Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

Transkript

1 Rapport 2017:25 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg

2

3 Rapport 2017:25 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan Arkeologisk förundersökning år 2016 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 93 Kristianstad stad Kristianstads kommun Skåne län

4 Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): Malmö Erlandsrovägen Vintrie Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2017:25 Omslag: Ett påträffat tegelgolv under nuvarande Ö Vallgatan. Foto: Ylva Wickberg Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Bakgrund 5 Topografi och fornlämningsbild 5 Metod och genomförande 6 Resultat 7 Kvarteret Mats Lavesen 7 AG AG AL Kvarteret Länkakulan 9 AL Kvarteret Södra Kasern 10 AK Syntes 12 Förslag till fortsatta åtgärder 12 Referenser 13 Övriga referenser 13 Administrativa uppgifter 15 Bilagor Anläggningstabell Fyndtabell Anläggningsfoton 18

6 Figur 1. Skånes kommuner med Kristianstad kommun och stad markerat. Figur 2. Utdrag ur Topografiska kartan. Undersökningens läge i Kristianstad markerat med stjärna.

7 Sammanfattning Med anledning av nedläggning av fjärrkyla längs Östra Vallgatan Tivoligatan - Östra Storgatan i Kristianstad stad genomförde Sydsvensk Arkeologi AB år 2016 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Grävarbetet utfördes enligt länsstyrelsens beslut daterat Vid förundersökningen påträffades två avfallsgropar, kulturlager, två byggnadsrester, samt del av Kristianstads äldsta försvarsverk Bastionen. Inledning Kristianstad kommun har under de senaste åren grävt för nedläggning av ledningar för fjärrkyla i Kristianstad innerstad. Våren 2016 inleddes schaktarbeten för fjärrkyla längs Östra Vallgatan Tivoligatan - Östra Storgatan med start där Östra Vallgatan korsar Cardellsgatan. Ledningsarbetet vidtog en tidigare utförd delsträcka längs bland annat Östra Vallgatan som utfördes våren och sommaren 2015 (Björk & Ohlsson 2016). Bakgrund Eftersom Kristianstad innerstad utgör fast fornlämning (fornlämningsnummer 93) har Kristianstads kommun ansökt om och fått tillstånd hos Länsstyrelsen i Skåne län för markingreppen. I Länsstyrelsens beslut (Lst dnr ) anges att grävarbetena skulle ske i förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Förundersökningen genomfördes av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. I fältarbetet medverkade Tony Björk, Erik Johansson och Ylva Wickberg. Rapporten har sammanställts av Ylva Wickberg. Topografi och fornlämningsbild Kristianstad grundades år 1614 på initiativ av kung Christan IV. Staden ingick som en förstärkning av försvarslinjen mot Sverige. Under Christian IV:s regeringstid anlades också liknande befästningsverk i Halmstad, Laholm och Kristianopel. Kristianstad fick en strategiskt väl vald placering på Allön, en halvö vid Helge ås sankmarker. Genom staden ville den danska kungamakten åstadkomma ett starkt fäste mot svenska angrepp och ett skydd för de viktiga transportlederna i östra Danmark. I samband med att Kristianstad byggdes, överfördes stadsrättigheterna från den av krig hårt drabbade staden Vä och så småningom även från Åhus. Kristianstad är Nordens första exempel på en konsekvent genomförd renässansstad (Stewenius 1984:105). Kristianstads historiska stadsplan utgörs av ett rektangulärt regelmässigt gatunät Östra Vallgatan-Tivoligatan- Östra Storgatan 5

8 Figur 3. Fornlämning Kristianstad nr 93. Schaktsträckan markerat i rött. med kvarters- och tomtindelning, med sammanlagt 190 tomter. Stadsområdet mätte ca 700 x 240 m och omgärdades av en bastionsförsedd fästningsvall. Det aktuella undersökningsområdet ligger i södra delen av det ursprungliga stadsområdet innanför befästningen. Östra Vallgatan hette tidigare Östra Smalgatan, namnet ändrades i samband med breddningarna av gatan som gjordes i mitten av 1900-talet. Östra Smalgatan var omkring 4 m bred, från mitten av 1800-talet började man bredda gatan genom att riva fastigheter som istället kunde disponera bredd ut mot den nu rivna bastionen och nyanlagda Östra Boulevarden. Metod och genomförande Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk arkeologi AB fortlöpande följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena genomfördes med maskin, men arkeologiska lämningar rensades fram med spade och skärslev. Schakten var mestadels 1,4-1,6 m djupa och 1,6 m breda i botten och 1,8 i gatunivå. Dokumentationen bestod av fotografier och ritningar i skala 1:20. Anläggningar har uppmätts både med nätverks-gps och manuellt där täckning för GPS varit för dålig. 6 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

9 Resultat Vid nedläggning av ledning för fjärrkyla påträffades två avfallsgropar, rester av kulturlager, två rester av byggnader, samt rester av Kristianstads äldsta försvarsverk Bastionen (figur 6). I den ena avfallsgropen fanns ett nedgrävt nötkreatur, huvud och underkropp saknades. I den andra fanns keramik, kakel, ett fragment av en port- fönster eller spisomfattning av sandsten, yngre rödgods och fajans, storstenstegel, slagg och djurben. Ena byggnadsresten bestod av ett tegelgolv, den andra av ett cementgolv men med ett äldre fyndmaterial omkring såsom storstenstegel, fajans och äldre rödgods. I södra delen av ledningssträckan, in mot Södertorg framkom rester av bastionen, en utskjutande del som skyddat söderport. Figur 4. Fynd nr 4. Fragment av en svartglaserad tals kakelfris, från AG 203. Foto Y. Wickberg. Figur 5. Fynd nr 5. Två skärvor av keramik med tillverkningsort Weser i Tyskland, påträffade i AG 203. Ett kärl för finbordet. Foto Y. Wickberg. Kvarteret Mats Lavesen Groparna AG 201, 203 och AL ligger inom kvarteret Mats Lavesen 3. I den norra delen av fastigheten låg ett lasarett i slutet av 1700-talet början av 1800-talet (Rosenberg 2006) fanns där en envånings- korsverksbyggnad som inrymde smedja och boningsrum. I södra delen av fastigheten ska det ha funnits dels en gård år 1830, dels tre envånings korsverksbyggnader innehållande lägenheter och verkstad. AG 201 En avfallsgrop, 1,24 x 0,4 m stor och 0,4 m djup framkom på en meters djup, och överlagrades av ett kulturlager (0,15-0,3 m djupt bestående av gråbrun, lerig sand och innehållandes sot, träkol, tegelflis). AG 201 innehöll överkroppen av en häst/nötkreatur in situ (bilaga 3, figur 1). Det är möjligt att det varit en hel kropp som lagts ned på höger sida eller rygg, men i öster var gropen förstörd av ett äldre ledningsschakt, och i väster stack den in i schaktväggen. Även keramik av talstyp påträffades (fynd nr 2). Fyllningen utgjordes av gråbrun sand. Gropen fanns i ett parti som legat under ett hus från första halvan av 1800-talet. Det är inte särskilt troligt att man grävt ned ett helt kadaver i källargolvet, varför gropen tolkas vara äldre än det huset. AG 203 En avfallsgrop, 1,9 x 1 m stor, minst 0,4 m djup, undersöktes endast till ledningsschaktets botten (bilaga 3, figur 2). Gropen låg under ett kulturlager, sannolikt samma som ovan AG 201 (0,1-0,2 m djupt, bestående av gråbrun humös, lerig sand, och innehållandes sot, träkol och tegelflis). AG 203 innehöll rikligt med keramik (fynd nr 5), djurben (svin, får/get, fisk), slagg, Östra Vallgatan-Tivoligatan- Östra Storgatan 7

10 Figur 6. Inmätta resultat. Schaktsträckan inritad manuellt, ej helt exakt. I södra delen är den dock inmätt med GPS. 8 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

11 fragment av storstenstegel (höjd 7 cm, bredd 12,5 cm), samt en 0,5 m stor sten. Några av keramikskärvorna kommer från ett Weserkärl, ett ganska ovanligt fynd från norra Tyskland (figur 4). Gropen var nedgrävd i vad som tolkas vara naturlig alv; gråvit sand. Fyllningen i gropen bestod av grå, humös sand, tunnstrimmig av gråvit sand, vilket tolkas som att gropen stått öppen under lång tid varpå omgivande alv fallit ned. Gropen tolkas vara äldre än 1800-talshuset som legat där. Keramiken dateras till slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Figur 7. Fynd nr 8. Fragment av en sandstensfris, kanske från en öppen spis, dörrfoder eller liknande. Påträffades ovanpå tegelgolvet AL Foto Y. Wickberg. AL Ett tegelgolv. Några meter söder om AG 203 påträffades rester efter ett tegelgolv, ytan var 0,84 x 1,36 m stor och framkom 0,88 m under asfalten (bilaga 3, figur 3). Det var förstört i norr, söder och öster av tidigare markarbeten, men fortsatte åt väster in i schaktväggen och gatans mitt. Tegelplattorna var både kvadratiska, 25 x 25 cm stora och 5 cm tjocka, och rektangulära, 12 x 22 cm stora och 5 cm tjocka. Teglet var lagt i en kombination blockförband rakt förband. Ovan golvet fanns ett kulturlager (0,1-0,15 m tjockt, bestående av mörkbrun, humös lerig sand), innehållande tegelflis, kalkbruk, djurben, ett fragment av en sandstensfris (fynd nr 8) och keramik (fynd nr 7). Keramiken dateras till slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Under golvet fanns ett påfört lerlager (0,07 m tjockt, bestående av gråbrun lera). Under detta lerlager fanns sand och sand varvat med lera. Golvet skulle kunna utgöra källargolv till 1800-talshuset, men eftersom de båda avfallsgroparna norr om golvet överlagras av ett kulturlager som motsvarar det över tegelgolvet både i karaktär och påträffat djup, tolkas detta kulturlager som ett och samma. Det gör att även tegelgolvet tolkas höra till ett äldre skede än det kända 1800-talshusets. Tegelgolvet fortsätter ut mot gatans mitt, och det går inte att fastställa var ytterväggen befunnit sig, men det visar att fastigheten varit bebyggd ut mot gatan även före de senare 1800-talshusen. Kvarteret Länkakulan Vid Döbelnsgatan (tidigare Lasarettsgatan) låg en tvåvåningsbyggnad i tegel, uppförd 1860 och inrymmande bostäder. Dess västra gavel bildade hörnet mot Östra Vallgatan (tidigare Östra Smalgatan) (Rosengren 2006). AL Byggnadsrest. Påträffades 1 m under asfalten. Först påträffades resterna efter en putsad vägg, kvar fanns tre lager tegelsten, 0,52 m hög, murad och putsad med kalkbruk. Tegelstenarna var 12 x Östra Vallgatan-Tivoligatan- Östra Storgatan 9

12 25 cm stora och 6,5 cm tjocka. Under tegelväggen fanns rester av träsyll. Söder om väggen fanns ett cementgolv, och ovan detta rivningsmassor med fragment av storstenstegel och keramik från slutet av 1600-talet början av 1700-talet (figur 8). Under cementen, som var 10 cm tjock, fanns ett tegelgolv bestående av storstenstegel 14 x 29 x 7,5 cm stora (bilaga 3, figur 4). Tegelstenarna var murade med lera, under fanns ett lager sand, 8 cm tjockt. Därunder fanns blålera, 1,62 m under asfalten. Golvet fortsätter till nästa rest av tegelvägg, 3, 4 m längre söderut. Byggnadsresten tolkas vara efter tvåvåningsbyggnaden i tegel som vette mot Döbelnsgatan. Delar av rivningsresterna tros vara av äldre ursprung med tanke på dess karaktär av bland annat storstenstegel, samt keramikfynden. Kvarteret Södra Kasern Kvarteret ligger söder om Södra Kaserngatan och inrymde dels södra delen av Bastionen från första halvan av 1600-talet, dels de utanverk som förstärkte Bastionen från mitten av 1700-talet. År 1798 byggdes gamla Södra Kasernbyggnaden längs västra delen av Södra Kaserngatan, öster om denna uppfördes år 1805 en kortare och smalare byggnad samt en avträdesbyggnad (Rosengren 2006). Bastionen med utanverk revs helt i mitten av 1800-talet och kvarteret användes av Wendes artilleriregemente. Slutsträckan av ledningsschaktet gick längs Östra Storgatan söderut in på Södra Kasern. AK 1100 Rester efter Bastion. Stenkonstruktionen framkom under 0,4 m bärlager vid schaktning av en 2 m djup tryckgrop mellan de norra byggnaderna på Södra Kasern (figur 6 samt bilaga 3, figur 5 och 6). Den består av 0,3 och 0,5 0,6 m stora stenar murade med mycket hårt kalkbruk. Den var svårbearbetad för grävmaskinerna, varför man valde att lägga så mycket som möjligt av ledningarna invid eller ovan muren. I yttersidorna finns mestadels de större stenarna, 0,6 m stora. Inne i muren finns mindre stenar och sten- och tegelkross. I östra delen av schaktet finns ett äldre ledningsschakt som skadat lämningen, men i västra delen är yttersidan intakt. I norr slutar murresten tvärt och blålera tar vid. Muren är anlagd direkt över blåleran. Precis utanför murverket i norr fanns en nedslagen påle, 20 cm i diameter med barken kvar. De två utsidorna gör att Bastionens tjocklek kan bedömas i det aktuella partiet; den har varit 3,5 m bred i ett nord-sydligt snitt, och söderut löper muren minst 12,5 m vilket har utgjort en vinkel på kurtinmuren. Denna form syns på äldre Kristianstadskar- Figur 8. Fynd nr 9. Del av keramikfat av 1600-talsmodell. Påträffat ovan cementoch tegelgolvet i AL Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

13 Figur 9. Utsnitt ur Situationskartan över Kristianstad Den ungefärliga schaktsträckningen markerat i rött. Det påträffade partiet av bastionen inringad, en i kurtinmuren utstickande vinkel. Jfr AK 1100 i figur 6. tor, till exempel Situationskartan över Kristianstad uppmätt 1766 (figur 9). Från den utskjutande vinkeln har man haft fördelaktig skottlinje för att försvara Söderport i Västra Storgatans förlängning. Norra delen av stickschaktet (invid Nordea, Västra Storgatan 51) grävdes till 1,0 m djup. Fyra meter söder om Nordeahuset kom ett grå till mörkt grå lager med sot och tegelinblandning på ca 0,8 m djup. Östra Vallgatan-Tivoligatan- Östra Storgatan 11

14 Syntes Många av ledningssträckorna var helt uppgrävda och återfyllda med sand, men på några partier fanns välbevarade lämningar under bärlager och sandutfyllnad. Fyndmaterialet från gropar och lager ger inblick i Kristianstads tal. Kvarteren ligger strax norr om fattighuset vid denna tid, och vad tidigare sagts så bodde det enkla folket, gesäller, drängar och bodbiträden vid smalgatorna där bostadsstandarden var undermålig och man levde särskilt ohygieniskt (Ottoson 2013). Standarden tycks dock ha varit litet högre kring kvarteret Mads Lavesen, kanske för att det var en bakgata till Lilla Torg. Kvarteren tycks ha hyst flera verkstäder, bostäder och ett tidigt lasarett. Att gräva ned ett helt djur innanför stadsmuren bör ha varit ovanligt, men både kadaver och avfallsgropar ligger i liv med bebyggelse ända ut mot Östra Vallgatan. Den del av Bastionen som påträffades utgjorde en strategiskt viktig punkt i kurtinmuren, att kunna fastställa delar av dess uppbyggnad och exakta läge är en viktig pusselbit till kunskapen om befästningsstaden. Förslag till fortsatta åtgärder Eftersom gatusträckningarna och tomtmarkerna fortfarande delvis rymmer välbevarade lämningar bör grävarbeten även framledes vara föremål för arkeologiska insatser. 12 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

15 Referenser Björk, T. & Ohlsson, T Östra Vallgatan m. fl. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2016:33 Esping-Bodén, A. 1978b. Rapport. Del av befästningsmur S Kasernområdet, Kristianstad, Skåne. (Arkivrapport). Kockum, J Söderportsskolan i Kristianstad. Arkeologisk förundersökning, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2004:44. Kockum, J Kv Södra kasern 2 i Kristianstad. Arkeologisk förundersökning, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:2. Ottoson, I Officerarnas och ämbetsmännens stad, s i: Renässanstaden i Vattenriket, Kristianstad 400 år. Kristianstad. Rosenberg, B Gamla Kristianstad och Åhus. Hässleholm. Övriga referenser RAÄ FMIS (Fornsök). Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Östra Vallgatan-Tivoligatan- Östra Storgatan 13

16 14 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

17 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB dnr: SA Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Kommun: Socken: Fastighet: Läge: Skåne Kristianstad Kristianstad Koordinatsystem: Sweref 99 X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. 4-5 Ö Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan Ekonomiska kartan, blad 3D 2j Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 21 Antal arkeologtimmar: 28 Platschef: Personal: Ylva Wickberg Tony Björk, Anders Edring, Erik Johansson, Ylva Wickberg Fynd: Fynd nr 2-9 förvaras på LUHM med nr Dokumentationsmaterial: Kostnader: Intrasisprojekt, foton, ritningar och anteckningar förvaras i Regionmuseets arkiv kr Östra Vallgatan-Tivoligatan- Östra Storgatan 15

18 16 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

19 Bilagor 1. Anläggningstabell IntrasisId Typ Undersökt Undersökt Metod Beskrivning Sot Kol Storlek Djup 201 Grop Yes 50 Skärslev Avfallsgrop Yes Yes 1,24 0,4 203 Grop Yes 50 Skärslev Avfallsgrop No No 1,9 0, Stengrund Yes 1 Maskin Bastion No No Lager Yes 100 Spade Tegelgolv No No Husgrund Yes 1 Spade No No 2. Fyndtabell Fyndnr Material Sakord Antal Fragmgrad Fyndstatus Vikt Anmärkning Anläggning 2 Keramik Rödgods Glas Fönstergla 1 Fragment 1 Grönt, 1mm tjockt Bränd lera Kakel 1 Fragment 154 Svart Keramik Rödgods 32 Fragment 1070 Bl a Weser, trefotsgr Keramik Kritpipa 1 Fragment 1 Skaft Keramik Rödgods 11 Fragment 418 Bla trefotsgrytor Sandsten Bearbetat 1 Fragment 49 Del av fris/foder Keramik Rödgods 3 Fragment Slagg Järnhaltig 6 Ej tillvaratagen 826 Mkt järn i Bränd lera Tegel X Ej tillvaratagen X Ben Avfall X Ej tillvarataget X Varit helt kadaver Bränd lera Tegel X Fragment Ej tillvaratagen X 9x13 cm tvärsnitt Östra Vallgatan-Tivoligatan- Östra Storgatan 17

20 3. Anläggningsfoton Figur 1. AG 201. Resterna efter en stor gräsätare placerad på rygg eller sida. Frambenen sticker in i schaktväggen. Ovan gropen syns kulturlagret. Djuret var nedgrävt i sand. Foto Y. Wickberg, fr NV. Figur 2. AG 203. Foto Y. Wickberg, fr NV 18 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

21 Figur 3. AL , tegelgolv med lerlager under, se även omslagsbild Foto Y. Wickberg, fr N. Figur 4. AL Tegelgolv av storstenstegel under 10 cm cement. Foto Y. Wickberg, fr N. Östra Vallgatan-Tivoligatan- Östra Storgatan 19

22 Figur 5. Bastionen, AK Norra utsidan av Bastionen, i lerväggarna framför finns inga spår av stenmur. Strax framför muren fanns en nedslagen påle, ungefär under borrledningen till vänster i bild. Foto Y. Wickberg, foto från N. Figur 6. Bastionen AK Under de orangea ledningarna syns en jämn utsida mot väster. Foto E. Johansson, från SV. 20 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

23 Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter Åhus 14:108. Fornlämning Åhus 118:1 & 119:1, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Åsa Berggren. 2. Kristianstad 4:4, Hästtorget, Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning/schaktningsövervakning Fredrik Larsson. 3. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 4. Önnestad 112:1, Önnestad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Tony Björk. 5. Sallerup180:72 m.fl., Södra Sallerup socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Åsa Berggren. 6. Kristianstad 4:4, Södra Boulevarden, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 7. Vanås 3:12. Gryt socken, Östra Göinge kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 8. Härlövsängar och Lillövägen. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 9. Hammar 9:151, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Antikvarisk kontroll Anders Edring. 10. Carl XI:13. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Therese Ohlsson. 11. Kristianstad 4:4, Teatergatan fjärrvärme, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 12. Kristianstad 4:4, Teatergatan V/A och fjärrkyla, Kristianstad stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 13. VA-ledning från Viby till Rinkaby, Gustav Adolf och Rinkaby socknar, Kristianstad kommun. Skåne län. Arkeologisk utredning steg 2 år Ylva Wickberg. 14. Bussgata väg 23 väg 119. Stoby socken, Hässleholms kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 15. Bromölla 11:98. Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 16. Näsby 35:47. Del av fastigheten Näsby 35:47, fornlämning Kristianstad 317. Kristianstad stad och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 17. Rosengård 130:250. Västra Skrävlinge socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 18. Husensjö 8:5 m.fl. Helsingborg stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn & Kristian Brink. 19. Näsby 35:47, Badhuset. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 20. Uddarp 1:14. Skepparslövs socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink. 21. Råvattenledning, Etapp 3. Stockamöllan Ringsjöholm. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman. 22. Hammarslund 2:1 och Hammar 9:16. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Thomas Linderoth.

24 23. Östervång 2:6, Trelleborgs stad och kommun. Arkeologisk undersökning Joakim Frejd. 24. Bålplats, brandgrav eller härd? Osteologisk analys av en handfull brända ben från en stensättning i Vång Osteologisk analys. Hjortsberga socken, Ronneby kommun, Blekinge Län. Helene Wilhelmson. 25. Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan. Kristianstad socken och kommun. Arkeologisk förundersökning Ylva Wickberg. 22 Östra Vallgatan-Tivoligatan-Östra Storgatan

25