Kortversion av faktasammanställningen SJÖAR OCH VATTENDRAG

Transkript

1 Kortversion av faktasammanställningen SJÖAR OCH VATTENDRAG I SÖDERTÄLJE RAPPORT 2004

2 Omslagsfotot Yngerns strand är taget av Bo Ljungberg. Första upplagan utgiven juli 2004 i 300 ex. 2

3 Innehållsförteckning OM SJÖAR OCH VATTENDRAG I SÖDERTÄLJE - RAPPORT LITE OM HUVUDRAPPORTEN 5 VARJE DELAVRINNINGSOMRÅDE OCH SJÖ HAR ETT INDIVIDUELLT NUMMER 5 FLODOMRÅDEN OCH DELAVRINNINGSOMRÅDEN 5 SJÖNUMMER 6 SÖDERTÄLJES VATTEN 6 HUR ÄR DET STÄLLT MED KOMMUNENS SJÖAR? 7 VATTENSTATUSEN I SÖDERTÄLJES SJÖAR OCH VATTENDRAG 7 VATTENPROVER 7 SJÖAR DÄR VATTENPROVTAGNINGSRESULTAT EJ FINNS DOKUMENTERADE 7 SJÖARNA MED LÄGST PH-VÄRDEN I KOMMUNEN 7 SJÖARNA MED LÄGST ALKALINITET I KOMMUNEN 7 PROBLEM MED NÄRSALTBELASTNING ELLER FÖRORENING AV VATTENDRAG 8 SJÖKALKNING 10 KALKADE SJÖAR I SÖDERTÄLJE 10 TIDSSERIESJÖAR 10 NATURVÅRD 10 SÖDERTÄLJESJÖAR MED FYND AV RÖDLISTADE VATTENVÄXTER 11 FYND AV DEN RÖDLISTADE ARTEN NISSÖGA HAR GJORTS I FÖLJANDE SÖDERTÄLJESJÖAR 11 NATURA 2000-OMRÅDEN SOM BERÖR SJÖAR, VATTENDRAG ELLER VÅTMARKER I SÖDERTÄLJE 11 SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN 11 SJÖAR SOM DELAS MELLAN SÖDERTÄLJE OCH ANDRA KOMMUNER 12 SÄNKTA OCH UTDIKADE SJÖAR 12 SÖDERTÄLJESJÖAR SOM SÄNKTS ELLER TORRLAGTS ENLIGT SMHI 12 SÄNKTA OCH UTDIKADE SJÖAR ENLIGT LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN 13 SJÖAR SOM AV UTSEENDET ATT DÖMA BLIVIT SÄNKTA / REGLERADE 14 RESTAURERADE SJÖAR 14 INVENTERINGAR SOM GJORTS I SÖDERTÄLJES SJÖAR OCH VATTENDRAG 15 ALFABETISK LISTA ÖVER SJÖAR 18 KÄLLFÖRTECKNING FÖR UPPGIFTERNA I HUVUDRAPPORTEN: 21 3

4 4

5 Om ar och vattendrag i Södertälje - Rapport 2004 Denna rapport är en sammanfattning av innehållet i ar och vattendrag i Södertälje - Rapport Det är tänkt att denna korta version skall innehålla ett urval av de viktigaste faktauppgifterna som finns i huvudrapporten. Dessa uppgifter redovisas huvudsakligen i form av lättförståeliga tabeller och diagram baserade på fakta ur huvudrapporten. I denna kortversion finns inga källhänvisningar direkt i texten, men en fullständig källförteckning över all litteratur som använts för att skriva huvudrapporten finns med längst bak i denna publikation. Vill man ha mer detaljerad information om en sjö eller ett vattendrag finns sådan att tillgå i huvudrapporten. Lite om huvudrapporten Syftet med huvudrapporten, ar och vattendrag i Södertälje - Rapport 2004, är att ge en god beskrivning av kommunens sjöar och vattendrag, bland annat utifrån följande aspekter: Flora Fauna Omgivning Vattenstatus Dammbyggnader Fynd av rödlistade arter Sänkningar och restaureringar Naturreservat eller Natura 2000 objekt Dessutom finns i huvudrapporten några avsnitt med kemisk- och biologisk vattenfakta, bestämmelser som rör vattenfrågor, EU s och myndigheters roll i vattenfrågor samt lite allmän information om Södertäljes vatten. Hittills har all information från naturinventeringar och vattenprovtagningar funnits utspridd i form av databaser, enskilda rapporter och andra handlingar. Därför är huvudrapporten ett bra arbetsverktyg eftersom alla dessa fakta där är samlade i ett enda dokument. Ingen hittills skriven rapport har innehållit så mycket information om Södertäljes 114 sjöar som ar och vattendrag i Södertälje - Rapport Fakta har insamlats från Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Södertörnsekologernas 1 sjödatabas samt ett stort antal rapporter från de olika naturinventeringar som gjorts i kommunen. För att det skall vara möjligt att jämföra sjöobjekten med varandra har samma faktakälla genomgående använts för att redovisa information av en viss typ, så långt som detta varit möjligt. Information från den gamla rapporten om Södertäljes sjöar och vattendrag för år 1985, har också tagits med för att eventuella förändringar i växtlighet, omgivning eller vattenstatus under en längre tidsperiod skall kunna ses. Varje delavrinningsområde och sjö har ett individuellt nummer arna och vattendragen delas upp i delavrinningsområden som namngivits med utgångspunkt från den bäck eller å som mynnar i Mälaren respektive Östersjön. Både huvudrapporten och denna kortversion identifierar respektive sjö med ett individuellt sjönummer för att inte sjöar som bär samma namn skall kunna förväxlas. Flodområden och delavrinningsområden Tre större avrinningsområden som av SMHI benämns flodområden berör Södertälje kommun. De aktuella flodområdena är numrerade enligt följande: 61 Mälaren Norrström 62/63 Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 63 Trosaåns avrinningsområde Dessa är i sin tur indelade i mindre delavrinningsområden. 5

6 Delavrinningsområde Tillhör Flodområde Antal Södertäljesjöar i området Bornsjönområdet Mälaren Norrström 61 2 Bränningeån Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 62/63 10 Djupvikenbäcken Mälaren Norrström 61 1 Granstaträskbäcken Mälaren Norrström 61 1 Hammarbyträskbäcken Mälaren Norrström 61 1 Kagghamraån Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 62/63 0 Linaån Mälaren Norrström 61 2 Moraån Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 62/63 14 Mälarkust med öar Sörmland Mälaren Norrström 61 1 Mälarkust Södertörn Mälaren Norrström 61 1 Mölnboån Trosaåns avrinningsområde Skabroträskbäcken Mälaren Norrström 61 4 Skillebyån Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 62/63 3 Trosaån Trosaåns avrinningsområde 63 5 Turingeån Mälaren Norrström 61 7 Tumbaån Mälaren Norrström 61 3 Vaskabäcken Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 62/63 3 Åbyån Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 62/63 5 Årbyträskbäcken Mälaren Norrström 61 1 Östersjökust med öar Sörmland Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 62/63 5 Östersjökust Södertörn Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 62/63 1 nummer arna identifieras i rapporten med individuella sjönummer som består av tre delar: flodområde, sjönummer fastställt av SMHI samt kommunbeteckning. Exemplet nedan visar en förklaring av en sjös ID-nummer: Stora Alsjön Flodområde: nummer: Kommunbeteckning: Kustområdet mellan Tyresån och Trosaån. nummer enligt SMHI är 125. Södertälje Kommun har beteckningen 81. Södertäljes vatten I Södertälje kommun finns 114 sjöar av varierande storlek och karaktär. Av Södertäljes totala areal utgörs 25 % av vatten då även kommunens östersjödel medräknas. Det största problemet för Södertäljes sjöar och vattendrag är risken för övergödning. Endast några få sjöar i kommunen är försurningshotade. De måttligt näringsrika sjöarna är de mest artrika, åtminstone vad gäller växter, vilket Södertörnsekologerna 1 påvisat i sina undersökningar av regionens sjöar. Mälaren, som delas mellan 6 kommuner, är Sveriges tredje största sjö och har en yta på 1140 km² vilket gör den till en av de tio största sjöarna i Europa. I naturresurslagens tredje kapitel är Mälaren i sin helhet upptagen som riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns. Mälaren är även riksintresse för yrkesfisket. 1 Södertörnsekologerna består av ekologer eller planerare som arbetar med naturvårdsfrågor i de 10 Södertörnskommunerna. Anledningen till samarbetet bland annat att man med gemensamt arbete kan åstadkomma mer naturvårdsnytta genom rationellt utnyttjande av gemensamma kunskaper och ekonomiska resurser. 6

7 Hur är det ställt med kommunens sjöar? Vattenstatusen i Södertäljes sjöar och vattendrag Egentligen finns det endast två sjöar i kommunen som är extremt övergödda, nämligen Lillsjön och Kyrksjön i Åbyåns vattensystem. Ett stort antal sjöar är dock så närsaltbelastade att de kan komma att bli övergödda om närsalttillförseln inte minskar. Skabroträskbäcken är det delavrinningsområde där det finns störst problem med närsaltbelastning. Detta beror på dagvattentillförsel, avvattning från omgivande jordbruksmarker samt påverkan från enskilda avlopp. De delavrinningsområden där det finns störst andel jordbruksmark är Granstaträskbäcken och Hammarbyträskbäcken. I bägge områdena utgör jordbruksmarken hela 50 % av den totala arealen. De näringsfattigaste sjöarna i Södertälje ligger till största delen i Mölnboåns delavrinningsområde. Vattenprover Vattenprovtagning är ett sätt att ta reda på hur sjöar och vattendrag mår. Vid arbetet med Rapport 2003/2004 ar och vattendrag i Södertälje framkom det att det finns ett relativt stort antal sjöar vars vatten inte analyserats sedan mitten av 1980-talet. Anmärkning angående diagrammet: Då man adderar antalet provtagna- och icke provtagna sjöar blir summan 88. Differensen mellan summan och det totala antalet sjöar utgörs av de 26 sjöar som endast provtagits med avseende på ph och alkalinitet i samband med inventeringar Vattenprovtagningar i sjöarna 114 Totalt antal sjöar 51 Ej provtagna sedan Provtagna efter Aldrig provtagna Diagrammet är baserat på tabellfakta tagna ur: ar och vattendrag i Södertälje - Rapport ar där vattenprovtagningsresultat ej finns dokumenterade 2 nummer namn Kommentar GRANSTATRÄSK Enligt uppgift kraftigt förorenad med illaluktande vatten SKARBROTRÄSK Stort problem med närsaltbelastning av vattendrag i området LILLSJÖN Kortfiskevatten. Näringsfattig RUDSJÖN Liten skogssjö JULLEN (FD) F.D. sjö, numera ett kärr LILLA KOBÄCKEN Liten skogssjö NORRBYSJÖN (FD) F.D. sjö. Igenvuxen TISJÖN Igenvuxen med gungfly, botaniskt intressant Viltdamm vid Visbohammar Finns ingen dokumenterad fakta om objektet. arna med lägst ph-värden i kommunen namn och ID-nr Delavrinningsområde PH-värde STORA ALSJÖN Moraån 5, STORA DRÖPPLAN Mölnboån 5, BÅRSJÖN Linaån 6,1 arna med lägst alkalinitet i kommunen namn och ID-nr Delavrinningsområde Alkalinitet STORA ALSJÖN Moraån -0, STORA DRÖPPLAN Mölnboån 0, STORA ENVÄTTERN Mölnboån 0,066 2 Beträffande de flesta av listans sjöobjekt kan man med ledning av huvudrapportens beskrivning av omgivande natur, vattenväxter m.m. få en ungefärlig uppfattning om ph och näringshalt i vattnet trots att inga prover tagits. 7

8 Problem med närsaltbelastning eller förorening av vattendrag Myr 1% Fördelning mellan naturtyper och markanvändning i delavrinningsområde Bränningeån Tät bebyggelse 10% 13% 15% Myr 48% Tät bebyggelse 13% Bränningeån I Bränningeån har provtagningar visat att halterna av kväve och fosfor är förhöjda i vattensystemet på grund av dagvattenutsläpp, näringsläckage från jordbruksmark samt utsläpp från enskilda avlopp. Enligt provtagningar gjorda mellan 1995 och 1998 är Bränningeån det flodområde i Södertälje som transporterar de största mängderna kväve. Fördelning mellan naturtyper och markanvändning i delavrinningsområde Skabroträskbäcken Tät bebyggelse 2% 1% Tät bebyggelse 2% 18% 51% 28% Tät bebyggelse Fördelning mellan naturtyper och markanvändning i delavrinningsområde Moraån 15% 11% 15% 57% Tät bebyggelse Skabroträskbäcken I Skabroträskbäcken finns stora problem med närsaltbelastning. Detta beror på dagvattentillförsel, avvattning från omgivande jordbruksmarker samt påverkan från enskilda avlopp. Det råder i dagsläget syrgasbrist på bäckens botten. Skabroträskområdet har väldigt liten andel vatten i förhållande till andelen jordbruksmark vilket gör att vattnet får ta emot en förhållandevis hög koncentration av näringsämnen. Moraån Moraån belastas av dagvatten från Järna samhälle. Påverkan är stor från enskilda avlopp som saknar en fungerande infiltration, speciellt inom avrinningsområdena för Ogaån. Översiktsplanen 2004 klassar nedre delen av Moraån som ett ekologiskt särskilt känsligt område. Fördelning mellan naturtyper och markanvändning i delavrinningsområde Skillebyån Tät bebyggelse 2% 12% Myr 1% 13% 12% Myr Tät bebyggelse 60% Skillebyån Skillebyåns bottenfauna indikerar att ån är betydligt mer förorenad än ett genomsnittligt svenskt vatten, enligt en undersökning av smådjursfaunan i ån, som utfördes i juni 1991 av Limnodata HB. 5 undersökta lokaler bedömdes ha underkänd eller kraftigt förorenad/giftig vattenkvalitet. Enligt provtagningar gjorda mellan 1995 och 1998 är Skillebyåns utlopp till Saltsjön den plats i Södertälje där de högsta halterna av kväve uppmättes. * utgörs av vägar och annan mark som ej faller under någon av de övriga rubrikerna. 8

9 Fördelning mellan naturtyper och markanvändning i delavrinningsområde Åbyån Tät bebyggelse 1% 68% 4% 9% 18% Tät bebyggelse Åbyån Inom Åbyåns delavrinningsområde måste speciella hänsyn tas. Orsaken till detta är att de båda kraftigt eutrofierade sjöarna Lillsjön och Kyrksjön som ligger i området inte tål ytterligare närsaltbelastning. Enligt provtagningar gjorda mellan 1995 och 1998 är Åbyåns utlopp till Saltsjön den plats i Södertälje där de högsta halterna av fosfor uppmätts. Myr 2% 1% Fördelning mellan naturtyper och markanvändning i delavrinningsområde Vaskabäcken del 2: (Rudsjön och Vaskabäckens utlopp) Tät bebyggelse 2% 4% 20% 71% Myr Tät bebyggelse Vaskabäcken Bottenfaunan i Vaskabäcken visar indikationer på att bäcken är svagt förorenad enligt en rapport från Länsstyrelsen Fördelning mellan naturtyper och markanvändning i delavrinningsområde Mölnboån - Trosaån Tät bebyggelse 2% 17% 6% 13% 62% Tät bebyggelse Underlag saknas för diagram över markanvändning. Mölnboån Nedre delen av Mölnboån är enligt Limnodata betydligt mer förorenad än genomsnittliga svenska vatten. Vattnet i två undersökta lokaler bedömdes vara föremål för giftpåverkan. Enligt provtagningar gjorda mellan 1995 och 1998 är Mölnboån det flodområde i Södertälje som transporterar de största mängderna fosfor. Samma recipientundersökning visar sammantaget att Mölnboåns vattensystem delvis är mycket näringsrikt, har en god buffertkapacitet och saknar tecken på försurning trots att ett antal sura sjöar finns i området. Östersjökust Södertörn I Östertäljedelen av området Östersjökust Södertörn, har det i många år förekommit impregneringsverksamhet. Undersökningar visar att marken är förorenad och eftersom marken i huvudsak består av sand kan spridningsförutsättningarna till vatten vara stora. * utgörs av vägar och annan mark som ej faller under någon av de övriga rubrikerna. 9

10 kalkning Miljönämnden är inte huvudman för kalkningsprojekten i kommunen. De sjökalkningsprojekt som pågår i kommunen har antingen privatpersoner eller bolag som huvudmän. Kalkade sjöar i Södertälje namn ID-nr Antal tillfällen samt mängd Lilla Acksjön Kalkad sedan 1967 med 0,6 0,7 ton/år Grävstasjön Två kalkningstillfällen 1985 om vardera 16 resp 14 ton Stegsjön Två kalkningstillfällen 1985 om vardera 16 resp 14 ton Trönsjön Kalkad 1985 med 16 resp 14 ton, samt 1995 med 30 ton Stora Horssjön ton, ton, ton, ton, 1994 två tillfällen om vardera 10 ton, ton Lilla Horssjön ton Akaren ton Svinsjön ,2 ton ton Acksjön ,6 ton samt ton Lilla Mörtsjön ,5 ton samt löpande med 1 ton/år De sjöar som kan betecknas som sura i Södertälje ligger huvudsakligen inom Mölnboåns/Trosaåns avrinningsområde. Referenssjöar (som inte kalkas) är Skirsjön, Stora Envättern, Lomsjön, Lilla Dröpplan, Stora Alsjön och Hundsjön. Inte heller Lilla Alsjön får kalkas eftersom den rinner till stora Alsjön. Stora Dröpplan och Lilla Envättern får inte heller kalkas då de mynnar ut i en referenssjö vardera. Tidsseriesjöar En tidsseriesjö är en referenssjö som undersöks regelbundet för att följa mellanårsvariationer och förändringar över tiden. Referenssjöarna utgörs av ett antal sjöar som inte är direkt påverkade av utsläpp eller intensiv markanvändning. Resultaten av undersökningarna skall bl.a. kunna användas som referens vid tolkning av de periodvisa, landsomfattande sjöinventeringarna och för bedömning av förändringar i mer påverkade vattenområden. Länsstyrelsen ansvarar för att dessa undersökningar genomförs. Tabellen nedan visar tidsseriesjöar i Södertälje som undersökts regelbundet av Länsstyrelsen. namn Antal prover Startår Slutår Acksjön Pågår Hundsjön Stora Alsjön Pågår Stora Envättern Pågår Yngern Pågår Naturvård Rödlistade arter finns i flera Södertäljesjöar. I rödlistorna grupperas arterna sedan 2000 i enlighet med internationella kriterier i ett system med sex kategorier för olika grad av sällsynthet och risk för utdöende. Arter som bedöms uppfylla kriterierna för någon av rödlistekategorierna kallas för rödlistade arter. Natura 2000 är ett nätverk av EU: s mest skyddsvärda naturområden. Natura 2000-områden finns i alla medlemsländer och ska hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Alla medlemsländer ska genom Natura 2000 se till att skyddsvärda naturtyper och arter har gynnsam bevarandestatus. Bland de naturtyper som omfattas av Natura 2000 finns flera typer av sjöar, havsmiljöer, skärgårdar, våtmarker, artrika gräsmarker och skogsbiotoper. Sedan 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden klassade som riksintresse. Det krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. (Proposition 2000/01:111) 10

11 Södertäljesjöar med fynd av rödlistade vattenväxter namn ID-nummer Artnamn Hotkategori Akaren Uddslinke Nitella mucronata EN (Starkt hotad) Djupviken Uddslinke Nitella mucronata EN (Starkt hotad) Långsjön Bandnate Potamogeton compressus VU (Sårbar) Mälaren Uddnate Potamogeton friesii VU (Sårbar) Skillötsjön Uddnate Potamogeton friesii VU (Sårbar) Vid en inventering av fisk- och musselarter i sjöar på Södertörn med angränsande områden 2002 fann man den rödlistade arten nissöga i 10 Södertäljesjöar, Mälaren medräknad. Ett intressant fynd bland stormusslorna var den allmänna målarmussla vars namn är missvisande. Det är en relativt sällsynt art som hittades på en enda lokal i kommunen, nämligen i Norasjön. Fynd av den rödlistade arten nissöga har gjorts i följande Södertäljesjöar Långsjön Sjundasjön Mälaren Sillen Yngern Uttran Mörtsjön Kvarnsjön Saltkällsjön Malmsjön Natura 2000-områden som berör sjöar, vattendrag eller våtmarker i Södertälje Områdesnamn Beteckning Tidigare skyddsform Vattgruvsmossen SE Naturreservat Stora Envättern SE Naturreservat gård SE Bårsjön SE Stora Alsjön SE Lina SE Naturreservat Särskilt känsliga områden I vissa områden krävs det att man tar speciell hänsyn i planeringen eftersom en förändring av näringstillstånd eller naturtillstånd kan medföra att vissa, kanske redan rödlistade, arter missgynnas. I vattentäkter måste man se till att vattenkvaliteten inte försämras. Översiktsplanen 2004 klassar nedre delen av Moraån som ett ekologiskt särskilt känsligt område och man arbetar inom kommunen för att göra ett naturreservat av den del av Moraåns dalgång som ligger mellan järnvägsbron och mynningen i havet på grund av områdets stora natur- och kulturhistoriska värde. Yngern som inte bara är en vattentäkt, utan även utgör ett riksintresse, hyser intressanta djur och växter som är typiska för oligotrofa sjöar. Dessutom har sjön mycket rent vatten. I Yngern föreligger risk för förändring p.g.a. näringsläckage. Bensindrivna båtar riskerar skada den känsliga vattenmiljön och en utökad båttrafik skulle kunna störa det känsliga fågellivet. Bornsjön är reservvattentäkt för södra Storstockholm. Tillrinningsområdet ligger endast delvis i Södertälje kommun. Det omkringliggande området är av intresse som referensområde för grundvattenforskning. I princip är sjöns hela avrinningsområde avsatt som vattenskyddsområde. Ny bebyggelse är därmed inte tillåten. Vattenytan är fridlyst och får inte beträdas. Vällingen som är ett vattenskyddsområde tjänar som vattentäkt för Järna, Hölö och Mölnbo samhällen. n är mycket artrik och har ett rent och oförsurat vatten. Flera ovanliga samt renvattenkrävande arter finns i Vällingen. Analyser visar att sjön är måttligt näringsrik och att närsalttillförseln bör minskas för att säkerställa en fortsatt god dricksvattenkvalitet. 11

12 ar som delas mellan Södertälje och andra kommuner arna i nedanstående lista är belägna på ett sätt som gör att de är gemensamma för flera kommuner. namn ID-nummer Kommuntillhörighet Bårsjön Nykvarn Södertälje Djupviken Nykvarn Södertälje Dånviken Salem Södertälje Frösjön Gnesta Södertälje Hundsjön Nykvarn Södertälje Lilla Måsnaren a Nykvarn Södertälje Långsjön Södertälje Trosa Långsjön Nykvarn Södertälje Malmsjön Nykvarn Södertälje Måsnaren Nykvarn Södertälje Mälaren Botkyrka Huddinge Nykvarn Salem Stockholm Södertälje Norasjön Södertälje Trosa Sillen Södertälje Gnesta Trosa Tullan Salem Södertälje Uttran Botkyrka Salem Södertälje Yngern Gnesta Nykvarn Södertälje Yngerns öga Nykvarn Södertälje Sänkta och utdikade sjöar Mellan 1880 och 1950 var det vanligt att man sänkte vattennivån i sjöar för att få mer odlingsbar mark kring stränderna. Man dikade även ut våtmarker i syfte att kunna odla grödor på dem. Resultatet av detta förfarande har varit förödande för många sjöar som till följd av sänkning drabbats av igenväxning. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen och SMHI är endast 19 av kommunens sjöar sänkta eller utdikade, men tecken tyder på att antalet är betydligt större. Man kan i många fall tydligt se spår av grävningar eller sprängningar som haft till syfte att sänka vattenytan Andelen sänkta/utdikade sjöar i Södertälje Antal sjöar som enligt SMHI och Länsstyrelsen ej är sänkta Antal sänkta eller utdikade sjöar enligt SMHI och Länsstyrelsen Södertäljesjöar som sänkts eller torrlagts enligt SMHI Åtgärd Koordinater År Frösjön Sänkt X Y Sillen Sänkt X Y Norasjön Sänkt X Y Skärsjön eller Skarsjön (Finns inte längre på kartan) Torrlagd X Y Koordinaterna visar på Edesta i Vårdinge Lillsjön Sänkt X Y Kyrksjön Sänkt X Y Långsjön Sänkt X Y Falsjön (Betecknas fortfarande som sjö) Torrlagd X Y Logsjön Sänkt X Y Skabroträsk Sänkt X Y Simsjön Torrlagd X Y

13 Sänkta och utdikade sjöar enligt Länsstyrelsen i Stockholms län Åtgärd Förrättnings Övriga upplysningar år Falsjön Torrlagd 1922 Även Skabroträsk berördes av torrläggningsföretaget Flaten Sänkt 1897 Sänkningsföretaget omfattade Flaten, Kvarnsjön, Vällingen, Långsjön samt Lillvartåsjön. sänkningen skedde genom att en ny damm byggdes nedströms Kvarnsjön och genom att utloppsdikena fördjupades. På detta sätt sänktes högvattenytan 1,65m Gliasjön (Västergärdesjön) 1926 Företaget som endast avsåg att sänka högvattenytan genomfördes troligen inte Kvarnsjön Sänkt 1897 Sänkningsföretaget omfattade Flaten, Kvarnsjön, Vällingen, Långsjön samt Lillvartåsjön. sänkningen skedde genom att en ny damm byggdes nedströms Kvarnsjön och genom att utloppsdikena fördjupades. På detta sätt sänktes högvattenytan 1,65m Lanaren Sänkt n sänktes genom att en damm i sjöns utlopp byggdes om och utloppskanalen fördjupades Lillsjön 1897 Påverkades av Långsjöns sänkning Logsjön Sänkt Långsjön Sänkt 1897 Sänkningsföretaget omfattade Flaten, Kvarnsjön, Vällingen, Långsjön samt Lillvartåsjön. sänkningen skedde genom att en ny damm byggdes nedströms Kvarnsjön och genom att utloppsdikena fördjupades. På detta sätt sänktes högvattenytan 1,65m Långsjön Vårdinge 1891 Företaget omfattade även Skarsjön men den delen av företaget avslogs. Den berörda markarealen gäller endast kring Långsjön Malmsjön 1951 Tillstånd att leda vatten från Linabäcken, Malmsjöns och Bårsjöns utlopp. ns lågvattenyta sänktes förmodligen i mitten av 1800-talet med ca 1m då en tunnel togs upp genom Malmsjöåsen, öster om sjön Norasjön Sänkt Sillen Sänkt 1870-talet Simsjön Sänkt Skabroträsk Torrlagd 1922 Även Falsjön berördes av torrläggningsföretaget. Skarsjön (eller Skärsjön) Låg vid Edesta i Vårdinge, finns ej Ansökan för 1891 års företag avslogs genomfördes dock en sänkning. längre på kartan Skillötsjön 1956 Tillstånd gavs att använda sjön som vattentäkt. n har troligen sänkts tidigare Vällingen Sänkt 1897 Sänkningsföretaget omfattade Flaten, Kvarnsjön, Vällingen, Långsjön samt Lillvartåsjön. sänkningen skedde genom att en ny damm byggdes nedströms Kvarnsjön och genom att utloppsdikena fördjupades. På detta sätt sänktes högvattenytan 1,65 m. 13

14 Övriga regleringar av vattenståndet Uttran Reglerad 1755 Reglering av Uttran torde ha förekommit sedan Tumba pappersbruk grundades Något tillstånd fanns aldrig. Sedan 1891 har vattenståndet i Uttran reglerats av ett avtal mellan Tumba bruk och Skärvsta gård Yngern Reglerad 1679 En damm byggdes vid Yngern ca Sedermera tillkom Stålverksdammen. Bägge dammarna kan reglera vattenståndet i Yngern och förklarades lagliga i en vattendom från ar som av utseendet att döma blivit sänkta / reglerade I bilaga 5 till Länsstyrelsens rapport om sänkta och utdikade sjöar i Stockholms län finns en förteckning över sjöar som med största sannolikhet blivit sänkta eller på annat sätt reglerade då det finns tydliga spår efter en tidigare högre strandlinje eller sprängningar vid utloppet. namn Sänkt antal meter Kommentar ur Länsstyrelsens rapport Akaren ca 0,2 m Utloppet ett ca 1,5 m brett dike som fortsätter genom myrmark. Kan eventuellt vara flyttat till andra sidan berghäll, ca m. Av strandhakens utseende att döma har sjön sänkts ca 0,2 m Svinsjön ca 1,2 m Utloppet kraftigt ursprängt. Det går att skönja en svagt utbildad gammal strandlinje på ca 1,2 m över nuvarande vattenyta Stora Envättern ca 0,6 0,7 m Sänkt 0,6 0,7 m Hålsjön ca 0,4 0,5 m n sänkt ca 0,4 0,5 m. Diket håller på att växa igen. Gammal grävning genom torvmark som kalavverkats och planterats för ca år sedan. (skrevs 1975) Restaurerade sjöar I dagsläget finns det bara en enda restaurerad sjö i Södertälje kommun, nämligen Simsjön. Den sänktes i mitten av 1920-talet och var under många år i det närmaste en sankmark. Restaureringen genomfördes Genom en miljödom blev det möjligt att höja sjöns vattenyta till ungefär den nivå som sjön hade före sänkningen. Vidare erhölls tillstånd från miljödomstolen för att reglera vattenståndet i sjön med hjälp av en dammlucka. En väg iordninggjordes ut till Ängsholmen som ligger i sjön. Vid restaureringen togs vegetation i och kring sjön bort och arealen strandnära betesmark utökades. Syftet var att skapa en fågelsjö med många häckande och rastande fåglar. Den nya Simsjön invigdes den 6 maj

15 Inventeringar som gjorts i Södertäljes sjöar och vattendrag Samtliga tryckta rapporter finns arkiverade på miljökontoret. Titel på rapport Författare Inventeringsobjekt ID-nr Inventering av nyckelbiotoper för J. de Jong Lillsjön fladdermöss på Södertörn 1995 Norasjön Södertörnsekologerna juni 1996:2 Inventering av fladdermöss 2000 Gertz & de Jong Norasjön Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport nr 04 mars 2001 Artfördelning bland trollsländor (Odonata) i Södertälje kommun analys av ett indikatorsystem för biologisk mångfald Södertälje kommun, Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen 1988 En naturvårdsbiologisk analys av den större vattensalamanderns (Triturus cristatus) leklokaler i Södertälje kommun Södertälje kommun Miljöförvaltningen december 1995 Inventering av vattenväxter Kalkade sjöar och okalkade sjöar Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport nr 03 mars 2001 Sötvattenfiskar i Södertälje kommun Inventeringsrapport 1995 Södertälje kommun Miljöförvaltningen 1995 K. Ekestubbe Yngerns kalv Lilla Alsjön Lilla Envättern Bårsjön Sarvsjön Lillsjön Lillsjön Tisjön Simsjön Norasjön Lina lersjö (Dammar) Anna Karlström Lina Lersjö Lanarestjärt Gliasjön Ogan Igelputten Svinsjön Dammen Falsjön Bastarn Fårsjön Stora Kobäcken Bylammen Yngerns öga Yngerns kalv Fisklösen Stora Envättern Lillsjön Simsjön Rösjön Uddsjön Lertag vid Ekgården Igelsjön S. Dahlgren Stora Alsjön Stora Horssjön D. Cederborg De flesta av kommunens sjöar finns med i rapporten a a a a b a a

16 Kvicksilver i gädda och abborre från sjöar i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1993:19 Föroreningssituationen i några vattendrag i Stockholms län - En studie av bottenfauna hösten 1988 Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1989:2 Fortplantningsmöjligheter för havsöring Inventering av rinnande vatten i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1976:9 Inventering av kransalger inom sju kommuner på Södertörn Södertörnsekologerna 1996:1. Vattenväxter i sjöarna på Södertörn och i angränsande områden samt uppbyggnad av en sjödatabas rapport från Södertörnsekologernas sjöprojekt L. Sonesten Stora Horssjön Akaren Måsnaren Ogan Yngern Uttran Lingdell & Engblom Limnodata Linabäcken Moraån Skillebyån Åbyån Turingeån M. Larsson Linabäcken Turingeån Hallbäcken (avvattnar Marsjön) Bränningeån Vaskabäcken Moraån Skillebyån Åbyån Giegold & Tutturen i samarbete med I. Blindow, Lunds Universitet Ljungberg & Bardun Yngern Norasjön Sörsjön Tullan Hundsjön Sjundasjön Långsjön Lillsjön De flesta av kommunens sjöar finns med i rapporten E F G E E C D E F G Södertörnsekologerna 2001:1 Havsöringens reproduktion i Stockholms län 1995 Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1997:06 Waltersson & Kjellberg Moraån Skillebyån Åbyån E F G-81 Naturinventering Järna med närmaste omgivning Södertälje kommun A-L. Nilsson Moraån E-81 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen

17 Inventering av värdefulla biotoper i området Hall Grödinge, Botkyrka och Södertälje kommun A. Haglund Marsjön Ekologigruppen AB Inventering av trollsländefaunan inom Almnäs- och Hallområdet 1999 Ej officiellt utgiven Plankton of fresh and brackish waters in the Södertälje area Svenska växtgeografiska sällskapet Uppsala 1957 Rapportering från inventeringen av fiskar och stormusslor i sjöarna på Södertörn med omgivning 2002 (Ännu outgivet material) K. Ekestubbe Marsjön Långsjön Branddamm vid Ekebo Igelputten Vällingen Lina lersjö (dammar) Lillsjön Lillsjön M.B. Florin Skriven på Engelska Södertörnsekologerna Långa Acksjön Lilla Acksjön Fågelsjön Bårsjön Malmsjön Måsnaren Getasjön Tullan Djupviken Uttran Malmsjön Yngern Hammarby träsk Mälaren Lanaren Måsnaren Ogan Kvarnsjön Vällingen Långsjön Sörsjön Sillen Saltkällsjön Sjundasjön Bergasjön Långsjön Stora småsjön Skillötsjön Frösjön Mörtsjön Aglasjön Fågelsjön Glasbergasjön Norasjön Trönsjön Stegsjön Lillsjön Stora Stensjön Saknade fisk Saknade fisk Saknade fisk a

18 namn nummer Flod område Alfabetisk lista över sjöar Delavrinningsområde Areal km 2 Övrigt A Acksjön Mölnboån Trosaån 0,07 Kalkas Aglasjön /63 Bränningeån 0,277 Alsjön Mölnboån Trosaån 0,072 Akaren Mölnboån Trosaån 0,39 Kalkas Rödlistad art Aspen Mölnboån Trosaån 0,128 B Bastarn /63 Åbyån 0,012 Bergasjön Mölnboån Trosaån 0,333 Branddamm vid /63 Moraån 0,002 Ekebo Bylammen /63 Moraån 0,007 Bårsjön Linaån 0,092 Natura 2000 D Dammen Mölnboån Trosaån 0,046 Djupviken Djupvikenbäcken 0,045 Rödlistad art Dånviken Tumbaån 0,229 F Falsjön Skabroträskbäcken 0,018 Sänkt Fisklösen a Turingeån 0,006 Flaten /63 Moraån 0,112 Sänkt Frösjön Trosaån 4,1 Sänkt Fågelsjön Skabroträskbäcken 0,09 Fårsjön Mölnboån Trosaån 0,007 G Getasjön Bornsjönområdet 0,035 Glasbergasjön Tumbaån 0,235 Gliasjön /63 Bränningeån 0,103 Granstaträsk Granstaträskbäcken 0,036 Grävstasjön /63 Skillebyån 0,09 Kalkas H Hammarbyträsk Hammarbyträskbäcken 0,174 Hundsjön /63 Moraån 0,043 Hålsjön Mölnboån Trosaån 0,046 I Igelputten /63 Bränningeån 0,006 Igelsjön Mölnboån Trosaån 0,006 J Jullen f.d Mölnboån Trosaån 0,005 Jämtaren Turingeån 0,072 K Kvarnsjön /63 Åbyån 0,087 Sänkt Kvarnsjön /63 Moraån 0,137 Rödlistad art Kvarnsjön Mölnboån Trosaån 0,124 Kyrksjön /63 Åbyån 2,2 Sänkt övergödd L Lanaren /63 Bränningeån 0,87 Sänkt Lanarestjärt b-81 62/63 Bränningeån 0,037 Lertag vid Ekgården Mälarkust Södertörn 0,002 Lilla Acksjön Skabroträskbäcken 0,05 Kalkas Lilla Alsjön a-81 62/63 Moraån 0,003 Lilla Dröpplan Mölnboån Trosaån 0,017 18

19 namn nummer Flod Delavrinningsområde Areal Övrigt område km 2 Lilla Envättern Mölnboån Trosaån 0,003 Lilla Gymmeln /63 Moraån 0,004 Lilla Horssjön Mölnboån Trosaån 0,021 Kalkas Lilla Kobäcken Mölnboån Trosaån 0,001 Lilla Lanaren a-81 62/63 Bränningeån 0,078 Lilla Måsnaren a-81 62/63 Bränningeån 1 Lilla Mörtsjön Mölnboån Trosaån 0,02 Kalkas Lilla Småsjön Mölnboån Trosaån 0,004 Lilla Stensjön Mölnboån Trosaån 0,051 Lillsjön Mölnboån Trosaån 0,09 Lillsjön Mölnboån Trosaån 0,003 Lillsjön /63 Bränningeån 0,044 Lillsjön /63 Åbyån 0,349 Sänkt, övergödd Lillsjön /63 Östersjökust med öar - Sörmland 0,004 Lina Lersjö a Mälarkust med öar - Sörmland 0,067 Naturreservat Natura 2000 Logsjön /63 Moraån 0,106 Sänkt Lomsjön Mölnboån Trosaån 0,004 Långa Acksjön Turingeån 0,07 Långsjön /63 Moraån 0,754 Sänkt Långsjön Mölnboån Trosaån 8,52 Sänkt Rödlistade arter M Malmsjön Linaån 1,03 Sänkt Rödlistad art Marsjön /63 Östersjökust Södertörn 0,1 Måsnaren /63 Bränningeån 3,45 Mälaren Rödlistade arter Mörtsjön Mölnboån Trosaån 0,132 Rödlistad art N Norasjön /63 Östersjökust med öar - Sörmland 0,645 Sänkt Norrbysjön f.d Mölnboån Trosaån 0,06 O Ogan /63 Moraån 0,58 R Rudsjön /63 Vaskabäcken 0,006 Römossjön Mölnboån Trosaån 0,147 Rösjön Mölnboån Trosaån 0,061 Rösjön Mölnboån Trosaån 0,025 S Saltkällsjön Mölnboån Trosaån 0,221 Rödlistad art Saltskogsfjärden a-81 62/63 Östersjökust med öar - Sörmland 0,106 Sandasjön /63 Östersjökust med öar - Sörmland 0,043 Sarvsjön Turingeån 0,023 Sillen Trosaån 11,3 Sänkt Simsjön /63 Skillebyån 0,2 Sänkt /torrlagd restaurerad Sjundasjön Mölnboån Trosaån 0,956 Rödlistad art Skabroträsk Skabroträskbäcken 0,001 Sänkt/torrlagd Skillötsjön Trosaån 1,2 Rödlistad art Skirsjön Mölnboån Trosaån 0,064 Skirsjön /63 Moraån 0,049 Stegsjön /63 Skillebyån 0,094 Kalkas Stora Alsjön /63 Moraån 0,057 Natura 2000 Stora Dröpplan Mölnboån Trosaån 0,

20 namn nummer Flod Delavrinningsområde Areal Övrigt område km 2 Stora Envättern Mölnboån Trosaån 0,376 Naturreservat Natura 2000 Stora Gymmeln /63 Moraån 0,021 Stora Horssjön Mölnboån Trosaån 0,054 Kalkas Stora Kobäcken Mölnboån Trosaån 0,004 Stora Småsjön Mölnboån Trosaån 0,023 Stora Stensjön Mölnboån Trosaån 0,242 Svinsjön Mölnboån Trosaån 0,035 Kalkas Sörsjön /63 Åbyån 1,1 Sällsynt art T Tisjön Trosaån 0,003 Trehörningen Mölnboån Trosaån 0,013 Trollsjön /63 Östersjökust med öar - Sörmland 0,002 Trönsjön Mölnboån Trosaån 0,356 Tullan Bornsjönområdet 0,77 U Uddsjön Mölnboån Trosaån 0,008 Uttran Tumbaån 2,4 Reglerad Rödlistad art V Varvarn Mölnboån Trosaån 0,066 Vaskasjön Norra /63 Vaskabäcken 0,039 Vaskasjön Södra /63 Vaskabäcken 0,028 Vattenledningskärret Mölnboån Trosaån 0,001 Viltdamm vid Trosaån 0,009 Visbohammar Vårtan Mölnboån Trosaån 0,031 Vällingen /63 Moraån 4,07 Sänkt Väsby Långsjö Mölnboån Trosaån 0,033 Y Yngern Turingeån 14,4 Reglerad Rödlistad art Yngerns kalv a Turingeån 0,002 Yngerns öga Turingeån 0,013 Å Ä Ö Årbyträsk Årbyträskbäcken 0,017 20

21 Skriftliga källor: Källförteckning för uppgifterna i huvudrapporten: P.J. Ahlström/T. Andersson.: Simsjön en restaureringsstudie. Södertälje kommun, Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen 1999 ALcontrol Laboratories Rapport 2001: Recipientundersökning av sjön Sillen. Gnesta kommun Tekniska förvaltningen, VA-enheten. ALcontrol Laboratories Rapporter 2001: samt 2002: Recipientundersökning av Simsjön Södertälje kommun Miljökontoret. C.J. Anrick - G. Lundqvist, 1917:Geografisk undersökning av sjöarna Sillen, Frösjön, Klemmingen och Skillötsjön i Södermanland. K. Ekestubbe 1998: Artfördelning bland trollsländor (Odonata) i Södertälje kommun analys av ett indikatorsystem för biologisk mångfald. Södertälje kommun Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Ekologigruppen AB : Inventering av värdefulla biotoper i området Hall Grödinge, Botkyrka och Södertälje kommun Ekologigruppen AB T. Giegold / B. Tutturen i samarbete med I. Blindow, Lunds Universitet, 1996: Inventering av kransalger inom sju kommuner på Södertörn. Södertörnsekologerna 1996:1. M. Gustafsson, 1990: Turingeåsen och åsgropssjöarna geologi, hydrologi, biologi och kulturhistoria Hallingbäck och Holmåsen I (1985) "Mossor - en fälthandbok (2:a upplagan) Interpublishing AB Stockholm. R. Huononen 1999: Yoldia rapport, Recipientundersökning i Södertälje kommun , Turingeån, Taxingeån, Bränningeån, Moraån, Skillebyån, Åbyån, Mölnboån. R. Huononen 1999: Yoldia rapport, Recipientundersökning i Södertälje kommun, Digitalisering av flodområden och klassificering av näringsämnen , Turingeån, Taxingeån, Bränningeån, Moraån, Skillebyån, Åbyån, Mölnboån. A.Karlström 1995: En naturvårdsbiologisk analys av den större vattensalamanderns (Triturus cristatus) leklokaler i Södertälje kommun. Södertälje kommun Miljöförvaltningen. L. Lindeström 2001: Mälarfisk Innehåll av metaller och stabila organiska ämnen ÅF - Miljöforskargruppen på uppdrag av Mälarens Vattenvårdsförbund P-E Lingdell och E. Engblom, 1991: Vattenkvaliteten i några sjöar och vattendrag i Stockholms län. Bedömningar utifrån bottenfaunans sammansättning. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1991:16 P-E Lingdell och E. Engblom, 1991: Föroreningssituation och naturvärden i några vatten inom Södertälje kommun. P-E Lingdell och E. Engblom, 1992: Försurnings- förorenings- och naturvärdesstatus i Långsjön i Södertälje kommun. 21

22 Red. B. Ljungberg / G. Bardun 2001:Vattenväxter i sjöarna på Södertörn och i angränsande områden samt uppbyggnad av en sjödatabas rapport från Södertörnsekologernas sjöprojekt Södertörnsekologerna 2001:1 Länsstyrelsen i Stockholms län : områden av riksintresse för naturvård i Stockholms län Registerblad:NRO01032 YNGERNOMRÅDET Länsstyrelsen 1994: Moraån. Resultat av vattenkemiska provtagningar under åren Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1994:11 Länsstyrelsen 1994: Skillebyån. Resultat av 1989 års vattenkemiska provtagningar. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1994:12 Länsstyrelsen 1994: Turingeån. Resultat av 1989 års vattenkemiska provtagningar. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1994:13 Länsstyrelsen 1994: Bränningeån. Resultat av 1989 års vattenkemiska provtagningar. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1994:14 Länsstyrelsen 1994: Kagghamraån Resultat av 1990, 1991 och 1992 års vattenkemiska provtagningar. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1994:5 Länsstyrelsen 1976 / nytryck 1997: Sänkta och utdikade sjöar i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1975:02 Länsstyrelsen 1999: Hur mår sjöarna i länet? Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 1999:15 Länsstyrelsen: länsregister över damminventeringsprotokoll ( kopior av protokoll från inventeringar.) Länsstyrelsen 2003: Förorenade områden Bekämpningsmedelstillverkare och sprängämnestillverkare. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 2003:06 Länsstyrelsen 2003: Förorenade områden Träimpregneringsbranschen. Länsstyrelsen i Stockholms län Rapport 2003:08 Medins - och Åbiologi AB 2001:Bottenfauna i Stockholms län 2001 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 1985: ar och vattendrag i Södertälje Södertälje kommun. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, 1992: Yngern är unik. Beskrivning av sjön med förslag till hur den ska bevaras. Södertälje kommun. A.L. Nilsson, 1985: Naturinventering Järna med närmaste omgivning Södertälje kommun. Södertälje kommun, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 1985 Nykvarns kommun: Översiktsplan 2000 Nykvarns kommun. H. Rydberg/H.E. Wanntorp 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm ISBN SMHI svenskt vattenarkiv 1995: Sänkta och torrlagda sjöar. SMHI Hydrologi Nr 62, 1995 ISSN: Södertälje kommun. Översiktsplan 2004 för Södertälje kommun. 22

23 Kartmaterial:. Topografiska kartan 10H NO Strängnäs Lantmäteriets terrängkarta 10H SO Strängnäs Lantmäteriets terrängkarta 10I SV Stockholm Lantmäteriets terrängkarta 9H NO Nyköping Lantmäteriets terrängkarta 91 NV Nynäshamn Gröna kartan CD-rom skiva. AutoKaVy Digitalt kartprogram. Internetkällor: Södertörnsekologerna Länsstyrelsen Naturvårdsverket : Föreningen Sörmlandsleden, Box 220, Oxelösund Södertälje kommuns hemsida Borkyrka kommuns hemsida Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Lagrum Artdatabanken SLU Institutionen för miljöanalys Salems kommuns hemsida SMHI Muntliga källor samt kontakter: Bo Ljungberg, Kommunekolog, Södertälje kommun Bjarne Tutturen, Biolog, Södertälje Kommun Kristina Dellrud, Miljöinspektör, Gnesta kommun Karl-Axel Andersson, Kommunekolog, Trosa kommun Erik Degerman, Fiskeriverket Sven-Erik Åkerman, Länsfiskekonsulent, Fiskeriverket Databaser SLU Institutionen för miljöanalys Vattendatabasen Södertörnsekologernas databas 1 mars