KOMMUNFULLMÄKTIGE. Lysekil

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 18 maj 2017 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av ärenden nedan Ärende 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Eventuella regleringar av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor 3. Justering av taxa för färdtjänsten och arbetsresor samt utvidgat färdtjänstområde 4. Utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp till området Gullmarsbaden 5. Förvärv av aktier i Inera AB 6. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 7. Svar på inkomna motioner och medborgarförslag a) Svar på motion om äldreboende i Fiskebäck b) Svar på motion om en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande ett centralt inslag i en fungerande demokrati för att upprätthålla förtroende 8. Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Motion - De fastigheter kommunen behöver för sin verksamhet och service, skall också ägas av kommunen b) Medborgarförslag om att anlägga en park på nuvarande Slättevallen och kalla den Slätteparken 9. Nyinkomna frågor och interpellationer a) 10. Anmälningsärenden 11. Avsägelser 12. Valärenden Lysekil Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande Mari-Louise Dunert / Sekreterare

2 1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Mats Karlsson (M) 2016/02 Katja Norén (MP) 2016/02, 2017/04 Cheyenne Röckner (M) 2016/10 Inge Löfgren (MP) 2016/03 Richard Åkerman (M) 2016/03 Jeanette Janson (LP) 2016/04 Siw Lycke (C) 2016/01 Ronald Rombrant (LP) 2016/05 Ann-Charlotte Strömwall (L) 2016/04 AnnBritt Jarnedal (LP) 2016/06 Lars Björneld (L) 2016/05 Fredrik Lundqvist (LP) 2016/10 Camilla Carlsson (L) 2016/12 Lars-Olof Stilgård (LP) 2016/09 Jan-Olof Johansson (S) 2016/06 Fredrik Häller (LP) 2016/11 Christina Gustafson (S) 2016/11 Patrik Saving (LP) 2016/12 Klas-Göran Henriksson (S) 2016/09 Siv Linnér (S) 2017/03 Anette Björmander (S) 2017/02 Caroline Hogander (SD) 2017/02 Anders C Nilsson (S) 2017/04 Christoffer Zakariasson (SD) 2017/03 Roger Svensson (KD) Sebastian Ahlqvist (SD) 2017/04 Håkan Smedja (V) Marthin Hermansson (V) Yngve Berlin (K) Britt-Marie Kjellgren (K) Justering av kommunfullmäktiges protokoll äger rum på kommunstyrelseförvaltningen, Kungsgatan 44, Lysekil onsdag 31 maj 2017

3 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) 71 Eventuella regleringar av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor Dnr: LKS Kommunchefen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda åtgärder för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor. Det krävs en avvägning mellan den enskildes frihet att röra sig och verka fritt, och det allmännas rätt till trygghet och säkerhet. Kommunstyrelseförvaltningen menar att den mest kraftfulla åtgärden för att motverka en liknande problematik kring fiskeaktiviteter som den som uppstod 2016 i Norra hamnen är att i de lokala ordningsföreskrifterna införa ett fiskeförbud. Ett dylikt förbud skulle dock uppfattas som en inskränkning i den enskildes frihet och det är vidare osäkert om 2016 års situation var att anse som så pass störande att den allmänna ordningen i lagens mening hotades. Det kan med stor sannolikhet antas att antalet personer som fiskar i Norra hamnen sommaren 2017 kommer att vara väsentligt färre jämfört med förevarande år. Vidare bedöms informationsåtgärder i form av positiv skyltning av typen vett & etikett kunna bidra till fiskeverksamhet med inslag av mer ömsesidig respekt och återhållsamhet. Kommunstyrelseförvaltningen förordar därför informationsskyltar och att något förbud mot fiske inte införs i de lokala ordningsföreskrifterna. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Yrkande Jan-Olof Johansson (S): tilläggsförslag att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att i de lokala ordningsföreskrifterna införa regler om förbud mot fiske med kastspö på strandpromenaden i norra hamnen samt småbåtshamnarna i norra hamnarna och havsbadsområdet inom de områden som markerats i bilagda kartor. Motiv för beslutet är den risk för olyckor och personskador som kan uppstå samt att skyltar om fiskeförbud sätts upp inom ovan angivna områden. Yngve Berlin (K), Ronald Rombrant (LP), Fredrik Häller (LP), Patrik Saving (LP) och Inge Löfgren (MP): Bifall till förvaltningens förslag, avslag på Jan-Olof Johanssons tilläggsförslag. Mats Karlsson (M) och Christoffer Zakariasson (SD): Bifall till förvaltningens förslag samt bifall till tilläggsförslaget. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på förvaltningens förslag Proposition på Jan-Olof Johanssons m.fl. tilläggsförslag mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Justerare: Utdragsbestyrkande:

4 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Ordförande ställer proposition på Jan-Olof Johanssons m.fl. tilläggsförslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jan-Olof Johanssons m.fl. tilläggsförslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till tilläggsförslaget Nej-röst för avslag Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att bifalla tilläggsyrkandet. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Camilla Carlsson, tjg L X Fredrik Häller LP X Patrik Saving LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin. K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 6 5 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram informationsmaterial i syfte att bidra till ordningsamma och respektfulla fiskeaktiviteter i Norra Hamnen. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att i de lokala ordningsföreskrifterna införa regler om förbud mot fiske med kastspö på strandpromenaden i norra hamnen samt småbåtshamnarna i norra hamnarna och havsbadsområdet inom de områden som markerats i bilagda kartor. Motiv för beslutet är den risk för olyckor och personskador som kan uppstå samt att skyltar om fiskeförbud sätts upp inom ovan angivna områden. Justerare: Utdragsbestyrkande:

5 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Reservation Fredrik Häller och Ronald Rombrant (LP) och Yngve Berlin (K), anmäler var för sig skriftlig reservation. Inge Löfgren (MP), anmäler blank reservation. Beslut skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Justerare: Utdragsbestyrkande:

6 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Bilaga 1 Justerare: Utdragsbestyrkande:

7 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Bilaga 2 Justerare: Utdragsbestyrkande:

8 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Justerare: Utdragsbestyrkande:

9 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Justerare: Utdragsbestyrkande:

10 Tjänsteskrivelse Sid 1/5 Datum Dnr Kommunstyrelseförvaltningen Christian Martins, Eventuella regleringar av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor Sammanfattning Kommunchefen har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda åtgärder för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor. Det krävs en avvägning mellan den enskildes frihet att röra sig och verka fritt, och det allmännas rätt till trygghet och säkerhet. Kommunstyrelseförvaltningen menar att den mest kraftfulla åtgärden för att motverka en liknande problematik kring fiskeaktiviteter som den som uppstod 2016 i Norra hamnen är att i de lokala ordningsföreskrifterna införa ett fiskeförbud. Ett dylikt förbud skulle dock uppfattas som en inskränkning i den enskildes frihet och det är vidare osäkert om 2016 års situation var att anse som så pass störande att den allmänna ordningen i lagens mening hotades. Det kan med stor sannolikhet antas att antalet personer som fiskar i norra hamnen sommaren 2017 kommer att vara väsentligt färre jämfört med förevarande år. Vidare bedöms informationsåtgärder i form av positiv skyltning av typen vett & etikett kunna bidra till fiskeverksamhet med inslag av mer ömsesidig respekt och återhållsamhet. Kommunstyrelseförvaltningen förordar därför informationsskyltar och att något förbud mot fiske inte införs i de lokala ordningsföreskrifterna. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram informationsmaterial i syfte att bidra till ordningsamma och respektfulla fiskeaktiviteter i Norra Hamnen. Ärendet Mot bakgrund av problematiken kring fiske och andra kringaktiviteter i Norra Hamnen sommaren 2016 fick kommunchefen ( ) i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram förslag till revideringar av kommunala styrdokument som omfattar reglering av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor. I uppdraget ingår också att utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor. Förvaltningens utredning Bakgrund Sommaren 2016 uppstod problem med anledning av att det fiskades från kommunens bryggor och hamnanläggningar. Speciellt i Norra Hamnen tog fisket och kringaktiviteter proportioner som enligt klagomål från allmänheten gick utöver vad som kan anses vara normala fritidsaktiviteter. Fisket bedrevs både vid kommunens bryggor och på en privat större brygga med uthyrda båtplatser. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

11 TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) Antalet fiskande personer varierade mellan personer vid ett och samma tillfälle vilket gjorde att tillgängligheten för allmänheten till brygga/båtplats/badplats/strandpromenad vid perioder upplevdes som begränsad. En relativt stor andel av de som fiskade var asylsökande boende i kommunen, som bedrev sin fritid med att fiska och socialt umgänge i anslutning till Norra Hamnen. Men även lokala ortsbor och övriga besökande fiskade i varierande omfattning. Fisket bedrevs ibland nära badplats samt hyrda båtplatser med risk för skador på båtar (ett antal mindre skador uppkom på båtkapell och liknande, privata småbåtar nyttjades för fika etc). Andra olägenheter såsom kvarlämnat fiskrens på kaj och strandpromenad samt flygande fiskekrokar gav upphov till att situationer uppstod med irritation och ibland konfrontation. Klagomål framfördes till kommunen att badande och båtägarna kände sig bortträngda och en livlig debatt fördes i tidningar och sociala media. Kommunen mottog ett flertal skrivelser och telefonsamtal med begäran att stävja problematiken. I det aktuella området i Norra Hamnen skedde en inte obetydlig del av ovan beskrivna fiske på en privatägd brygga (Havsbo Båtplatser AB) som har 44 båtplatser för uthyrning. Det aktuella företaget ansökte hos kommunen om tillstånd att få sätta upp fyra förbudsskyltar för fiske, cykling, solning och bad inom sitt område. Detta med anledning att deras hyresgäster (båtägarna) kände sig undanträngda från sina båtplatser. En Y-bom knäcktes efter att badande hoppat på den. Mot bakgrund av ovanstående problematik fattades ett delegationsbeslut avseende uppsättning av skyltar med texten Fiske förbjudet i Norra Hamnen. Beslutet fattades med stöd av 5 lag 1998:814 om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Skyltningen fick relativt god effekt men visst fiske fortsatte dock. När förbudsskyltarna satts upp framfördes kritik utifrån flera aspekter, bland annat att det saknades sanktioner för den som eventuellt bröt mot förbudet. En annan aspekt var om den angivna lagen verkligen gav stöd och var tillämplig för de uppsatta förbudsskyltarna. Detta då den aktuella lagen primärt syftar till att avvisa allmänheten från en viss plats, inte att förbjuda verksamhet (som tex fiske). Fiskeproblematik var/är emellertid inget nytt fenomen utan har under ett flertal år uppstått och diskuterats i kommunen. År 2008 föreslog dåvarande chefen för Lysekils hamn att den lokala ordningsstadgan skulle kompletteras med ett förbud mot fiske från kommunens bryggor och kajer. År 2009 lyftes problematiken än en gång då kommunledningskontoret föreslog kommunstyrelsen ändra i den lokala ordningsstadgan så att bryggorna i Norra Hamnen inte tilläts för fiske under perioden 15 maj till 15 september. Av de inledande bestämmelserna i Hamnordningen (lokala ordnings- och säkerhetsföreskrifter för Lysekils hamn i Lysekils kommun) framgår att i den del av hamnområdet som är offentlig plats gäller kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter. Dessa gäller i vatten och på land inom det hamnområde som markerats på den till föreskrifterna bifogade kartan (som dock inte omfattar Norra

12 TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) Hamnen). Några föreskrifter avseende fiske finns emellertid inte infört i de lokala föreskrifterna. Ett antal kommuner i Sverige har infört varierande grad av fiskeförbud, tex Malmö, Karlskrona, Tjörn m.fl. Dessa förbud utgör dock inga heltäckande förbud utan avser vissa avgränsade geografiska delar som t.ex. broar, vallgravar, inhägnade områden. Juridiska förutsättningar Det råder osäkerhet om det lagrum, 5 lag 1998:814 om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, som åberopades i samband med delegationsbeslutet var tillämpligt om syftet var att förbjuda fiske. Lagen var dock tillämplig när det gällde tillstånd att sätta upp skyltar i sig. Kommunstyrelseförvaltningen har utrett de juridiska förutsättningarna för ett framtida eventuellt fiskeförbud, samt vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor. I en kommuns lokala förskrifter skrivs bestämmelser in om hur den allmänna ordningen i kommunen ska upprätthållas inom vissa segment. Dessa föreskrifter har sin grund i Ordningslagen 1993:1617. Ett eventuellt beslut om att förbjuda fiske vid Norra Hamnen kan ske med stöd av 1 Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Ordningslagens 8 3 kap ger att en kommun får meddela de föreskrifter för kommunen (eller del av denna) som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Enligt 10 får kommunen meddela de föreskrifter om ordningen och säkerheten i en hamn som behövs med hänsyn till den verksamhet som bedrivs i hamnen. Sådana förskrifter får meddelas i fråga om hamnar som ägs eller förvaltas av kommunen eller av ett av kommunen helägt företag. Föreskrifter ska ange det område i vatten och på land inom vilket föreskrifterna ska gälla. I fråga om hamnar som ägs eller förvaltas av någon annan får Länsstyrelsen meddela sådana föreskrifter vilket eventuellt skulle kunna vara fallet med den privata bryggan i Norra Hamnområdet som ägs av Havsbo AB. Detta sker dock i praktiken mycket sällan och är i detta fall högst tveksamt att Länsstyrelsen skulle bifalla en sådan anhållan från Havsbo AB. Om kommunen avser införa t.ex. fiskeförbud ska dessa införas i de lokala ordningsföreskrifterna för Lysekils kommun. Motiveringen är då med anledning av ordning och säkerhet. Föreskrifterna ska fastställas av kommunfullmäktige och därefter underställas länsstyrelsen för prövning enligt Ordningslagen 3 kap 13. Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Lokala ordningsföreskrifter kan liknas vid kommunal ordningslag och brott mot dessa kan hanteras av polis och sanktioneras via penningböter. Detta genom att polisman upprättar en anmälan i samband med överträdelse av lokal kommunal ordningsföreskrift. Anmälan går därefter vidare till åklagare som fattar beslut om att utfärda ett strafföreläggande (penningböter). Enda tillfälle när polisman kan utfärda böter direkt på plats på grund av överträdelse av den lokala

13 TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) ordningsstadgan är när alkohol intas på allmän plats som utgör förbudsbelagt område. En kommun kan införa föreskrifter som även gäller för mark som inte ägs av kommunen själv, tex ett torg som ägs av privatperson eller företag. Detta under förutsättning att allmänheten har tillgång till marken och att det finns någon form av verksamhet eller trafik och att föreskriften är kopplad till allmänhetens behov av ordning och säkerhet. Vid muntliga kontakter med kommunpolisen har inga hinder framförts för att införa ett förbud mot fiske i den lokala ordningsstadgan. Det ska påpekas att kommunen har två alternativ i denna fråga, antingen inför man ett fiskeförbud i de lokala ordningsföreskrifterna, eller så gör man det inte. Man kan inte införa ett vilande förbud som aktiveras i händelse av akut situation. Skulle ett akut läge inträffa måste, som ovan beskrivits, först kommunfullmäktige fatta beslut om införande av förbud som därefter ska godkännas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har tre veckor på sig att pröva frågan. Det ska särskilt betonas att Ordningslagen gäller oavsett vad kommunen har skrivit in i sina lokala ordningsföreskrifter. Detta innebär att polisman alltid kan tillkallas som, om denna anser det vara befogat utifrån ordning och säkerhet, kan avbryta pågående aktiviteter. Förvaltningens synpunkter Situationen under sommaren 2016 var i många avseenden ansträngd med inslag av risk för ordning och säkerhet. Spontana konfliktsituationer uppstod och diverse olägenheter uppkom. Dessutom uppstod vissa smärre skador på egendom. Vill kommunen införa ett fiskeförbud i det aktuella området för sommaren 2017 måste man hantera frågan om huruvida situationen som uppstod i Norra Hamnen sommaren 2016 kan anses utgöra en ordningsstörning. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att riskerna för en liknande situation för sommaren 2017 är väsentligt mindre jämfört med En orsak till detta är bland annat att en del av kommunens asylsökande, som till stor del bedrev sin fritid med att fiske och socialt umgänge i anslutning till Norra Hamnen, flyttat till annan ort. En annan orsak är att det sannolikt, mot bakgrund av den gångna sommarens turbulens och skriverier, finns en viss ökad förståelse och insikt bland de lokala fritidsfiskarna för de situationer och obehag som kan uppstå. Emellertid är det troligt att en viss störning trots allt kommer att uppstå kommande sommar då en inte oväsentlig andel av de fiskande utgörs av lokalbor och inresande från grannkommunerna som under många år fiskat i det aktuella området. Kommunstyrelsen gav i uppdrag till kommunchefen att fram förslag till revideringar av kommunala styrdokument som omfattar reglering av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor, samt att utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor. Förvaltningen menar att vill man i största möjliga grad motverka en liknande problematik som förra året i Norra Hamnen, är den mest kraftfulla åtgärden i så fall att införa ett fiskeförbud i de lokala ordningsföreskrifterna. Detta skulle emellertid kunna antas

14 TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) inskränka avsevärt på den enskildes frihet. Det är vidare osäkert om 2016 års situation var att anse som så pass störande att den allmänna ordningen i lagens mening hotades. Informationsåtgärder i form av positiv skyltning i Norra Hamnen av typen vett & etikett bedöms kunna bidra till en verksamhet med ömsesidig respekt och därmed återhållande aktiviteter. Detta är extra viktigt vid den privatägda brygga som hyrs ut till båtägare då merparten av de fiskande stått där. Mot bakgrund av osäkerheten kring bedömningen gällande graden av störande av allmän ordning i norra hamnen år 2016, antagandet att antalet fiskande personer kommer vara väsentligt färre jämfört med förevarande år, samt att föreskrifter inte får innebära obefogade inskränkningar i den enskildes frihet, menar förvaltningen att något fiskeförbud inte bör införas i Norra Hamnen. Skulle en situation trots allt uppstå i området liknande den sommaren 2016 finns alternativet att polis tillkallas med hänvisning till Ordningslagens bestämmelser om ordning och säkerhet för det allmänna. Leif Schöndell Kommunchef Christian Martins Administrativ chef Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen

15 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) 77 Justering av taxa för färdtjänst och arbetsresor samt utvidgat färdtjänstområde Dnr: LKS Kommunstyrelsen beslutade att Lysekil ska delta i Västtrafiks centrala upphandling gällande anropsstyrd trafik. Nytt avtal med Västtrafik gällande färdtjänsten träder i kraft 19 juni Idag kan den som har färdtjänst resa inom samt 3 mil utanför kommungränsen. Avtal med Västtrafik innebär att kommunen följer Västtrafiks zonindelning vilket betyder att färdtjänstberättigade i Lysekil kan resa inom hela Fyrbodalsområdet. Därmed har Lysekil samma utvidgade område som våra grannkommuner. Utanför detta område måste den enskilde ansöka om Riksfärdtjänst vilket är oförändrat mot idag. Under förutsättning att Lysekils kommun ska följa Västtrafiks basprislista och ha oförändrad kostnadsnivå för färdtjänst jämfört med idag, och som ligger i paritet med Munkedal och Sotenäs, bör kommunen ha ett påslag på ca 50 procent. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxa för färdtjänst enligt förslag, att egenavgiften följer Västtrafiks basprislistataxa plus 50 procent, att arbetsresor ska motsvara Västtrafiks periodkort samt att reseområdet ska omfatta Fyrbodalsområdet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

16 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Samhällsbyggnadsförvaltningen Linda Wising, Justering av taxa för färdtjänst och arbetsresor samt utvidgat färdtjänstområde Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att Lysekil ska delta i Västtrafiks centrala upphandling gällande anropsstyrd trafik. Nytt avtal med Västtrafik gällande färdtjänsten träder i kraft 19 juni Idag kan den som har färdtjänst resa inom samt 3 mil utanför kommungränsen. Avtal med Västtrafik innebär att kommunen följer Västtrafiks zonindelning vilket betyder att färdtjänstberättigade i Lysekil kan resa inom hela Fyrbodals området. Därmed har Lysekil samma utvidgade område som våra grannkommuner. Utanför detta område måste den enskilde ansöka om Riksfärdtjänst vilket är oförändrat mot idag. Under förutsättning att Lysekils kommun ska följa Västtrafiks basprislista och ha oförändrad kostnadsnivå för färdtjänst jämfört med idag, och som ligger i paritet med Munkedal och Sotenäs, bör kommunen ha ett påslag på ca 50 procent. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxa för färdtjänst enligt bilaga 1, att egenavgiften följer Västtrafiks basprislistataxa plus 50 procent, att arbetsresor ska motsvara Västtrafiks periodkort samt att reseområdet ska omfatta Fyrbodalsområdet. Ärendet Nytt avtal med Västtrafik gällande färdtjänsten träder i kraft 19 juni Idag kan den som har färdtjänst resa inom samt 3 mil utanför kommungränsen. Avtal med Västtrafik innebär att kommunen följer Västtrafiks zonindelning vilket betyder att färdtjänstberättigade i Lysekil kan resa inom hela Fyrbodals området. Därmed har Lysekil samma utvidgade område som våra grannkommuner. Utanför detta område måste den enskilde ansöka om Riksfärdtjänst vilket är oförändrat mot idag. Med anledning av avtalet med Västtrafik måste en reviderad taxa för färdtjänst fastställas. Förvaltningens utredning Under förutsättning att Lysekils kommun ska följa Västtrafiks basprislista och ha oförändrad kostnadsnivå för färdtjänst jämfört med idag, och som ligger i paritet med Munkedal och Sotenäs, bedömer förvaltningen att kommunen bör ha ett påslag på ca 50 procent. I nuvarande avtal med Taxi väst (Lysekils taxi) är egenavgiften 20 procent av taxameterpriset plus 35 kronor i avgift. Denna egenavgift kan inte överföras och fortsätta hos Västtrafik då de har ett annat sätt att debitera egenavgifterna i form av Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

17 Tjänsteskrivelse zoner/kommun. Förslag är att färdtjänsten ska följa Västtrafiks zonindelning där en kommun är en zon, vilket medför tydlighet i vilka färdtjänstområden som gäller. Idag kostar en färdtjänstresa för den enskilde i centrala Lysekil, Brastad och Skaftö ca kronor (beroende på var personen bor och åker ifrån). Exempelvis, att åka från Brastad till Lysekil kostar ca kronor. Från Skaftö till Lysekil ca 90 kronor. Från Lysekil/Brastad/Skaftö till Uddevalla ca kronor. Arbetsresor kostar idag 16 kronor per enkelväg oavsett var personen åker ifrån (Lysekil/Brastad/Skaftö). En person som åker till arbetet varje dag (måndag-fredag) i en månad betalar idag 640 kronor. Västtrafiks baspriser I och med nytt avtal med Västtrafik finns förslag om att följa deras baspriser med ett visst procentpåslag från kommunen. Västtrafiks baspriser from 8 januari 2017: ZON VUXEN UNGDOM Zon 1 48 kr 36 kr Zon 2 82 kr 62 kr Zon kr 88 kr Zon kr 113 kr Zon kr 139 kr Zon kr 165 kr Zon kr 170 kr Zon kr 170 kr En zon är lika med en kommun, viket innebär att en resa i Lysekils kommun oavsett om personen bor i Lysekil, Brastad eller Skaftö eller ska åka från Lysekil till Brastad kommer att kosta samma då det är inom samma zon. Förslag är att avgiften tas ut enligt Västtrafiks bas pris (för närvarande 48 kr) med att multiplicerat med x (kommunens påslag som föreslås vara 50 procent). Det innebär att en resa kommer att kosta 48 kronor plus x påslag i zon 1 (Lysekils kommun). Åker personen till Sotenäs, Munkedal eller Uddevalla blir det zon 2 och bas pris (vuxen 82 kr x påslag =x) Gällande arbetsresor (färdtjänstresa till arbetet) har Lysekil haft ett reducerat pris för detta, Lysekil tagit 16 kr enkel väg vilket inte justerats på minst 15 år. Om behov av arbetsresor finns så kan den enskilda söka färdtjänst och förvaltningen föreslås att kommunen tillämpar s.k. periodkort som även här följer Västtrafiks baspriser. Periodkortet hos Västtrafik kostar idag 745 kronor (vuxen) och 560 kronor Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

18 Tjänsteskrivelse (ungdom) i jämförelse med dagens taxa på 16 kronor (ca 640 kr/månaden om personen åker måndag till fredag i en månad). Färdtjänstområde idag Idag kan den som har färdtjänst åka i Lysekils kommun samt 3 mil utanför kommungränsen. I och med nytt avtal finns förslag om att kommunen ska följa Västtrafiks zonindelning. Detta för att den enskilde att kunna få en mer flexibel vardag med att själv kunna beställa på dagen sin resa och åka inom Fyrbodalsområdet. Som det är idag måste en person med färdtjänst ansöka om Riksfärdtjänst utanför kommungränsen, vilket kan ta 2-3 veckor att få beslut om. Det krävs idag mycket administration både från den färdtjänstberättigade, handläggaren samt Riksfärdtjänsten AB som samordnar resorna. Både Munkedal och Sotenäs kommun har idag färdtjänstområde i Fyrbodalsområdet och förlag är att även Lysekils kommuns färdtjänstberättigade ska kunna åka färdtjänst inom detta område. Utanför Fyrbodalsområdet får den enskilde ansöka om Riksfärdtjänst som även görs idag. Bild. Förslag om färdtjänstområde; Fyrbodalsområdet. Grannkommunerna Munkedal och Sotenäs följer Västtrafiks baspriser, dock med olika påslag. Flertalet kommuner i Västra Götaland har knutit färdtjänsttaxan till kollektivtrafiktaxan i Västtrafik. En del av prisskillnaderna mellan kommunerna har att göra med att det även finns prisskillnader i kollektivtrafiken. Priset beräknas då som en viss procent av baspriset som höjs i samband med prisjusteringar. Baspriset bestäms av Västtrafik och det föreslagna påslaget är beräknat för att ingen kommun ska behöva ändra sina taxor för att samarbetet ska kunna komma till stånd. Om Lysekils kommun ska följa Västtrafiks basprislista och ha ungefärliga kostnader i nivå med dagens, och i paritet med Munkedal och Sotenäs, bedömer Samhällsbyggnadsförvaltningen att kommunen bör ha ett påslag på ca 50 procent. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

19 Tjänsteskrivelse Jämförande tabell och förslag på påslag: Västtrafiks baspriser (egen avgifter) Priser färdtjänst idag (20% av taxameterpris et plus 35 kronor) (Lysekil) ZON VUXEN UNG- DOM Zon 1 48 kr 36 kr kr (färdtjänst) Zon 2 82 kr 62 kr kr (färdtjänst) Västtrafiks baspriser plus påslag, förslag om 50 % (Lysekil) 72 kr (vuxen) 54 kr (ungdom) 123 kr (vuxen) 93 kr (ungdom) Västtrafiks baspriser plus påslag 75 % (Munkedal) 84 kr (vuxen) 63 kr (ungdom) 144 kr (vuxen) 109 kr (ungdom) Västtrafiks baspriser plus påslag 50 % i zon 1, 100 % i zon 2 (Sotenäs) 72 kr (vuxen) 54 kr (ungdom) 164 kr (vuxen) 93 kr (ungdom) Zon kr 88 kr 105 kr (Riksfärdtjänst) 176 kr (vuxen) 132 kr (ungdom) 205 kr (vuxen) 154 kr (ungdom) 234 kr (vuxen) 176 kr (ungdom) Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef Linda Wising Handläggare Bilaga Taxa för färdtjänst Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

20 Bilaga 1. Taxa för färdtjänst Matrisvärden/Zoner Nuvarande Baspriser Nya baspriser Närtrafik, Flextrafik och Anropsstyrd linjetrafik Vuxen Ungdom Vuxen med decimaler Vuxen Ungdom med decimaler Ungdom Nuvarande Nya priser vuxen Nya priser ungdom* Zon 1 48 kr 36 kr 49,39 kr 49 kr 37,05 kr 37 kr 41 kr 42 kr 32 kr Göteborgsmatrisen 2 82 kr 62 kr 83,97 kr 84 kr 62,98 kr 63 kr 71 kr 72 kr 54 kr kr 88 kr 118,55 kr 119 kr 88,91 kr 89 kr 100 kr 102 kr 77 kr kr 113 kr 153,12 kr 153 kr 114,84 kr 115 kr 130 kr 132 kr 99 kr kr 139 kr 187,70 kr 188 kr 140,77 kr 141 kr 160 kr 161 kr 121 kr kr 165 kr 222,27 kr 222 kr 166,70 kr 167 kr 189 kr 191 kr 143 kr kr 170 kr 234,47 kr 234 kr 175,85 kr 176 kr 195 kr 202 kr 152 kr kr 170 kr 234,47 kr 234 kr 175,85 kr 176 kr 195 kr 202 kr 152 kr Tätortszon 32 kr 24 kr 33,32 kr 33 kr 24,99 kr 25 kr 11/Gbg 32 kr 24 kr 33,32 kr 33 kr 24,99 kr 25 kr 12/GMP 48 kr 36 kr 49,39 kr 49 kr 37,05 kr 37 kr 13/Gbg + 61 kr 46 kr 63,38 kr 63 kr 47,53 kr 48 kr 14/Ggb kr 57 kr 78,58 kr 79 kr 58,94 kr 59 kr *Ungdomspriser gäller inte för Flextrafik och Närb

21 uss.

22 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) 78 Utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp till området Gullmarsbaden i Lysekils kommun Dnr: LKS Området Gullmarsbaden, nummer 43 i Lysekils kommuns VA-plan, omfattar 24 bebyggda fastigheter och 2 nya avstyckningar som har fått positivt förhandsbesked. Därtill finns 2 campingverksamheter i området samt en hundklubb, se kartbilaga. Redan i ÖP 06, under rubriken Områden med VA-problem, pekas Gullmarsbaden ut som ett prioriterat åtgärdsområde. Föreslagen åtgärd för området är kommunal VA-anslutning. (sid 70, ÖP 06 Lysekils kommun) I VA-planen, som antogs i augusti 2016, är Gullmarsbaden utpekat som VAutredningsområde, grupp 1. Området bedöms som angeläget att ansluta till det kommunala ledningsnätet med avseende på dess geografiska läge, i anslutning till Lysekils tätort. Området ligger inom framtida utbyggnadsområde för tätorten. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Jäv Inge Löfgren (M) anmäler jäv. Yrkande Lars Björneld (L): Tilläggsförslag att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att utreda om inte ledningarna ska dimensioneras för att kunna fortsätta till Tronebacken, Fiskebäcks fritidsområde och äldre boendet i Fiskebäck. Ronald Rombrant (LP): Återremiss för att komplettera med underlag som visar fördelarna med förslaget, ekonomiska beräkningar, underlag som visar miljöfördelar. Christina Gustafson (S): Bifall till förvaltningens förslag samt bifall till Lars Björnelds förslag. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag, proposition på förvaltningens förslag samt proposition på Lars Björnelds m.fl. tilläggsförslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag, och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

23 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för återremiss Omröstningsresultat Med 7 ja-röster och 4 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att avgöra ärendet idag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Rickard Söderberg, tjg S X Fredrik Häller LP X Patrik Saving LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin. K x Christoffer Zakariasson SD X Summa 7 4 Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds m.fl. tilläggsförslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt tilläggsförslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att området Gullmarsbaden ska övergå från utredningsområde enligt VA-planen, till utbyggnadsområde och införlivas i det kommunala verksamhetsområdet för VA. Och därefter överlämna till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att utreda om inte ledningarna ska dimensioneras för att kunna fortsätta till Tronebacken, Fiskebäcks fritidsområde och äldreboendet i Fiskebäck. Reservation Ronald Rombrant (LP): anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

24 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Justerare: Utdragsbestyrkande:

25 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS VA-plangruppen genom Samhällsbyggnadsförvaltningen / Planenheten Anna Wigell, anna.wigell@lysekil.se Utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp till området Gullmarsbaden i Lysekils kommun Sammanfattning Området Gullmarsbaden, nummer 43 i Lysekils kommuns VA-plan, omfattar 24 bebyggda fastigheter och 2 nya avstyckningar som har fått positivt förhandsbesked. Därtill finns 2 st campingverksamheter i området samt en hundklubb, se kartbilaga. Redan i ÖP 06, under rubriken Områden med VA-problem, pekas Gullmarsbaden ut som ett prioriterat åtgärdsområde. Föreslagen åtgärd för området är kommunal VA-anslutning. (sid 70, ÖP 06 Lysekils kommun) I VA-planen, som antogs i augusti 2016, är Gullmarsbaden utpekat som VAutredningsområde, grupp 1. Området bedöms som angeläget att ansluta till det kommunala ledningsnätet med avseende på dess geografiska läge, i anslutning till Lysekils tätort. Området ligger inom framtida utbyggnadsområde för tätorten. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att området Gullmarsbaden ska övergå från utredningsområde enligt VA-planen, till utbyggnadsområde och införlivas i det kommunala verksamhetsområdet för VA. Och därefter överlämna till kommunfullmäktige för antagande. Ärendet Enligt uppgifter från Rambo AB och Miljöenheten i mellersta Bohuslän har 13 av de 24 bebyggda fastigheterna i området Gullmarsbaden slutna tankar för WC samt BDT-avlopp av skiftande ålder och standard. Två fastigheter har en gemensamhetsanläggning med minireningsverk från Fem fastigheter har WC till markinfiltration. För resterande fyra fastigheter saknas information om avloppslösning. Campingverksamheterna har idag avtalsanslutning med LEVA i Lysekil AB för både vatten och avlopp. WC-avlopp från den ena campingens servicebyggnad går dock till slutna tankar. Vid VA-plangruppens platsbesök kunde brister konstateras på campingarnas VA-installationer. De slutna tankarna var i dåligt skick och behöver åtgärdas. Utöver brister avseende vatten och avlopp på campingarna väntar fastighetsägarna till de två nya avstyckningarna, Dalskogen 1:53 och 1:54, på besked om kommunal VA-utbyggnad i området. Miljöenheten har också fått in en ansökan om enskilt avlopp på Dalskogen 1:38 vilket innebär att befintlig avloppsanläggning på Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

26 Tjänsteskrivelse fastigheten behöver uppgraderas. Det finns även vissa indikationer på att dricksvattnet är av sämre kvalitet i enskilda brunnar. Det har i Beskrivning av VA-planområden (bilaga 3, VA-planen) angivits att det finns relativt goda förutsättningar för att infiltrera avloppsvatten i området. Om man ser till områdets täta bebyggelse, närheten till Natura 2000-omåde samt närhet till befintligt VA-nät gör dock miljöenheten bedömningen att bästa lösningen är att införliva Gullmarsbaden i det kommunala VA-verksamhetsområdet och därmed minska utsläpp till Gullmarn. LEVA i Lysekil AB som huvudman för allmänt VA bedömer att det finns goda möjligheter att bygga ut Va-nätet inom området. Om KF beslutar om att Gullmarsbaden skall införlivas i verksamhetsområdet för vatten, spillvatten och dagvatten så infaller en skyldighet för respektive fastighet att erlägga anläggningsavgift enligt för dagen gällande Va-taxa. Några av fastigheterna inom området har redan idag en avtalsanslutning till det allmänna vattenledningsnätet vilket kommer att innebära en reducerad taxa. LEVA bedömer att kostnaderna för utbyggnaden av Va-anläggningen överstiger intäkterna enligt taxan, ett utbyggt VAkollektiv ger dock ett starkare och ett mer långsiktigt, ekonomiskt hållbart kollektiv. För definitionen av föreslaget verksamhetsområde, se kartbilaga. Fastigheterna Dalskogen 1:14, 1:15 och 1:44 utesluts ur verksamhetsområdet då de omfattas av strandskyddsbestämmelser och därför med stor sannolikhet inte kommer kunna bebyggas. Förvaltningens synpunkter eller utredning Planenheten grundar sitt förslag till beslut på den kunskap och det underlag som Miljöenheten i mellersta Bohuslän har om området. Behovet av åtgärder har tidigare framkommit såväl i översiktsplanearbetet 2006 som i samband med arbetet att ta fram VA-planen. Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef Bilaga/bilagor Kartbilaga Gullmarsbaden VA-plangruppen genom Anna Wigell Tf avdelningschef Plan och Bygg VA-plangruppen: Jerker Hansson LEVA i Lysekil Jan Lundberg LEVAi Lysekil Maria Bylund MimB Linnea Gedell MimB Anna Wigell Plan & Byggavd. Beslutet skickas till Plan och Byggavdelningen Miljöenheten LEVA i Lysekil Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

27 VA-plangruppen genom Samhällsbyggnadsförvaltningen / Planenheten Kartbilaga Gullmarsbaden Utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp till området Gullmarsbaden i Lysekils kommun Föreslaget verksamhetsområde markerat med grönt i kartan. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

28 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) 79 Förvärv av aktier i Inera AB Dnr: LKS Kommunen har av SKL fått ett erbjudande om att bli delägare i bolaget Inera AB. Bolaget arbetar med utveckling av digitalisering inom offentlig verksamhet och tar fram olika tjänster för detta. Genom att köpa aktier till ett ringa belopp kr får kommunen tillgång till tjänsterna och får också möjlighet att kunna vara med och påverka utvecklingen av digitaliseringen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

29 Tjänsteskrivelse Kommunstyreförvaltningen Magnus Andersson, Datum Dnr Förvärv av aktier i Inera AB Sammanfattning Kommunen har av SKL fått ett erbjudande om att bli delägare i bolaget Inera AB. Bolaget arbetar med utveckling av digitalisering inom offentlig verksamhet och tar fram olika tjänster för detta. Genom att köpa aktier till ett belopp kr får kommunen tillgång till tjänsterna och får också möjlighet att kunna vara med och påverka utvecklingen av digitaliseringen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar att godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal Ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

30 Tjänsteskrivelse Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Förvaltningens synpunkter Insatskapitalet uppgår till 42,5 tkr och är av engångskaraktär. Insatsen är inte heller resultatpåverkande. Bedömningen är att insatsen är ringa i förhållandet till mervärdet att kunna få del av tjänster och kunna påverka digitaliseringen i sektorn. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilagor Aktieöverlåtelseavtal, Aktieägaravtal, Bolagsordning, Ägardirektiv, Årsrapport 2015 Beslutet skickas till SKL Företag AB Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

31 Bilaga AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

32 Bilaga INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT... 6

33 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade.

34 2 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

35 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

36 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

37 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

38 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

39 Bilaga AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

40 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT... 2

41 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan.

42 2 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och

43 3 detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

44 Bilaga ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

45 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

46 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

47 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2

48 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3

49 4 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande

50 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5

51 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6

52 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7

53 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8

54 Användare Patienter JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9

55 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10

56 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11

57 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12

58 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13

59 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14

60 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15

61 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16

62 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17

63 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18

64 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19

65 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20

66 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21

67 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 % 22

68 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23

69 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24

70 25

71 26

72 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27

73 Inera AB Box Stockholm 28

74 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) 80 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Dnr: LKS Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om resultatutjämningsreserv ska tillämpas så måste man också ha riktlinjer för detta. Riktlinjerna om god ekonomisk hushållning ska vara vägledande för hur begreppet definieras i budgeten samt hur utvärdering sedan ska göras. För resultatutjämningsreserv definieras när och under vilka omständigheter som avsättning samt disponering kan göras. Efter att beslutsunderlaget skickades ut till ledamöterna har ekonomichefen uppmärksammat en felskrivning på sidan 9 i riktlinjerna under rubriken Reservering och avsättning. Ny skrivning: Om en kommun har positivt eget kapital är gränsen en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning innan avsättning får göras. Om en kommun har negativt eget kapital är gränsen två procent av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning innan avsättning får göras. Rättelse kommer att ske inför fullmäktiges behandling av ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Yrkande Ronald Rombrant (LP): Återremiss för förtydligande om vad det är som ska utvärderas för att bedöma om vi anser oss ha god ekonomisk hushållning eller ej (det kan knappast vara kvalitetsfaktorerna som i huvudsak ska vara positiva, det ska rimligtvis vara kvalitetsindikatorerna ) samt för kompletterande med motiv varför olika sätt att beräkna de finansiella målen ska tillämpas (tre år, tre års genomsnitt, fem år...). Mats Karlsson (M) och Jan-Olof Johansson (S): Bifall till förvaltningens förslag. Christina Gustafson (S): Ändringsförslag på sidan 6 i riktlinjerna, stycket finansiering av investeringar av egna medel, i meningen mäts som ett genomsnitt på fem år, ändras till tre år, samt avslag på Ronald Rombrants återremissyrkande. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag, proposition på förvaltningens förslag mot Christina Gustafson ändringsförslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

75 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag, och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Christina Gustafson ändringsförslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Christina Gustafsons ändringsförslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att på sidan 6 i riktlinjerna, stycket finansiering av investeringar av egna medel, i meningen mäts som ett genomsnitt på fem år, ändras till tre år. Reservation Ronald Rombrant (LP): anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

76 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) Justerare: Utdragsbestyrkande:

77 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Magnus Andersson, Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Sammanfattning Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning och om resultatutjämningsreserv ska tillämpas så måste man också ha riktlinjer för detta. Riktlinjerna om god ekonomisk hushållning ska vara vägledande för hur begreppet definieras i budgeten samt hur utvärdering sedan ska göras. För resultatutjämningsreserv definieras när och under vilka omständigheter som avsättning samt disponering kan göras. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Ärendet Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Dessa riktlinjer omfattar den kommunala förvaltningen och för bolagen ska frågan regleras via ägardirektiv. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I det finansiella perspektivet definieras tre finansiella nyckeltal inom vardera balansräkningen, kassaflödesanalys samt resultaträkning; soliditet, finansiering av investeringar samt resultatmål. Nyckeltalen definieras i dessa riktlinjer och den långsiktiga ambitionen fastställs. Nyckeltalen måttsätts och blir mål i kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut. I verksamhetsperspektivet ska god ekonomisk hushållning kopplas till hur verksamhetens grunduppdrag kvalitetssäkras samt hur verksamheterna definierat samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att säkerställa att kommunen och dess verksamhet lever upp till god ekonomisk hushållning är det nödvändigt med en årlig utvärdering både av det finansiella perspektivet och verksamhetens perspektiv. Syftet med resultatutjämningsreserv (RUR) är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Medel från resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om man vill tillämpa denna möjlighet ska man besluta om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

78 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS Riktlinjerna reglerar när medel ska reserveras, hur medlen får användas och villkoren för användningen. Storleken på avsättningen bör baseras på en analys av hur mycket en konjunkturnedgång bedöms få på den enskilda kommunen. Förvaltningens synpunkter Dessa riktlinjer är vägledande för hur frågan om god ekonomisk hushållning definieras i samband med att kommunfullmäktige ska anta budget. Det är viktigt att de finansiella målen måttsätts utifrån ett långsiktigt perspektiv och att verksamhetsperspektivet får en koppling till god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har också arbetat fram riktlinjer för resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet har främst varit att dessa ska vara på plats ifall ett beslut tas i framtiden om avsättning till RUR. I kommunens riktlinjer för ekonomistyrningsprinciper framgår att särskilda riktlinjer ska antas för god ekonomisk hushållning. Där framgår också att särskilda riktlinjer för RUR ska ingå i riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga/bilagor Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Revisorerna Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

79 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv

80 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunfullmäktige , xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Ekonomichef Dnr: LKS Sida 2 av 13

81 Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv... 4 Inledning och syfte... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Kommunfullmäktige beslutar om riktlinjer... 4 Mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning... 4 Hållbar utveckling... 4 Mål för det finansiella perspektivet... 5 Resultatmål... 6 Soliditet... 6 Finansiering av investeringar... 6 Mål för verksamheten... 7 Utvärdering... 8 Resultatutjämningsreserv... 9 Reservering och avsättning... 9 Resultatutjämningsreservens storlek Disponering Redovisning Balanskrav och balanskravsutredning Sida 3 av 13

82 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Inledning och syfte I Lysekils kommuns riktlinjer för ekonomistyrningsprinciper regleras de väsentligaste delarna av kommunens ekonomiska styrning. Dessa riktlinjer om god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv stödjer och kompletterar ekonomistyrningsprinciperna. Riktlinjerna ska ses som en del av kommunens styrmodell för att säkra kommunens grunduppdrag. För kommunens bolag ska frågan om god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv regleras via de gemensamma ägardirektiven. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, det vill säga kommunkoncernen. God ekonomisk hushållning kännetecknas enligt lagstiftningen av att en kommun inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. Det kommunala balanskravet innebär att det i grunden ska råda balans mellan utgifter och inkomster. Lagen har utformats så att det är upp till varje kommun och landsting att definiera innebörden av god ekonomisk hushållning. För att få till stånd en sådan definition på lokal nivå har två krav skrivits in i lagstiftningen: Kommunfullmäktige beslutar om riktlinjer Ett krav är att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning vilket trädde i kraft Här handlar det om ett långsiktigt och strategiskt perspektiv på verksamhet och ekonomi som sträcker sig längre än budgetperspektivet på ett eller tre år. Enligt SKL:s idéskrift bör riktlinjerna behandlas som ett separat beslutsärende i kommunfullmäktige (SKL, 2013). I idéskriften betonas också att det, eftersom riktlinjerna avser ett långsiktigt perspektiv, bör strävas efter en bred politisk förankring. Mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Det andra kravet gäller sedan tidigare och innebär att man i budgeten ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Även de finansiella målen i budgeten ska sättas med hänsyn till god ekonomisk hushållning. I budgetsammanhang är tidsperspektiven kortare men över tid ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning vara vägledande. Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för kommunens långsiktiga planering. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. God ekonomisk hushållning är en viktig del i den hållbara utvecklingen. God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och längre tidsperspektiv. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa det, krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov Sida 4 av 13

83 till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala, inte bara för den verksamhet de själva konsumerar, utan även för tidigare generationers överkonsumtion. Lysekils kommun ska, som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar, sträva efter att dessa används kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De ekonomiska medlen utgör en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten ska bidra till att resurserna i verksamheten används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Mål för det finansiella perspektivet Lysekils kommuns princip för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Lysekils kommun har dom senaste åren (2015 och 2016) uppvisat förbättrade resultat. Det har inneburit att skuldsättningen minskat något och att soliditeten har förbättrats. Dock är det fortfarande så att skuldsättningen är hög och soliditeten är negativ (inklusive pensionsförpliktelser). Samtidigt har kommunen inför framtiden stora utmaningar i att möta det demografiska trycket i befolkningen, det blir allt fler äldre samtidigt som vi kan se att andelen barn och ungdomar har ökat något den sista tiden. Denna utveckling sker samtidigt som den arbetsföra befolkningen minskar vilket innebär att skatteunderlaget blir lägre. Utöver detta har kommunen stora investeringsbehov i sina anläggningar framför sig. Detta måste vara vägledande när de finansiella målen måttsätts i budgeten. Uttolkningen av god ekonomisk hushållning görs med hjälp av tre nyckeltal: Resultatmål som är kopplat till resultaträkningen Soliditet som är kopplat till balansräkningen Finansiering av investeringar som är kopplat till kassaflödesanalysen Nyckeltalen formuleras som mål och fastställs i samband med varje års budgetbeslut. Dessa riktlinjer pekar ut riktningen och är vägledande när målen måttsätts i budgeten. Ett absolut skallkrav gäller dock för investeringar; de investeringar som finansieras via skatteuttag ska finansieras med egna medel sett över en femårsperiod. Nedan följer en sammanställning över respektive nyckeltals definition, motiv, vägledning och koppling. Sida 5 av 13

84 Resultatmål Definition: Resultatets andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunala fastighetsavgifter. Mäts som ett genomsnitt på tre år. Motiv till koppling till god ekonomisk hushållning: Positiva resultat är nödvändiga för att klara framtida behov som uppkommer vid befolkningsförändringar och investeringar Vägledning: När framtida befolkningsförändringar ökar trycket på kommunala tjänster och när investeringsbehovet är stort bör resultatmålet vara högt. SKL har i tidigare utredningar pekat på att snittet för Sveriges kommuner generellt är minst två procent. I Lysekils kommun som har en relativt svag ekonomisk ställning och där behoven av kommunens tjänster och investeringar förväntas öka bör ambitionen vara högre. Koppling till de andra nyckeltalen: Är avgörande för möjligheten att kunna finansiera investeringar av egna medel, det vill säga det krävs positiva resultat för att inte behöva ta upp nya lån. Positiva resultat tillsammans med de avskrivningar som görs årligen blir det utrymme som uppstår för att finansiera investeringar med egna medel. Positiva resultat stärker också det egna kapitalet och bidrar till att soliditeten stärks. Soliditet Definition: Andel av kommunens tillgångar som man klarat av att finansiera själv. Mäts över en treårsperiod och inkluderar pensionsförpliktelserna. Motiv till koppling till god ekonomisk hushållning: Soliditet mäter den långsiktiga betalningsförmågan och ger indikation på om kommande generationer får betala för det som konsumeras idag. Vägledning: Negativ soliditet indikerar på att betalningsförmågan är låg och att kommande generationer får betala för det som konsumeras idag. För att åstadkomma bättre betalningsförmåga och samtidigt inte skuldsätta kommunen mer behövs positiva resultat. På sikt måste soliditeten bli positiv. Koppling till de andra nyckeltalen: Soliditeten uttrycker den långsiktiga betalningsförmågan, eller om man så vill, hur stor andel av kommunens tillgångar som man klarat av att finansiera själv. För att undvika ytterligare skuldsättning där risken ökar för att kommande generationer får betala för det som konsumeras idag måste positiva resultat uppvisas. Finansiering av investeringar Definition: Andel av investeringar som har finansierats med egna medel. Investeringsutrymmet definieras av årets resultat plus årets avskrivningar samt nettot av försäljningar och köp av anläggningar. Mäts som ett genomsnitt på fem år. Motiv till koppling till god ekonomisk hushållning: När investeringar kan ske med egna medel, utan att ta upp nya lån, leder det till att framtida Sida 6 av 13

85 kommuninvånare får möjlighet till samma konsumtionsutrymme som nuvarande invånare. Vägledning: Utrymmet för nya investeringar är beroende av årets resultat. När behovet är stort av investeringar förutsätts högre positiva resultat om kommunen inte ska behöva skuldsätta sig mer. Investeringar som finansieras på annat sätt än via skatteuttag, till exempel inom taxefinansierad verksamhet eller exploatering, kan ske utan krav på finansiering av egna medel. Koppling till de andra nyckeltalen: För att ha en god betalningsförmåga är det viktigt att kommunen så långt som möjligt kan finansiera investeringar med egna medel utan att behöva ta upp nya lån. Detta kräver i sin tur att positiva resultat uppvisas så att det egna kapitalet stärks. Det är viktigt att målen måttsätts med ett genomsnitt över en flerårsperiod. För resultatmålet, som skapar utrymmet för investeringar, kan måttsättningen variera beroende på hur stort investeringsbehov som finns för varje enskilt år. Men det kan också finnas andra särskilda skäl under ett enskilt år som gör att målet kan tillåtas att variera. Hanteringen av överskott och underskott enligt ekonomistyrningsprinciperna gör också att det behövs ett utrymme för variation mellan åren när det gäller resultatmålet. Behovet av investeringar kan av förklarliga skäl, till exempel när en större investering behöver göras ett enskilt år, också ges utrymme att variera över tid. Mål för verksamheten Lysekils kommuns princip för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. I Lysekils kommuns styrmodell finns de väsentliga sammanhang och samband för kommunens styrning av verksamheterna. Styrningen tar sin utgångspunkt från verksamheternas grunduppdrag som kvalitetssäkras. Kvalitetssäkringen sker i fyra perspektiv; målgrupp, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Varje del av organisationen ska identifiera sina egna kvalitetsfaktorer med indikatorer men en indikator är gemensam för hela organisationen; budget i balans. Modellen definierar också utvecklingsområden, inriktningar, utvecklingsmål och eventuella uppdrag. Verksamheternas mål arbetas fram och fastställs i samband med det årliga budgetbeslutet. Tidsperspektivet för arbetet med utvecklingsmål bör vara längre än ett budgetår. I styrmodellen är ekonomistyrning och resursfördelning en väsentlig del i den totala styrningen och ger tillsammans med dessa riktlinjer ett ramverk och förutsättningar för hur verksamheten bedrivs. Kommunens resursfördelning strävar efter att vara långsiktigt hållbar och förutsägbar och tar hänsyn till Sida 7 av 13

86 volymförändringar i befolkningen samt kostnadsuppräkningar för index och kapitaltjänstkostnader vid förändrade investerings-volymer. I budgeten fastställs kommunens kvalitetsfaktorer för att säkra grunduppdraget och kommunens utvecklingsmål. När beslut om budget tas bör sambandet mellan grunduppdraget och utvecklingsmålen med god ekonomisk hushållning definieras. Ansvariga nämnder förväntas dessutom beakta och sträva efter att det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta bör beskrivas i respektive nämnds och styrelses budget. Utvärdering I respektive års årsredovisning görs en samlad bedömning av om kommunens utveckling ligger i linje med god ekonomisk hushållning. Utvärdering ska ske på den definition som görs av god ekonomisk hushållning i budgeten. Bedömningen görs genom att titta på följande faktorer: Uppnås de finansiella målen? Är kvalitetsfaktorerna för kommunens grunduppdrag i huvudsak positiva? Utvecklas budgetens utvecklingsmål med koppling till god ekonomisk hushållning i positiv riktning? För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste även verksamhetens samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter utvärderas. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Sida 8 av 13

87 Resultatutjämningsreserv I kommunallagen regleras frågan om resultatutjämningsreserv. Syftet är att ge kommuner möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet är vidare att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. Resultatutjämningsreserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Med resultatutjämningsreserv kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med resultatutjämningsreserv är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort. Resultatutjämningsreserven ska alltså inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. Resultatutjämningsreserven ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. Försäljningsintäkter och liknande ska inte kunna reserveras eftersom god ekonomisk hushållning förutsätter att sådana intäkter i första hand används för finansiering av nya investeringar och amortering av låneskulder. Reservering och avsättning Reservering till en resultatutjämningsreserv får antingen göras på årets resultat efter resultaträkning eller årets resultat efter balanskravsjusteringar. Reserveringen ska baseras på det resultat som är lägst mellan de båda resultaten. Hur stor reserveringen får vara beror på om en kommun har positivt eller negativt eget kapital: Om en kommun har positivt eget kapital är gränsen en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning innan avsättning får göras. Om en kommun har negativt eget kapital är gränsen två procent av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning innan avsättning får göras. Reserveringen får dock aldrig ske så att det står i strid mot det resultatmål som har beslutats i budgeten. Huvudregeln för resultatutjämningen ska vara att ianspråktagandet endast kan göras av de medel som redan finns reserverade i resultatutjämningsreserven. Sida 9 av 13

88 Tanken är inte att resultatutjämningsreserven ska möjliggöra en permanent och varaktig överbeskattning där överskotten årligen sparas för framtiden. En stor resultatutjämningsreserv ska inte heller göra det möjligt att under en längre tid ha en nivå på skatteuttaget som är lägre, alternativt en kostnadsnivå som är högre, än vad som är långsiktigt hållbart. Om en kommun har byggt upp en resultatutjämningsreserv, så får hela eller delar av behållningen räknas in i budgeten för att täcka upp, om de beräknade intäkterna är lägre än kostnaderna när de prognostiserade skatteintäkterna ökar svagt till följd av en svag samhällsekonomisk utveckling. Förutsättningen är att en reserv har byggts upp. I samband med beslut om budget, beslutas även om en reservering till resultatutjämningsreserv ska göras, eller om reserven ska användas. Resultatutjämningsreservens storlek Som kriterier för reservering till resultatutjämningsreserven ska både resultatnivå och storleken på det egna kapitalet vägas in, inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner. Ett tak måste fastställas för hur stort belopp som sammanlagt får finnas i reserven. När kommunens ekonomiska ställning är svag mätt i eget kapital bör avsättning göras undantagsvis och den ekonomiska ställningen bör förbättras i första hand. Omvänt kan större avsättningar göras när kommunen har ett positivt eget kapital. Av den anledningen ska taket för avsättning utgå från detta. Vid negativt eget kapital (inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner) sätts taket till 10 mnkr och vid positivt eget kapital ska taket vara 20 mnkr. Disponering Resultatutjämningsreserven är avsedd att utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna. Reserven ska möjliggöra för kommunen att hantera den osäkerhet som ligger i konjunkturmässiga varia tioner i skatteunderlaget. Modellen för Lysekils kommun är att en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket görs och jämförs med utvecklingen de senaste tio åren. Prognosen används som riktvärde för när uttag ska få göras ur resultatutjämningsreserven. Om prognosen understiger genomsnittet får reserven användas. En disponering av resultatutjämningsreserven får budgeteras om prognosen under budgetarbetet understiger det tioåriga genomsnittet. För Lysekils kommun gäller vidare att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, det vill säga så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Sida 10 av 13

89 Två kriterier ska alltså vara uppfyllda: Förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga skatteunderlagsutvecklingen. Balanskravsresultatet ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett nollresultat (eller så långt som reserven räcker). Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig. Förändring i procent per år. Baseras på SKLs prognos från Snitt 10 år 4,0 4,0 4,0 3,8 4,0 Årlig ökning 5,1 4,5 3,7 3,5 3,6 Differens 1,1 0,5 0,3 0,3-0,4 Exempel: För år 2018 ligger den genomsnittliga utvecklingen för de senaste tio åren på 4,0 procent. Nuvarande prognos för 2018-års ökning uppgår till 3,7 procent, alltså lägre än den genomsnittliga utvecklingen skulle man således kunna disponera en avsättning till RUR om också kriteriet med negativt balanskravsresultat är uppfyllt. Redovisning Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om årets resultat efter balanskravsjusteringar samt information om hur kommunen hanterar resultatutjämningsreserven. I förvaltningsberättelsen ska även upplysning lämnas om hur tidigare räkenskapsårs negativa balanskravsresultat har reglerats och det balanskravsresultat som är kvar att återställa. Beslut i budget om reservering till eller ianspråktagande av resultatutjämningsreserv kan revideras vid bokslut när utfallet är känt. Eftersom resultatet kan för ändras mellan budget och bokslut till följd av förändrade skatteintäkter, är det rim ligt att ett nytt beslut om faktisk reservering eller ianspråktagande till reserven tas vid bokslut. Balanskrav och balanskravsutredning Balanskravsresultatet ska vara årets resultat efter balanskravsjusteringar och för-ändring av resultatutjämningsreserv. Balanskravsjusteringar ska bestå av realisationsvinster med vissa undantag, vissa realisationsförluster, orealiserade förluster i värdepapper och orealiserad återföring av förluster i värdepapper. Ej återställt ackumulerat balanskravsresultat ska redovisas i not till resultaträkningen. Förändring av resultatutjämningsreserven hanteras inom balanskravsutredningen som en justeringspost. En resultatutjämningsreserv Sida 11 av 13

90 inom balanskravsutredningen ger varken påverkan på redovisningen, årets resultat eller ekonomiska nyckeltal. Balanskravsutredning enligt nedan: Årets resultat - avgår samtliga realisationsvinster + tillägg för realisationsvinster enligt undantag + tillägg för realisationsförlust enligt undantag + tillägg för orealiserade förluster i värdepapper - avgår återföring av realiserade förluster i värdepapper /+ avgår/tillägg för medel till/från resultatutjämningsreserv = Balanskravsresultat Sida 12 av 13

91 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 13 av 13

92 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Svar på motion angående äldreboendet i Fiskebäck Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens och socialförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Sverigedemokraterna Christoffer Zakariasson, Sebastian Ahlqvist, och Caroline Hogander har inkommit till kommunfullmäktige med en motion där man föreslår att man direkt bygger två våningar när byggnationen inleds av det nya äldreboendet i Fiskebäck. Kommunfullmäktige beslutade , 140 att remittera motionen till socialnämnden och kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Socialnämnden har i december 2016 beslutat att man ska planera för 80 platser för det nya äldreboendet i Fiskebäck, utifrån upprättad vård- och omsorgsplan. Vid kommunstyrelsens sammanträde 29 mars 2017 redovisades nya ritningar med delvis två våningar. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att motionen anses besvarad med hänvisning till ovanstående samt socialnämndens förslag till beslut. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilaga/bilagor Motion Protokollsutdrag kommunfullmäktige , 140 Protokollsutdrag socialnämnden , 40, med bilaga Beslutet skickas till Motionärerna Socialnämnden Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

93 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden Sammanträdesprotokoll t24 s4() Motion angående äldreboendet i Fiskebäck Dnr SON zot6-z3r LY SE KI LS Kc M M U N Regl strature n LtS 20t7-03- r 7 Dn,.,2o/6-0Õ06/./ þtl Socialnämnden tog den r september 2016 beslut om att godkänna planeringen av nybyggnationen av äldreboendet i Fiskebäck, om 60 lägenheter i marþlan,och hade då för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flytta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Christoffer Zakariasson, Sebastian Ahlqvist och Caroline Hogander (SD) har i en motion 2ot6-og-22 föreslagit att det byggs två plan direkt när byggnationen av det nya äldreboendet i Fiskebäck inleds. Det beslut som socialnämnden tog den r september 2ot6 har överhagats till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten beslutade att upphäva det överklagade beslutet och socialnämndens beslut har således upphävts och nämnden fattade ett nytt beslut den 14 december 2cl6. Det nya beslutet innefattar bl.a. följande beslutstext: Socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utif,rãn upprättaduârd- och omsorgsplan,planerasftr Bo boendeplqtser i stäiletfor de 6o platser somtídigare angetts. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den B februari 2c.17. Socialnämndens beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet medvad socialförvaltningen anfört och därmed anse motionen vara besvarad. Beslut inklusive handlingar i ärendet skickas till Kommunfullmäkf ige Beslutet skickas till Utredare ffit Justerare: % Utdragsbestyrkande: e,"^-7ûl/,,*

94 *** LYSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum Dnr son sid 1t2 Socialförvaltningen Frida Mellgren, frida. Svar på motion angående äldreboendet i Fiskebäck Sammanfattning Socialnämnden tog den r september zo16 beslut om att godkänna planeringen av nybyggnationen av äldreboendet i Fiskebäck, om 60 lägenheter i marþlan, och hade då för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och flyna dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Christoffer Zakariasson, Sebastian Ahlqvist och Caroline Hogander (SD) har i en motion zot6-og-zz föreslagit att det byggs två plan direkt när byggnationen av det nya äldreboendet i Fiskebäck inleds. Det beslut som socialnämnden tog den r september zot6 har överhagats till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten beslutade att upphäva det överhagade beslutet och socialnämndens beslut har således upphävts och nämnden fattade ett nytt beslut den 14 december zot6. Det nya beslutet innefattar bl.a. följande beslutstext: Socialnämnden anser att det nyaboendet, bland annat utifrån upprättad uård- och omsorgsplan, planerasför Bo boendeplatser i stäiletför de 6o platser somtídigare angetts. Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfulimäktige att besluta i enlighet med vad socialförvaltningen anfört och därmed anse motionen vara besvarad. Arendet Socialnämnden tog den I september zo16 beslut om att godkänna planeringen av nybyggnationen av äldreboendet i Fiskebäck, om 60 lägenheter i marþlan, och har för avsikt att förhyra de nya lokalerna i Fiskebäck och fl ta dit Lysekilshemmets verksamhet för fortsatt drift. Christoffer Zakariasson, Sebastian Ahlqvist och Caroiine Hogander (SD) har i en motion zot6-og-zz föreslagit att det byggs två plan direkt när byggnationen av det nya äldreboendet i Fiskebäck inleds. Det beslut som socialnämnden tog den r september zo16 har överklagats till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten beslutade att upphäva det överklagade beslutet och socialnämndens beslut har således upphälts och nämnden fattade ett nytt beslut den 14 december zot 6. Det nya beslutet innefattar bl.a. foljande beslutstext: Socialnämnden anser att det nya boendet, bland annat utifrån Lysekils kommun, 4S3 Bo Lysekil I Teì: o5z3-61 3o oo I Fax: o5z rz I registrator@lysekil.se I

95 *** tysekils KOMMUN TJANSTESKRIVELSE Datum (2) Vår beteckning SON nr 293 upprättad uård- och omsorgsplan, planeras þr Bo boendeplatser i stället för de 6o platser som tidigare angetts. Förvaltningens synpu nkter e/ler utredning Motionärerna föreslår att det ska byggas två plan vid det nya äldreboendet, istället för ett boendeplan som det är planerat för idag. Motionärerna understryker även vikten av att det vid nybyggnationen byggs tillrächigt många boendeplatser för att täcka kommunens behov av platser. Efter det att motionen upprättades har beslutet upphävts och socialnämnden har fattat ett nytt beslut i ärendet. Det nya beslutet innefattar en planering om 8o boendeplatser istället för de 6o platser som tidigare angetts. Socialförvaltningen föreslår att motionen kan anses besvarad med hänvisning till ovanstående. Eva Andersson EÄ*-tol+-i- ao-hof. Y q Lr r õùv vr Frida Mellgren r T+-^J^-^ u Lt çt 4r ç Bilaga/bilagor Protokollsutdrag från socialnämnden zor6-tz-t4, $ 323 Protokollsutdrag från kommunfullmäktige zo16-o 9-29, $ r4o Motion angående äldreboendet i Fiskebäck Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

96 LYSEKILS KOMIi/IUN Socialnämnden Samma nträdesprotokoll t31 S gz MOTION AI\IGÅENDE ÄLDREBOENDET I FISKEBÄCK Dnr SON zor.6-z3r Kommunfullmäktige har den z9 september zo16 beslutat att remittera motion angående äidreboendet i Fiskebäcktill socialnämnden medbegäran om yttrande. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 14 november zot6. Förslag till beslut på sammanträdet ) Ricard Söderberg (S): återremiss. Socíalnämndens beslut Nämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen. Jäv På grund av jäv deltar inte Maria Forsberg (S) i handläggningen i detta ärende. Beslutet skickas till Utredare SOK ) Justerare: f'!, W \,g\ J '\ '- jp -r 5,.t' Utdragsbestyrkande:

97 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (37) 140 Motion angående äldreboendet i Fiskebäck Dnr: LKS Christoffer Zakariasson (SD), Sebastian Ahlqvist (SD) och Caroline Hagander (SD) har i en motion föreslagit att det byggs två plan direkt när byggnationen av det nya äldreboendet i Fiskebäck inleds. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen och socialnämnden. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelsen (inkl. motion) Socialnämnden (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

98 LYü ffii(ll"tì K{-}rilMUN nëüifil"i-i,,\tufìën LK; 2tl6 -ûe- 2 2, b i).rr to lt! -', Lq3 Handi Motion angående Ätdreboendet i Fiskebäck Vi i Sverigedemokraterna önskar att det byggs två plan direkt när byggnationen av det nya äldreboendet i Fiskebäck inleds. Anledningen ar att vi varnade for platsbristen redan när Lyse Hemmet blev ombyggt, och ingen annan (SD) och (K) tog det på något större allvar vid ett av Socialnämndens sammanträden Dom kommande åren kommer antalet äldre som behöver boende aff öka drastiskt, och vi ser att platserna som finns idag inte räcker till fiir att tacka kommande behov. Därför anser vi och många med oss, att om vi ska bygga ett nytt äldreboende så Ër det byggas med fler platser än vad som finns idag på Lysekils Hemmet. Det är ingen omöjlighet anser vi eftersom en sådan plan redan finns. Men då måste det göras rätt ifrån forsta början, annars kommer dom äldre som redan flyttat in att få bo i moduler under byggnationen av ett andraplan och det är inte acceptabelt. Lysekil Chri sto ffe r Zakarias s on Sebastian Ahlqvist Caroline Hogander

99 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) 81 Svar på motion angående äldreboendet i Fiskebäck Dnr: LKS Sverigedemokraterna Christoffer Zakariasson, Sebastian Ahlqvist, och Caroline Hogander har inkommit till kommunfullmäktige med en motion där man föreslår att man direkt bygger två våningar när byggnationen inleds av det nya äldreboendet i Fiskebäck. Kommunfullmäktige beslutade , 140 att remittera motionen till socialnämnden och kommunstyrelsen. Socialnämnden har i december 2016 beslutat att man ska planera för 80 platser för det nya äldreboendet i Fiskebäck, utifrån upprättad vård- och omsorgsplan. Vid kommunstyrelsens sammanträde 29 mars 2017 redovisades nya ritningar med delvis två våningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens och socialförvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

100 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, Svar på motion om en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande ett centralt inslag i en fungerande demokrati för att upprätthålla förtroende Sammanfattning Motionären yrkade på att kommunfullmäktiges presidium ges i uppdrag att senast vid nästa revidering av arbetsordningen för kommunfullmäktige bereda ett förslag till en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande. I samband med den revidering av arbetsordningen som fastställdes av fullmäktige ansågs något behov för en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande ej föreligga. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Motionären menar att om man ser ansvarsprövningsprocesser enbart som ett formellt verktyg så fungerar kommunens politiska organisation med presidiet som fullmäktiges beredande organ bra. Önskar däremot fullmäktige och revisionen utveckla en bättre kommunikation och öppenhet gentemot allmänhet och ta det initiativ som formellt ligger på kommunfullmäktige, blir kommunfullmäktiges presidium enligt motionären för smalt, då önskas en bredare politisk organisation. Motionären yrkar på att kommunfullmäktiges presidium får i uppdrag att senast vid nästa revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige bereda ett förslag till en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige antog en reviderad arbetsordning för fullmäktige. Detta beslut bereddes på kommunstyrelseförvaltningen i form av en genomlysning av gällande arbetsordning vilket resulterade i en rad olika förslag till förändringar. Nuvarande form för ansvarsutkrävande ansågs fungera tillfredställande vilket förvaltningen tolkar att också motionären anser. Något behov för en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande ansågs därför inte föreligga. Leif Schöndell Kommunchef Christian Martins Adm.chef Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

101 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 74 Beslutet skickas till Motionären Avdelning för verksamhetsstöd

102 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (46) 74 MOTION OM EN UTVECKLAD ORGANISATION FÖR ANSVARSUTKRÄVANDE - ETT CENTRALT INSLAG I EN FUNGERANDE DEMOKRATI FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA FÖRTROENDE Dnr: LKS Fredrik Lundqvist (LP) föreslår i en motion att ge kommunfullmäktiges presidium i uppdrag att senast vid näste revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige bereda ett förslag till en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen, revisorerna och kommunfullmäktiges presidium. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandets beslut. Beslutet skickas till Motionären Revisorerna Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Justerare: Utdragsbestyrkande:

103 Från: Fredrik Lundqvist Skickat: den 24 juni :27 Till: Registrator Lysekils kommun; Jan-olof Johansson; Ronald Rombrant; Lars Björneld; Richard Åkerman; Christer Hammarqvist; Inge Löfgren; Ulrika Häller Lundbäck; Yngve Berlin; Kenth Enhov Ämne: Motion om en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande ett centralt inslag i en fungerande demokrati för att upprätthålla förtroende Motion om en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande ett centralt inslag i en fungerande demokrati för att upprätthålla förtroende Det finns skäl för fullmäktige att inom sig organisera någon form av beredning inför ansvarsprövningen i fullmäktige. Det beror på att processen innehåller formella krav som behöver förberedas rent praktiskt. Främst gäller detta att inhämta eventuella förklaringar, förbereda motivering av fullmäktiges beslut, planera handläggningen och beslutsprocessen i fullmäktige och se till att jävsproblematiken blir beaktad. (Fullmäktiges ansvarsprövning formella krav och praktisk hantering, 2012) sid 9). Ansvarsprövningsprocesser är starkt laddat i kommunalpolitiken och det med rätta. Det är ett formellt verktyg som kan ligga till grund för att människor kan skiljas från sina uppdrag och ytterst krävas på skadestånd. Ansvarsprövningsprocessen är ett fundament i det kommunala självstyret. Det ligger i begreppet självstyrelse att man ser människor som handlande varelser och att det finns val att göra under vägen. Kritik är den punkt som klargör ett vägval. Normalt, eller rättare sagt mycket sällan, leder granskning av verksamheter inte till anmärkningar eller att personer eller nämnder inte beviljas ansvarsfrihet. Det fungerar formellt sätt bra i de olika kommunal församlingarna, Lysekil inkluderat. Organisationen idag för ansvarsprövningen kan förenklat beskrivas genom: 1. Det sker en löpande dialog mellan kommunfullmäktiges presidium och revisorerna. 2. Revisionen utför sitt arbete utefter en revisionsplan med granskningsrapporten som resultat. 3. Kommunfullmäktiges presidium bereder handlingar till fullmäktige, inhämtar förklaringar och ger förslag till motivering till beslut. 4. Fullmäktige behandlar revisionsberättelsen, jäv hanteras och beslut med motivering fattas.

104 5.? Ser vi ansvarsprövningsprocesser enbart som ett formellt verktyg så duger vår politiska organisation med att presidiet fungerar som fullmäktiges beredande organ och kommunfullmäktige kan utan beredning återkalla uppdrag. Önskar däremot fullmäktige och revisionen utveckla motiveringar för en bättre kommunikation och öppenhet gentemot allmänhet och för att omdefiniera uppdrag, lägga tilläggsuppdrag etcetera och ta det initiativ som formellt ligger på kommunfullmäktige blir enligt min mening kommunfullmäktiges presidium för smalt. En bättre och bredare politisk organisation är önskvärd. Jag yrkar att kommunfullmäktige beslutar: A t t ge kommunfullmäktiges presidium i uppdrag att senast vid nästa revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige bereda ett förslag till en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande. Fredrik Lundqvist Lysekilspartiet

105 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (33) 82 Svar på motion om en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande ett centralt inslag i en fungerande demokrati för att upprätthålla förtroende Dnr: LKS Motionären yrkade på att kommunfullmäktiges presidium ges i uppdrag att senast vid nästa revidering av arbetsordningen för kommunfullmäktige bereda ett förslag till en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande. I samband med den revidering av arbetsordningen som fastställdes av fullmäktige ansågs något behov för en utvecklad organisation för ansvarsutkrävande ej föreligga. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

106 Motion: De fastigheter kommunen behöver för sin verksamhet och service, skall också ägas av kommunen! Man behöver inte vara nationalekonom (eller så bör man inte vara just det) för att begripa att det är bättre och ekonomiskt vettigare för en kommun att äga sina fastigheter och lokaler än att hyra dessa av externa fastighetsbolag/ägare. Nästan all kommunal verksamhet har väldigt långsiktiga åtagande som kräver fastigheter och lokaler med speciella förutsättningar. Hyressättningen för de lokaler kommunen idag hyr av diverse fastighetsägare är så konstruerade att årshyran gånger antalet år i hyreskontraktet täcker hela kostnaden för byggnadens tillkomst. (fastighetsägaren tar inga risker) Efter år beroende på kontraktstiden har kommunen som hyresgäst betalat lika mycket som det skulle kostat att bygga och äga fastigheten själv. Med den stora skillnaden att man inte äger den fastighet man finansierat och fortfarande är i behov av. Det är bara för kommunen att sätta sig ner och teckna ett nytt långvarigt hyreskontrakt. Om nu inte fastighetsägaren väljer att använda sin fastighet för andra verksamheter eller intressenter, då har vi ett nytt problem. Det säger sig självt att för att kunna leva upp till långsiktigt hållbar verksamhet och ekonomi så måste Lysekils kommun tänka om. Vi måste för det första upphöra med försäljning av strategisk mark och fastigheter som kan användas för kommunens egna behov för verksamhet och service. Här har kommunen dyrköpta erfarenheter att lära av. Det kommunala Bostadsbolagets försäljning av 57, attraktiva lättuthyrda hyresrätter på Fridhemsberget är ett skolexempel på hur vi inte skall göra. Det politiskt beslutade förbudet för bostadsbolaget att ta lån för investeringar har fullmäktige nu klokt nog hävt, men det har kostat. Ett annat skolexempel på kortsiktigt tänkande är bygget av nya gymnasieskolan i Rinkenäs där PM-fastigheter tilläts bygga, för att omgående sälja den vidare med god vinst (men inte för kommunen). Till och med våra lokaler för det största äldreboendet, Lysekils-hemmet och Stångenäs-hemmet har sålts för kortsiktiga bokslutsförbättringar. Kommunens oerhörda skuldsättning, där utgifter redovisats men tillgångar mörkats, har flitigt använts för att hålla igen på investeringar och satsningar på eget ägande av lokaler. Det politiska spelet kring kommunens oerhörda skuldsättning från båda politiska blocken har istället tvingat fram höga löpande kostnader/hyreskontrakt som vida överstiger de räntekostnader ett kommunalt ägande skulle ha inneburit.

107 Att nu i efterhand rätta till misstagen att vi inte längre äger dessa fastigheter genom att köpa tillbaks eller överföra ägandet till kommunen är både ekonomiskt och juridiskt komplicerat. Debatten på fullmäktiges aprilmöte i ämnet, gav däremot (om man skall tro på det som sades i talarstolen) besked om att majoriteten är beredd att prioritera kommunalt ägande framför externa hyreskontrakt. Därför är vi hoppfulla i att fullmäktige stödjer vårt förslag om att kommunfullmäktige tar ett principbeslut om att: De fastigheter kommunen behöver för sin verksamhet och service, skall också ägas av kommunen. Och att detta tillförs ekonomistyrningsprogrammets del om Lokaler. Ett sådant principbeslut skulle understödja redan befintlig skrivningen i kommunens ekonomisstyrningsprinciper. Fastighetsenheten ska tillhandahålla lokaler för kommunens förvaltningar. med fortsatt precisering om finansiering. Hyran ska täcka drifts-, underhålls- och kapitalkostnader. (sid 13). Kommunistiska Partiet. Lysekil den 9 maj 2017 Yngve Berlin, Britt-Marie Kjellgren, Per Gunnar Ahlström och Stig Berlin.

108

109

110

111 Brev till socialnämndens samt kommunfullmäktiges samtliga medlemmar i Lysekil- Om de unga ensamkommandes situation i vår kommun. Lysekil Hej! Vi som skriver detta brev tillhör en politiskt och religiöst obunden organisation i Lysekil som heter binna. En stor andel av våra medlemmar möter ensamkommande unga i våra professioner, vilket gör att vi ser det som vårt ansvar att sprida kunskap om dessa barn och ungdomars situation i Lysekil just nu när de fyller 18 år. Förutom att sprida kunskap är vårt mål att göra skillnad i aktiv handling. Vi har med glädje följt det positiva beslut som tagits i socialnämnden om att låta de åldersuppskrivna barnen få bo kvar på Lysekils HVB hem. Detta beslut har på ett mycket konkret sätt bidragit till de barnens förbättrade hälsa och välbefinnande. Utgångspunkten för detta brev är den skrivelse som Kommunistiska partiet lyft till diskussion vid förra KS-mötet. Vi är mycket tacksamma över att alla partier blev uppmärksammade på den ohållbara situation som råder just nu för både ungdomar och kommunanställda som arbetar med dessa ungdomar. Av närvarande på mötet har vi fått till oss fakta om att socialnämndens ordförande Ricard Söderberg lovade att: Ingen av de som fyller 18 skall tvingas lämna skolan och boendet i kommunen. Åhörare vittnar även om en diskussion där alla" var överens om att nu får det vara nog och att ingen mer 18-åring skall förflyttas. Vi i binna följer aktivt socialnämndens samt kommunstyrelsens fortsatta hantering av frågan. Det vi i nuläget ser i konkret handling är: (förutom de åldersuppskrivna barnen från tidigare beslut), att 3 unga som fyller 18 har efter socialtjänstens rekommendationer fått en frist efter beslut i mars fram till skolavslutningen i juni. Detta har avvärjt den mest akuta krisen men inte kunnat lugna oss. Vi förutsätter att löftet om att samtliga 18-åringar kommer att få stanna fram till dess att deras asylärende är färdigt vid socialnämndens nästa möte den 27/4 och att detta då kommer att protokollföras. Eftersom diskussionen varit uppe i KS, räknar vi även med att frågan kommer upp som en informations -och diskussionspunkt på nästa kommunfullmäktigemöte. Binna kommer att finnas på plats för diskussion vid båda dessa möten. Viktigt nu är att säkerställa en fortsatt trygg boendemiljö, goda möjligheter till fortsatta studier även om man hinner passera 18 år och ett fortsatt ansvar för dessa ungdomar även efter juni månad. Vår förhoppning är såklart att alla ska få möjlighet att stanna och välja att bo kvar i Lysekil. De ungdomar vi pratar om är starka individer som vandrat från en annan världsdel ända till oss och de tillhör den åldersgrupp som Sverige har brist på. I skolan ser vi målmedvetna elever med hög arbetsmoral.