ÅRSRAPPORT SÄK 2015 AVDELNINGEN FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK. Version:

Transkript

1 ÅRSRAPPORT SÄK 2015 AVDELNINGEN FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK Version:

2

3 Av: Mathias Holmlund Chef Särskild kollektivtrafik Länstrafiken

4

5 Årsrapport (139) Innehållsförteckning (Obs 2 sidor) Innehållsförteckning (Obs 2 sidor)... 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SÄK Länstrafikens uppdrag... 3 Uppdragsgivare... 3 Organisation... 4 Avtalstider... 5 Verksamhetsberättelse... 6 Framtida utveckling Strömsunds utträde ur samarbetsavtalet Myndighetsutövning/ Legitimering Överklaganden: Antal handlagda ärenden: Legitimerade för färdtjänst: Nationell Jämförelse Färdtjänsttillstånd: Sjukresebidragsersättning/ Handläggning Resande Antal beställningar av resor (BC): Resor per restyp samt trafikkostnader (avser taxi, om ej angett): Färdtjänst: Riksfärdtjänst: Sjukresor (avser resor beställda via BC-Jämtland): Sjukresor (avser eget resande/ sjukresebidrag): Närtrafik/ Anropstyrds Linjetrafik: Avtalspriser trafik Bakgrund, förändringar över tid: Avtalspriser gällande from : Exempelresor: Kommentarer/ fördjupningar per restyp: Samtliga taxiresor (Beställda genom BC Jämtland): Färdtjänst: Riksfärdtjänst: Resejämförelser Färdtjänst/ Riksfärdtjänst : Bräcke Kommun: Ragunda Kommun: Åre Kommun: Bergs Kommun: Härjedalens Kommun: Krokoms Kommun: Färdtjänst Nationella Jämförelsetal: Sjukresor: Resejämförelser Sjukresor : Sjukrese jämförelser med övriga Norrlandslän Riket över tid : Sjukresor: Frikort Högkostnadsskydd Sjukresor: åtgärder/förslag för att minska kostnaderna Närtrafik/Anropsstyrd linjetrafik: Kvalité på utförda färdtjänst- samt sjukresor:

6 Årsrapport (139) Administration Grunder: Lokal Administration internt Länstrafiken Övrigt Sammanfattning Ekonomi Ekonomiskt Flöde Principskiss: Administration 2015 Utfall Trafikkostnader 2015 (netto) Utfall Totalt: Administration och trafikkostnader 2015 Utfall Anmärkningar/ kommentarer: Budget 2015 kontra utfall Totalt: Jämförelse Administration och trafikkostnader Bräcke kommun: Ragunda kommun: Åre kommun: Bergs kommun: Härjedalens kommun: Krokoms kommun: Region Jämtland Härjedalen: Budget Bilagor Bilaga 1: Budget 2016 Särskild kollektivtrafik

7 Årsrapport (139) VERKSAMHETSBERÄTTELSE SÄK 2015 Länstrafikens uppdrag 1 Länstrafiken har getts i uppdrag att verkställa Region JH och kommunernas uppgifter som ansvariga för särskild kollektivtrafik i nedanstående omfattning: Länstrafikens uppdrag är att samordna de samhällsbetalda resorna oavsett om det är kommunerna, regionen eller Länstrafiken som har ansvaret för dessa. Detta sker genom att Länstrafiken bedriver: -beställnings- och samordningsfunktion (BC) för samhällsbetalda resor -transporttjänster avseende särskild kollektivtrafik Verksamheten skall bedrivas med hjälp av entreprenörer som upphandlas i konkurrens, alternativt i egen regi. Verksamheten skall bedrivas så att: -samordning och planering av resor minimerar kostnaden för verksamheten och -överenskommen kvalitet på resor och tjänster upprätthålls. Länstrafiken skall vidare -aktivt arbeta med utveckling av resmöjligheter för att minska behovet av särskild kollektivtrafik genom att fler skall kunna nyttja den allmänna kollektivtrafiken. De kommuner som så väljer kan överlåta samtliga uppgifter för handläggningen av färdtjänst respektive riksfärdtjänst till Kollektivtrafikmyndigheten, dvs. även myndighetsutövningen 2, Länstrafiken sköter utredningsarbetet och myndigheten fattar de formella besluten. Uppdragsgivare På nedanstående bilder visas förändring av uppdragsgivare över tid. Förutom Region JH är rödmarkerade kommuner anslutna till Samarbetsavtalet och har i uppdragsavtalet gett Länstrafiken i uppdrag att samordna de samhällsbetalda resorna. Samtliga har även valt att överlämna myndighetsutövningen. 2008: 2009: 2011: 2013: 2015: 1 Kollektivtrafikmyndigheten (Region Jämtland Härjedalen) är egentlig avtalspart, men formuleringen i uppdragsavtalet är följande: Kollektivtrafikmyndigheten eller den de utser 2 Uppdragsavtal om samordning av samhällsbetalda resor i Jämtlands län

8 Årsrapport (139) Organisation Länstrafiken: Avdelningen för särskild kollektivtrafik (säk). Avdelningen består av en Chef samt tre stycken handläggare, varav en handläggartjänst avser sjukresehandläggning och två färdtjänsthandläggning. Beställningscentral 3 och transportörer 4 är upphandlade i konkurrens och avtalen började gälla respektive På nedanstående bilder framgår organisationsstrukturen i stort, samt de olika restyperna per kommun. 3 BC Jämtland AB 4 Taxiservice i Bergs kommun AB, Norra jämtlands taxi AB, Taxi glesbygd AB, Taxi Östersund AB, V.A Trafikentrepenader AB, Taxi Ragunda AB, Taxi Västjämtland AB, Centrala Buss AB.

9 Årsrapport (139) Avtalstider På nedanstående bild framgår avtalstider avseende Transportörer och beställningscentral.(de gulmarkerade rutorna är trafik utom samarbetsavtalet.) BC C 21 Berg sjukresor färdtjänst riksfärdtjänst När o Anropsstyrd linjetrafik smågods Linjetrafik skolskjuts C 22 Härjedalen sjukresor färdtjänst riksfärdtjänst När o Anropsstyrd linjetrafik smågods Linjetrafik skolskjuts C 23 Strömsund sjukresor färdtjänst riksfärdtjänst När o Anropsstyrd linjetrafik smågods Linjetrafik skolskjuts C 24 Krokom sjukresor Färdtjänst omsorgsresa riksfärdtjänst När o Anropsstyrd linjetrafik smågods Linjetrafik skolskjuts C 25 Östersund sjukresor X X När o Anropsstyrd linjetrafik smågods Linjetrafik X C 27 Bräcke sjukresor färdtjänst riksfärdtjänst När o Anropsstyrd linjetrafik smågods Linjetrafik skolskjuts C28 Ragunda sjukresor färdtjänst riksfärdtjänst När o Anropsstyrd linjetrafik smågods Linjetrafik skolskjuts C29 Åre sjukresor färdtjänst riksfärdtjänst När o Anropsstyrd linjetrafik smågods Linjetrafik skolskjuts

10 Årsrapport (139) Verksamhetsberättelse Länstrafiken har under 2015 som helhet skött uppdraget avseende den särskilda kollektivtrafiken för 6 av länets 8 kommuner samt för Region Jämtland Härjedalen. De kommuner som deltar i samarbetet är Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda och Åre. Under året har det varit ett fortsatt arbete med den ständigt pågående processen att trimma in, anpassa och effektivisera verksamheten. De avtal som slöts vid halvårsskiftet 2013 har varit väl avvägda och förlöpt friktionsfritt även under detta år, vilket i sig talar för att framöver utlösa optionerna om förlängning av dessa. Det huvudsakliga skälet som pekar i samma riktning är att vi inte tror att en förnyad upphandling skulle ge bättre ekonomiska villkor. Myndighetsutövningen får anses ha fungerat väl. Handläggningstiden har under året huvudsakligen legat mellan 0-1 vecka, enda perioden som avvek från det var sommarsemestern och då var handläggningstiden som längst 4 veckor. Handläggningstiden står sig mycket bra vid en nationell jämförelse 5. Den nya kollektivtrafiklagen innebar ett förändrat arbetssätt from Myndighetsutövningen utövas sedan dess av kollektivtrafikmyndigheten, Region Jämtland Härjedalen. Detta sker rent praktiskt så att Länstrafiken gör allt utom att fatta det formella beslutet, vilket Region Jämtland Härjedalen gör. Vidare fattar Region JH de formella besluten angående regelverket (färdtjänst) och taxan (färdtjänst). Detta förfarande har sedan införandet fungerat smidigt, dock med en viss fördröjning för den sökande avseende handläggningstiden. Myndighetsutövningen har varit föremål för prövning (överklaganden) av Länsrätten i 16 fall under året, varav 15 ärenden avgjordes till Länstrafikens förmån. Det ärende som gick oss emot rörde rätt till ledsagare. Andelen färdtjänsttillstånd i de 6 ingående kommunerna var per den 31/ :1441 st, vilket utgör 44 % av länets färdtjänstinnehavare. Andelen tillstånd har minskat med 39 % sedan starten, jämfört med antalet legitimerade som kommunerna lämnade över vid start. För att mäta hur effektiv samordningen är jämförs den verkliga kostnaden för taxiresor med hur stor kostnaden skulle ha varit om resorna gjordes utan samordning. Differensen däremellan benämns samordningsvinst och blir då ett mått över hur effektiv samordningen varit. Kravet på BC Jämtland AB är 25 % samordningsvinst på det totala antalet resor sett över ett år (ej kalenderår). Samordningsvinsten under 2015 var 25,08 %, i pengar ger det en samordningsvinst på 18,5 miljoner kr för aktuell tidsperiod. Ett instrument för att mäta nöjdheten hos resenärerna (sjuk- och färdtjänstresenärer) är Svensk kollektivtrafiks kvalitetsbarometer 6. Där jämförs Jämtland med resten av riket. Jämtland har innehaft topplaceringar allsedan starten 2008, i år innehar vi delad 2:a placering. Under 2015 var det 94 % av resenärerna som gav bästa betyg. Den siffran skall jämföras 5 Merit, undergrupp myndighetsutövning, Nyckeltal handläggning. 6 Barometer för anropsstyrd kollektivtrafik ANBARO (sjukresor samt färdtjänst)

11 Årsrapport (139) med riksgenomsnittet som ligger på 91 %., på den sammanfattande frågan: -totalt sett, vilket betyg vill du ge hela resan, dvs. om du tänker på både beställningen och resan sammantaget? Under året har det hållits 2 st. protokollförda Samrådsmöten där Länstrafiken varit sammankallande, varje uppdragsgivare har en representant i gruppen (Kommuner samt landsting, även Regional kollektivtrafik myndighet har en representant). Samrådsgruppen är central och möjliggör för varje part att nå insyn/inflytande på verksamheten såsom regelförändringar etc. Personalmässigt har avdelningen SÄK varit rätt dimensionerad under året. Vidare har BC Jämtland AB under 2015 levt upp till sina åtaganden avseende kravställd svarsstatistik under 10 av årets månader (Svarsstatistik: krav 90 % av samtalen besvarade inom 2 min). Färdtjänstreglementet har under året inte varit föremål för några övergripande förändringar. Egenavgifterna har varit oförändrade under året, som en direkt konsekvens av att länstrafiktaxan inte justerades per den 1:a dec som brukligt. Egenavgiften är kopplad mot Länstrafiktaxan och motsvarar ca 150 % av densamma 7. Ett fortsatt arbete har bedrivits lokalt inom området sjukresor, syftande till att minska kostnaderna. Nämnas kan utbildningar av vårdpersonal, en kontinuerlig verksamhet som bedrivits sedan Under året har den arbetsgrupp som bildades med representanter från Region JH samt mig från länstrafiken formellt lämnat förslag på förändrad tillämpning (skärpt) av regelverket. Förslagen behandlades av regionstyrelsen i slutet av året, regionstyrelsen beslutade att anta förslaget, förändringarna träder i kraft Egenfinansieringsgraden för samhällsbetalda resor är låg, huvuddelen av kostnaden är skattefinansierad.(ex på självfinansieringsgrad: färdtjänst 11 %, sjukresor med taxi 6 %) Avseende ekonomin kan sägas att verksamheten gick totalt :- bättre än budget ( ). Jämför vi bakåt med år 2007, året innan Samarbetsavtalet kan vi konstatera att: Generellt har priset för trafikavtalen ökat kraftigt. Sammantaget har Taxipriset under perioden ökat med +69 % (2 upphandlingar samt indexuppräkningar, för detaljer se kapitel avtalspriser trafik) Detta borde ha renderat i ökade kostnader i motsvarande grad om inte något annat förändras (effektivare myndighetsutövning, samordning, etc.). Glädjande nog har kostnaden inte alls ökat i motsvarande grad för samarbetsavtalets parter. 7 Inte på varje enskild sträcka, utan sammantaget.

12 Årsrapport (139) Tvärtom har samtliga kommuner en lägre kostnad 2015 än de hade 2007 (resp resp. 2012) 8. Region JH har en kostnadsökning, men inte i paritet med höjningen av avtalspriserna. Givetvis kvarstår det efter en så stor omdaning/omorganisation/ utveckling ett antal friktioner, och nya kommer att uppstå. Sammanfattningsvis har de dock varit hanterbara. Sammantaget kan konstateras att vi nått ganska långt beträffande den övergripande målsättningen att samla Jämtlands samhällsbetalda resor under samma hatt. Det är lite synd att den största kommunen (Östersund) med störst potential för samordning hittills valt att stå utanför samarbetet. Mycket tid under 2016 behöver ägnas åt att succesivt införa de nya tillämpningsrutinerna för sjukresor och takta det mot information samt utbildning av vårdpersonalen. Vidare behöver det vara ett fortsatt stort focus på information, då kunskapen om färdtjänst och sjukresor generellt är låg. Man har ofta en uppfattning i de här frågorna som överensstämmer i liten grad med verkligheten 9. Slutligen behöver det under 2016, likt tidigare år, ske ett fortsatt hårt arbete med att trimma in, anpassa och effektivisera varje del av organisationen. Att ytterligare öka samordningen och förutsättningen för densamma, är ett prioriterat arbete. 8 Kommunerna jämförs med när de drev verksamheten i egen regi, det innebär att det blir olika år beroende på när man anslutit sig till Samarbetsavtalet. För: Berg Bräcke Ragunda Åre är jämförelseåret Härjedalen och Strömsund 2010 och Krokom Gällande lagstiftningar, regelverk och faktiska förhållanden.

13 Årsrapport (139) SAMORDNINGSPOTENTIAL Åre SD Km Be ösd Ra Hn Br Mathias Holmlund C Särskild Mathias Holmlund C Särskild Kollektivtrafik Kollektivtrafik 36 SAMORDNING MYNDIGHETSUTÖVNING ANNAN ÄN TRANSPORTÖR BESTÄMMER Mathias Holmlund C Särskild Mathias Holmlund C Särskild Kollektivtrafik Kollektivtrafik 35

14 Årsrapport (139) Framtida utveckling Samarbetsavtalet 10 lämnar öppet för de kvarstående kommunerna av Jämtlands kommuner, nämligen Östersunds kommun och Strömsunds kommun att ansluta sig till avtalet. En målsättning har varit att inlemma även Östersunds kommun i samarbetet, och på så sätt ytterligare öka effektiviteten/samordningen av samhällsbetalda resor. Östersunds kommun har dock hittills valt att stå utanför samarbetet. Vilket även Strömsunds kommun gjort from 2015 då de valt att kliva av samarbetet efter att ha varit en part Nedanstående tabell 11 ger en översiktlig bild av proportionerna avseende färdtjänsten i länet: Kommun Invånare Färdtjänsttillstånd % av Jämtlands befolkning % av Jämtlands färdtjänstberättigade Antal resor Åre (179) , Bräcke (260) Ragunda (234) 4, Berg (174) 5,5 5, Härjedalen (371) 8 11, Krokom (223) 11,5 6, Strömsund (---) 9, Östersund (----) 48 41, TOTAL (----) Ett av uppdragen till Länstrafiken lyder Länstrafiken skall vidare -aktivt arbeta med utveckling av resmöjligheter för att minska behovet av särskild kollektivtrafik genom att fler skall kunna nyttja den allmänna kollektivtrafiken. 13 En utveckling på sikt är givetvis att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning att åka kollektivt. Riksdagen har fastlagt en nationell plan för handikappolitiken, där det framgår att kollektiv-trafiken skulle vara tillgänglig för alla senast år Det som kan konstateras är att klart senast datum har passerats angående denna fråga. En förutsättning för att fler funktionshindrade skall kunna åka med den allmänna kollektivtrafiken är att både bussar och den fysiska miljön (hållplats etc.) är anpassad. Jämtland ligger ej i framkant, i synnerhet beträffande fysisk anpassning/ tillgänglighetsanpassning av hållplatser. Den här frågan berör flera aktörer, samhällsinstanser och för fördjupning av Länstrafikens göranden i denna fråga hänvisas till Plan för ökad tillgänglighet för funktionshindrade Länstrafiken i Jämtlands län. Målsättningen för SÄK:s del i denna fråga har fått sänkas betydligt, till: -att när det är möjligt, dvs. det finns ett antal identifierade anpassade hållplatser samt ett fungerande betalsystem (särskild-allmän), att påbörja viss styrning av färdtjänstresenärer till den allmänna kollektivtrafiken. För att det överhuvudtaget skall vara görligt måste det finnas en ambition och vilja hos alla parter. 10 Avtal om samordning av samhällsbetalda resor i Jämtlands län 11 Fakta: invånare avser : källa SIKA, Hämtat från Färdtjänsttillstånd och antal resor avser 2014, Källa Trafikanalys. 12 Siffrorna inom parentes avser antalet tillstånd Uppdragsavtal om samordning av samhällsbetalda resor i Jämtlands län

15 Årsrapport (139) Strömsunds utträde ur samarbetsavtalet Då jag ofta möts av frågor angående detta, oavsett om jag är ute och föreläser om färdtjänst eller sjukresor, kommer här en genomgång. Syftet med denna genomgång är att så objektivt jag förmår att skapa en möjlighet för läsaren att med hjälp av detta och annat inhämtat mtrl att själv bilda sig en uppfattning. Detta är viktigt inte minst utifrån att vissa med egna särintressen, försöker påverka beslutsfattare i andra kommuner genom att peka på missnöjet i Strömsund. Del 1: Vi börjar historien med tiden innan de var en part i samarbetsavtalet. Där kan sägas att Länstrafiken föredrog sitt koncept och att det på tjänstemannaplanet inte var ett helt igenom odelat positivt mottagande. Processen fortskred dock och kommunen anlitade innan man fattade sitt beslut en utomstående byrå, Pricewaterhousecoopers, som skulle se över myndighetsutövningen b.la inom området färdtjänst. Pricewaterhousecoopers författade en rapport 14, nedanstående 15 är ett kort utdrag ur den rapporten. Notera särskilt det rödmarkerade. 14 Rådgivningsrapport Myndighetsutövning Strömsunds kommun Mars-April 2010 Margaretha Larsson Hans Åkerman 15 Rådgivningsrapport Myndighetsutövning Strömsunds kommun Mars-April 2010 Margaretha Larsson Hans Åkerman sid 10

16 Årsrapport (139) Strömsund anslöt sig strax därpå till samarbetet. Om vi ser på följande centrala fråga: -Vad var det Strömsund ville uppnå när man gick med i Samarbetsavtalet? Svaret på den frågan framgår rätt klart i nedanstående sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsen 16 : 16 Sammanträdesprotokoll kommunstyrelsen sid

17 Årsrapport (139) Man ville således ha: - en kompetens och kvalitetssäkrad verksamhet (myndighetsutövningen) - och man ville spara pengar (såväl på myndighetsutövningen och på resor) totalt :- till :- kr / årligen. Hur förlöpte då det hela, vad fick Strömsunds kommun? Om vi börjar med myndighetsutövningen kan kort sägas att vi i vår handläggning/ myndighetsutövning använt oss av de två relevanta lagstiftningarna inom området, nämligen Lag (1997:736) om färdtjänst 17 samt Lag (1997:735) om riksfärdtjänst 18. Hur vi beslutat kan utläsas i tidigare kapitel, men två kvantitativa värden att ha med sig för att få en uppfattning om förhållandet mellan avslag-beviljande samt mängden handlagda ärenden, är att år 2011 beviljades 87 % av samtliga ansökningar 19, motsvarande siffra för åren är 91 %. Antalet handlagda ärenden avseende Strömsunds kommun är resp 189 st. Jag själv har en bestämd uppfattning hur det förhöll sig med avslagsfrekvensen när kommunen skötte tillståndsgivningen själva. Mer relevant, objektivt sett, är att uppfattningen stöds av den tidigare nämnda rapporten av Pricewaterhousecoopers, Under 2009 har ca 50 nya färdtjänsttillstånd handlagts. Några avslag har inte förekommit och därmed inte heller någon prövning i förvaltningsdomstol 20. Läs gärna utdraget ur deras rapport igen om vad det skulle kunna bero på (tidigare i detta kapitel). Som tidigare nämnts är det så vist ordnat att de som är missnöjda med sitt beslut kan få en second opinion genom att överklaga vårt beslut till förvaltningsrätten (-kammarrätten, - högsta förvaltningsdomstolen). Detta är något mycket bra, såväl för den sökande som för oss, en utomstående prövning som objektivt ser på vår bedömning och bidrar till en rättsäker myndighetsutövning. Överklagningsproceduren hjälper vi regelmässigt den sökande med. För Strömsunds del kan nämnas att 20 ärenden varit föremål för prövning i rätten och att samtliga ärenden utfallit till vår favör, tillsammans med övriga kommuners domslut kan det ge en viss fingervisning avseende om Strömsunds kommun erhållit en kompetens och kvalitetssäkrad verksamhet. Du som läsare bör även ta del av b.la kapitlet Myndighetsutövning i denna årsrapport, se detaljer, ta del av målsättningar med myndighetsutövningen, hur vi jobbar för att 17 Lag (1997:736) om färdtjänst 18 Lag (1997:735) om riksfärdtjänst 19 De kommuner vi handlagt respektive år samlade antal: färdtjänst nyansökningar, förlängningar och Riksfärdtjänst ansökningar) 20 Rådgivningsrapport Myndighetsutövning Strömsunds kommun Mars-April 2010 Margaretha Larsson Hans Åkerman sid 9

18 Årsrapport (139) kvalitetssäkra bedömningarna och undvika att de är handläggarberoende, hur ser det ut med handläggningstider mm. Du bör även med fördel ta del av vad Strömsunds kommun (styrelse-råd-tjänstemän) olika organisationer samt enskilda tycker via officiella protokoll mm. (Sammanställning av protokoll mm finns hos författaren). Svara sedan själv på frågan om Strömsund fått eller inte fått: - en kompetens och kvalitetssäkrad verksamhet (myndighetsutövningen) Vidare ville man följande: - man ville spara pengar (såväl på myndighetsutövningen som på resor, ca på myndighetsutövningen och ytterligare :- på resor dvs) totalt :- till :- kr / årligen. Hur gick det med detta? Om vi ser på nedanstående bild så får vi en ganska klar uppfattning, kom ihåg att skiftet mellan kommunens regi och Länstrafikens regi skedde halvårsskiftet Tyvärr saknas Strömsunds egen administrationskostnad för färdtjänsthandläggningen (personalkostnader, datasystem, porto, tel, utbildning, lokalkostnad mm) under år 2010, då kommunen inte har redovisat den. Detta innebär att för år 2010 saknas den röda biten av stapeln. Men följande utdrag ur PriceWaterhouseCoopers rapport ger en del av kommunens röda bit Kostnaden för handläggning i egen regi ligger bara vad det gäller lönekostnader på ca kr/år 21 denna kostnad finns inte i nedanstående diagram utan jag har valt att bara redovisa de värden kommunen faktiskt redovisat och läsaren får tänka in detta. Jämför alltså stapel 2012, 2013, 2014 år helt i Länstrafikens regi, med stapeln för år 2010 längst till vänster (där ni får tänka in den röda biten ) det sista året helt i kommunens regi. (Bortse från de två högra staplarna 2010 PV 2010 TU, den första tar hänsyn till penningvärdet d.v.s. kostnaden 2010 i 2014 års penningvärde, den andra är en teoretisk modell mkt kort 2010 års resor (kostnad) med 2014 års avtalspriser) 21 Rådgivningsrapport Myndighetsutövning Strömsunds kommun Mars-April 2010 Margaretha Larsson Hans Åkerman sid

19 Årsrapport (139) Strömsund Trafikkostnad Kom. adm Ev tid BC BC adm Ltr adm Summa ? x x x x x x x x x x PV uppräknat penningvärde 2010 TU års resor Teoretiskt med 2014 års priser Vi kan även göra en annan jämförelse, där vi jämför månadskostnaden. Att det just är de månaderna nedan som jämförs beror på att det är endast för denna period Strömsund kunnat lämna uppgifter om kostnad för myndighetsutövningen d.v.s. den röda biten. -månadskostnad (jan-juni) 2011 Strömsunds regi : :- -månadskostnad (jan-juli) 2012 Länstrafikens regi: :- -månadskostnad (jan-juli) 2013 Länstrafikens regi: :- -månadskostnad (jan-juli) 2014 Länstrafikens regi: :- Att notera är att i bägge ovanstående jämförelser, både års och månadskostnad, är det en ren jämförelse krona mot krona utan hänsyn tagen till förändrat penningvärde. Ett annat viktigt ingångsvärde är att Strömsund nog också skulle ha drabbats av ökade avtalspriser för transporter om de upphandlat trafiken själva.

20 Årsrapport (139) Du bör även med fördel ta del av vad Strömsunds kommun (styrelse-råd-tjänstemän) olika organisationer samt enskilda tycker via officiella protokoll mm. (Sammanställning av protokoll mm finns hos författaren). Svara sedan själv på frågan om Strömsund fått eller inte fått måluppfyllnad avseende ekonomi: - man ville spara pengar (såväl på myndighetsutövningen som på resor, ca på myndighetsutövningen och ytterligare :- på resor dvs) totalt :- till :- kr / årligen. Något kommunen och dess färdtjänstinnehavare oomtvistat fått genom att gå med i samarbetet är Länsfärdtjänst, resenären är inte längre begränsad till att åka inom egen kommun, utan kan nu åka i hela länet. Enligt lagen är kommunen skyldig att anordna färdtjänst av god kvalité inom kommunen. Hur ser det ut beträffande kvalité och hur mäter man det? I årsrapporten finns ett särskilt kapitel om detta, här nöjer vi oss med en kort genomgång och att specifikt titta på vad Strömsunds färdtjänstresenärer tycker. För att bedöma kvalitén på utförda tjänster finns ett antal kanaler jag använder mig av: Utförarens (taxi, BC) frivilliga rapporter Utförares skyldighet (enligt avtal) att lämna rapporter vid kvalitets avvikelse Telefonsamtal, brev, mail (beställare, leverantörer, resenärer) Möten med olika kommunala organ, pensionärsråd, råd för funktionshindrade etc. Svensk kollektivtrafiks kvalitetsbarometer ANBARO Som alltid när det är en bedömning finns en risk för att den blir subjektiv, där fyller Svensk kollektivtrafiks kvalitetsbarometer ANBARO en viktig funktion.(där rings en sjukresenär och en färdtjänstresenär upp dagen efter genomförd resa och får anonymt svara på ett antal frågor). Det är ett instrument för att mäta nöjdheten hos resenärerna (sjuk- och färdtjänstresenärer). Där jämförs Jämtland med resten av riket. Jämtland har innehaft topplaceringar allsedan starten Nämnas bör att nöjdheten i Strömsund såväl som riket är nedåtgående. Om vi specifikt ser till vad Strömsunds färdtjänstresenärer tyckt under hela perioden så var det 96 % av resenärerna som gav bästa betyg. Den siffran skall genomföras med riksgenomsnittet som ligger på 92 %, på den sammanfattande frågan:

21 Årsrapport (139) -totalt sett, vilket betyg vill du ge hela resan, dvs. om du tänker på både beställningen och resan sammantaget? Jag har efterfrågat material från kommunen om jämförelsetal hur det såg ut med nöjdheten när de själv var ansvariga. Svaret jag fått är att någon undersökning för att säkerställa att man tillhandahöll färdtjänst av god kvalité ej genomförts.

22 Årsrapport (139) Myndighetsutövning/ Legitimering Överklaganden: Innan vi kommer in på överklaganden och domslut kan kort sägas: I en nationell nätverksgrupp där jag deltar har vi som målsättning att i förvaltningsrätten få fel i ca 10 % av fallen. Varför då detta? Borde inte målsättning vara att få rätt i 100 % av fallen? Svaret på den frågan är nej! För att få en utvecklande rättstillämpning och rättsprövning, bör man pröva ärenden som ligger på gränsen, dvs. helt enkelt få klarhet i vart gränsen ligger. Under året har det inkommit 12 st. överklaganden, vilket innebär att vi är åter på normal nivå. Det är mer än en halvering gentemot år 2014 som låg på exceptionell nivå avseende överklagningar. Samtliga överklaganden har tillsänts Förvaltningsrätten för avgörande. Sammantaget med års överklagningar har förvaltningsdomstolen till dags dato avgjort 99 av totalt 103 ärenden, varav 93 utföll till myndighetsutövarens (Regionförbundet/ Länstrafikens) favör. 3 ärenden har under året överklagats vidare till kammarrätten. Kammarrätten avvisade ett ärende efter att rättidsprövning gjorts, i de andra fallen beviljades ej prövningstillstånd vilket innebär att förvaltningsrättens domslut står fast. 1 ärende har under året överklagats vidare till Högsta Förvaltningsdomstolen som är den högsta rättsinstansen, prövningstillstånd beviljades ej. Eftersom domarna inte faller i ordning och inom rätt år är det mest överskådliga att presentera detta som en löpande total ( ), vilket sker i nedanstående tabeller. Förvaltningsrätten: FÖRVALTNINGSRÄTT TOTAL Överklagningar Domslut avkunnat antal Klagande rätt 0 0,5 3 0,5 0,5 1,5 0 6 Kammarrätten: KAMMARRÄTT TOTAL Överklagningar Sökande 2(2) 2(3) - (1) 1(3) 1(3) -(3) -(2) 6(17) Överklagningar ltr/ region -(-) 2(2) - (1) 1=0,5 1=0,5 -(1) -(1) 4(5) Domslut avkunnat antal Ändrad dom fm ltr/ rf - 0,5-0,5 0, ,5 Ändrad dom fm sökande

23 Årsrapport (139) Högsta Förvaltningsdomstolen: HÖGSTA FÖRVALTN TOTAL Överklagningar Sökande 1(1) - (2) - -(1) - -(1) -(1) 1(8) Överklagningar ltr/ region - - (2) (2) Domslut avkunnat antal Ändrad dom fm ltr/ rf Ändrad dom fm sökande Slut domslut : SLUTDOMSLUT TOTAL Ltr/ Regionförbund Sökande Antal handlagda ärenden: Under året har det handlagts totalt 694 st ärenden (2014: 937 st 2013: 814 st 2012: 831 st 2011: 741 st, 2010: 559 st), vilket är en minskning jämfört med 2014 om 26 %. Den huvudsakliga förklaringen till det är att vi ej handlägger Strömsunds kommun from Av ansökningarna beviljades 90 % (avslag 10 % ). Ser vi bara till nyansökningar färdtjänst så beviljades 89 %. I tabellen visas detaljerad statistik Totalt Avslag Bifall Bifall med begränsning Delvis bifall Arbetsresor Ny ansökan Förlängning Ändring Färdtjänst Ny ansökan Förlängning Ändring I annan K Riksfärdtjänst Ny ansökan Totalt

24 Årsrapport (139) På nedanstående bild illustreras antal handlagda ärenden under året uppdelat per kommun. Legitimerade för färdtjänst: Per den 31/ var det st. som var legitimerade för färdtjänst i Samarbetsavtalets 6 ingående kommuner. Den rådande trenden är sjunkande antal färdtjänstlegitimerade. På bilderna på omstående sida, illustreras antalet tillstånd vid ögonblicket länstrafiken tog över handläggningen, respektive antalet tillstånd Jämför man startvärdet dvs. antalet legitimerade när kommunerna lämnade över med nuläget, kan konstateras att antalet legitimerade sjunkit med 39 %. Därefter följer detaljerad statistik, avseende tillståndsdetaljer, åldersfördelning, kön samt förändringar över tid. Statistiken innefattar dels en total samt att den är uppdelad kommunvis. Kapitlet avslutas med en nationell jämförelse, avseende antal personer per 1000 invånare som innehar färdtjänsttillstånd.

25 Årsrapport (139) Antal Legitimerade vid Länstrafikens övertagande av myndighetsutövningen VS antalet , kommunvis. Grafisk översikt: Antal Legitimerade vid Länstrafikens övertagande av myndighetsutövningen VS antalet , total. Grafisk översikt:

26 Årsrapport (139) Det kan konstateras att vid Länstrafikens övertagande av myndighetsutövningen fanns olikheter mellan kommunerna. På nedanstående bilder avspeglar sig olikheterna mellan hur kommunerna bedömt behov av ledsagare, ensamåkning etc. Härjedalen, Ragunda och Bräcke använde i väldigt hög grad tillsvidaretillstånd i sin utövning (97, 94 respektive 91 %) vilket kan jämföras med Krokom där inte ens 1 % av tillstånden var tillsvidare. Även Berg hade en låg andel, endast 23 % av tillstånden var av arten tillsvidare. (Tillsvidare tillstånd använder länstrafiken mycket restriktivt) Ledsagare beviljades i 54 % av tillstånden som mest (Ragunda) och i 19 % som lägst (Krokom) 22. I Ragunda förelåg ett stort behov av framsätesåkning i jämförelse med andra kommuner, 87 % av den totala andelen framsätesåkare i de sju deltagande kommunerna fanns i Ragunda kommun (Hela 7 % av de färdtjänstberättigade i Ragunda ansågs ha behov av framsätesåkning). 22 Härjedalen exkluderat som hade generellt beslut/tillstånd till alla för ledsagare

27 Årsrapport (139) Likväl som att det i Bräcke kommun jämförelsevis var en väldigt hög andel ensamåkare, närmare bestämt 65 % av den totala andelen ensamåkare i de sju deltagande kommunerna fanns i Bräcke kommun. (2 % av de färdtjänstberättigade i Bräcke ansågs ha behov av ensamåkning). Andelen i behov av specialfordon har bedömts som likvärdig av kommunerna (17-20%), förutom Krokom som har en något högre andel (27 %) och Härjedalen som har en klart lägre andel (8 %). Nu kan det ju vara så att det var 54 % som hade behov av ledsagare i Ragunda kommun och bara 19 % i Krokom, eller att 87 % av samtliga färdtjänstinnehavare i de sju kommunerna som var i behov av framsätesåkning råkade bo i Ragunda. En annan mer trolig förklaring till skillnaden är att det är handläggarberoende dvs. utfallet avgörs av vilken handläggare som handlagt ärendet. En av fördelarna med att myndighetsutövningen sköts centralt är att bedömningen blir mer likartad för den sökande oavsett vilken kommun vederbörande bor i. På Länstrafiken arbetar vi även aktivt för att det inte skall vara handläggarberoende, det gör vi bland annat genom att: Gräns vänster- gräns höger, det finns ett fönster för avslagsfrekvens mm, avviker någon handläggare från det vidtas omedelbart åtgärder. Diskuterar regelbundet olika typfall och hur vi skall tänka/ besluta i sådana. Lyfter komplicerade ärenden i grupp Växlar utredare, dvs. vid en förnyad ansökan så handläggs den av någon som INTE handlagt vederbörande senast. Nya ögon ser över ärendet.

28 Årsrapport (139) I följande bilder kan vi följa utvecklingen över tid fram till idag på de punkter vi nyss studerat, att observera är att vi nu tittar på totalen, d.v.s. de sex (7) kommunerna tillsammans. Man bör ha i åtanke vid vilken tid kommuner överlåtit Myndighetsutövningen: - Tillsvidare tillstånd: - Specialfordon: relativt konstant, ökade något i och med Krokoms inträde - Ledsagare

29 Årsrapport (139) - Ensamåkning - Framsätesåkning - Bärhjälp

30 Årsrapport (139) Antal Legitimerade för färdtjänst 2015 grafisk översikt: Total: Bergs Kommun:

31 Årsrapport (139) Bräcke Kommun: Härjedalens Kommun:

32 Årsrapport (139) Krokoms Kommun: Ragunda Kommun:

33 Årsrapport (139) Åre Kommun: Legitimerade för färdtjänst, könsfördelning: 66 % av de färdtjänstberättigade (Total) är kvinnor. Att kvinnorna är starkt överrepresenterade bekräftas även nationellt om man studerar den årliga färdtjänstenkäten som i dagsläget utförs av trafikanalys.

34 Årsrapport (139) Legitimerade för färdtjänst, åldersfördelning: Färdtjänst är starkt förknippad med ålder, vilket vi återkommer till längre fram i detta kapitel. Att barn och ungdomar har färdtjänst är sällan förekommande, som vi kan se i nedanstående bild återfinns knappt 2 % av de färdtjänstberättigade i denna ålderskategori. Ett undantag från detta är Krokoms kommun där hela 5,4 % av de färdtjänstberättigade är under 20 år, ser vi till samtliga 6 kommuner återfinns 41 % av färdtjänstberättigade barn och ungdomar i Krokoms kommun.

35 Årsrapport (139) Legitimerade för färdtjänst, detaljer: 1 Legitimerade för färdtjänst Totalt 1 Legitimerade för färdtjänst Bergs kommun 1 Legitimerade för färdtjänst Bräcke Kommun

36 Årsrapport (139) 1 Legitimerade för färdtjänst Härjedalens kommun 1 Legitimerade för färdtjänst Krokoms kommun 1 Legitimerade för färdtjänst Ragunda kommun 1 Legitimerade för färdtjänst Åre Kommun

37 Årsrapport (139) Legitimerade för färdtjänst, åldersfördelning: 2 Legitimering, åldersfördelning Totalt alla 2 Legitimering, åldersfördelning Bergs Kommun 2 Legitimering, åldersfördelning Bräcke kommun 2 Legitimering, åldersfördelning Härjedalens Kommun

38 Årsrapport (139) 2 Legitimering, åldersfördelning Krokoms Kommun 2 Legitimering, åldersfördelning Ragunda Kommun 2 Legitimering, åldersfördelning Åre Kommun

39 Årsrapport (139) Nationell Jämförelse Färdtjänsttillstånd: (att observera siffrorna avser eftersom 2015 års officiella siffror kommer i juni 2016): I genomsnitt är 33 personer per 1000 invånare färdtjänstberättigade i riket. I länen varierar antalet personer med färdtjänsttillstånd i förhållande till folkmängden relativt kraftigt, vilket illustreras i figuren nedan (bild 1). Antalet innehavare av färdtjänsttillstånd per län varierar mellan 24 och 45 tillstånd per 1000 invånare. För Jämtland som helhet ligger vi under rikssnittet, det är 27 personer per 1000 invånare som innehar färdtjänsttillstånd. Av Jämtlands kommuner har antalet i jämförelse med året innan minskat för samtliga förutom Östersunds kommun som ligger still på samma nivå. Bryter vi ner det per kommun (bild 2 nedan) kan vi konstatera att det varierar stort mellan kommunerna. Av de i samarbetsavtalet ingående kommunerna var andelen tillstånd per 1000 invånare långt under rikssnittet i Åre och Krokoms kommun, Berg under snittet medan Härjedalen över snitt samt Bräcke och Ragunda låg långt över rikssnittet. Jämför vi med åldersstrukturen 24 i kommunerna (bild 3 och 4 nedan), hittar vi en del av förklaringen där. Färdtjänst är starkt kopplad till ålder, av landets färdtjänstberättigade är 80 % över 65 år. För samarbetsavtalets ingående kommuner är det 86 % av de färdtjänstberättigade som är över 65 år. Åre och Krokom har i särklass lägst andel personer över 65 år (18,1 resp. 20,6 %), Ragunda har högst andel personer över 65 år (28,9 %), Bräcke och Härjedalen ligger över 27 %, vilket speglar sambandet mellan ålder och antalet tillstånd. Bergs kommun är den som bryter mönstret, 28 % av befolkningen är 65+ (högre än Bräcke) medan antalet tillstånd ligger rejält under rikssnittet. Rikssnittet för andel personer över 65 år ligger på 19,6 %. Ser vi till storleksordningen på relationerna kan vi sammanfattningsvis konstatera att sett till antal tillstånd 2014 ligger Bräcke och Ragunda högt (trots sin höga andel personer över 65 år), Härjedalen normalt, Berg ligger lågt vilket även Åre samt Krokom gör. Slutligen om vi studerar bild 5 kan vi se utvecklingen på antalet färdtjänstberättigade/ 1000 innevånare den senaste 8 års perioden. Bild 1: 23 Källa: Trafikanalys: Färdtjänst och Riksfärdtjänst Källa: Statistiska centralbyrån

40 Årsrapport (139) Bild 2: Antal tillstånd/ Värdet året innan myndighetsutövningen Skillnad invånare överlämnades Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund 23 Jämtlands län 27 Riket 33 Bild 3: Bild 4:

41 Årsrapport (139) Bild 5:

42 Årsrapport (139) Sjukresebidragsersättning/ Handläggning Sjukresebidragshandläggningen får anses ha fungerat väl under året, handläggningstiden har under huvuddelen av året varit ca 0-2 veckor, inkommen ansökan-utbetalning. Som längst har handläggningstiden under en enskild vecka varit 3 veckor (semestervecka 30). Totalt har ärenden inkommit. Ett 10-tal ärenden har varit föremål för överprövning 25 varav ett fåtal ändrats. Antalet inkomna sjukresebidragsansökningar ökade som en följd av de nya sjukresereglerna mellan , (högkostnadsskydd infördes, kvittning egen bil upphörde). Antalet inkomna ärenden sjönk under 2011 som väntat relativt mycket. Minskningen kan tillskrivas möjligheten att resa gratis på kallelse vilket också hade genomslag på kvittningen. 1 sept infördes nya regler, egenavgiften höjdes till 100: - på samtliga resslag och som en konsekvens därav försvann möjligheten att åka på kallelsen. Antalet inkomna ärenden ökade under 2014 med 9 %, jämfört med 2012 (helår gamla regler mot helår nya regler). Under 2015 sjönk antalet med 10 % och är nu tillbaks på en nivå ännu lägre än Egenresande : BIL BUSS TAXI TÅG FLYG SUMMA 2008 Inkomna ärenden rb Kvittning Totalt antal ärenden Inkomna ärenden rb Kvittning Totalt antal ärenden inkomna ärenden rb Kvittning Totalt antal ärenden Inkomna ärenden rb Kvittning Totalt antal ärenden Inkomna ärenden rb Kvittning Totalt antal ärenden Inkomna ärenden rb Kvittning Totalt antal ärenden Inkomna ärenden tot (rb) Inkomna ärenden tot (rb) Skillnad Omprövning utförd av mig (Mathias Holmlund) 26 Mätt from då de nya reglerna började gälla

43 Årsrapport (139) Resande Nedan kommer i tabellform och löpande text statistik på resor, att beakta är att vid jämförelser så jämförs vissa värden med historiska värden från tiden före länstrafikens administration. Anledningen till detta är att i så stor utsträckning som möjligt, dels se utvecklingen och dels erhålla användbara jämförelsetal. Konsekvent har jag strävat efter att inte jämföra äpplen med päron, där så går att undvika. Där historiska värden som erhållits med en annan mätmetod, eller värden som inte känns tillförlitliga används, har jag antingen kommenterat det eller helt utelämnat värdet. Antal beställningar av resor (BC): Typ av beställning Tid på dygn Antal 2015 Antal 2014 Antal Antal 2012 Antal Antal 2010 Antal Färdtjänst Kontorstid Omsorgsresa Kontorstid Riksfärdtjänst- Sjukresa m tåg o flyg Kontorstid Sjukresa Kontorstid Närtrafik/ Kontorstid Anropsstyrd trafik Återkommande Kontorstid resa Färdtjänst Övrig tid Omsorgsresa Övrig tid Riksfärdtjänst- Sjukresa m tåg o flyg Övrig tid Summa (kr) Sjukresa Övrig tid Närtrafik/ Anropsstyrd trafik Övrig tid Summa: Antalet beställningar minskade med 6 % mellan 2014 och 2015 vilket var väntat då Strömsunds färdtjänst inte längre ingår. Jämför man 2015 med 2010 har antalet beställningar minskat med 7 % trots att antalet kommuner ökat från 4 till 6. Snittpriset för en bokning 2015 ligger på 26,17 kr 27 Att beakta: Krokoms färdtjänst och riksfärdtjänstresor inkluderar endast 2:a halvåret Att beakta: Strömsund och Härjedalens färdtjänst och riksfärdtjänstresor inkluderar endast 2:a halvåret Att beakta: Bergs kommuns resor (färdtjänst, riksfärdtjänst, Närtrafik /anropsstyrd) inkluderar endast 2:a halvåret 2009

44 Årsrapport (139) Resor per restyp samt trafikkostnader (avser taxi, om ej angett): Färdtjänst: Kostnad i nedanstående tabeller är respektive huvudmans kostnad exklusive moms. Bergs kommun: År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 9,94% Total kr kr kr kr 9,94% Bräcke kommun: År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 17,67% Total kr kr kr kr 17,67% Härjedalens kommun: År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 5,32% Total kr kr kr kr 5,32% Krokoms kommun (inklusive omsorgsresor): År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 14,29% Total kr kr kr kr 14,29% Ragunda kommun: År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 13,31% Total kr kr kr kr 13,31% Åre kommun: År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 9,02% Total kr kr kr kr 9,02% Totalt: År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 11,60% Total kr kr kr kr 11,60%

45 Årsrapport (139) Utöver ovanstående färdtjänstresor tillkommer en handfull resor Resa i annan kommun som avser resor gjorda utanför länet på en tillfällig vistelseadress, enligt nedanstående tabell: Kommun Antal resor Antal individer som nyttjat tjänsten Kostnad kr Egenavgift kr Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Åre Totalt Riksfärdtjänst: (tåg och flyg ingår) Kommun Resenärer exkl. följe Ledsagare Trafikkostnad (samp) exkl. moms/egenavgift Egenavg. inkl. moms Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Åre Totalt Sjukresor (avser resor beställda via BC-Jämtland): Taxi: År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 26,99% Total kr kr kr kr 26,99% Övriga Färdslag Resenärer exkl.följe Följe Trafikkostnad (samp) exkl moms/egenavgift So vinst exkl.moms So % Tåg x x Flyg x x Totalt x x Egenavg. inkl. moms

46 Årsrapport (139) Sjukresor (avser eget resande/ sjukresebidrag): Landstinget Antal Följe Kostnad exkl moms/egenavgift Buss Tåg Egen bil Taxi Flyg Totalt Närtrafik/ Anropstyrds Linjetrafik: Bergs kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 78424kr kr kr 23,85% Total kr 78424kr kr kr 23,85% Bräcke kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 5168kr 69160kr kr 3,85% Total kr 5168kr 69160kr kr 3,85% Härjedalens kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 33692kr kr kr 37,08% Total kr 33692kr kr kr 37,08% Krokoms kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 56103kr kr kr 28,18% Total kr 56103kr kr kr 28,18% Ragunda kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 19874kr kr 21629kr 12,72% Total kr 19874kr kr 21629kr 12,72% Strömsunds kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 25938kr kr kr 35,77% Total kr 25938kr kr kr 35,77% Åre kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 59894kr kr kr 42,87% Total kr 59894kr kr kr 42,87%

47 Årsrapport (139) Östersunds kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 3925kr kr kr 18,93% Total kr 3925kr kr kr 18,93% Totalt: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 31,85% Total kr kr kr kr 31,85%

48 Årsrapport (139) Avtalspriser trafik Bakgrund, förändringar över tid: En stor utmaning när projektet (Samarbetsavtalet/ uppdragsavtalet) drog igång 2008, var att förändringen dvs. ansvaret överläts på Länstrafiken samtidigt som den upphandling av trafik som genomfördes generellt renderade i kraftigt höjda priser i de trafikavtal som tecknades. Samtidigt som deltagande parter och även de som avvaktande intog läktarplats efterfrågade/ förväntade sig resultat och ett sådant mätt i kr och ören. Generellt höjdes priset för trafikavtalen ( ) kraftigt, +30 % 30 vilket borde ha renderat i ökade kostnader i motsvarande grad om inte något annat förändras (effektivare myndighetsutövning, samordning, etc.). Under perioden indexuppräknades priset med +10 %. Under 2013 var det dags för nya avtal igen, ny upphandling avslutades och avtalen började gälla Generellt höjdes priset för trafikavtalen ånyo kraftigt, (ser vi till kostnad/km +40 %). Upphandlingen hade dock ett förändrat upplägg 2013, där startavgifter mm bestämdes av oss som upphandlare. Därför blir det för en jämförelse mest korrekt att jämföra en månads resor med det gamla och nya avtalet. Ett snitt av en sådan jämförelse visar att det nya avtalet innebar en kostnadsökning om totalt 15 %. Taxipriserna har därefter indexuppräknats vilket inneburit en prisökning med +3 %. Sammantaget har Taxipriset generellt under perioden ökat med +69 % (2 st. upphandlingar och indexuppräkningar. För periodvis uppdelning se ovanstående punkter) Summa ,00% ,00% ,00% ,00% % Glädjande nog som vi kan se i nedanstående förenklade bilder och analyserat i senare kapitel har kostnaden inte alls ökat i motsvarande grad för samarbetsavtalets parter. Tvärtom har samtliga kommuner en lägre kostnad 2015 än de hade 2007 (resp resp. 2012) 31. Landstinget har en kostnadsökning, men inte i paritet med höjningen av avtalspriserna. 30 Det är kostnaden kr/km som jämförs, olika tillägg startavgifter mm är ej medräknade, den egentliga skillnaden torde vara än högre. 31 Kommunerna jämförs med när de drev verksamheten i egen regi, det innebär att det blir olika år beroende på när man anslutit sig till Samarbetsavtalet. För: Berg Bräcke Ragunda Åre är jämförelseåret Härjedalen och Strömsund 2010 och Krokom 2012.

49 Årsrapport (139)

50 Årsrapport (139) I följande graf och tabell kan utläsas pris kr/km förändring över tid (oavsett område/biltyp), upphandlingstidpunkterna framgår med all önskvärd tydlighet: Alla fordon Alla områden Skillnad % 2007 vs 2008 Skillnad % 2007 vs 2012 Skillnad % 2008 vs 2012 Skillnad % 2012 vs 2013 Skillnad % 2007 vs 2013 Skillnad % 2013 vs 2016 Skillnad % 2007 vs 2016 Snitt kr/km 13,11 17,06 17,04 17,70 18,32 18,44 18,26 18,68 26,07 26,78 26,75 30% 43% 10% 40% 99% 3% 104%

51 Årsrapport (139) Ser vi i nedanstående tabeller, kan vi utläsa förändringen per upphandlat trafikområde (och fordonstyp), värt att notera är att i ett flertal av områdena var anbuden ursprungligen ännu högre och först efter förhandling (=prissänkning) kunde avtal tecknas, gäller såväl upphandlingen 2008 som 2013, i den senare fick vi i ett fall avbryta upphandlingen och göra om den innan avtal kunde tecknas. De flesta resor genomförs sittande och därför är den första tabellen central. Prisökningen 2007 vs 2016 är som högst % i trafikområde Åre tätt följd av område Krokom %, Berg 88 %, Strömsund 84 %. Som lägst är höjningen i trafikområde Ragunda + 20 %. Priset kr/km är som tidigare sagts bara en del av ersättning till transportörerna, till det kommer startavgifter, mm mm, vilket har framgått tidigare i detta kapitel likväl som att det framgår längre fram i detta kapitel. Sittande P-bil 1-4 p: P-bil 1-4 pass Skillnad % 2007 vs 2008 Skillnad % 2007 vs 2012 Skillnad % 2008 vs 2012 Skillnad % 2012 vs 2013 Skillnad % 2007 vs 2013 Skillnad % 2015 vs 2016 Skillnad % 2007 vs ,1 18,41 18,35 18,89 19,84 20,28 23,99 24,63 24,60 41% 55% 10% 18% 83% 0% 88% C1 Berg C2 Härjedalen 12,14 16,80 16,75 17,25 18,11 17,21 17,04 17,50 17,48 38% 42% 2% -1% 40% 0% 44% C3 Strömsund 12,56 17,49 17,43 17,95 17,95 20,27 22,56 23,16 23,13 39% 61% 16% 11% 80% 0% 84% C4 Krokom 11,56 16,65 16,59 17,09 17,94 18,35 23,04 23,72 23,69 44% 59% 10% 26% 99% 0% 105% C5 ÖS södra 9,44 9,42 9,39 9,67 10,15 10,38 12,80 13,15 13,13 0% 10% 10% 23% 36% 0% 39% C6 ÖS Norra 9,44 12,89 12,84 13,23 13,89 14,20 12,80 13,15 13,13 37% 50% 10% -10% 36% 0% 39% C7 Bräcke 12,61 16,17 16,12 16,60 17,42 17,82 19,85 20,38 20,36 28% 41% 10% 11% 57% 0% 61% C8 Ragunda 13,43 12,89 12,84 13,23 13,89 14,20 15,66 16,08 16,06-4% 6% 10% 10% 17% 0% 20% C9 Åre 11,56 16,26 16,21 16,69 17,52 17,92 24,01 24,65 24,62 41% 55% 10% 34% 108% 0% 113% Snitt 11,76 15,22 15,17 15,62 16,30 16,74 19,08 19,60 19,58 29% 42% 10% 14% 62% 0% 66%

52 Årsrapport (139) Sittande P-bil 5-8 p: P-bil 5-8 pass Skillnad % 2007 vs 2008 Skillnad % 2007 vs 2012 Skillnad % 2008 vs 2012 Skillnad % 2012 vs 2013 Skillnad % 2007 vs 2013 Skillnad % 2015 vs 2016 Skillnad % 2007 vs ,16 19,94 19,88 20,47 21,49 21,97 25,54 26,23 26,20 16% 28% 10% 16% 49% 0% 53% C1 Berg C2 Härjedalen 13,29 19,47 19,41 19,99 20,98 18,98 19,03 19,54 19,51 47% 43% -3% 0% 43% 0% 47% C3 Strömsund 13,77 18,31 18,25 18,79 18,79 20,70 22,56 23,16 23,13 33% 50% 13% 9% 64% 0% 68% C4 Krokom 12,52 16,65 16,59 17,09 17,94 18,35 23,04 23,72 23,69 33% 47% 10% 26% 84% 0% 89% C5 ÖS södra 12,16 12,44 12,39 12,76 13,40 13,70 17,12 17,58 17,56 2% 13% 10% 25% 41% 0% 44% C6 ÖS Norra 12,16 17,90 17,84 18,37 19,29 19,72 17,12 17,58 17,56 47% 62% 10% -13% 41% 0% 44% C7 Bräcke 13,43 17,79 17,73 18,25 19,16 19,60 22,05 22,65 22,62 32% 46% 10% 13% 64% 0% 68% C8 Ragunda 17,05 13,81 13,76 14,17 14,88 15,21 16,77 17,22 17,20-19% -11% 10% 10% -2% 0% 1% C9 Åre 12,51 16,26 16,21 16,69 17,52 17,92 24,01 24,65 24,62 30% 43% 10% 34% 92% 0% 97% Snitt 13,78 16,95 16,90 17,40 18,16 18,46 20,80 21,37 21,34 23% 34% 9% 13% 51% 0% 55%

53 Årsrapport (139) Specialfordon: Beträffande specialfordon kan konstateras att av samtliga genomförda resor under 2015 så var det 16 % som krävde specialfordon.( st) Specfordon Skillnad % 2007 vs 2008 Skillnad % 2007 vs 2012 Skillnad % 2008 vs 2012 Skillnad % 2012 vs 2013 Skillnad % 2007 vs 2013 Skillnad % 2015 vs 2016 Skillnad % 2007 vs ,16 23,52 23,65 24,35 25,57 26,14 44,11 45,29 45,24 37% 52% 11% 69% 157% 0% 164% C1 Berg C2 Härjedalen 13,87 22,48 22,40 23,07 24,22 25,03 32,08 32,94 32,90 62% 80% 11% 28% 131% 0% 137% C3 Strömsund 14,49 19,74 19,88 20,47 20,47 22,09 37,34 38,34 38,30 36% 52% 12% 69% 158% 0% 164% C4 Krokom 11,56 17,90 18,04 18,58 19,51 19,95 29,61 30,48 30,44 55% 73% 11% 48% 156% 0% 163% C5 ÖS södra 10,27 15,51 15,66 16,12 16,93 17,31 23,60 24,23 24,20 51% 69% 12% 36% 130% 0% 136% C6 ÖS Norra 10,27 20,25 20,39 20,99 22,04 22,54 23,60 24,23 24,20 97% 119% 11% 5% 130% 0% 136% C7 Bräcke 13,78 17,79 17,93 18,46 19,39 19,82 22,05 22,65 22,62 29% 44% 11% 11% 60% 0% 64% C8 Ragunda 17,05 13,81 13,96 14,38 15,10 15,44 17,02 17,48 17,46-19% -9% 12% 10% 0% 0% 2% C9 Åre 13,37 17,80 17,94 18,47 19,40 19,83 43,57 44,74 44,68 33% 48% 11% 120% 226% 0% 234% Snitt 13,54 18,76 18,87 19,43 20,29 20,91 30,33 31,15 31,12 39% 54% 11% 45% 124% 0% 130%

54 Årsrapport (139) Liggande/ bårfordon: Beträffande liggande transporter kan konstateras av att samtliga genomförda resor under 2015 så var det ca 4 % som genomfördes liggande på bår, i princip samtliga var sjukresor.(3575 st) Bår/ ligg Skillnad % 2007 vs 2008 Skillnad % 2007 vs 2012 Skillnad % 2008 vs 2012 Skillnad % 2012 vs 2013 Skillnad % 2007 vs 2013 Skillnad % 2015 vs 2016 Skillnad % 2007 vs ,42 18,41 18,35 18,89 19,84 20,28 51,33 52,70 52,64 28% 41% 10% 153% 256% 0% 265% C1 Berg C2 Härjedalen 13,87 20,13 20,06 20,66 21,69 18,98 29,07 29,85 29,82 45% 37% -6% 53% 110% 0% 115% C3 Strömsund 14,98 19,74 19,67 20,26 20,26 20,95 41,10 42,20 42,15 32% 40% 6% 96% 174% 0% 181% C4 Krokom 12,52 17,90 17,84 18,58 19,29 19,72 49,67 51,13 51,07 43% 58% 10% 152% 297% 0% 308% C5 ÖS södra 12,16 15,51 15,45 15,91 16,71 17,08 22,30 22,90 22,88 28% 40% 10% 31% 83% 0% 88% C6 ÖS Norra 12,16 15,51 15,45 20,99 16,71 17,08 22,30 22,90 22,88 28% 40% 10% 31% 83% 0% 88% C7 Bräcke 12,61 17,79 17,73 18,25 19,16 19,6 22,05 22,65 22,62 41% 55% 10% 13% 75% 0% 79% C8 Ragunda 14,02 12,89 12,84 13,23 13,89 14,20 16,77 17,22 17,20-8% 1% 10% 18% 20% 0% 23% C9 Åre 13,37 17,80 17,74 18,26 19,18 19,61 52,07 53,47 53,40 33% 47% 10% 166% 289% 0% 299% Snitt 13,35 17,30 17,24 18,34 18,53 18,61 34,07 35,00 34,96 30% 39% 8% 83% 155% 0% 162%

55 Årsrapport (139) En schematisk sammanställning över hur mycket som tillkom i olika former av tillägg fram till och med återfinns nedan. Varje trafikområde redovisas nedan där tilläggen representeras av röd färg. Det procentuella tillägget redovisas också 32. Som kan ses blir den verkliga kilometerkostnaden betydligt större. Stapel 1: Personbil (Vanlig sittande) Stapel 2: Specialfordon ( Rullstol) Stapel 3: Liggande (bår) C1 Berg: Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Personbil sittande specialfordon Liggande/bår 14 % 41 % 32 % C3 Strömsund: Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Personbil sittande specialfordon Liggande/bår 18 % 49 % 32 % 32 Tilläggen varierar givetvis över tid, beroende på hur körningarna ser ut, men storheten framgår schematiskt.

56 Årsrapport (139) C4 Krokom: Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Personbil sittande specialfordon Liggande/bår 13 % 53 % 54 % C5 Östersund Södra: Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Personbil sittande specialfordon Liggande/bår 20 % 44 % 17 % C7 Bräcke: Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Personbil sittande specialfordon Liggande/bår 13 % 48 % 25 %

57 Årsrapport (139) C8 Ragunda: Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Personbil sittande specialfordon Liggande/bår 13 % 48 % 25 % C9 Åre: Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Tillägg till km/ pris % Personbil sittande specialfordon Liggande/bår 14 % 58 % 47 %

58 Årsrapport (139) Prisförändring nya avtalet vs gamla avtalet ( ): 33 Förändring ALLA RESOR 14,90 % TAXI GLESBYGD 9,81 % TAXI ÖSD 28,98 % TAXI RAGUNDA 3,65 % CB 22,30 % TAXI SERVICE I BERG 11,12 % NORRA JÄMTLAND 10,18 % HÄGGENÅS -55,36 % TAXI VÄSTJÄMTLAND 17,82 % LIT HÖGARNA -45,16 % V.A TRAFIKENTREP 2,13 % TAXI ÖSD TOT 25,26% 33 En månads resor är körda med det gamla avtalets prisberäkning och jämfört med vad samma resor kostar med det nya trafikavtalet.

59 Årsrapport (139) Avtalspriser gällande from : Följande fasta priser är fastslagna av oss och gäller i samtliga områden, det är endast kmersättning samt returrabatt som varierar, de redovisas områdesvis under nedanstående bild:. ERSÄTTNING PER TILLFÄLLE Grundavgift personbil 4 pass 51,28 Grundavgift personbil 5-8 pass 51,28 Grundavgift specialfordon 307,69 Hämtersättning sittande resenär 20,51 Hämtersättning rullstolsburen resenär 51,28 Hjälptillägg 51,28 Bårersättning (Liggtillägg) 205,13 Bärhjälpsersättning 205,13 Kr / tillfälle Kr / tillfälle Kr / tillfälle Kr / tillfälle Kr / tillfälle Kr / tillfälle Kr / tillfälle Kr / tillfälle Oavsett tidpunkt på dygnet Oavsett tidpunkt på dygnet Oavsett tidpunkt på dygnet Oavsett tidpunkt på dygnet Oavsett tidpunkt på dygnet Oavsett tidpunkt på dygnet Oavsett tidpunkt på dygnet Oavsett tidpunkt på dygnet Väntetidsersättning 307,69 Kr / timme Oavsett tidpunkt på dygnet Berg C21: ERSÄTTNING PER KM Dagtid vardagar Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Km-ersättning personbil 4 pass 24,60 Dagtidsers %. Km-ersättning personbil 5-8 pass 26,20 Dagtidsers %. Km-ersättning specialfordon 45,24 Dagtidsers %. Km-ersättning bårtransport 52,64 Dagtidsers %. RETURER o FRAMKÖRNING ERSÄTTNING PER KM Pris för Returtransporter, per km Dagtid vardagar max 60 % av kmersättning Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Dagtidsers %. Extra returrabatt uttryckt i %. 25 Pris för Framkörningsersättning, per km 60 % av km-ersättning Dagtidsers %.

60 Årsrapport (139) Härjedalen C22: ERSÄTTNING PER KM Dagtid vardagar Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Km-ersättning personbil 4 pass 17,48 Dagtidsers %. Km-ersättning personbil 5-8 pass 19,51 Dagtidsers %. Km-ersättning specialfordon 32,90 Dagtidsers %. Km-ersättning bårtransport 29,82 Dagtidsers %. RETURER o FRAMKÖRNING ERSÄTTNING PER KM Pris för Returtransporter, per km Dagtid vardagar max 60 % av kmersättning Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Dagtidsers %. Extra returrabatt uttryckt i %. 10 Pris för Framkörningsersättning, per km 60 % av km-ersättning Dagtidsers %. Strömsund C23: ERSÄTTNING PER KM Dagtid vardagar Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Km-ersättning personbil 4 pass 23,13 Dagtidsers %. Km-ersättning personbil 5-8 pass 23,13 Dagtidsers %. Km-ersättning specialfordon 38,30 Dagtidsers %. Km-ersättning bårtransport 42,15 Dagtidsers %. RETURER o FRAMKÖRNING ERSÄTTNING PER KM Pris för Returtransporter, per km Dagtid vardagar max 60 % av kmersättning Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Dagtidsers %. Extra returrabatt uttryckt i %. 0 Pris för Framkörningsersättning, per km 60 % av km-ersättning Dagtidsers %.

61 Årsrapport (139) Krokom C24: ERSÄTTNING PER KM Dagtid vardagar Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Km-ersättning personbil 4 pass 23,69 Dagtidsers %. Km-ersättning personbil 5-8 pass 23,69 Dagtidsers %. Km-ersättning specialfordon 30,44 Dagtidsers %. Km-ersättning bårtransport 51,07 Dagtidsers %. RETURER o FRAMKÖRNING ERSÄTTNING PER KM Pris för Returtransporter, per km Dagtid vardagar max 60 % av kmersättning Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Dagtidsers %. Extra returrabatt uttryckt i %. 20 Pris för Framkörningsersättning, per km 60 % av km-ersättning Dagtidsers %. Östersund C25: ERSÄTTNING PER KM Dagtid vardagar Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Km-ersättning personbil 4 pass 13,13 Dagtidsers %. Km-ersättning personbil 5-8 pass 17,56 Dagtidsers %. Km-ersättning specialfordon 24,20 Dagtidsers %. Km-ersättning bårtransport 22,88 Dagtidsers %. RETURER o FRAMKÖRNING ERSÄTTNING PER KM Pris för Returtransporter, per km Dagtid vardagar max 60 % av kmersättning Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Dagtidsers %. Extra returrabatt uttryckt i %. 0 Pris för Framkörningsersättning, per km 60 % av km-ersättning Dagtidsers %.

62 Årsrapport (139) Bräcke C27: ERSÄTTNING PER KM Dagtid vardagar Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Km-ersättning personbil 4 pass 20,36 Dagtidsers %. Km-ersättning personbil 5-8 pass 22,62 Dagtidsers %. Km-ersättning specialfordon 22,62 Dagtidsers %. Km-ersättning bårtransport 22,62 Dagtidsers %. RETURER o FRAMKÖRNING ERSÄTTNING PER KM Pris för Returtransporter, per km Dagtid vardagar max 60 % av kmersättning Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Dagtidsers %. Extra returrabatt uttryckt i %. 0 Pris för Framkörningsersättning, per km 60 % av km-ersättning Dagtidsers %. Ragunda C 28: ERSÄTTNING PER KM Dagtid vardagar Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Km-ersättning personbil 4 pass 16,06 Dagtidsers %. Km-ersättning personbil 5-8 pass 17,20 Dagtidsers %. Km-ersättning specialfordon 17,46 Dagtidsers %. Km-ersättning bårtransport 17,20 Dagtidsers %. RETURER o FRAMKÖRNING ERSÄTTNING PER KM Pris för Returtransporter, per km Dagtid vardagar max 60 % av kmersättning Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Dagtidsers %. Extra returrabatt uttryckt i %. 5 Pris för Framkörningsersättning, per km 60 % av km-ersättning Dagtidsers %.

63 Årsrapport (139) Åre C 29: ERSÄTTNING PER KM Dagtid vardagar Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Km-ersättning personbil 4 pass 24,62 Dagtidsers %. Km-ersättning personbil 5-8 pass 24,62 Dagtidsers %. Km-ersättning specialfordon 44,68 Dagtidsers %. Km-ersättning bårtransport 53,40 Dagtidsers %. RETURER o FRAMKÖRNING ERSÄTTNING PER KM Pris för Returtransporter, per km Dagtid vardagar max 60 % av kmersättning Ob -tid Må - Fr kl Lö. S o H Dagtidsers %. Extra returrabatt uttryckt i %. 0 Pris för Framkörningsersättning, per km 60 % av km-ersättning Dagtidsers %. Kilometerpriserna varierar rejält, vilket kan utläsas i nedanstående samlingstabell: Pb 1-4 Pb 5-8 Special Bårers BERG 24,60 24,20 45,24 52,64 HÄRJEDALEN 17,48 19,51 32,90 29,82 STRÖMSUND 23,13 23,13 38,30 42,15 KROKOM 23,69 23,69 30,44 51,07 ÖSTERSUND 13,13 17,56 24,20 22,88 BRÄCKE 20,36 22,62 22,62 22,62 RAGUNDA 16,06 17,20 17,46 17,20 ÅRE 24,62 24,62 44,68 53,40 Sorterar vi från billigaste till dyraste, får vi följande tabell (se nästa sida). Tabellerna är rätt intressanta sett ur ett antal aspekter, exempelvis: Finns det en fungerande konkurrens och i så fall var? Kan det skilja så mycket att bedriva verksamhet i väst Jämtland kontra öst Jämtland att det motiverar prisskillnaden? Etc. etc.

64 Årsrapport (139) Pb 1-4 Pb 5-8 Special Bårers 13,13 17,20 17,46 17,20 16,06 17,56 22,62 22,62 17,48 19,51 24,20 22,88 20,36 22,62 30,44 29,82 23,13 23,13 32,90 42,15 23,69 23,69 38,30 51,07 24,60 24,20 44,68 52,64 24,62 24,62 45,24 53,40 Diff i % 188% 143% 259% 310% Exempelresor: I följande diagram genomförs ett antal exempelresor dagtid och vad de kostar, enligt nuvarande avtal. Först ser vi till snittpriset och därefter områdesvis Vi tittar på varje resa med följande 3 resenärer: - Sittande vanlig sittande (P-bil 4 pass) - Specialfordon Rullstolsburen som inte kan flytta över till bilsäte (specialfordon) - Liggande Behöver åka liggande på bår (liggande/bår)

65 Årsrapport (139) Resa nr 1, en mycket kort resa 2 km: (snittpris alla områden) (väldigt många färdtjänstresor är korta, 25 % understiger 1,9 km och även många sjukresor är av kort karaktär) Priset varierar enligt nedanstående tabell beroende på utförare: Taxiservice i Berg AB NorraJämt-lands Taxi AB Taxi Glesbygd AB Taxi Östersund AB Sittande Specialfordon Liggande V.A trafik-entrepenader AB Taxi Ragunda AB Taxi Väst-jämtland AB Centrala Buss Sittande Specialfordon Liggande

66 Årsrapport (139) Resa nr 2, en resa om 15 km: (snittpris alla områden) Priset varierar enligt nedanstående tabell beroende på utförare: Taxiservice i Berg AB NorraJämt-lands Taxi AB Taxi Glesbygd AB Taxi Östersund AB Sittande Specialfordon Liggande V.A trafik-entrepenader AB Taxi Ragunda AB Taxi Väst-jämtland AB Centrala Buss Sittande Specialfordon Liggande

67 Årsrapport (139) Resa nr 3, en lång resa om 200 km: (snittpris alla områden) Priset varierar enligt nedanstående tabell beroende på utförare: Taxiservice i Berg AB NorraJämt-lands Taxi AB Taxi Glesbygd AB Taxi Östersund AB Sittande Specialfordon Liggande V.A trafik-entrepenader AB Taxi Ragunda AB Taxi Väst-jämtland AB Centrala Buss Sittande Specialfordon Liggande

68 Årsrapport (139) Kommentarer/ fördjupningar per restyp: Samtliga taxiresor 34 (Beställda genom BC Jämtland): År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 25,08% Total kr kr kr kr 25,08% Fakta om resorna: Genomsnittlig reslängd på en samhällsbetald taxiresa var 37 km (37) 36 % av resorna understeg 10 km. En resa kostade i snitt 620: - (610) (exkl. moms och egenavgift) för samhället och 50:- (52) (inkl. moms) för resenären. Omräknat i ersättning per person och km till transportör:17:96 kr/km (17:89). Faktisk ersättning per körd km till transportör = 25,10:- En snittransport kostade samhället 847: - (826) (exkl. moms och egenavgift) och innehöll 1,47 passagerare 35 (obs fotnot)). Samordningsvinst 25,08 = :- (25,17 = :-) Totalt genomfördes (70 832) transporter som innehöll passagerare Resorna genomförs i huvudsak på vardagar dagtid. 38 % (36) av resorna beställs samma dag, 48 % (49) 1-3 dagar innan, 14 % (15) är återkommande resor. Totalt antal resta km: ( ).(Inte faktiskt körda km, exempel 2 pass. samåker i en bil faktisk sträcka är 1 km men de är två således 2x1 km= 2 resta km) Faktiskt körda km = ( ) Nedan följer detaljerad statistik: År Månad Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 25,80% kr kr kr kr 27,61% kr kr kr kr 27,01% kr kr kr kr 25,15% kr kr kr kr 23,96% kr kr kr kr 23,46% kr kr kr kr 24,91% kr kr kr kr 22,10% kr kr kr kr 23,83% kr kr kr kr 24,33% kr kr kr kr 26,91% kr kr kr kr 25,11% Total kr kr kr kr 25,08% 34 Ambuss ingår i statistikutdrag nedan ur SAM systemet, dock pris=0, där så går räknas ambuss bort (Ambuss 1611 resenärer). 35 Ser vi i utdraget ur SAM nedan i detaljerad statistik så kan man förledas till siffran 1,7 men där inkluderas ledsagare, medresenär, exkluderas dessa blir det ca 1,47 passagerare vilket är betydligt mer relevant.

69 Årsrapport (139) Beställningar, servicekrav: Beställningar, kostnader:

70 Årsrapport (139) Beställningar, samordning: Förbeställningstid:

71 Årsrapport (139) Beställningar/veckodag: 9 Genomsnitt beställningar per veckodag Reslängd:

72 Årsrapport (139) Beställningsmottagning tidpunkt: 14 Beställningsmottagning, tidpunkt på dagen exkl återkommande resor

73 Årsrapport (139) Restidpunkt:

74 Årsrapport (139) Färdtjänst: Genomsnittlig reslängd på en färdtjänstresa var 20,5 km (22). Så många som 25 % av resorna understeg 1,9 km (25). En resa kostade i snitt 513: - (557) (exkl. moms och egenavgift) för samhället och 69:- (83) (inkl. moms) för resenären. Omräknat i ersättning per km och person till transportör: 28,92 kr/km (29,19). Samordningsvinst 11,60 % = :- (10,28 % = :- ) Resorna genomförs i huvudsak på vardagar dagtid. I snitt har varje legitimerad rest 14 resor(13). Totalt antal resta km: ( ) Egenfinansieringsgrad (av trafikkostnaden): 12 % (13). 28 % av resorna genomförs med specialfordon (26)

75 Årsrapport (139) Nedan följer detaljerad statistik: År Månad Antal Passagerare Reslängd Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr 82085kr 9,85% kr kr kr kr 11,07% kr kr kr kr 11,38% kr kr kr kr 10,30% kr kr kr kr 11,35% kr kr kr kr 12,37% kr 99320kr kr kr 11,42% kr kr kr kr 9,90% kr kr kr kr 12,39% kr kr kr kr 12,96% kr kr kr 85547kr 14,03% kr kr kr kr 12,06% Total kr kr kr kr 11,60% Beställningar, servicekrav:

76 Årsrapport (139) Beställningar, kostnader: Reslängd:

77 Årsrapport (139) Beställningsmottagning tidpunkt på dagen:

78 Årsrapport (139) Restidpunkt på dygnet: Riksfärdtjänst: En resa kostade i snitt 2805: - (exkl. moms och egenavgift) för samhället. (2349)

79 Årsrapport (139) Resejämförelser Färdtjänst/ Riksfärdtjänst : En väntad följd av regelförändringarna (införandet av Länsfärdtjänst) var att riksfärdtjänsten skulle minska i både antal resenärer och kostnad samt att färdtjänsten skulle öka i motsvarande grad. Riksfärdtjänsten har minskat mycket kraftigt, % per kommun där återspeglas förutom nämnd orsak framförallt en striktare bedömning både avseende färdsätt och om man överhuvudtaget behöver resa på ett i jämförelse särskilt kostsamt sätt. Tar vi de idag 6 ingående kommunerna så genomfördes året innan vi övertog handläggningen totalt 1608 st. riksfärdtjänstresor, att jämföra med årets 35 resor. Sammantaget har Taxipriset generellt under perioden ökat med +69 % (2 st. upphandlingar samt indexuppräkningar) Den kraftiga höjningen av taxipriset borde ha renderat i ökade kostnader i motsvarande grad om inte något annat förändrats (effektivare myndighetsutövning, samordning, etc.). Jämför vi med när kommunerna drev verksamheten i egen regi kan vi glädjande nog konstatera att kostnaden trots de kraftiga prisökningarna minskat för samtliga kommuner. Alla kommuner har en lägre total trafikkostnad (färdtjänst+ riksfärdtjänst) 2015 än de hade 2007 (resp resp. 2012) 36. Att notera är att kostnader ej räknats upp (penningvärdet) i följande jämförelse utan avser faktiskt belopp respektive år. Tar man hänsyn till förändringen skall kostnaden för år 2007 räknas upp med 8,2 %, 2010 med 3,25 %, innebärande att den faktiska minskningen är ytterligare 8,2 % 37, respektive 3,25 %. Nedan följer en kommunvis genomgång (kommunerna kommer i den ordning de anslutit sig till samarbetsavtalet). Jämförelser avser i steg vs 2014, vissa värden jämförs i ytterligare ett steg med år 2007 (blåmarkerad text). För Härjedalen som anslutit sig under 2011 görs en jämförelse med år 2010 i steg 2 samt för Krokom som anslutit sig 2013 med år 2012 i steg 2. Med resa avses enkelresa. 36 Kommunerna jämförs med när de drev verksamheten i egen regi, det innebär att det blir olika år beroende på när man anslutit sig till Samarbetsavtalet. För: Berg Bräcke Ragunda Åre är jämförelseåret Härjedalen 2010 och Krokom kr år 2007 (årsmedeltal) motsvarar kr år 2015 (årsmedeltal. Detta innebär en förändring med 8,2 % Källa: Statistiska centralbyrån

80 Årsrapport (139) Bräcke Kommun: Bräcke kommun anslöt sig till Samarbetsavtalet vid starten År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 17,53% kr kr kr kr 10,07% kr kr kr kr 10,91% kr kr kr kr 7,26% kr kr kr 87003kr 6,96% kr kr kr 78556kr 5,45% kr kr kr 92516kr 5,32% Total kr kr kr kr 9,02% Färdtjänst: 2015 vs vs 2007 Antal färdtjänstresor: - 3 % (-39 %) Kostnad färdtjänst (trafikkostnad) - 15 % (- 8 %) Antal enkelresor per tillstånd (st): 9 (9) Andel utnyttjade tillstånd i %: 58 (54) Antal legitimerade: - 6 % (-42 %) 38 Snittkostnad/ färdtjänstresa: 467: - (534) (310) 22 % av resorna genomförs med specialfordon -2 % Riksfärdtjänst: Antal riksfärdtjänstresor: - 20 % (-97 %) Kostnad riksfärdtjänst (trafikkostnad) - 52 % (-97 %) Snittkostnad/ riksfärdtjänstresa: 1463: - (2430) (1805) Total (färdtjänst + Riksfärdtjänst): Totalt antal resor: färdtjänst + riksfärdtjänst - 3 % (-41 %) Total trafikkostnad färdtjänst + riksfärdtjänst - 16 % (-22 %) I nedanstående 6 diagram kan förändringar över tid utläsas, uppdelat i färdtjänst antal respektive kostnad riksfärdtjänst antal respektive kostnad färdtjänst + riksfärdtjänst: antal respektive kostnad 38 Jämförelsen avser 2015 vs det datum länstrafiken övertog handläggningen

81 Årsrapport (139)

82 Årsrapport (139)

83 Årsrapport (139)

84 Årsrapport (139) Ragunda Kommun: Ragunda kommun anslöt sig till Samarbetsavtalet vid starten År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 13,31% kr kr kr 83330kr 10,54% kr kr kr 75673kr 9,99% kr kr kr 92027kr 10,17% kr kr kr 75458kr 9,66% kr kr kr 74997kr 6,64% kr kr kr kr 10,24% Total kr kr kr kr 9,94% Färdtjänst: 2015 vs vs 2007 Antal färdtjänstresor: + 7 % (-45 %) Kostnad färdtjänst (trafikkostnad) - 3 % (-25 %) Antal enkelresor per tillstånd (st): 9 (8) Andel utnyttjade tillstånd i %: 52 (59) Antal legitimerade: - 2 % (-40 %) 39 Snittkostnad/ färdtjänstresa: 322: - (355) (238) 31 % av resorna genomförs med specialfordon - 4 % Riksfärdtjänst: Antal riksfärdtjänstresor: - 53 % (-91 %) Kostnad riksfärdtjänst (trafikkostnad) - 12 % (-79 %) Snittkostnad/ riksfärdtjänstresa: 2827: - (1511) (1162) Total (färdtjänst + Riksfärdtjänst): Totalt antal resor: färdtjänst + riksfärdtjänst -8 % (-49 %) Total trafikkostnad färdtjänst + riksfärdtjänst - 3 % (-35) I nedanstående 6 diagram kan förändringar över tid utläsas, uppdelat i färdtjänst antal respektive kostnad riksfärdtjänst: antal respektive kostnad färdtjänst +riksfärdtjänst: antal respektive kostnad 39 Jämförelsen avser 2015 vs det datum länstrafiken övertog handläggningen

85 Årsrapport (139)

86 Årsrapport (139)

87 Årsrapport (139)

88 Årsrapport (139) Åre Kommun: Åre kommun anslöt sig till Samarbetsavtalet vid starten År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 9,02% kr kr kr kr 7,81% kr kr kr kr 7,14% kr kr kr kr 8,23% kr kr kr kr 7,10% kr kr kr kr 7,15% kr kr kr kr 5,64% Total kr kr kr kr 7,35% Färdtjänst: 2015 vs vs 2007 Antal färdtjänstresor: - 13 % (-34 %) Kostnad färdtjänst (trafikkostnad) - 14 % (-5 %) Antal enkelresor per tillstånd (st.): 13 (14) Andel utnyttjade tillstånd i %: 67 (70) Antal legitimerade: - 6 % (-53 %) 40 Snittkostnad/ färdtjänstresa: 590: - (600) (406) 24 % av resorna genomförs med specialfordon - 3 % Riksfärdtjänst: Antal riksfärdtjänstresor: - 50 % (-99 %) Kostnad riksfärdtjänst (trafikkostnad) - 81 % (-99 %) Snittkostnad/ riksfärdtjänstresa: 1719: - (4725) (1394) Total (färdtjänst + Riksfärdtjänst): Totalt antal resor: färdtjänst + riksfärdtjänst - 13 % (-41 %) Total trafikkostnad färdtjänst + riksfärdtjänst + 16 % (-33 %) I nedanstående 6 diagram kan förändringar över tid utläsas, uppdelat i - färdtjänst antal respektive kostnad - riksfärdtjänst antal respektive kostnad - färdtjänst + riksfärdtjänst: antal respektive kostnad 40 Jämförelsen avser 2015 vs det datum länstrafiken övertog handläggningen

89 Årsrapport (139)

90 Årsrapport (139)

91 Årsrapport (139)

92 Årsrapport (139) Bergs Kommun: Bergs kommun anslöt sig till Samarbetsavtalet År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 9,91% kr kr kr kr 11,33% kr kr kr kr 7,97% kr kr kr kr 8,36% kr kr kr kr 8,55% kr kr kr kr 6,05% Total kr kr kr kr 8,56% Färdtjänst: 2015 vs vs 2007 Antal färdtjänstresor: + 10 % (- 35 %) Kostnad färdtjänst (trafikkostnad) + 12 % (+ 30 %) Antal enkelresor per tillstånd (st.): 14 (15) Andel utnyttjade tillstånd i %: 62 (77) Antal legitimerade: -3% (-43 %) 41 Snittkostnad/ färdtjänstresa: 648: - (635) (321) 23 % av resorna genomförs med specialfordon - 3 % Riksfärdtjänst: Antal riksfärdtjänstresor: - -- % (- 100 %) Kostnad riksfärdtjänst (trafikkostnad) - -- % (- 100 %) Snittkostnad/ riksfärdtjänstresa: ---: - (2151) (994) Total (färdtjänst + riksfärdtjänst): Totalt antal resor: färdtjänst + riksfärdtjänst + 10 % (- 43 %) Total trafikkostnad färdtjänst + riksfärdtjänst+ 12 % (- 8 %) I nedanstående 6 diagram kan förändringar över tid utläsas, uppdelat i - färdtjänst antal respektive kostnad - riksfärdtjänst antal respektive kostnad - färdtjänst + riksfärdtjänst: antal respektive kostnad 41 Jämförelsen avser 2015 vs det datum länstrafiken övertog handläggningen

93 Årsrapport (139)

94 Årsrapport (139)

95 Årsrapport (139)

96 Årsrapport (139) Härjedalens Kommun: Härjedalens kommun anslöt sig till Samarbetsavtalet from Beträffande trafikkostnaden för 2:a halvåret 2011 och framåt bör nämnas att den egentligen är lägre eftersom beloppet som kommunen själva direktfakturerar ett antal arbetsresenärer i egenavgift ej räknats bort. År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 5,02% kr kr kr 79591kr 4,14% kr kr kr kr 5,78% kr kr kr kr 6,51% Total kr kr kr kr 5,40% Färdtjänst: 2015 vs vs 2010 Antal färdtjänstresor: - 1 % (- 52 %) Kostnad färdtjänst (trafikkostnad) + 4 % (- 17 %) Antal enkelresor per tillstånd (st): 11 (11) Andel utnyttjade tillstånd i %: 43 (42) Antal legitimerade: -6 % (-33 % 42 ) Snittkostnad/ färdtjänstresa: 460: - (435) (261) 30 % av resorna genomförs med specialfordon +4 % Riksfärdtjänst: Antal riksfärdtjänstresor: - 0 % (- 96 %) Kostnad riksfärdtjänst (trafikkostnad) % (- 92 %) Snittkostnad/ riksfärdtjänstresa: 5124: - (923) (2232) Total (färdtjänst + riksfärdtjänst): Totalt antal resor: färdtjänst + riksfärdtjänst + 3 % (- 52%) Total trafikkostnad färdtjänst + riksfärdtjänst - 11 % (- 27 %) I nedanstående 6 diagram kan förändringar över tid utläsas, uppdelat i - färdtjänst antal respektive kostnad - riksfärdtjänst antal respektive kostnad - färdtjänst + riksfärdtjänst: antal respektive kostnad 42 Jämförelsen avser 2015 vs det datum länstrafiken övertog handläggningen

97 Årsrapport (139)

98 Årsrapport (139)

99 Årsrapport (139)

100 Årsrapport (139) Krokoms Kommun: Krokoms kommun anslöt sig till Samarbetsavtalet Beträffande trafikkostnaden för 2:a halvåret 2013 och framåt bör nämnas att den egentligen är lägre eftersom beloppet som kommunen själva direktfakturerar ett antal omsorgsresenärer i egenavgift ej räknats bort. Omsorgsresorna har räknats in i färdtjänstresorna och särredovisas inte i jämförelser mm. På nedanstående bild kan dock omsorgsresorna utläsas (utgör 38 % av antalet färdtjänstresor 2015) Omsorgsresor: År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 0kr kr kr 16,10% kr 0kr kr kr 8,57% Total kr 0kr kr kr 12,60% Färdtjänstresor (inklusive omsorgresor): År Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 14,29% kr kr kr kr 11,49% Total kr kr kr kr 12,92% 2015 vs vs 2012 Färdtjänst: Antal färdtjänstresor: + 1 % (-29 %) Kostnad färdtjänst (trafikkostnad) + 14 % (-23 %) Antal enkelresor per tillstånd (st): 30 Andel utnyttjade tillstånd i %: 71 (76) Antal legitimerade: - 0 % (-19 %) 43 Snittkostnad/ färdtjänstresa: 539: - (537: -) ( 492: -) 30 % av resorna genomförs med spec. fordon + 4 % Riksfärdtjänst: Antal riksfärdtjänstresor: - 80 % (-96 %) Kostnad riksfärdtjänst (trafikkostnad) - 48 % (-94 %) Snittkostnad/ riksfärdtjänstresa: 3033: - (1206: -) (2017: -) Total (färdtjänst + riksfärdtjänst): Totalt antal resor: färdtjänst + riksfärdtjänst + 2 % (-30 %) Total trafikkostnad färdtjänst + riksfärdtjänst + 1 % (-26 %) I nedanstående 6 diagram kan förändringar över tid utläsas, uppdelat i: - färdtjänst antal respektive kostnad - riksfärdtjänst antal respektive kostnad - färdtjänst + riksfärdtjänst: antal respektive kostnad 43 Jämförelsen avser 2015 vs det datum länstrafiken övertog handläggningen

101 Årsrapport (139)

102 Årsrapport (139)

103 Årsrapport (139) Färdtjänst Nationella Jämförelsetal: Nationella jämförelsetal beträffande antalet färdtjänstresor och andelen nyttjade tillstånd visar att under 2014 genomförde varje färdtjänstberättigad i genomsnitt 35 enkelresor, och sammantaget nyttjades färdtjänsten av 75 % av tillståndshavarna.

104 Årsrapport (139) Sjukresor: Genomsnittlig reslängd på en sjukresa (taxi) var 50,61 km. (50,65) Så många som 23 % av resorna understeg 5,9 km. En resa kostade i snitt 772: - (746) (exkl.moms och egenavgift) för samhället och 55:- (54) (inkl. moms) för resenären. Omräknat i ersättning per person och km till transportör: 16,35 kr/km. Samordningsvinst 26,99 % = :- (28,34 %) Resorna genomförs i huvudsak på vardagar dagtid. Totalt antal resta km: , snitt antal passagerare per best 1,29 st. Egenfinansieringsgrad (av trafikkostnaden): 6,6 % Högkostnadsskydd: Antal utfärdade frikort 998 st. (918) 17 % av resorna genomförs med specialfordon, 8875 st. (18) 7 % av resorna avser liggande transport, 3570 st.

105 Årsrapport (139) Nedan följer detaljerad statistik: År Månad Antal Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 28,38% kr kr kr kr 28,74% kr kr kr kr 28,19% kr kr kr kr 27,00% kr kr kr kr 27,02% kr kr kr kr 26,04% kr kr kr kr 27,63% kr kr kr kr 23,87% kr kr kr kr 24,91% kr kr kr kr 26,26% kr kr kr kr 28,65% kr kr kr kr 26,64% Total kr kr kr kr 26,99% Beställningar, servicekrav:

106 Årsrapport (139) Reslängd: Beställningsmottagning tidpunkt på dagen:

107 Årsrapport (139) Restidpunkt på dygnet:

108 Årsrapport (139) Resejämförelser Sjukresor : På ovanstående bild återfinns 2015 års samtliga sjukresor. Billigaste färdsätt (Buss, tåg, egen bil) utgör 46 % av resorna till en kostnadsandel av 12 %. Beträffande de dyra färdsätten som det krävs ett särskilt medicinskt intyg att få nyttja återfinns som överlägset största kostnadsandel taxi. Taxi kostnaden uppgår till 83 % av totalen och svarar för 52 % av antalet resor. Som tidigare nämnts pågår ett arbete, med yttersta målsättning att minska kostnaderna för sjukresor, vilket i praktiken innebär att fokus ligger på att minimera antalet taxiresor. Ser vi vidare på nästa bild och jämför resorna för 2015 med 2014 års resor ser vi att totalt för samtliga resslag har antalet resor minskat med 5 %. Antalet resor med det dyra färdsättet taxi är detsamma dock har kostnaden ökat med 4 %. Avseende de längre resorna med tåg flyg och Ambuss kan konstateras att det totala antalet resor har minskat jämfört med Antalet flygresor till Umeå har minskat markant under 2015 (och i huvudsak åren där innan) och är föga förvånande och beror (sannolikt) på det faktum att utbudet (lämplighet på flygplan) är starkt begränsat. Resandet med Egen bil har minskat med 8 % under året. Totalt för samtliga resslag har kostnaden ökat med 2 %.

109 Årsrapport (139) SJUKRESOR 2015 VS 2014 (trafikkostnader) 2015 vs 2014 RESOR VIA BC 2015(kr) ANTAL (st) 2014 (kr) ANTAL (st) 2013 (kr) ANTAL (st) 2012 (kr) ANTAL (st) KOSTNAD ANTAL (ändring %) (ändring %) TÅG % -4% FLYG TILL/FRÅN UMEÅ % -37% FLYG TILL/FRÅN ÖVRIGA % 8% TAXI % 0% AMBUSS % SUMMA: % 0% RESOR EGB ERSÄTTNING EGB BIL % -8% EGB BUSS % -22% BUSS PÅ KALLELSE EGB FLYG % -30% EGB TÅG % -9% EGB TAXI % -16% SUMMA: % -10% SUMMA TOT (Bc+EGB): % -5% Nedanstående bilder visar färdsätt sjukresor över tidsperioden Buss har som synes minskat mycket kraftigt de senaste åren, en direkt följd av att buss på kallelse slopades (sep 2013) samt att egenavgift infördes även på buss. Dessförinnan ökade Bussåkandet kraftigt som en väntad följd av att buss på kallelse infördes sept Egen bil har minskat under året men har legat relativt stabilt sedan Dessförinnan minskade antalet när buss på kallelse infördes. Att antalet ånyo inte skjuter i höjden förklaras rimligen med att egenavgiften höjdes i sept Den stora skillnaden i egen bil mellan har följande förklaring: Kvittning för egen bil upphörde (okt 2008), innebärande att man måste man göra en aktiv handling och skicka in reseräkningen till Länstrafiken, vilket även påverkar det totala antalet ersatta sjukresor. Beträffande taxi kan man i diagrammet nedan förledas att tro att anledningen till att taxiresorna minskade i mellanperioden var införandet av buss på kallelse. Så är inte fallet, i själva verket var det i huvudsak ett antal andra åtgärder/ faktorer som samverkade, vilket redovisas närmare i senare kapitel. Som kan ses fortsätter minskningen. Det som klart kan konstareras är att projekt Buss på kallelse i huvudsak var ett tillkommande block i dels kostnad samt antal resor. Det förändrade inte reseströmmarna nämnvärt, förutom att antalet ersatta resor med egen bil minskade något.

110 Årsrapport (139)

111 Årsrapport (139) Nedan följer diagram utvisande antal och kostnader för taxiresor 44 år i detalj. Beloppen avser faktiskt belopp varje år och är ej uppräknade till dagens penningvärde. Snittlängden för en taxiresa (best) är i princip oförändrad mellan (47-51 km). 44 Avser resor beställda via beställningscentral (det fåtal resor som genomförs som egb ej inkluderade)

112 Årsrapport (139) Sjukrese jämförelser med övriga Norrlandslän Riket över tid : Följande jämförelse bygger på SKL sjukreseenkät, och är ett utdrag på de värden (nyckeltal) som norrlandstingens regionförbund använder sig av. Tyvärr upphörde SKL med detta i och med 2009 års sammanställning. Jag har valt att trots det fortsätta ta fram värdena. Den innefattar även administration och sätts i relation till antal innevånare. Jämförelsen (med andra) skall ses med vetskapen om att det i vissa fall är äpplen och päron som jämförs eftersom det saknas en tydlig definition på vad som avses. Några kommentarer rörande Jämtland: Totalkostnad/resa Som tidigare nämnts försvann (ingen ersättning krävs) 2009 ett stort antal billiga resor (ersättning egen bil) i och med att kvittning egen bil upphörde.(+) Samtidigt fick 2008 års nya (dyra) trafikavtal (taxi) fullt genomslag. (+) När buss på kallelse infördes sept 2010 återkom succesivt ett stort antal billiga resor (-) 2013 nya dyra trafikavtal from halvårsskiftet (+), och from 1 sept försvann buss på kallelse = många billiga resor samtidigt som egenavgifterna och högkostnadsskyddet höjdes (-) Sammantaget ( ) innebar detta att totalkostnaden/resa ökade markant under 2009, för att därefter minska och återigen öka Km/enkelresa: Avser taxi, mätmetod (taxekonstruktion) ändrad Den nya mäter sträckan. Tidigare framräknad/ uppskattad utifrån det zonsystem som då användes. Totalkostnad / Resa 2008 (Varav Adm kostnad) Totalkostnad / Resa 2009 (Varav Adm kostnad) Totalkostnad / Resa 2010 (Varav Adm kostnad) Totalkostnad / Resa 2011 (Varav Adm kostnad) Totalkostnad / Resa 2012 (Varav Adm kostnad) Totalkostnad / Resa 2013 (Varav Adm kostnad Totalkostnad / Resa 2014 (Varav Adm kostnad Totalkostnad / Resa 2015 (Varav Adm kostnad Jämtland 300 (31) 367 (25) 348 (23) 327 (21) 292 (20) 358 (22) 478 (26) 476 (29) Västernorrland 344 (33) 242 (33) Västerbotten 269 (22) 278 (21) Norrbotten 239 (15) 304 (17) Rikssnitt 222 (19) Antal Resor Antal Resor Antal Resor Antal Resor Antal Resor Antal Resor Antal Resor Antal Resor Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Km / enkelresa Km / enkelresa Km / enkelresa Km / enkelresa Km / enkelresa Km / enkelresa Km / enkelresa Km / enkelresa Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten 49 50

113 Årsrapport (139) Resor / Inv Resor / Inv Resor / Inv Resor / Inv Resor / Inv Resor / Inv Resor / Inv Resor / Inv Jämtland 1,14 0,99 1,00 1,09 1,26 0,92 0,88 0,80 Västernorrland 1,02 1,00 Västerbotten 1,17 1,22 Norrbotten 1,30 1,19 Rikssnitt 1,03 0,91 Kostnad / Inv Kostnad / Inv Kostnad / Inv Kostnad / Inv Kostnad / Inv Kostnad / Inv Kostnad / Inv Kostnad / Inv Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Rikssnitt Sjukresor: Frikort Högkostnadsskydd I nedanstående tabell framgår antalet utfärdade frikort per månad åren , (grönmarkerade månader avser perioden efter beslut om ökade egenavgifter och höjt högkostnadsskydd.) Som ses har antalet frikort ökat, vilket var väntat då högkostnadsskyddet inte höjdes i paritet med egenavgiften. FRIKORT SJUKRESOR ANTAL januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december SUMMA

114 Årsrapport (139) Sjukresor: åtgärder/förslag för att minska kostnaderna Fokus ligger till stor del på att minimera antalet taxiresor och styra över dessa till billigare färdsätt, i 1:a hand kollektivtrafiken, men till del även egen bil. Som länet ser ut saknas kollektivtrafik i stora delar vilket gör att egen bil är ett färdsätt som för många är det enda reella alternativet. De som har ett medicinskt behov av att resa med taxi skall självklart göra det. Störst effekt fås givetvis om ett antal faktorer samverkar. I mångt och mycket är det en attitydfråga, en önskvärd attitydförändring, såväl inom egen organisation (vården) samt hos allmänheten, är att uppnå en medvetenhet att i normalfallet är en sjukresa = kollektivtrafik alt egen bil, idag sätts tyvärr istället: sjukresa = med taxi. ATTITYDFRÅGA!!!!! sjukresa = Kollektivtrafik (normalfall) Mathias Holmlund C Särskild Mathias Holmlund C Särskild Kollektivtrafik Kollektivtrafik 19

115 Årsrapport (139) Nedan kommer i punktform ett antal utvalda punkter. Vissa av dem har redan genomförts, andra går att genomföra (genomförs) redan nu och några är önskvärda att de genomförs. En hel del är tillämpningar som avdelningarna motsvarande kan/ borde börja med redan idag. Genomgångar avseende sjukresereglemente med fokus på ekonomi och vad avdelningen kan göra för att minska sina kostnader, har from februari 09 fortlöpande hållits med ett antal avdelningar. Samtliga avdelningar (inkl. primärvård) har erbjudits möjligheten. Ett flertal avdelningar har hörsammat detta och glädjande nog har en del aktivt påbörjat ett arbete med att sänka sina kostnader. Kunskapsnivån hos vårdpersonal fluktuerar kraftigt. Intygsskrivning för resa med dyrare färdsätt bör stramas upp. Detta är en oerhört viktig del, den enskilt viktigaste, vid mina avdelningsgenomgångar har det flera gånger kommit fram att det är enklare att skriva ut ett intyg än att ta en obehaglig diskussion med patienten. Fungerade detta till fullo är ett antal av kommande punkter överflödiga, de syftar primärt till att underlätta för den intygsskrivande vårdpersonalen. Direkt kopplat till ovanstående bör Intygsskrivning avseende följeslagare stramas upp omgående. Ingång 1:s införande (hösten 2010) borde haft ett större genomslag på antalet följeslagare, än vad som kan utläsas i tabellen nedan. (Tabellen uppvisar samtliga sjukresor även de till primärvård) I och med införandet av ingång 1 har resenärerna som skall till Östersunds sjukhus en helhetskedja bestående i chauffören som i sin tur lämnar på ingång 1 där personal tar emot för vidarebefordran till rätt avdelning och vice versa. Mycket grovt och förenklat kan konstateras att det behövs taxibilar (4 passagerares) för att transportera patienterna, och det krävs ytterligare 3822 bilar för att frakta ledsagarna! Vilken kostnad detta medför kan nog lätt förstås. Bilden på omstående sida är tagen ur sjukreseinformation Intressant i sammanhanget kan vara att iaktta några fasta avgång från Östersunds sjukhus och se varifrån följeslagarna kommer, kommer de med patienten eller kommer de från staden efter att ha uträttat ärenden? Är fallet det senare kan behovet verkligen ifrågasättas. År Antal Passagerare Reslängd Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 26,99% kr kr kr kr 28,34% kr kr kr kr 25,70% kr kr kr kr 26,77% kr kr kr kr 26,15% kr kr kr kr 25,51% kr kr kr kr 25,04% Total kr kr kr kr 26,41%

116 Årsrapport (139) Ökad samordning inom vården: Här finns (bedömt) en rejäl potential för att minska kostnaderna. Samordning av kallelser till tid o rum (patienter geografiskt till en tid) inom och mellan avdelningar är något som inte prioriteras idag. Under har frågan diskuterats, vården bedömer den som svår att realisera. Hårdrar man det något kan konstateras att kallelser styrs av vårdgarantitider och enskilda läkares tjänstgöringstid. Ett system för samordning till och från sjukhuset utan att man behöver känna till när och varifrån andra avdelningar kallar patienter borde gå att införa. Exempelvis dela in orter i länet till dagar och om det är möjligt kalla så. D.v.s. patienter från Härjedalen kallas på måndagar i 1:a hand, går inte det av någon anledning får avd. kalla till tid när avd. själv vill. I mitten av oktober 2013 infördes fasta ankomsttider till sjukhuset (07:45, 09:30 och 13:00), detta fick en omedelbar verkan på samordningsvinsten. Se nedanstående bild: Inför fasta ankomst och avgångstider till/ från Primärvård (likt Östersunds sjukhus) Detta skulle innebära en hel del besparingar. Se följande exempel från verkligheten: -3 singel resor beställs av vårdpersonal inom loppet av en timme mellan en HC och ett samhälle 3 mil bort istället för en samordnad. 10:30, 11:00, 11:30 Återkoppling när uppenbart felaktig resa alt onödigt dyr resa genomförts. Som en direkt koppling till intygsskrivning dyrare färdsätt påbörjades hösten 2010 en ny rutin. Grunden är detta: Beställningscentralen får inte neka vården att beställa resa, de påpekar hur regelverket är och förklarar i förekommande fall att detta är utom regelverket. Framhärdar vårdpersonalen om att i alla fall beställa resan godtas detta.

117 Årsrapport (139) BC har i uppgift av mig att notera uppenbara felaktigheter enligt ovan och även andra tveksamheter/fördyringar och delge dessa till mig. I vissa fall kontaktar jag i min tur betalande chef (Verksamhetsområdeschef alternativt avdelningschef). Syftet med detta är inte att hänga ut någon utan sker med utgångspunkt i att landstinget är en lärande organisation. Ställt utom allt rimligt tvivel är att det är vanligt förekommande med intyg som inte har något alls att göra med grunden för intyget d.v.s. MEDECINSKA SKÄL! Några exempel från : -Resa Ösd sjukhus-hemmet. Taxi beviljad eftersom Rörmockaren skulle komma -Resa Ösd sjukhus-hemmet. Taxi beviljad eftersom vederbörande måste hinna göra sig i ordning inför Julbord -Resa mellan Hälsocentral Akutmottagning Ösd sjukhus, samordning möjlig med annan resenär från samma HC. Vårdpersonal framhärdar ensamåkning, bokar senare om resan till Hemmet-Akuten med hänvisning till att patienten måste rasta hunden. -Östersundsresenär får klart för sig att vederbörande måste vänta till den fasta avgångstiden för hemresa: -avbokar då resan och säger Då tar vi en promenad hem istället -3 singel resor inom loppet av en timme mellan en HC och ett samhälle 3 mil bort istället för en samordnad. 10:30, 11:00, 11:30 - Motiv av vården Bilen är ju parkerad där..(7 mil bort.) rätt vanligt motiv av vården för att intyga det medicinska behovet av dyrare färdsätt. - Motiv av vården Det går ju ingen buss rätt vanligt motiv av vården för att intyga det medicinska behovet av dyrare färdsätt. Det korrekta tillvägagångssättet är att hänvisa till patienthotellet -Liggande bårtransport avbeställs av resenär med motivering, sonen hämtar (med vanlig bil) rätt bilslag? Utskrivningstider sågs över av en arbetsgrupp under våren 2010, kontentan när alla parter fört fram sin åsikt är att dagens fasta avgångstider för sjukresor från sjukhuset kvarstår (11:00 14:00 17:00). Under hösten 2010 stramades tillämpningen av reglerna upp avsevärt och fick genast genomslag. Tidigare tillämpning medgav Östersundsresenärer att åka från sjukhuset varje halvtimme och Brunflo, Krokoms resenärer att åka varje timme. Nu gäller de fasta avgångstiderna för alla såvida inget medicinskt skäl föreligger att åka på annan tid. Tyvärr införde landstinget årsskiftet 20xx en extra avgång kl. 12, vilket lett till minskad samordning och dyrare resor.

118 Årsrapport (139) BC samordning, avtalskravet (25 % samordningsvinst) uppfylls idag, bör gå att förbättra. För att verkligen få BC att jobba hårt med denna fråga, bör framtida avtal utvecklas med incitament för BC (vinstdelning). Ett problem med detta är yttre förändringar (ex. se ovan)som automatiskt leder till ökad samordning. Vänd på steken: Kan läkare åka till HC från sjukhuset och där ta emot patienter istället för att patienterna skall åka till sjukhuset? Översyn av ambuss sommar- resp. julstängning. Kalla mot tidtabell kollektivtrafik Under 2015 har en arbetsgrupp bestående av mig samt personal från Region JH arbetat med ett antal av kvarvarande punkter av ovanstående. Det är inga förändringar av regelverk utan bara tillämpningsfrågor av nuvarande regelverk. Tillämpningen stramas upp och i korthet införs följande succesivt under 2016: För detaljer hänvisas till Rapport Genomlysning av sjukresor - Paket 2 Långsiktig utvecklingsplan för god ekonomisk hushållning" RS 1827/ 2015 Version 1 Beslutsinstans Regionstyrelsen

119 Årsrapport (139) Närtrafik/Anropsstyrd linjetrafik: Närtrafiken och den anropsstyrda linjetrafiken sorterar under den allmänna kollektivtrafiken. Resorna bokas via BC och ingår självfallet i samordningen. Nedan följer en sammanställning för hur resandet sett ut för samtliga kommuner tillsammans, vilken åtföljs av kommunvis resandeutveckling Eftersom resorna sorterar under den allmänna kollektivtrafiken görs ingen djupare analys här. Utbudet är föremål för en ständig förändring. Under början av 2009 var arbetet med att särskilja statistiken/resandet ner på linjenivå färdigt, vilket är ett bra verktyg för kommunerna när de planerar sina trafikbeställningar. Av länets kommuner deltar samtliga 8 kommuner i samordningen. Tabell utvisande 2015 års samtliga resor (närtrafik/ anropsstyrd trafik) År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 31,85% Total kr kr kr kr 31,85% Tabell utvisande års samtliga resor (närtrafik/ anropsstyrd trafik) Nedanstående tabell skall läsas med vetskapen om att Berg anslöt sina resor först , och att 2008 avser resor from den 15 juni- 31 dec. År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr kr kr kr 31,85% kr kr kr kr 32,48% kr kr kr kr 34,13% kr kr kr kr 38,66% kr kr kr kr 41,37% kr kr kr kr 43,92% kr kr kr kr 40,13% kr kr kr kr 32,23% Total kr kr kr kr 37,55% Nedan följer kommunvis Statistik: Bergs Kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 78424kr kr kr 23,85% kr 73997kr kr kr 26,88% kr 75971kr kr kr 31,88% kr 78541kr kr kr 33,74% kr 86196kr kr kr 38,96% kr 82069kr kr kr 45,11% kr 49223kr kr kr 43,78% kr 879kr 11656kr 2500kr 21,45% Total kr kr kr kr 33,42%

120 Årsrapport (139) Bräcke Kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 5168kr 69160kr kr 3,85% kr 6029kr 86491kr kr 12,14% kr 8556kr kr 4119kr 24,76% kr 5961kr 79062kr 6187kr 2,42% kr 3304kr 47112kr 689kr 2,15% kr 2579kr kr kr 58,89% kr 3722kr kr kr 45,07% kr 2966kr kr 82532kr 29,21% Total kr 38285kr kr kr 35,06% Härjedalens Kommun 46 : År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 33692kr kr kr 37,08% kr 47404kr kr kr 37,36% kr 61133kr kr kr 35,70% kr 43586kr kr kr 37,67% kr 49622kr kr kr 41,73% kr 52297kr kr kr 46,08% kr 57799kr kr kr 42,29% kr 33021kr kr kr 33,18% Total kr kr kr kr 39,83% Krokoms Kommun: År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 56103kr kr kr 28,18% kr 46343kr kr kr 28,71% kr 44521kr kr kr 30,36% kr 55041kr kr kr 44,01% kr 57683kr kr kr 48,43% kr 55702kr kr kr 44,79% kr 62383kr kr kr 41,63% kr 33581kr kr kr 33,57% Total kr kr kr kr 38,12% Ragunda Kommun: 46 Nämnas bör att trafikkostnaden under 2012 har krediterats ett felaktig utbetalt belopp åren med 80989: -

121 Årsrapport (139) År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 19874kr kr 21629kr 12,72% kr 14992kr kr 20243kr 20,79% kr 15122kr kr 30766kr 28,68% kr 13927kr kr 37277kr 39,01% kr 16974kr kr 56714kr 47,19% kr 14769kr kr 41844kr 27,45% kr 11067kr kr 32361kr 23,42% kr 5415kr 96734kr 22397kr 23,15% Total kr kr kr kr 26,79% Strömsunds Kommun 47 : År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 25938kr kr kr 35,77% kr 25934kr kr kr 33,77% kr 21985kr kr kr 39,52% kr 23638kr kr kr 43,44% kr 29062kr kr kr 40,43% kr 38210kr kr kr 42,67% kr 38748kr kr kr 36,85% kr 13376kr kr kr 29,92% Total kr kr kr kr 38,51% Åre Kommun 48 : År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 59894kr kr kr 42,87% kr 48917kr kr kr 40,70% kr 46783kr kr kr 37,69% kr 43940kr kr kr 43,15% kr 41838kr kr kr 35,81% kr 47440kr kr kr 38,58% kr 46060kr kr kr 44,04% kr 25844kr kr kr 35,41% Total kr kr kr kr 40,30% 47 Nämnas bör att trafikkostnaden under 2012 har krediterats ett felaktig utbetalt belopp åren med 33562: - 48 Nämnas bör att trafikkostnaden under 2012 har krediterats ett felaktig utbetalt belopp åren med 55478: -

122 Årsrapport (139) Östersunds Kommun År Passagerare Reslängd (km) Kostnad Egenavgifter Kostn. ej samordnat Samordningsvinst Samordning kr 3925kr kr kr 18,93% kr 5765kr kr kr 20,66% kr 7959kr kr kr 26,60% kr 8414kr kr kr 36,35% kr 7362kr kr kr 41,35% kr 7827kr kr kr 39,88% kr 9247kr kr kr 33,12% kr 12775kr kr kr 31,67% Total kr 63274kr kr kr 34,02%

123 Årsrapport (139) Kvalité på utförda färdtjänst- samt sjukresor: För att bedöma kvalitén på utförda tjänster finns ett antal kanaler: Sjukvårdens systematiserade avvikelserapporter Utförarens (taxi, BC) frivilliga rapporter Utförares skyldighet (enligt avtal) att lämna rapporter vid kvalitets avvikelse Telefonsamtal, brev, mail (beställare, leverantörer, resenärer) Möten med vårdavdelningar etc. Svensk kollektivtrafiks kvalitetsbarometer ANBARO Som alltid när det är en bedömning finns en risk för att den blir subjektiv, där fyller Svensk kollektivtrafiks kvalitetsbarometer ANBARO en viktig funktion.(där rings en sjukresenär och en färdtjänstresenär upp dagen efter genomförd resa och får svara på ett antal frågor). Det är ett instrument för att mäta nöjdheten hos resenärerna (sjuk- och färdtjänstresenärer). Där jämförs Jämtland med resten av riket. Jämtland har innehaft topplaceringar allsedan starten Under 2015 var det 94 % av resenärerna som gav bästa betyg. Den siffran skall genomföras med riksgenomsnittet som ligger på 91 %, på den sammanfattande frågan: -totalt sett, vilket betyg vill du ge hela resan, dvs. om du tänker på både beställningen och resan sammantaget? Nämnas bör att nöjdheten i Jämtland såväl som riket är nedåtgående. Som avslutning på kapitlet följer ett urval frågor som specifikt belyser hela/olika delar av resan (beställning, bemötande, själva resan ), där har jag även skalat ner resultatet på den sammanfattande frågan och tittat på färdtjänstresenärer på kommunnivå. En annan viktig källa specifikt för sjukresor är Landstingets systematiserade avvikelserapporter, under året inkom en handfull rapporter (0,1 promille av utförda resor). Omvända vägen (från utförare, resenär etc.) kom även en handfull rapporter. Den viktigaste funktionen med dessa är att de är ett lärande instrument för organisationen (vård-bc-taxi) för att förhindra att det som gått fel upprepas. De flesta incidenter/ rapporter rör sen taxi etc. Sammanfattningsvis kan konstateras att kvalitén överlag är mycket god, dock förekommer undantag. Nedan följer resultat från ANBARO 2015 (urval av frågor):

124 Årsrapport (139)

125 Årsrapport (139)

126 Årsrapport (139)

127 Årsrapport (139)

128 Årsrapport (139) Nedan följer nedbrutet resultat, färdtjänstresenärer på kommunnivå:

129 Årsrapport (139)