SJSB13 Barns och vuxnas hälsa och ohälsa SJSB21 Verksamhetsförlagd utbildning inom öppna vårdformer inklusive mödra- och barnhälsovård revidering

Transkript

1 1 KALLELSE Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Se sändlista Nämndsammanträde äger rum torsdag 3 juni kl i Lagunen, plan 2, Health Sciences Centre (HSC), Baravägen 3, Lund DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Justeringsperson 3. Dagordning 4. Protokoll - Föregående nämndprotokoll - Studiesociala kommittén , Meddelanden - Ordförandebeslut vt PD-beslut vt Ordföranden informerar - Tillsättning av PD/fas på grundnivå - VFU i kommunerna - Fristående kurser i onkologi, strålbehandling, IKVL - Utveckling av Röntgensjuksköterskeprogrammet 6. Ledamöter i Studiesociala kommittén ny mandatperiod Ledamöter i Konferenskommittén ny mandatperiod 7. PD informerar - Handlingsplan för lärare avseende studenter, grundnivå - HSVs utredning om specialistsjuksköterskeexamen synpunkter från det nationella lärarnätverket 8. Ekonomi: - Personalbefrämjande kostnader HVS - Myndighetskapitalet 9. Förslag om övergång till lärplattform Moodle Lars Rundgren 10. Kursplaner i sjuksköterskeprogrammet: SJSB13 Barns och vuxnas hälsa och ohälsa SJSB21 Verksamhetsförlagd utbildning inom öppna vårdformer inklusive mödra- och barnhälsovård revidering 11. Kursplaner i röntgensjuksköterskeprogrammet RSJB12 Strålning och teknik I RSJB13 Konventionella röntgenundersökningar II Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Separat bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Postadress BMC F11, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Barbro.Soliman@med.lu.se Internet

2 Nämnden för omvårdnadsutbildning Kursplaner i Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning barnsjukvård och distriktssköterska - samläses SBDN16 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa SBDN17 Skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa Utbildningsplan distriktssköterska: - revidering Utbildningsplan barnsjuksköterska -: revidering 13. Höstens sammanträdestider: 23 sep, 21 okt, 25 nov kl Övriga ärenden 15. Sammanträdets avslutande Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Barbro Soliman Nämndsekreterare

3 Nämnden för omvårdnadsutbildning KALLADE Ordförande Bengt Jeppsson Lärare Margaretha Danerek Jimmie Kristensson Inga Persson Bibbi Thomé Elisabet Werntoft Peter Åsman Representanter för yrkeslivet Lisa Davidsson. Region Skåne Marie Olsson, Primärvården Katarina Rasmusson, Kommunförbundet Skåne Else-Maj Rosenlöf, Skånes universitetssjukhus (förhinder) Studenter Andrea Fridlizius Anna-Maria Lennen Närvaro- och yttranderätt Karin Björkman Björkelund, PD avancerad nivå (förhinder) Petra Lilja Andersson, PD grundnivå Erna Törnqvist, fasansv, röntgensjuksköterskeprogrammet Boel Hovde, fasansv sjuksköterskeprogrammet (förhinder) Anne Lundwall, fasansv VFU, sjuksköterskeprogrammet Eva Persson, fasansv barnmorskeprogrammet Anders Johansson, fasansvarig, avancerad nivå Bibbi Thomé, fasansvarig masterprogrammet (omvårdnad) Malena Chronholm, ordförande VÅVS Britt-Marie Nilsson, Med fak Inbjudna Laila Persson, ekonom Lars Rundgren, webbmaster Sekreterare Barbro Soliman

4 PROTOKOLL 1 (4) Sammanträdesdatum Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Nämndsammanträde Tid kl Plats Lagunen, Vårdvetenskapens hus, Baravägen 3, Lund 35. Mötets öppnande Bengt Jeppsson har förhinder och ordförande vid dagens sammanträde är Bibbi Thomé, som utsetts till vice ordförande.. Ordföranden hälsade ledamöterna välkomna och speciellt Marie Olsson, ny ledamot och representant för primärvården. En presentationsrunda gjordes och sammanträdet förklarades öppnat. 36. Justeringsperson Elisabeth Werntoft utsågs att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 37. Dagordning Punkt 10 Utveckling av röntgensjuksköterskeutbildningen bordlades till nästa möte. Dagordningen fastställdes med tillägg under övrigt Protokoll - Föregående nämndprotokoll - Studiesociala kommittén Protokollet godkändes och lades till handlingarna. Karin Björkman Björkelund informerade. Studentrepresentant har saknats vid de senaste mötena. Efter kontakt mellan Karin och ordföranden i VAVS ska denna fråga vara löst. Protokollet lades till handlingarna. 39. Information från ordföranden Riskbedömning remiss från fakulteten: Universitetet har beslutat att risker ska kartläggas och värderas på universitetsoch områdesnivå under Dekanus har beslutat att involvera nämnderna i detta arbete. En sammanställning är under utarbetande av programdirektörer och fasansvariga. Utbildningar inom medicin och vård vid Lunds universitet kommer på första plats enligt Urank, som sedan 2007 genomför årliga rankingar av svenska universitet och högskolor. Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (proposition). Ordförande gjorde en kortsammanfattning av huvuddragen i propositionen. En sammanfattning delades ut. En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (proposition). Ordförande gjorde en kort sammanfattning av huvuddragen i propositionen. En sammanfattning delades ut. Postadress BMC Kansli M-F11 Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel E-post barbro.soliman@med.lu.se Internet

5 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) 40. Sammanträdestider hösten 2010 Förslag: 23 sep, 21 okt, 25 nov (torsdagar kl ). Önskemål framfördes om att börja kl Beslut: Föreslagna sammanträdestider fastställdes med ändring av tiden till kl PD - information - Förslag till program och kurser vt Utfärdande av examensbevis - krav på 4 veckor från arbetsgivare - Högskoleverkets utredning om specialistutbildning 42. Information om de nya behörighetsreglerna Britt-Marie Nilsson 43. Antagningsstatistik ht 2010 Britt-Marie Nilsson 44. Rapport från samverkansrådet Lisa Davidsson I förslaget har tillkommit fristående kurs Forskningsetik, som tidigare gått på hösten. Önskemål har framförts att kursen ska gå på våren, vilket passar upplägget i masterprogrammet bättre. Ett reviderat förslag delades ut. Nämnden hade inga synpunkter. Else-Maj Rosenlöv informerade att nyutexaminerade sjuksköterskor efter tre fyra veckors introduktion ska kunna arbeta självständigt. Då har de oftast varken hunnit få examensbevis eller legitimation. Handläggningstiden för examensbevis är högst sex veckor. Det ladokutdrag studenterna får efter avslutad utbildning måste tolkas av arbetsgivaren, vilket innebär juridiska problem. Det vore därför önskvärt med ett intyg där det framgår att studenten har klarat av alla kurser som ligger till grund för examen. Diskussion. Frågan ska undersökas till nästa sammanträde. Enligt Högskoleverkets Rapport 2010:5 R Sjuksköterskors specialistutbildning vilket slags examen? bör vissa inriktningar slopas till förmån för en generell specialistutbildning där studenterna kan välja specifika inriktningar. Vissa andra inriktningar bör behållas. Rapporten har fått kritik för att den är alltför luddig och inte innehåller några konkreta förslag. Britt-Marie informerade om de nya behörighetsreglerna som gäller nybörjarprogram. På avancerad nivå gäller som tidigare akademiska poäng. Bildspel bifogas protokollet. Antagningsstatistik för höstterminen presenterades. Lisa rapporterade från Samverkansrådet (VFU). En utvärdering planeras göras vart tredje år av handledning, struktur och kompetens. Handledarutbildningen bör ses över. Det vore önskvärt att huvudhandledare har högskolepedagogisk utbildning samt att högskolepedagogisk 7,5 hp ingår i grundutbildningen som ett moment som kan tillgodoräknas. Volymbilaga och nyckeltal har diskuterats och vikten av att utnyttja alla sjukhus påpekades. En kartläggning behöver göras av kliniska lärare. Ramavtalet gäller även hos de privata vårdgivarna, men kliniska lärare saknas i nuläget. Else-Maj Rosenlöv informerade att det inom SUS pågår en utredning om VFU inom ramavtalet.

6 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) 45. Kommande sammanträde: Torsdag 3 juni kl Övriga ärenden - Undersökning om av sjuksköterskor vid Karolinska institutet I en longitudinell studie under sex år av nyutbildade sjuksköterskor har påvisats att evidensbaserad forskning används dåligt i kliniskt arbete. Studien visade också att nyutbildade sjuksköterskor anpassade sig till arbetsplatsen och använde evidensbaserad forskning mindre efter tre år än efter ett år från utbildningens slut. Artiklar bifogas protokollet. 47. Sammanträdets avslutande Ordföranden tackade ledamöterna och avslutade sammanträdet. Vid protokollet Barbro Soliman Justerat Bibbi Thomé Ordförande Elisabet Werntoft

7 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) PROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) Närvarandeförteckning Närvarande Thomé, Bibbi ordförande Björkman Björkelund, Karin närvaro- och yttranderätt Chronholm, Malena ordf, studentkåren Davidsson, Lisa företrädare för yrkeslivet Hovde, Boel närvaro- och yttranderätt Johansson, Anders närvaro- och yttranderätt Lilja Andersson, Petra närvaro- och yttranderätt Olsson, Marie företrädare för yrkeslivet Rasmusson, Katarina företrädare för yrkeslivet Rosenlöv, Else-Maj företrädare för yrkeslivet Nilsson, Britt-Marie närvaro- och yttranderätt Persson, Eva närvaro- och yttranderätt Persson, Inga lärarrepresentant Werntoft, Elisabet lärarrepresentant Inbjudna Sekreterare Soliman, Barbro nämndsekreterare Ej närvarande Danerek, Margaretha lärarrepresentant Fridlizius, Andrea studentrepresentant Hansson, Elisabeth närvaro- och yttranderätt Jeppsson, Bengt ordförande Kristensson, Jimmie lärarrepresentant Lennen, Anna-Maria studentrepresentant Törnqvist, Erna närvaro- och yttranderätt Åsman, Peter lärarrepresentant

8 BESLUTSFÖRTECKNING Nämnden för omvårdnadsutbildning Ordförandebeslut vt 2010 Datum Beslut Dnr Ansökan om 50 procent av reskostnaden för två lärare och M 2010/358 två studenter. Nordplusnätverket Trollnet står för övriga kostnader. Ansökan beviljas Kursplan Vård av barn och vuxna med allergi, astma och annan överkänslighet, 7,5 hp fastställs M 2010/ Bidrag om kronor till samverkansdag för handleda M 2010/934 7 juni 2010 beviljas Studiesocialt bidrag om kronor till Vårdvetenskapliga studentkåren beviljas. Bidraget ska fördelas med kronor till grundnivå och kronor till avancerad nivå. M 2010/933 Postadress BMC F11, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post barbro.soliman@med.lu.se Internet

9 FÖRTECKNING DELEGATIONSBESLUT Nämnden för omvårdnadsutbildning Programdirektörsbeslut vt 2010 Datum Beslut Dnr Fastställande av kriterier för val av statistiska analyser i uppsatser/självständigt arbete, med kvantitativ ansats, på olika nivåer Revidering av kursplan SBUN14 Akutsjukvård och intensivvård för barn och ungdomar I M 2010/714 M 2008/ Revidering av sekretessblankett för studenter i VFU M 2008/ Revidering av Regelverk för röntgen- och sjuksköterskeprogrammen M 2009/292 Postadress Box 157, Lund Besöksadress Baravägen 3 Telefon dir , växel Telefax E-post Anna-Karin.Dykes@omv.lu.se Internet

10 Förslag Nämnden för omvårdnadsutbildning Studiesociala kommittén Mandatperiod Ledamöter: Karin Björkman Björkelund (ordförande) Anne Lundwall (vice ordförande) Bodil Andersson (lärarrepresentant) Margaretha Danerek (lärarrepresentant) Eva Persson (lärarrepresentant) Erna Törnqvist (lärarrepresentant) Siw Victorin Nilsson, (lärarrepresentant) Jonas Wihlborg (lärarrepresentant) Kerstin Åkesson (lärarrepresentant) Föredragande: Helena Reneby-Elvin (studievägledare) Eva Abrahamsson (studievägledare) Närvaro och yttranderätt Lena Hagman Jimmie Kristensson Studentrepresentant väljs av studentkåren Konferenskommittén Mandatperiod Ledamöter: Karin Björkman Björkelund Gull-Britt Dahlman Boel Hovde Inga Persson Bibbi Thomé Postadress BMC F11, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post barbro.soliman@med.lu.se Internet

11 Till Universitetskansler Andres Flodström Utbildningsdepartementet Regeringskansliet, Stockholm Högskoleverket Box 7851, Stockholm Aija Sadurskis, Högskoleverket Box 7851, Stockholm Birgitta Wedahl Svensk Sjuksköterskeförening Baldersgatan 1, Stockholm Ulla Falk, Vårdförbundet Box Stockholm Gunilla Strand Sveriges Kommuner o Landsting Stockholm Socialstyrelsen: Tillsynsavdelningen Stockholm Angående Högskoleverkets utredning gällande Specialistsjuksköterskeexamen Det nationella lärarnätverket för specialistsjuksköterskeutbildningarna inom ambulanssjukvård, anestesisjukvård, intensivvård och operationssjukvård ställer sig kritisk mot innehållet i Högskoleverkets utredning Sjuksköterskors specialistutbildning vilken slags examen? Regeringen gav Högskoleverket i uppdrag att föreslå hur specialistsjuksköterskeexamen bör utformas för att skapa förutsättningar för att utbildningarna ska kunna följa kunskapsutvecklingen inom vården. Detta menar vi att Högskoleverket inte har uppnått med utredningen. Det finns en hel del problematik och oklarheter i utredningens resultat. Bl.a. förordas en examensordning med en bred specialistutbildning som leder till en yrkesexamen utan inriktningar, som dessutom skall ha samma längd oavsett vilka krav som ställs på specialistsjuksköterskan. Detta skulle, menar vi, innebära en utbildning av generalistsjuksköterskor som är utbytbara oavsett var i vården de skall vara verksamma. Detta går stick i stäv med att vården idag kräver ännu mer specifika kunskaper och är själva förutsättningen för en specialistsjuksköterskekompetens. Focus ställs idag allt mer på patientsäkerhet. Hur skall specialistsjuksköterskan kunna garantera patientens säkerhet i en vårdmiljö som blir alltmer komplex och unik, om inte utbildningen kan ge henne/honom en kompetens för att verka inom avancerad vård? För detta krävs att utbildningen är tydligt inriktningsspecifik och av tillräcklig omfattning i längd.

12 Ett av syftena med Bolognaprocessen var att verka för samarbete och större likhet mellan utbildningarna inom och utom landet. Detta skulle utgöra kvalitetsgarantier för utbildningen och underlätta rörlighet mellan länder och lärosäten. Högskoleverkets utredning motsäger detta genom att i högre grad framhålla och betona en anpassning av specialistutbildningarna till arbetsgivarnas lokala behov. Ett utökat samarbete mellan universitet/högskolor och verksamheterna om utbildningarnas verksamhetsförlagda delar är väsentligt, men inte ökad splittring eller införande av lokala upplägg i utbildningarnas innehåll. Vi menar att oavsett var - inom eller utom landet - en specialistsjuksköterska med en viss inriktning skall verka, skall hon/han ha den kompetens som krävs för att kunna erbjuda patienterna trygg och säker vård. Den önskvärda utvecklingen av utbildningskvalité och vetenskaplig fördjupning ska ske i balans med att utbildningarna erbjuder en gedigen specialistsjuksköterskekompetens och att utbildningen i sin helhet vilar på en aktuell forskningsbaserad vetenskaplig grund. Kravet för att tillgodogöra sig utbildningen skall därför vara en sjuksköterskeexamen, inklusive kandidatexamen där ett uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng har ingått. Det finns redan idag möjlighet för sjuksköterskor med äldre examen att komplettera till denna nivå. Utöver detta behörighetskrav tillkommer kravet på minst ett års yrkesverksamhet som legitimerad sjuksköterska. Lärarnätverket inom specialistsjuksköterskeinriktningarna ambulanssjukvård, anestesisjukvård, intensivvård och operationssjukvård kräver att en specialistsjuksköterskeutbildning skall leda till en yrkesexamen med specifik inriktning mot ett specialist-/fördjupningsområde och en generell examen omfattande en magister eller masterexamen i omvårdnad. Utbildningarna måste anpassas i längd utifrån de krav som ställs på specialistsjuksköterskor som går in i nya funktionsområden. Exempel på sådana områden är ambulanssjukvård, anestesisjukvård, intensivvård och operationssjukvård, där en förlängning av utbildningen motsvarande minst 15 hp krävs. För det nationella lärarnätverket inom ambulanssjukvård, anestesisjukvård, intensivvård och operationssjukvård Karin Björkman Björkelund Dr.med.vet. Univ.lekt. Programdir. Avancerad nivå/ Specialistsjuksköterske-, och Barnmorskeprogrammen Inst. för hälsa, vård och samhälle, Med. fak., Lunds Universitet Box 157, Lund karin.bjorkman bjorkelund@med.lu.se Elisabeth Liljeroth Med.dr. Klinisk adjunkt, Karolinska institutet, Inst. for farmakologi och fysiologi. Ordforande Riksföreningen för anestesi och intensivvård elisabeth.liljeroth@karolinska.se Tanja Dunerbrandt Fil.mag. Adjunkt, specialistsjuksköterske utbo anestesisjukvård' Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd/hvv Box Västerås 021/ , 070/ tanja.dunerbrandt@mdh.se

13 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht 2010 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SJSB13 Barns och vuxnas hä lsa och ohälsa 9 högskolepoäng ( hp) Grundnivå (G) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Typ av kurs Kursen ingår som en obligatorisk kurs i sjuksköterskeprogrammet 180 hp inom området omvårdnad men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska Mål Kunskap och förståelse Kunskap och förståelse Studenten ska efter genomgången kurs kunna: redogöra för epidemiologiska grundbegrepp beskriva den lokala primärvårdens organisation och primärvårdens del i vårdkedjan diskutera och reflektera över hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom mödra-, barnskol- och företagshälsovård redogöra för faktorer som påverkar hälsa och ohälsa från ett nationellt och internationellt perspektiv beskriva aktuell forskning med avseende på livsstilsfrågor och hälsofrämjande arbete beskriva traumatiska kriser och krisbistånd förstå utvecklingspsykologiska teorier med relevans för omvårdnad redogöra för vålds inverkan på hälsan för barn, ungdomar och vuxna beskriva reproduktiv och sexuell hälsa med avseende på preventivmedel, abort, graviditet och förlossning samt dess betydelse för fysisk och psykisk hälsa och ohälsa resonera kring mödra- och barnhälsovård ur ett globalt perspektiv och faktorer som påverkar detta beskriva fysisk, motorisk, psykosocial utveckling samt könsutveckling hos det normala barnet redogöra för barn- och skolhälsovårdens basprogram redogöra för vanliga sjukdomstillstånd hos det normala barnet Färdighet och förmåga Studenten ska efter genomgången kurs kunna: identifiera frisk- och riskfaktorer med hänsyn till livsvillkor och livsstil. redogöra för skillnader i hälsa och ohälsa ur ett sociokulturellt och genusperspektiv

14 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht 2010 föreslå hälsofrämjande problemlösningsmodeller reflektera över vårdnivå i primärvården enligt Triage reflektera över professionellt bemötande av barn, ungdomar och vuxna föreslå preventionsnivå på individ, grupp och samhällsnivå identifiera och tillämpa relevant lagstiftning Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska efter genomgången kurs kunna: värdera faktorer som påverkar hälsa och ohälsa bedöma behovet av fortlöpande kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa bedöma faktorer av vikt för en god hälsokommunikation reflektera över etiskt förhållningssätt vid hälsofrämjande arbete Kursinnehå ll Epidemiologiska grundbegrepp Hälsa och ohälsa nationellt och internationellt Skillnader i hälsa och ohälsa ur ett sociokulturellt och genusperspektiv Frisk- och riskfaktorer. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Preventionsnivå på individ, grupp och samhällsnivå Primärvårdens organisation Mödra- och barnhälsovård i ett globalt perspektiv Professionellt Bemötande av barn, ungdomar och vuxna Barn och ungdomars utveckling, hälsa och ohälsa Kris och krisbistånd Provmoment Barns och vuxnas hälsa och ohälsa Seminarium utifrån patientfall 7,5 hp 1,5 hp Undervisning och examination Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Arbetsformerna har sin grund i flexibelt lärande och kan variera mellan individuellt arbete, gruppuppgifter, seminarier och föreläsningar. För varje kurs anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Student som underkänts två gånger i tentamen för viss kurs eller del av kurs kan hos prefekten begära att annan examinator utses. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan.

15 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht 2010 Förkunskapskrav Se utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet. För tillträde till kursen krävs att följande kurser är genomförda: - samtliga kurser i termin 1 - alternativt motsvarande kunskap. Student som gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning eller på annat sätt har inhämtat kunskaper och färdigheter av betydelse för den aktuella utbildningen kan ansöka om tillgodoräknande. Litteratur Se bilaga

16 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht 2010 SJSB13 Hälsa o ch ohälsa i ett livsperspektiv 9 högskolepoäng (hp) Litteratur Grundnivå (G) Såväl baslitteratur som tilläggslitteratur utgör underlag för examinationen. Baslitteratur Folkhälsorapport (senaste upplaga). Stockholm. Socialstyrelsen. ISBN Hagelin, E., Magnusson, M., Sundelin, C. (senaste upplaga). Barnhälsovård. Stockholm: Liber. ca 290 s. alternativt (sidor för personal inloggning krävs). Hulter, B. (senaste upplaga). Sexualitet och hälsa - begränsningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. ca 160 s. Socialstyrelsen. (2003). Våldsutsatta kvinnor. Stockholm: Socialstyrelsen. CC0E276E-767F-4F88-A49C-C569C84BEBBB/1060/ pdf Tamm, M. (senaste upplaga). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur. ca 167/259 s. Weström, L., Åberg, A., Anderberg, E., Andersson, U-B. (senaste upplaga). Lund: Studentlitteratur. ca 70/400 s. Obstetrik och gynekologi. Klinik och vård. Tilläggslitteratur Axelsson, R., & Bihani-Axelsson. (senaste upplaga). Folkhälsa i samverkan. Lund: Studentlitteratur. ca 432 s. Backman, J. (senaste upplaga). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. ca 210 s. Barth, T., & Näsholm, C. Motiverande samtal MI. Lund: Studentlitteratur. ca 180 s. Fossum, B. (senaste upplaga). Kommunikation, samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur. Heimer, G., & Sandberg, D. Våldsutsatta kvinnor. Lund: Studentlitteratur. ca 332 s. Henriksen, J-O., Vetlesen, A.J. (senaste upplaga). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur. Hovelius, B., Johansson, E. (Red). (senaste upplaga). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur. ca 53/469 s. Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E. (Red.). (senaste upplaga). Grundläggande omvårdnad 1. Stockholm: Liber. Lundh, B. (senaste upplaga). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur. Orth-Gomér, K., & Perski, A. Preventiv medicin. Lund: Studentlitteratur. ca 327 s.

17 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht 2010 Raadu, G. (Red). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

18 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) SJSB21 Verksamhetsförlagd utbildning inom öppna vårdformer inklusive mödra- och barnhälsovård 7,5 högskolepoäng (hp) Grundnivå (G) Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Typ av kurs Kursen ingår som en obligatorisk kurs i sjuksköterskeprogrammet 180 hp inom området verksamhetsförlagd utbildning Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: redogöra för av mödra- och barnhälsovårdens hälsoövervakning, hälsoundervisning, föräldrautbildning och amningsrådgivning redogöra för mödrahälsovårdens betydelse för mors och barns hälsa redogöra för fosterutveckling, normal graviditet, förlossning och barnsängstid redogöra för barnhälsovårdens betydelse i processen att bli förälder redogöra för hur vanliga avvikelser under graviditet tillämpa lagar, författningar, föreskrifter, nationella och lokala riktlinjer Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: självständigt observera och identifiera avvikelser från individens normala hälsotillstånd och föreslå adekvata omvårdnadsåtgärder på denna vårdnivå självständigt identifiera frisk- och, riskfaktorer i individens dagliga liv samverka med patienter, närstående och vårdpersonal delta i sjukdomsförebyggande och behandlande åtgärder inkl. sårvård i primärvården utföra förekommande medicinsk tekniska moment i vård av vuxna dokumentera omvårdnadsarbete samt barnhälsovård enligt nationella och lokala riktlinjer identifiera och tillämpa evidensbaserad omvårdnad i primärvården och kritiskt värdera och utvärdera föreslagna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder samt arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utföra hjärt-lungräddning för sjukvårdsanställda (S-HLR)

19 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: arbeta utifrån yrkesetiska riktlinjer och principer med respekt för vårdtagarens integritet och autonomi etablera tillitsfulla relationer med människor oavsett genus, etnisk eller kulturell bakgrund se vårdtagaren i ett helhetsperspektiv värdera rimligheten i läkemedelsadministrering i förhållande till patientens vikt och ålder Kursinnehåll Kursen består av verksamhetsförlagd utbildning inom öppna vårdformer inkl. mödra- och barnhälsovård med integrerat teoretiskt kunskapssökande. Preklinisk övning: - S-HLR Provmoment Specifik omvårdnad inom öppna vårdformer Vårdseminarium utifrån patientfall Preklinisk övning 5 hp 1,5 hp 1 hp Undervisning och examination Verksamhetsförlagd utbildning sker med organiserad handledning. Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Arbetsformerna har sin grund i flexibelt lärande och kan variera mellan individuellt arbete, gruppuppgifter, seminarier och föreläsningar. För varje teoretiskt moment anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Student som underkänts två gånger i tentamen för viss kurs eller del av kurs kan hos prefekten begära att annan examinator utses. För varje kurs anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Vid omprövning av verksamhetsförlagd utbildning erbjuds studenten ytterligare ett utbildningstillfälle. Vid omprövning gäller samma regler som för ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. Examination av kursen kan ske i förtid om studenten beroende på bristande kunskaper och färdigheter begår allvarliga misstag på praktikplatsen. För student som blir underkänd vid förtida examination skall en individuell plan upprättas. De brister som uppdagats skall förtecknas, det stöd som studenten kan få beskrivas och tidpunkter för examination och eventuell reexamination av bristerna anges. Först när studenten visat att bristerna är åtgärdade kan praktiken återupptas. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Se utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet. För tillträde till kursen krävs att följande kurser är godkända:

20 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht - samtliga kurser i termin 1 samt att följande kurser är genomförda: - samtliga kurser i termin alternativt motsvarande kunskap. Student som gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning eller på annat sätt har inhämtat kunskaper och färdigheter av betydelse för den aktuella utbildningen kan ansöka om tillgodoräknande. Litteratur Se bilaga

21 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht SJSB21 Verksamhetsförlagd utbildning inom öppna vårdformer inklusive mödra- och barnhälsovård 7,5 högskolepoäng (hp) Grundnivå G) Litteratur Studenten läser valda delar av litteraturen relevanta för den verksamhetsförlagda utbildningen. Såväl baslitteratur som tilläggslitteratur utgör underlag för examinationen. Baslitteratur Folkhälsorapport (senaste upplaga). Stockholm. Socialstyrelsen. Hagelin, E., Magnusson, M., Sundelin, C. (senaste upplaga). Barn hälsa vård. Stockholm: Liber. alternativt (sidor för personal inloggning krävs). Hulter, B. (senaste upplaga). Sexualitet och hälsa - begränsningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2003). Våldsutsatta kvinnor. Stockholm: Socialstyrelsen. Tamm, M. (senaste upplaga). Psykologiska teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur. Weström, L., Åberg, A., Anderberg, E., Andersson, U-B. (senaste upplaga). Obstetrik och gynekologi. Klinik och vård. Lund: Studentlitteratur. Tilläggslitteratur Backman, J. (senaste upplaga). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. alt Olsson, H., & Sörensson, S. (senaste upplaga). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber. Henriksen, J-O., Vetlesen, A.J. (senaste upplaga). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur. Hovelius, B., Johansson, E. (Red). (senaste upplaga). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur. Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E. (Red.). (senaste upplaga). Grundläggande omvårdnad 1. Stockholm: Liber. Lundh, B. (senaste upplaga). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

22 KURSPLAN Dnr M Fastställd av NOU. Gäller från ht Raadu, G. (Red). (senaste upplaga). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Svenska rådet för hjärt- lungräddning (2006). HLR för sjukvårdspersonal Kursbok. Göteborg: Stiftelsen för HLR (finns att köpa i receptionen, Vårdvetenskapens hus) Avhandlingar och vetenskapliga artiklar tillkommer.

23 1 (4) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht 2010 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) RSJB12 Strålning och teknik I 7,5 högskolepoäng (hp) Grundnivå (G) Allmänna uppgifter Huvudområde Medicin Ämne Diagnostisk radiologi Typ av kurs Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp,men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar. Undervisningsspråk Svenska Mål Kunskap och förståelse Studenten skall efter genomgången kurs kunna: beskriva röntgenrörets uppbyggnad och delarnas funktion vid bildframställning, beskriva röntgenstrålningens växelverkan med materia, med speciell vikt vid röntgenbildens framställning, utifrån röntgenbilden beskriva tekniska parametras påverkan på bildkvalitén, beskriva den grundläggande digitala tekniken som ligger till grund för t.ex. bildplattesystem, på ett överskådligt sätt beskriva uppbyggnad och funktion av olika bildgivande detektorsystem (digitala och analoga) inom diagnostisk radiologi, överskådligt beskriva principer för bildframställning vid speciella konventionella undersökningstekniker, t.ex. mammografi och tomosyntes, överskådligt beskriva datortomografens uppbyggnad och funktion, beskriva olika parametrars inverkan på datortomografibilden, beskriva strålningens effekter och påverkan på människokroppen, ange dosimetriska storheter och beskriva strålningsbiologi och strålskydd för personal för ett säkert och etiskt strålskyddstänkande, diskutera kvalitetskontroller av utrustning och arbetsmetoder inom diagnostisk radiologi, visa på lagar och författningar som gäller strålning för att kunna föra resonemang runt bestämmelser som rör arbetet vid en röntgenklinik.

24 2 (4) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht 2010 Färdighet och förmåga Studenten skall efter genomgången kurs kunna: utföra enklare beräkningar i samband med konventionella röntgenundersökningar, utföra bildtagningsövningar för att kunna beskriva kvalitetsskillnader på röntgenbilder. Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten skall efter genomgången kurs kunna: diskutera etiska aspekter i relation till patientstrålskydd och bildoptimering samt personalstrålskydd. Kursinnehåll Matematik och fysik med inriktning mot strålningsfysiken Röntgenstrålningens uppkomst och egenskaper Röntgenutrustningens uppbyggnad, funktion och användningsområde Principer för detektering av röntgenstrålning och framställning av röntgenbilder Grundläggande digital teknik Datortomografi Strålskydd och strålningsbiologi Lagar och författningar Preklinisk övning Exponeringsparametrars och den digitala teknikens inverkan på röntgenbilden Provmoment Strålning och teknik Preklinisk övning 6,5 hp 1 hp Undervisning och examination Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, gruppuppgifter, seminarier och föreläsningar. För varje kurs anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Student som underkänts två gånger i tentamen för viss kurs eller del av kurs kan hos programdirektören begära att annan examinator utses. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs särskild behörighet (se utbildningsplan för röntgensjuksköterskeprogrammet).

25 3 (4) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht 2010 För tillträde till kursen krävs att följande kurser är godkända: - samtliga kurser i termin 1. samt att följande kurser är genomförda: - samtliga kurser i termin 2. Student som gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning eller på annat sätt har inhämtat kunskaper och färdigheter av betydelse för den aktuella utbildningen kan ansöka om tillgodoräknande. Litteratur Se bilaga

26 4 (4) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht 2010 RSJB12 Strålning och teknik I 7,5 högskolepoäng (hp) Grundnivå (G) Litteratur Bushong, S. C. (senaste upplaga). Radiologic Science for Technologists. Physics, Biology, and Protection. (8 th ed.). St. Louis: Mosby. Kompendium. (Årlig). Lund: Lunds universitet. (Tillhandhålles i receptionen). Oakley, J. (senaste upplaga). Digital Imaging: A Primer for Radiographers, Radiologists and Health Care Professionals. Cambridge: Cambridge University Press. Petersson, G., Rydmark, M. (Red.). (senaste upplaga). Medicinsk Informatik. Liber Utbildning. Stockholm. SFS 1988:220. Strålskyddslagen. Stockholm: Miljödepartementet. Strålsäkerhetsmyndigheten. Lagar & författningar. Vetenskapliga artiklar tillkommer.

27 1 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) RSJB13 Konventionella röntgenundersökningar II 7,5 högskolepoäng (hp) Grundnivå G1F Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Diagnostisk radiologi Typ av kurs Kursen består av verksamhetsförlagd utbildning och ingår som en obligatorisk kurs i Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar. Undervisningsspråk Svenska Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för genomförande av och bildkriterier vid vanligt förekommande röntgenundersökningar, förklara samband mellan genomförande och bildkriterier vid vanligt förekommande röntgenundersökningar, identifiera och namnge anatomiska strukturer i bilder vid vanligt förekommande röntgenundersökningar, använda adekvata begrepp i samband med genomförande av röntgenundersökningar, redogöra för kontraindikationer, försiktighetsåtgärder och biverkningar samt utföra dosberäkningar vid jodkontrastmedelsadministrering, redogöra för och diskutera kommunikationens och informationens betydelse vid röntgenundersökningar, redogöra för och diskutera omvårdnadsaspekter relaterat till patienter med olika etniska och kulturella bakgrunder, redogöra för och diskutera miljöns betydelse i samband med röntgenundersökningar Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna tillämpa styrdokument med avseende på identifikation, sekretess och journalhantering, självständigt genomföra utvalda röntgenundersökningar och under handledning andra vanligt förekommande röntgenundersökningar, kritiskt granska och under handledning utvärdera bilder vid vanligt förekommande röntgenundersökningar, ställa in adekvata tekniska parametrar och hantera röntgenutrustning vid vanligt förekommande röntgenundersökningar,

28 2 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. hantera digitala system för patientregistrering och bildbehandling vid självständigt genomförda röntgenundersökningar, tillämpa basala strålskyddsåtgärder, under handledning iordningställa och administrera jodkontrastmedel samt tillämpa preventiva omvårdnadsåtgärder med avseende på biverkningar, tillämpa adekvata hygienrutiner för undvikande av smittspridning, kommunicera med patienter och personal, ge adekvat information till patienter i samband med självständigt genomförda röntgenundersökningar, uppmärksamma och tillgodose basala omvårdnadsbehov, utföra adekvat dokumentation i samband med självständigt genomförda röntgenundersökningar. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera över och diskutera genomförande av röntgenundersökningar relaterat till vetenskapliga rön, reflektera över och diskutera sin egen utveckling i relation till patientbemötande och genomförande av röntgenundersökningar, reflektera över och diskutera sin egen initiativförmåga samt samverkan med övrig personal. Kursinnehåll Anatomi, metodik och bildutvärdering vid konventionella röntgenundersökningar av lungor, skelett och urinvägar. Basal omvårdnad och medicinsk-tekniska moment i samband med röntgenundersökningar. Medicinsk-teknisk utrustning och strålskydd vid konventionella röntgenundersökningar. Kontrastmedel. Hygieniska aspekter i samband med röntgenundersökningar. Kommunikation och information i samband med röntgenundersökningar. Kulturella skillnader i samband med röntgenundersökningar. Miljöns betydelse vid röntgenundersökningar. Provmoment Konventionella röntgenundersökningar Vård- och bildseminarium Omvårdnadshandledning Undervisning och examination 6,5 hp 1 hp 0 hp Verksamhetsförlagd utbildning sker med organiserad handledning. Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritiskt analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, gruppuppgifter, seminarier och föreläsningar. För varje teoretiskt moment anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Student som underkänts två gånger i tentamen för viss kurs eller del av kurs kan hos programdirektören begära att annan examinator utses. För varje kurs anordnas ett ordinarie verksamhetsförlagt utbildningstillfälle. Vid omprövning av verksamhetsförlagd utbildning erbjuds studenten ytterligare ett utbildningstillfälle. Vid omprövning gäller samma regler som för ordinarie verksamhetsförlagd utbildning. Examination av kursen kan ske i förtid om studenten beroende på bristande kunskaper och färdigheter begår

29 3 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. allvarliga misstag på praktikplatsen. För student som blir underkänd vid förtida examination skall en individuell plan upprättas. De brister som uppdagats skall förtecknas, det stöd som studenten kan få beskrivas och tidpunkter för examination och eventuell reexamination av bristerna anges. Först när studenten visat att bristerna är åtgärdade kan praktiken återupptas. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. Förkunskapskrav Särskild behörighet Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet (se utbildningsplan för röntgensjuksköterskeprogrammet). För tillträde till kursen krävs; - att samtliga kurser i termin 1, och RSJB11 i termin 2, är godkända samt - att övriga kurser i termin 2 är genomförda. - alternativt motsvarande kunskap Litteratur Se bilaga

30 4 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. RSJB13 Konventionella röntgenundersökningar II 7,5 högskolepoäng (hp) Grundnivå G1F Litteratur Studenten läser valda delar av litteraturen relevanta för den verksamhetsförlagda utbildningen. Baslitteratur FASS. (senaste upplaga). Stockholm: Läkemedelsindustriföreningen LIF. Möller, T.B., & Reif, E. (senaste upplaga). Pocket Atlas of Radiographic Positioning. Stuttgart: Thieme. alt. Bontrager, K.L., & Lampignano, J.P. (senaste upplaga). Bontragers s Handbook of Radiographic Positioning and Techniques. Mosby: Elsevier. Raadu, G. (Red.). (senaste uppl.). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. Vetenskapliga artiklar tillkommer. Tilläggslitteratur Backman, J. (senaste upplaga). Rapport och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Björkman, E., & Karlsson, K. (senaste upplaga). Grundläggande medicinsk teknik för sjuksköterskor: material, metoder och ansvar. Lund: Studentlitteratur. alt. Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E. (Red.). (senaste upplaga). Grundläggande omvårdnad 2. Stockholm: Liber. Henriksson, O., & Rasmusson, M. (senaste upplaga). Fysiologi med relevant anatomi. Lund: Studentlitteratur. alt. Sand, O. (Huvudred.). (senaste upplaga). Människokroppen. Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber. alt. Sonesson, B., & Sonesson, G. (senaste upplaga). Anatomi och fysiologi. Stockholm: Liber. alt. Tortora, G., & Derrickson, S. (senaste upplaga). Principles of Anatomy and Physiology. New York: Harper Collins. Jahren Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug, E. (Red.). (senaste upplaga). Grundläggande omvårdnad 1. Stockholm: Liber. Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur. alt. Lindskog, A.H. (senaste upplaga). Medicinsk terminologi. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

31 5 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från ht/vt 20.. Strålsäkerhetsmyndigheten. Lagar & författningar. Vårdhandboken (Elektronisk) Tillgänglig:

32 1 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från vt 2011 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Förslag: Reviderad: Till beredning /till nämnd SBDN16 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå A1N Allmänna uppgifter Huvudområde Omvårdnad Ämne Barnhälsovård Typ av kurs Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktningar barnsjukvård, 60 hp och distriktssköterska, 75 hp men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk Svenska Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra för områdets vetenskapliga grund och vetenskapliga metoder, redogöra för forsknings- och utvecklingsarbete, diskutera sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, redogöra för barns livsvillkor, hälsa och ohälsa samt kritiskt diskutera hälsans bestämningsfaktorer ur genus, köns- och mångfaldsperspektiv, förklara och analysera barns fysiska, kognitiva och socioemotionella utveckling, redogöra för planering, genomförande och uppföljning av hälsobesök och vaccinationsprogram inom barnhälsovård samt motivera, bedöma och dokumentera avvikelser, redogöra för och diskutera planering, ledning och samverkan i barnhälsovård, förklara tillämpning av relevanta regelverk, styrdokument och riktlinjer inom barnhälsovård. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna testa och argumentera för vetenskapliga metoders tillämpning i barnhälsovården, värdera hälsoproblem och hälsorisker av olika komplexitet samt föreslå och planera genomförande och utvärdering av hälsofrämjande och förebyggande arbete, analysera hälsobehov och upprätta omvårdnadsplan i samverkan med barn och familj,

33 2 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från vt 2011 föreslå och kritiskt värdera modeller och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete inom barnhälsovård. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna föreslå och argumentera för yrkesetiska ställningstaganden och professionella förhållningssätt, självständigt göra bedömningar i barnhälsovården utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska teorier avseende en humanistisk människosyn med särskilt beaktande av FN s barnkonvention, identifiera och formulera behov av ytterligare kunskap för fortlöpande utveckling av yrkesprofessionen. Kursinnehåll Barns utveckling, livsvillkor och hälsa Hälsoundersökningar och vaccinationer Allmänpediatrik Hälsofrämjande och förebyggande arbete Provmoment Familjehälsovård Metoder i barnhälsovården Allmänpediatrik Seminarium barnhälsovård 1,5 hp 1,5 hp 1,5 hp 3,0 hp Undervisning och examination Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, gruppuppgifter, seminarier och föreläsningar. För varje kurs anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå förnyad examination vid senare tillfälle. Student som underkänts två gånger i tentamen för viss kurs eller del av kurs kan hos programdirektören begära att annan examinator utses. Betyg Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan.

34 3 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från vt 2011 Förkunskapskrav Särskild behörighet legitimerad sjuksköterska med minst 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska för specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska Godkända kurser för specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska: DSKN10 Folkhälsa, pedagogik och ledarskap, A, 7,5 hp eller motsvarande DSKN13 Farmakologi och sjukdomslära med förskrivningsrätt av vissa läkemedel, A, 15 hp eller motsvarande Genomgången kurs för specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktsskötersk: DSKN12 Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa I, A, 7,5 hp eller motsvarande Litteratur Se bilaga

35 4 (5) KURSPLAN Dnr M 2010/ Fastställd av NOU Gäller från vt 2011 SBDN16 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa 7,5 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå A1N Litteratur Andersson, I. (senaste upplaga). Epidemiologi för hälsovetare en introduktion. Lund: Studentlitteratur. (ca 217 s) Christoffersen, SA. (Red.). (senaste upplaga). Professionsetik. Lund Studentlitteratur. (176 s) Ewles, L., Simnett, I. (senaste upplaga). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur. (ca 354 s) Karlsson, K. (senaste upplaga). Anknytning om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn. Stockholm: Gothia Förlag. (ca 128 s). Magnusson, M, Blennow, M., Hagelin, E.., Sundelin, C. (senaste upplaga). Barnhälsovård. Stockholm: Liber. (ca 311 s) Hallström, I., Lindberg, T. (Red.). (senaste upplaga). Pediatrisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB. (ca 356 s) Hundeide, K. (2002). Vägledande samspel i praktiken. Genomförande av ICDP-programmet. International Child Development Programmes (Sverige). Stockholm: ICDP. (ca 118 s) Hwang, P., & Nilsson, B. (senaste upplaga). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. (ca 266 s) Kvale, S., & Brinkman. S. (senaste upplaga). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. (ca 370 s) Lindberg, T. (Red.). (senaste upplaga). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. (ca 617 s). Statens folkhälsoinstitut.(senaste upplaga). Amning idag. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (senaste upplaga). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (ca 217 s) Aktuella författningar, kompendier, avhandlingar, referenslitteratur, vetenskapliga artiklar och avhandlingar tillkommer. Aktuella webbdokument: Barnombudsmannen. (2004). Samtala med barn och unga. Barnombudsmannen informerar BI 2004:03. (wwwdokument). Folkhälsopolitikens elva målområden. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut (www-dokument).