Kallelse Föredragningslista Demokratiberedning Demokratiberedning

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Demokratiberedning l (l) Sammanträde Demokratiberedning Plats och lid stadshuset, Kompassen kl. 09:00 fi edagen den 07 oktober 2016 Ordförande sekreterare Alf Gillberg Annica Åberg Föredragningslista Föredragande l. Upprop samt val av justerande Dnr KS Utveckling av ungdomsfullmäktige, ny arbetsordning Dnr KS 2015/00459 Valentina Velasquez 3. Bestämmande av sammanträdesdagar för kommunfullmäktiges demokratiberedning 2017 Dnr KS 2016/ Återkoppling från workshop med SKL angående medborgardialog Dnr KS Redovisning av undersökning om medborgardialog i styrningen Dnr KS Cornelia Kirpensteijn Cornelia Kirpensteijn Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

2 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (4) D nr KS 2015/00459 Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon cornelia.kirpensteijn@uddevalla.se Utveckling av ungdomsfullmäktige Sammanfattning Demokratiberedningen beslutade , att beredningen under 2015 skulle prioritera utveckling av ungdomsfullmäktige. Uddevalla kommun ingår i ett projekt som Myndigheten för ungdom- och civilsamhällesfrågor (MUCF) driver utifrån ett regeringsuppdrag vilket går ut på att ta fram metoder för att stärka ungas engagemang i kommunpolitiken. Utifrån regeringsuppdraget arbetar Uddevalla kommun med att ta fram en fungerande och välkänd modell för ungdomsfullmäktige. Arbetet med att utveckla ungdomsfullmäktige har genomförts tillsammans med en arbetsgrupp bestående av 8 ungdomar i ålder år. Arbetsgruppen tog fram ett förslag på ett nytt arbetssätt för ungdomsfullmäktige i dialog med ungdomsfullmäktige och demokratiberedningen som redogörs för i "UF 2.0 Rapport från arbetsgrupp ". Förslag på reviderad arbetsordning för ungdomsfullmäktige bygger på samma grund som den nuvarande. Ändringarna är baserade på arbetsgruppens rapport, inhämtade synpunkter samt positiva och negativa erfarenheter från arbetet med ungdomsfullmäktige genom åren. Ändringarna består i stora drag av: mötestillftillen, styrelse, valbara ledamöter, utbildning, arvodering, budget. Den nya arbetsordningen for ungdomsfullmäktige föreslås gälla från och med l juli Ungdomsfullmäktige sammanträder enligt gällande arbetsordning fram till dess. Demokratiberedningen har att ta ställning till följande frågeställningar in±or beslut gällande reviderad arbetsordning för ungdomsfullmäktige: Ska ledamöterna arvoderas? I så fall, enligt samma regler som övriga kommunövergripande samrådsorgan eller enligt annan lösning för ungdomsfullmäktige? Ska ungdomsfullmäktige ha en budget på kr att själva förfoga över? Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Arbetsordning för ungdomsfullmäktige, jämförelse mellan nuvarande och förslag på ny arbetsordning Följebrev till arbetsordning för ungdomsfullmäktige Förslag på ny arbetsordning för ungdomsfullmäktige UF 2.0 Rapport från arbetsgruppen

3 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (4) D nr KS 2015/00459 Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att... Ärendebeskrivning Bakgrund Uddevalla kommun är en av fem pilotkommuner som tillsammans med Myndigheten for ungdom- och civilsamhällesfrågor (MUCF) arbetar med ett regeringsuppdrag vilket går ut på att ta fram metoder for att stärka ungas engagemang i kommunpolitiken. Utifrån regeringsuppdraget arbetar Uddevalla kommun med att ta fram en fungerande och välkänd modell för ungdomsfullmäktige som unga känner förtroende för samt som följer kommunens övriga beslutprocesser. Uddevalla kommun antog en Ungdomsplan i kommunfullmäktige Ungdomsplanens syfte är att förbättra ungas levnadsvillkor i kommunen och under den första perioden ( ) kommer man att bl.a. prioritera "ungas delaktighet och inflytande" och "samverkan kring ungas delaktighet och inflytande." I arbetet med att ta fram Ungdomsplanen genomfördes tre medborgardialoger med unga. Vid samtliga tillhillen lyfte ungdomarna ungdomsfullmäktige som ett viktigt forum för dialog mellan unga, förtroendevalda och tjänstemän. Medborgardialogerna visade att ungdomsfullmäktige det är ett forum som såväl unga som förtroendevalda värnar om, men som inte ansågs uppfylla sitt syfte fullt ut. Med detta som bakgrund beslutade demokratiberedningen , att beredningen under 2015 skulle prioritera utveckling av ungdomsfullmäktige. Arbetssätt En arbetsgrupp med ungdomar har arbetat med att ta fram ett förslag på hur framtidens ungdomsfullmäktige ska se ut. Förslaget har sedan vidareutvecklats tillsammans med representanter fl ån förvaltningarna samt demokratiberedningen som utgjort både styrgrupp och politisk referensgrupp. Arbetsgruppen med ungdomar har bestått av åtta ungdomar i åldern år och de har träffats tio gånger. Arbetsgruppen har använt ungdomsfullmäktige och demokratiberedningen for att insamla synpunkter och fora dialog kring förslaget. Förslag på arbetsordning F örslaget bygger på samma syfte som nuvarande ungdomsfullmäktige. Ändringarna är baserade på inhämtade synpunkter samt positiva och negativa erfarenheter från arbetet med ungdomsfullmäktige. Utöver språkliga ändringar består ändringarna består i stora drag av:

4 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (4) D nr KS 2015/00459 Mötestillfållen styrelse Valbara ledamöter Utbildning Arvodering Budget Mötestillfällen Tillskillnad från nuvarande arbetsordning föreslås ungdomsfullmäktige sammanträda sex gånger/år. Tre gånger på vårterminen och tre gånger på höstterminen. Med hänsyn till att ledamöterna i ungdomsfullmäktige ska ha balans mellan skola och fritid föreslås hälften av sammanträdena vara under skoltid respektive efter skoltid. styrelse Enligt förslaget ska en styrelse, bestående av ordförande, vice ordförande, sekreterare, informationsansvarig och ekonomiansvarig, årligen väljas. Ungdomsfullmäktiges styrelse ansvarar för förberedelserna inför ungdomsfull mäktige. Införande av en styrelse innebär inte att ta bort det administrativa stöd som kommunledningskontoret bistår ungdomsfullmäktige med utan ansvaret delas mellan kommunen och ungdomsfullmäktiges styrelse. Valbara ledamöter Enligt förslaget ska ungdomsfullmäktiges ledamöter väljas. Valprocessen sker på varje skola för eleverna i årskurs 7-9, på varje skolhus för eleverna på gymnasiet och på kommunens fritidsgårdar. Utbildning Ungdomsfullmäktiges ledamöter och ersättare ska årligen erbjudas utbildning inom bland annat; demokratifrågor, hur Uddevalla kommun fungerar och mötesteknik. Arvodering Enligt förslaget ska ledamöterna arvoderas. Arvodering utgår endast till ordinarie ledamöter. Ersättare arvoderas endast vid tjänstgöring när ordinarie ledamot inte kan delta. Inför fastställande av arbetsordning har demokratiberedningen följande alternativ för arvodering att ta ställning till: Alternativ l: Ersättning tillledamöterna utgår enligt kommunens Riktlinjerfor ekonomisk ersättningför.förtroendevalda och finansieras ur särskilt anslag i kommunfullmäktiges budget. Alternativ 2: Varje ledamot får ett presentkort eller motsvarande i slutet av varje sammanträde.

5 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (4) D nr KS 2015/00459 Budget Diskussion har torts med arbetsgruppen och demokratiberedning kring om ungdomsfullmäktige ska förfoga över en egen budget. Inför fastställande av arbetsordning har demokratiberedningen följande alternativ att ta ställning till: Ska det av ungdomsfullmäktiges totala budget avsättas kr som ungdomsfullmäktige själva beslutar över? Denna budget får inte användas för investeringar med tillkommande driftskostnader. Cornelia Kirpensteijn Utvecklare Expediera till

6 FäFgmarkerad/skUJggad text är ny Överstruken text tas bort Övrig text är samma som i nuvarande arbetsordning Blad l ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige den 12 november 2003, 137 med ändring den 9 mars 2005, 48, med ändring den 13 februari 2008, 36, med ändring 14 april 2010, 70 och med ändring 9 november 2016 xx Uddevalla kommun har beslutat att efter fyra års prowerksamhet göra ungdomsfullmäktige till ett permanent organ. ]Syfte Syftet med ungdomsfullmäktige är att öka ungdomars verkliga inflytande i frågor som på olika sätt berör dem. Genom att delta i ungdomsfullmäktige får dessutom ungdomar direkt kunskap om hur den demokratiska processen i en kommun fungerar. Ungdomsfullmäktige är ett kommungemensamt rådgivande organ. Ungdomsfullmäktige ansvarar för att bevaka och lyfta ungas perspektiv i kommunens utveckling. Ungdomsfullmäktige är ett kommunövergrirande forum för dialog och samråd med unga. Samtliga nämnder och förvaltningar ansvarar för att ha en kontinuerlig dialog med ungdomsfullmäktige och för att återkoprla resultatet från dialogen tillledamöterna i ungdomsfullmäktige. (Ungdomsfullmäktige; i texten UF) 12 Tid och plats för sammanträdena UF:s sammanträden äger rum i Bohusläns museum, Stora Hörsalen UF sa-mmanträder fyra gånger per år. Sammanträdena äger rum på dagtid, mellan kl Ärenden som inte hunnits tas upp till diskussion och beslut hänvisas till nästa möte. UF:s möten är offentliga och utlyses via kommunsidan i Bohusläningen, samt kommunens webbsida. Ungdomsfullmäktige sammanträder tre gånger per skoltermin. På vårterminen sammanträder ungdomsfullmäktige en gång på skoltid och två gånger efter skoltid. På höstterminen sammanträder ungdomsfullmäktige två gånger på skoltid och en gång efter skoltid. Ungdomsfullmäktiges sammanträden är offentliga, vem som helst får komma och lyssna. Information om sammanträdenas tid och plats meddelas via kommunens hemsida och genom kommunens sociala medier. ~3 Ungdomsfullmäktiges sammansättning På varje UF möte ska finnas ledamöter med yttrande och beslutanderätt för: Grundskola 7 9, två elever per skola Gymnasieskolan, två elever per program Särskolan, två elever per 7 9 skola och två elever per gymnasieprogram Fritidsgårdar, två ungdomar per fritidsgård Politiska ungdomsförbund, vars partier är representerade i kommunfullmäktige, två platser per ungdomsförbund Ungdomsrådet, fyra platser Dessutom ersättare enligt sa-mma princip som ovan med yttranderätt men inte

7 UaFS beslutanderätt. Blad 2 Rektor på respektive 7 9 skola och gymnasieprogram inom barn och utbildning ansvarar för att ta emot elevernas önskemål om att delta i kommande UF möte. Rektor ansvarar också sedan för att val av ledamöter sker på lä-mpligt sätt bland eleverna. En kontaktperson på respektive fritidsgård utser i samråd med ungdomarna två representanter till kommande UF möte. Representanterna behöver inte vara mantalsskrivna i Uddevalla kommun. Ungdomsfullmäktige består av: två ledamöter och en ersättare från varje grundskola och särskola, årskurs 7-9 två ledamöter och en ersättare från varje skolhus på gymnasieskolorna och gyronasiesärskolan en ledamot och en ersättare från va~je fritidsgård en ledamot och en ersättare från _Rolitiska ungdomsförbund vars artier är representerade i kommunfullmäktige Ledamöter och ersättare behöver inte vara folkbokförda i Uddevalla kommun. Om ordinarie ledamot är förhindrad att delta vid sammanträdet ansvarar hen själv för att kalla in ersättare för tjänstgöring. En styrelse väljs årligen bland ledamöterna i ungdomsfullmäktige, valet av styrelse sker vid höstterminens första sammanträde. Styrelsen består av; ordförande, vice ordförande, sekreterare, informationsansvarig och ekonomiansvarig. ~4 Förberedelse lw äreodeo ioför UF Val av ledamöter och ersättare Ansvariga för förberedelsemu (beredningen) inför UF är ungdomsrådet tillsammans med kommunfullmäktiges och ungdomsfullmäktiges presidium. I förberedelserna ingår att välja ut ett antal medborgarförslag, motioner och ärenden, vilka ska vara av särskilt intresse för ungdomar och vara av särskilt intresse för kommunfullmäktige eller nämnder att få ungdomars åsikter om. I förberedelsen ingår också att gå igenom de förslag som kommit in till UF från ungdomar. I vissa fall kan beredningsgruppen välja att skicka vidare förslag av enklare art direkt till berörd förvaltning, utan att det tas upp i UF. Förslagen till UF skall vara insända till kommunledningskontoret fyra veckor före ~ Kommunledningskontoret skickar ut de ärenden som ska tas upp på kommande möte till alla enheter tre veckor innan mötet ska äga rum. Ytterligare marknadsföring, t.ex. affischering, bör utföras på skolor och fritidsgårdar. Kallelse& publieeras äveo på royw.uddevollo.se. Där ko& mab äveo preoumerero på att få ett meddeloode via e post oär oy li:ollelse lagts ut. Ledamöter och ersättare till ungdomsfullmäktige väljs varje år i samband med

8 UaFS Blad 3 höstterminens skolstart. ValQrocessen sker på varje skola för eleverna i årskurs 7-9, på varje skolhus för eleverna på gymnasiet och på kommunens fritidsgårdar. Ungdomsförbunden ansvarar själva för att utse ledamöter och ersättare. Ungdomar som vill ställa upp i valet anmäler intresse genom att lämna en ansökan till kommunens ungdomssamordnare med motivering till varför just hen ska få sitta i ungdomsfullmäktige. Kommunens ungdomssamordnare kan hjälpa till med att skriva en motivering om någon så önskar. Under valet tas namnen på kandidatema bort, så att ungdomarna endast röstar på motiveringar. Ledamöter och ersättare utses utifrån valresultatet. Om en ledamot avsäger sig sitt uppdrag blir ersättaren ny ledamot och nästa person enligt valresultatet blir ersättare. Om kandidater salrnas, så ingen ny ledamot eller ersättare kan utses, lämnas latsen tom tills nästa val. 4-5 Rutiner inför oeh efter mötet Utbildning På enheterna; 7 9 skolor, gymnasieprogram oeh fritidsgårdar skall det finnas en kontaktperson som ansvarar för att handlingar och annan information från kommunledningskontoret sprids och når ut till alla berörda på enheterna. De ungdomar som ska representera sin enhet ska få möjlighet att sätta sig in i ärendena innan m.ötet. De ungdomar som medverkat vid UF ska även ges möjlighet att i någon form delge information från mötet till sin enhet. Ungdomsfullmäktiges ledamöter och ersättare ska årligen erbjudas utbildning inom bland annat; demokratifrågor, hur Uddevalla kommun fungerar och mötesteknik s--6 Ordförande oeh sekreterare Förberedelse a:v ärenden inför ungdomsfullmäktige. Som ertiförande fungerar vid varje möte en person från ungdomsrådet eller gymnasieskolan som utses efter nominering av kandidater från ungdomsrådet och g)'flll'lasieskoloma. Ortlforende och vice errlförtmde för UF 'f äljs varje år på det sista UF sammanträdet inför sommaren, och fungerar som ordförande under det kommande läsåret tillsammans med vice ordilirande. Aven sekreterare utses får läsåret efter förslag från skolor, fritidsgårdar, ungdomsförbund. En ungdom utses också som protokollsjusterare vid varje möte. Ungdomsfullmäktiges styrelse Ansvariga ansvarar för förberedelserna (beredningen) inför UF ungdomsfullmäktige är ungdomsrådet tillsammans med kommunfullmäktiges och ungdomsfullmäktiges presidium. I förberedelserna ingår att välja ut ett antal medborgarförslag, motioner och ärenden samt att gå igenom de förslag som kommit in till ungdomsfullmäktige från ungdomar, så kallade ungdomsförslag vilka ska vara av särskilt intresse för ungdomar och vara av särskilt intresse för kommunfullmäktige eller nämnder att få ungdomars åsikter om. I fårberedelsen ingår också att gå igenom de forslag som kommit in till UF från ungdomar. I vissa fall kan beredningsgruppen välja att skicka vidare förslag av enklare art direkt till berörd förvaltning, utan att det tas upp i UF. F örslagen till UF ungdomsfullmäktige som ska tas upq Rå nästa sammanträde skall vara insända till kommunledningskontoret kommunen fyra två veckor före metetsammanträdet. Kallelse med handlingar skickas ut till alla ledamöter och ersättare en vecka innan sammanträdet.

9 UaFS Blad 4 Kommunledningskontoret skickar ut de ärenden som ska tas upp på kommande möte till alla enheter tre veckor innan mötet ska äga rum. Ytterligare marknadsfuring t.ex. affischering, bör utföras på skolor och fritidsgårdar. Kallelsen publiceras även på 'MVV1.uddevalla.se kommunens he.msida. Där kan man även prenumerera på att få ett meddelande via e post när ny kallelse lagts ut ft7 Sammanträdets afbetsofdning a. Sammanträdet följer en i förväg uppställd dagordning, d.v.s. de ärenden som ska tas upp listas och tas upp i den ordning de står på dagordningen. Ärenden som inte hunnits tas upp till diskussion och beslut flyttas till nästa sammanträde. Ärenden som inte förberetts men som någon ändå vill ska behandlas under metet sammanträdet får i så fall efter mötets godkännande föras in under "övriga frågor" i slutet av metet-sammanträdet!. Ärenden som kräver förberedelse kan då istället hänvisas till att tas upp på nästa möte för att de ska bli ordentligt behandlade i UF sallilillanliräde. b. Innan mötet startar ges information om olika rutiner på mötet såsom beskrivffib:g av vilka platser som är ror ledamöter hur diskussioner och röstning går till, hur bifall eller avslag lämnas. Innan di skussionerna börjar förrättar ordföranden upprop så att det görs ldart vilka av de närvarande som har yttranderätt samt beslutaoderärt uneer sam.fl'lanträdet. Vid varje ärende förklarar ordfåranden ordet fritt varefter ledamöter och ersättare får möjlighet att anmäla att de vill tala i frågan genom att räcka upp handen. Ofta inleds ärendet med att någon berättar lite om bakgrunden till ärendet. Den som ställt ett förslag ges tillfälle att tala först för att ge en bakgrund till förslaget. I början av varje sammanträde utses en ledamot som tillsammans med ordförande skajustera rotokollet. Val av justerare sker direkt efter upp.ropet. c. UF beredning Ungdomsfullmäktiges styrelse har under förberedelsearbetet tagitställning till bestämt hur de olika ärendena ska tas upp behandlas. Vissa ärenden kan diskuteras i smågrupper medan andra debatteras direkt i storgrupp direkt. Närsmågrupper tillämpas ska någon i gruppen utses att redovisa gruppens synpunkter. Flera ärenden kan diskuteras samtidigt och ledamöterna kan då få möjlighet att välja fråga. Om flera förslag skall diskuteras samtidigt i mindre grupper ska detta inledas av att förslagsställare och eventuella inbjudna tjänstemän ges möjlighet att tala om förslaget. d. För att ett ärende ungdomsförslag ska kunna behandlas i UF ungdomsfullmäktige ska förslaget innehålla: förslagsställarens namn, skola, ellef adress samt kontaktuppgifter. När ungdomsfullmäktige ställer sig bakom ett ungdomsförslag lämnas det till kommunfullmäktige som ett medborgarförslag. I de fall förslagsställaren inte är folkbokförd i Uddevalla kommun uts s en ledamot som är:

10 UaFS folkbokförd i Uddevalla kommun att underteckna förslaget. Blad 5 Om ett ä-rende fårs fram som ungdomsfullmäktige ställer sig bakom ett medborgarförslag står fortfarande den som undertecknat förslaget som ansvarig får detta. Om UF ställer sig bakom yrkanden eller ideer i ett medborgarförslag ger detta ökad tyngd åt förslaget när det så småningom når kommunfullmäktige. Nämnderna och kommunfullmäktige ansvarar för att beakta ungdomsfullmäktiges ställningstagande vid beslut av medborgarförrslag. men formellt är det fortfarande den u-rsprungliga förslagsställaren som ansvarar för det och som får föra talan i ärendet under kommunfullmäktigemötet e. Nä-r alla som vill yttra sig fått säga sin mening i ett ä-rende frågar ordföranden om diskussionen kan anses vara avslutad. Om man är överens om detta är det ordfurandens uppgift att se efter vilka förslag som kommit fram under diskussionen. Ofta finns det både ett bifoll (-ja) och ett avslag( nej) yrkade från någon ledamot. Men det kan också finnas någon som tycker att ärendet behöver undersökas mer för att återkomma nästa gång. Då yrkar man på "återreniiss ". Ordföranden frågar sedan om han uppfattat de olika yrkandena rätt och om det är möjligt att gå till beslut. Om mötet godkänner detta ställer ordfåranden först frågan om ä-rendet ska genomföras under sammanträdet, eller om det ska återremitteras dvs. återkomma nästa gång. Om mötet beslutar att frågan ska avgöras under pågående möte ställer sedan ordföranden bifall mot avslag. Ledamöterna svarar sedan JA. nä-r den ståndpunkt de tycker stämmer bäst. A.lltså: Man svarar JA endera får bifall eller avslag. Man säger inte nej och nä-r ordföranden frågar efter vilka som stöder en av ståndpunktema ä-r man tyst om man inte delar den uppfattningen. Vid personval skall sluten omröstning tillämpas. [; Om man inte tycker att ordfåranden uppfattat svaren riktigt, utan istället borde hört att det var fler som tyckte på det andra sättet kan man ropa "votering". De slfa -;arje röst rtiknas. Del görs genom alt ord-föranden ltiser upp namnen på ana som får rösta oeh 'lar oeh en svarar till ''ja" eller "nej". Den som inte samtycker till fattat beslut kan reservera sig dvs. få anmält att man inte delar l'i'ibjoritetens (-de flestas) uppfattning. +8 Uppföljning av sammanträdet Cirka en månad efter varje UF möte gör kommunledningskontoret en sammanställning över vad som hänt med de ä-renden som behandlats på mötet. Sammanställningen sänds till kontaktpersonen får respektive enhet samt till dem som

11 UaFS varit ledamöter på mötet. Blad 6 Protokoll från sammanträdet ska justeras och sedan publiceras inom två veckor på kommunens hemsida och genom kommunens sociala medier. De ungdomsförslag som ungdomsfullmäktige beslutat ska bli medborgarförslag sänds till kommunfullmäktige för vidare hantering. Protole:oll från sammanträdet bör omgående sle:ri-yas ut oek sedan publieeras på Där le:an man prenumerera på att få ett meddelande via e post när nytt protokolllagts ut. De ä-renden som UF beslutat ska bli medborgarförslag sänds till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige remitterar sedan ä-rendena till berörd nämnd. Arendena går sedan tillbaka till kommunfullmäktige eller avgörs direkt av respektive nämnd. KommHnfullmä:l\tige ä-r kommunens högsta. beslutande organ. Arenden som avgjorts dä-r kan endast överklagas till länsrätt och då prövas endast lagligheten av beslutet, inte lämpligheten. 9 Arvodering Arvodering utgår endast till ordinarie ledamöter. Ersättare arvoderas endast vid tjänstgöring när ordinarie ledamot inte kan delta. Alternativ l: Ersättning tillledamöterna utgår enligt kommunens Riktlinjer för ekonomisk ersättning för förtroendevalda och finansieras ur särskilt anslag i kommunfullmäktiges budget. Alternativ 2: Varje ledamot får ett resentkmt eller motsvarande i slutet av varje sammanträde. 10 Budget A v ungdomsfullmäktiges totala budget förfogar ungdomsfullmäktige över kr att själva besluta om. Denna budget får inte användas för investeringar med tillkommande driftskostnader.

12 Följebrev till ungdomsfullmäktiges arbetsordning Dnr KS 2015/004 l i Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon cornelia.kirpensteij n@uddevalla. se Utveckling av ungdomsfullmäktige Inför beslut gällande reviderad arbetsordning för ungdomsfullmäktige, på demokratiberedningen i oktober har beredningen följande att särskilt ta ställning till: Ska ledamöterna arvoderas? I så fall, enligt samma regler som övriga kommunövergripande samrådsorgan eller enligt annan lösning för ungdomsfullmäktige? Ska ungdomsfullmäktige ha en budget på kr att själva förfoga över? Arvodering Enligt förslaget ska ledamöterna arvoderas. Arvodering utgår endast till ordinarie ledamöter. Ersättare arvoderas endast vid tjänstgöring när ordinarie ledamot inte kan delta. Att ta ställning till: Alternativ l: Ersättning tillledamöterna utgår enligt kommunens Riktlinjer för ekonomisk ersättning för förtroendevalda och finansieras ur särskilt anslag i kommunfullmäktiges budget. Alternativ 2: Varje ledamot får ett presentkort eller motsvarande i slutet av varje sammanträde. Ledalillter Fritids- Ungdoms- Totahantal Totah/ Sannnanträdesarvode Kostnad/år skolan gårdarna förbmd ledalillter lillte Ahernativ l Ahernativ Budget Av ungdomsfullmäktiges totala budget föreslås ungdomsfullmäktige förfoga över kr att själva besluta om. Denna budget får inte användas för investeringar med tillkommande driftskostnader. Att ta ställning till: Ska av ungdomsfullmäktiges totala budget avsättas för ungdomsfullmäktige att själva besluta om?

13 UaFS Blad l ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige den 12 november 2003, 137 med ändring den 9 mars 2005, 48, med ändring den 13 februari 2008, 36 och med ändring 14 april 2010, 70 och med ändring 9 november 2016 xx l Syfte Syftet med ungdomsfullmäktige är att öka ungdomars verkliga inflytande i frågor som på olika sätt berör dem. Genom att delta i ungdomsfullmäktige får unga dessutom direkt kunskap om hur den demokratiska processen i kommunen fungerar. Ungdomsfullmäktige är ett kommungemensamt rådgivande organ. Ungdomsfullmäktige ansvarar för att bevaka och lyfta ungas perspektiv i kommunens utveckling. Ungdomsfullmäktige är ett kommunövergripande forum för dialog och samråd med unga. Samtliga nämnder och förvaltningar ansvarar för att ha en kontinuerlig dialog med ungdomsfullmäktige och för att återkoppla resultatet från dialogen tillledamöterna i ungdomsfullmäktige. 2 Tid och plats iör sammanträdena Ungdomsfullmäktige sammanträder tre gånger per skoltermin. På vårterminen sammanträder ungdomsfullmäktige en gång på skoltid och två gånger efter skoltid. På höstterminen sammanträder ungdomsfullmäktige två gånger på skoltid och en gång efter skoltid. Ungdomsfullmäktiges sammanträden är offentliga, vem som helst får komma och lyssna. Information om sammanträdenas tid och plats meddelas via kommunens hemsida och genom kommunens sociala medier. 3 Ungdomsfullmäktiges sammansättning Ungdomsfullmäktige består av: två ledamöter och en ersättare från varje grundskola och särskola, årskurs 7-9 två ledamöter och en ersättare från varje skolhus på gymnasieskolorna och gymnasiesärskolan en ledamot och en ersättare från varje fritidsgård en ledamot och en ersättare från politiska ungdomsförbund vars partier är representerade i kommunfullmäktige Ledamöter och ersättare behöver inte vara folkbokförda i Uddevalla kommun. Om ordinarie ledamot är förhindrad att delta vid sammanträdet ansvarar hen själv för att kalla in ersättare för tjänstgöring. En styrelse väljs årligen bland ledamöterna i ungdomsfullmäktige, valet av styrelse sker vid höstterminens första sammanträde. styrelsen består av; ordförande, vice ordförande, sekreterare, informationsansvarig och ekonomiansvarig.

14 UaFS 4 Val av ledamöter och ersättare Blad 2 Ledamöter och ersättare till ungdomsfullmäktige väljs varje år i samband med höstterminens skolstart. Valprocessen sker på varje skola för eleverna i årskurs 7-9, på varje skolhus för eleverna på gymnasiet och på kommunens fritidsgårdar. Ungdomsförbunden ansvarar själva för att utse ledamöter och ersättare. Ungdomar som vill ställa upp i valet anmäler intresse genom att lämna en ansökan till kommunens ungdomssamordnare med motivering till varför just hen ska få sitta i ungdomsfullmäktige. Kommunens ungdomssamordnare kan hjälpa till med att skriva en motivering om någon så önskar. Under valet tas namnen på kandidatema bort, så att ungdomarna endast röstar på motiveringar. Ledamöter och ersättare utses utifrån valresultatet. Om en ledamot avsäger sig sitt uppdrag blir ersättaren ny ledamot och nästa person enligt valresultatet blir ersättare. Om kandidater saknas, så ingen ny ledamot eller ersättare kan utses, lämnas platsen tom tills nästa val. 5 Utbildning Ungdomsfullmäktiges ledamöter och ersättare ska årligen erbjudas utbildning inom bland annat; demokratifrågor, hur Uddevalla kommun fungerar och mötesteknik. 6 Förberedelse av ärenden inför ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktiges styrelse ansvarar för förberedelserna inför ungdomsfullmäktige. I förberedelserna ingår att välja ut ett antal medborgarförslag, motioner och ärenden samt att gå igenom de förslag som kommit in till ungdomsfullmäktige från ungdomar, så kallade ungdomsförslag. I vissa fall kan styrelsen välja att skicka vidare förslag av enklare art direkt till berörd nämnd, utan att det tas upp i ungdomsfullmäktige. F örslag till ungdomsfullmäktige som ska tas upp på nästa sammanträde ska vara insända till kommunen senast två veckor före sammanträdet. Kallelse med handlingar skickas ut till alla ledamöter och ersättare en vecka innan sammanträdet. Kallelsen publiceras även på kommunens hemsida. 7 Sammanträdet a. Sammanträdet följer en i förväg uppställd dagordning, d.v.s. de ärenden som ska tas upp listas och tas upp i den ordning de står på dagordningen. Ärenden som inte hunnits tas upp till diskussion och beslut flyttas till nästa sammanträde. Ärenden som inte förberetts men som någon ändå vill ska behandlas under sammanträdet får i så fall efter mötets godkännande föras in under "övriga frågor" i slutet av sammanträdes. Ärenden som kräver förberedelser kan då istället hänvisas till att tas upp på nästa sammanträde.

15 UaFS Blad 3 b. I början av varje sammanträde utses en ledamot som tillsammans med ordförande ska justera protokollet. Val av justerare sker direkt efter uppropet. c. Ungdomsfullmäktiges styrelse har under förberedelsearbetet bestämt hur de olika ärendena behandlas. Vissa ärenden kan diskuteras i smågrupper medan andra debatteras direkt i storgrupp. d. F ör att ett ungdomsförslag ska kunna behandlas i ungdomsfullmäktige ska förslaget innehålla: förslagsställarens namn, skola, adress samt kontaktuppgifter. När ungdomsfullmäktige ställer sig bakom ett ungdomsförslag lämnas det till kommunfullmäktige som ett medborgarförslag. I de fall förslagsställaren inte är folkbokförd i Uddevalla kommun utses en ledamot som är folkbokförd i Uddevalla kommun att underteckna förslaget. Om ungdomsfullmäktige ställer sig bakom ett medborgarförslag ger detta ökad tyngd åt förslaget när det så småningom når nämnderna eller kommunfullmäktige. Nämnderna och kommunfullmäktige ansvarar för att beakta ungdomsfullmäktiges ställningstagande vid beslut av medborgarförslag. e. Vid personval ska sluten omröstning tillämpas. 8 Uppföljning av sammanträdet Protokoll från sammanträdet ska justeras och sedan publiceras inom två veckor på kommunens hemsida och genom kommunens sociala medier. De ungdomsförslag som ungdomsfullmäktige beslutat ska bli medborgarförslag sänds till kommunfullmäktige för vidare hantering. 9 Arvodering Arvodering utgår endast till ordinarie ledamöter. Ersättare arvoderas endast vid tjänstgöring när ordinarie ledamot inte kan delta. Alternativ l: Ersättning tillledamöterna utgår enligt kommunens Riktlinjer för ekonomisk ersättningför förtroendevalda och finansieras ur särskilt anslag i kommunfullmäktiges budget. Alternativ 2: Varje ledamot får ett presentkort eller motsvarande i slutet av varje sammanträde. 10 Budget Av ungdomsfullmäktiges totala budget förfogar ungdomsfullmäktige över kr att själva besluta om. Denna budget får inte användas för investeringar med tillkommande driftskostnader.

16 UaFS Blad l ARBETSORDNING FÖR UNGDOMsFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige den 12 november 2003, 137 med ändring den 9 mars 2005, 48, med ändring den 13 februari 2008, 36 och med ändring 14 april 2010, 70 Uddevalla kommun har beslutat att efter fyra års provverksamhet göra ungdomsfullmäktige till ett permanent organ. Syftet med ungdomsfullmäktige är att öka ungdomars verkliga inflytande i frågor som på olika sätt berör dem. Genom att delta i ungdomsfullmäktige får dessutom ungdomar direkt kunskap om hur den demokratiska processen i en kommun fungerar. (Ungdomsfullmäktige; i texten= UF) l Tid och plats för sammanträdena UF:s sammanträden äger rum i Bohusläns museum, Stora Hörsalen UF sammanträder fyra gånger per år. Sammanträdena äger rum på dagtid, mellan kl Ärenden som inte hunnits tas upp till diskussion och beslut hänvisas till nästa möte. UF:s möten är offentliga och utlyses via kommunsidan i Bohusläningen, samt kommunens webbsida. 2 Ungdomsfullmäktiges sammansättning På varje UF-möte ska finnas ledamöter med yttrande och beslutanderätt för: Grundskola 7-9, två elever per skola Gymnasieskolan, två elever per program Särskolan, två elever per 7-9 skola och två elever per gyronasieprogram Fritidsgårdar, två ungdomar per fritidsgård Politiska ungdomsförbund, vars partier är representerade i kommunfullmäktige, två platser per ungdomsförbund Ungdomsrådet, fyra platser Dessutom ersättare enligt samma princip som ovan med yttranderätt men inte beslutanderätt. Rektor på respektive 7-9 skola och gyronasieprogram inom barn och utbildning ansvarar för att ta emot elevernas önskemål om att delta i kommande UF -möte. Rektor ansvarar också sedan för att val av ledamöter sker på lämpligt sätt bland eleverna. En kontaktperson på respektive fritidsgård utser i samråd med ungdomarna två representanter till kommande UF-möte.

17 UaFS Blad 2 Representanterna behöver inte vara mantalsskrivna i Uddevalla kommun. 3 Förberedelse av ärenden inför UF Ansvariga for forberedelserna (beredningen) inför UF är ungdomsrådet tillsammans med kommunfullmäktiges och ungdomsfullmäktiges presidium. I forberedelserna ingår att välja ut ett antal medborgarfdrslag, motioner och ärenden, vilka ska vara av särskilt intresse för ungdomar och vara av särskilt intresse för kommunfullmäktige eller nämnder att få ungdomars åsikter om. I forberedelsen ingår också att gå igenom de forslag som kommit in till UF från ungdomar. I vissa fall kan beredningsgruppen välja att skicka vidare förslag av enklare art direkt till berörd förvaltning, utan att det tas upp i UF. Förslagen till UF skall vara insända till kommunledningskontoret fyra veckor före mötet. Kommunledningskontoret skickar ut de ärenden som ska tas upp på kommande möte till alla enheter tre veckor innan mötet ska äga rum. Ytterligare marknadsföring, t.ex. affischering, bör utföras på skolor och fritidsgårdar. Kallelsen publiceras även på Där kan man även prenumerera på att få ett meddelande via e-post när ny kallelse lagts ut. 4 Rutiner inför och efter mötet På enheterna; 7-9 skolor, gymnasieprogram och fritidsgårdar skall det finnas en kontaktperson som ansvarar för att handlingar och annan information från kommunledningskontoret sprids och når ut till alla berörda på enheterna. De ungdomar som ska representera sin enhet ska få möjlighet att sätta sig in i ärendena innan mötet. De ungdomar som medverkat vid UF ska även ges möjlighet att i någon form delge information från mötet till sin enhet. 5 Ordförande och sekreterare Som ordförande fungerar vid varje möte en person från ungdomsrådet eller gymnasieskolan som utses efter nominering av kandidater från ungdomsrådet och gymnasieskolorna. Ordförande och vice ordförande för UF väljs varje år på det sista UF -sammanträdet inför sommaren, och fungerar som ordförande under det kommande läsåret tillsammans med vice ordförande. Ä ven sekreterare utses för läsåret efter forslag från skolor, fritidsgårdar, ungdomsförbund. En ungdom utses också som protokollsjusterare vid varje möte.

18 UaFS Blad 3 6 Sammanträdets arbetsordning a. Sammanträdet följer en i forväg uppställd dagordning, d.v.s. de ärenden som ska tas upp listas och tas upp i den ordning de står på dagordningen. Ärenden som inte fårberetts men som någon ändå vill ska behandlas under mötet får i så fall efter mötets godkännande fåras in under "övriga frågor" i slutet av mötet. Ärenden som kräver förberedelse kan då istället hänvisas till att tas upp på nästa möte for att de ska bli ordentligt behandlade i UF. b. Innan mötet startar ges information om olika rutiner på mötet såsom beskrivning av vilka platser som är for ledamöter, hur diskussioner och röstning går till, hur bifall eller avslag lämnas. Innan diskussionerna börjar fårrättar ordföranden upprop så att det görs klart vilka av de närvarande som har yttranderätt samt beslutanderätt under sammanträdet. Vid varje ärende forklarar ordfåranden ordet fritt varefter ledamöter och ersättare får möjlighet att anmäla att de vill tala i frågan genom att räcka upp handen. Ofta inleds ärendet med att någon berättar lite om bakgrunden till ärendet. Den som ställt ett förslag ges tillfålle att tala forst får att ge en bakgrund till förslaget. c. UF beredning har under förberedelsearbetet tagit ställning till hur de olika ärendena ska tas upp. Vissa ärenden kan diskuteras i smågrupper medan andra debatteras i storgrupp direkt. När smågrupper tillämpas ska någon i gruppen utses att redovisa gruppens synpunkter. Flera ärenden kan diskuteras samtidigt och ledamöterna kan då få möjlighet att välja fråga. Om flera förslag skall diskuteras samtidigt i mindre grupper ska detta inledas av att forslagsställare och eventuella inbjudna tjänstemän ges möjlighet att tala om forslaget d. För att ett ärende ska kunna behandlas i UF ska fårslaget innehålla fårslagsställarens namn, skola eller adress. Om ett ärende förs fram som ett medborgarförslag står fortfarande den som undertecknat förslaget som ansvarig för detta. Om UF ställer sig bakom yrkanden eller ideer i ett medborgarförslag ger detta ökad tyngd åt förslaget när det så småningom når kommunfullmäktige, men formellt är det fortfarande den ursprungliga förslagsställaren som ansvarar får det och som får fåra talan i ärendet under kommunfullmäktigemötet

19 UaFS Blad 4 e. När alla som vill yttra sig fått säga sin mening i ett ärende frågar ordforanden om diskussionen kan anses vara avslutad. Om man är överens om detta är det ordforandens uppgift att se efter vilka förslag som kommit fram under diskussionen. Ofta finns det både ett bifall (=ja) och ett avslag(=nej) yrkade från någon ledamot. Men det kan också finnas någon som tycker att ärendet behöver undersökas mer for att återkomma nästa gång. Då yrkar man på "återremiss". Ordforanden frågar sedan om han uppfattat de olika yrkandena rätt och om det är möjligt att gå till beslut. Om mötet godkänner detta ställer ordföranden forst frågan om ärendet ska genomföras under sammanträdet, eller om det ska återremitteras dvs. återkomma nästa gång. Om mötet beslutar att frågan ska avgöras under pågående möte ställer sedan ordföranden bifall mot avslag. Ledamöterna svarar sedan JA när den ståndpunkt de tycker stämmer bäst. Alltså: Man svarar JA endera för bifall eller avslag. Man säger inte nej och när ordföranden frågar efter vilka som stöder en av ståndpunktema är man tyst om man inte delar den uppfattningen. Vid personval skall sluten omröstning tillämpas. f. Om man inte tycker att ordföranden uppfattat svaren riktigt, utan istället borde hört att det var fler som tyckte på det andra sättet kan man ropa "votering". Då ska varje röst räknas. Det görs genom att ordföranden läser upp namnen på alla som får rösta och var och en svarar då "ja" eller "nej". Den som inte samtycker till fattat beslut kan reservera sig dvs. få anmält att man inte delar majoritetens(= de flestas) uppfattning. 7 Uppföljning av sammanträdet Cirka en månad efter varje UF -möte gör kommunledningskontoret en sammanställning över vad som hänt med de ärenden som behandlats på mötet. Sammanställningen sänds till kontaktpersonen för respektive enhet samt till dem som varit ledamöter på mötet.

20 UaFS Blad 5 Protokoll från sammanträdet bör omgående skrivas ut och sedan publiceras på Där kan man prenumerera på att få ett meddelande via e post när nytt protokolllagts ut. De ärenden som UF beslutat ska bli medborgarförslag sänds till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige remitterar sedan ärendena till berörd nämnd. Ärendena går sedan tillbaka till kommunfullmäktige eller avgörs direkt av respektive nämnd. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Ärenden som avgjorts där kan endast överklagas till länsrätt och då prövas endast lagligheten av beslutet, inte lämpligheten.

21 F 2.0 Av: Alva Villebeck, Amna Sabanovic, Azemina Kraina, Erna Suljic, Felix Pernefalk, Victoria Ferrer Qvist- Unga konsulenter 21mars 2016, Uddevalla kommun

22 Inledning I höstas formades denna arbetsgrupp, med målet att utveckla en ny version av ungdomsfullmäktige. Då det nuvarande systemet inte fungerar på det sätt som det var tänk, och intresset samt vetskapen om ungdomsfullmäktige har minskat kraftigt. Efter att ha arbetat med detta i snart ett halvår, har vi nu kommit fram till ett förslag till ett förbättrat ungdomsfullmäktige, som redovisas i denna rapport. Ledamöter Detta har vi kommit fram till angående ledamöter som ska sitta i ungdomsfullmäktige: 4 stycken ledamöter ska komma från varje skolhus (gymnasie- och högstadieskolor), där 2 stycken är ordinarie ledamöter och 2 är suppleanter. Skolhus: > Agneberg >Östrabo l >Östra bo Yrkes >Sinclair >Margaretegärde >Plusgymnasiet >Thoren Innovation School > Västerskolan >Ramnerödsskolan >Sommarhemsskolan >Norgårdenskolan >Linneaskolan >F ridaskolan >s tenbackeskolan > Hällebergskolan

23 Enligt den förra modellen var majoriteten gymnasieelever. I och med denna förändring kommer det att bli jämnare antal mellan gymnasie- och högstadieelever. Detta anser vi vara positivt eftersom att ungdomar ska få inflytande tidigt för att vänja sig och känna sig viktiga. Dessutom kan högstadieeleverna komma med nya perspektiv eftersom att de är yngre och rör sig i andra kretsar. Vi anser att det skall finnas med 2 ledamöter från varje fritidsgård; l ordinarie ledamot och l suppleant. Detta eftersom att vissa kanske inte kommer in via sina skolhus, men också för att de troligen känner till situationen på fritidsgårdar bättre och kan ge ett nytt perspektiv i ungdomsfullmäktige. Vi anser också att det skall finnas med l ledamot från samtliga ungdomspartier/ungdomsförbund i kommunen, eftersom att de ofta är insatta i politiska frågor och även kan ge fler aspekter åt olika saker som diskuteras. Totalt kommer det att bli nästan hälften så många ordinarie ledamöter som enligt den gamla modellen - alltså drygt 40 stycken. Vi anser att detta kommer att bli en positiv förändring eftersom att alla har större chans att komma till tals och det blir mer koncentrerat. Dessutom vet inte många om att ungdomsfullmäktige finns och det kan vara bra att börja med färre ledamöter, och sedan öka antalet i framtiden om behovet uppstår. Vi anser även att det skall finnas en styrelse, som innehåller posterna; ordförande, vice ordförande, sekreterare, ekonomiansvarig och PR-ansvarig. Om endast en person är intresserad av en post - får den personen posten, men om det är fler som vill ha den sker en omröstning bland ledamöterna, efter att de intresserade framfört en kort motivering om varför de vill ha posten i fråga. Då vi inte kan förutse hur många som kommer att vara intresserade av att söka, gäller att, vid stort intresse får man som mest sitta två perioder under sin skolgång (en period motsvarar ett läsår). Är intresset däremot litet och endast en eller två söker från ett skolhus, tillåts intresserade att sitta i fler än två perioder. Vi tycker även att det är viktigt att samtliga ledamöter ska genomgå en kort utbildning i början av varje period. Innehåll i utbildningen kan vara exempelvis information om hur kommunfullmäktige fungerar. Denna utbildning är viktig för att ingen ska vara rädd för att kunna mindre än de andra.

24 Val av ledamöter Vi har beslutat att ledamöter ska väljas genom röstning. I samband med att kandidatema anmäler sig lämnas en motivering, där kandidaten ger en kort förklaring till varför just hen ska få sitta i ungdomsfullmäktige. För de som känner att de behöver hjälp med att skriva en motivering ska hjälp ges, för att ge alla en lika stor chans. En omröstning sker sedan i skolorna, där eleverna får rösta bland kandidatema från skolhuset man går på. Under röstningen tas namnen från motiveringarna bort, så att eleverna endast röstar på motiveringarna. Detta för att reducera popularitetsröster samt för att skapa anonymitet. Vi har valt detta då det är det mest demokratiska sättet samt att det involverar många, samtidigt som man med större säkerhet väljer fram seriösa ledamöter med tanke på motiveringarna. Arvode Vi anser att ledamöterna ska erhålla arvode för varje möte de närvarar vid. Detta för att visa att det ungdomsfullmäktige gör värderas lika högt som arbetet politikerna gör i kommunfullmäktige, då de, precis som kommunens råd för äldre och funktionsnedsatta får arvode. Arvodet behöver inte vara stort, utan något som visar att ungdomsfullmäktige uppskattas. Arvodet ska inte ses som ett lockbete, utan snarare som en belöning för det arbetet utförs i ungdomsfullmäktige. Vi har som förslag att ge en biobiljett eller ett presentkort på 100 kronor på Torp köpcentrum. För att göra så många som möjligt nöjda ska man få välja vilket sätt man vill få betalt på bland ovanstående två alternativ vid början av varje period. Om en suppleant närvarar vid ett möte trots att ordinarie ledamot inte är frånvarande kommer suppleanten ej att erhålla arvode. Följande är ett exempel för en ungefärlig beräkning på kostnaden för arvode: Biobiljett/Presentkort = l 00 kr * 6 möten * 42 ledamöter= kr (Det är inte säkert att det blir exakt 42 (ordinarie) ledamöter. Om det inte är 42 är det färre - ej fler.) *För kostnadsberäkningför arvode enligt kommunens riktlinjer för ekonomisk ersättning för förtroendevalda, se bilaga l

25 Marknadsföring Eftersom att det största problemet är att unga inte vet om att ungdomsfullmäktige existerar så behövs det information som når ut till de unga. Ungdomar behöver få svar på olika frågor om vad ungdomsfullmäktige är, vad det gör och hur de kan vara med. Här kommer några förslag på marknadsföring för ungdomsfullmäktige: I början av varje läsår är det tänkt att ungdomsfullmäktige skall gå ut till skoloma och ge ut information, föreläsa och dela ut broschyrer. Detta kan exempelvis Valentina ( ungdomssamordnare ), vi i arbetsgruppen eller tjänstemän göra. Sedan kan man även ha temadagar med tema "Ungdomsinflytande", där man kan prata om olika kanaler som ungdomar kan använda sig av för att påverka i kommunen- och då är en självklar kanal ungdomsfullmäktige. Gymnasieskolor har temadagar 1-2 gånger om året och temat "Ungdomsinflytande" borde ha en självklar plats på en av dessa dagar. Under terminen kan man även gå ut och ha ett stånd som vissa ungdomsförbund har ibland, och locka dit unga med exempelvis godis för att sedan dela ut broschyrer och ge information när de unga går fram. Dessa broschyrer som har nämnts, ska ge svar på vanliga frågor och ha samma upplägg som till exempel Giraff-broschyren. Vi har även tänkt att ungdomsfullmäktige kan få sin egen logga som blir en igenkänningsfaktor. En ide är att ha en tävling med något slags lockpris, exempelvis två biobiljetter, där ungdomar får skicka in förslag på logga. När nya ungdomsfullmäktige startar anser vi att det skulle vara smart att ha olika sociala medier där nyheter och uppdateringar kan läggas upp. Detta på grund av att ungdomar i dagens samhälle tillbringar en större del av sin tid på mobilen eller datorn, och det kan bli väldigt smidigt om de får information om ungdomsfullmäktige på just sociala medier. Detta skall vara PR-ansvariges jobb. Likväl som att vi har diskuterat om att det är viktigt med att informationen når ut så har vi även kommit fram till att det skulle vara bra att ungdomsfullmäktige har en egen budget för just marknadsföring.

26 Arbetssätt Ungdomsfullmäktige ska träffas 3 gånger per termin. På höstterminen ska ungdomsfullmäktige träffas 2 gånger på skoltid (förslagsvis 12:30-14:30) och l gång efter skoltid (förslagsvis 16:00-18:00). Under vårterminen ska ungdomsfullmäktige träffas 2 gånger efterskoltid och l gång på skoltid, därför att bl.a. de nationella proven inte ska påverkas. Vi anser att det ska växla mellan på skoltid och på fritiden, eftersom att alla ska ha möjlighet till att komma dit även om de inte vill missa skola/fritid. Styrelsen bereder de olika mötena eftersom det sitter personer med ansvar inom olika ämnen i styrelsen, det gör att styrelsen enkelt kan bestämma vad som är viktigast att ta upp. Styrelsen har även ansvaret att bjuda in politiker om/när det behövs. Ungdomsfullmäktige ska inte ha några utskott då det kan bildas grupperingar och några kan bli missnöjda med ämnet man får. Dock kan det bli mer aktuellt i framtiden då antalet ledamöter i ungdomsfullmäktige ökar. Alla får lämna in förslag antingen direkt eller via en ledamot. Detta är eftersom att alla ska kunna känna sig viktiga och få chansen att ställa sina frågor och ideer. Man ska kunna lämna in ungdomsförslag (vilket ska bli medborgarförslag då kommunfullmäktige måste ta upp det). Ungdomar från andra kommuner får också vara med i ungdomsfullmäktige. De röstas in precis som de andra ledamöterna, på det sättet kan man se om de är intresserade och väljer då att själva vara med trots att de kommer från en annan kommun. Någon ur styrelsen (de fem) som är bosatt i kommunen tar på sig ett förslag som kommer från en ledamot som inte är bosatt i Uddevalla kommun om motionen ska vidare och bli ett medborgarförslag. Ungdomsfullmäktige får väcka egna frågor---+ Ungdomsförslag---+ Medborgarförslag Ungdomsfullmäktige får väcka egna frågor då olika frågor kan uppkomma inom mötena. Det blir då sekreterarens uppgift att skriva ner dem.

27 Mötesform Platsen vi valt att ungdomsfullmäktige ska träffas på är Hörsalen i Bohusläns museum. Varför vi valt denna plats är på grund av att det är en central plats och det är enkelt att hitta, samt att salen är stor och har ett podium. Där finns gott om platser och nödvändigheter som projektorer. Styrelsen ska sitta på ett podium, eftersom det blir enklare att ställa en fråga direkt till styrelsen och få en översyn av mötet. Vi har kommit fram till att mötena ska ha ett likadant system som i nuläget, med det menar vi sättet man röstar på, hur frågor ställs och hur besluten bestäms. En ordinarie ledamot = l röst. Ordinarie sitter i grupper av 6 och 6. Ungdomsfullmäktige ska även ha en mingeltid i samband med första mötet på läsåret, syftet med detta är att alla ska känna sig bekväma, det ska kännas mindre stelt och förhoppningsvis kännas lättare att yttra sina åsikter och ideer på ungdomsfullmäktige. Politiker får sitta med på mötena men endast som åhörare eftersom de lätt kan ta över mötet. Ekonomi Vi har kommit fram till att ungdomsfullmäktige ska få en egen budget att hantera och disponera över själva, den ska till en början vara låg så att man kan se om pengama hanteras rätt. Då ungdomsfullmäktiges budget kommer att vara låg så bestämmer ungdomsfullmäktige över vilka beslut de själva väljer att finansera och vilka de anser istället ska bli medborgarförslag och i så fall belasta en annan del av kommunens budget. Fördelar och nackdelar med att ungdomsfullmäktige har en egen budget: Fördelar: Att ungdomarna inser värdet på pengar och vad som är möjligt att göra för pengarna. Få erfarenhet från de olika diskussioner som uppkommer, hur de ska hanteras och hur man trots olika tankesätt arbetar gemensamt för att komma fram till ett beslut. Det ger även motivation, man känner att man spelar roll då man får ett stort ansvar och man känner sig mer delaktig, följaktligen ökar engagemanget och då minskar risken att man känner sig rastlös.