VÄLKOMMEN TILL LIVSSTIL KRONOBERGS SAMRÅDSGRUPP MED FOKUS PÅ FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I SKOLAN

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL LIVSSTIL KRONOBERGS SAMRÅDSGRUPP MED FOKUS PÅ FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I SKOLAN

2 LIVSSTIL KRONOBERG ETT STÖD I DET FÖREBYGGANDE ARBETET Anna Ståhl, ANDT-samordnare och Agnes Ysander, brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen i Kronobergs län

3 Vikten av samverkan kring det förebyggande arbetet i skolan - Örjan Edström, kommunpolis i Markaryd och Älmhult Hälsoenhetens skol- och föräldrauppdrag- Nicklas Lundgren och Ulrika Johansson, konsulenter, Primärvårdens hälsoenhet Paus 10:30 10:50 ANDT-coach - Ammi Karlsson Pye, samordnare alkoholoch narkotikaprevention, Västerås stad YAM Youth aware of Mental Health - Jonas Ericsson, Regional utvecklingsledare Psykisk hälsa, Region Kronoberg 11:10-11:40 MVP Mentorer i våldsprevention - Dennis Nyström, Män för jämställdhet 11:40-12:10 En tobaksfri skoltid - Pia Johansson, tillsynshandläggare, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Ingrid Edvardsson, folkhälsoutvecklare, Region Kronoberg 12:10-13:00 Lunch 13: ANDT på schemat - Kristofer Odö, samordnare, CAN Diskussionspass Uppsamling efter diskussionspass Avslut

4 Ett nätverk som utgår från ett folkhälsoperspektiv med fokus på alkoholoch drogförebyggande samt brottsförebyggande arbete

5 KLAN - Kronobergs Länsforum för Alkoholoch Narkotikafrågor

6 EN SAMLAD NATIONELL ANDT-STRATEGI OCH ETT NATIONELLT BROTTSFÖREBYGGANDE PROGRAM

7 REGIONAL HANDLINGS- PLAN ANDT SYFTE: Att i ett gemensamt forum mellan myndigheter och organisationer stärka ANDT- arbetet utifrån gemensamma mål och prioriteringar. Att skapa en hållbar och långsiktig regional struktur för ANDT-arbetet i Kronobergs län. Tydliggöra ANDT- arbetets betydelse för en god folkhälsa och regional tillväxt.

8 ANDT-STRATEGIN: HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA En hälsofrämjande skola utifrån elevers olika förutsättningar och behov Generella skyddsfaktorer har stor betydelse för barns psykiska hälsa inklusive bruk av ANDT. Lärande i sig och att gå ut skolan med goda resultat leder till minskad ohälsa samt minskad risk för kriminalitet och utanförskap. Att klara skolan är också den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa. Därför är en trygg skolmiljö med välfungerande undervisning samt en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa av stor vikt för barns och ungas hälsoutveckling.

9 KUNSKAPSSTÖD

10 SAMVERKAN OCH SAMHANDLING Nätverk för kommunala ANDT-samordnare Nätverk för kommunalt brottsförebyggande arbete SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) 100 % ren träning Kronoberg Nätverk för tobakshandläggare Nätverk för alkoholhandläggare Linnéuniversitetets ANDT-grupp Arbetsgrupp missbruks- och beroendevård Tobacco endgame Idéburen sektor Arbetsgrupp för länets kommunpoliser

11 LÄNSGEMENSAMMA INSATSER

12 VIKTIGA BESLUT OCH SVÅRA VAL Om ungdomar och alkohol RUBRIK (Century Gothic 28) Text (Garamond 24) Illustration: Fredrik Tjernström

13 TILLGÄNGLIGGÖRA OCH SPRIDA KUNSKAP OM LÄNETS ANDT-ARBETE

14 Vikten av samverkan kring det förebyggande arbetet i skolan Livsstil Kronobergs samrådsgrupp Alvesta, Örjan Edström, kommunpolis 14

15 Bakgrund Mötet syftar till att tydliggöra vikten av och fördelarna med att skolan arbetar förebyggande, såväl som öka kunskapen och tillgängligheten till verkningsfulla metoder och arbetssätt

16 Varför skall jag prata? Tillfrågad om att belysa vikten av samverkan kring förebyggande arbete i skolan Lärare i idrott och hälsa i 13 år Polis i 9 år (numera kommunpolis i Markaryd & Älmhult) Dela mina erfarenheter

17 Egna erfarenheter från skolans värld Aldrig fått utbildning internt Fått lära mig efter hand Fullt sjå att klara sitt eget ämne Svårt att hitta tid att samarbeta med kollegor (förutom konf ) Punktinsatser i bästa fall Nöjd med att vara en bra pedagog och förebild Svårt att känna ansvaret för ett större förebyggande arbete

18 forts Litat mycket på rektors ansvar Regelbundet nya kollegor / omsättning / vikariat Möjligheten att tipsa anonymt

19 Egna erfarenheter från polisens värld Samverkansmöjligheter finns redan i flera olika former SIG Ungdomsgrupper Fältarna Nattvandrarna Kuratorer Elevhälsan SOC Rektorer Fritidsgårdar Mentorer

20 forts Stora lokala avvikelser i form av toleransnivå

21 Polisiära resurser Områdespoliser Eget intresse (IGV) Kommunpolis

22 Förbättringsförslag Frigöra befintliga polisiära resurser som fredat får jobba kontinuerligt med samverkan Öka ovanstående resurser Ställa krav på utbildning/fortbildning för personal i skolan Skapa motiverade nyckelpersoner i skolan Prioritera upp BF-arbetet internt inom polisen

23 Frågor / diskussion

24 HÄLSOENHETENS SKOL- OCH FÖRÄLDRAUPPDRAG Nicklas Lundgren och Ulrika Johansson, konsulenter, Primärvårdens hälsoenhet

25 FYSISK AKTIVITET ALKOHOL Primärvårdens Hälsoenhet TOBAK KOST och MATVANOR SPEL OM PENGAR NARKOTIKA

26 Primärvårdens Hälsoenhet Remiss till: Primärvårdens Hälsoenhet Växjö/Ljungby Växjö Ljungby Norrgatan 15 Kungshögsgatan 25

27 Gemensamt erbjuder vi Tvärprofessionella kompetenser Kvalificerat rådgivande samtal Tid, fokus och kontinuitet för levnadsvanefrågorna Preventiva insatser

28 Narkotikauppdrag Preventivt och hälsofrämjande fokus Vid oro eller misstanke Motiverande samtal, ÅP, MET Från 13 år och uppåt Helheten I ett tidigt skede Information, rådgivning, provtagning

29 Skol- och föräldrauppdrag Skolan/förälder upprättar kontakten. Tid bokas. NARKOTIKA Skolan/förälder informerar ungdom och ev. vårdnadshavare om kontaktorsak. Skolan/förälder delger tider till ungdom. Under 18 år föräldrars medverkan. Hälsoenheten delger information och provsvar till ansvarig kontaktperson.

30 Skol- och föräldrauppdrag Tre samtal, tre tester NARKOTIKA 1. Förutsättningar, kartläggning, information och urinprov. 2. Kartläggning och urinprov. 3. Uppföljning, sammanfattning, bedömning och urinprov. Återkoppling provsvar Individuellt upplägg beroende på omständigheter.

31 Provtagning Urinprov NARKOTIKA Övervakade Oregelbundna Screening Vad visar testerna?

32 Hälsoenhetens nya satsning Två sidor av myntet Efterfrågan NARKOTIKA Björnen är redan väckt Årskurs 1 gymnasiet Hälsoenhetens Cannabisprevention Två sidor av myntet Att kunna göra medvetna val

33 Tänkvärt NARKOTIKA Var är tjejerna?

34 Tillgänglighet Patienten kan Ringa Kontakt eller boka direkt via Ni kan Remittera Ringa Hänvisa Rådfråga Messenger FaR blankett till patient

35

36 YAM Youth Aware of Mental health Ett evidensbaserat program om psykisk hälsa Regionala utvecklingsledare Jonas Ericsson och Erika Lagergren

37 Målgrupp Skolelever i åldern år I Kronobergs län riktar vi oss till årskurs 8 Alla skolor i länet har fått erbjudandet Regionala utvecklingsledare Jonas Ericsson och Erika Lagergren

38 Syfte och innehåll Främja utvecklingen av problemlösande förmåga och emotionell intelligens samt ge färdigheter i att handskas med egna och andras känslor, relationer och empati. Ge kunskap om hur man kan hjälpa sig själv och sina kamrater samt var man kan söka hjälp. Innehåller föreläsningar, rollspel och reflektioner. I YAM anses de unga själva vara experter på sin psykiska hälsa, därför står deras röster och egna erfarenheter i fokus. Regionala utvecklingsledare Jonas Ericsson och Erika Lagergren

39 Omfattning Regionala utvecklingsledare Jonas Ericsson och Erika Lagergren

40 Teman 1. Vad är psykisk hälsa? 2. Självhjälpsråd 3. Stress och kriser 4. Depressioner och självmordstankar 5. Att hjälpa en kompis som har det svårt 6. Vem kan jag be om råd? Regionala utvecklingsledare Jonas Ericsson och Erika Lagergren

41 Forskning En randomiserad kontrollerad studie bland drygt skolelever i tio EU-länder visar att YAM förbättrar ungdomarnas psykiska hälsa markant. Utvärdering av programmet har visat att självmordsförsök och självmordstankar minskar med 50 % samt att välbefinnandet ökar hos eleverna. Regionala utvecklingsledare Jonas Ericsson och Erika Lagergren

42 Upplägg Medarbetare från Ungdomsmottagningarna utbildas till YAM-instruktörer YAM-instruktörerna möter eleverna under skoltid Minst en instruktör och en medhjälpare per klass De ska inte ha någon koppling till klassen Enkät i gruppen före och efter programmet Varje elev får ett elevhäfte Beredskap för hjälpsökande Regionala utvecklingsledare Jonas Ericsson och Erika Lagergren

43 Kampanj i Kronobergs län i december Stör döden Regionala utvecklingsledare Jonas Ericsson och Erika Lagergren

44 MVP MENTORER I VÅLDSPREVENTION Dennis Nyström, Män för jämställdhet

45 EN TOBAKSFRI SKOLTID Pia Johansson, tillsynshandläggare, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Ingrid Edvardsson, folkhälsoutvecklare, Region Kronoberg

46 Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning Alvesta Kristofer Odö Samordnare Drugsmart

47 CAN är ett nationellt kompetenscentrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. Det gör vi genom att följa konsumtions- och skadeutvecklingen och genom kunskapshöjande insatser. CAN är en ideell förening med medlemsorganisationer och med ombud i alla län.

48

49 Drugsmart.com Ca unika besökare varje månad. På CAN sedan 2001 (startades av soc.dep. 1997). Faktasidor Frågor, svar, råd och stöd Gästbloggar Filmer Barn i missbruksmiljö Skolmaterial ANDT på schemat

50 ANDT på schemat 2014 tog CAN över metodmaterialet ANDT på schemat från länsstyrelsen i Dalarna utvecklade vi en webbversion (tidigare var det en pärm) och materialet uppdaterades satsade vi på spridning av metodmaterialet.

51 Regeringens ANDT-strategi om skolan Grund- och gymnasieskolor är viktiga arenor för prevention. Skolan och rektorn har ansvar att i undervisningen i olika ämnen integrera riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Skolan kan bidra till ANDT-prevention genom sitt kunskaps- och sitt värdegrundsuppdrag. Bland annat genom att undervisa om riskerna med ANDT. Informationsinsatser kan också ha sitt värde för att skapa förståelse för de grunder som politiken vilar på, liksom för att ge förutsättningar för kunskapsbaserade levnadsval för den enskilda individen. Kommunerna fyller en viktig roll när det gäller att förebygga hälsomässiga och sociala skador på grund av missbruk. Ett preventivt synsätt bör även beaktas i kommunala verksamheter som bla skol- och fritidsverksamheter.

52 LGR 11 - ANDT på schemat Rektorn ansvarar för att eleverna får tillgång till läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper. i ämnesundervisningen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis riskerna med tobak, alkohol och andra droger. att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

53 LGR 11 - ANDT på schemat Lärare ansvarar för att förbereda eleverna för delaktighet och medansvar samt för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och organisera och genomföra arbetet så att eleven successivt får fler och större självständiga uppgifter samt ett ökat eget ansvar. eleverna får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang; får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

54 LGR 11 - ANDT på schemat Eleverna ska lära sig att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. tillägna sig kunskap om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället. tillägna sig kunskaper om, och förståelse för, den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

55 ANDT på schemat - sammanfattning Ett metodmaterial för ANDT-undervisning i grundskolan, årskurs 6-9 Integrerar ANDT-frågor i ordinarie ämnesundervisning Anpassat till kursplaner och betygskriterier i lgr 11 Uppgifterna uppmuntrar eleverna till informationssökande och källkritiskt tänkande Bidrar till ett ämnesöverskridande och strukturerat ANDT-arbete

56 Välkomna att höra av er! Tack för er uppmärksamhet! Har ni frågor eller funderingar? Kristofer Odö

57 GRUPPDISKUSSION

58 Grupp 1 Grupp 2 Elisabet Flennemo Jennie Ronefors Maria Daniels Elisabet Larsson Uno Midenheim Kajsa Åkesson Carina Moser Lotta Lind Maria Heikkilä Örjan Edström Grupp 3 Grupp 4 Charlott Åberg Jörgen Gustavsson Blommendahl Åsa Mönster Hugo Hermansson Martin Wahlfried Jonas Ericsson Ewa Svensson Hanna Lood Marcel Svensson Josefine Jonsson Erika Lagergren Linda Snygg Aronsson Grupp 5 Grupp 6 Jennie Thaung Martin Dahl Fredrik Wärn Gunnel Gustafsson Yvonne Petersson Helena Odelgård Linnéa Knutsson Annika Holmqvist Ingrid Edvardsson Aurin Mona Nilsson