Västerås stads gröna obligation Investerarbrev 2017
|
|
- Oskar Karlsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Västerås stads gröna obligation Investerarbrev 2017 Publicerat med siffror från
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Några juridiska ord på vägen 3 För ett hållbart samhälle 4 Bostäder 6 Förnybar energiproduktion 8 Avfallshantering, biogasproduktion och transporter 9 Redovisning 11 Västerås stads gröna obligationer Investerarbrev 2017 kan laddas ned från 2 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
3 Några juridiska ord på vägen Viktig information om Västerås stads friskrivning från ansvar avseende hela eller enskilda delar av den information, oavsett form (text, bild eller likvärdigt), som utgör hela innehållet i detta dokument. Viktigt: Du uppmanas att läsa följande information noga innan du läser, tar del av eller på annat sätt tillgängliggör dig eller använder informationen tillhandahållen i detta dokument. Innehållet i detta dokument har tagits fram av och tillhandahålls av Västerås stad, nedan benämnd som Emittenten. Emittenten ansvarar inte för att något av innehållet som tillhandahålls av Emittenten och presenteras i detta dokument, direkt eller indirekt, kan orsaka förlust eller skada till läsare eller någon annan person som har tagit del av innehållet. Emittenten ansvarar inte i förhållande till läsaren eller någon tredje part för direkta eller indirekta skador, förlorad vinst eller inkomster eller för någon annan skada som orsakats av det faktum att innehållet som tillhandahålls av Emittenten är i något avseende felaktigt, felaktigt visat eller presenterat eller för att det skulle saknas på grund av fel eller andra omständigheter från Emittentens sida eller någon leverantör eller annan part till Emittenten. Detta inbegriper alla fall där den tillhandahållna informationen kan fördröjas, visas felaktigt, visas med felaktiga värden eller vara helt frånvarande på grund av tekniska eller andra skäl. Detta omfattar även förlust i resultat (oavsett direkta eller indirekta), minskning av goodwill eller skador på korporationer eller liknande sammanslutningar eller organisationer som juridiska personer. Innehållet som tillhandahålls är avsett endast för att utgöra information för att informera alla läsare. Det är inte avsett för att utgöra råd om investeringar eller någon annan form av rekommendation eller på något sätt uppfattas som sådant. Innehållet kan under inga som helst omständigheter ses som någon inbjudan eller erbjudande att teckna eller annars förvärva eller avyttra någon skuld eller andra värdepapper i, för eller hos Emittenten och är inte avsedda att ge grund för någon kredit eller någon annan tredje part utvärdering av värdepapper eller liknande handling. Alla möjliga erbjudanden eller inbjudningar till sådant kommer att ske i helt separata och tydliga dokument i form av prospektet eller annan form som är specifikt framtagen för ändamålet. Något beslut utifrån en sådant separat och tydlig inbjudan eller erbjudande bör göras endast på grundval av sådan dokumentation och inte på något sätt utifrån den information som tillhandahålls i denna dokumentation. Syftet med detta material är därför inte att kunna åberopas för ingående av affärsmässiga relationer eller transaktioner. Emittenten motsätter sig alla fordringar eller krav i det avseendet. Investerare uppmanas att särskilt uppmärksamma och noggrant ta del av mer specifik information i prospektet eller annan form av specifikt framtagen dokumentation. Eventuella avsnitt som beskriver riskfaktorer bör läsas noggrant av varje investerare innan några beslut avseende den erbjudna produkten fattas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas till om någon, direkt eller indirekt, säkerhet beskrivs i materialet och bör utvärderas med avseende på varje investerares situation och bör av varje investerare självständigt utvärderas och analyseras av denne själv. Sådan utvärdering bör alltid minst ta hänsyn till sådana aspekter som rör juridik- och skattefrågor, andra typer av rättsliga och finansiella frågor, kredit, kreditvärdighet eller alla andra aspekter som kan anses tillämplig i sådana fall. Innehållet i detta dokument kan innehålla vissa framåt syftande uttalanden vars viktigaste syfte är att visa på potentiella framtida scenarier och eventuella händelser. Med hänsyn till alla kända och okända risker, osäkerheter och andra faktorer som kan uppstå, reserverar sig Emittenten från att det faktiskt blir så och att resultatet kan variera från all eller någon del av den information som kommer till uttryck, är underförstådd eller annars anges i detta material avseende sådana framåtsyftande uttalanden. All sådan framtidssyftande information är baserad på många antaganden om Emittentens nuvarande och framtida strategier i ett försök att visa i vilken kontext och miljö Emittenten kommer att agera i framtiden. All information, material och annan dokumentation som innehåller framåtsyftande uttalanden eller information, utfärdas och är aktuella endast utifrån ett specifikt publiceringsdatum och Emittenten har ingen skyldighet att uppdatera sådan information, material eller dokumentation. Innehållet i detta dokument är inte avsedd för distribution till, eller användning av någon person eller företag i någon rättslig miljö eller land där sådan distribution eller användning skulle strida mot lag eller varje annan förordning. All information riktar sig enbart till yrkesverksamma och deltagare på finansmarknaden. 3 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
4 För ett hållbart samhälle Arbetet med gröna obligationer tydliggör Västerås stads ambition att satsa på hållbara investeringar och är en medveten strategi och ett naturligt steg som stärker stadens hållbarhetsarbete. VÄSTERÅS VÄXER Västerås är i ett expansivt skede med hållbarhetsfrågorna högt på agendan. Invånarantalet beräknas öka med knappt 35 procent till år 2050 vilket innebär stora investeringsbehov de närmsta åren. Nya stadsdelar och stora investeringar i infrastruktur skapar goda förutsättningar för investerare att även fortsatt investera i Västerås stads gröna projekt. EN TRYGG PLACERING Västerås stad var första kommun i Sverige med kreditbetyg AAA som erbjöd gröna obligationer och emissionen togs väl emot av marknaden. Västerås stads stabila kreditbetyg och Ciceros mörkgröna värdering av ramverket i kombination med stadens erkänt starka miljöoch energiarbete gör Västerås till en stabil och trygg placering för investerare som vill bidra till ett mer hållbart samhälle. Utmärkelserna som Årets Miljökommun 2016 och Årets Energikommun 2016 bekräftar vår roll som en stark offentlig aktör i det svenska hållbarhetsarbetet, säger Theresa D Errico. Sofia Wahlund Finanschef GODA PROGNOSER Västerås stads första gröna obligation på 750 miljoner, som släpptes 30 november 2016, har bland annat finansierat projekt med inriktning på förnybar energi, energieffektivisering, hållbara transporter, hållbara lokaler och bostäder, avfallshantering, vatten- och avloppshantering, klimatanpassningsåtgärder samt andra miljöåtgärder. Hela obligationen på 750 miljoner hade, per den sista december 2017, framgångsrikt allokerats mot gröna projekt inom kommunkoncernen vilket var långt över förväntan och bättre än vad prognosen tidigare indikerat. Theresa D Errico Miljöstrateg GRÖNA PRIORITERINGAR Arbetet med gröna obligationer tydliggör Västerås stads ambition att satsa på hållbara investeringar och är en medveten strategi och ett naturligt steg som stärker stadens miljöarbete. Gröna investeringar är prioriterat inom hela kommunkoncernen och det finns ett tätt samarbete mellan Stadsledningskontoret och de kommunala bolagen. Ambitionen är att fortsatt kunna erbjuda investerare möjligheten att köpa våra gröna obligationer och tillsammans med oss driva omställningen mot ett hållbart samhälle, säger Sofia Wahlund. Jens Strömberg Miljöstrateg 4 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
5 Den sammanlagda förväntade klimatnyttan för projekten i Västerås stads gröna obligation uppgår till cirka 1,5 miljoner ton koldioxid som undviks eller minskas under projektens tekniska livslängd. FÖRVÄNTADE NYTTOR En viktig del av arbetet med gröna obligationer är att beskriva miljönyttan då det är denna som särskiljer gröna obligationer från andra typer av obligationer. Utmaningen är att kunna beskriva nyttan så precist att det blir möjligt att uppskatta miljönyttan för den egna investeringsportföljen. I dagsläget är det klimatnytta och energibesparingar som enklast kan presenteras per investerad krona. För miljönytta som relaterar till biologisk mångfald, giftfri miljö, övergödning, vattenkvalitet etc. finns idag ingen enkel och standardiserad metod utan dessa nyttor beskrivs ofta kvalitativt. Vidare finns både önskemål och ambitioner att beskriva sociala nyttor vilket också är en minst lika stor utmaning att beskriva i precisa siffror som ekologiska nyttor. 1,5 MILJONER TON KOLDIOXID MINDRE Den sammanlagda förväntade klimatnyttan för projekten i Västerås stads gröna obligation uppgår till cirka 1,5 miljoner ton koldioxid som undviks eller minskas under projektens tekniska livslängd, säger Jens Strömberg. Det motsvarar cirka 3 procent av de territoriella utsläppen av växthusgaser från Sverige under ett år eller 2,5 år av utsläpp från Västerås kommungeografiska område (2015 års utsläppssiffror). Medelvärdet för klimatnytta per investerade kronor per år för projekten är kg koldioxid eller kg över projektens tekniska livslängd. Fler ekologiska nyttor i obligationen inkluderar energibesparingar på totalt 15 GWh, kvadratmeter lekyta för fisk, kväverening och skydd av yt- och grundvatten i ett årsperspektiv. Tabellen på sidan 12 redovisar samtliga beräknade siffror för respektive projekt. Bolagen som förverkligar de gröna projekten. EN MÖJLIGHET ATT PÅVERKA Beräkning av förväntad klimatnytta har gjorts i de projekt där det är relevant och kvantifierbart (i detta fall motsvarande 87 procent av totala värdet för den gröna obligationen eller 9 av 12 projekt). Beräkningarna utgår från uppskattad total projektkostnad tillsammans med minskningen eller undvikandet av koldioxidutsläpp under den förväntade tekniska livslängden för projektet. De räknas fram med hjälp av de utsläppsfaktorer som är relevanta för aktuellt projekt. För elektricitet används den utsläppsfaktor som rekommenderas av Klimatinvest i rapporten Position Paper on Green Bonds Impact Reporting (Klimatinvest 2017). Observera att värdena bör ses som ett stöd för att uppskatta klimatnyttan per år för samtliga egna investeringar. Säkerheten i beräkningarna varierar mellan projekten beroende på tillgängliga uppgifter. Värdena bör därmed inte ses som avgörande i val av investeringsobjekt utan huvudsaken är att mer investeringar sker i gröna obligationer som helhet och att tydliggöra finanssektorns möjlighet att påverka ekologiska och sociala risker och nyttor. DETALJERAD REDOVISNING I TABELLFORM I investerarbrevet presenterar vi först de olika projekten med avrundade siffror detaljerad redovisning hittar du i tabellerna på sidorna LÄS MER På vasteras.se/grönaobligationer hittar du vårt ramverk, kreditrating, Ciceros bedömning och länkar till de olika projekten. 5 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
6 Bostäder KVARTERET MESANSEGLET, ÖSTER MÄLARSTRAND Här har det kommunala bostadsbolaget Mimer byggt Västerås högsta trähus. Med en förnyelse bar stomme i trä bidrar huset till minskad miljöpåverkan och energianvändning jämfört med traditionell betong. Huset är byggt enligt Miljöbyggnad nivå silver vilket ger 25 procent lägre energi förbrukning jämfört med standardhus enligt Boverkets byggregler. I huset finns en miljöbod med fullständig källsortering. Individuell debitering av varmvatten uppmuntrar till sparsamhet. Huset var färdigt för inflyttning i augusti AVSLUTAT UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 139 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 139 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: 25 % lägre energiförbrukning än standardhus enligt Boverkets byggregler, BBR. Västerås högsta trähus, Mesanseglet. KVARTERET SJÖODJURET, KAJSTADEN Det kommunala bostadsbolaget Mimer bygger 65 kooperativa hyresrätter i kvarteret Sjöodjuret. Husen byggs enligt Miljöbyggnad nivå silver vilket ger 25 procent lägre energiförbrukning jämfört med standardhus enligt Boverkets byggregler. Husen och den närmaste omgivningen är rökfri och på innergården finns möjligheter till odling. Hyresgästerna har tillgång till miljöbod med fullständig källsortering. I kvarteret Sjöodjuret kommer Kärnhem AB och Mimer att bygga fyra stycken femvåningshus. Mimer svarar för två av husen med totalt 65 lägenheter, beräknad total investering är 140 mnkr. Grundarbeten och pålning påbörjade under hösten UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 140 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 15 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: 25 % lägre energiförbrukning än standardhus enligt Boverkets byggregler, BBR. Kooperativa hyresrätter i kvarteret Sjöodjuret vid Mälaren. 6 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
7 VÅRDBOENDET VALLONEN, SKULTUNA TIBBLE 2:13 På uppdrag av Västerås stad bygger det kommunala bostadsbolaget Mimer ut vård- och omsorgs boendet Vallonen med 30 bostäder samt gemensamma ytor. Utemiljön utvecklas för att skapa vackra och tillgängliga miljöer för de boende. Huset byggs enligt Miljöbyggnad nivå silver vilket ger 25 procent lägre energiförbrukning jämfört med standardhus. Lägenheterna är utrustade med trygghetslarm, bland annat genom sensorer i golven. Huset var färdigt för inflyttning i november UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 101 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 94 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: 25 % lägre energiförbrukning än standardhus enligt Boverkets byggregler, BBR. Utbyggnad av vård- och omsorgsboendet Vallonen i Skultuna. AVSLUTAT VALLBY FÖRSKOLA, ALLMOGEKULTUREN 2 På uppdrag av Västerås stad bygger Mimer ny förskola på Vallby. Förskolan kommer att vara i två plan med plats för ca 140 barn i åtta avdelningar samt ett tillagningskök. Utöver förskolan skapas en ny gård med plats för pedagogiskt lärande och lek. Förskolan byggs enligt Miljöbyggnad Silver vilket ger 25 % lägre energiförbrukning. Förskolan blir klar att tas i bruk hösten Area: kvadratmeter. UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 60 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 4 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: 25 % lägre energiförbrukning än standardhus enligt Boverkets byggregler, BBR. Så här är det tänkt att Vallby förskola ska se ut. 7 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
8 Förnybar energiproduktion FÖRNYBAR ELPRODUKTION Generator och turbin G4 har byggts om av kommunala energibolaget Mälarenergi och har anpassats till drift med biobränsle istället för kol. G4 har efter ombyggnaden fått en högre verkningsgrad och kan dessutom producera el även när pannan går på lågvarv. Under 2016 producerade G4 totalt MWh el, varav 99,5 procent med förnyelsebara bränslen. Detta kan jämföras med elförbrukningen hos ca eluppvärmda villor. Projektet påbörjades under 2015 och G4 togs i kontinuerlig drift mars AVSLUTAT UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 130 mnkr G4, även kallad John Helgonet (alla Mälarenergis turbiner namnges). TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 130 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: 25 % ökad verkningsgrad för den biobaserade elproduktionen. VÄSTERKVARN KRAFTSTATION OCH FISKVÄG Det kommunala energibolaget Mälarenergi har byggt en fiskväg förbi kraftstationen i Västerkvarn. Projektet innebär att fisken får tillgång till kvadratmeter ny lekyta (1 000 m 2 uppströms och m 2 nedströms). Samtidigt har tre turbiner och tillhörande generatorer bytts ut vilket har ökat effekten på kraftverket med 20 procent. Den vackra fasaden på den över hundra år gamla kraftstationen har under renoveringen bevarats intakt. Projektet startades december 2015 och togs i drift i mars AVSLUTAT UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 64 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 64 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: 20 % ökad effekt för kraftverket och kvadratmeter ökad lekyta för fisken. Ombyggnationen vid kraftstationen i Västerkvarn har gett fiskarna mer yta att leka på och effekten på kraftverket har ökat med 20 procent. BLOCK 7 FÖRNYBAR ENERGI Den 2 februari 2017 tog kommunfullmäktige i Västerås beslut om att bygga Block 7 med returträ som bränsle. Första spadtaget togs den 4 oktober. När kraftvärmeanläggningen Block 7 tas i drift år 2020 kan Mälarenergi helt sluta använda fossila bränslen som kol och olja. Istället kommer förnybara och återvunna bränslen att användas till 100 % i energiproduktionen vid Kraftvärmeverket i Västerås. Genom att återvinna energin i träavfall sänks utsläppen av koldioxid motsvarande ton. UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 183 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: Minskar utsläppen av koldioxid motsvarande ton, ökar andelen förnybar energi samt möjliggör en helt fossilfri energiproduktion Ungefär så här kommer kraftvärmeanläggningen Block 7 att se ut. 8 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
9 Avfallshantering, biogasproduktion och transporter BIOGASDRIVNA INSAMLINGSFORDON Under upphandlade VafabMiljö kommunalförbund åtta nya fordon för insamling och transport av avfall. Tre av dessa är så kallade lastväxlarfordon som kommer att användas för transport av avfall mellan VafabMiljös anläggningar. Drivmedlet för dessa fordon är HVO (Hydrotreated Vegetable Oil). Resterande fem utgörs av biogasdrivna komprimerande sopbilar som används för insamling av avfall från hushåll. Samtliga ersätter befintliga dieseldrivna fordon, varför utsläppen av fossil koldioxid bedöms komma att minska med ca 300 ton/år. Minskningen motsvarar utsläpp från körda mil med en genomsnittlig dieselpersonbil i Västerås. UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 32 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 21 mnkr Nya fordon minskar utsläppen av fossil koldioxid med ca 300 ton per år. FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: Utsläppen av fossil koldioxid minskar med 300 ton per år. PRODUKTION AV BIOGAS UR MATAVFALL Följande investeringar i VafabMiljö kommunalförbunds befintliga biogasanläggning kommer att ske under som bidrar till ökad produktion av biogas: Biogas till värmeproduktion. Investeringen ger möjlighet att vid behov använda biogas i befintliga värmepannor. Detta innebär att gasen kan nyttiggöras som bränsle i värmeproduktionen vid driftstopp i anläggningen för framställning av fordonsgas. Investering i silpress. Pressen kommer att användas som fristående komplement till befintlig avvattningsutrustning varvid risken för driftstopp i anläggningen reduceras. Ny gasomrörningskompressor. Som ett led i processoptimeringen kommer en investering i ny gasomrörning för rötkammaren att göras. Anläggning för framställning av biogas ur matavfall och grödor. UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 3 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 0,4 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: 1 5 % ökad produktion av biogas. 9 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
10 NY DEPONI FÖR FARLIGT OCH ICKE-FARLIGT AVFALL VafabMiljö kommunalförbund har anlagt nya ytor för miljösäker deponering av farligt och icke-farligt avfall på Gryta avfallsanläggning i Västerås. Ytorna, som är respektive kvadratmeter stora, har en metertjock bottenkonstruktion som består av en så kallad geologisk barriär, ett tätskikt, skyddsgeotextil samt ett dräneringsskikt. Syftet med bottenkonstruktionen är att förhindra att föroreningar från det deponerade avfallet skadar omgivande yt- och grundvatten i ett tusenårsperspektiv. Anläggningen är den enda av sitt slag inom VafabMiljös verksamhets område, Västmanland samt Enköping och Heby kommuner. Deponiytorna byggdes åren UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 32 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 32 mnkr Deponiyta för icke-farligt avfall under konstruktion övre. Färdigställd yta för farligt avfall nedre. FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: Skydd av yt- och grundvatten i årsperspektiv. EFTERBEHANDLING AV AVSLUTADE AVFALLSDEPONIER VafabMiljö kommunalförbund avslutar successivt den deponi på Gryta avfallsanläggning som tagits ur drift. Åtgärden innebär att avfallet täcks av ett flertal olika skikt som skapar en 1,5 meter tjock kapsel över deponin. På detta sätt åstadkoms ett effektivt skydd för människor och miljö, genom att förhindra åtkomst till avfallet, reducera mängden förorenat vatten och eliminera utsläpp av klimatpåverkande gaser. Sluttäckningen, som byggs för att hålla flera århundraden, följs av en minst 30-årig efterbehandling med övervakning och kontroll samt underhåll av konstruktionen. Sluttäckning av deponi för farligt avfall genomförs år AVSLUTAT UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 12 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 5 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: Reducerad mängd förorenat vatten. Pågående sluttäckning av deponi. Tätskikt med svart yta, dränering i vitt och konstruktionens översta skyddsskikt med jordmassor. LOKAL BEHANDLING AV LAKVATTEN VafabMiljö kommunalförbund har under åren uppfört en anläggning för lokal rening av lakvatten från deponin. Reningen sker genom så kallad SBR-teknik (Satsvis Biologisk Rening) och är så effektiv att det behandlade vattnet kan ledas till Svartån och Mälaren istället för till Västerås avloppsreningsverk. Exempelvis reduceras kväve, som är det i lakvattnet mest miljöbelastande ämnet, med ca 95 procent. Från uppsamlingsdammar leds vattnet till energieffektiva och uppvärmda reaktorer där vattnet genomgår en biologisk reningsprocess under 6 timmar, varefter det filtreras för att slutligen ledas till Svartån. Åtgärden har avlastat avloppsreningsverket med ca kubikmeter per år, samtidigt som det skapar goda förutsättningar för att använda verkets slam som gödningsmedel inom jordbruket. Anläggning för lokal behandling av lakvatten med SBR-teknik. AVSLUTAT UPPSKATTAD TOTAL PROJEKTKOSTNAD: 63 mnkr TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER PER : 63 mnkr FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA: Rening av kväve med 95 %. 10 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
11 Redovisning VÅRA GRÖNA PROJEKT Allokeringen av medel från den Västerås stads gröna obligation kommer att kontrolleras av Västerås stads årliga internkontroll, och återrapporteras i årsredovisningen. PROJEKTNAMN PROJEKTTYP ENLIGT RAMVERKET UPPSKATTAD TOTAL PROJEKT- KOSTNAD PER (KR) BOSTADS AB MIMER TOTALA UPPARBETADE KOSTNADER (KR) ALLOKERADE MOT DEN GRÖNA OBLIGATIONEN PER ANDEL AV PROJEKTET SOM FINANSIERATS AV GRÖN OBLIGATION (%) PER Mesanseglet, Öster Mälarstrand Hållbara lokaler och bostäder % Sjöodjuret, Kajstaden Hållbara lokaler och bostäder Ej avslutat Vallonen, Skultuna-Tibble 2:13 Hållbara lokaler och bostäder % Vallby förskola, Allmogekulturen 2 Hållbara lokaler och bostäder Ej avslutat MÄLARENERGI AB Renovering av G4 Förnybar energi % (Refinansiering) Västerkvarns kraftstation Miljöåtgärd/naturvård % (Refinansiering) Block 7 förnybar energi Förnybar energi Ej avslutat VAFABMILJÖ KOMMUNALFÖRBUND Biogasdrivna insamlingsfordon Hållbara transporter Ej avslutat Biogas ur matavfall Förnybar energi Ej avslutat Ny deponi för farligt och icke farligt avfall Avfallshantering % (Refinansiering) Efterbehandling av avslutade avfallsdeponier Vatten- och avlopps hantering Ej avslutat Lokal behandling av lakvatten Vatten- och avloppshantering % SUMMA Kommentar: Projektet Distribution av biogas som drivmedel fanns med i investerarbrevet som publicerades Projektet hann ej kostnadsföras innan total allokering av obligationen gjordes och stryks därför från Västerås stads första gröna obligation. Istället har projektet Vallby förskola, Allmogekulturen 2 tillkommit. 11 VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
12 FÖRVÄNTAD MILJÖNYTTA Beräkningar av förväntad klimatnytta utgår från uppskattad total projektkostnad, relevanta utsläppsfaktorer och den förväntade tekniska livslängden för projektet. PROJEKTNAMN FRÄMSTA MÄTBARA MILJÖNYTTA TOTAL FÖRVÄNTAD KLIMATNYTTA (ton CO 2 ) FÖRVÄNTAD KLIMATNYTTA PER INVESTERADE 100 TKR (kg CO 2 eq/100tkr) FÖRVÄNTAD KLIMATNYTTA PER INVESTERADE 100 TKR PER ÅR (kg CO 2 eq/100tkr/år) BOSTADS AB MIMER Mesanseglet, Öster Mälarstrand 25 % lägre energiförbrukning än standardhus enligt Boverkets byggregler, BBR, motsvarande 76 MWh per år. Klimatnytta per investerade 100 Tkr avser endast minskningen i energianvändning, flerbostadshus med trästomme uppges dessutom minska klimatpåverkan med 40 % jämfört med traditionella betonghus Sjöodjuret, Kajstaden 25 % lägre energiförbrukning än standardhus enligt BBR, motsvarande 125 MWh per år Vallonen, Skultuna-Tibble 2:13 25 % lägre energiförbrukning än standardhus enligt BBR, motsvarande 70 MWh per år Vallby förskola, Allmogekulturen 2 25 % lägre energiförbrukning än standardhus enligt BBR, motsvarande 33 MWh per år MÄLARENERGI AB Renovering av G4 Västerkvarns kraftstation Block 7 förnybar energi VAFABMILJÖ KOMMUNALFÖRBUND 25 % ökad verkningsgrad för den biobaserade elproduktionen, uppskattningsvis en ökning av elproduktionen med 50 GWh/år. 20 % ökad effekt för kraftverket och kvadratmeter ny lekyta för fisk. Uppskattningsvis en ökning av elproduktionen med 2,1 GWh/år. Planerad kapacitet på 150 MW (termisk effekt) genom förbränning av returträ. Minskar utsläppen av fossil koldioxid motsvarande ton per år, ökar andelen förnybar energi samt möjliggör en helt fossilfri energiproduktion Biogasdrivna insamlingsfordon Utsläppen av fossil koldioxid minskar med 300 ton per år Biogas ur matavfall Ökad produktion av biogas Ny deponi för farligt och icke farligt avfall Skydd av yt- och grundvatten i årsperspektiv Ej klimatnytta Ej klimatnytta Ej klimatnytta Efterbehandling av avslutade avfallsdeponier Reducerad mängd förorenat vatten. Ej klimatnytta Ej klimatnytta Ej klimatnytta Lokal behandling av lakvatten Rening av kväve med 95 %. Ej klimatnytta Ej klimatnytta Ej klimatnytta SUMMA MEDELVÄRDE VÄSTERÅS STADS GRÖNA OBLIGATION
13 Investera i framtiden med oss i Västerås!
Västerås stads gröna obligation Investerarbrev 2017
Västerås stads gröna obligation Investerarbrev 2017 Publicerat 2017-11-30 med siffror från 2017-08-31. Västerås stad planerar att publicera ytterligare ett investerarbrev, med siffror från 2017-12-31 och
Ramverk för Gröna obligationer
program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen
SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS
SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT
Hållbar finansiering Gröna obligationer
Hållbar finansiering Gröna obligationer Mats Rodenfelt, finanschef Energi- och klimatkonferens 13 november 2015 Vad är en grön obligation? Gröna obligationer utfärdades först av Världsbanken under 2008
Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER
Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER 2017-12-12 Agenda Ny VA-taxa Fika Fjärrvärme Ny prismodell Flygtermografering Övrigt VA- taxa 2018 NY BRUKNINGSTAXA Bukningstaxans delar Brukningstaxan består
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Framtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Miljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Miljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Statistik Ett komplement till årsredovisningen
Statistik 214 Ett komplement till årsredovisningen Statistik 214 Som ett komplement till årsredovisningen finns denna sammanställning av statistik. Vissa tabeller som finns i årsredovisningen finns här
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga till avfallsplan 2010-04-22 Bilaga 1: Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) ska en miljöbedömning
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Göteborg Energi på Gasdagarna 2019
Göteborg Energi på Gasdagarna 2019 Gasnätet i Göteborg 5 inmatningar från Swedegas 1 inmatning från Arendal 21 st reglerstationer 2 mätstationer 4 bar 100 mbar 30 mbar Kunder Företagskunder: 575 st. Privatkunder:
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Sjöodjuret. 65 nya kooperativa hyresrätter vid mälaren
Sjöodjuret 65 nya kooperativa hyresrätter vid mälaren Bo vid vattnet nästa sommar Kajstaden är ett av Västerås mest attraktiva områden. Det är knappt att man behöver fråga sig varför. Med ingredienser
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion
Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Gröna Obligationer ÅterrappOrterinG 2018
Gröna Obligationer Återrapportering 2018 I september 2017 emitterade Sveaskog en ny obligation på totalt en miljard kronor under ett nytt grönt ramverk. Principerna bakom ramverket kallas för Green Bond
Vindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Earth Week mars
Earth Week 25-30 mars Se programmet på www.vaxjo.se/earthweek Växjös miljövecka med fokus på framtiden Röster från förvaltningar och bolag, det här är vi stolta över i miljöarbetet Förvaltningar och bolag
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20
Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg
Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne Social hållbarhet Foto: Bertil Hagberg 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Biogasrelaterade stöd i Klimatklivet
Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum
Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn ISO-bet 4.3.3-1 Sida nr 1 Avsnitt och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum 2008-02-25 Rev dat. Sign. AG Godk. 4.3.3-1 Högsby kommun har efter den
Miljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad
BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och
Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala. Välkommen till Värme Uppsala
Välkommen till Vattenfall Värme Uppsala Välkommen till Värme Uppsala Agenda: - Några ord om vår verksamhet - Ekonomi och prisutveckling - Vårt arbete mot ett uthålligare Uppsala Adrian Berg von Linde Några
Gröna lån. Välj grön finansiering när ni investerar hållbart
Gröna lån Välj grön finansiering när ni investerar hållbart Kommuninvest i Sverige AB Kommuninvest finansierar kommunala investeringar i bostäder, energi, infrastruktur, lokaler m.m. Landstingsmedlemmar
Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget
Mattias Bisaillon Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 2001- Doktorand i avfallsgruppen på Chalmers 1998-2004 (tekn. doktor i avfalls- och energisystemanalys 2004) (Projektinriktad forskning
Biogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Energiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen
ADVANCING NET ZERO Svarsblankett för remissvar till remissversionen av certifieringsmanualen Denna svarsblankett ska användas för att lämna remissvar på remissversionen av Net Zero-certifieringen, se dokumentet
Företag berättar: Så här jobbar vi med miljömålen!
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Företag berättar: Så här jobbar vi med miljömålen! Viveke Ihd, miljöstrateg Ragnsells RAGN-SELLS DEL AV KRETSLOPPET SEDAN 1881 100+ anläggningar 2 700 anställda 5,7 mdr SEK oms 4+
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015
AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.
Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019
Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan 1 Arla Sveriges ambition är att ha netto noll klimatavtryck före 045 CO -ekvivalenter i tusental (kg) Klimatavtryck Klimatkompensation
Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01
Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett
Från fordonsupphandling till upphandling av hållbara transporter
Från fordonsupphandling till upphandling av hållbara transporter Presentation på seminarium om Smart upphandling för en fossilfri fordonsflotta 7 Juni 2016 Michael Åhlman Miljöstrateg Uppsala kommun Kommunledningskontoret
Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Kraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Östersunds klimatarbete med exempel från arbete inom kommunkoncernen och i det geografiska området.
Östersunds klimatarbete med exempel från arbete inom kommunkoncernen och i det geografiska området. Florian Stamm, ordförande miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun Residensstad i Jämtland Folkmängd
Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10. Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft
Tankar kring flytten av Kiruna 2015 11 10 Thomas Björnström, Energichef, Tekniska Verken/Kiruna Kraft Arktis 24 000 innevånare 20 000 km 2 6000 sjöar 6 stora älvar 220 km 250 km POSITIVA PROGNOSER RYMDINDUSTRIN
Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Ekonomisk hållbarhet FÖR MÄLARENERGI BETYDER EKONOMISK HÅLLBARHET ATT:
Ekonomisk hållbarhet FÖR MÄLARENERGI BETYDER EKONOMISK HÅLLBARHET ATT: vi har nöjda kunder våra investeringar balanserar en hög tillgänglighet och miljöstarka anläggningar våra produkter är prisvärda vi
Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Energiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Avfallets roll i framtidens energisystem
Avfallets roll i framtidens energisystem Ambjörn Lätt Futureheat konferens, 2018-11-21 ARFEN Bakgrund Litteraturstudie ARFEN Scenarier Slutsatser Intervjustudie Bakgrund Recap Energiåtervinning uravfall
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort
Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader
Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18
Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun Farzad Mohseni Östersund, 2014-11-18 Disposition Alternativa drivmedel Vätgas Syntetisk metan
Miljöinformation Skara Energi 2014
Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten
Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari
Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan
Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska
Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB
Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.
Kommuninvest Ramverk för Gröna obligationer
Detta dokument är är en en översättning från från engelska. Originalets titel är Kommuninvest Green Bonds Framework 7 March 2018. Vid bristande överensstämmelse eller i händelse av osäkerhet avseende tolkning
Välkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018
VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige
Verifieringsrapport Klimatneutral fjärrvärme 20150429 Bureau Veritas På uppdrag av: Fortum Värme Sverige Bureau Veritas Fabriksgatan 13 SE-412 50 Göteborg Sweden +46-31 606500 www.bureauveritas.se Innehåll
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 3 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 8 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Ekologisk hållbarhet 18 MÄLARENERGI HÅLLBARHETSREDOVISNING 2016 MÄLARENERGI HÅLLBARHETSREDOVISNING
Ekologisk hållbarhet FÖR MÄLARENERGI BETYDER EKOLOGISK HÅLLBARHET ATT VI: minskar klimatpåverkan från energiproduktion och transporter minskar användningen av kemikalier innehållande farliga ämnen bidrar
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
ANNEX BILAGA. till. kommissionens förordning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 C(2018) 4429 final ANNEX BILAGA till kommissionens förordning om ändring av bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt
Klimatsmarta investeringar 2017
för Klimatinvesteringar (endast förvaltningar som fått medel ur CM4) Sida 1 (7) 2018-08-30 Klimatsmarta investeringar 2017 Namn på projekt: Klimatsmarta investeringar 2017 Sökande Nämnd: Farsta stadsdelsnämnd
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.
2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall
Namn på projektet/åtgärden: Energi- och klimatanpassade åtgärder inom Norrmalms stadsdelsnämnd
Ansökan. Bilaga 7a Sida 1 (5) 2017-02-20 ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSMEDEL 2018 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på projektet/åtgärden:
Stora förändringar med små medel
30 oktober 2012 Pressmaterial: Stora förändringar med små medel Innehåll: Slutsatser från projektet Ny undersökning om svenskarnas hållbara liv hemma Tänk om många kunde göra lite Kort om projektet Ecoration
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Hållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av