Kallelse till Socialnämnden

Transkript

1 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Socialnämnden Tid Torsdagen den 25 januari 2018, klockan 18:00 Plats Sessionsalen i kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden 1 Val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information Samhällsbyggnadsprocessen Marianne Krook, tf. social- och äldreomsorgsdirektör m fl. Ekonomisk rapport Siv Jönsson, ekonomichef och Anna Ganning Hallendorff, controller 4 Beräkning av nivåer i hemvårdsbidraget 2018 SN-2017/ Anpassning av avgifter för personer med funktionsnedsättning HKF 7310 utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2018 SN-2017/ Anpassning av högsta omsorgsavgift funktionshinderområdet och förbehållsbeloppminimibelopp 1 februari 2018 SN-2017/

2 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 7 Huges lokaler för särskilda boenden - svar på motion väckt av Barbro Lind (MP) och Birgitta Ljung (MP) SN-2017/ Remiss av betänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88) remissvar SN-2017/ Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning SN-2017/ Ansökan om att utföra boendestöd enligt SoL Alerta Omsorg AB SN-2017/ Ansökan om att utföra ledsagar- och avlösarservice Alerta Omsorg AB SN-2017/ Ansökan om att utföra boendestöd enligt SoL Vårliljan AB SN-2017/ Ansökan om att utföra ledsagar- och avlösarservice Vårliljan AB SN-2017/ Uppföljning av korttidsvistelse - Tuskulum SN-2014/ Övriga frågor Sekretessärenden 16 Reviderat förfrågningsunderlag för korttidsvistelse SN-2017/ Överflyttning av vårdnad till särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a Föräldrabalken SN-2017/

3 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 3 (3) 18 Umgängesbegränsning SN-2017/ Umgängesbegränsning SN-2017/ Delgivningar och anmälda delegationsbeslut SN-2017/ Huddinge den 21 december 2017 Eva Carlsson-Paulsén Ordförande Lars Axelsson Sekreterare

4 SN-2017/ (2) Handläggare Siv Jönsson Westerlund Siv.Jonsson-Westerlund@huddinge.se Socialnämnden Beräkning av nivåer i hemvårdsbidraget 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslag till anpassning av hemvårdsbidraget utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2018 Sammanfattning Inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning finns ett hemvårdsbidrag som kan betalas ut till personer som har behov av hemtjänstinsatser. Personerna väljer, att i stället för att anlita kommunens hemtjänst, anlita till exempel någon närstående. Storleken på hemvårdsbidraget ska basera sig på vårdbehovets omfattning och beräknas på andel av prisbasbeloppet (1/12 av X% av prisbasbeloppet = månatligt bidrag) som korrigeras årligen. Hemvårdsbidraget är indelat i fyra nivåer enligt följande: Grupp 1: Hjälp regelbundet vardagar (30% av prisbasbeloppet) Grupp 2: Hjälp alla dagar och/eller kvällar (60 % av prisbasbeloppet) Grupp 3: Hjälp alla tider på dygnet (90% av prisbasbeloppet) Grupp 4: Kontinuerlig hjälp hela dygnet (120% av prisbasbeloppet) Justeringar från och med år 2018 Det är regeringen som fastställer prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6-8 socialförsäkringsbalken. Det förhöjda prisbasbeloppet används vid beräkning av pensionspoäng. I och med att prisbasbeloppet förändas till kronor för år 2018 från kronor för år 2017 justeras nivåerna i hemvårdsbidraget enligt följande: Grupp Procent av prisbasbeloppet Belopp 2017 (kronor per månad) Belopp 2018 (kronor per månad)

5 SN-2017/ (2) Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Westerlund Ekonomichef Beslutet delges Kommunstyrelsen Rådet för funktionshinderfrågor

6 SN-2017/ (4) Handläggare Siv Jönsson Westerlund Siv.Jonsson-Westerlund@huddinge.se Socialnämnden Anpassning av avgifter för personer med funktionsnedsättning HKF 7310 utifrån ändrat prisbasbelopp från och med 1 februari 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förslaget till anpassning av omsorgsavgifter för personer med funktionsnedsättning (HKF 7310) utifrån ändrat prisbasbelopp från och med den 1 februari Sammanfattning Socialnämndens omsorgsavgifter för personer med funktionsnedsättning är konstruerad så att dessa ska räknas om med förändrat prisbasbelopp per den 1 februari varje år. Förändringen av prisbasbeloppet mellan år 2017 ( kronor) och 2018 ( kronor) är en höjning med 1,56 procent, varför förvaltningen föreslår att samtliga belopp i äldreomsorgens taxa räknas upp med 1,56 procent. Beskrivning av ärendet Omsorgsavgifter (Pris/månad) År 2017 År 2018 Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå

7 SN-2017/ (4) Övriga avgifter År 2017 År 2018 Dubbelrumsavgift Per månad Dagvård som enda insats Per besök Matdistribution Per månad Trygghetslarm Per månad Turbundna resor, 65 år och äldre Fönsterputs och storstädning Per månad Per tillfälle Faktisk kostnad Faktisk kostnad Enstaka insatser Per timme Måltidsavgifter Pris per portion om ej annat anges År 2017 År 2018 Måltider hemtjänst, enbart varmrätt Måltider hemtjänst, varmrätt och efterrätt Måltider varmrätt, smör bröd och måltidsdryck Måltider varmrätt, smör bröd måltidsdryck och kaffe Måltider varmrätt, smör bröd måltidsdryck och efterrätt Måltider varmrätt, smör bröd måltidsdryck efterrätt och kaffe Måltider vid heldygnsomsorg Per dygn Måltider vid heldygnsomsorg Per månad Kaffe 5 5 Kaffe med kaffebröd 13 13

8 SN-2017/ (4) Måltidsavgifter vid korttidsvistelse och skolplaceringar Pris per portion om ej annat anges Måltid barn och ungdom till och med 17 år År 2017 År 2018 Frukost Lunch Middag Mellanmål 8 8 Per dygn Per månad Måltid vuxna från och med 18 år År 2017 År 2018 Frukost Lunch Middag Mellanmål Per dygn Per månad Måltidsavgifter vid gruppbostäder, korttidshem och korttidsfamiljer med självhushåll Pris per portion om ej annat anges Barn och ungdomar till och med 17 år År 2017 År 2018 Frukost 6 6 Lunch Middag Per dygn 57 58

9 SN-2017/ (4) Ungdomar och vuxna från och med 18 år År 2017 År 2018 Frukost Lunch Middag Per dygn Aktivitetscenter Lunch inklusive kaffe/mellanmål Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslutade den 9 februari 2009, 24, att socialnämnden bemyndigas att med verkan från och med den 1 februari varje år justera omsorgsavgifterna för personer med funktionsnedsättning (HKF 7310) så att de följer förändringarna i prisbasbeloppet. Beslut som socialnämnden fattar med stöd av denna delegation skall delges kommunfullmäktige. Förändringar i prisbasbeloppet regleras enligt 1 kap. 6 lagen, (1962:381), om allmän försäkring. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Westerlund Ekonomichef Beslutet delges Kommunstyrelsen Rådet för funktionshinderfrågor

10 SN-2017/ (3) Handläggare Siv Jönsson Westerlund Siv.Jonsson-Westerlund@huddinge.se Socialnämnden Anpassning av högsta omsorgsavgift funktionshinderområdet och förbehållsbelopp-minimibelopp 1 februari 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta följande ändringar från och med den 1 februari Ändra högsta avgift för insatser enligt omsorgsavgift, från kronor per månad till kronor per månad. 2. Ändra förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift a. för ensamstående från kronor per månad till kronor per månad b. för makar/sammanboende från kronor per person och månad till kronor per person och månad c. för kvarboende maka eller make vid delat boende från kronor per person och månad till kronor per person och månad. Sammanfattning Enligt beslut i kommunfullmäktige den 9 februari 2009, 24, bemyndigades socialnämnden att från och med den 1 februari varje år besluta om högsta avgift och förbehållsbelopp/minimibelopp som ska göras på grund av förändringar i prisbasbeloppet enligt 1 kap 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Flera belopp för beräkning av avgifter för äldre och funktionshindrade är knutna till prisbasbeloppet som för år 2018 är kronor. Högsta avgift för insatser enligt omsorgsavgift (en tolftedel av 0,5392 x prisbasbeloppet) kronor Förbehållsbeloppen för ensamboende (en tolftedel av 145 procent av prisbasbeloppet) Förbehållsbeloppen per person för makar och sammanboende (en tolftedel av 125 procent av prisbasbeloppet) kronor kronor

11 SN-2017/ (3) Förbehållsbeloppen per person för kvarboende maka eller make vid delat boende (en tolftedel av 145 procent av prisbasbeloppet) kronor Beskrivning av ärendet Från och med den 1 juli 2002 gäller nya regler för avgifter för personer med funktionsnedsättning. Ett högkostnadsskydd för avgifter, en så kallad maxtaxa, inom socialnämnden infördes. Reglerna för högsta avgift för till exempel hemtjänst, dagverksamhet, och bostad i särskilt boende finns preciserade i socialtjänstlagens 8 kapitel 3-9. Den enskildes avgiftsbeslut kan med de nya reglerna överklagas med förvaltningsbesvär. Kännetecknande för denna överklagningsform är att domstol kan pröva både lagligheten och lämpligheten av beslutet, det vill säga ändra beslut och sätta ett nytt beslut gällande. Ändring, högsta avgift I reglerna för vad kommunen får ta ut i högsta avgift för till exempel hemtjänst, dagverksamhet, och kommunal hälso- och sjukvård fastställs att avgiften anges som andel av prisbasbeloppet. Från den 1 juli 2016 är detta en tolftedel av 0,5392 procent av prisasbeloppet. Ändring, förbehållsbelopp/minimibelopp Efter att skatt, hyra (efter bostadstillägg) och omsorgsavgifter har betalats ska pengar finnas över för personliga behov, ett så kallat förbehållsbelopp/ minimibelopp. Omsorgsavgiften kan därför i vissa fall minska. Detta förbehållsbelopp ska utöver boendekostnad täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård med mera. Förbehållsbeloppet kan höjas för personer som har särskilda kostnader på grund av sjukdom eller funktionshinder, till exempel arvode för god man, fördyrande kostnader för matdistribution. I reglerna för hur förbehållsbelopp/minimibelopp preciseras anges beloppets nivå som andel av prisbasbeloppet. För närvarande: en tolftedel av 145 procent av prisbasbeloppet för ensamstående en tolftedel av 125 procent av prisbasbeloppet för makar/sammanboende en tolftedel av 145 procent av prisbasbeloppet för kvarboende maka eller make vid delat boende

12 SN-2017/ (3) Detta innebär en ändring av förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift för ensamstående, makar/sammanboende, och kvarboende maka eller make vid delat boende. Från och med den 1 februari 2018 ändras förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift för ensamstående från kronor per månad till kronor per månad. Från och med den 1 februari 2018 ändras förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift för makar/sammanboende från kronor per person och månad till kronor per person och månad. Från och med den 1 februari 2018 ändras förbehållsbelopp/minimibelopp vid fastställande av omsorgsavgift för kvarboende maka eller make vid delat boende från kronor per person och månad till kronor per person och månad. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslutade den 9 februari 2009, 24, att socialnämnden bemyndigas att med verkan från och med den 1 februari varje år besluta om högsta avgift och förbehållsbelopp/minimibelopp som skall göras på grund av förändringar i prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen, (1962:381), om allmän försäkring. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Westerlund Ekonomichef Beslutet delges Kommunstyrelsen Rådet för funktionshinderfrågor

13 SN-2017/ (4) Handläggare Pia Bastholm Rahmner pia.bastholm-rahmner@huddinge.se Socialnämnden Huges lokaler för särskilda boenden - svar på motion väckt av Barbro Lind (MP) och Birgitta Ljung (MP) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet, daterat den 20 november 2017, till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet. Sammanfattning En motion har inkommit till socialnämnden för yttrande. Motionärerna Barbro Lind (MP) och Birgitta Ljung (MP) yrkar att de delar av kommunens lokaler där människor bor och hyr lägenheter, det vill säga särskilt boende, ska betraktas som bostadshus och därmed tillhöra Huge Bostäder AB och inte som idag Huddinge Samhällsfastigheter AB. Vidare föreslår motionärerna att människor som bor i särskilda boenden ska hyra sin lägenhet direkt av Huges Bostäder AB och inte i andra hand av social- och äldreomsorgsförvaltningen. Förvaltningen anser att en förändring i hyresavtalet enligt motionärernas förslag i särskilt boende från andrahandskontrakt till förstahandskontrakt inte skulle leda till någon skillnad för den enskilde individen vare sig juridiskt eller trygghetsmässigt. har valt en modell med blockuthyrning i särskilt boende för att säkra tillgången till lägenheter för nämndens målgrupper som bedöms vara i behov av särskilt boende. Hyresmodellen som Huddinge kommun tillämpar skyddar den enskilde hyresrättsligt och passar in i den kommunala verksamheten där kommunen har ett övergripande helhetsansvar för den enskilde individens omsorg och boende. I det andra yrkandet i motionen som avser en omstrukturering av hyresinbetalningar från Huddinge Samhällsfastigheter AB till Huge Bostäder AB ser förvaltningen att denna fråga hänger nära samman med frågan om blockhyresavtal. Med stöd av den sammantagna kunskapsinhämtning som förvaltningen genomfört bedömer förvaltningen att den blockhyresavtalsmodell som redan är etablerad i fortfarande är den bästa lösningen för både den enskilda individen och för verksamheten i stort.

14 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2017/ (4) Beskrivning av ärendet Huges bostäder har delats upp i två olika bolag, Huge bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB. Hyresavtal för kommunens verksamheter som till exempel skolor, idrottshallar och särskilda boenden är upprättade mellan Huddinge Samhällsfastigheter AB och. De särskilda boenden som social- och äldreomsorgsförvaltningen hyr av Huge betalas till Huddinge Samhällsfastigheter AB. Detta anser motionärerna är fel eftersom särskilda boenden primärt är bostadshus. Vidare anser motionärerna att människor som bor i särskilda boenden ska hyra sin lägenhet direkt av Huges Bostäder AB och inte, så som sker idag, i andra hand av social- och äldreomsorgsförvaltningen. Med anledning av ovanstående yrkar motionärerna att: 1. De delar av kommunens lokaler där människor bor, hyr lägenheter, ska betraktas som bostadshus vid uppdelningen av Huge i två företag, och att de därmed ska höra till Huge Bostäder AB. 2. Personer som hyr sin bostad i Huges särskilda boenden, ska direkthyra lägenheterna av fastighetsägaren. Beredning av ärendet I beredning av yttrandet har förvaltningen inhämtat kunskap kring frågorna om hyresavtal från en jurist specialiserad i hyres- och fastighetsrätt på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Förvaltningen har vidare tagit kontakt med bland annat Växjö kommun, som motionärerna hänvisar till, som också tillämpar blockhyresavtal. Nuvarande form för hyresavtal i särskilt boende i har valt att reglera utformningen av hyresavtal i särskilt boende utifrån modellen med blockhyresavtal. Ett blockhyresavtal innebär att kommunen som förstahandshyresgäst, genom ett och samma avtal, hyr lägenheter och lokaler för gemensamma utrymmen av Huddinge Samhällsfastighet AB. Avsikten med detta hyresavtal är att kommunen ska kunna förmedla och hyra ut dessa lägenheter i andrahand till nämndens målgrupper som har erhållit beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, (1993:387). I modellen med blockhyresavtal har den som bor i ett särskilt boende samma besittningsskydd som vid ett förstahandskontrakt som skrivs direkt med fastighetsbolaget. Denna modell gör att skillnaden för individen rent hyresrättligt inte har någon avgörande betydelse då hyresgästens skydd i denna fråga regleras utifrån verksamhetslagarna SoL (2001:453) och LSS (1993:387). Förvaltningens ansvar och intresse är att säkra så att det finns tillgängliga bostäder efter målgruppernas behov, en skyldighet som regleras utifrån ovan nämnda verksamhetslagar.

15 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2017/ (4) Blockhyresavtal i Växjö kommun Omsorgsförvaltning i Växjö kommun blockhyr kommunens särskilda boenden av det kommunala aktiebolaget Växjöbostäder. Skillnaden mellan Växjö kommun och är att i Växjö hyr den boende i särskilt boende direkt av Växjöbostäder, det vill säga individen har ett förstahandskontrakt på sin lägenhet då hyresavtalet skrivs mellan den boende och fastighetsbolaget. Genom kontakt med Växjö kommun får förvaltningen information om deras erfarenheter av att den boende hyr direkt av fastighetsbolaget. Växjö kommun framhåller att de fortfarande har förmedlingsrätt av lägenheterna till de särskilda boendena, vilket är ett krav utifrån verksamhetslagarna (SoL och LSS). En nackdel är att processen med att hyra ut lägenheter kan fördröjas då anhöriga kan kräva att få ha kvar boendet i tre månader efter en persons bortgång. När en lägenhet står tom, så kallade tomhyror, betalas hyran av kommunen till fastighetsbolaget. En annan nackdel är att hyrorna kan bli högre för att en administrativ kostnad för exempelvis vaktmästare, trädgårdsskötsel, nyckelutlämning med mera inte ingår i hyran utan tillkommer. Förvaltningens synpunkter har valt en modell med blockuthyrning i särskilt boende för att bland annat säkra tillgången till boende för nämndens målgrupper som bedöms vara i behov av särskilt boende. Hyresmodellen som tillämpar skyddar den enskilde hyresrättsligt och passar in i den kommunala verksamheten där kommunen har ett övergripande helhetsansvar för den enskilde individens omsorg och boende. En fördel med att kommunen hyr ut lägenheter till individer som bor i det särskilda boendet gör att den boende får den praktiska service och omsorg i anslutning till boendet. Denna service skulle annars behöva köpas från Huge Bostäder AB eller Huddinge Samhällsfastigheter AB. En kostnad som skulle läggas på hyran till det särskilda boendet. En annan svårighet med om Huge skulle hantera hyrorna är att förvaltningen inte ansvarar för frågan om hyressättning och debitering för sina målgrupper. Detta kan göra det svårt att belägga platsen innan uppsägningstiden gått ut vilket innebär att kommunens boenden skulle få svårt att klara ekonomin då antalet tomställda dygn skulle vara mycket högre än vad det är idag. Detta medför att kostnaderna för en plats på ett särskilt boende skulle öka utan att kvaliteten för den enskilde individen skulle bli bättre. Ytterligare en svårighet med att byta hyresavtal är att idag betalar hyresgästerna på de särskilda boendena hyran i efterskott till kommunen. Vid en eventuell övergång till motionärernas förslag, där de boende har ett förstahandskontrakt direkt med Huge, innebära att hyresgästerna skulle betala hyran i förskott till Huge. Detta förfarande påverkar hyresgästerna negativt vid en övergång.

16 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2017/ (4) En förändring i hyresavtalet enligt motionärernas förslag i särskilt boende från andrahandskontrakt till förstahandskontrakt skulle, enligt förvaltningens bedömning, inte leda till någon skillnad för den enskilde individen vare sig juridiskt eller trygghetsmässigt. Med stöd av den sammantagna kunskapsinhämtning som förvaltningen genomfört bedömer förvaltningen att den blockhyresavtalsmodell som redan är etablerad i fortfarande är den bästa lösningen för både den enskilda individen och för verksamheten i stort. Det andra yrkandet i motionen avser en omstrukturering av hyresinbetalningar för bostad i särskilt boende från Huddinge Samhällsfastigheter AB till Huge Bostäder AB. Förvaltningen menar att denna fråga hänger nära samman med frågan om blockhyresavtal. Bedömningen är att den hyresform som idag finns i Huddinge inte innebär vare sig juridiska eller trygghetsmässiga hinder för den enskilde boende. Förvaltningen anser därför att frågan om var hyran betalas in inte behöver utredas vidare. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström Tf Kvalitetschef Bilagor Motion angående Huges lokaler för särskilda boenden Beslutet delges Kommunstyrelsen

17

18

19 SN-2017/ (5) Handläggare Berit Heidenfors berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Remiss av betänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88) - remissvar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens synpunkter och tjänsteutlåtande daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande. Sammanfattning Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritetspolitik. Socialnämnden lämnade ett remissvar i september I juni 2017 fattade regeringen beslut om tilläggsdirektiv till utredningen. Utredningen fick i uppdrag att även analysera vad den finlandssvenska gruppen i Sverige har för ställning, och att överväga om den ska erkännas som nationell minoritet. I tilläggsdirektiven ingår också uppdraget att överväga om Sverige bör utöka sina nuvarande åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk samt uppdraget att överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna. De fem nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Utredningen föreslår att finlandssvenskarna inte bör erkännas som nationell minoritet i Sverige och lämnar ett antal förslag på vilka av de nuvarande åtagandena som bör utökas. Beskrivning av ärendet Utredningens uppdrag Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritetspolitik. Socialnämnden lämnade ett remissvar i september 2017.

20 SN-2017/ (5) I juni 2017 fattade regeringen beslut om tilläggsdirektiv till utredningen. Tilläggsdirektiven omfattar den finlandsvenska gruppens ställning och om gruppen ska erkännas som nationell minoritet, om Sverige ska utöka sina nuvarande åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk samt uppdraget att överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna. De fem nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Bakgrund Den 1 januari 2010 trädde Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) i kraft. Enligt lagen ska de nationella minoritetsspråken skyddas och främjas och de nationella minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sin kultur. För kommuner innebär det att kommunen, inom lagens ramar, är skyldig att ta hänsyn till de rättigheter som omfattar alla fem nationella minoriteter i Sverige. Grundskydd som gäller samtliga nationella minoriteter Det så kallade grundskyddet gäller samtliga nationella minoriteter. Det innebär bland annat att kommunen är skyldig att: - Informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs. - Ta ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och ska även främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. - Ansvara för att barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket särskilt främjas. - Ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Finskt förvaltningsområde är ett så kallat finskt förvaltningsområde utifrån lagstiftningen om nationella minoriteter. Det betyder att kommunen har ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning och att erbjuda finsktalande personer: - Rätt att använda finska språket vid sina muntliga och skriftliga kontakter med kommunen. Kommunen är skyldig att ge ett muntligt svar på finska. Vid myndighetsbeslut har den enskilde rätten att begära en skriftlig översättning av beslut och motivering.

21 SN-2017/ (5) - Förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska inom kommunen. - Tillgång till personal med kunskaper i finska där det behövs i enskildas kontakter med kommunen. - Finskspråkig service. Kommunen kan själv bestämma tid och plats. - Information på finska om rättigheter enligt denna lag. - Möjlighet till inflytande i frågor som berör finsktalande personer och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. - En finskspråkig del på webbplatsen. Finlandssvenskarnas ställning Sveriges erkännande av vissa grupper som nationella minoriteter har sin grund i Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter. Det är med utgångspunkt i ramkonventionen som utredningen har tagit ställning till frågan om finlandssvenskarnas ställning. I samband med ratificeringen av konventionen fastställde riksdagen fyra kriterier för när en grupp ska erkännas som nationell minoritet i Sverige. 1. Att gruppen i förhållande till landets totala befolkning är till antalet färre än resten av befolkningen. 2. Att gruppen uppvisar ett särdrag gällande religion, språk, tradition eller kultur. Endast ett särdrag måste föreligga men detta måste i något väsentligt avseende skilja minoriteten från majoritetsbefolkningen. 3. Att gruppen själv definierar sin eller sina etniska tillhörigheter och att den enskilde såväl som gruppen ska ha en vilja och strävan att behålla sin identitet. 4. Att gruppen har historiska och långvariga band till Sverige. Bedömningen är att endast minoritetsgrupper vars kultur funnits i Sverige före sekelskiftet 1800/1900 uppfyller kravet på historiska eller långvariga band. Med utgångspunkt i det fjärde kriteriet bedömer utredningen att finlandssvenskarna inte bör erkännas som nationell minoritet i Sverige, då det saknas belägg för en närvaro av en specifik finlandssvensk kultur i Sverige före den tidpunkten. 1 Nationella minoriteter i Sverige (prop.1998/99: 143, s. 31)

22 SN-2017/ (5) Utökade åtaganden enligt språkstadgan Språkstadgans skyddsobjekt är minoritetsspråken som sådana, inte grupper eller enskilda som tillhör nationella minoriteter. Utredningens uppdrag har varit att överväga om Sverige bör utöka sina åtaganden i förhållande till finska, meänkieli och samiska. I förhållande till vissa punkter bedömer utredningen att en del åtaganden kan utökas. Andra punkter har utredningen valt att framhålla som viktiga. De åtaganden som kan utökas rör utbildning; från förskola till universitetsutbildning och att vissa myndigheter uppdras att tillhandahålla översättningar till finska, samiska och meänkieli av deras mest använda och relevanta förvaltningstexter (exempelvis Skatteverket, Försäkringskassa m fl.). Andra utökade åtaganden föreslås röra Förvaltningsstiftelsen för public servicebolagen, Granskningsnämnden, Kulturrådet och Språkrådet, Svenska institutet och Konsumentverket. Behovet av åtgärder för förbättrade behovsunderlag Utredningens uppdrag har syftat till förbättrad datainsamling som kan användas av regering, statliga myndigheter, kommuner och landsting samt av de nationella minoriteterna för uppföljning och utvärdering samt beslut om åtgärder inom minoritetspolitiken. Utredningen konstaterar att det finns behov av att samla kunskap, goda råd och metodstöd för kommuner och landsting när det gäller kartläggning av de nationella minoriteternas behov. Det finns även ett värde i att ta fram frivilliga verktyg för lokala eller regionala aktörer som möjliggör systematiska värderingar och jämförelser av kvaliteten i utbudet av service, särskilt när det gäller service på minoritetsspråk. Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma. Utredningen tar upp ett antal minoritetspolitiska frågor som inte följer direkt av utredningens direktiv, men som utredningen har bedömt vara angelägna inom ramen för uppdraget att göra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken. Utredningen konstaterar bland annat att kravet på myndigheter att samråda med de nationella minoriteterna även omfattar organisations-eller verksamhetsfrågor, om dessa kan få betydelsen för minoriteternas rättigheter. Samråd ska hållas i sådan tid att minoriteterna har möjlighet att påverka kommande beslut. Utredningen påpekar vikten av att detta framhålls i den uppföljning av minoritetspolitiken som bedrivs av Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.

23 SN-2017/ (5) Förvaltningens synpunkter har i tidigare yttrande lyft fram några förslag i utredningen som särskilt kan behöva uppmärksammas och som kan komma att påverka kommunens verksamheter inom socialnämndens ansvarsområde. Det handlar bland annat om förslagen om barn och ungas inflytande och tillgång till personal med språk och kulturkompetens som kan komma att kräva riktade utbildningssatsningar och förslag som kan generera nya kostnader för förvaltningen. I detta yttrande har förvaltningen inga ytterligare tillägg utöver det som tidigare har lyfts fram. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström Tf kvalitetschef Bilagor Remisshandlingar: (hämtad ) Beslutet delges Kommunstyrelsen

24 SN-2017/ (2) Handläggare Sara Zechel Sara.Zechel@huddinge.se Socialnämnden Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att förvaltningen får i uppdrag att genomföra en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning under Sammanfattning År 2013 genomfördes en inventering av personer med psykiska funktionsnedsättningar i kommunen tillsammans med psykiatri sydväst. Enligt Socialstyrelsen bör dessa behovsinventeringar göras vart fjärde år. Huddinge kommun behöver planera för en ny inventering av målgruppen för att skaffa sig kunskap om målgruppens storlek och behov. Landstingets psykiatri och primärvård kommer att tillfrågas om de vill delta i inventeringen. Beskrivning av ärendet Enligt 5 kap 8 Socialtjänstlagen (2001:453) skall socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder [...] Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Socialstyrelsens utvärderingar och studier visar på att personer med allvarlig sjukdom/funktionsnedsättning har sämre levnadsförhållanden än befolkningen i stort och också i förhållande till andra grupper med funktionsnedsättningar. Målgruppen riskerar också sämre kroppslig hälsa och ökad dödlighet jämfört med befolkningen i övrigt. Syftet med en inventering är att få kunskap om målgruppens livssituation och behovet av både sociala och hälso- och sjukvårdsinsatser. Kunskap om målgruppen är en viktig förutsättning för att kommunen och landstinget ska kunna planera sina verksamheter och utveckla samverkansformer på både individnivå och verksamhetsnivå, för att erbjuda adekvata insatser som förbättrar målgruppens levnadsvillkor och hälsa. En inventering kan med fördel göras tillsammans med landstinget för att få ett bredare planeringsunderlag för utvecklandet av våra insatser. Primärvården fungerar idag som första linjens sjukvård och kommer idag i större utsträckning i kontakt med målgruppen som psykiatrin tidigare hade kontakt med.

25 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2017/ (2) Med anledning av detta ser förvaltningen vikten av att även bjuda in landstingets primärvård att delta i inventeringen för att få kunskap om målgruppen för att rusta våra verksamheter med de insatser som behövs för att kommuninvånarna tillhörande målgruppen ska få sina behov tillgodosedda. I det fall landstinget väljer att inte delta i den kommande inventeringen, finns ett behov av att inventera målgruppen som redan är identifierade av socialtjänsten. Då kan underlaget fungera för att utveckla samverkan internt samt öka kunskapen om psykiska funktionsnedsättningar inom förvaltningens verksamheter. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är av vikt att genomföra en inventering av målgruppen kontinuerligt. Verksamheterna som arbetar med målgruppen kan då planera insatser utifrån målgruppens storlek och behov. Kunskapen som inventeringen resulterar i kan hjälpa kommunen och landstinget att planera sina verksamheter och erbjuda adekvata insatser som förbättrar målgruppens levnadsvillkor och hälsa. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Yvonne Kokkola Verksamhetschef

26 SN-2017/ (2) Handläggare Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Socialnämnden Ansökan om att utföra boendestöd enligt SoL - Alerta Omsorg AB Förslag till beslut Med hänvisning till Lag om valfrihetssystem (7 kap 1 p.4) utesluter socialnämnden Alerta Omsorg AB som sökande till kundval boendestöd enligt SoL i. Förvaltningens synpunkter Socialnämnden beslutade att häva avtalet med Alerta Omsorg AB. Beslutet byggde på en omfattande granskning av förvaltningen som genomfördes från sommaren 2017 fram till beslutet. Granskningen visade ett antal allvarliga brister, bland annat gällande krav på tidsregistrering för utförd tid (skallkrav 6.2), krav på att anhöriganställning inte tillåts (skallkrav 5.2) och krav på att objektsanställningar inte tillåts (skallkrav 5.3). Förvaltningen hänvisar till ärende, Avtalsuppföljning (SN-2017/2769) och socialnämndens hävning av avtal med Alerta Omsorg AB på grund av företagets allvarliga brister i yrkesutförande inkommer Alerta Omsorg AB med en förnyad ansökan. Med utgångspunkt från beslutet om hävning som nyligen togs bedömer förvaltningen inte att det är möjligt att, i detta skede, pröva ansökan från företaget. Med utgångspunkt från ovanstående är förvaltningens bedömning att Alerta Omsorg AB utesluts som sökande enligt krav 2.1 i förfrågningsunderlaget med hänvisning till Lag om valfrihetssystem (LOV). Enligt LOV 7 kap 1, kan den upphandlande myndigheten utesluta en sökande som har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen om den upphandlande myndigheten kan visa detta. Marianne Krook tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström tf kvalitetschef

27 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2017/ (2) Beslutet delges Alerta Omsorg AB eyyup.surek@alerta.se Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

28 SN-2017/ (2) Handläggare Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Socialnämnden Ansökan om att utföra ledsagar- och avlösarservice - Alerta Omsorg AB Förslag till beslut Med hänvisning till Lag om valfrihetssystem (7 kap 1 p.4) utesluter socialnämnden Alerta Omsorg AB som sökande till kundval ledsagar- och avlösarservice LSS samt SoL under 18 år i. Förvaltningens synpunkter Socialnämnden beslutade att häva avtalet med Alerta Omsorg AB. Beslutet byggde på en omfattande granskning av förvaltningen som genomfördes från sommaren 2017 fram till beslutet. Granskningen visade ett antal allvarliga brister, bland annat gällande krav på tidsregistrering för utförd tid (skallkrav 6.2), krav på att anhöriganställning inte tillåts (skallkrav 5.2) och krav på att objektsanställningar inte tillåts (skallkrav 5.3). Förvaltningen hänvisar till ärende, Avtalsuppföljning (SN-2017/2769) och socialnämndens hävning av avtal med Alerta Omsorg AB på grund av företagets allvarliga brister i yrkesutförande inkommer Alerta Omsorg AB med en förnyad ansökan. Med utgångspunkt från beslutet om hävning som nyligen togs bedömer förvaltningen inte att det är möjligt att, i detta skede, pröva ansökan från företaget. Med utgångspunkt från ovanstående är förvaltningens bedömning att Alerta Omsorg AB utesluts som sökande enligt krav 2.1 i förfrågningsunderlaget med hänvisning till Lag om valfrihetssystem (LOV). Enligt LOV 7 kap 1, kan den upphandlande myndigheten utesluta en sökande som har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen om den upphandlande myndigheten kan visa detta.

29 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2017/ (2) Marianne Krook tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström tf kvaliteschef Beslutet delges Alerta Omsorg AB eyyup.surek@alerta.se Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

30 SN-2017/ (2) Handläggare Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Socialnämnden Ansökan om att utföra boendestöd enligt SoL - Vårliljan AB Socialnämnden avslår Vårliljan AB:s ansökan om att få utföra boendestöd enligt SoL utifrån lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanfattning Vårliljan AB har ansökt om att få utföra boendestöd enligt SoL på uppdrag åt utifrån Lag om valfrihetssystem (LOV). Av förfrågningsunderlaget uppfyller Vårliljan AB inte följande skakrav: 3 av 3 bifogade verksamhetsrutiner bedöms som icke godkända Förvaltningens bedömning är att Vårliljan AB inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget och därmed inte bör godkännas som utförare. Bakgrund Kundval boendestöd enligt SoL Från och med april 2018 träder tre nya kundval enligt Lag om valfrihetssystem i kraft i. Det innebär att det gamla kundvalet för hemtjänst därefter är uppdelat på hemtjänst, boendestöd enligt SoL och ledsagar- och avlösarservice LSS samt SoL under 18 år. Granskningsförfarandet Anbud om att utföra boendestöd enligt SoL i handläggs i två steg. I det första steget bedöms om anbudsgivaren når upp till kvalificeringskraven avseende grundläggande ekonomi och juridisk status. I andra steget bedöms verksamhetsrutiner, verksamhetschef och referenser. De tre bifogade verksamhetsrutinerna (skakrav 5.4, 5.7, 5.9) granskas utifrån kravens innehåll i förfrågningsunderlaget. Verksamhetsrutinerna ska därutöver uppfylla viss funktion och struktur enligt Socialstyrelsens direktiv om kvalitetsledningssystem (SOSFS 2011:9). Det innebär att det ska gå att utläsa hur verksamheten leds och styrs såväl som rutiners konkreta användbarhet som arbetsredskap för medarbetare.

31 SN-2017/ (2) Följande ska därför tydliggöras i en rutin: vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras. Verksamhetschefs lämplighet bedöms utifrån utbildningsnivå, erfarenhet av arbete utifrån Socialtjänstlagen samt erfarenhet av arbetsledning (skakrav 4.1). Referenserna ska vara från andra kommunala uppdragsgivare (skakrav 4.6). Beskrivning av ärendet Anbudet Vårliljan AB har ansökt om att utföra boendestöd enligt SoL. Inget kapacitetstak är angivet. Anbudet avser områdena Sjödalen, Fullersta, Flemingsberg, Visättra, Segeltorp och Vårby. Vårliljan AB har sedan tidigare inga uppdrag i Huddinge kommun. Bedömning Förvaltningens bedömning är att rutiner för nyckelhantering (skakrav 5.4) samt rutiner för klagomål och synpunkter (skakrav 5.9) inte uppfyller krav på innehåll samt funktion och struktur. Rutin för lex Sarah (skakrav 5.7) är inte komplett då två dokument saknas i ansökningen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att Vårliljan AB inte uppfyller de krav som socialnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget avseende verksamhetsrutiner. Marianne Krook tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström tf kvalitetschef Beslutet delges Vårliljan AB, leila@varliljanab.se Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

32 SN-2017/ (3) Handläggare Henrik Ifflander Henrik.Ifflander@huddinge.se Socialnämnden Ansökan om att utföra ledsagar- och avlösarservice - Vårliljan AB Förslag till beslut Socialnämnden avslår Vårliljan AB:s ansökan om att få utföra ledsagar- och avlösarservice utifrån lag om valfrihetssystem (LOV). Sammanfattning Vårliljan AB har ansökt om att få utföra ledsagar- och avlösarservice enligt SoL på uppdrag åt utifrån Lag om valfrihetssystem (LOV). Av förfrågningsunderlaget uppfyller Vårliljan AB inte följande skakrav: 2 av 2 bifogade verksamhetsrutiner bedöms som icke godkänd. Förvaltningens bedömning är att Vårliljan AB:s ansökan inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget och därmed inte bör godkännas som utförare. Bakgrund Kundval ledsagar- och avlösarservice LSS samt SoL under 18 år Huddinge kommun Från och med april 2018 träder tre nya kundval enligt Lag om valfrihetssystem i kraft i. Det innebär att det gamla kundvalet för hemtjänst därefter är uppdelat på hemtjänst, boendestöd enligt SoL och ledsagar- och avlösarservice LSS samt SoL under 18 år. Eftersom krav och innehåll förändras i kundvalen måste även de utförare som redan har avtal med lämna nya anbud. Granskningsförfarandet Anbud om att utföra boendestöd enligt SoL i handläggs i två steg. I det första steget bedöms om anbudsgivaren når upp till kvalificeringskraven avseende grundläggande ekonomi och juridisk status. I andra steget bedöms verksamhetsrutiner, verksamhetschef och referenser. De två bifogade verksamhetsrutinerna (skakrav 5.8, 5.10) granskas utifrån kravens innehåll i förfrågningsunderlaget. Verksamhetsrutinerna ska därutöver uppfylla

33 SN-2017/ (3) viss funktion och struktur enligt Socialstyrelsens direktiv om kvalitetsledningssystem (SOSFS 2011:9). Det innebär att det ska gå att utläsa hur verksamheten leds och styrs såväl som rutiners konkreta användbarhet som arbetsredskap för medarbetare. Följande ska därför tydliggöras i en rutin: vilka arbetsuppgifter som ska utföras vem som ansvarar för respektive arbetsuppgift hur arbetsuppgiften ska utföras när arbetsuppgiften ska utföras. Verksamhetschefs lämplighet bedöms utifrån utbildningsnivå, erfarenhet av arbete utifrån Socialtjänstlagen samt erfarenhet av arbetsledning (skakrav 4.1). Referenserna ska vara från andra kommunala uppdragsgivare (skakrav 4.7). Beskrivning av ärendet Anbudet Vårliljan AB ha ansökt om att utföra ledsagar- och avlösarservice. Inget kapacitetstak är angivet och ansökan avser de geografiska områdena Sjödalen, Fullersta, Flemingsberg, Visättra, Segeltorp och Vårby. Bedömning Förvaltningens bedömning är att rutin för klagomål och synpunkter (skakrav 5.10) inte uppfyller krav på innehåll samt funktion och struktur. Underlaget för rutin för lex Sarah (skakrav 5.8) är inte komplett då två dokument saknas. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att Vårliljan AB inte uppfyller de krav som socialnämnden har beslutat om i förfrågningsunderlaget avseende verksamhetsrutiner. Marianne Krook tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström tf kvalitetschef Henrik Ifflander utvecklingsledare

34 SN-2017/ (3) Beslutet delges Vårliljan AB leila@varliljanab.se Kommunstyrelsens förvaltning, upphandlingssektionen

35 SN-2014/ (3) Handläggare Maria Löfvenmark Maria.lofvenmark@huddinge.se Socialnämnden Maria Jonsson maria.jonsson@huddinge.se Uppföljning av korttidsvistelse, TUSKULUM/Eskil Johansson AB Förslag till beslut Socialnämnden tar del av resultatet av genomförd avtalsuppföljning. Sammanfattning Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av TUSKULUM/ Eskil Johanssons AB:s korttidsverksamhet. Vid uppföljningen identifierades fyra avvikelser från avtalet, dokumentation, barnperspektivet, kvalitet- ledningssystem samt lex Sarah och synpunkt och klagomålshantering. TUSKULUM/ Eskil Johanssons AB:s korttidsverksamhet har sedan uppföljningen inlämnat en åtgärdsplan för att de avvikelser som identifierades ska åtgärdas. Enligt tidsplanen ska åtgärder som påtalats vara genomförda senast 31 december. Vidtagna åtgärder kommer följas upp i januari 2018 av kvalitetsenheten. Beskrivning av ärendet Den 11 juni 2012 beslutade kommunfullmäktige att införa kundval inom korttidsvistelse enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Kundvalet startade den 1 september Förvaltningen har genomfört en avtalsuppföljning av TUSKULUM/ Eskil Johanssons AB:s korttidsverksamhet på Klockarbo lägergård utanför Nyköping. Målgruppen är barn, ungdomar och unga vuxna i åldrarna 7 25 med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Verksamheten erbjuder helgläger en gång per månad, fem dagars läger i samband med skollov samt tio dagars sommarläger. Under 2016 hade två brukare från läger eller korttidsvistelse. Under våren 2015 fick förvaltningen muntligt meddelande om att företaget skulle säljas och övertas av Magelungen Utveckling AB. Övertagandet skedde under hösten Uppföljning utfördes på lägergården Klockarbo 1, den 1 juni Medverkande var två representanter från kvalitetsenheten samt representanter för TUSKULUM/ Eskil Johanssons AB:s kolloverksamhet i form av föreståndaren på Klockarbo och verksamhetschef kolloverksamhet. Vid uppföljningen uppmärksammades fyra (4) avvikelser från avtalet, dnr SN 2013/1667. Verksamheten upprättade därför en åtgärdsplan på hur de uppmärksammande avvikelserna ska åtgärdas.

36 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2014/ (3) Avvikelse 1: Dokumentation Genomförandeplaner som upprättas i verksamheten läggs inte in i kommunens verksamhetssystem. Verksamheten har bokat in utbildning med ansvariga i kommunen för att lägga in alla genomförandeplaner i systemet. Detta ska vara genomfört till 31 december. Kvalitetetsenheten kommer i januari 2018 följa upp åtgärden via systemförvaltare i kommunen. Avvikelse 2: Barnperspektivet Vid uppföljningen framkommer att utföraren inte beaktat kravet på dokumentation gällande barnperspektivet. Därefter har utföraren skapat mallar för dokumentation för att säkerställa på vilket sätt som hänsyn har tagits till deltagarnas samt vårdnadshavarnas önskemål samt behov. Utföraren har skickat in mallarna till kvalitetsenheten. I mallen framgår det bland annat att det i bakgrund och sammanfattning att dokumentation ska föras gällande vad det enskilda barnet har uttryckt gällande insatsen. Deltagaren ska tillfrågas gällande de delmål och mål som insatsen syftar till. Avvikelse 3: Kvalitet, ledningssystem samt lex Sarah Vid uppföljningen framkommer att utföraren måste klargöra rutiner som bidrar till att personal på ett tydligt sätt ska kunna skilja på avvikelser och Lex Sarah. Utföraren ska skapa en lathund som ska förankras hos personal. Utföraren beräknar vara färdig med arbetet den 15 december Kontroll av att utföraren förankrat samt upprättat lathund kommer att ske december Avvikelse 4: Synpunkt och klagomålshantering Utföraren uppger att de finns rutiner kring synpunkter och klagomål i ledningssystemet. Utföraren uppger att de kan bli tydligare med hur deltagarna kan lämna in synpunkter och klagomål. Utföraren uppger att de ska arbeta med att ta fram en lathund där det kommer att framgå hur synpunkts och klagomålshantering ska hanteras, lathunden ska vara upprättad samt förankrad 15 december 2017, uppföljning av kvalitetsenheten kommer att ske i december Förvaltningens synpunkter TUSKULUM/ Eskil Johanssons AB har sedan uppföljningen genomfördes upprättat åtgärdsplaner för hur avvikelser som har identifierats vid avtalsuppföljningen ska åtgärdas. När företaget TUSKULUM/ Eskil Johanssons AB, senast den 31 december åtgärdat de avvikelser som uppföljningen pekat på är bedömningen att företaget uppfyller kraven i avtalen. Kontroll av att åtgärderna är vidtagna kommer följas upp av kvalitetsenheten.

37 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN SN-2014/ (3) Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Titti Frisk Hagström Tf. kvalitetschef Beslutet delges TUSKULUM/ Eskil Johanssons AB