Viktigt att få med civilsamhället och kommunerna
Landsbygdskommittén. I mars 2016 presenterades ett enigt delbetänkande.
Landsbygdskommittén Regeringen tillsatte i juni 2015 en Parlamentarisk Landsbygdskommitté med uppdrag att forma en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. I mars 2016 presenterades ett enigt delbetänkande.
YTTRANDE Dnr: TSN
Wöstergötland Lednings staben YTTRANDE 116 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Yttrande över parlamentariska landsbygdskommittens slutbetänkande:
------::::::=--:::~ ~
Yttrande över slutbetänkande av parlamentariska landsbygds kommitten, SOU 2017:1, för Sveriges landsbygder- en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. Inledning Sotenäs kommun inte
Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen
PM 2017:213 RI (Dnr 111-1133/2017) Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen Remiss från Stockholms läns landsting Remisstid den 19 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Region Skåne Näringsliv
Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet
Aktuellt från Näringsdepartementet
Aktuellt från Näringsdepartementet ÖK för LLU 24/4 2018 Asa.Wolgast.Broberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 1 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder för ett Sverige som håller ihop
Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99)
Beslut Datum Vår referens 2017-02-24 Dnr: 16-10335 1(5) Spektrumavdelningen Ulf Johansson 086785592 ulf.johansson@pts.se Er referens Dnr: M2015/04128/Nm Miljö- och energidepartementet Naturmiljöenheten
Stärka konkurrenskraften. landsbygderna med digitalisering och innovation i fokus.
Stärka myndigheters medverkan i genomförandet av en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Stärka konkurrenskraften hos företag på landsbygderna med digitalisering och innovation i fokus. Uppföljning
SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
2017-04-04 1(6) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.hl@regeringskansliet.se Remissyttrande SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar
Kommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014
Kommittédirektiv Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden Dir. 2014:4 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka förutsättningarna
Innovationskraft i hela landet
Innovationskraft i hela landet Forum för hållbar regional tillväxt 19 maj 2017 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Näringsdepartementet 1 Foto: Julia Sjöberg/Folio Det ska vara attraktivt att bo och jobba
Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: 2017-03-22 Dnr: PA2-3/1617 Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sveriges förenade
Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB
Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets
Stärk regionernas roll i landsbygdspolitiken för en sammanhållen utveckling i hela landet
STÄLLNINGSTAGANDE Vårt ärendenr: 2019-06-14 Sektionen för lokal och regional utveckling Ellinor Ivarsson, Gustaf Rehnström Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM Stärk regionernas roll i landsbygdspolitiken
Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén,
YTTRANDE 1 (9) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén, SOU 2017:1 För Sveriges landsbygderen sammanhållen politik för
Norrbotten
Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i är i grunden positiva till en regionbildning där
Bredbandsstrategi 2012
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven
För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd Slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén Stockholm 2017 SOU 2017:1 Sammanfattning Därför behövs en
atum Dnr
YTTRANDE 1 Regeringen/Näringsdepartementet Betänkandet SOU 2017:01 En sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (N2017/00222/HL) Sammanfattning Östersunds kommun är i huvudsak positiv
Norrbotten
Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning
TRN Stockholms läns landsting. Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang
Datum Vår referens 2016-09-21 Dnr: 16-3881 1(5) Ert datum Er referens Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang 08 678 56 18 emma.hagmanrang@pts.se Stockholms läns landsting Samråd om nästa regionala
Utgångspunkter för Regionförbundet i Kalmars synpunkter
REGION FÖRBUNDET I KALMAR LÄN 1 2017-04-10 Vår ref 2017 /042-114 Er refn2017/00222/hl N äringsdepartementet Yttrande över SOU 2017:1 Slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommitten - För Sveriges
En hållbar regional utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners
Yttrande Näringsdepartementet STOCKHOLM. Betänkandet SOU 2017:1 Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande
Yttrande 2017-02-09 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2017:1 Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande Sammanfattning Vi vill börja med att vi tycker att det är ett väl underbyggt
Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN
Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Enda representant för gruppen "större kommun" bland de kommuner som utsetts som remisspart är Lund, med ca 5% andel landsbygdsboende.
2017-02-14 Dnr 2016-001896 Miljö- och energidepartement Ert dnr. M2015/04128/Nm Norrtälje kommuns remissvar på parlamentariska landsbygdskommittens slutbetänkande - För Sveriges landsbygder en sammanhållen
Statliga jobb. till Gävleborg
Statliga jobb till Gävleborg Inledning Varför statliga jobb till Gävleborg? Genom att ingå ett samhällskontrakt vill vi utveckla Gävleborg och hålla ihop Sverige. Den 25 juni 2015 beslutade regeringen
Du kan läsa mer om hur vi resonerar kring dessa utgångspunkter i den långa versionen av vårt regionala utvecklingsprogram, som du hittar på:
Vänsterpartiet arbetar för att skapa ett samhälle för alla inte bara för de rikaste, ett samhälle som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Vänsterpartiet i Region Jämtland Härjedalen vill att
Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
LOs yttrande över Landsbygdskommittens slutbetänkande (SOU 2017:1)
HANDLÄGGARE/ENHET Enheten för ekonomisk politik Carin Wallenthin DATUM DIARIENUMMER 201 7-02-03 20170028 ERT DATUM ER REFERENS 2017-01-24 N201 7/00222/HL N äringsdepartementet I 03 33 Stockholm LOs yttrande
Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Utdrag ur preliminärt godkänd 2015-09-29
REDOVISNING Dnr 604-6488-2014 2015-09-29 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Utdrag ur preliminärt godkänd 2015-09-29 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd
Digitalisering av det offentliga Sverige
Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och
Remissvar angående SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd.
2017-03-22 Näringsdepartementet n.remisser.hl@regeringskansliet.se n.registrator@regeringskansliet.se Remissvar angående SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar
Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden
Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se
Remissvar Regional indelning - tre nya län
YTTRANDE Datum Vår referens 2016-09-22 Dnr: 16-8055 Aktbilaga 3 Sida 1(5) SA1 Stina Levin 086785658 stina.levin@pts.se Er referens Fi2016/02568/K Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se
Landstinget Västernorrland
Regional utveckling Frida Bergman 17RS845 1(9) Distribution N2017 /00222/H L Yttrande över landsbygdskommittens slutbetänkande (SOU 2017:1) För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete,
Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Remissyttrande Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen,ds 2017:8
1(5) Kultur 207-06-13 RUN/196/2017 Ingrid Printz Ku/2017/00761/K Tfn: 063147600 Regeringskansliet E-post: ingrid.printz@regionjh.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Kultursamverkan för
Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Vårändringsbudget Förslag med bäring på Tillväxtverkets verksamhet 16 april 2018
Vårändringsbudget 2018 Förslag med bäring på Tillväxtverkets verksamhet 16 april 2018 Hur går det för Sverige? Stabil svensk tillväxt och stark arbetsmarknad Källa: Regeringen Huvudsakliga satsningar Fördjupad
Förslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Yttrande över SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd.
Till Näringsdepartementet Yttrande över SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. LRF:s kommungrupp inom Vansbro kommun har tagit del av det
Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm
Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,
Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet
HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020
Landsbygdsprogrammet 2007-2013
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och
Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet
Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet 1 Gemensam beredning av regeringens beslut Regeringen tar kollektiva beslut. Ett ärende
Remissyttrande gällande Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48)
Sid 1 (3) Remissyttrande Fi 2016/02568/K Dnr 16KS321-7 2016-10-04 Finansdepartementet fi.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande gällande Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48) Gävle kommun
Parlamentariska landsbygdskommittén
Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04 Tjänstemannaforum 13 maj 2016 Kommitténs uppdrag Vilken betydelse har politiken haft för landsbygdernas utveckling de senaste 40 50 åren? Hur ser den framtida
För Sveriges landsbygder -- en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd
För Sveriges landsbygder -- en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande i korthet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige
Uppsala kommun Bredbandsprogram
Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt
170 Yttrande över betänkandet Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? (SOU 2018:13) LS
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL [Diarienummer] 170 Yttrande över betänkandet Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? (SOU 2018:13) LS 2018-0504 Ärendebeskrivning Finansdepartementet har genom
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref N2017/00222/HL Ert datum 2017-01-24 Näringsdepartementet Carl-Fredrik Lööf Slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén, SOU 2017:1 För Sveriges
DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?
antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,
Remiss: Förslag till Bredbandsprogram 2013-2020 för Uppsala kommun
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2013-08-22 UAN-2013-0393.04 Henrik Boström Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Remiss: Förslag till Bredbandsprogram
Remissvar: Regional indelning - tre nya län
1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU
Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör
Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt Lina Byström, planingenjör Förutsättningar Bergs kommun Storlek 6145 km 2 Befolkning 7110 Hela kommunen är glesbygd. ÖP TILLVÄXTPROGRAM Förutsättningar Bergs
Vad sker i dynamiken mellan städer och landsbygder? Platsens betydelse för innovation, förnyelse och tillväxt
Vad sker i dynamiken mellan städer och landsbygder? Platsens betydelse för innovation, förnyelse och tillväxt Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan, Jönköpings universitet
Viktiga synpunkter på polisens nya organisation
Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är
Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Borås Stads remissyttrande över Remiss av slutbetänkandet reboot - omstart för den digitala förvaltningen
REMISSYTTRANDE Datum 2018-05-07 Instans Kommunstyrelsen Dnr KS 2018-00105 1.1.2.1 1(6) Johannes Adolfsson Handläggare 033 353061 Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Enheten för digital
Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48
Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit
Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen
STÄLLNINGSTAGANDE 2019-03-15 Vårt ärendenr: 1 (5) Sektionen för infrastruktur och fastigheter Emma Ström Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen Sammanfattning SKL anser att anslagen
Handlingsplan för Uppsala kommuns bredbandsprogram
Handlingsplan för Uppsala Ett aktiverande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2018-06-11. Handlingsplan för Uppsala Kommunstyrelsen 2018-06-11 1 (5) Innehåll Inledning... 2 Syfte med handlingsplanen...
u f LÄNSSTYRELSEN Wande Sid 1 (5)
u f Wande Sid 1 (5) "3M".... $)äå ÖSTERGÖTLAND 2018-09 10 100 6917-2018 Regeringskansliet Fi.remissvar@regeringskanslietse Statliga Servicekontor mer service på fler platser (SOU 2018 :43) Er beteckning:
YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2017-03-16 Ärendenr: NV-00736-17 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.hl@regeringskansliet.se
Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén
REMISSVAR DNR: 5.1.1-2017- 0111 ERT DATUM: 2017-01- 24 ER REFERENS: N2017/00222/HL Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén Riksrevisionen
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både
Strategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Digitalt först. Program för digital förnyelse av det offentliga Sverige
Digitalt först Program för digital förnyelse av det offentliga Sverige 2016-2018 Digital förnyelse du och jag är redan där Foto: Julia Sjöberg/Folio Foto: Oskar Kihlborg/Folio Men det offentliga Sverige
Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle
GR:s uppdrag
GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning
Själv är bäste dräng
Själv är bäste dräng nationell strategi för lokal utveckling september 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Sverige behöver fler människor som arbetar, fler jobb och mer tillväxt. Den socialdemokratiska
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020
Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...
Näringsdepartementet Regeringskansliet remissvar Stockholm Martinsson/Moberg
Näringsdepartementet Regeringskansliet remissvar 103 33 Stockholm Datum Vår referens 2017-03-07 Martinsson/Moberg Ert datum Er referens STs yttrande över Landsbygdskommitténs betänkande (SOU 2017:1): För
Betänkande: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
1 (9) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-02 TRN TRN 2017-0023 Handläggare: Maria Nordh Tillväxt- och regionplanenämnden Betänkande: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen
Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv
Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Jessica Ulfgren Samhällsplanerare 040-675 32 36 Jessica.Ulfgren@skane.se YTTRANDE Datum 2018-05-18 Dnr 1801072 1 (5) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se
Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,
Politisk omväldsspaning - hösten 2015 Lars Sandberg, 2015-11-24 Proposition resenärsrättigheter Resenärer måste hålla reda på hur lång linjen är Linjer som är kortare än 15 mil ersättning efter 20 minuter,
Yttrande över remiss Förslag till nationell plan för transportsystemet
Rasmus L Persson, 0322-600 658 rasmus.persson@vargarda.se YTTRANDE 1(5) Er referens N2017/05430/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 105 33 Stockholm n.regestrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se
Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad
180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan
Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)
Ert dnr Fi 2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Kommunstyrelsen i Piteå kommun beslutade
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Remiss om betänkande Ett land att besöka SOU 2017:95 En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring
YTTRANDE 1(6) Enheten för landsbygdsutveckling Sara Nilsson 010-22 33 411 sara.c.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.hl@regeringskansliet.se Remiss
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,