Transkript

1

2

3

4

5

6 Regional utvecklingsnämnd Förvaltning för regional utveckling Psykiatriförvaltningen Region Kalmar län 2019 Regionstyrelse Kolletivtrafiknämnd Regiondirektör Regionstab Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Primärvårdsförvaltningen Regionservice IT-förvaltning Folktandvården Kalmar länstrafik KLT Västerviks sjukhus Oskarshamns sjukhus Länssjukhuset i Kalmar Diagnostiskt centrum

7

8

9

10

11

12 Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030

13 INNEHÅLL Förord 3 Vår målbild 4 Den gemensamma färdriktningen 8 Från ord till handling 8 Jämställt utvecklingsarbete 8 Hållbar regional utveckling 9 Tre övergripande perspektiv 10 De globala målen 12 Våra styrkor 14 Prioriterade utvecklingsområden 19 Delaktighet, hälsa och välbefinnande 20 God miljö för barn och unga 24 Hållbar samhällsplanering 28 Stärkt konkurrenskraft 32 Regional utvecklingsstrategi i korthet 36 Uppföljning 38 Dnr 2016/ Produktion kreation.se (17_0240) Omslagsbild Fotograf Josefina Norman, Fotograf Josefina

14 TILLSAMMANS SKAPAR VI KLIMAT ATT VÄXA I I din hand håller du Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi. Den är resultatet av en omfattande dialog med kommuner, landsting, myndigheter, företrädare för näringsliv, utbildningsanordnare och föreningsliv samt representanter för grannlänen. Kalmar län står inför en stor förändring vad gäller det regionala utvecklingsarbetet då vi 2019 kommer bilda region. Förändringen kommer skapa nya och bättre förutsättningar för att hantera de utmaningar och möjligheter som vi står inför. Nu samlas vi kring en gemensam målbild Klimat att växa i. Vi ska skapa en region där människor växer och där företag och organisationer etablerar sig och utvecklas. En region där nära samverkan mellan regionens alla aktörer ger länet en unik konkurrenskraft och en stark koppling mellan stad och land. Tillsammans har vi pekat ut fyra prioriterade utvecklingsområden som vi behöver arbeta med för att skapa klimat att växa i: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Den regionala utvecklingsstrategin är en övergripande strategi och det är i fördjupade strategier och planer som vi tydliggör vilka åtgärder som ska genomföras för att nå målet. Genomförandet är ett ansvar som vilar på många olika aktörer. Strategin vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv och föreningsliv. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i arbetet med att genomföra strategin. Tillsammans skapar vi handlingskraft och påbörjar nu arbetet med att nå vår målbild. Ulf Nilsson Ordförande Regionförbundet i Kalmar län Anders Henriksson Ordförande Landstinget i Kalmar län REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 3

15 VÅR MÅLBILD 4 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

16 Klimat att växa i vår målbild År 2030 är Kalmar län en hållbar region där människor växer och där företag och organisationer etablerar sig och utvecklas. Nära samverkan mellan regionens alla aktörer har gett länet en unik konkurrenskraft och en stark koppling mellan stad och land. År 2030 har regionen gått från ord till handling. Länet tar vara på sina styrkor, arbetar med sina begränsningar och svarar på utmaningar och omvärldens förändringar med hållbara lösningar. Länets aktörer har med kraft tagit vara på de nya förutsättningarna och tar ansvar för hela länet, från stad till landsbygd. Inom flera områden finns ett väl utvecklat mellanregionalt samarbete som ger ökad kraft i utvecklingsarbetet. I fokus står människorna som lever, bor och verkar i vår region. Det är människor som ser möjligheter, förändrar och skapar innovationer. År 2030 har alla människor i Kalmar län möjlighet att utvecklas, var och en efter sina önskningar, oavsett bakgrund och oavsett förutsättningar. Regionen erbjuder ett tryggt liv i en god miljö och en välfärd som ger förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Här finns en mångfald av kulturverksamheter som alla har möjlighet att uppleva och delta i.

17 VÅR MÅLBILD Det regionala tillväxtarbetet skall vara jämlikt alla grupper ska ha samma förutsättningar att nå makt, inflytande och tillgång till tillväxtresurser. Att fortsätta lära genom hela livet är en självklarhet, liksom att gemensamt bygga vidare på ett klimat som är öppet och inkluderande. Genom satsningar på infrastruktur har regionen blivit mer tillgänglig och Sverige och världen har flyttats ännu närmre. Länets unga är framtiden och vår största tillgång. Vi tar vara på barn och ungas kreativitet och idéer kring regionens utveckling. Barn och unga har en stark röst i samhället och känner att de blir lyssnade på. I gengäld ser ungdomar regionen som en bra plats att leva vidare på eller att så småningom återvända till. Universitetet lockar ungdomar till vidareutbildning, forskning och internationella nätverk. Och när utbildningen är slutförd eller avhandlingen skriven, erbjuder Kalmar län nya möjligheter att utvecklas. Kalmar län år 2030 är ett hållbart samhälle som vi med stolthet vill lämna över till våra barn. Det innebär att vi tar ansvar för en hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och i förlängningen globalt. En miljö i balans där jord, skog och sol bidrar med råvaror och förnybar energi är en förutsättning liksom en frisk Östersjö. Omställningen till ett fossilbränslefritt samhälle har gett regionen kraft och självförtroende. Länets gröna näringar har stark internationell konkurrenskraft och samhällets beslut präglas av hållbarhet ur alla perspektiv. 6 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

18 Traditionella näringar växer vidare genom ständig förbättring samtidigt som nya företag och branscher gror i ett närande klimat där kultur och kreativitet bidrar till nya idéer som skapar tillväxt. Både offentlig sektor och näringslivet lockar ny, välutbildad kompetens till länet. Samarbetet mellan näringsliv, offentlig sektor, forskning och utbildning skapar nya innovationer och ger regionen en unik konkurrenskraft. Vår starka och nära samverkan är vår gemensamma framgångsfaktor och har blivit en förebild för andra regioner. Välkommen till Kalmar län år 2030! REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 7

19 DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN Den regionala strategin som du håller i din hand är hela länets strategi. Det är en vägvisare som pekar ut i vilken riktning vi vill att länet ska utvecklas. Genom att arbeta för en gemensam målbild skapar vi tillsammans förutsättningar för att Kalmar län ska få ett klimat att växa i. Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, är en övergripande strategi för länets utveckling. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län. Målet för det regionala tillväxtarbetet är att skapa hållbar utveckling. Syftet med RUS är därmed att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsprogram. Dessa genomförs genom aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utanför länet, på lokal, regional, mellanregional och internationell nivå. RUS är den regionala länken mellan strategier på nationell och internationell nivå och den planering som omsätts i handling genom kommunala översikts- och utvecklingsplaner. RUS vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv och det civila samhällets organisationer. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i arbetet med att genomföra RUS. RUS är ett prioriteringsunderlag som definierar de utmaningar och möjligheter kopplade till regional utveckling som bedöms ha störst betydelse för länet fram till RUS avgränsas därmed till områden av strategisk betydelse och till områden som kräver samhandling mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att RUS inte omfattar allt regionalt utvecklingsarbete. Från ord till handling Regionförbundet i Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig aktör uppdraget att ta fram RUS, enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583). Uppdraget innebär att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet, att löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i förhållande till regionala och nationella mål, samt att följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Detta uppdrag kommer den 1 januari 2019 att övergå till den då nybildade region kommunen. Statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för den regionala tillväxtpolitiken uppnås. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen regionalt och bidra till regional utveckling. Kommunerna har ansvaret för förvaltningen av kommunala resurser och för utvecklingen lokalt. Strategin har arbetats fram i nära dialog med kommuner, landsting, myndigheter, företrädare för näringsliv, utbildningsanordnare och föreningsliv samt representanter för grannlänen. Sammanlagt har över 700 personer varit delaktiga och delat med sig av tankar och åsikter. Innehållet tar också sin utgångspunkt i analyser av länets nuläge 1 inom en rad olika samhällsområden. Nulägesanalysen och dialogerna ligger till grund för en målbild, fyra prioriterade utvecklingsområden samt ett antal strategier för att nå den målbild som vi gemensamt har enats om. RUS är en övergripande strategi. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsprogram, där även mål för utvecklingsarbetet specificeras. 1. Bilaga 2 och 3 8 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

20 Uppföljning Den regionala utvecklingsstrategin kommer att följas upp genom ett antal utvalda indikatorer, och kommuniceras på ett årligt regionalt forum. Indikatorerna ger en bild av utvecklingen i länet och inom de fyra utvecklingsområdena. Uppföljningen är ett kunskapsunderlag som ligger till grund för styrningen av det regionala utvecklingsarbetet och syftar till att binda samman de olika planeringsprocesser som sker på nationell, regional och lokal nivå. RUS innehåller en långsiktig målbild. Konkreta mål och indikatorer för att följa upp dessa specificeras i underliggande handlingsprogram. Jämställt utvecklingsarbete När RUS formulerats har konsekvenserna analyserats för grupper av män, kvinnor, pojkar och flickor. Det regionala tillväxtarbetet ska vara jämställt, med vilket avses att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå makt, inflytande och tillgång till tillväxtresurser. Vi har valt att i möjligaste mån använda ett könsneutralt språk. Vi talar därför om att alla ska ha tillgång till resurser som utbildning, vård eller inflytande. Ett könsneutralt språk syftar till att vara inkluderande men kan ändå innebära att skillnader i förutsättningarna för olika individer att ta del av insatser förbises. Förutsättningar kan variera utifrån olika maktordningar som kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, sexualitet, etnicitet, hudfärg, tro, boende i stad eller på landsbygd, osv. Det är därför viktigt att analysera hur olika grupper påverkas av utformningen av olika insatser och om särskild hänsyn behöver tas till någon grupps förutsättningar. Behovet kan variera mellan olika frågor och över tid, eftersom olika faktorer samverkar till att skapa utsatthet eller privilegier för individer eller grupper i en viss kontext. Den nulägesanalys som ligger till grund för RUS och den återkommande uppföljningen är därför viktiga kunskapsunderlag vid utformningen av olika insatser. I många fall kan det finnas ett värde i att synliggöra grupper eller poängtera skillnader mellan grupper. Att främja en jämlik och jämställd hälsa, eller att fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt är exempel på sådana fall, där syftet med strategierna är att jämna ut ojämlika eller ojämställda villkor för att åstadkomma en god utveckling för alla. Hållbar regional utveckling I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030, som innehåller 17 globala hållbarhetsmål som fram till år 2030 ska leda till en hållbar och rättvis framtid. Dessa mål innebär bland annat att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för vår planet och dess naturresurser. Agenda 2030 utgör ramen för den regionala utvecklingsstrategin och de prioriterade utvecklingsområden vi enats om. De globala målen täcker in sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsdimensioner och ska genomföras på regional och lokal nivå. En del av detta arbete handlar också om att öka invånarnas kunskap om hållbar utveckling. Social hållbarhet Den sociala hållbarhetsdimensionen utgår från alla människors lika värde och handlar om frågor som rör mänsklig utveckling, delaktighet och lika möjligheter för alla, oavsett REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 9

21 DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN kön, ålder eller andra förutsättningar. Arbetsliv, utbildning, hälsa, inkomster, kreativitet och delaktighet är exempel på frågor som ingår i området. Att delta i arbetslivet ger inkom s- ter, större möjlighet att påverka sin livssituation samt en viktig identitet för länsinvånarna. En ekonomisk tillväxt som leder till utslagning och utanförskap är inte hållbar. Välmående, kreativa och företagsamma invånare är en förutsättning för all form av utveckling. Genom stärkt delaktighet inom alla grupper av befolkningen skapas en grund för att behålla invånare i länet men också attrahera nya. Miljömässig hållbarhet Miljö- och klimatfrågorna är globala och har stora konsekvenser både idag och i framtiden. För att lösa dagens miljö problem och förebygga morgondagens måste vi börja lokalt med att hushålla med naturens begränsade resurser. Hållbar tillväxt på miljöområdet handlar bland annat om hur vi nyttjar och återvinner våra naturresurser, använder miljöoch hälsoskadliga ämnen och om länets bebyggelse och transportsystem. Det handlar också om hur vi skyddar ekosystem för att ge förutsättningar för en god livsmiljö för alla levande varelser, och för att dessa ska kunna leverera de ekosystemtjänster som krävs för att upprätthålla eller förbättra människans välmående. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att klimatet har förändrats till följd av människans påverkan. Den temperaturökning som hittills ägt rum leder till en rad förändringar runt om på jorden. Isar och glaciärer smälter, snötäcket minskar, vädret blir mer extremt, nederbördsförhållanden förändras, permafrostens tjocklek minskar, havsytan stiger och havsvattnet försuras. Sammantaget får detta mycket stora konsekvenser för jorden, dess ekosystem, människor och samhällen. För att motverka fortsatta temperaturökningar måste de klimatpåverkande utsläppen minska. Samtidigt måste vi börja anpassa vårt samhälle till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk utveckling är vårt medel för att uppnå livskvalitet för invånarna i länet och en fortsatt god utveckling av samhället. För att bli ekonomiskt starkare är produktivitetsutveckling inom näringslivet och offentlig sektor samt förmågan att sälja nya varor och tjänster avgörande. Digi talisering som verktyg kan användas för ett effektivt resursutnyttjande. Att värdet av det som produceras ökar är viktigt, bland annat för att möjliggöra högre inkomster för länets befolkning, men också för att skapa resurser till hälso- och sjukvård, barnomsorg, utbildning och pensioner. Den ekonomiska utvecklingen får dock inte ske på bekostnad av miljön, människors välfärd eller den sociala sammanhållningen. En förutsättning för en fortsatt ekonomisk utveckling i länet är satsningar på bland annat utbildning, infrastruktur och kommunikationer. Detta för att säkra länets kompetensförsörjning och för att knyta samman boende, arbete, utbildning och fritid och skapa god tillgänglighet till exempelvis vård, omsorg, utbildning och kultur. Tre övergripande perspektiv påverkar länets utveckling Förutom de tre hållbarhetsdimensionerna finns tre andra perspektiv som påverkar länets utveckling. Dessa är kompetensförsörjningen av länets arbetsmarknad, hur den digi tala omställningen kan användas som en utvecklingsresurs; samt vikten av internationellt samarbete för vidare utveckling. Kompetensförsörjning Den framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för länets långsiktiga utveckling. Det handlar dels om hur vi hanterar utmaningen med stora pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels hur vi ökar kunskapsinnehållet och därigenom konkurrenskraften inom näringslivet. Detta förutsätter att hela utbildningskedjan fungerar, från det att fler elever avslutar gymnasieskolan med godkända betyg till att förutsättningarna för det livslånga lärandet förbättras i hela länet och hos alla grupper i samhället. Höjd utbildningsnivå och kompetens är inte enbart en fråga om universitets- eller högskoleutbildning, utan även privata aktörer och aktörer inom ideell sektor som exempelvis studieförbund, folkhögskolor och anordnare av YH-utbildningar har viktiga roller i arbetet med kompetensförsörjning. Arbetet syftar till att säkra matchningen mellan arbetsmarknadens kompetensbehov och utbildningssystemen. Det innebär dels att rätt utbildningar behöver erbjudas eller göras tillgängliga i länet, men också att utbildningar inom de bristyrken som identifierats i länet behöver göras mer attraktiva. En viktig del i arbetet är att skapa miljöer för möten mellan näringslivet, utbildningsanordnare och offentlig sektor. Digital omställning Den digitala omställningen är en stark samhällsförändrande kraft som på mindre än trettio år förändrat människans 10 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

22 förutsättningar och beteenden radikalt. Därför talar vi numera inte längre om att digitalisera befintliga företeelser den digitala omställningen påverkar alla områden i samhället. Vi ska dra nytta av den digitala omställningen för att vitalisera och stärka Kalmar län. Alla i länet ska ha möjlighet att använda digitala samhällstjänster, för att skapa nya värden och motverka digitalt utanförskap. Detta förutsätter en stark digital infrastruktur och kompetenshöjande aktiviteter. IT-sektorn är i sig en av de snabbast växande näringarna men är inte den enda effekten av teknikutvecklingen. Traditionella affärsmodeller utmanas samtidigt som omställningen ger stora möjligheter till effektivisering och utveckling av nya tjänster, produkter och affärsmodeller. Också offentliga aktörer behöver utveckla sina verksamheter och omvärdera sina roller. Genom e-tjänster och effektivare processer kan dialogen mellan medborgare och offentlig sektor stärkas. Genom ökad insyn och större delaktighet kan tilliten till demokratin öka. Vi vet också att det digitala samhället kan innebära nya risker och sårbarheter och måste därför ständigt tillämpa ett säkerhets- och integritetsperspektiv. Tekniken skapar nya möjligheter att kommunicera och minskar därigenom avstånden mellan människor. Samtidigt blir det möjligt att välja och välja bort information, vilket kan leda till ett ökat avstånd mellan människor. Om människor i ett samhälle inte delar en grundläggande världsbild och människor med olika åsikter inte möts riskerar polariseringen mellan människor och grupper i samhället att öka. Internationalisering Internationellt arbete, inom EU och i ett större globalt perspektiv, är en förutsättning för att vi ska kunna möta de samhällsutmaningar som Kalmar län står inför. Det kan handla om ökad global konkurrens, den demografiska utvecklingen eller klimat-, miljö- och energifrågor. I en allt mer globaliserad värld blir omvärldskunskap och omvärldsbevakning allt viktigare. Flertalet av de regionala utvecklingsfrågor som tas upp i RUS behöver drivas på en internationell arena, med internationellt engagemang och i internationella samarbeten. Här ger Kalmar läns strategiska läge i Östersjöregionen stora möjligheter. Vi var tidigt ute med att knyta kontakter i regionen och dessa utgör en stark plattform för fortsatt samverkan och gemensamma insatser i Östersjöregionen. Genom förbättrade kommunikationer över Östersjön ökar våra möjligheter att dra nytta av vårt geografiska läge. Globaliseringen har gjort att vi fått tillgång till ett ökat utbud av varor och tjänster. Människor har kommit närmare varandra och därmed har också utbytet och överföringen av innovativa idéer och tankar ökat. Länets näringsliv får tillgång till nya marknader, samtidigt som de möter ökad konkurrens från företag i andra länder. Med en ökad öppenhet är även demokratiperspektivet viktigt att arbeta vidare med. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 11

23 AGENDA KLIMAT ATT VÄXA I ÄR MÅLBILDEN FÖR KALMAR LÄN ÅR För att nå målbilden fokuseras utvecklingsarbetet på fyra prioriterade utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden genomsyras av tre perspektiv: kompetensförsörjning, digital omställning och internationalisering. De 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Utförlig information om de globala målen finns på 12 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

24 Klimat att växa i FYRA UTVECKLINGSOMRÅDEN SOCIAL HÅLLBARHET Delaktighet, hälsa och väl befinnande God miljö för barn och unga Digital omställning Hållbar samhällsplanering TRE PERSPEKTIV Stärkt konkurrenskraft EKONOMISK HÅLLBARHET Kompetensförsörjning Internationalisering MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 13

25 VÅRA STYRKOR VÅRA STYRKOR Kalmar läns tillgångar och styrkor utgör en stark plattform för utveckling och profilering av regionen. Genom att dra nytta av och bygga vidare på dessa kan vi stärka vår konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Starka varumärken och kompetensområden Kalmar län har många internationellt konkurrenskraftiga profilområden inom bland annat energi-, vatten- och miljöteknik, besöksnäring, gröna näringar samt delar av tillverkningsindustrin. Utvecklingen inom länets livsmedelssektor är unik i Sverige: Länet står för drygt två procent av Sveriges befolkning men svarar för en fjärdedel av produktionen av kyckling och mer än en tiondel av produktionen av mjölk, ägg och nötkött. Ytterligare ett starkt profilområde är skog och trä, där en innovationsmiljö inom smart boende är under uppbyggnad. I Glasriket, som ligger i Kalmar och Kronobergs län, har glas tillverkats i över 350 år. Där skapas innovativa produkter och upplevelser av formgivare, glasblåsare och näringsliv, med ett nytänkande som utgår från hantverkstradition och passion för glaset som material. Ett kompetensområde som är under stark uppbyggnad är e-hälsoområdet. Inom hälsoområdet är ambitionsnivån hög och målet är att även fortsättningsvis erbjuda Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet, genom fokus på bland annat digital förnyelse. ehälsomyndighetens etablering i Kalmar stärker e-hälsoområdet både regionalt och nationellt. Stor kunskap inom klimat- och energifrågor Kalmar län har som mål att bli fossilbränslefritt 2030 och vi har goda möjligheter att uppnå detta. Två tredjedelar av energianvändningen i Kalmar län är fossilbränslefri. Vi har gott om skog i länet och utmärkta förutsättningar för vindkraft och solenergi. Länet har dessutom en hög kompetens inom energiområdet. I Oskarshamn finns SKB:s mellanlager för det använda kärnbränslet. Knutet till lagret finns Äspölaboratoriet som lockar forskare, specialister och beslutsfattare från hela världen med sin världsunika forskning. En attraktiv och internationell kunskapsmiljö vid Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet, ett modernt internationellt universitet i Småland, är landets yngsta universitet och erbjuder 150 utbildningsprogram och fristående kurser. Forskningen vid Linnéuniversitetet håller hög kvalitet och spänner över en rad olika discipliner. Särskilt framstående forskning bedrivs inom universitetets spetsforskningsmiljöer; Linnaeus University Centres. Där studeras allt från exempelvis ekologi och evolution till diskriminering och integration, biovetenskap och big data. Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan universitetet, det offentliga och näringslivet i länet. Universitetet har stor betydelse för regionens utveckling genom sin höga kompetens inom för regionen viktiga områden som skog och trä, marinbiologi och e-hälsa. En levande landsbygd med höga natur- och kulturmiljövärden De gröna näringarna är starka i Kalmar län. Omkring en fjärdedel av de mest värdefulla odlingslandskapen i Sverige finns i länet, liksom den största arealen naturbetesmark och stora skogstillgångar. Dessa gröna basnäringar är också i hög grad grunden till att länet har stora områden med höga natur- och kulturmiljövärden och en levande landsbygd, vilket i sin tur lägger grunden för länets besöksnäring och attraktiva boendemiljöer. Att skapa förutsättningar Kalmar län har många internationellt konkurrenskraftiga profilområden inom bland annat energi-, vatten- och miljöteknik, besöksnäring, gröna näringar samt delar av tillverknings industrin. 14 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

26 Astrid Lindgrens Värld är en teaterpark där besökarna kan uppleva Astrid Lindgrens sagofigurer i sina riktiga miljöer. Parken har varje år ca besökare, varav drygt 30 procent ifrån utlandet. Många svenska och internationella ornitologer och botaniker besöker varje år Ölands fågellokaler och unika växtmiljöer. Vid SKB:s underjordiska berglaboratorium på Äspö norr om Oskarshamn sker en stor del av forskningen kring slutförvaring av använt kärnbränsle. Här testas olika tekniska lösningar i full skala och i verklig miljö.

27 VÅRA STYRKOR för en fortsatt god utveckling av landsbygden, bland annat genom väl fungerande centralorter som erbjuder tillgång till god samhällsservice, digital uppkoppling samt stärkta kommunikationer mellan stad och land är därför viktiga faktorer för hela länets utveckling. Södra Ölands odlingslandskap med radbyar, åkrar, sjömarker och Stora alvaret finns sedan år 2000 med på UNESCO:s världsarvslista. Landskapet är utvalt som ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tas tillvara på ett optimalt sätt. Med ca besökare per år är Södra Ölands odlingslandskap ett av de populäraste kulturhistoriska besöksmålen i landet. Det unika odlingslandskapet, som brukas och utvecklas av ett levande och modernt lantbruk, skapar förutsättningar för en god livskvalitet och bidrar till länets attraktionskraft. Andra unika natur- och kulturmiljöer i länet är en till stora delar oexploaterad skärgård, insjöar, det småländska höglandets byar och flera städer med medeltida kulturlager under mark och flerhundraåriga bebyggelsemiljöer ovan mark. Den sammanlagda kuststräckan är landets längsta och knappast någon annan del av Sverige har en kust med så varierad karaktär under och över ytan. Länets naturresurser förser oss med ekosystemtjänster som frisk luft, rent vatten och mat på bordet och representerar en stor biologisk mångfald. De bidrar till att öka länets attraktivitet Visfestivalen i Västervik. Besöksnäringen har fem starka destinationer: Öland, Kalmar, Glasriket, Astrid Lindgrens Vimmerby och skärgårdsstaden Västervik. Förutom den långa kuststräckan finns också stora natur- och kulturvärden i inlandet bland annat i form av skog och fiskesjöar. Besöksnäringen har en stark tradition i länet och är i stora delar platsbunden med koppling till länets genuina naturoch kulturmiljöer. Det rika natur- och kulturutbudet är grunden för att länet sommartid är ett av Sveriges populäraste besöksområden med över tre miljoner kommersiella gästnätter per år. Byteatern Kalmar läns teater, Kalmar konstmuseum, Kalmar läns museum och Kalmar läns musikstiftelse är starka regionala kulturaktörer. Länets föreningar är starka inom olika områden och genom samverkan har de skapat ett imponerande utbud av musik- och idrottsevenemang. Det stora och varierade utbudet av kultur-, fritids- och föreningsliv bidrar till regionens attraktivitet och har stor betydelse för att skapa välbefinnande för såväl invånare som för inflyttare och besökare. Möjligheter till ett gott vardagsliv Kalmar län präglas av en hög grad av trygghet och tillit mellan människor. Befolkningen upplever i hög grad att de har tillgång till stöd i vardagen. Länets skolor håller hög kvalitet och andelen elever som är behöriga, går vidare till och tar examen från gymnasiet är bland de högsta i landet. Kalmar län har därmed goda förutsättningar att erbjuda en bra uppväxt för barn och unga och ett gott vardagsliv. Den sammanlagda kuststräckan är landets längsta och knappast någon annan del av Sverige har en kust med så varierad karaktär under och över ytan. och vår livskvalitet. Natur- och kulturarvet spelar dessutom en allt större roll för den ekonomiska utvecklingen och i konkurrensen om inflyttare och besökare samt mellan länder, städer och regioner. Kultur och upplevelser I Kalmar län finns många av den svenska besöksnäringens mest kända varumärken, bland annat Astrid Lindgrens Värld, Borgholms Slott, Kalmar Slott, Solliden, Glasriket och Östersjön vårt geografiska närområde Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjön betytt och betyder oerhört mycket för Kalmar läns utveckling, både som färdväg för handel och som naturresurs. Den ekonomiska tillväxten i Baltikum och Polen, liksom de goda kommunikationerna från andra sidan Östersjön mot Centralasien och Kina, har en stor potential för handel och därigenom för länets välfärd. Samtidigt har havet en avgörande betydelse för regionens attraktivitet och för den viktiga besöksnäringen. Länet och kommunerna var tidigt ute med att knyta kontakter i Östersjöregionen. Det har bidragit till att vi i dag har starka relationer och utvecklade samarbeten, vilka ger oss betydande kunskap om villkor och förutsättningar i länderna kring Östersjön. Detta ger en stark plattform för fortsatt samverkan och gemensamma insatser. 16 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

28 Kalmar län har höga kultur- och naturvärden både som kustlän och skogslän. Området kring Aboda Klint, i Högsby kommun, är ett naturreservat med omväxlande naturtyper. Här har man en hänförande utsikt över såväl skogs- och odlingsmarker som den lilla sjön Kleven. Foto: Christer Nilsson

29 Linnéuniversitetet erbjuder sina studenter 150 utbildningsprogram och fristående kurser inom konst och humaniora, hälso- och livsmedelskunskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och ekonomi.

30 Prioriterade utvecklings områden Fyra prioriterade utvecklingsområden har identifierats genom analyser av nuläget och dialog med intressenter i länet. Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 19

31 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA DELAKTIGHET, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE God hälsa, välbefinnande, trygghet och möjlighet att påverka sin livssituation är förutsättningar för att vi människor ska kunna leva ett rikt och hälsosamt liv. Att ge alla medborgare inflytande och likvärdiga levnadsförhållanden är en väsentlig del i att minska ojämlikheten och avskaffa den multidimensionella fattigdom som anges i Agenda Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livskvalitet, oavsett kön, förutsättningar eller bakgrund. För att utveckla välfärden i länet och skapa ett socialt hållbart samhälle krävs aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utanför länet. Ökad samverkan kring social hållbarhet, välfärd och vård och omsorg mellan offentliga aktörer och civilsamhället är en viktig del av detta. Även god miljö är en förutsättning för en god hälsa. Att arbetsmarknaden är inkluderande och att det finns möjligheter till sysselsättning för alla är viktigt, dels för att skapa delaktighet och social sammanhållning, dels för att säkra vår välfärd. Detta förutsätter att alla oavsett kön, ålder, bakgrund eller bostadsort har möjlighet att skaffa sig den kompetens som efterfrågas oavsett nivå på utbildning. Linnéuniversitetet och lärcentrum som tillgängliggör högre utbildning också på fler platser i länet är mycket viktiga i detta avseende. Tillgängligheten till utbildning och arbete kan förbättras ytterligare genom förbättrade pendlingsmöjligheter i regionen. Detta ökar också förutsättningarna för förbättrad matchning på arbetsmarknaden, för såväl boende i länet som för inflyttare och medflyttare. Nuläge Fram till år 2030 beräknas den demografiska försörjningskvoten öka i länet, det vill säga färre personer i arbete ska försörja fler. För att mildra effekterna av den förändrade demografin behöver fler personer arbeta. Deltagandet behöver öka i grupper som i dag deltar i arbetslivet i lägre utsträckning, bland annat äldre, utrikesfödda, personer utan gymnasieutbildning eller personer med funktionsnedsättning. Friska, aktiva äldre invånare skapar möjlighet till ett längre arbetsliv, minskade sjukskrivningar och högre produktivitet. För att nå hit är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete viktigt, liksom att arbetsplatser anpassas så att människor klarar av att vara yrkesverksamma längre. Den digitala omställningen och utvecklingen inom till exempel välfärdstjänster kommer att ha stor påverkan genom möjligheterna VisFestivalen i Västervik är en återkommande festival som har anordnats varje år sedan Genom åren har landets främsta visartister återfunnits på scenen inne på Stegeholms slottsruin. Foto: Liz Pettersson

32 Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livskvalitet, oavsett kön, förutsättningar eller bakgrund. att exempelvis effektivisera arbetssätt inom vård och omsorg. Utbyggd digital infrastruktur är en förutsättning för detta, liksom åtgärder för att skapa digital tillgänglighet för alla. Grunden för ett hållbart samhälle är att det inte glider isär. Olika former av utanförskap, såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt, är en riskfaktor för välfärdssamhället. Insatser för att stärka den sociala sammanhållningen är därför viktiga för länets utveckling. Möjligheter för fler att ta examen från gymnasiet, liksom att möjliggöra ett livslångt lärande där det både är möjligt att vidareutbilda sig och att byta yrkesinriktning under tiden som yrkesverksam, är viktiga delar av detta arbete. Insatser för att förbättra integrationen av utrikesfödda är viktiga för att få in fler människor i arbete och därigenom bidra till vår gemensamma välfärd, men är också en framgångsfaktor för att stärka den sociala sammanhållningen i länet. Att mötas och finnas i ett sammanhang och i olika sociala nätverk är viktigt för välbefinnandet. En mångfald av mötesplatser bidrar till att öppna upp för deltagande, delaktighet och tillgänglighet. Kulturen är en viktig del av folkbildningen och en grundläggande förutsättning för ett aktivt medborgarskap. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och livslångt lärande är tydliga. Även kulturarvet har en stor potential som resurs för samhällsdeltagande, genom att skapa en grund för lokalt engagemang och en gemensam lokal identitet. Världens barnloppet är ett samarbete mellan P4 Kalmar, Högby IF, Kalmar FF och landstinget. Loppet är en folk- och motionsfest och samtidigt ett sätt att inspirera människor till att stärka sin hälsa.

33 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för delaktighet, hälsa och välbefinnande Möjliggöra ett livslångt lärande där individens kompetens tillvaratas Vi ska skapa förutsättningar för ett lärande för alla genom hela livet. Det kan handla om att skapa ett brett och varierat utbud av gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar men också om att erbjuda stöd och vägledning under studietiden så att fler unga slutför sin gymnasieutbildning. Vi behöver också förbättra möjligheterna att klara av ökade kompetenskrav under tiden som yrkesverksam och utveckla formerna för, och möjligheterna till, omskolning. För att bättre nyttja den potential som finns bland utrikesfödda behöver vi utveckla systemen för att validera och ta tillvara deras kompetens, språkkunskaper och erfarenheter. och individers bakgrund. Genom att skapa förutsättningar för en god faktisk och upplevd hälsa, på lika villkor för alla länets invånare, bygger vi social sammanhållning och ett mer hållbart län. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som idag är mest utsatta för ohälsa. Insatser ska också göras för att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, inte minst riktat mot målgruppen barn och unga. Detta eftersom goda levnadsvanor och god hälsa i unga år ger en större chans till ett hälsosamt liv även som vuxen. Arbeta för en giftfri vardag som ger en hälsosam uppväxt och god hälsa Erbjuda ett utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv med både bredd och spets Kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga drivkrafter för regional utveckling. Länet ska kunna erbjuda ett jämlikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med både djup och internationell spets. Kultur- och fritidsutbudet ska utgå från individers olika behov och förutsättningar och bygga på den mångfald och rikedom som finns i länet. Kulturutbudet ska omfatta såväl upplevelser av konst och kultur som deltagandekultur, dvs. kultur både för och av individer. Främja en jämlik och jämställd hälsa och förebygga ohälsa En god fysisk och psykisk hälsa ger människor förutsättning att leva ett friare och mer självständigt liv. En ökad folkhälsa gynnar också samhället i form av minskat nyttjande av välfärdssystemen och högre deltagande i arbetslivet. En väldigt stor del av dagens kroniska sjukdomar är möjliga att förebygga genom kunskap om livsstil, kost och motion. Det finns tydliga samband mellan utbildningsnivå, inkomst och hälsa, men även skillnader relaterade till kön Vi behöver minska den sammanlagda exponeringen av kemiska ämnen som är skadliga för människor och nå nära noll när det gäller särskilt farliga ämnen. Vi behöver också öka regionens kunskap och beredskap för att på ett miljöriktigt och konkurrenskraftigt sätt kunna möta framtida samhällskrav. Vi ska också arbeta för minskade halter och riktigt omhändertagande av särskilt farliga ämnen såväl i miljöer som i produkter och avfall, samt utveckla vardagsprodukter utan, eller med låga halter av skadliga eller farliga ämnen. Erbjuda en likvärdig vård och omsorg med individen i centrum genom samverkan i länet Vi ska erbjuda en god vård och omsorg med en helhetssyn och utifrån individuella behov, förutsättningar och resurser. Samverkan över organisationsgränser och medinflytande hos brukare och patienter är viktiga förutsättningar för detta. Genom brukarinflytande kan vi gemensamt hitta möjligheter att utveckla bättre och smartare välfärdstjänster och på så sätt stimulera utvecklingen av tjänster kopplade till välfärdsteknik. 22 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

34 Planera för en trygg och tillgänglig digital och fysisk miljö Landstinget i Kalmar län har skapat ett snabbspår för nyanlända att etablera sig i Sverige genom att erbjuda språkutbildning i sjukvårdssvenska tillsammans med praktik. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Att mötas och finnas i ett sammanhang och i olika sociala nätverk är viktigt för välbefinnandet. Det är därför väsentligt att etablera mötesplatser som bidrar till att öppna upp för deltagande, delaktighet och tillgänglighet. Här är deltagande i olika sociala nätverk en viktig del. Genom den digitala utvecklingen har tillgången till delar av samhällets service aldrig varit så god som i dag, men insatser krävs för att säkra utbyggnaden av digital infrastruktur och stärka den digitala delaktigheten i takt med att allt fler samhällstjänster digitaliseras. Vi ska öka förutsättningarna och möjligheterna för alla invånare att ta ett aktivt samhälls- och demokratiansvar genom att planera för trygga och tillgängliga fysiska och digitala miljöer, såväl i stadsmiljö som på landsbygden. Här fyller folkbiblioteken en viktig roll. Även föreningslivet utgör en viktig arena för samhällsengagemang och en mötesplats där människor med olika bakgrund samlas kring gemensamma intressen. Det kan även bidra med kunskap och förbättringar hos offentlig verksamhet genom att synliggöra otillfredsställda behov hos olika målgrupper. Tillgängliggöra, utveckla och ta tillvara våra unika natur- och kulturmiljöer I Kalmar län finns stora natur- och kulturmiljövärden som behöver vårdas men också utvecklas. Dessa miljöer bidrar till att skapa förutsättningar för en bra livsmiljö för länets invånare. Många miljöer och biotoper har utvecklats i samspel med jordbruket, skogsbruket och fisket. En hållbar utveckling är viktig för att vi ska kunna bevara dessa natur- och kulturvärden. En levande landsbygd med tillgång till samhällsservice även på mindre orter är en förutsättning för de gröna näringarna och de natur- och kulturmiljöer de skapar. Natur- och kulturarvet spelar dessutom en större roll än någonsin i den ekonomiska utvecklingen och i konkurrensen om besökare och mellan länder, städer och regioner. Vi behöver ha en helhetssyn på sambanden mellan jord- och skogsbruk, besöksnäring, miljövård och kulturmiljövård samt stärka invånarnas delaktighet, förståelse och engagemang för natur- och kulturarvet i närmiljön. Ett varierat utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv bidrar till en attraktiv region.

35 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA GOD MILJÖ FÖR BARN OCH UNGA En trygg, jämlik, jämställd och stimulerande miljö för barn och unga som gör dem väl rustade för livet är den bästa investering en region kan göra för en hållbar utveckling. Att erbjuda en god miljö för barn och unga är dessutom viktigt för att attrahera inflyttare som står i begrepp att bilda familj och skaffa barn. Arbetet som syftar till att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle bör börja med insatser riktade till barn och unga. Dessa är därför en viktig målgrupp för allt utvecklingsarbete och är redan idag en prioriterad grupp i länet i utvecklingssammanhang. Alla faktorer som är viktiga för att skapa hälsa och välbefinnande för hela länets befolkning börjar med barn och unga. Alla länets invånare ska ha samma möjligheter till god hälsa, välbefinnande, trygghet och inflytande över sin livssituation, oavsett ålder, kön, förutsättningar eller bakgrund. I arbete med unga som målgrupp har skolan en särställning. Skolan är barn och ungas arbetsmiljö och en viktig samverkanspartner i arbete som rör barn och unga. Insatser för att skapa en jämlik och jämställd uppväxt kan och måste dock ske på flera arenor, till exempel i hemmet, inom förskola, skola, socialtjänsten och inom föreningslivet. Barn och unga ska känna delaktighet i samhället och känna till hur och i vilka sammanhang de kan påverka beslut som rör dem själva och samhället. Synpunkter ska alltid hämtas in från barn och unga inför beslut som rör dem och barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande. Genom att göra livet begripligt, meningsfullt och hanterbart skapar vi förutsättningar för unga att forma egna självständiga liv. På så sätt ges alla, även barn och unga, förutsättningar att kunna bidra till sin egen, lokalsamhällets och länets utveckling. Nuläge Genom att ta hand om ungdomar på bästa sätt skapar vi förutsättningar att de ska vilja bo i länet, flytta hit eller återvända efter några år på annan ort. Vi har en obalans i länets befolkningsstruktur som leder till att allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler i framtiden. Vi behöver därför vara fler yrkesverksamma i länet för att klara av vår försörjning. Länets skolor håller hög kvalitet och andelen elever som tar examen från gymnasiet är bland de högsta i landet. Detta skapar en god grund för länets framtida kompetensförsörjning. Samtidigt finns elever som inte kommer in på eller tar examen från gymnasiet, vilket medför svårigheter att till exempel etablera sig på arbetsmarknaden, vara delaktig i samhället och forma ett självständigt liv. De nationella målen säger att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. De flesta unga i länet har en god upplevd hälsa, känner sig trygga och delaktiga och ser positivt på sin framtid. Det finns dock unga i länet som inte känner sig delaktiga, sedda eller som lever i utanförskap. Den psykiska ohälsan ökar i samhället, även bland unga. Unga kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden och att hitta en egen bostad. Det måste därför finnas ett tydligt ungdomsperspektiv i politiken. Barn och unga ska känna delaktighet i samhället och känna till hur och i vilka sammanhang de kan påverka beslut som rör dem själva och samhället. 24 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

36 God tillgänglighet till kultur- och fritidsaktiviteter bidrar till en bra uppväxt. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

37 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för en god miljö för barn och unga Erbjuda en skola där barn och unga utvecklas maximalt Skolan är grunden för länets framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och för enskilda individers möjlighet till att kunna leva bra och självständiga liv. Vi ska erbjuda barn och unga en gedigen grundutbildning, som ger vilja och förmåga till lärande under hela livet. Viktiga insatser är att vidareutveckla skolans pedagogiska förmåga, att kunna möta eleven där denne befinner sig och utveckla ett utmanande lärande. Vi behöver också öka samverkan och samarbete inom skolan, samt mellan skolan och andra aktörer. Att fler elever lyckas i skolan ger positiva följdverkningar högre upp i utbildningssystemet och ökar möjligheten att kunna påverka sitt liv som vuxen. Ge barn och unga möjlighet att uppleva, utöva och påverka ett brett utbud av kultur-, fritidsoch föreningsaktiviteter Vi ska ge alla barn i länet, oavsett kön, bakgrund eller bostadsort tillgång till och möjlighet att delta i kultur-, fritidsoch föreningsaktiviteter. Det ska ske på de ungas villkor och utifrån varje individs förutsättningar och behov. Kulturinstitutioner och skola ska gemensamt utveckla en hållbar samverkan för att tillgodose skolans och elevernas behov. Detta medverkar till att barn och unga behåller och utvecklar sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Genom en utveckling av kreativa och estetiska lärprocesser ökar möjligheterna för unga att uppnå skolans kunskapsmål. Fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Vi ska ge varje barn möjlighet att utvecklas maximalt efter sina egna förutsättningar. Insatser för att skapa en jämlik och jämställd uppväxt kan ske på flera arenor, till exempel i hemmet, inom förskola, skola och inom föreningslivet. Här ska vi bland annat bli bättre på systematisk uppföljning av, och arbete med, pojkars och flickors hälsa och skolresultat samt ungas fritidsaktiviteter utifrån familjeekonomi. Det handlar också om att få bättre kunskap om, och arbetsmetoder kring, hur planering av miljöer och sammanhang för unga bättre kan anpassas utifrån olika individers behov. Ge barn och unga trygghet och en god upplevd fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa Vi ska ge alla barn och unga en bra start i livet, god livskvalitet och framtidstro. Möjligheten att få växa upp under stabila förhållanden och med social och ekonomisk trygghet är viktig. Här är också skolan en viktig arena för att rusta barn och unga så att de kan möta vuxenlivet med trygghet och förmåga till ansvarstagande. Vi ska erbjuda en miljö där barn och unga ges möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagen, samt en fritid som både erbjuder fysisk aktivitet, kamratskap, trygga vuxenkontakter och en plats för lugn och ro. En prioriterad målgrupp är barn och unga som lever i familjer drabbade av sjukdom eller ohälsa. 26 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

38 Skapa förutsättningar för unga att forma självständiga liv Vi ska skapa bättre förutsättningar för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. En egen försörjning är grunden för att kunna leva ett självständigt liv. Viktiga insatser kan vara att erbjuda praktik- och traineeplatser, mentorsprogram, möjlighet att ta in studentmedarbetare, samt öka möjligheterna att komplettera tidigare avbrutna studier. Genom att kunna erbjuda bostäder som är anpassade efter ungas behov och ekonomiska förutsättningar ökar vi möjligheterna att behålla och attrahera unga till vårt län. Utveckla stöd till unga att kunna ta tillvara de möjligheter som internationalisering och digitalisering erbjuder Möjligheterna för internationella samarbeten, utbyten och kontakter riktade till barn och unga ska öka. Samtidigt som vi i Kalmar län kan bidra med mycket till andra länder har vi också mycket att lära av andra. Det finns åtskilligt att vinna på att i unga år möta andra kulturer och konfronteras med andra sätt att tänka. Här är digitaliseringen ett verktyg och något som vi ska ta tillvara på och utveckla. Utveckla barn och ungas möjligheter att vara delaktiga i och påverka beslut som rör dem själva och samhället Alla unga, oavsett förutsättningar, ska kunna påverka sin vardag. Detta är avgörande för tilliten till samhället. Under många år har kommunerna i Kalmar län satsat mycket på arbete kring unga, som bland annat uppföljning av ungdomspolitiken, kompetensinsatser och nätverksarbete för vuxna som arbetar med unga, stöd i kommunerna eget arbete med unga samt gemensamma satsningar via föreningen Kumulus. Verktygen ska vidareutvecklas för att i ännu högre utsträckning ta tillvara ungas erfarenheter och perspektiv inom olika frågor. Här är föreningslivet, skolan och fritidsverksamheter viktiga för diskussion och dialog. Kalmar län ska vara en attraktiv plats för unga efter avslutad utbildning. Foto: Johannes Rydström/Linnéuniversitetet.

39 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING Attraktiva livsmiljöer och god tillgänglighet i vardagen är viktiga faktorer för en framgångsrik region. En hållbar fysisk samhällsplanering bidrar till att vi nyttjar våra naturgivna förutsättningar väl. Den bidrar också till en bättre vardag och till större arbetsmarknadsregioner. Det senare är extra viktigt i Kalmar län, som är förhållandevis stort och glest befolkat. Förbättrade pendlingsmöjligheter kan minska länets sårbarhet för konjunktursvängningar och stärka näringslivet. Ett större antal pendlingsbara arbetstillfällen gör det lättare att hitta passande arbeten och påverkar också lönenivåer och möjligheterna till matchning mellan arbete och utbildning. Regionförstoring innebär att närliggande arbetsmarknadsregioner växer samman genom pendling. Det förutsätter snabba transporter såväl inom länet som över länsgränserna. Resande med kollektivtrafik är att föredra, eftersom det generellt leder till minskad klimatpåverkan samt mindre trängsel och buller. Kollektivtrafik är också viktig för den som saknar körkort eller har begränsade ekonomiska resurser. För att kunna konkurrera med bilresor är korta restider och möjlighet att nyttja restiden till arbete avgörande. Godstrafiken spelar en avgörande roll för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i länet. Godstrafiken spelar en avgörande roll för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i länet och välutvecklade logistik- och godstransportsystem är därför en förutsättning för länets utveckling. Även flygförbindelsen med Stockholm är avgörande för näringslivets internationalisering och för regionens utveckling i stort. Detta eftersom det tills vidare inte är tidsmässigt möjligt att ersätta flyget med andra färdsätt. Samtidigt måste transportsystemets miljö- och klimatpåverkan minska för att vara långsiktigt hållbart. De fossila bränslen som används i länet nyttjas till övervägande del till transporter. Omställning till fossilbränslefria transporter är därför en av länets stora utmaningar och målet är att Kalmar län år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. En hållbar planering bidrar till att länets geografi, naturresurser, infrastruktur och miljöer nyttjas på ett klokt sätt samt till att platser, mark och vatten utformas och gestaltas så att de främjar en god livsmiljö. Detta leder i sin tur till bättre miljö och hälsa, ökat välbefinnande och trygghet samt en god tillgänglighet i vardagen. Restiden med kollektivtrafik kan till exempel minimeras genom att bostäder, verksamheter och service lokaliseras i anslutning till stationer och knutpunkter. Invånarnas behov av digital uppkoppling kan mötas genom en god digital infrastruktur. Det bidrar till ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Nuläge Den geografiska rörligheten på länets arbetsmarknader har successivt ökat och allt fler pendlar allt längre sträckor för att komma till sitt arbete. Pendlingen har ökat mer bland kvinnor än bland män i samtliga kommuner i länet, men män dominerar fortfarande bland de som pendlar längre sträckor. Utvecklingen i länet går därmed mot större arbetsmarknadsregioner, men arbete återstår för att knyta ihop arbetsmarknadsregioner över länsgränserna. Kalmar län består av ett stort antal orter av olika storlek som kompletterar varandra. I ett regionalt perspektiv är det av betydelse att stärka funktionen hos länets tillväxtmotor och regionala kärnor för att dessa ska kunna skapa utveckling i ett större omland. För länets mindre orter är stärkta samband till närliggande arbetsmarknader inom och utanför länet nödvändiga för att minska den sårbarhet som följer av beroendet av ett fåtal stora arbetsgivare. Tillgång till bra kommunikationer, såväl fysiska som digitala, är en viktig utvecklingsfaktor. Tillgång till god samhällsservice i kommunernas centralorter är tillsammans med förbättrade fysiska 28 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

40 En utbyggd digital infrastruktur är viktig för att främja länets utveckling och för att stärka länets attraktivitet och främja den sociala sammanhållningen. och digitala kommunikationer en förutsättning för att det ska finnas möjlighet att bo i och driva företag i alla delar av länet. Transportsystemet måste dessutom kunna hantera de stora säsongsvariationerna i trafikbelastningen som besöksnäringen ger upphov till. En miljö i balans är en förutsättning för hållbar utveckling. Omställning till resurseffektiva och kretsloppsanpassade lösningar som bygger på förnybara råvaror och hållbara ekosystem blir allt viktigare i takt med den globalt ökade konkurrensen om naturresurser. Kalmar län ligger långt framme, och här finns stora möjligheter för framtiden. I länet finns många natur- och kulturmiljöer som representerar stora värden. Vi har naturgivna goda förutsättningar i form av jord och skog, sjöar och hav, sol och vind. Naturresurserna förser oss med ekosystemtjänster som frisk luft, rent vatten, mat på bordet och representerar en stor biologisk mångfald. De bidrar till att öka länets attraktivitet och vår livskvalitet. Vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd är avgörande för regionens utveckling. Dricksvatten är dessutom vårt viktigaste livsmedel. Närmare 70 procent av den allmänna dricksvattenförsörjningen är ytvattenberoende. För att trygga människors hälsa nu och i framtiden är det därför viktigt att skydda råvatten i samhällsplaneringen, liksom att hushålla effektivt med de begränsade vattenresurserna. Inom länet finns en hög kompetens inom vattenfrågor såväl på universitet som inom offentlig förvaltning. Östersjön är en värdefull vattenresurs och ett levande hav som kan leverera ett stort antal ekosystemtjänster. Samtidigt har övergödning gjort att många av Östersjöns funktioner idag är ansträngda eller hotade. För att minska övergödningen krävs ett internationellt samarbete mellan länderna kring Östersjön och fortsatt arbete lokalt och regionalt med hållbar fysisk planering. Samverkan inom samhälls planeringen skapar goda förutsättningar för bättre pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik.

41 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för hållbar samhällsplanering Åstadkomma korta restider med hög punktlighet för personer och gods Vi vill åstadkomma en hållbar regionförstoring, dvs. större och mer robusta arbetsmarknadsregioner. Då behövs samverkan inom och utanför länet och miljömässigt hållbara lösningar. Målet är att minska länets funktionella regioner 2 från fyra till två. Detta genom att stärka sambanden såväl inom länet som med tillväxtmotorer och regionala kärnor i våra grannlän, vilket förutsätter korta och tidssäkra restider längs de stråk människor färdas mellan hemmet och arbetet eller fritidsaktiviteter. Näringslivets konkurrenskraft är i hög grad beroende av såväl effektiva godstransporter som en ökad tillgänglighet. Då krävs förbättrade, effektiva och fossilbränslefria transporter, såväl inom regionen som nationellt och internationellt. Nya transportlösningar, ändrade transportmönster samt investeringar i transportinfrastruktur är viktiga delar i arbetet. Möjliggöra digital kommunikation i hela länet En utbyggd digital infrastruktur är viktig för länets utveckling och för att stärka länets attraktivitet och den sociala sammanhållningen. Viktiga delar i detta är ökad tillgång till och användning av informations- och kommunikationsteknik. Målet är att alla i Kalmar län, senast år 2020, ska ha minst 100 Mbit/s bredband. Detta förutsätter fortsatt hög utbyggnadstakt och bättre samverkan mellan olika tekniker och aktörer. Vi måste också förbättra kvaliteten och minska sårbarheten i nätet samt höja kapaciteten och kvaliteten i de trådlösa alternativen. Arbeta aktivt för vatten av bra kvalitet och god tillgång Länets grundvatten, sjöar, vattendrag och hav ska ha en god kvalitet och vi ska hushålla effektivt med vattenresurserna. Vi ska lägga särskild vikt vid vattenförsörjning, samt vid minskade utsläpp av fosfor, kväve och farliga ämnen till våra vatten. Detta innebär ett aktivt arbete för att genomföra åtgärdsprogrammet för södra Östersjöns vattendistrikt. Vi behöver också bidra till en minskad belastning på Östersjön som helhet. Nya arbetsmetoder, ny teknik samt samverkan på lokal, regional och internationell nivå är viktiga delar i arbetet. Minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat klimat Utsläppen av klimatpåverkande gaser från Kalmar län ska minska, totalt sett och inom alla sektorer. I dag kommer de största utsläppen från jordbruk, transporter och energiförsörjning vilket gör dessa sektorer till prioriterade områden. Vi ska också arbeta för att länet ska vara fossilbränslefritt år Redan idag kommer två tredjedelar av den energi som används i länet från förnybara energikällor. Utgångspunkten är att arbetet ska leda till minskade utsläpp av fossil koldioxid, en effektivare energianvändning och ett växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling. Här ska offentlig sektor gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål med hållbar tillväxt. Samtidigt måste vi också börja anpassa samhället till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. 2. En funktionell analysregion (FA-region) är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor mellan hem och arbete. En FA-region består av en eller flera kommuner. Indelningen baseras på nuvarande och prognostiserad arbetspendling över kommungränser. 30 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

42 Öka samverkan i den fysiska samhällsplaneringen Människors resor mellan hemmet, arbetsplatsen och fritidsaktiviteter är oberoende av den administrativa indelningen av samhället. Framgångsrikt utvecklingsarbete måste utgå ifrån dessa rörelsemönster istället för från administrativa gränser. Vi behöver öka den regionala och lokala samverkan kring dessa frågor. Utvecklingen bör planeras utifrån funktionella samband och med utgångspunkten att de funktionella regioner som berör länet ska bli större och färre till antalet. Arbetsmarknad, bebyggelse och trafikplanering måste samspela för att vi ska nå gemensamma mål och använda våra resurser effektivt. Utveckling måste ske med hänsyn till natur-, miljö-, och klimatvärden. Lokal anpassning är väsentlig vid utveckling av städer och samhällsfunktioner. Nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart I Kalmar län är skog, jord och hav viktiga resurser att nyttja ansvarsfullt och leva av. Vi ska utveckla regionens bioekonomi och nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart. Rika naturresurser, biologisk mångfald och en grön infrastruktur är också viktiga faktorer för att kunna utveckla naturbaserad rekreation som tillväxt- och attraktionsfaktor. Länsstyrelserna i Kalmar och Jönköpings län samt Emåförbundet driver projektet Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö.

43 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA STÄRKT KONKURRENSKRAFT En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter ett högt värdeskapande i näringslivet, många globalt konkurrenskraftiga företag och en dynamik i näringslivet där nya företag kan starta, utvecklas och ha goda förutsättningar att växa. För att underlätta entreprenörskap krävs ett gott företagsklimat med god kundservice, effektiv ärendehantering och gott bemötande. Ett diversifierat näringsliv är viktigt för att bidra till en god utveckling i länet och för att tillgodose marknadens behov. Vi har en näringslivsstruktur i snabb omvandling, där globaliseringen och den digitala omställningen förändrar förutsättningarna men samtidigt skapar nya möjligheter för länets företag. Näringslivet verkar på en internationell marknad och möter konkurrens från företag i hela världen. Att ta vara på idéer och innovationer i såväl nystartade företag som i befintliga, är en förutsättning för att vi ska behålla och öka vår konkurrenskraft. För att kunna göra detta krävs att företagen kan producera varor och tjänster med högt förädlingsvärde, vilket i sin tur förutsätter en väl fungerande kompetensförsörjning. Utbildningsutbudet måste matchas mot arbetsgivarnas behov samtidigt som utbildningar inom de områden som efterfrågas måste göras attraktiva. Utgångspunkten är att ta vara på våra komparativa fördelar, tillföra ny kunskap, uppmuntra entreprenörskap, mötas över traditionella branschindelningar och ta tillvara möjligheterna med ny teknik. Detta förutsätter samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor, forskning och utbildning. 17 För att bli internationellt framstående krävs en kritisk massa av företag och kompetens inom ett område. Att fokusera på ett begränsat antal aktiviteter medför dock en större sårbarhet för konjunktursvängningar jämfört med att satsa brett. Genom att arbeta för större arbetsmarknadsregioner ökar det regionala utbudet av både företag och arbetskraft, och därigenom ökar möjligheterna att kombinera en större branschbredd med en spets i form av kluster av specialiserade företag och anställda. Nuläge I länet finns ett stort antal företag som exporterar en stor del av sin produktion eller är underleverantörer till multinationella företag. Effektiva godstransporter är därför en förutsättning för industrins konkurrenskraft. Att exportera eller expandera internationellt blir allt viktigare även för små och medelstora företag då en stor del av tillväxten i världsekonomin framöver kommer att ske utanför Sverige och Europa. När värdekedjor i allt högre utsträckning internationaliseras ökar också vikten av samarbeten med leverantörer och kunder i andra länder. Att ta klivet över nationsgränsen kräver dock kunskap och förberedelser. Här fyller det företagsfrämjande systemet en viktig roll. På Makerspace Hultsfred kan man bland annat laborera med hjälp av en programvara där den verkliga världen blandas med hologram som placeras ut i miljön.

44 Smart Housing bygger i samverkan med näringsliv, akademi och offentlighet en innovationsmiljö där man, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö i kombinationen mellan trä och glas. Betydelsen av innovationer och kunskap ökar, vilket medför att tjänstesektorn växer medan industrin blir allt mer högteknologisk och har allt färre anställda inom produktionen. Tillverkningsindustrin är dock fortfarande mycket betydelsefull för sysselsättningen i länet. Arbetsmarknaden i länet karaktäriseras av en kvinnodominerad offentlig sektor och en mansdominerad tillverkningsindustri. För att åstadkomma en hög sysselsättning och på så sätt säkra länets framtida välfärd är det viktigt att alla har möjlighet att vara delaktiga på arbetsmarknaden på lika villkor och uppmuntras att göra icketraditionella utbildnings- och yrkesval. Det är också viktigt att kompetens, språkkunskaper och erfarenheter kan tas tillvara och synliggöras via validering, liksom att vi kan rekrytera arbetskraft från andra länder med spetskompetens som efterfrågas i länet. Ökad internationalisering av näringslivet ställer ökade krav på språkkunskaper och ökad mångfald hos de anställda. Länets naturgivna förutsättningar är utgångspunkten för en stor del av det näringsliv som idag dominerar i länet. Gröna näringar, besöksnäring, livsmedelsindustri, träindustri och glasindustri är de tydligaste exemplen, men även åtskilliga framgångsrika tillverkande företag har sitt direkta ursprung ur de gröna näringarna, liksom företag med verksamhet inom hållbarhetsteknik och förnyelsebar energi. Dessa styrkeområden bidrar till en stark regional identitet och de flesta av dessa näringar har haft en stark utveckling av omsättning, sysselsättning, förädlingsvärde och export. För stärkt konkurrenskraft är det dock även fortsättningsvis viktigt att arbeta för att öka förädlingsvärdet, samt ta tillvara den mycket stora exportpotentialen inom bland annat livsmedelssektorn, träindustrin och besöksnäringen. Utvecklad samverkan mellan å ena sidan offentlig sektor och näringslivet och å andra sidan den verksamhet som bedrivs vid Linnéuniversitetet och andra universitet och högskolor behövs för att näringslivet ska kunna öka kunskapsinnehållet och stärka konkurrenskraften. Att höja utbildningsnivån i befolkningen, exempelvis genom att behålla fler studenter i länet efter avslutad utbildning, är en viktig del av detta. Parallellt med strukturomvandlingen mellan industri- och tjänstesektor pågår en omvandling av produktions- och konsumtionsmönster i syfte att ställa om till en mer långsiktigt hållbar ekonomi. I takt med att jordens befolkning ökar och allt fler får det allt bättre ökar efterfrågan på naturresurser. Då dessa förbrukas i en allt snabbare takt ökar behovet att ställa om till en mer hållbar tillväxt som bygger på en effektivare användning av resurser i form av energi, vatten och råvaror. Som ett svar på detta växer den cirkulära ekonomin och delningsekonomin, drivna av den digitala omställningen som genom snabb teknikutveckling möjliggör nya affärsmodeller. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 33

45 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för att stärka konkurrenskraften Bredda samverkan inom och mellan näringsliv, offentlig sektor, utbildning och forskning Genom en stark och bred regional samverkan mellan högre utbildning, forskning, näringsliv och offentlig sektor ska vi höja kunskapsinnehållet i näringslivet. För att stärka länets innovationskraft ska vi stödja och stimulera forskning inom profilområden där vi har komparativa fördelar men också hitta nya sätt att kombinera olika typer av kunskap och kompetenser. Här har länets inkubatorer men också Linnéuniversitetet en nyckelroll. Ett starkt entreprenörskap både i nya och befintliga företag är en viktig pusselbit. Vi ska dels stödja och stimulera framväxten av nya företag, dels bidra till utvecklingen hos befintliga företag för att de ska kunna växa och stärka sin konkurrenskraft internationellt. Nyttja krafterna i den digitala ekonomin och den digitala utvecklingen I Kalmar län ska företag ha kunskapen och förmågan att kunna dra nytta av digitaliseringens och den digitala ekonomins möjligheter. Här ska finnas en god kunskap om hur till exempel digital teknik kan användas för att skapa förutsättningar för fler affärer, expansion och förbättrad lönsamhet. Därigenom förbättrar vi näringslivets konkurrenskraft. Kreativa mötesplatser i både fysisk och digital miljö, där universitet, näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället kan mötas, ska ge förutsättningar för samverkan och samhandling. Skapa ett innovativt och kreativt klimat Förbättra rörligheten i det regionala arbetslivet och skapa en mer integrerad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Kalmar län ska präglas av ökad rörlighet både vad gäller möjligheter att komma in på arbetsmarknaden samt för att under sitt yrkesliv byta jobb, yrkesinriktning eller göra karriär. Validering är en viktig metod för att synliggöra och formalisera lärande och därigenom underlätta inträde på arbetsmarknaden. Genom förbättrad rörlighet ökar möjligheterna för två parter i en familj att hitta passande arbeten, vilket underlättar för inflyttare. Här ska vi skapa möjligheter för olika karriärvägar samt genomföra insatser för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden. Samverkan mellan utbildningsanordnare, forskningsaktörer, näringsliv och offentlig sektor är en förutsättning för en bra matchning mellan de utbildningar som erbjuds och kompetensbehoven i arbetslivet. Attraktiviteten behöver öka för utbildningar inom de bristyrken som identifierats i länet. Digitaliseringen är en viktig faktor för att kunna förnya arbetssätt, men också tillgängliggöra och öka attraktiviteten i utbildningar inom yrken som idag är svåra att rekrytera till i länet. Linnéuniversitetet, men även universitet och högskolor utanför länet har stor betydelse för kompetensförsörjningen, liksom distansutbildningar och de lärcentrum som tillgängliggör högre utbildning på fler platser i länet. För att stärka länets konkurrenskraft behöver vi skapa bättre förutsättningar för fler nya och växande företag. Här är kultur och kreativitet en viktig resurs. Entreprenörskap och konstnärskap har många beröringspunkter eftersom båda handlar om att tänka och skapa nytt. Vi ska medverka till möten och samarbeten mellan kulturen och näringslivet. Det leder till nya idéer och infallsvinklar, vilket är en bra grogrund för starkare innovationskraft. Utveckla den cirkulära ekonomin och delningsekonomin I Kalmar län ska vi ha kunskap om och nyttja möjligheterna med cirkulär ekonomi. Det betyder att vi genom samarbeten ska skapa utvecklade affärsmodeller, produkter och tjänster genom att materiella resurser används mer effektivt, genom smartare återvinning och affärsmodeller som bygger på att exempelvis hyra och dela. Arbetet handlar också om hur vi till exempel bygger mer energieffektivt samt skapar en hållbar transportinfrastruktur. Ökade krav på ett effektivt resursutnyttjande och hållbar utveckling stimulerar nya affärsmöjligheter. 34 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

46 I länet finns flera goda exempel på högteknologisk industri med högt designkunnande och stark export. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

47 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI I KORTHET Regional utvecklings strategi i korthet Klimat att växa i DELAKTIGHET, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Möjliggöra ett livslångt lärande där individens kompetens tillvaratas. Erbjuda ett utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv med både bredd och spets. Främja en jämlik och jämställd hälsa och förebygga ohälsa. Arbeta för en giftfri vardag som ger en hälsosam uppväxt och god hälsa. Erbjuda en likvärdig vård och omsorg med individen i centrum genom samverkan i länet. Planera för en trygg och tillgänglig digital och fysisk miljö. Tillgängliggöra, utveckla och ta tillvara våra unika natur- och kulturmiljöer. HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING Åstadkomma korta restider med hög punktlighet för personer och gods. Möjliggöra digital kommunikation i hela länet. Arbeta aktivt för vatten av bra kvalitet och god tillgång. Minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat klimat. Öka samverkan i den fysiska samhällsplaneringen. Nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart. 36 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

48 GOD MILJÖ FÖR BARN OCH UNGA Erbjuda en skola där barn och unga utvecklas maximalt. Fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt. Ge barn och unga möjlighet att uppleva, utöva och påverka ett brett utbud av kultur-, fritids- och föreningsaktiviteter. Ge barn och unga trygghet och en god upplevd fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Skapa förutsättningar för unga att forma självständiga liv. Utveckla barn och ungas möjligheter att vara delaktiga i och påverka beslut som rör dem själva och samhället. Utveckla stöd till unga att kunna ta tillvara de möjligheter som internationalisering och digitalisering erbjuder. STÄRKT KONKURRENSKRAFT Bredda samverkan inom och mellan näringsliv, offentlig sektor, utbildning och forskning. Förbättra rörligheten i det regionala arbetslivet och skapa en mer integrerad arbetsmarknad. Nyttja krafterna i den digitala ekonomin och den digitala utvecklingen. Skapa ett innovativt och kreativt klimat. Utveckla den cirkulära ekonomin och delningsekonomin. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 37

49 UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING Den regionala utvecklingsstrategin kommer att följas upp i ett årligt regionalt forum genom ett antal utvalda indikatorer som ger en bild av utvecklingen i länet och inom de fyra prioriterade utvecklingsområdena. Här ges en översikt över indikatorerna. 3 Utvecklingsområde Indikator Övergripande Demografisk försörjningskvot Befolkningsförändring och inrikes flyttnetto Kvinnors representation i offentlig och privat sektor, samt på chefsnivå Delaktighet, hälsa och välbefinnande Tillit till andra människor Valdeltagande i val till Riksdag och region Förvärvsfrekvens Självskattad hälsa Disponibel inkomst per invånare God miljö för barn och unga Andel elever med examen från gymnasiet inom 4 år Upplevd trygghet Andel unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Hållbar samhällsplanering Andel hushåll/arbetsställen med tillgång till minst 100 mbit/s Andel pendlare i dagbefolkning och antal resor med kollektivtrafik Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av kväve och fosfor till Östersjön Balans på bostadsmarknaden Stärkt konkurrenskraft BRP/sysselsatt Nystartade företag och antal företag/1000 invånare Andel år med eftergymnasial utbildning och andel år med minst gymnasial utbildning Energianvändning/BRP och andel förnybar energi 3. Bilaga 1 38 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

50 Kalmar län ska erbjuda ett tryggt liv i en god miljö och en välfärd som ger förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Foto: Johnny Franzén.

51 Kalmar Kalmar län har klimat att växa i. Ett gynnsamt kustklimat. Ett klimat där människor och företag växer. Ett unikt samarbetsklimat vi välkomnar både besökare och alla som vill rota sig här. Tillsammans gör vi det osannolika möjligt. Kalmar län klimat att växa i.

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98 Diskussion

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167 Stipendier Konstinköp Konsthallar Politiskakostnader Subventionerkulturföreningar Festivalerocharrangemang Bidragtillkulturföreningar Studieförbund Övrigakommunalaföreningsbidrag Allmänkulturverksamhet Museerochföreningsarkiv Lokalkostnaderförlänsinstitution Lokalkostnader Förvaltningsadministration Musikochkulturskola Bibliotek Kommunernaskostnaderförrespektive verksamhet,iprocent Kommunernaskostnaderför kulturskolaperinvånare2015

168 Kommunernaskostnaderför bibliotekperinvånare2015

169 Finansieringavregionalkultur Egnaintäkter Kommunalabidrag Regionalabidrag Statligabidrag Övrigaintäkter

170

171 ANTALSKOLELEVERSOMUPPLEVDE/DELTOGI REGIONALAKULTURVERKSAMHETER

172

173

174

175

176

177 Antalkulturarrangemangiskolan perelev315år

178

179

180

181

182

183

184

185

186 D-nr 2016/ Organisation Nybro Vimmerby Torsås Högsby Mörbylånga Emmaboda Synpunkt KS har beslutat att inte lämna några synpunkter annat än de inspel kommunen redan lämnat under ärendets utredning via dialog med Regionförbundet Kommunstyrelsen har inga synpunkter på Regionförbundets förslag till regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Kalmar län är ett stort län där länetskommuner har en mängd olikheter i givna förutsättningar. Torsås kommun har både respekt och förståelse för att uppdraget med att samla ihop länets intressen och utvecklingsförutsättningar i en gemensam strategi är en grannlaga uppgift. Torsås kommun har känt stor delaktighet i framtagandeprocessen där strategin under framskridandet diskuterats på flera olika arenor. Torsås kommun kan känna igen sig genom kommunens lokala utmaningar i de fyra prioriterade utvecklingsområden som i strategin är utpekade för att kunna uppnå den regionala målbilden. Torsås kommun ser även tacksamt att bilagt bakgrundsmaterial, nulägesanalys samt indikatorer är ett användbart material även i det lokala utvecklingsarbetet. Torsås kommun har således inget att erinra utan ställer sig bakom förslagen Regional utvecklingsplan för Kalmar län 2030, Klimat att växa i. KF beslutar att ställa sig bakom remissvaret samt att överlämna det till Rfkl. Högsby kommun ställer sig bakom strategin och har inga synpunkter att lämna Mörbylånga kommun ställer sig därmed bakom förslaget till regional utvecklingsstrategi 2030 utan ytterligare synpunkter på framställningen. Emmaboda Kommunstyrelse beslutade att uppdra till Kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta om svar på Regionförbundet i Kalmar läns förslag till Regional Utvecklingsstrategi RUS. Emmaboda kommun är positiv till förslaget om nya RUS (se separat bilaga)... Kommunens framtida arbete för mål- och utvecklingsarbete kommer göras i linje med RUS 2030 och Agenda 2030 men ta stor hänsyn till kvalitetsarbetet

187 2 och resultatet i verksamheterna när prioriteringar görs då kvaliteten i verksamheterna ska vara god och måste komma först. Oskarshamn Den arbetsmetod som är vald i förslaget är att i bilaga 1 presentera en nulägesanalys Kalmar län 2017 som beskriver tillståndet i länet men innehåller även tydliga prioriteringar för framtiden. I förslaget Klimat att växa i anges gemensamma färdriktningar för länet med generella beskrivningar av strategiska insatser för de valda fyra utvecklingsområdena. Detta innebär förhållandevis mycket löptext med relativt få konkretiseringar. Vad prioriteras t. ex när det i planen skrivs Då det krävs förbättrade, effektivare och fossilfria transporter. Såväl inom regionen som nationellt och internationellt. Nya transportlösningar, ändrade transportmönster samt investeringar i transportinfrastruktur (sid 30). Svaren finns möjligen i regional transportplan, positionspapper för Sydsverige eller i Kalmar länstrafiks planeringsdokument. Den valda metoden kommer framöver att kräva ett omfattande arbete av tolkningar och prioriteringar av insatser, där bakgrunden finns i andra dokument, ska vägas mot den Regionala utvecklings-strategins mer generella formuleringar.utvecklingsstrategin kommer att kräva konkretiseringar och fördjupningar inom en rad insats-områden. Vidare ställer det krav på uppföljning som är tydlig och ständigt utvecklande för att skapa bilden av vald färdriktnings riktighet. Oskarshamns kommun anser att tillverkningsindustrins betydelse för länet ska framhållas tydligare i förslaget. Här finns länets största företag representerade t.ex. Scania. Tillverkningsindustrin är också tydligt representerade i gruppen små och medelstora företag, en viktig grupp för tillväxt. Tillverkningsindustrin finns dessutom spridd i hela länet och är därmed av stor betydelse för hela länets utveckling. Oskarshamns kommun instämmer i OECD rapportens analys om betydelsen av kompetens och teknikutveckling för att behålla konkurrenskraften i företagen. Oskarshamns kommun noterar att som en av strategierna för hållbar samhällsplanering finns kortare restider med hög punktlighet för personer och gods. Enligt Oskarshamns kommun bör detta avsnitt fördjupas och utformas så att det även är en strategi för att stärka länets konkurrenskraft. En av länets förutsättningar är att

188 vi befinner oss i ett förhållandevis geografisk periferi, både i ett nationellt som europeiskt perspektiv. För att motverka detta förhållande krävs det kraftfulla åtgärder för att förstärka länets infrastruktur för att därmed förbättra länets tillgänglighet. Detta kan gälla upprustning av Stångådals- och Tjustbanan, höjd kvalitet på Kust till kustbanan och en ny sträckning av Rv 37/47 förbifart i Oskarshamn. Det senare i linje med Regeringens direktiv till Trafikverket inför framtagandet av en plan för landets transportsystem Här sägs att godsets framkomlighet är avgörande för näringslivets konkurrenskraft och att denna fråga ska vara prioriterad i planen. Oskarshamns kommun vill påtala entreprenörskapets betydelse vilket kommer kräva snabbhet, tydlighet och nätverkande mellan företag men också med det offentligas företagsfrämjande system. Produktionscyklerna är i dag korta, vilket kräver ständig utveckling och förståelse för företagandets villkor. Digitalisering (IT) är framtiden och kommer kräva mer kunskap om IT i alla dess former. Något som gäller det offentliga men framför allt industri och andra näringsområden. Detta kommer kräva ökade insatser för att ständigt höja kunskapsnivån och den kreativa förmågan. För att möta denna framtid kommer det krävas insatser t.ex. genom att skapa ett IT-centrum.Ett område, med växande betydelse, är utanförskapet. Det har visat sig i Västvärlden att tillväxt kan skapa utanförskap på samma sätt som ekonomisk kris och stagnation. Alla är inte med i framgångs-sagan kring digitalisering och effektivisering, utan inkomst- och kunskapsklyftan ökar i samhället. Oskarshamns kommun anser frågan om samhället tenderar att glida isär bör vara ett viktigt avsnitt för skapa eller behålla ett hållbart samhälle.i avsnittet levande landsbygd med höga natur- och miljövärden finns skrivningen att skapa förut-sättningar för en fortsatt god utveckling på landsbygden. Oskarshamns kommun anser att det ska framgå att det här ingår ett gott företagsklimat som skapar möjligheter att starta och driva företag på landsbygden.oskarshamns kommun vill understryka vikten av att det i skrivningarna i förslaget om utbildning och kompetensförsörjning klart ska framgå att alla parter i utbildningskedjan ingår för att uppnå önskat resultat. Oskarshamns kommun vill understryka Linnéuniversitetets betydelse för kompetensförsörjningen i vår region, men också påtala att universitet och högskolor utanför regionen spelar en 3

189 4 avgörande och kompletterande roll, inte minst inom naturvetenskap och teknik, för ett fullödigt resultat. Oskarshamns kommun förutsätter att i begreppet fossilfri miljö ingår energi från kärnkraftsindustrin. Ett kraftslag som kommer spela en fortsatt viktig roll för Sveriges energiförsörjning bortom I förslaget nämns Östersjöns betydelse för Kalmar läns utveckling. För att fullt ut kunna dra nytta av länets geografiska läge måste det, enligt Oskarshamns kommuns uppfattning, skapas bättre förbindelser mellan vår region och Östersjöns andra sida. Det kan röra sig om färjeförbindelser eller flyg via någon av Nordeuropas större flygplatser. Kalmar Kommunstyrelsen antar Samhällsbyggnadsnämndens yttrande som sitt och överlämnar det till Regionförbundet i Kalmar län som Kalmar kommuns svar på remissen om "Klimat att växa i - Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030". Det har gjorts ett gediget arbete för att ta fram utvecklingsstrategin. Dock hade det varit önskvärt att om möjligt korta ner dokumentet för att ge det en större tydlighet och för att visa vilka frågor som är särskilt prioriterade. En kortare nulägesbeskrivning hade även kunnat ge ökat utrymme för information om genomförandet. I bilaga 2 "Indikatorer för uppföljning av regional utveckling" klargörs det att man medvetet valt att inte specificera konkreta mål utan att detta kommer återfinnas i underliggande handlingsprogram. Kalmar kommun anser emellertid att det gett strategin en större tydlighet och riktning om den inkluderat såväl mål, såsom etappmål. Kalmar län har en utmaning i att inte bestå utav en naturligt sammanhållen geografi eller identitet. Detta bör dock inte ses som en svaghet, men en komplexitet som utvecklingsstrategin bör belysa. Samarbeten över länsgränser kan vara väldigt positiva även om samarbetet inte berör hela länet. Indirekt har den typen av samarbeten ofta fortfarande positiva effekter på hela länets utveckling. Strategin bör därmed tydliggöra att länet inte alltid behöver gå in i samarbeten som en enhet.

190 5 Västervik Borgholm Västerviks kommun anser att det är en bra och väl genomarbetad strategi utifrån en rimlig omvärldsanalys. Det är bra och avgörande att regionförstoringen(=kortare restider) lyfts i vår regionala utvecklingsstrategi. Västervik är som regional kärna viktig även för andra kommuner, främst då i norra länet. Det är viktigt att vi klarar av att gå från ord till handling där vår regionala utvecklingsstrategi behöver vara vägledande för i princip alla strategiska frågor, planer och åtgärder. Vår regionala utvecklingsstrategi behöver således ge tydliga avtryck i den regionala transportplanen, med fler styrande dokument. Betydelsen av utbildning och fungerande skola tas upp på ett i huvudsak bra sätt. Högskoleutbildningens betydelse kan inte nog understyrkas och här behöver det framgå tydligare vikten av att högskoleutbildning sker på flera orter i länet. Västerviks kommun vill även särskilt uppmärksamma att de globala hållbarhetsmålen från Agenda 2030 lyfts fram, vilket är positivt. Det är även bra att kulturen ges utrymme. Kopplingen mellan kultur och tillväxt samt mellan kultur och hälsa skulle dock ytterligare kunna belysas. Ett annat mycket viktigt område som lyfts på ett bra sätt i strategin är den digitala omställningen. Det demokratiska perspektivet kring digital delaktighet är särskilt viktigt och förtjänar att stärkas i skrivningen. Synpunkter i detalj enligt bilaga. Borgholms kommun anser att besöksnäringen, som en av regionens största tillgångar, behöver lyftas och synliggöras framförallt i perspektiven Hållbar samhällsplanering samt Stärkt konkurrenskraft. Mål och indikatorer bör finnas med. Ett typiskt område är infrastruktur där belastningen för den enskilda kommunen kan bli oproportionell vid högsäsong och där man behöver se frågan i ett regionalt perspektiv För att säkra kompetensförsörjningen i framtiden bör man även förtydliga vikten av att ta tillvara kompetenser som nyanlända har och som kan utgöra en betydande framgångsfaktor för både enskilda och näringslivet. OBS! Se separat skrivelse

191 6 Mönsterås Mönsterås kommun står bakom förslaget till ny regional utvecklingsstrategi. Mönsterås kommun ser vikten av att dokumentet ska kunna användas som påtryckning vid dialog om bl.a. infrastruktur i vägar och järnväg där kommunerna och landstinget inte själva äger frågan och ser därför gärna en förstärkning i dessa avsnitt. Hultsfred Som komplement till föreslagen strategi anser Hultsfreds kommun att följande bör beaktas i större utsträckning: Tillverkningsindustrins betydelse för länet skall framhållas bättre i förslaget. En viktig faktor för tillväxt i hela länet är de små och medelstora företagen. Med tanke på OECD-rapportens analys om betydelsen av kompetens och teknikutveckling för att behålla konkurrenskraften i företagen är det viktigt att tillgång finns till utbildning och kompetensförsörjning i ökad utsträckning i alla länets kommuner. Linnéuniversitetet och högskolor utanför regionen spelar här en avgörande för kompetensförsörjningen, med bland annat distansutbildningar. Entreprenörskapets betydelse för en god utveckling är viktig för att skapa nya företag, inte minst på landsbygden, där de gröna näringarna och turistverksamhet kommer bli allt mer attraktiva för en hållbar framtid. En av strategierna för hållbar samhällsplanering är kortare restider med hög punktlighet för personer och gods. För att stärka länets konkurrenskraft krävs det resoluta åtgärder för att förbättra länets infrastruktur för att därmed länets tillgänglighet. Med detta avser vi framförallt en nödvändig och kraftfull upprustning av Stångådals- och Tjustbanan, I arbetet för ett hållbart samhälle är grunden att det inte glider isär. Ökade klyftor såsom ekonomiska, kunskapsmässiga och olika former av utanförskap är negativt för välfärdssamhället och renderar i sämre tillväxt. En framgångsfaktor är att integrera nyanlända i samhället och att alla kommuner i större omfattning delar denna mission.

192 7 Läns-styrelsen Länsstyrelsen ställer sig till allra största del bakom förslaget till RUS 2030 och vill passa på att ge beröm för att ni lyckats ge en tydlig bild av de utmaningar och möjligheter som länet står inför. Dokumentet ger samtidigt en gemensam färdriktning att verka kring. Länsstyrelsen ser fram emot att delta i styrgruppen inför kommande arbete med årlig revidering. Det finns ett antal synpunkter och kopplingar som Länsstyrelsen vill framhålla för att komplettera nulägesanalysen och den regionala utvecklingsstrategin. Vi vill även att några områden, som är ytterst aktuella och av vikt för hela regionens utveckling, förstärks ytterligare i RUS Vi saknar en hänvisning till de fördjupade strategier och planer som beskriver hur arbete ska genomföras och som även legat till grund för utformningen av strategin. Länsstyrelsen i Kalmar län vill se att RUSen på ett tydligare sätt tar upp vad som ska göras för att förbättra kommunikationerna i länet. Vi är medvetna om att detta är en översiktlig strategi, men anser ändå att frågan är avgörande för länet och att den kräver ett tydligare förhållningssätt.med tanke på länets höga kompetens inom vattenmiljöteknik, både vad det gäller teknikföretag, forskning, konsulter och myndigheter så borde detta lyftas separat. Behovet av vattenmiljöteknik är inte av övergående karaktär och ett exempel på det kompetensintensiva företagande som bland annat efterfrågas för långsiktig kompetensförsörjning i regionen. Ni tar upp frågan om vattenförsörjning på ett bra sätt, men Länsstyrelsen anser att utifrån den nuvarande och framtida situationen bör detta få en större roll i strategin. Länsstyrelsen anser att nulägesanalysen visar på en styrka och en attraktivitetsfaktor vad det gäller den upplevda tryggheten. Länsstyrelsen föreslår att detta läggs till Våra styrkor som en viktig del för att öka inflyttning och behålla unga och kompetens i länet. Länsstyrelsen skulle vilja se att bildmaterialet är mer normbrytande.att skapa anpassade och attraktiva bostäder tas upp i strategin, men Länsstyrelsen saknar en strategi kring den bostadsbrist som råder och som de flesta kommuner prognosticerar kommer råda framgent och som också har en del i nulägesanalysen. Strategin andas Agenda 2030, vilket Länsstyrelsen upplever som positivt. Länsstyrelsen anser dock att ett flertal av målen inte går att avgränsas till bara ett av de tre hållbarhetsperspektiven som i figuren på sidan 13. Det är också oklart om vissa av de globala målen inte gäller för samtliga utvecklingsområden utifrån figurerna ovanför

193 respektive utvecklingsområde?länsstyrelsen i Kalmar vill att civilförsvar och krishantering får egen plats i nulägesanalysen. Detta på grund av ett förändrat omvärldsläge och ökade spänningar i samhället. Att ha en förberedelse för kriser ger förutsättning för en kontinuerlig regional utveckling. I textrutan på sidan 6 skulle vi vilja byta jämställt mot jämlikt annars gäller det inte alla grupper. Länsstyrelsen i Kalmar menar att de inte bara är de gröna basnäringar (sidan 16) som utgör grunden till att länet har stora områden med höga naturoch kulturmiljövärden. Vårt förslag är att man vidgar begreppet alternativt skriver till stor del. På sidan 26 står att unga ska ges en fritid som både erbjuder fysisk aktivitet, kamratskap, trygga vuxenkontakter och en plats för lugn och ro. Länsstyrelsen föreslår att detta utökas med naturupplevelser/naturkontakt/vistelse utomhus i naturen. Att ha möjlighet till att vistas i naturen har en stor påverkan på ungas hälsa. Länsstyrelsen har uppdrag från regeringen att bl.a. redovisa hur det strategiska arbetet ser ut för att nå de nationella kulturmiljömålen i samverkan med regionala aktörer och särskilt belysa samspelet och dialogen avseende de regionala utvecklingsstrategierna.på anmodan av Regionförbundet tog Länsstyrelsen fram styrkor och svagheter inom Kulturmiljöområdet. Det materialet kan förslagsvis dels användas i Nulägesanalysen samt till fördjupade analyser och förtydliganden kring hur länets kulturmiljöer kan bidra till utvecklingen, under rubrikerna Våra styrkor samt Strategier för att stärka konkurrenskraften. Samtliga enheter har erbjudits tillfälle att yttra sig över förslaget till ny Regional Utvecklingsstrategi för Kalmar län Sammantaget stödjer Kalmar läns museum förslaget till regional utvecklingsstrategi men anser att kulturen och kulturarvets roll i strategin avsevärt behöver förtydligas och stärkas. OBS! Se separat skrivelse 8

194 9 Östergötlands län Jönköpings län Region Östergötland välkomnar att vi får möjlighet att lämna synpunkter på Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi. Som grannlän har vi ett ömsesidigt intresse av att våra regioner kan samspela för bästa möjliga utveckling i vår del av landet. Utgångspunkten för Region Östergötlands synpunkter är Regionalt utvecklingsprogram för Östergötland, Strukturbild för Östergötland samt det gemensamma utvecklingsprogrammet för kust och skärgård. Region Östergötland kan konstatera att Kalmar läns utvecklingsstrategi ligger väl i linje med dessa program och strategier. När det gäller Stångådals- och Tjustbanan har Region Östergötland redogjort för sin hållning i remissvaret på Kalmar läns länstransportplan. Region Östergötland har tidigare i höst beslutat om att starta ett arbete i syfte att revidera det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland. Ett arbete som kommer pågå under 2018 och Här finns fortsatta möjligheter att utveckla samarbetet mellan våra regioner. Region Östergötland vill särskilt lyfta möjligheterna till att utveckla samarbetet i våra gränstrakter. Inom ramen för Region Östergötlands arbete med att utveckla samhällsplaneringsarbetet vill regionen gärna utveckla samarbetet med våra grannlän. Det föreliggande förslaget till utvecklingsstrategi och det av Region Östergötland beslutade arbetet med att ta fram en ny utvecklingsstrategi utgör en god grund för utvecklat samarbete. Generellt sett anser Region Östergötland att förslaget till utvecklingsstrategi är heltäckande, och omfattar de olika perspektiv och områden som bör belysas sett från Östergötlands perspektiv som grannlän. Komplettering av remissvar. Region Jönköpings län ser positivt utvecklingsstrategins gemensamma målbild "Klimat att växa i" och dess fyra prioriterade utvecklingsområden har en koppling till Agenda Delaktighet, hållbar samhällsplanering, goda uppväxtmiljöer för barn och unga samt stärkt konkurrenskraft ger goda förutsättningar för alla individer och hela länet att utvecklas. Region Jönköpings län har inga synpunkter på förslaget till ny utvecklingsstrategi.

195 10 Region Blekinge Region Kronoberg Region Blekinge har tagit del av förslag till Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Kalmar län 2030 och finner ett väl utvecklat och bearbetat dokument och har inget att erinra mot förslaget. Kalmar konstaterar att Länets unga är framtiden och fokuserar tydligt på barn, unga, delaktighet, hälsa och välbefinnande vilket är mycket positivt kopplat med nya perspektiv. Kalmar poängterar också att strategin omfattar både stad- och landsbygdsperspektiv vilket också betonas i ny förordning om regionalt utvecklingsansvar. Kollektivtrafiken nämns också som ett viktigt verktyg för utvecklingen mot såväl det hållbara samhället som för att binda samman olika delar av regionen vilket rimmar väl med Region Blekinges ambitioner. Karlskrona och Växjö ingår i den södra funktionella regionen till Kalmar vilket ger en bra gemensam utgångspunkt för utveckling av kollektivtrafiken. Detta stöds också av att bättra kommunikationer mellan Kalmar och Karlskrona ingår i den långsiktiga målbilden. Sammantaget är dokumentet ett bra underlag för vårt fortsatta samarbete gällande kollektivtrafiken. Det Region Blekinge dock vill peka på är; Den mellanregionala nivåns betydelse för länets utveckling tycker inte Region Blekinge framgår tillräckligt tydligt i strategin. Vi anser att vikten av att samordna sig i större utsträckning mellan regionerna exv sydsvenska samarbetet, i mellanregionala frågor exempelvis inom kompetensutveckling, arbetsmarknad och infrastruktur kommer öka än mer i framtiden. Tidplanen i processen för Regional utvecklingsstrategin innebär även att pågående uppföljning och studie från OECD av Blekinge och Smålandsregionerna, vilken kan innebära värdefull analys från 2013 bl.a. inom område integration, inte kommer att kunna beaktas Region Kronoberg har tagit del av förslag till Regional Utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 och ser det som ett väl genomarbetat dokument. Region Kronoberg har inget direkt att erinra mot förslaget. Region Kronoberg vill peka på: att den mellanregionala nivåns betydelse för länets utveckling inte framgår tillräckligt tydligt i strategin. Vi anser att vikten av att samordna sig i större utsträckning mellan regionerna i mellanregionala frågor exempelvis inom kompetensutveckling, arbetsmarknad och infrastruktur kommer öka än mer i framtiden.

196 11 Coompanion LRF Sydost Avsnitt Stärkt konkurrenskraft Ingress: En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter ett högt värdeskapande i näringslivet, många globalt konkurrenskraftiga företag och en dynamik i näringslivet där nya företag kan starta, utvecklas och ha goda förutsättningar att växa. Med hänvisning till ovanstående ingress föreslås förstärkningar och kompletteringar i underliggande text med koppling till nedanstående: Fokus på långsiktig lönsamhet, hög kvalitet och socialt ansvar är mer aktuellt än någonsin. Medlems- och kundägda företag med den värdegrunden är därför ett attraktivt och rentav nödvändigt inslag i näringslivet.... (för hela texten se separat bilaga)... Slutsatsen är att även Kalmar län behöver nyttja möjligheterna med idéburet, värderingsdrivet företagande, stimulera sociala innovationer och ta tillvara ungas intresse för att driva entreprenörskap tillsammans och att detta behöver lyftas fram i länets regionala utvecklingsstrategi för På föreningsledarträffen, LRFs nätverk av företrädare för det gröna näringslivet i Kalmar län, diskuterades materialet 16 november Gruppen fick vid sitt vårmöte i mars 2017 en gedigen föredragning av nulägesanalysen av företrädare från regionförbundet. Vid det tillfälle framförde vi goda kommunikationer som den viktigaste frågan. Vi noterar att detta är med som en av flera frågor i RUS:en men inte så tydligt som vi hade önskat. På remissen vill vi lämna två kommentarer. Världsarvet Sydöstra Ölands odlingslandskap är, som det anges på sidan 16 ett populärt besöksmål. Det är också och det bör tydligt framgå, en levande landsbygd med lantbruksföretag som ständigt utvecklar sin verksamhet för att klara konkurrensen och öka lönsamheten. Vi saknar ett framtidsperspektiv i skrivningarna om området. Om företagen som verkar där inte tillåts utvecklas kommer de värden som skapar världsarvet, dvs odlingslandskapet snabbt att växa igen. Riksdagen beslutade 20 juni 2017 om en nationell livsmedelsstrategi. Strategins mål är att långsiktigt öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Detta är en utmaning, inte minst i förhållande till miljömålen. LRF Sydost vill lyfta fram att det finns en stor potential i att berörda myndigheter samverkar för att hitta de lösningar som bidra både till ökad lönsamhet och konkurrenskraft i det gröna näringslivet och till en god miljö.

197 12 PRO Angående målbilden: Klimat att växa i har PRO inga synpunkter eller invändningar. När det gäller de fyra strategierna eller prioriterade utvecklingsområden har vi valt att kommentera Delaktighet, hälsa och välbefinnande och Stärkt konkurrenskraft. Delaktighet, hälsa och välbefinnande:i avsnittet Nuläge konstateras att försörjningskvoten i länet kommer att öka fram till 2030 och att fler personer behöver arbeta. Här kunde de ha varit på sin plats, att under avsnittet strategier, diskutera i vilken utsträckning man kunde underlätta för dem som lämnar arbetslivet, mellan års ålder, att fortsätta arbeta i någon form. I länet rör det sig om ett par tusen personer varje år. Strategin som tar upp trygg och tillgängliga digitala och fysiska miljöer har vi följande synpunkter på:vi instämmer i att det är viktigt att etablera mötesplatser som bidrar till att öppna upp för delaktighet och tillgänglighet samt att stärka den digitala delaktigheten. I Sverige är det ca 10% av den vuxna befolkningen som inte är digitalt delaktig. Vi bedömer, men utgångspunkt från nationella siffror, att 10-15% av länets ca seniorer har ringa eller ingen kunskap om den digitala världen eller Internet. Denna grupp hamnar till stor del utanför samhällsutvecklingen och i en otrygghet. Att rätta till dessa förhållande borde, enligt vårt förmenande, drivas från den regionala nivån, i samarbete med länets kommuner. PRO deltar gärna i detta arbete. Stärkt konkurrenskraftutöver de strategier som finns i detta avsnitt skulle PRO vilja se ytterligare en: Seniorer som regional utvecklingskraft i Kalmar län

198 13 Linnéuniversitetet (synpunkt från medarbetare på Lnu inkommen via webben) RF, utvecklingsbibliotik arie Kommentarer: Sid 33Det är också viktigt att kompetens, språkkunskaper och erfarenheter kan tas tillvara och utbildningserfarenhet valideras, liksom att vi kan rekrytera arbetskraft från andra länder med spetskompetens som efterfrågas i länet. Förslag: Det är också viktigt att kompetens, språkkunskaper och erfarenheter kan tas tillvara och synliggöras via validering, liksom att vi kan rekrytera arbetskraft från andra länder med spetskompetens som efterfrågas i länet. Sid 34: Har gjort ett förslag på tillägg enligt nedan, då tillägget är en del av lösningen på problemet: Validering är nyckeln för att synliggöra och formalisera lärande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Förslag: Arbetsmarknaden i Kalmar län ska präglas av ökad rörlig - het både vad gäller möjligheter att komma in på arbets - marknaden samt för att under sitt yrkesliv byta jobb, yrkesinriktning eller göra karriär. Validering är nyckeln för att synliggöra och formalisera lärande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Genom förbättrad rörlighet ökar möjligheterna för två parter i en familj att hitta pas - sande arbeten, vilket underlättar för inflyttare. Här ska vi skapa möjligheter för olika karriärvägar samt genomföra in - satser för att bryta könssegregeringen på arbetsmarkna - den. Samverkan mellan utbildningsanordnare, forsknings - aktörer, näringsliv och offentlig sektor är en förutsättning för en bra matchning mellan de utbildningar som erbjuds och kompetensbehoven i arbetslivet. Attraktiviteten behö - ver öka för utbildningar inom de bristyrken som identifie - rats i länet. Digitaliseringen är en viktig faktor för att kunna förnya arbetssätt, men också tillgängliggöra och öka att - raktiviteten i utbildningar inom yrken som idag är svåra att rekrytera till i länet. För att skapa livskvalitet och en hållbar samhälsutveckling bör alla invånare ha tillgång till information och kunskap med hjälp av IKT på en demokratisk basis. För att kunna göra det föreslår jag att Strategin tar hänsyn till en femte utvecklingsområde och inkludera den fundamatala rollen som biblioteken har för att nå målbilden.

199

200 Vid muntlig föredragning av ärendet ska handläggaren beskriva hur jämställdhet beaktats i just det aktuella ärendet.

201

202

203 Samverkansavtal avseende Almi Företagspartner Kalmar län AB Almi Företagspartner AB, nedan kallat moderbolaget, och Landstinget i Kalmar län, nedan kallat den regionala ägaren, nedan gemensamt kallat Parterna, driver gemensamt ett regionalt utvecklingsbolag med firma Almi Företagspartner Kalmar län AB, nedan kallat Bolaget. Det noteras att Regionförbundet i Kalmar län för Landstinget i Kalmars län räkning bereder frågor som rör bolagets verksamhet. Med Almi-koncernen avses i detta avtal moderbolaget med delägda regionala dotterbolag. Parterna har överenskommit att fortsätta denna samverkan med de villkor som anges i detta samverkansavtal. 1 Ägande och styrning Moderbolaget ska inneha minst femtioen (51) procent av antalet aktier i Bolaget och den regionala ägaren högst fyrtionio (49) procent. En aktiv bolagsstyrning med en ändamålsenlig avvägning mellan nationella och regionala prioriteringar förutsätter en aktiv dialog mellan Parterna. Parterna ska årligen lägga fast och följa upp riktlinjer för Bolagets verksamhet genom särskild gemensam ägaranvisning. Verksamheten och dess finansiering fastställs vid den årliga dialogen mellan Parterna om ägaranvisningar och finansiering, vilka antas på bolagsstämma. Verksamheten finansieras gemensamt av Parterna i relation till ägandeförhållandet i Bolaget. 2 Bolagets verksamhet Verksamheten inom Bolaget ska utgå från företagens behov och vara inriktad på företagsutveckling genom långivning och rådgivning. Bolaget ska i sin verksamhet aktivt anlita och samverka med offentliga och privata organ samt samverka med Almi Invest Småland och Öarna AB. Särskilda uppdrag Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget under avtalsperioden ska ske i samråd mellan Parterna. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Övriga riktlinjer för verksamheten Verksamheten i Bolaget utgår ifrån ägarnas uppdrag enligt ägaranvisningar antagna på bolagsstämma. Styrelsen för bolaget ansvarar för prioriteringar och resultat i verksamheten inom ramen för gällande koncernmål, ägaranvisningar och avtal. Åtgärderna ska vara marknadskompletterande och därför utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks samt utgå från den strategiska inriktning för Almikoncernen som ägarna enats om. Åtgärdernas omfattning och sammansättning avgörs av de regionala förutsättningarna. Åtgärderna ska löpande följas upp, utvärderas och omprövas. Bolaget ska på moderbolagets uppdrag och enligt särskilt kommissionsavtal bereda, besluta och följa upp ärenden om företagsfinansiering enligt förordning (2012:872 ) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag. 3 Kalmar samv avtal ver efter ÄD Sid 1(3)

204 3 Bolagets styrelse Ägarna ska på sikt verka för att bolagets styrelse ska bestå av 6 ledamöter, vilka utses av bolagsstämman. Hälften av styrelseledamöterna nomineras av moderbolaget. En av dessa ledamöter ska vara styrelsens ordförande. Resterande styrelseledamöter nomineras av den regionala ägaren. En av dessa ska vara styrelsens vice ordförande. Om särskilda skäl föreligger kan avsteg göras från i detta stycke angivna bestämmelser. Vid årsstämman utses en valberedning med uppgift att bereda val av Bolagets styrelse. Styrelsens sammansättning ska årligen utvärderas och ledamöter utses med hänsyn tagen till bl a kompetens, erfarenhet, kön och ålder. Styrelsens ledamöter ska företrädesvis rekryteras enligt den styrelseprofil som ägarna kommit överens om och där erfarenhet av företagande eller annan relevant erfarenhet från Näringslivet är väsentlig. Styrelsens ordförande och vice ordförande utses av årsstämman. Samråd Utöver om gemensam ägaranvisning samråder Parterna om nominering av styrelseledamöter och om Bolagets finansiering. Därutöver ska samråd ske när part så påkallar. 4 Moderbolagets roll Moderbolagets uppdrag Moderbolagets ska utöva ett aktivt ägande av Bolaget, svara för administrativa lösningar och system samt samordnings- och utvecklingsfunktioner i förhållande till de delägda regionala bolagens koncerngemensamma verksamhet samt erbjuda de delägda regionala bolagen service. Aktivt ägande Moderbolaget ska tillsammans med den regionala ägaren utforma ägaranvisning som antas på bolagsstämma för bolaget som anger bl a verksamhetens inriktning och mål, fördela anslag i enlighet med överenskommen fördelningsmodell, medverka till genomförande av särskilda uppdrag som överenskommits med den regionala ägaren, nominera ledamöter till och stödja de regionala bolagens styrelser, erbjuda kapitalförvaltning för de regionala bolagen, underhålla externa kontakter på nationell nivå, aktivt driva intern och extern kommunikation, följa upp och utvärdera verksamheten. Koncernsamordning Moderbolagets samordnar utvecklingsarbete och verksamhetsstöd inom koncernen i samverkan med de regionala bolagen samt tillhandahåller koncerngemensamma tjänster. Efterfrågad service Moderbolaget tillhandahåller efterfrågestyrd service som t ex exempel kompetensutveckling och delar av kommunikationsområdet. De regionala delägarnas representation i moderbolagets styrelse Det noteras att den regionala ägaren tillsammans med övriga regionala ägare företräds av (2) ledamöter i moderbolagets styrelse. 3 Kalmar samv avtal ver efter ÄD Sid 2(3)

205 Årligt erfarenhetsutbyte Moderbolaget bjuder in till ett årligt erfarenhetsutbyte med Parterna, övriga regionala delägare och Näringsdepartementet. 5 Finansiering av verksamheten Statens anslag till moderbolaget framgår årligen av regleringsbrev avseende anslag 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Förhandling mellan moderbolaget och den regionala ägaren om anslagen ska göras årligen. 6 Övriga villkor Koncernens struktur Det noteras att parterna är öppna för att anpassa verksamheten till eventuella förändringar i regionindelningen vilket kan komma att innebära större funktionella regioner. Om detta medför att förutsättningarna för detta samverkansavtal förändras väsentligt kan avtalet sägas upp av endera parten för omförhandling under avtalsperioden. Upphandling av revisorstjänster Moderbolaget upphandlar revisorstjänster och förelägger förslag till årsstämman i Bolaget. Den regionala ägaren äger rätt att nominera en lekmannarevisor med suppleant. Avtalstid m. m. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2021 och ersätter tidigare avtal mellan Parterna. Om inte avtalet sägs upp senast ett (1) år före avtalstidens utgång förlängs avtalet med fyra år i taget. Om ytterligare aktieägare tillkommer ska nytt samverkansavtal, med i huvudsak samma bestämmelser som detta, tecknas mellan samtliga delägare. Detta avtal har upprättats i tre originalexemplar, varav parterna tagit var sitt. Stockholm den Kalmar den Almi Företagspartner AB Landstinget i Kalmar län Göran Lundwall Kalmar den 2017 Regionförbundet i Kalmar län Helena Nilsson 3 Kalmar samv avtal ver efter ÄD Sid 4(4)

206 BOLAGSORDNING Organisationsnummer: Firma Bolagets firma är Almi Företagspartner Kalmar län AB. 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Oskarshamns kommun i Kalmar län. 3 Verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att stärka utvecklingen av regionens näringsliv med utgångspunkt i regionens behov och samtidigt verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska, på moderbolagets uppdrag, bedriva verksamhet i enlighet med statlig förordning om regionala utvecklingsbolag i form av rådgivning och finansiering. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Bolaget ska ej bedriva sådan verksamhet som avses i lagen om bank och finansieringsrörelse. 4 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst en miljon ( ) kronor och högst fyra miljoner ( ) kronor. 5 Antalet aktier Antalet aktier ska vara lägst tiotusen (10 000) och högst fyrtiotusen (40 000). 6 Styrelse och revisorer Bolagets styrelse ska, till den del den utses av bolagsstämman, bestå av lägst fyra (4) och högst åtta (8) ledamöter utan suppleanter. Bolagsstämman ska utse styrelseordföranden. Bolagets verkställande direktör kan ej vara ledamot av styrelsen. Bolaget ska ha en (1) eller två (2) auktoriserade revisorer, med eller utan en (1) eller två (2) suppleanter, eller ett (1) registrerat revisionsbolag som revisor. Landstinget i Kalmar län äger rätt att utse en lekmannarevisor och suppleant till denna som väljs vid årsstämman. 1

207 7 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till årsstämma ska utfärdas tidigast sex (6) veckor och senast fyra (4) veckor före stämman. Kallelse till annan bolagsstämma ska utfärdas till alla aktieägare förtecknade i bolagets aktiebok tidigast fyra (4) veckor och senast två (2) veckor före stämman. Kallelse till bolagsstämma ska skickas med post till aktieägarna. 8 Ärenden på årsstämma Vid årsstämma ska beslut fattas om följande (som inte är en uttömmande lista utan som kan kompletteras med andra ärenden på det sätt som vid var tid tillämplig lag respektive bolagsordning föreskriver): Stämmans öppnande Val av ordförande vid stämman Upprättande och godkännande av röstlängd Stämmans ordförande utser protokollförare Val av justerare Godkännande av dagordningen Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse Redogörelse för det gångna årets arbete Beslut om I. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, II. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, och III. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören. Redovisning av ersättningar och tillämpningen av tidigare beslutade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare I. muntlig redogörelse av styrelsens ordförande om de ledande befattningshavarnas II. ersättningar, samt styrelsens redovisning om tidigare riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare i har följts eller inte och skälen för eventuella avvikelser. Beslut om styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare Redogörelse för förslag till beslut om arvoden, styrelseledamöter, styrelseordförande och revisor och i förekommande fall lekmannarevisor Beslut om arvoden till stämmovalda styrelseledamöter, utskottsledamöter och revisorer samt i förekommande fall lekmannarevisorer Val av styrelseledamöter och styrelseordförande Val av revisor och i förekommande fall lekmannarevisor och i förekommande fall notering av arbetstagarledamot och suppleant för denna Beslut om ägaranvisning Övrigt Stämmans avslutande 2

208 9 Bolagets räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 10 Rösträtt och samråd Vid bolagsstämma får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet. Landstinget i Kalmar län ska få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller av större vikt fattas. Vid tveksamhet avseende huruvida fråga är att hänföra dit ska samråd ske med Landstinget i Kalmar län. 3, 6 om lekmannarevisorer och denna 10 får inte ändras utan godkännande av den regionala ägaren. 11 Förköp Aktieägare som önskar överlåta alla eller del av sina aktier i bolaget ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att köpa aktierna. Anmälan ska innehålla uppgift om vilka aktier anmälan avser samt vilka villkor som ställs för köpet. När aktie sålunda har anmälts för förköp, ska styrelsen genast skriftligen underrätta bolagets aktieägare om detta med anmodan till den, som önskar begagna sig av förköpsrätten att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om erbjudande av förköp. Anmäler sig flera berättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, dock att, om samtidigt flera aktier har erbjudits for förköp, aktierna först, så långt ske kan, ska fördelas bland dem, som vill köpa, i proportion till deras tidigare aktieinnehav. Betalning ska ske inom en månad från den dag priset blev bestämt. Förköpsrätten får begagnas för mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. 12 Hembud Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än rätten omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. 3

209 Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara vederlaget. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 13 Vinstutdelning Aktierna medför inte rätt till utdelning, utan bolagets vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja bolagets ändamål på sätt som anges i 3 ovan. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske. Vid bolagets likvidation ska bolagets behållna tillgångar fördelas bland aktieägarna. Antagen vid bolagsstämma den xx 4

210 Ägaranvisning för Almi Företagspartner Kalmar län AB Almi Företagspartner Kalmar län AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %) nedan kallat moderbolaget, och av Regionförbundet i Kalmar län (49 %). Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av och mål för bolagets verksamhet Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet i enlighet med beslut som fattats vid årsstämma under våren Uppdrag Almis verksamhet ska stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en hållbar tillväxt. Bolaget ska erbjuda tjänster inom rådgivning och utlåning i huvudsak riktat till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Verksamheten ska medverka till att konkurrenskraftiga, och därmed hållbara, små och medelstora företag utvecklas och blir fler. Med hållbar tillväxt avses tillväxt i bolag som bedöms vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara över tid. Bolaget ska aktivt söka nya kunder och verksamheten ska utgå från behoven hos företagen regionalt. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men ha ett särskilt fokus på tidiga skeden i termer av livscykel eller i termer av expansionsfaser såsom produkt- och tjänste- eller marknadsutveckling, samt kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Bolaget ska bidra till utvecklingen av företag med kunskapsintensiva affärsidéer. Almis verksamhet ska vara marknadskompletterande och riktas mot företag som inte får sitt behov av finansiering eller rådgivning tillgodosett av marknadens privata aktörer. Bolaget ska samverka och bygga partnerskap med relevanta privata och offentliga aktörer vars syfte är att finansiera och på andra sätt stödja företagsutveckling samt internationalisering av näringslivet.. 2 Vision och affärsidé Verksamheten ska utgå från Alms vision och affärsidé. Almis vision: Vi investerar i framtida tillväxt. Almi affärsidé: Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjligheter för företag att växa. Vi finns nära företagen med en bred kunskap om företagande och hållbar tillväxt. 3 Särskilda satsningar På temat ökad internationalisering av näringslivet i Kalmar län görs en extra insats under där utökade resurser tillförs för att höja ambitionen inom arbetet med EEN i länet. Regionala projektmedel har beviljats för att tillsätta en heltidstjänst med uppdrag att visa på möjligheterna med ökad internationalisering. 4 Riktlinjer för verksamheten Bolagets kärnverksamhet är lån i kombination med rådgivning. Bolaget ska i kommission tillhandahålla de lån och garantier som ingår i koncernens produktutbud samt de nationella kunderbjudandena inom rådgivning. Rådgivningsverksamhet utöver de nationella 2 0 förslag ägaranvisning Almi Kalmar län 2017 ff efter ÄD Sid 1(3)

211 kunderbjudandena ska utgå från det identifierade behovet hos de små och medelstora företagen. Sådan verksamhet ska godkännas av bolagets styrelse som ska säkerställa att uppdragen ligger i linje med ägarnas syn på verksamhetens inriktning. Bolaget ska bedriva verksamheten effektivt så att en så stor andel som möjligt av resurserna används för affärsverksamhet mot kund. Koncerngemensamma processer och stödfunktioner ska användas. Bolaget ska verka inom koncernens policyer och riktlinjer. Bolaget ska implementera riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande, beslutade av regeringen den 22 december Bolaget ska aktivt medverka i genomförandet av Almis strategi. Detta kommer att medföra förändringar i hur verksamheten bedrivs. Av bilaga 1 framgår huvudsakliga förändringsområden. 4 Verksamhetens mål Bolaget ska i sin verksamhet eftersträva de mål som framgår av vid var tid gällande målstruktur. Nu gällande mål och framgångsmått återfinns i bilaga 2. Måltal för den nya målstrukturen, gällande från den 1 januari 2018, framgår av bilaga 3. Målnivåer sätts i samband med vp- och budgetprocessen. 5 Särskild rapportering Bolaget ska i samband med årsstämman till ägarna lämna dels en skriftlig rapport av hur målen har uppnåtts samt kommentera ev avvikelser, dels en skriftlig rapport av väsentliga insatser som bolaget vidtagit med anledning av denna ägaranvisning. Bolaget ska tillställa ägarna kvartalsbokslut inklusive periodens rapport om uppföljning av periodens utfall av fastställda måltal. 6 Finansiering av verksamheten Ägarna tillskjuter för bolagets verksamhet 2018 anslagsmedel enligt särskild överenskommelse. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. Särskilda uppdrag från någon ägare till Bolaget ska godkännas av båda parter. Kostnader och intäkter för uppdrag som finansieras vid sidan av ägaranslaget ska redovisas särskilt. Sådana uppdrag kan tillkomma när som helst under verksamhetsåret ska godkännas av bolagets styrelse i enlighet med vad som framgår av avsnitt 3 ovan. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av verksamheten genom medel från bl a nationella och regionala aktörer eller EU. 2 0 förslag ägaranvisning Almi Kalmar län 2017 ff efter ÄD Sid 2(3)

212 Denna ägaranvisning, som ersätter tidigare utfärdade ägaranvisning, har upprättats i tre (3) originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2017 Kalmar den 2017 Almi Företagspartner AB Regionförbundet i Kalmar län. Göran Lundwall Helena Nilsson 2 0 förslag ägaranvisning Almi Kalmar län 2017 ff efter ÄD Sid 3(3)

213

214

215

216

217 Ärende

218 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum Diarienummer KN Kulturnämnden Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län 2022 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna förslaget till kulturplan, Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län Kulturnämnden föreslår att landstingsfullmäktige fastställer Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län Bakgrund Kalmar län ingår i kultursamverkansmodellen sedan Det innebär att landstinget i samverkan med länets kommuner, kulturverksamheter och civilsamhällets organisationer har ansvaret att fram en regional kulturplan som underlag för bidragsgivning. Kulturplanens prioriteringar är underlag för fördelning av statliga och regionala medel. I processen att ta fram Kulturplan 2022 har samtliga kommuner i länet besökts för dialog om konst och kultur och om formerna för samverkan och utvecklingsmöjligheter. Offentliga dialogmöten har genomförts i Västervik, Oskarshamn och Kalmar. Tio fördjupningsmöten har genomförts inom: Scenkonst, teater och dans Kulturarv och kulturmiljö Konst, bild och form Film och rörlig bild Bibliotek och litteratur Musik Arkiv Slöjd och hantverk Ungdomskultur Arrangörskap Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län 2022 har varit utsänd för remiss till kommuner, kulturverksamheter, organisationer och myndigheter. Det har inkommit 35 skriftliga remissvar. Synpunkter vid dialoger och Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Utbildningsverksamhet Box Kalmar Besöksadress Telefon Bankgiro

219 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer KN Sida 2 (2) remissinstansernas synpunkter har beaktats i det förslag till kulturplan som föreläggs kulturnämnden. Kulturnämndens förslag till kulturplan kommer att föreläggas landstingsfullmäktige för beslut. När kulturplanen antagits tecknar kulturnämnden nya överenskommelser med regionala kulturaktörer med utgångspunkt från prioriteringarna i Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län Gull-Britt Johansson Bildningschef Bilagor

220 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) Kulturnämnden Tid och plats Beslutande , Capellagården, Öland Maria Ixcot Nilsson (S) ordförande Ingegerd Petersson (C) Eddie Forsman (M) Johan P Hammarstedt (MP) Anders Svensson (V) Tjänstepersoner Gull-Britt Johansson Maria Agestam Görel Abramsson Moa Rosholm Justeringens datum Protokollet justeras digitalt. Sekreterare Paragrafer 31 Moa Rosholm Ordförande Maria Ixcot Nilsson (S) Justerare Johan P Hammarstedt (MP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kulturnämnden Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tidigast tas ned Förvaringsplats för protokollet Protokollet finns tillgängligt i landstingets diarium och på hemsidan ltkalmar.se Justerandes sign Utdragsbestyrkande

221 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) Kulturnämnden 31 Diarienummer KN Kultur att växa i - Kulturplan Kalmar län 2022 Beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna förslaget till kulturplan, Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län 2022 med de tillägg som gjorts under Kulturnämnden föreslår att landstingsfullmäktige fastställer Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län Bakgrund Kalmar län ingår i kultursamverkansmodellen sedan Det innebär att landstinget i samverkan med länets kommuner, kulturverksamheter och civilsamhällets organisationer har ansvaret att fram en regional kulturplan som underlag för bidragsgivning. Kulturplanens prioriteringar är underlag för fördelning av statliga och regionala medel. I processen att ta fram Kulturplan 2022 har samtliga kommuner i länet besökts för dialog om konst och kultur och om formerna för samverkan och utvecklingsmöjligheter. Offentliga dialogmöten har genomförts i Västervik, Oskarshamn och Kalmar. Tio fördjupningsmöten har genomförts inom: Scenkonst, teater och dans Kulturarv och kulturmiljö Konst, bild och form Film och rörlig bild Bibliotek och litteratur Musik Arkiv Slöjd och hantverk Ungdomskultur Arrangörskap Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län 2022 har varit utsänd för remiss till kommuner, kulturverksamheter, organisationer och myndigheter. Det har inkommit 35 skriftliga remissvar. Synpunkter vid dialoger och remissinstansernas synpunkter har beaktats i det förslag till kulturplan som föreläggs kulturnämnden. Kulturnämndens förslag till kulturplan kommer att föreläggas landstingsfullmäktige för beslut. När kulturplanen antagits tecknar kulturnämnden nya överenskommelser med regionala kulturaktörer Justerandes sign Utdragsbestyrkande

222 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Kulturnämnden med utgångspunkt från prioriteringarna i Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 11 april Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län Landstingets medel till kulturändamål. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

223 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Kulturnämnden Handlingar 1. Tjänsteskrivelse daterad den 11 april Kultur att växa i Kulturplan Kalmar län Sammanställning remissyttranden Kulturplan Kalmar län 2022 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

224

225 KULTUR ATT VÄXA I Innehåll

226

227 Politisk vision

228 Inledning

229 Kultur som regional utveckling

230

231 Cornelius Holtorf, UNESCO-professur i Heritage Futures

232 Kultur att växa i

233

234

235 Övergripande mål

236 Kulturpolitikens uppbyggnad Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Erbjuda ett utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv med både bredd och spets Tillgängliggöra, utveckla och ta tillvara våra unika natur- och kulturmiljöer Ge barn och unga möjlighet att uppleva, utöva och påverka ett brett utbud av kultur-, fritids och föreningsaktiviteter Öka samverkan i den fysiska samhällsplaneringen Skapa ett innovativt och kreativt klimat

237

238 Nationella kulturpolitiska mål Kulturdepartementet Regional kulturplan Region Kalmar län Kommunal kulturplan Kommuner Civilsamhället Kulturrådet Myndigheter Nationella arkiv och museer Råd Ämbeten Arkiv Kulturkonsulenter Regionala kulturverksamheter Arkiv Ateljéer Bibliotek Kultur/musikskolor Lokaler Museer Replokaler Scener Skolor Slöjdlokaler Amatörer, arrangörsföreningar, ateljéer, biografer, bygdegårdar, deltagare, designers, folkets hus, fotografer, filmare, författare, föreningar, gallerier, hembygdsgårdar, konstnärer, kulturaktörer, medlemmar, museer, musiker, nätverk, publik, skådespelare, slöjdare, studieförbund, studios, verkstäder, volontärer etc.

239

240

241 Lagar och ansvar inom kulturområdet

242 Kulturens demokratiska grund

243

244

245

246

247 Kulturplaneprocessen Kommundialoger Offentliga dialogmöten Fördjupningsmöten konst och kultur Återkoppling med kommunerna

248 ÖKAD SAMVERKAN Kulturskola, Bibliotek, Fritidsgårdar, Fritidshem, Grundskola, Gymnasium, Omsorg, Samhällsplanering, Näringslivsutveckling Föreningar Civilsamhälle, amatörer Besöksnäring Regionala kulturverksamheter Studieförbund Folkhögskolor Linnéuniversitetet Centrumbildningar Kulturskapare/kluster Nationella/ Internationella nätverk och verksamheter KULTURENS EGENVÄRDE Det fria ordet Det unika Fantasi Kreativitet Berättande Kultur i vardagen Utveckling/Reflektion Värna och utveckla kulturarvet Kulturgaranti för alla UTVECKLING Digitalisering Webbsändningar Meröppna bibliotek Anpassade lokaler Tillgänglighet Bärhjälp Marknadsföring Webb/Sociala medier KLT-avtal Kvällsbussar Närtrafik Kulturbuss Politiskt antagna dokument Överenskommelser med arrangörer FOKUS PÅ FÖRMEDLING Bemötande Estetiska lärprocesser Förebilder Social samvaro Mötesplatser för alla Enkelt språk Mångspråk Integration Genusperspektiv Kritik och bedömning BEHOV AV STÖTTNING Näringslivsutveckling Talentcoach Inkubator Produktionskontor Kompetensutveckling Samordning skola, hälsa och näring Höja bidrag/anslag Anslag till kultur i omsorgen Subventionssystem Snabba cash för unga Filmfond

249 Kommunernas förutsättningar och möjligheter Kulturplan Policy och strategi för offentlig konst Kulturmiljöprogram Skolkulturgaranti Kulturgaranti i omsorgen

250 Kommunernas kostnader för respektive verksamhet, 2015 (procent) Stipendier Konstinköp Konsthallar Politiska kostnader Subventioner kulturföreningar Festivaler och arrangemang Bidrag till kulturföreningar Studieförbund Övriga kommunala föreningsbidrag Allmän kulturverksamhet Museer och föreningsarkiv Lokalkostnader för länsinstitution Lokalkostnader Förvaltningsadministration Musik- och kulturskola Bibliotek

251 Antal kulturarrangemang i skolan per barn/elev 3-15 år 2014

252 Flickornas deltagande i kulturskolorna 2015 Pojkarnas deltagande i kulturskolorna 2015 Musik Dans Musik Dans Media Teater/drama Media Teater/drama Bild Övrigt Bild Övrigt

253

254

255

256 Civilsamhällets förutsättningar och möjligheter

257 UTÖVADE KULTURVERKSAMHETER I SMÅLAND OCH PÅ ÖARNA Fotograferat/ filmat Spelat teater/lajv Handarbete/ hantverk Sjungit i kör/spelat musikinstrument Dagbok/poesi Ljudbok/ talbok Dansat Studiecirkel/ kursverksamhet Läst bok Tecknat/målat BESÖKTA KULTURVERKSAMHETER I SMÅLAND OCH PÅ ÖARNA Historisk sevärdhet/ byggnad Balett/dans- Klassisk konsert/opera Rock- /popkonsert Teater Bio Konstutställning Naturreservat Bibliotek Museum Fornminne

258

259

260 Utbildningar, förutsättningar och möjligheter

261 Kulturskaparnas förutsättningar och möjligheter Musik 18% 1% Ord 6% Film Teater 8% Dans 1% Bild/ form 66%

262

263 Samverkan med andra län, förutsättningar och möjligheter

264 Regional kulturverksamhet

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281 Regionala medel till kultur Offentliga medel till regional kultur Statligt* Regionalt Kommunalt

282 Regionala medel Kr/inv, 2016 Västra Götaland Stockholms läns landsting Region Skåne Landstinget i Kronoberg Landstinget i Kalmar län Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Halland Landstinget Blekinge Riket Offentliga medel i förhållande till konsumentprisindex Statligt och regionalt anslag KPI

283 Sista sidan

284

285

286

287

288

289 Från: Jenny Raving Till: Elin Lindskog Ärende: Avsäga Förvaltningsrätten Datum: den 4 april :25:29 Hej. Från avsäger jag mig min plats i Förvaltningsrätten. Jag har meddelat paritet (v) och rätten. Med vänlig hälsning Jenny Raving Skickades från E-post för Windows 10

290

291

292

293

294

295

296

297

298

299

300

301

302

303

304

305

306

307

308

309

310

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

325

326

327

328

329

330

331

332

333

334

335

336

337

338

339

340

341

342

343

344

345

346

347

348

349

350

351

352

353

354

355

356

357

358

359

360

361

362

363

364

365

366

367

368

369

370

371

372

373

374

375

376

377

378

379

380

381

382