15 maj 2018 Slutversion. Naturvärdesinventering Järfälla kommun Del av Handlingsplan för ökad biologisk mångfald Järfälla kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering Järfälla kommun 217 Del av andlingsplan för ökad biologisk mångfald Järfälla kommun

2 2 Beställning: Järfälla kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : Uppdragsansvarig: Tim Schnoor Medverkande: Johan Allmér, Rikard Anderberg, Fingal Gyllang, Anders aglund (kvalitetsansvarig), Jens-enrik Kloth, Anna-Sara Liman, Johan Möllegård, Raul Vicente Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 7465 Bild på framsidan från barrnaturskog i Järfälla kommun

3 Innehåll Inledning 4 Metodik och avgränsningar 4 Osäkerhet i bedömning 6 Allmän beskrivning av området 7 Naturvärden 9 Naturvärdesobjekt 9 Landskapsobjekt 12 Förekomst av naturvårdsarter 24 Skyddsvärda träd - Värdeelement 25 Generella biotopskydd 26 Referenser 29 Bilaga 1 Objektskatalog 3 Bilaga 2. Artkatalog - rödlistade arter 31 Bilaga 3. Metodbeskrivning för naturvärdesbedömning enligt SIS 34 Tillägg värdeelement Järfälla 37 Beskrivning av skötselmål och skötselbehov 38 Bilaga 4 NVI-karta Järfälla kommun 39 3

4 Inledning Ekologigruppen har på uppdrag av Järfälla kommun inventerat och naturvärdesbedömt drygt 23 hektar natur i Järfälla. Inventeringen ingår som en del i ett underlag för att ta fram en handlingplan för ökad biologisk mångfald i Järfälla. Naturvärdesinventeringen (NVI) är utförd i enlighet med SIS-standard (SS 199:214), nivå medel. Som tillägg till naturvärdesinventeringen har även naturvärden av klassen visst naturvärde klass 4, generella biotopskydd och värdeelement inventerats. Inventeringsområdets läge och avgränsning framgår av figur 1. Ansvarig beställare för detta uppdrag har varit kommunekolog Katarina Ekestubbe och uppdragsansvarig hos Ekologigruppen Tim Schnoor och kvalitetsansvarig var Anders aglund. I arbetet också har Johan Allmér, Fingal Gyllang, Jens-enrik Kloth, Johan Möllegård, Magnus Nilsson, Raul Vicente, Rikard Anderberg (fältinventering) och Anna-Sara Liman (GIS-arbete) medverkat. Uppdraget har genomförts under perioden 1 maj 217 till 15 november 217, med färdigställande av rapporten under våren 218. Metodik och avgränsningar Metodik Naturvärdesinventeringen (NVI) är utförd i enlighet med SIS-standard (SS 199:214), nivå medel (se bilaga 3 för detaljerad beskrivning). Alla objekt förutom de i fastigheten Dikartorp 3:18 har besökts i fält. I denna fastighet har värdet preliminärt bedömts via flygbildstolkning och artsök i databaser. Som tillägg till naturvärdesinventeringen har även naturvärden av klassen visst naturvärde klass 4, generella biotopskydd och värdeelement inventerats. Förstudie inklusive flygbildstolkning är utfört under maj-juli 217. Fältarbete har genomfört under perioden 15 augusti - 15 oktober 217. Avgränsning Inventeringen har utförts inom ett specifikt geografiskt område som Järfälla kommun har avgränsat. De områden som i samband med detaljplaneplaneringsarbeten tom 217 redan inventerats enligt SIS-standarden har inte ingått. Urvalet av inventeringsområdet har grundat sig på de befintliga naturreservaten (Görväln, Västra Järvafältet och Molnsättra), större naturområden i Järvakilen där kommunen är ensam markägare (Ängsjö och områden kring rotebroleden), naturmark i bebyggelsen där kommunen är markägare och Park-och Gata är förvaltare (fastighetsmark ingår ej i sin helhet) samt kommunens parkmark (höggräsytor, buskytor samt naturdammar). I figur 1 finns det aktuella området inritat. Inventeringen har genomförts i naturvärdesobjekt definierade inom detta område. Inga eftersök av naturvärden har gjorts utanför detta avgränsade område, förutom då ett ingående naturvärdesobjekts ekologiska sammanhang har sträckt sig utanför inventeringsområdet. Det finns områden i kommunen med naturvärden utanför det aktuella inventeringsområdet som inte finns med i denna inventering. Detta är viktigt att komma ihåg när materialet används för att bedöma ett områdes lämplighet för en tilltänkt markanvändning. Tillägg generella biotopskydd Generella biotopskydd (Miljöbalk 7 kap 11) har karterats i flygbild under förstudien. Vid fältarabete har objektens avgränsningar kontrollerats. Generella biotopskydd har aktivt eftersökts i naturvårdsobjekten och eventuella tillägg till de flygbildstolkade har karterats i fält. Generella biotopskydd som noterades var alléer, åkerholme, odlingsrösen och småvatten. 4

5 Tillägg värdeelement Värdeelement som eftersöktes i fält valdes ut i förstudiearbetet tillsammans med Järfälla kommun. Värdeelement som noterades var sandblottor, mindre vattensamlingar, jätteträd (de träd som inte redan fanns med i trädportalen noterades), stenmurar, branter, rasmarker, källor, block, sandstrand, nipa och bäverdammar. Närmare definitioner av dessa värdeelement finns i bilaga 3. Förstudie, flygbildstolkning Inför fältarbetet gjordes en flygbildstolkning från ortofoto. Vid tolkningen avgränsades delområden utifrån tidigare underlag vilka justerades genom flygbildstolkning. Justeringar gjordes huvudsakligen baserat på skiften i biotoper eller ålder på skogsområden. Som huvudsakligt underlag användes områdesindelningen från Järfälla skogsvårdsplan (Skogssällskapet 29). Övriga underlag som användes finns noterade i referenslistan. Figur 1. Inventeringsområde för projektet andlingsplan biologisk mångfald Järfälla. Turkosa områden anger de platser som har naturvärdesbedömts inom uppdraget (sjöar och vattendrag ingick ej). Svartskrafferat område anger område som enligt överenskommelse ej fältbesökts utan bara bedömts via förstudie. Bokstäver anger delområdesnamn på detaljerade NVI-kartor senare i rapporten. 5

6 Befintlig kunskap om området biologiska värden har eftersökts i följande databaser: Artdatabanken - utdrag av naturvårdsarter inrapporterade under perioden Skogen källa (Skogsstyrelsen, nyckelbiotopsinventeringen) TUVA (Jordbruksverket, ängs- och betesinventeringen) Skyddad natur (Naturvårdsverket) Trädportalen (Skyddsvärda träd) Kunskap om områdets natur har också hämtats från ett antal rapporter som Järfälla kommun har tillhandahållit. Informationen från dessa rapporter har förts in i respektive naturvärdesobjekt om det har ansetts kunna påverka klassningen av ett objekt. Referenslista över rapporter finns i referenslistan. Skötsel Vid inventering noterades också ett antal skötselvariabler. Målnaturtyp, prioriterade åtgärder och en prioritering av behov av dessa åtgärder noterades för samtliga objekt med naturvärde. Kategorier för respektive variabel beskrivs i Bilaga 3. Sammanfattande resultat rörande skötsel beskrivs i handlingsplanen för ökad biologisk mångfald i Järfälla kommun (Ekologigruppen 217:1). Kalibrering Kalibrering av naturvärdesbedömning och skötselprioritering genomfördes i fält i mitten av augusti 217 med samtliga fältinventerare. Vid denna kalibrering diskuterades bedömningar av ett antal naturvärdesobjekt för att naturvärdesklassningar skulle bli likvärdiga och med god noggrannhet följa SIS-standarden för naturvärdesbedömningar. Osäkerhet i bedömning Området besöktes under mitten av augusti till mitten av oktober. Artvärde är framför allt bedömda med utgångspunkt från förekomster av kärlväxter, mossor, lavar och svampar. Den aktuella inventeringsperioden medförde att många naturvårdsarter bland tidigblommande kärlväxter vissnat, samt att naturvårdsarter av häckande fågel och många grupper av insekter, exmpelvis dagfjärilar och trollsländor inte kunde inventeras. Naturvärdesinventeringen kan trots detta i de allra flesta fall bedömas som säker, då förekomsten av strukturer och naturvårdsarter mossor, lavar och svampar i de allra flesta fallen ger en tillfredställande indikation på delobjektens artvärde. I de fall inventeraren bedömt att förutsättningar för att naturvårdsarter i artgrupperna insekter, fåglar eller tidigblommande kärlväxter finns i objektet har säkerhetsklassen preliminär bedömning av naturvärde satts. Begränsningar i användande av resultat Eftersom denna naturvärdesinventering är utförd inom ett avgränsad geografisk yta som inte omfattar alla grönområden i kommunen kan den inte anses ge en komplett bild av naturen inom Järfälla kommun. Inom ett givet område kan därför finnas naturmiljöer som inte har besökts inom detta projket eftersom de inte har ingått i undersökningsområdet. För att få en heltäckande bild av naturvärden inom ett specifikt område kan kompletterande inventeringar behövas. Detta måste avgöras av kommunens miljöplanerare/ ekolog från fall till fall baserat på hur mycket av naturen denna inventering täcker i enskilda områden. 6

7 Allmän beskrivning av området Naturtyper Inventeringsområdet är drygt 236 ha stort och utgörs av ett flertal olika naturtyper (figur 2). Inventeringsområdet, som täcker en stor andel av kommunens naturmark, består huvudsakligen av boreal skog och ängs- och betesmark, men även av ädellövskogar, parker, igenväxningsmarker med mera. Störst utbredning har boreala skogar med en yta på knappt 1576 ha. Därefter följer ängs- och betesmark med 744 ha. Ädellövskogar täcker 65 ha och övriga naturtyper (parker, myrar, åkermark, igenväxningsmark, infrastruktur) täcker ca 23 ha. Geologi Berggrunden i Järfälla är en blandning av huvudsakligen granit, granitoider och metamorfa bergtyper. Landskapet är ett typiskt sprickdalslandskap med stor variaion i höjd och förekommande jordarter. Typiskt är en höjd med berg i dagen morän längs kanten ner för höjden och mer finkorniga jordarter i dalen nedanför. Denna typ av landskap skapar en stor variation i förekomst av naturtyper. Kulturhistoria Järfälla kommuns natur är till stor del ett kulturlandskap präglat av människans brukande av marken från vikingatiden och framåt. Markbruket under 17-tal och tidigare var starkt kopplat till uppdelningen av område närmast byggnader, äng, åker och utmark. Under denna period formades landskapet starkt genom djurens bete och männsikans nyttjande av eld, slåtter och uttag av virke i skogen. Det skapades förutsättningar för många arter kopplat till slåtter och beten, både på öppna marker och i skogar. På 18- talet ökade befolkningen i Järfälla från 6 till 12 personer som en följd av effektivare markanvändning. Denna efffektivisering var främst i form av förbättrade möjligheter att bruka styva leror i landskapets svackor. Detta drev också på en stor omvandling av mark från ängsmark till åkermark. Detta i sin tur minskade också förekomster av ängsväxter i kommunen. Under 19-talet fortsatte effektiviseringen av jordbruktet och en industrialiserat bruk av skogen påbörjades. I och med detta försvann skogsbetet i Järfällas skogar. När skogsbetet upphörde påbörjades också en storskalig igenväxning av ett kulturpräglat skogslandskap där betesdjur gått i utmarker/skog och under lång tid har format dess naturvärden. (Collinder och Lovén 1982). 7

8 Figur 2. Naturtyper som registrerats i inventeringsområdet. Boreal skog Ädellövskog Trädklädd betesmark Ängs- och betesmark Övrigt logigruppen ,5

9 Naturvärden Området har inventerats och klassats enlig SIS-standard för naturvärdesinventering (NVI, metodbeskrivning bilaga 2). Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden (objekt) av betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesinventeringen resulterar i avgränsning av områden och naturvärdesklassning, samt objektbeskrivningar av avgränsade så kallade naturvärdesobjekt. I separat underlag (GIS-skikt och objektsdatabas med beskrivningar i pdf-format) redovisas avgränsade landskapsobjekt och respektive naturvärdesobjekt i detalj, inklusive bilder från varje objekt. Nedan presenteras sammanfattande resultat av naturvärdesinventeringen. Sammanfattningen fokuserar på att beskriva utbreding och storlek av olika värdeklasser och naturtyper. För mer detaljerad information hänvisas till datat i GIS-skikt där informationsuttag om respektive objekt och arter och vidare analyser kan utföras. Områdets naturvärden redovisas i kartor dels över hela kommunen (figur 4), dels för delområden (figur 5-7). I bilaga 4 finns en karta med samtliga naturvärdesinventeringar enligt SIS-standard utförda inom Järfälla kommun from Vid inventeringen urskiljdes 47 objekt med högsta värden, 253 objekt med höga värden, 473 objekt med påtagliga värden och 395 objekt med visst värde. Dessutom har 99 inventeringsobjekt med lågt naturvärde registrerats. Objekt med lågt naturvärde kan till exempel vara planterade skogar, gräsmattor eller andra gröna områden där ekologiska värden bedöms vara låga. De kan dock vara viktiga för leverans av vissa ekosystemtjänster som till exempel reglering/infiltration av vatten eller reglering av mikroklimat. Naturvärdesobjekt ögsta naturvärde naturvärdesklass 1 I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Inom inventeringsområdet har 47 objekt med högsta naturvärde (klass 1) identifierats. Totalt täcker värdeklassen en yta av 156 ha (figur 4-13). 18 av objekten utgörs av boreal skog, 19 av äng- och betesmark, 8 av ädellövskog, 2 av park och trädgård (tabell 1). Drygt hälften av områdena med högsta värden i boreal skog är knutna till tallmiljöer som tallskogar eller hällmarkstallskogar. Övriga består av områden med barrblandskog eller sumpskog. Ädellövskogarna består främst av näringsrika ekskogar med hassel och rikligt med gamla ekar. Ängs- och betesmarkerna domineras av trädklädda betesmarker med stora, gamla träd och rik svampflora. Samtliga objekt i värdeklassen bedöms ha ett högt artvärde och högt biotopvärde. Detta betyder att det förekommer ett flertal skyddsvärda arter och/eller rödlistade arter i samtliga dessa objekt. Vidare så är biotopvärdena i stort sett så bra de kan bli i den aktuella regionen. I denna värdeklassen förekommer främst naturtyper som är hotade ur ett nationellt eller internationellt perspektiv (otade Natura 2-naturtyper med dålig status vid rapporteringen till EU 213, till exempel taiga, ekskogar och trädklädda betesmarker, se Artdatabanken, 214). ögt naturvärde naturvärdesklass 2 I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Inom inventeringsområdet har 253 objekt klassade med högt naturvärde påträffats. 162 av desa objekt utgörs av boreal skog, 55 av äng- och betesmark, 19 av ädellövskog, 1 av park och trädgård, 4 sjöar/mindre dammar, 1 igenväxningsmark och 1 åkermark (tabell 1). Totalt täcker värdeklassen en yta av 636 ha. Fördelningen av biotoper är liknande den för klass 1, med ett stort antal tallskogar, och barrblandskogar med höga värden. Trädklädda betesmarker dominerar ängs- och betes- 9

10 markerna med höga värden och ädellövskogarna består till största delen av hassellundar och näringsrika ekskogar. Det ska poängteras att i stort sett alla ekskogar (ädellövskog) i värdeklassen ugörs av före detta trädklädda betesmarker som idag vuxit igen till skog och som är i stort behov av skötsel för att inte förlora sina värden. Majoriteten av objekten bedöms ha ett påtagligt artvärde och påtagligt biotopvärde. Det betyder att det förekommer ett flertal skyddsvärda arter i samtliga dessa objekt. Vidare så förekommer strukturer viktiga för biologisk mångfald ganska rikligt, men enstaka biotopkvaliteter som kan förväntas saknas eller hade kunnat förekomma i större omfattning. Geografisk fördelning av klass 1 och 2 Merparten av områden klassade som klass 1 eller 2 återfinns i de två sammanhängande naturområdena öster respektive väster om Jakobsbergs tätort (figur 1-13). uvudsakligen återfinns de i eller i anslutning till de tre naturreservaten Västra Järvafältet, Molnsättra och Görväln. Det finns dock ett antal områden med högt/högsta värden, främst av boreal skog, inne bland bebyggelse i tätorterna Jakobsberg och Barkarby. Områden med höga värden fungerar ofta som kärnområden för kommunens biologiska mångfald. ur naturområden är sammanlänkade i landskapet är en ytterligare viktig aspekt som påverkar mångfalden, både den aktuella och framtida. Spridda områden med höga värden kan fungera som öar av livsmiljöer för hotade arter att förflytta sig mellan eller uppehålla sig i tills lämpliga miljöer blir tillgängliga på andra ställen. Mer resonemang om särskilt känsliga områden och spridningslänkar återfinns i PM ESKO (Ekologigruppen 217:3) som tagits fram inom uppdraget andlingsplan för ökad biologisk mångfald Järfälla kommun). Tabell 1. Naturvärdesobjektens fördelning inom olika biotoper i värdeklass 1 och 2. Naturtyp Klass 1 Klass 2 Berg och sten - 1 Boreal skog Igenväxningsmark - 1 Park och trädgård 2 1 Sjö - 4 Åkermark - 1 Ädellövskog 8 19 Äng och betesmark Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 I denna klass bedöms inte varje objekt behöva vara av betydelse för biologisk mångfald på varken regional, nationell, eller global nivå, men bedöms vara av särskild betydelse för att den totala arealen av dessa områden ska kunna bibehållas. Ekologigruppen tolkar det som att denna värdeklass är av för betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på kommunal nivå. I inventeringsområdet har 473 objekt med påtagligt naturvärde (klass 3) påträffats. Majoriteten av objekten bedöms ha som minst ett visst artvärde och visst biotopvärde. Det betyder att det förekommer naturvårdsarter, men att arter med högt indikatorvärde inte är vanligt förekommande. De biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Totalt täcker värdeklassen en yta av 921 ha (karta figur 4) och utgör därmed den till ytan dominerande värdeklassen. Boreal skog är den vanligaste naturtypen, följt av ängs- och betesmark (tabell 2). 1

11 Figur 3. Klass 1 objekt av olika naturtyper som hittats i inventeringen. Uppe från vänster: Barrnaturskog respektive tallskog. Mitten: assellund respektive trädklädd betesmark. Underst: Strandäng respektive blandskog. Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Ekologigruppen tolkar det som att denna värdeklass är av för betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal nivå. I inventeringsområdet har 394 objekt med visst naturvärde (klass 4) påträffats. Majoriteten av objekten bedöms ha antingen ett visst artvärde eller ett visst biotopvärde. Det betyder att det kan förekomma naturvårdsarter, eller att ett område kan ha ett visst biotopvärde. Totalt täcker värdeklassen en yta av 532 ha (karta figur 4) och utgör en stor och viktig del av kommunens vardagsnatur, eller natur med vissa kvaliteter. Boreal skog är den vanligaste naturtypen i klassen, därefter följer park och ängs- och betesmark (tabell 2). 11

12 Tabell 2. Naturvärdesobjektens fördelning inom olika biotoper i värdeklass 3 och 4. Naturtyp Klass 3 Klass 4 Berg och sten 1 3 Boreal skog Igenväxningsmark 1 14 Infrastruktur och bebyggd mark 2 12 Myr 2 Park och trädgård Sjö 2 Åkermark 2 9 Ädellövskog 24 5 Äng och betesmark Vattendrag 1 Landskapsobjekt Inom inventeringsområdet har 11 landskapsobjekt avgränsats (figur 14). Objekten är avgränsade för att de utgör områden som tillsammans har ett högre värde än enskilda objekt. Sex av objekten är sammanhängande öppna marker med varierande betsmarker, trädklädda betesmarker och andra marker med öppen karaktär. Tre av objekten utgörs av stora sammanhängande boreala skogar. Ett område med flera objekt av sumpiga skogar har avgränsats söder om Säbysjön och ett område som bedöms som viktigt för spridning av arter kopplat till ek har avgränsats vid Kalhäll. Områdesbeskrivningar av respektive landskapsobjekt finns i GIS-material som bifogas rapporten. 12

13 Figur 4. NVI-objekt med värdeklassningar enligt SIS för hela utredningsområdet. Boreal skog Ädellövskog Trädklädd betesmark ögsta naturvärde 1 Ängs- och betesmark ögt naturvärde 2 Övrigt Påtagligt naturvärde 3 gigruppen Visst naturvärde 4 ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 Ekologigruppen Påtagligt naturvärde Visst naturvärde 4 Ekologigruppen ,

14 Figur 5. NVI-objekt med värdeklassningar enligt SIS för område A (enligt figur 1). A Boreal skog Ädellövskog Trädklädd betesmark ögsta naturvärde 1 Ängs- och betesmark naturvärde 2 ögstaögt naturvärde 1 Övrigt Påtagligt naturvärde 3 ögt naturvärde 2 EkologigruppenPåtagligt Visst naturvärde naturvärde 3 4 Visst naturvärde 4 Ekologigruppen Ekologigruppen ,

15 Figur 6. NVI-objekt med värdeklassningar enligt SIS för område B (enligt figur 1). B Boreal skog Ädellövskog Trädklädd betesmark ögsta naturvärde 1 Ängsoch betesmark ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 ögt naturvärde 2 Övrigt Påtagligt naturvärde 3 Påtagligt naturvärde 3 4 Visst naturvärde ologigruppen Visst naturvärde 4 Ekologigruppen Ekologigruppen ,

16 Figur 7. NVI-objekt med värdeklassningar enligt SIS för område C (enligt figur 1). Boreal skog Ädellövskog Trädklädd betesmark ögsta naturvärde 1 Ängs- och betesmark ögsta naturvärde 21 ögt naturvärde naturvärde 2 Övrigt ögt Påtagligt naturvärde 3 Påtagligt naturvärde naturvärdesklass Visst naturvärde 4 3 Ekologigruppen Visst naturvärde 4 Ekologigruppen Ekologigruppen C 1,

17 D ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 Påtagligt naturvärde 3 ögsta naturvärde 1 Visst naturvärde 4 ögt naturvärde 2 Påtagligt naturvärde 3 ologigruppen Visst naturvärde 4 Figur 8. NVI-objekt med värdeklassningar enligt SIS för område D (enligt figur 1). Ekologigruppen ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 Påtagligt naturvärde 3 Visst naturvärde 4,5 1 Km

18 E ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 Påtagligt naturvärde 3 Visst naturvärde 4 ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 Ekologigruppen Påtagligt naturvärde 3 Visst naturvärde 4 Figur 9. NVI-objekt med värdeklassningar enligt SIS för område E (enligt figur 1). Ekologigruppen ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 18 Påtagligt naturvärde 3 Visst naturvärde

19 Figur 1. Boreala skogar av klass 1 (mörkröda) och 2 (röda). ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 Påtagligt naturvärde 3 Visst naturvärde 4 19

20 Figur 11. Ängs- och betesmarker av klass 1 (mörkröda) och 2 (röda). ögsta naturvärde 1 2 ögt naturvärde 2 Påtagligt naturvärde 3 Visst naturvärde 4

21 Figur 12. Ädellövsskogar av klass 1 (mörkröda) och 2 (röda). ögsta naturvärde 1 ögt naturvärde 2 Påtagligt naturvärde 3 Visst naturvärde 4 21

22 Figur 13. Objekt av klass 1 (mörkröda) och 2 (röda) för övriga naturtyper (berg och sten, igenväxningsmark, park och trädgård, sjö, åkermark). ögsta naturvärde 1 22 ögt naturvärde 2 Påtagligt naturvärde 3 Visst naturvärde 4

23 L6 L5 L6 L5 L6 L5 L7 L4 L3 L8 L4 L9 L7 L4 L3 L7 L7 L8 L8 L11 L1 L3 L7 L9 L11 L1 L2 L11 L1 L1 L7 L9 L2 L1 L2 L1 ndskapsobjekt Boreala skogar Öppna marker Landskapsobjekt Spridningsamband ek i tätort Boreala skogar Öppna marker ologigruppen Landskapsobjekt Spridningsamband ek i tätort Boreala skogar Figur 14. Landskapsobjekt avgränsade i projektet. Öppna marker Ekologigruppen Spridningsamband ek i tätort Ekologigruppen ,5 1,5 23 1,5

24 Förekomst av naturvårdsarter Naturvårdsarter Vid inventeringen noterades 4293 förekomster av naturvårdarter fördelat på 498 arter. För mer information om definitioner av naturvårdsarter hänvisas till delrapporten Ansvarsarter i Järfälla. De 3 vanligast förekommande arterna är listade i tabell 3. En majoritet av påträffade naturvårdsarterna är knutna till områden med lång skogskontinuitet eller till olika typer av betesmarker. Samtliga förekomster har registrerats i Artportalen och finns i projektets GIS-underlag. Tabell 3. De trettio mest påträffade naturvårdsarterna vid inventeringen i Järfälla. Antal objekt syftar till det antal objekt som arten förekommer i. Art Kategori av naturvärdesart otkategori Antal objekt Blåsippa Gökärt Typisk art, signalart skog, skyddad art, brynindikatorart Typisk art, ängs- och betesmarksindikator, brynindikatorart Ingen 285 Ingen 22 Tallticka Typisk art, signalart skog, rödlistad art Nara hotad (NT) 162 Smultron Naturvärdesindikator Ingen 145 Ärenpris Ängs- och betesmarksindikator, brynindikatorart Ingen 136 Fjällig taggsvamp Signalart skog, naturvärdesindikator Ingen 96 Ask Rödlistad art Starkt hotad (EN) 92 Liljekonvalj Typisk art, skyddad art Ingen 85 Granbarkgnagare Liten blåklocka Typisk art, signalart skog, tidigare rödlistad art Typisk art, ängs- och betesmarksindikator Ingen 77 Ingen 69 Kungsfågel Rödlistad art, skyddad art Sarbar (VU) 68 Gulmåra Ängs- och betesmarksindikator Ingen 66 Gul fingersvamp Signalart skog, naturvärdesindikator Ingen 63 Stor blåklocka Typisk art, ängs- och betesmarksindikator Ingen 62 Reliktbock Typisk art, signalart skog, rödlistad art Nara hotad (NT) 6 Alm Rödlistad art Akut hotad (CR) 6 Tofsmes Typisk art Ingen 52 Aspvedgnagare Signalart skog Ingen 44 Gröngöling Rödlistad art, skyddad art Nara hotad (NT) 42 Spillkråka Rödlistad art, skyddad art Nara hotad (NT) 4 Svartmes Ekologigruppens naturvårdsart Ingen 39 Motaggsvamp Typisk art, signalart skog, rödlistad art Nara hotad (NT) 38 Gullviva Typisk art, ängs- och betesmarksindikator, skyddad art Ingen 37 Brun trämyra Ekologigruppens naturvårdsart Ingen 35 Brudbröd Typisk art, ängs- och betesmarksindikator Ingen 34 Trolldruva Typisk art, signalart skog Ingen 33 asselticka Typisk art, signalart skog, naturvärdesindikator Ingen 32 Skarp dropptaggsvamp Signalart skog, naturvärdesindikator Ingen 32 Myskbock Signalart skog, tidigare rödlistad art Ingen 31 Ekbräken Typisk art Ingen 31 24

25 124 av de påträffade arterna är upptagan på 215 års rödlista (Artdatabanken 215). I tabell 4 listas de tjugo mest frekvent noterade (samtliga rödlistade arter listas i bilaga 2). De allra flesta av de rödlistade arterna är knutna till skog, främst boreala och ädellövskogar. Tallticka, som är en indikator på skog med gammal tall, förekommer i knappt tretton procent av objekten. Tabell 4. De tjugo vanligast påträffade rödlistade arterna vid inventeringen. Art Latinskt namn otkategori Antal objekt Tallticka Phellinus pini Nara hotad (NT) 162 Ask Fraxinus excelsior Starkt hotad (EN) 92 Kungsfagel Regulus regulus Sarbar (VU) 68 Skogsalm Ulmus glabra Akut hotad (CR) 6 Reliktbock Nothorhina muricata Nara hotad (NT) 6 Grongoling Picus viridis Nara hotad (NT) 42 Spillkraka Dryocopus martius Nara hotad (NT) 4 Motaggsvamp Sarcodon squamosus Nara hotad (NT) 38 Ekticka Phellinus robustus Nara hotad (NT) 26 Skeppsvarvsfluga Lymexylon navale Nara hotad (NT) 21 Oxtungssvamp Fistulina hepatica Nara hotad (NT) 17 Gulsparv Emberiza citrinella Sarbar (VU) 16 Duvhok Accipiter gentilis Nara hotad (NT) 14 Kandelabersvamp Artomyces pyxidatus Nara hotad (NT) 14 Rynkskinn Phlebia centrifuga Sarbar (VU) 13 Mindre hackspett Dendrocopos minor Nara hotad (NT) 13 Ullticka Phellinus ferrugineofuscus Nara hotad (NT) 1 Sexflackig bastardsvarmare Zygaena filipendulae Nara hotad (NT) 9 Druvfingersvamp Ramaria botrytis Nara hotad (NT) 8 Skyddsvärda träd - Värdeelement 152 värdeelement 1 noterades under inventeringarna (tabell 5). Mest påträffade värdeelement var jätteträd (18 st). Inom denna inventering har därmed drygt 1 nya jätteträd kartlagts som ska läggas till de drygt 37 träd inom kommunen som finns noterade i trädportalen. Träden som påträffats utgörs av träd som är dryga metern grova i diameter och förekommer spritt i kommunen (figur 16). Tabell 5. Värdeelement som registrerats under inventeringarna i Järfälla. Definition inom parantes. Värdeelement Block (Stenblock som är över tre meter höga och som ligger enstaka. Noteras i naturtyperna: Berg och sten) Antal 5 Branter (Branter av fast berg med en höjd av minst 5 m, en utsträckning i sidled om minst 2 m och en lutning på minst 3. Noteras i naturtyperna: Igenväxningsmark, Skog och träd, Berg och sten) Jätteträd (Träd med diameter > 1 m i brösthöjd och som står enstaka i öppen mark eller bland betydligt yngre skog. Noteras i naturtyperna: Park och trädgård, Åkermark, Äng och betesmark, Igenväxningsmark, Skog och träd ) Mindre vattensamlingar (Vattensamling som inte torkar ut under sommaren annat än under extrema torrår och med en storlek på mellan 2 x 2 m (,4 ha) och,1 ha. Noteras i naturtyperna: Täkt och upplag, Park och trädgård, Skog och träd) Rasmarker (Lutningen är minst 3. Utsträckningen i sidled är minst 2 m. Utsträckningen av sluttningens markplan är minst 2 m. Rasmarken skall ha bildats genom en naturlig vittrings- eller erosionsprocess. Minst 7 % av ytan ska bestå av block, sten, grus eller annuell vegetation. Noteras i naturtyperna: Igenväxningsmark, Skog och träd, Berg och sten) (varav ek 84, tall 11, triviallöv 5, ask 4, gran 2, bok 1, skogslind Se tabell 5 nedan för definitioner av funna värdeelement. Definitioner av samtliga eftersökta värdeelement finns i bilaga 3. 25

26 Generella biotopskydd Denna inventering innefattade inventering av objekt som omfattas av det generella biotopskyddet (Alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark, åkerholmar). Aktivt eftersök efter dessa skyddade miljöer gjordes i samtliga naturvärdesobjekt. Totalt hittades 123 objekt som omfattas av skyddet, varav 51 är odlingsrösen, 29 åkerholmar, 31 småvatten och 12 alléer (figur 15 och 17). Alléer hittades främst i centrala delar av Jakobsberg och resterande generella biotopskydd påträffas i naturreservaten både öster och väster om tätorten. De objekt som innefattas av kategorin småvatten utgörs i inventeringsområdet av mindre vattensamlingar och öppna diken som är vattenfyllda större delen av året och därmed domineras av hydrofil vegetation. Dessa miljöer är i regel artrikare än den omgivande naturen och utgör ett viktigt habitat för exempelvis grod- och kräldjur. Figur 15. Lövträdsrik åkerholme (vänster) och en björkallé (höger) påträffade under inventering. Värdeelement registrerade vid inventering

27 Figur 16. Värdeelement registrerade vid inventering T 7 7 T Block (5) Branter (4) Jätteträd (17) Mindre vattensamlingar (1) Rasmarker (1) Ekologigruppen ,5 27

28 Figur 17. Generella biotopskydd registrerade vid inventering 217. V V VV V V V VV V V V V Allé (12) Odlingsröse (51) Småvatten (31) Allé (2) Åkerholme (29) Odlingsröse (51) Småvatten (31) Ekologigruppen Allé (2)Åkerholme (29) Odlingsröse (51) 28 Småvatten (31) Ekologigruppen Åkerholme (29) 1,5 1.5

29 Referenser Tryckta källor Artdatabanken (214) Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 213. Calluna (211). Groddjursinventering Järfälla kommun 211 Calluna (216). Inventering av dagfjärilar och kärlväxter i Järfälla kommun. Collinder och Lovén (1982). Vägvisare till naturen i Järfälla. Järfälla miljö- och hälsovårdsnämnd. Artdatabanken SLU (215). Rödlista 215. Ekologigruppen (217:1). andlingsplan för ökad biologisk mångfald Järfälla kommun. Ekologigruppen (217:2). PM ESKO - Del av andlingsplan för ökad biologisk mångfald Järfälla kommun. GIS- och kartmaterial Calluna (212) Lager över ekologiska spridningssamband. Skogssällskapet (29). GIS-skikt till Naturvärdesinventering i Järfälla kommun Skogsällskapet (214) Skogsvårdsplan för Järfälla kommun. Utdrag ur Trädportalen tillhandahållet av Järfälla kommun. Utdrag från Järfälla kommun över alla genomförda NVIer. 29