Västra Långängskärret på Lidingö 2010

Transkript

1 Västra Långängskärret på Lidingö 2010

2 V Långängskärret

3 Västra Långängskärret på Lidingö Historia Västra Långängskärret, även kallat Långängssjön eller Linnmanska träsket efter naturvetaren och tv-pro ilen Nils Linnman ( ), ligger centralt på södra Lidingö i Långängen-Elfviks naturreservat (röd markering på karta till vänster). Våtmarken ligger i ett jordbrukslandskap som odlats utan avbrott i minst tusen år. Arealen ängsmark var som störst under 1800-talet. I takt med att ängen blev åker under 1900-talet dikades fuktiga områden ut. I mitten av 1900-talet upphörde både slåtter och bete och marken växte igen. Det Östra Långängskärret blev helt igenväxt och är i dag en näktergalsbiotop med täta snår av vide och al. Det Västra Långängskärret hävdades längre och hade därför en potential som togs till vara under den första kända uppdämningen i slutet av 1970-talet. Dämningen 1979 utfördes på initiativ av Nils Linnman. Videsnår avverkades och genom grävning skapades öar. En fördämning byggdes och vattenståndet kunde höjas. Lidingö ick på det viset ett int viltvatten och en spännande fågelbiotop. Igenväxning och nedgångsperiod Liksom många nyskapade viltvatten gick Långängskärret igenom en nedgångsfas efter år. Starrbältena runt sjön minskade, submersvegetationen dominerades av enbart tre arter, gäddnate, trubbnate och kransslinga i den öppna vattenmassan och algblomningar av blågröna alger uppträdde. Bland de videstubbar som lämnats kvar efter avverkning rotade sig kaveldun och nya videsnår. Videsnår bredde ut sig och så kallade pionjärväxter som svalting, svärdslilja, kråkklöver och hästsvans minskade i omfattning. Kärret hade passerat de tidiga successionsstadier som uppträder strax efter nyskapandet. Fågellivet försämrades med färre häckande fåglar och sämre häckningsresultat. Renoveringen 1996 För att återskapa fågellivet genomfördes 1996 en renovering av Västra Långängskärret. Renoveringen förbereddes med en dokumentation av fågelliv, vegetation och hydrologi (Björn Welander och Jarmo Kukka Undersökning av fågelliv, vegetation och hydrologi vid Långängskärret i Lidingö kommun, Augusti 1996 ). Här lämnades också förslag på lämpliga åtgärder liksom rekommendationer för skötsel. Målsättningen var att återfå en öppen strandängsmiljö med ett relativt lågt vattenstånd för att gynna i första hand simänder, doppingar och sumphöns, i andra hand dykänder och måsfåglar och i tredje hand vadare och markhäckande tättingar. Vad gäller förekomsten av vadare så är den beroende av betade strandängar. I samband med renoveringen stängslades därför två separata betesmarker (varav en med trägärdsgård på initiativ av Lidingö naturskyddsförening och hembygdsförening) som sedan dess växelbetats med får och häst. Andra åtgärder som genomfördes var anläggning av ny fördämning för en bättre vattenreglering, röjning av buskvegetation, gallring av trädvegetation, bearbetning av stränder, skapande av kanaler i vassbältet och utjämning av anlagda öar. Prov iske gav inget resultat men man förutsätter att det inns isk i kärret. Åtgärder som föreslogs men inte genomfördes eller bara delvis genomfördes var borttagning av rötter och stubbar i vattnet, utjämning av öar till lacka stränder, torrläggning och iskreduktion. Samråd genomfördes med länsstyrelsen i Stockholms län inklusive gemensam syn på platsen. Igenväxningen sedan fördämningsbygget på talet och fram till 1996 hade lett till en tydlig trend mot färre häckande fåglar och sämre häckningsresultat. Artlista över observerade fågelarter i Västra Långängskärret: smådopping sångsvan snatterand gräsand vigg knipa sumphöna enkelbeckasin skogssnäppa skrattmås isktärna ormvråk sparvhök sävsparv rörsångare ängspiplärka sånglärka svarthakedopping bläsand kricka årta skedand storskrake brunand vattenrall rörhöna Naturreservat Västra Långängskärret ligger inom Långängen-Elfviks naturreservat som efter en utökning 2006 är ett kommunalt beslutat reservat. I skötselplan för reservatet anges målsättningen att bevara våtmarker och främja ett rikt fågelliv. Vattenståndet ska bibehållas. Kraftig igenväxning ska förhindras och åtgärder för att främja fågellivet utförs vid behov. Det gäller till exempel rensning av fria vattenytor och slyröjning.

4 Fakta Kärrets yta: 4 ha Avrinningsområdets yta: 70ha Maximala djupet vid normalvattenstånd: 2,2 meter Berörda fastigheter: Lidingö 12:8 och Lidingö 9:255. Bägge ägs av Lidingö stad. Kärret ska skötas med begränsad tömning och vattenståndssänkning när algblomning upphört för säsongen dvs i slutet av september. Fullständig vintertömning utförs bara vart femte till åttonde år. För att undvika erosion nedströms utförs regleringar successivt. Högsta möjliga vattenstånd eftersträvas under 3-4 veckor i juli-augusti och lika länge i mars. Dessa åtgärder är utformade för att förhindra igenväxning samtidigt som Kottlasjön skyddas mot tillförsel av näringsämnen från kärret. Föreslagen renovering 2011 Trots att Västra Långängskärret skötts efter anvisningar i skötselplanen för reservatet har det vuxit igen och det rika fågellivet har försämrats. Förändringarna stämmer väl med den nedgångsfas efter år som Björn Welander och Jarmo Kukka beskriver i sin undersökning 1996, se ovan. Läget 2010 bedöms nu likartat de förhållanden som rådde vid renoveringen Föreslagna åtgärder inför 2011 är därför liknande de som gjordes De beskrivs i spalten till höger och illustreras på nedanstående karta. Påverkan på miljön och skadeförebyggande åtgärder För att i största möjliga omfattning undvika störningar på växt- och djurliv ska åtgärderna utföras efter häckningssäsongen. Av praktiska skäl kan man sannolikt inte arbeta under vintern (med undantag av röjningar som med fördel utförs på isen). Det betyder att åtgärderna kommer att genomföras under perioden september-november. Be intligt gömsle renoveras eller ersätts med nytt lågt fågeltorn av typ Skogssällskapet AB på bilden.

5 Kärret ska inte muddras. Målsättningen är alltså inte att förändra djupförhållanden i sedimenten utan det är organiska material som ska fräsas eller avlägsnas till exempel växter och växtrötter och gamla videstubbar. Under arbetet kommer stark grumling inte att kunna undvikas. Dämmet ska därför hållas stängt så att inte grumligt och näringsrikt vatten kan rinna ut och nå den känsliga Kottlasjön. Utloppet kommer inte att öppnas förrän förhållandena är helt lugna och stabila igen. Vid utplaning för lacka stränder kommer mark att grävas om vilket lämnar öppen jord som dock snabbt växer igen. Vegetationen kommer sedan successivt att återgå till den naturliga då rötter och frön inns kvar i marken. Upptagna stubbar och växtdelar ska deponeras i strandkanten för att rinna av och torka upp. Därefter kan antingen materialet brännas, naturvårdsbränning, om tillstånd för detta kan fås, eller får materialet köras bort till kompost, och lisning. Körskador kan uppträda vid bortkörning som därför ska göras under torra och fasta markförhållanden. till exempel under vintern eller sensommaren. För iskreducering och även beroende på vilka arbetsmetoder som används kan kärret behöva torrläggas. Detta kan upplevas som fult och eventuellt även lukta. Det kan ta upp till ett år att få kärret vattenfyllt igen. Framtida skötsel Den framtida skötseln ska följa skötselplan för naturreservatet. För att förhindra ny snabb igenväxning kan skötseln komma att intensi ieras så att slåtter, borttagning av kaveldun, röjning av sly och fräsning utförs oftare. Föreslagna renoveringsåtgärder 2011: fräsning av strandzoner inklusive korridorer i vassrugge i öster grävarbeten för lacka stränder iskreduktion borttagning av kaveldun inklusive gamla stubbar i kärrets mitt eventuella åtgärder på dämme eventuella åtgärder på gömsle eller nytt lågt fågelskådartorn i öster Åtgärderna genomförs på hösten då fåglarna häckat färdigt och vid torra förhållanden så att skador på omgivande mark och vegetation minimeras. Fördämningen stängs under arbetstiden och tills all grumling i kärret lagt sig. Några utsläpp av grumligt vatten till Kottlasjön kommer inte att ske. Borttagna stubbar och vegetation deponeras på stränder för att torka. Vid lämpliga förhållanden borttransporteras materialet alternativt eldas upp om tillstånd ges till sk naturvårdsbränning. Tillstånd - Anmälan om vattenverksamhet skickas till Länsstyrelsen i Stockholms län - Dispens för åtgärder i naturreservat söks hos miljö- och stadsbyggnadsnämnden på Lidingö - Tillstånd för naturvårdsbränning söks hos miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Lidingö Samråd Projektet genomförs av tekniska förvaltningens enhet natur och park i samråd med miljö- och stadsbygggnadskontorets miljö- och hälsoskyddsenhet. Samråd sker med Lidingö ornitologiska förening och med skogsgruppen som består av ett lertal lokala föreningar med intresse av natur och friluftsliv. Lidingö stad äger berörda fastigheter och några andra berörda fastighetsägare eller nyttjanderättsinnehavare inns inte. Information Information om arbetena lämnas på stadens hemsida och i lokalpress. Övrigt Arbetet utförs av entreprenörer. Vissa kompletterande inventeringar planeras som dokumentation av reptiler, groddjur och sländor och undersökning av näringsförhållanden. Resultaten av dessa kan komma att påverka föreslagna åtgärder. Uppföljning av fågellivet kommer att göras under åren efter renoveringen.

6 FLYGFOTO ÖVER VÄSTRA LÅNGÄNGSKÄRRET 2010

7

8 Hydrologi Allmänt Västra Långängskärret ligger i en svacka i en sprickdalgång i ost-västlig riktning. Sedimenten i dalgången är lera till skillnad mot omgivande höjder och skogsområden som består av morän och berghällar av granit och gnejs. Leran överlagras av gyttja och tunna torvlager. Kärret är näringsrikt med rik vegetation. Långängskärrets avrinningsområde är litet och det begränsar möjligheten att reglera vattennivån. Avrinningsområdet består till hälften av jordbruksmark och till hälften av skog. Huvuddelen av tillrinningen sker via ett dike från öster som mynnar i kärrets nordöstra hörn. Utloppet ligger i södra delen och regleras av ett dämme i form av ett utskov med brädsättar. Årsavrinningen är beräknad till ca 200mm (de 20% av årsnederbörden på 590mm som inte avdunstar eller tas upp av växter mm). Ca m3 vatten beräknas tillföras kärret varje år. Årstidavariationen är dock stor då det under sommaren ofta är större avdunstning än nederbörd. Det är också stora variationer mellan olika år. Magasineringsvolymen har beräknats till m3 vilket är 2/3 av tillrinningen. Vid torrläggning tar det ungefär ett år att fylla kärret igen.

9 Djupförhållanden i Västra Långängskärret.

10 Vegetationskarta över Västra Långängskärret Förhållandena är i stort sett likartade Kärret korsas av en kraftledning från norr till söder. Sångsvan har dött efter på lygning. Ledningen kan på sikt komma att monteras ner och ersättas av mark- och vattenförlagda ledningar på annat håll.

11 Vegetation 1996 (Björn Welander) Landväxter: träd närmast stranden är gråvide, vårtbjörk, tall, asp, rönn och ek. I buskskiktet inns en, slån, ros, brakved och druv läder Smal strandremsa närmast land: hundstarr, ktåkklöver, älgört, ängskovall och skogssäv. Gråvide. Strandremsa, vasstarr: Vasstarr, enstaka besksöta, topplösa, kråkklöver, stor igelknopp, tiggarranunkel och strandklo. Gråvide. Närmast vattenytan: Flaskstarr, blåsstarr och i mindre omfattning jättestarr. Även slokstarr, igelknopp, kråkklöver, strandklo, svalting, svärdslilja och andmat. Kaveldun: Bredkaveldun och i mindre omfattning smalkaveldun. Bladvass: Ett bestånd i nordöstra delen med enstaka exemplar av brännässla, kråkvicker, strandklo och vasstarr. Submersvegetation (undervattensväxter): Kransslinga, gädd- och trubbnate, vattenbläddra, andmat och korsandmat växter över hela den öppna vattenytan.

12 Källor: Björn Welander och Jarmo Kukka, Undersökning av fågelliv, vegetation och hydrologi vid Långängskärret i Lidingö kommun, augusti Björn Welander, Tringa Scandinavia HB, Restaurering av Långängskärret, en uppföljning. Vegetationsinventering. Vegetationskarta. Lidingö ornitologiska förening. Fågelobservationer. Lidingö stad, tekniska förvaltningen. Pejling av djupförhållanden. Karta över förslag till åtgärder. Fotogra ier. Layoutmall, Hanna Chatti. Sammanställning: Lidingö stad, tekniska förvaltningen, Ulla Bejrum. Januari 2011.