Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m.

Transkript

1 KRAFTRINGEN ENERGI AB - ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER ÅRSRAPPORT 2016 MALMÖ HELENA NORLANDER GRANSKAD: KLAS ANDERSSON

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Kävlingeån 5 3 Utförda undersökningar Provtagningslokaler Analysomfattning och provtagningsfrekvens Provtagningsförfarande och fältmätningsmetoder Provpunkterna P1, P2, Uppströms, Nedströms Provpunkterna Boj 1 Boj Resultat Kävlingeån Boj 1- Boj Provtagningslokalerna Uppströms, Nedströms Provpunkt P2 Samlat utgående vatten från Örtoftaverket Temperatur, ph, syre, konduktivitet och turbiditet Suspenderade ämnen, BOD 7, TOC, kvävefraktioner och fosfor Metaller Oljeindex och fenol Dioxiner och furaner Kemisk och biologisk karakterisering Provpunkt P1 renat rökgaskoncentrat Resultat från onlinemätningar och laboratorieanalyser i provtagningslokal P Fisksamhällets status i Håstad Mölla, september Sammanfattande bedömning 30 6 Referenser 31

3 Bilagor Bilaga 1 Mätpunkter Bilaga 2 Kontinuerliga temperaturmätningar Boj 1-5 Bilaga 3 Fältmätningar i tabell, provtagningslokalerna Boj 2-5 Bilaga 4 Fältmätningar i tabell, provtagningslokalerna Uppströms, Nedströms Bilaga 5 Fältmätningar i diagram, provtagningslokalerna Uppströms, Nedströms Bilaga 6 Laboratorieanalyser i tabell, provtagningslokalerna Uppströms, Nedströms Bilaga 7 Laboratorieanalyser i diagram, provtagningslokalerna Uppströms, Nedströms Bilaga 8 Mätningar i tabell, provtagningslokalen P2 Bilaga 9 Kemisk och biologisk karakterisering provtagningslokalen P2 Bilaga 10 Laboratorieanalyser i tabell provtagningslokalen P2 Bilaga 11 Laboratorieanalyser i diagram, provtagningslokalen P2 Bilaga 12 Laboratorieanalyser, mätningar i provtagningslokalen P1 Bilaga 13 Laboratorierapporter Uppströms, Nedströms Bilaga 14 Fiskkontroll i Kävlingeån, september Bilaga 15 Laboratorierapporter P1 P2

4 1 Bakgrund På uppdrag av Kraftringen Energi AB, Örtoftaverket, utför Sweco Environment AB mätningar och provtagningar av vatten i Kävlingeån, ingående i kraftvärmeverkets kontrollprogram. Kontrollen påbörjades i oktober Under perioden juni december 2016 utökades omfattningen med provtagning av vatten som avleds från Örtoftaverket till Kävlingeån. Kraftringen AB, nedan benämnt bolaget, innehar tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten vid Örtoftaverket på fastigheten Örtofta 21:1 i Eslövs kommun. Tillståndet utfärdades av dåvarande miljödomstolen genom deldom daterad i mål nr M I deldomen uppsköts beslut om vissa slutliga villkor för utsläpp till luft och vatten till efter en prövotidsutredning. Utsläpp till vatten regleras fram till dess av provisoriska villkor. Kontrollprogrammet för uppföljning av vattenkvalitet i Kävlingeån påbörjades i oktober 2011 (Sweco 2011), vilket var två år före Örtoftaverket togs i drift. Syftet med kontrollprogrammet var att erhålla information om Kävlingeåns årliga variationer för kemiska och fysikaliska parametrar innan Örtoftaverket togs i drift. Detta för att kunna bedöma om kommande utsläpp från verket påverkar Kävlingeån. Under maj 2013 påbörjades försöksdrift av Örtoftaverkets dammanläggning, som används för rening av dagvatten. Även renat processavloppsvatten avleds via dammanläggningen. I början av december 2013 startades kraftvärmeverket och i mitten av december togs rökgaskondenseringen i drift. Såväl vatten från dammanläggningen som renat rökgaskondensat avleds till Kävlingeån. Örtoftaverket har varit i drift sedan Mark- och miljödomstolen meddelade i deldom att prövotiden avslutas, såvitt avser utsläpp till luft från samförbränningsenheten, samt temperatur och föroreningsinnehåll, med undantag för metaller, i det vatten som avleds från anläggningen. I samband med detta upphävdes några provisoriska villkor och det föreskrevs också några ytterligare villkor (Mål nr M ) gällande det vatten som avleds från anläggningen. I denna rapport redovisas resultaten från provtagningar och mätningar för perioden januari 2016 december Tidigare har resultat för perioden oktober 2011 oktober 2012, november 2012 december 2013, samt januari december år 2014 och 2015 redovisats (Sweco 2011, Sweco 2013, Sweco 2014, Sweco 2015, Sweco 2016). Utöver detta redovisas resultatet från den årliga fiskkontrollen som utfördes i september 2016 i bilaga (32)

5 2 Kävlingeån Kävlingeån, en av Skånes största åar, sträcker sig från Vombsjön genom flertalet samhällen, bl.a. Revingeby, Flyinge, Örtofta, Kävlinge och Löddeköpinge. Kävlingeån mynnar ut i Lommabukten norr om Bjärred, se figur 1. Kävlingeåns avrinningsområde är ca km 2 stort och täcker en stor del av mellersta Skåne. Större delen av avrinningsområdet utgörs av åkermark (ca 70 %) men även skog (ca 21 %) och betesmark finns utmed vattendraget. Inom avrinningsområdet bor ca personer, ca 75 % av dem bor i de större tätorterna. De tre största biflödena till Kävlingeån är Björkaån, Klingavälsån och Braån (Kävlingeåns vattenråd 2016). Kävlingeån har problem med övergödning då näringspåverkan är stor. Åns ekologiska status på sträckan Bråån-Ålabäcken har klassificerats som otillfredsställande medan den kemiska statusen är god med undantag av kvicksilver. Sträckan av ån nedströms järnvägsbron (Bråån- Öresund), vid vilken provtagningspunkten Nedströms (Bilaga 1) är placerad, är också klassificerad med motsvarande status exklusive kvicksilver (VISS 2016). Örtoftaverket är placerat vid Örtofta som ligger mellan Lund och Eslöv, se Figur 1. Utsläpp av vatten från Örtoftaverket till Kävlingeån finns också markerat i figuren. Strax uppströms Örtoftaverkets utsläpp av vatten i Kävlingeån finns åtminstone tre andra utsläpp. De utgörs av Örtofta Sockerbruks utsläpp av kylvatten, dräneringsvatten från omgivande åkrar samt dagvatten från Örtofta by. I bilaga 1 återfinns en situationsplan med utsläppspunkterna markerade. Längre uppströms, ca 850 meter från Örtoftaverkets utsläpp, återfinns Örtofta Sockerbruks utsläpp av renat avloppsvatten. 5 (32)

6 6 (32) Figur 1. Översiktskarta visande sträckning för Kävlingeåns nedre del, Högsmölla, Örtoftaverkets placering och utsläppspunkt i ån. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ Utförda undersökningar 3.1 Provtagningslokaler I bilaga 1 redovisas en karta med samtliga provtagningspunkter som provtagits av Sweco. Sammanlagt är tio provtagningslokaler markerade. Sju provtagningslokaler provtogs regelbundet under 2016; Uppströms, Nedströms samt Boj 1-5. De två provtagningslokalerna A och C kan användas vid behov, men inga prover har tagits där under Provtagning i P2 utfördes av personal från Örtoftaverket. Provtagning sker månadsvis i två punkter i Kävlingeån, belägna uppströms respektive nedströms utsläppet från Örtoftaverket. Punkten Uppströms är placerad mitt under Sockerbruksbron, Brovägen, ca 50 meter uppströms utsläppet. Punkten Nedströms har tidigare varit placerad ca 300 meter nedströms utsläppet, men flyttades till nuvarande punkt juni 2014 (under landsvägsbron vid Sockerbruksvägen vid åns östra strand) då kontrollprogrammet började samordnas med Örtofta Sockerbruks kontrollprogram, se bilaga 1. På samma plats förekommer också andra regelbundna mätningar av kemiska parametrar som utförs av Kävlingeåns vattenvårdsförbund (VISS 2016b, Kävlingeåns Vattenråd 2016). Kontinuerliga temperaturmätningar och fältmätningar utförs vid fem provpunkter (Boj 1-5) i Kävlingeån, främst för att kontrollera att utsläppet inte påverkar temperaturen i ån. En av provpunkterna är belägen vid Sockerbruksbron uppströms utsläppspunkten från

7 Örtoftaverket och övriga fyra nedströms utsläppspunkten. Mätutrustning har installerats vid bojar förankrade i åbotten och punkterna är placerade enligt bilaga 1. Vid varje boj finns två temperaturgivare för kontinuerlig mätning, placerade ca 0,5 meter under vattenytan. Vid Boj 2 till Boj 5 finns även två slangar för vattenintag 0,5 meter under vattenytan respektive 0,5 meter ovan botten. Slangarna leds längs botten till åns norra strand, för att underlätta uttag av prov till fältmätningar. Provtagningar i lokalerna A (dagvattenledning från Örtofta by) och C (dräneringsvatten från omgivande åkrar) har upphört efter 2014, då det konstaterades att punktutsläpp från dessa utövar en minimal påverkan påvattenkvalitén i Kävlingeån. Båda provtagningslokalerna är punktutsläpp till Kävlingeån, placerade mellan lokalerna Uppströms och Nedströms. Provtagningslokalerna A och C provtogs tidigare vid högre vattenflöden eller om fältmätningar eller analysresultat från Uppströms och Nedströms visade på stora skillnader eller oförklarliga halter. Utöver de ovan beskrivna provtagningslokalerna har interna vattenprov tagits av personal från Örtoftaverket på renat rökgaskondensat utgående till recipienten. Provpunkten benämns P1. Dessa samlingsprov tas ut via en automatisk vattenprovtagare. Rökgaskondensorn var ur drift från till då en inspektion genomfördes på anläggningen (pannan). Rökgaskondensorn togs därefter ur drift då värmeleveranser till fjärrvärmenätet inte var aktuella och startades sedan då värmeleveranser var aktuella igen. Samlade flöden av rökgaskondensat som avleds till Kävlingeån, samt renat dag- och processvatten från dammanläggningen provtogs i en utloppsbrunn (Brunn 2, Figur 2) där en automatisk vattenprovtagare installerats. Under 2016 har denna använts för tidsstyrda uttag till samlingsprov. Denna provtagningspunkt benämns P2. Placeringen invid dammarna framgår av bilaga 1. I Figur 2 visas schematiskt dammarna, placeringen av provtagningspunkter i brunnarna och kontrollutrustning för onlinemätningar. Även denna provtagning har utförts av personal från Örtoftaverket. Figur 2. Översiktsschema för sedimenteringsdammar och provtagningsbrunnar. 7 (32)

8 3.1.1 Analysomfattning och provtagningsfrekvens Tabell 1. Mät och analysomfattning samt provtagningsfrekvens i Kävlingeån (Uppströms, Nedströms, Boj 1 5), utgående vatten från dammanläggningen vid Örtoftaverket (P2), samt utgående rökgaskondensat inne på Örtoftaverket (P1). Parameter P1 (Rökgaskondensat) P2 (Utg. vatten) Kävlingeån Uppströms Nedströms Bojar Fältmätningar Vattenflöde ph Kont. mätning Kont. mätning Temperatur Syre 1 gång/månad 1 gång/månad 1 gång/månad 1 gång/månad Konduktivitet Turbiditet/susp. Kont. mätning 1 gång/månad Laboratorieanalyser BOD5 BOD7 Nitrit Organiskt kol (TOC) Totalkväve Ammoniumkväve Totalfosfor 1 gång/ månad 2 1 gång/månad 5 1 gång/månad 5 Suspenderade ämnen Metaller 1 gång/ månad 1 Fenol Oljeindex Vid behov 6 Dioxiner & furaner 1 gång/halvår 3 1 gång/halvår Miljöutredningar Termisk påverkan Automatisk provtagning, var 10:e/20:e min 8 Fiskesamhällets status 1 gång/år 7 Biologisk och kemisk karakterisering 2 gånger 4 8 (32)

9 1 Provtagning månadsvis. Analys av metallerna arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, tallium och zink. 2 Analys av metallerna arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, tallium och zink 3 Provtagning helst 1 gång/halvår 4 Biologisk och kemisk karakterisering sker under första driftåret. Provtagning utförs när rökgaskondensorn är igång respektive när den inte är i drift. 5 Analys av metallerna arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink 6 Analys utförs om något om ämnena påvisas i punkten Nedströms 7 Fiskesamhällets status genomförs årligen under aug/sept, tom september Fiskefällan i Håstadsmölla används vid denna fiskeinventering. 8 Termisk påverkan utreds under 2 års tid. Från och med har intervallet ändrats från var 10:e min till var 20 min. Provtagningsfrekvens och omfattning av fält- och laboratorieanalyser för år 2016 redovisas i tabell 1 ovan. 3.2 Provtagningsförfarande och fältmätningsmetoder Provpunkterna P1, P2, Uppströms, Nedströms De aktuella provpunkterna P1, P2 och placeringen av tillhörande mätinstrument ses i Figur 2. I provpunkt P1, dit det renade rökgaskondensatet avleds, sker onlinemätningar av ph, temperatur, turbiditet, ammonium och flöde. Det finns även en automatisk provtagare installerad i P1 för att ta ut månadsvisa samlingsprov. Det varierar något från månad till månad hur lång den totala perioden för vattenprovtagning är. Under år 2016 har flödesstyrd provtagning gjorts i P1. I provpunkten P2 tas vattenprov ur en brunn (brunn 2, Figur 2) dit allt utgående avloppsvatten avleds, d.v.s. dagvatten och renat processvatten (via dammanläggningen) samt renat rökgaskondensat. Vattenprov tas ut med en automatisk provtagare som börjat användas Även här tas månadsvisa samlingsprov och det har varit skillnader i hur lång vattenprovtagningsperioden blir. Under 2016 har flödesmätningen vid P2 varit ur funktion under stora delar av året och tidsstyrd provtagning var 4:e timme har genomförts, d.v.s. flödesproportionell provtagning har inte kunnat utföras. I provpunkterna Uppströms och Nedströms tas vattenprover cirka 0-0,5 meter under vattenytan med hjälp av en teleskopisk vattenprovtagare. Proven från Uppströms och Nedströms tas så centralt i Kävlingeåns åfåra som möjligt, från uppströmssidan av respektive bro (se punkter i Bilaga 1). Fältparametrarna temperatur, ph, syrehalt och konduktivitet har mätts på det provtagna vattnet. Mätningar utförs med ett multiinstrument och en turbiditetsmätare som har kalibrerats före användning. Prov för laboratorieanalyser tas ut i flaskor tillhandahållna av laboratoriet och förvaras i kyla för transport till laboratorium. Analyserna utförs av ALS Scandinavia AB, som är ackrediterat för miljöanalyser av styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC). 9 (32)

10 3.2.2 Provpunkterna Boj 1 Boj 5 Provpunkterna Boj 1 Boj 5 är belägna ungefär i mitten av Kävlingeåns åfåra. Vid varje boj finns två temperaturgivare placerade cirka 0,5 meter under vattenytan för loggning av temperatur var 10:e minut. De två givarna är tänkta som en ordinarie och en reserv, men båda loggar hela tiden. Mätutrustningen töms på data en gång i kvartalet/halvåret med hjälp av båt. Figur 3. Temperaturgivare och boj vid tömning av temperaturdata. Vid Boj 2 Boj 5 finns förutom temperaturgivare även två slangar för vattenintag 0,5 meter under vattenytan respektive 0,5 meter ovan åbotten. Slangarna leds längs botten till åns norra strand. Via slangarna pumpas vatten med en peristaltisk pump genom en flödescell för mätning av fältparametrarna temperatur, ph, syrehalt, konduktivitet och turbiditet (Figur 4). Mätningar utförs med ett multiinstrument och en turbiditetsmätare som har kalibrerats före användning. Figur 4. Peristaltisk pump med flödescell, mätning vid boj (32)

11 4 Resultat Resultat från fältmätningar från samtliga provtagningslokaler redovisas i bilaga 2, 3, 4 och 5. I bilaga 8 och 12 redovisas resultat från onlinemätningar i provtagningslokalerna P2 och P1. Laboratorieresultaten redovisas i bilaga 6, 7, 10, 11 och 12. Laboratorierapporterna återfinns i bilaga 9, 13 och 15. Resultatet från fiskkontrollen i september 2016 återfinns i bilaga Kävlingeån Under perioden januari 2016 december 2016 utfördes fältmätningar och provtagningar för laboratorieanalys i olika omfattning i punkterna Boj 1-5, Uppströms, Nedströms Boj 1- Boj 5 Kontinuerliga temperaturmätningar vid Boj 1 till Boj 5 påbörjades den Kontinuerliga temperaturmätningar har sedan dess loggats vid Boj 1-5 var 10:e minut fram till och med , då intervallet sänktes till var 20 min. Boj 1 är belägen uppströms och övriga fyra bojar nedströms utsläppspunkten från Örtoftaverket. Mätningarna för perioden 1 januari 31 december 2016 redovisas månadsvis i bilaga 2. Hämtning av temperaturdata från de två temperaturgivarna vid respektive boj har gjorts , och Under 2016 har fältmätningar skett ca 1 gång per månad vid Boj 2-5., totalt vid 11 tillfällen för boj 1, 3-5. Mätresultat från januari saknas då långvarig kyla gjorde att ån var frusen och provtagning ej möjlig. Inga laboratorieanalyser har utförts på prov från dessa punkter. Från och med har inga fältmätningar kunnat utföras på vatten från området kring boj 2, då åverkan på provtagningspunkten gjorts och slangarna inte fanns kvar. Det har därmed inte gått att pumpa upp vatten från provpunkten och därför finns endast data från 8 tillfällen tillgängligt för denna provpunkt. De kontinuerliga temperaturmätningarna visar generellt på små skillnader i temperatur (<0,5 ºC) mellan de fem bojarna. Under sommarmånaderna, senare delen av maj till mitten av augusti, kan det skilja upp till 2,0 ºC mellan bojarna vid enstaka dagar (bilaga 2). Under sommaren kan vissa bojar hamna i skugga p.g.a. träd, vilket kan medföra större skillnader i temperatur. Under sommarmånaderna sker inget utsläpp av rökgaskondensat från Örtoftaverket, varför orsaken till temperaturskillnader under den aktuella tiden snarast är att vissa bojar hamnar i skuggan av trädkronor under sommaren, med svalare omgivande vatten som följd. Vid boj 1, , kl 16:00 ses en tillfällig topp på 16,8 ºC, som medelvärde från de två temperaturgivarna som båda visar liknande temperatur. Den skiljer sig från övriga mätpunkter som varierar mellan 14,9 och 15,6 ºC. Vid det tillfället (ett loggat värde) är temperaturen 1,9 ºC högre vid boj 1 jämfört med boj 2. Totalt sett under hela mätperioden juli-sep är det dock bara 0,2% av alla mätvärden som visar på temperaturer som är mer än 0,5 ºC högre vid boj 2 jämfört med boj (32)

12 Figur 5. Tömning av data sker med båt vid boj 5. Vid fältmätningarna vid Boj 1 till Boj 5 har vatten strax under vattenytan och strax över åbotten pumpats upp och mätts med avseende på temperatur, ph, syre, konduktivitet och turbiditet. Mätningarna utförs för att säkerställa att det inte bildas plymer p.g.a. utsläppet från Örtoftaverket. Resultat från 1 januari - 31 december 2016 redovisas i bilaga 3 och tabell 2. I tabell 2 redovisas min-, medel- och maxvärden från de utförda fältmätningarna vid Boj (32)

13 Tabell 2. Min-, medel-, och maxvärden från 11 fältmätningar utförda vid Boj 1, 3-5 och värden från 8 fältmätningar för boj 2. Övre betyder att vattenprovtagningen sker ca 0,5 m under vattenytan och undre ca 0,5 m över åbotten. Temp ph* Syre Kond Turb ( C) (mg/l) (ms/m) (NTU) min 3,5 6,9 5,5 30 2,9 Boj 2 övre medel 13 7,3 9,1 37 4,4 max 18 7, ,7 min 3,4 7,0 5,4 30 2,2 Boj 2 undre medel 13 7,3 9,1 37 3,9 max 19 7, ,9 min 3,0 7,1 5,5 30 2,5 Boj 3 övre medel 11 7,4 9,1 37 4,3 max 18 7, ,4 min 3,1 7,1 5,4 30 1,3 Boj 3 undre medel 12 7,4 9,1 37 3,8 max 18 7, ,8 min 3,2 7,1 5,6 29 2,5 Boj 4 övre medel 12 7,4 9,2 38 4,7 max 19 7, min 3,3 7,2 6,1 30 2,3 Boj 4 undre medel 12 7,5 9,0 38 4,0 max 20 7, ,7 min 3,5 7,3 5,2 29 2,1 Boj 5 övre medel 12 7,5 9,3 38 3,6 max 19 7, ,1 min 3,6 7,3 4,9 30 1,4 Boj 5 undre medel 12 7,6 9,0 38 3,1 max 19 7, ,9 13 (32)

14 Fältmätningarna från Boj 2-5 visar generellt på liknande värden som fältmätningarna utförda i punkterna Uppströms och Nedströms. Fältmätningarna visar generellt på god omblandning i åvattnet Provtagningslokalerna Uppströms, Nedströms Fältmätningar och provtagningar för laboratorieanalys har utförts en gång per månad i provpunkterna Uppströms och Nedströms, totalt vid 11 tillfällen. Resultat från januari saknas då långvarig kyla gjorde att ån var frusen och provtagning ej möjlig. Vid beräkning av årsmedelvärden har analyslaboratoriets rapporteringsgräns använts i de fall där halterna underskridit rapporteringsgränsen, vilket medför en konservativ beräkning av årsmedelvärdet. Figur 6. Fältarbete vid punkten uppströms i mars Temperatur, ph, syre, konduktivitet och turbiditet Resultaten för fältmätningarna i Uppströms, Nedströms redovisas i tabeller i bilaga 4 och i figurformat i bilaga 5. I tabell 3 redovisas min-, medel- och maxvärden för fältmätningarna utförda i Uppströms och Nedströms. 14 (32)

15 Tabell 3. Min-, medel- och maxvärden för fältmätningar av temperatur, ph, syre, konduktivitet och turbiditet i provpunkterna Uppströms och Nedströms för perioden januari 2015 december Uppströms Nedströms Min Medel Max Min Medel Max Temperatur (ºC) 3, , ph 6,8 7,4 7,9 6,7 7,4 7,8 Syre (mg/l) 6,0 9,4 13 5,8 9,3 14 Konduktivitet (ms/m) Turbiditet (NTU) 2,3 3,5 5,8 2,2 3,6 7,1 Fältmätningarna visar generellt på liknande värden i punkterna Uppströms och Nedströms. Temperaturen varierade som förväntat med årstiderna och låg mellan 3,0 och 18 C vid mättillfällena. ph varierade under perioden mellan 6,7 och 7,9 i Uppströms/Nedströms. Under årets första mätning ( ) visade sig instrumentet för ph-mätningarna inte vara tillförlitligt och dessa data har därför uteslutits. Medelvärdet i mätningspunkterna låg på ph 7,4 vilket motsvarar ett nära neutralt ph-värde för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). Det är inte ovanligt att ph i sjöar och vattendrag i trakter med kalkrik omgivande mark (t.ex. Skåne) ligger över ph 8. Inga skillnader beroende av årstider kan utläsas från mätningarna. Inga större skillnader mellan uppmätta ph-värden nedströms jämfört med uppströms har kunnat ses. Syrehalten i vattnet varierade mellan 5,8 och 14 mg/l, med en medelhalt om 9,3/9,4 mg/l i Uppströms respektive Nedströms. Syrehalten bedöms utifrån årsminimum och den lägsta uppmätta halten om 5,8 mg/l motsvara ett måttligt syrerikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Konduktiviteten varierade i Uppströms/Nedströms under perioden. Konduktivitet är ett mått på halten lösta salter (joner) i vattnet, som kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat (Kävlingeåns vattenvårdsförbund, 2015). Lägsta uppmätta konduktivitet var 29 ms/m. Maximala uppmätta konduktiviteten i Uppströms/Nedströms var 50/46 ms/m vid mättillfället i oktober, då också den största skillnaden 4 ms/m mellan de båda punkterna uppmättes. Överlag var annars skillnaderna mellan Uppströms och Nedströms mindre än 1 ms/m, med medelhalten 38 ms/m för båda. Konduktiviteten är generellt hög i ån och påverkas bland annat av hur lättvittrad berggrunden är i avrinningsområdet, samt av tillskott av närsalter från jordbruk och avloppsvatten. Turbiditeten varierade under perioden. I punkterna Uppströms/Nedströms uppmättes som högst 7,1 NTU och som lägst 2,2 NTU. 15 (32)

16 Suspenderade ämnen, TOC, BOD, kvävefraktioner och fosfor Resultaten från laboratorieanalyser av suspenderade ämnen, TOC, BOD7, kvävefraktioner och fosfor i Uppströms, Nedströms åskådliggörs i tabellformat i bilaga 6 och i figurformat i bilaga 7. I tabell 4 redovisas min-, medel- och maxvärden för Uppströms och Nedströms. Tabell 4. Min-, medel- och maxvärden för suspenderade ämnen, TOC, BOD7, BOD5, kvävefraktioner och fosfor i provpunkterna Uppströms och Nedströms för perioden januari 2016 december 2016 (halter i mg/l (e.a.= ej analyserad)) Uppströms Nedströms Min Medel Max Min Medel Max Suspenderade ämnen 2,6 4,5 5,1 2,9 4,5 5,1 TOC 6,9 8,5 14 6,9 8,9 18 Totalkväve 1,2 3,9 9,9 1,1 3,9 9,8 Ammoniumkväve <0,040 0,084 0,30 <0,040 0,073 0,23 Nitrit <0,01 0,10 0,37 <0,01 0,087 0,29 Totalfosfor 0,023 0,046 0,071 0,024 0,045 0,071 BOD7 <1,0 1,1 1,7 <1,0 1,3 2,6 BOD5 e.a. e.a. e.a. <1,0 2, (32) Skillnaden i halter är generellt liten mellan punkterna Uppströms och Nedströms. De variationer som förekommer mellan punkterna uppvisar inget som indikerar att högre halter har uppmätts oftare i en av punkterna jämfört med i den andra. Suspenderade ämnen är ett mått på halten av partiklar i vattnet och ökar vanligtvis med ökande vattenföring. Biokemisk syreförbrukning, BOD7 och BOD5, anger mängden syre (löst i vatten) som förbrukas vid biologisk nedbrytning under 7 respektive 5 dygn. BOD5 har endast analyserats för punkten Nedströms då denna parameter ingår i Örtofta Sockerbruks kontrollprogram, för vilken samordning med Örtoftaverket gällande provtagning och analys i Kävlingeån sker. De uppmätta halterna av suspenderade ämnen och BOD7 stämmer väl överens med de tidigare utförda mätningarna, samt mätningar (endast BOD7) i ån utförda av Kävlingeåns vattenvårdsförbund under 2015 (Kävlingeåns Vattenvårdsförbund, 2016). Totalt organiskt kol (TOC) är ett mått på halten syreförbrukande ämnen i vattnet. De uppmätta halterna bedöms som måttligt till stort syretärande enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Totalkväve utgörs dels av löst och bundet organiskt kväve och dels av löst oorganiskt kväve (Wetzel 2001). Det oorganiska kvävet förekommer som nitrat (NO3 - ), nitrit (NO2 - ) och ammonium (NH4 + ). Halten nitrit är generellt låg i naturliga sötvatten, men kan öka i sjöar och vattendrag med stor föroreningsbelastning av organiskt material och vid syrebrist i vattnet. Även halterna av ammoniumkväve är vanligtvis låga i naturliga sötvatten. Högre

17 halter ammonium kan orsakas av utsläpp av avloppsvatten eller gödselpåverkan (Kävlingeåns vattenförbund 2015) samt vid syrebrist i vattnet. Vid nedbrytning av ammoniumkväve förbrukas stora mängder syre, vilket kan leda till syrebrist i vattnet. Totalfosfor utgörs av fosfor bundet i eller adsorberat till organiskt och oorganiskt material och av fosfat (PO4 3- ) (Wetzel 2001). Ofta är mer än 90 procent av fosforn i vattenfasen bunden eller adsorberad och därmed inte tillgänglig för växtupptag. Fosfor är vanligen det begränsande näringsämnet i sjöar och vattendrag och höga halter av fosfor leder till övergödning. De uppmätta halterna av totalkväve och totalfosfor stämmer väl överens med mätningar utförda av Kävlingeåns vattenråd under 2016 (Kävlingeåns vattenråd 2016). Fosforhalterna bedöms som höga eller angränsande till mycket höga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Kvävehalterna klassas som extremt höga under februari och november, vilket är vanligt för årstiden. De är tydligt lägre under sommarmånaderna än under resterande delar av året och har också så varit såväl 2014 som Under februari skedde issmältning och månaden präglades av milt väder med temperaturer över de normala för årstiden. Vattenföringen var därmed betydligt högre än under årets andra månader och uppmättes till 23 m 3 /s vid Högsmölla ca 5 km nedströms Örtoftaverkets utsläppspunkt (Kävlingeåns vattenråd 2016). Ammonium- och nitrithalterna visar också förhöjda värden i oktober, då värdena är mer än dubbelt så höga jämfört med resterande delar av året. Vid fältmätningarna i september och oktober har också en stickande, kväljande lukt, eventuellt gödsellik, kunnat noteras kring ån, främst nära provtagningspunkten uppströms. Halten nitrit i naturliga vatten är generellt <0,03 mg/l (Wetzel 2001). 17 (32)

18 Metaller Halterna av metaller i Uppströms och Nedströms redovisas i en tabell i bilaga 6 och i diagramform i bilaga 7. I tabell 5 nedan redovisas min-, medel- och maxvärden för Uppströms och Nedströms, samt generella bakgrundshalter för större vattendrag i södra Sverige (Naturvårdsverket, 1999). Tabell 5. Min-, medel- och maxvärden för metallhalter i provpunkterna Uppströms och Nedströms för perioden januari 2016 december 2016, samt bakgrundshalter för större vattendrag i södra Sverige (Naturvårdsverket, 1999). Alla halter i µg/l. Uppströms Nedströms Bakgrundshalt Min Medel Max Min Medel Max Arsenik 0,77 1,2 1,8 0,83 1,2 1,7 0,40 Bly 0,059 0,11 0,29 0,042 0,12 0,25 0,32 Kadmium <0,002 0,012 0,023 0,0067 0,011 0,021 0,014 Koppar 0,68 1,1 2,0 0,56 1,1 1,7 1,3 Krom 0,060 0,14 0,36 0,069 0,12 0,18 0,40 Kvicksilver <0,001 0,0018 0,0041 <0,001 0,0024 0,0044 0,0040 Nickel 0,89 1,1 1,6 0,70 1,0 1,3 1,0 Zink 0,46 1,0 2,3 0,29 0,94 2,1 4,3 Skillnaden i metallhalter mellan punkterna Uppströms och Nedströms är generellt liten eller ingen alls. Variationerna i halter mellan punkterna uppvisar inget generellt mönster. Högre halter har dock uppmätts i punkten Nedströms än i Uppströms avseende kvicksilver och vid några tillfällen också bly. För kvicksilver ska det dock påpekas att den haltökning som kan iakttas, sker i många fall från halter under rapporteringsgränsen i provtagningspunkten Uppströms upp till låga, men detekterbara, halter (som mest 0,0044 µg/l) i punkten Nedströms. Medelhalterna i Kävlingeån överskrider bakgrundshalterna för större vattendrag i södra Sverige gällande arsenik, bly medan de ligger under för bly, kadmium, krom, kvicksilver, nickel och zink samt tangeras för koppar (Naturvårdsverket 1999). Under februari och mars är det högre halter uppmätta än under resten av året för flera av metallerna, vilket kan ha ett samband med den höga vattenföringen och milda vintervädret, efter en period av minusgrader och isbildning. Olja och fenoler Olja (rapporteringsgräns 50 µg/l) har detekteras i prov från oktober, november och december för provtagningspunkten Nedströms (50, 123 och 69 µg/l). Med anledning av detta har analyser gjorts för prover från punkten Uppströms, där någon olja inte påvisats. Analysresultaten har sammanställts i bilaga (32)

19 Fenolanalyser har också utförts för prover från Nedströms och halterna har vid samtliga tillfällen legat under rapporteringsgränsen 1,0 µg/l. 4.2 Provpunkt P2 Samlat utgående vatten från Örtoftaverket Resultatet av provtagningar i P2, provtagningspunkten för det samlade utsläppet av anläggningens dag- och processvatten återges i tabellformat i Bilaga 10 och i diagramform i Bilaga 11. Fältmätningar och uttag av prov för laboratorieanalys i P2 utfördes en gång per månad under Örtoftaverket har installerat automatiska vattenprovtagare för att ta ut månadsvisa samlingsprov. Skillnader finns dock i hur många dygn som ingår under en provtagningsperiod. Av Bilaga 10 framgår analysresultaten från samtliga månadsprov, som tagits ut tidsstyrt. Laboratorierapporterna återfinns i Bilaga 15. Fältmätningarna utförs via onlinemätningar av ph, temperatur och turbiditet. Vid beräkning av årsmedelvärden för laboratorieanalyser har laboratoriets rapporteringsgränser använts i de fall där halterna underskridit rapporteringsgränsen, vilket medför en konservativ beräkning av årsmedelvärdet Temperatur, ph, syre, konduktivitet och turbiditet Resultaten för onlinemätningar i P2 som månadsvisa medelvärden (från timvisa värden) redovisas i tabellformat i bilaga 8. I tabell 6 redovisas min-, medel- och maxvärden för desamma. Tabell 6. Min-, medel- och maxvärden för kontinuerliga mätningar i provpunkten P2 för perioden januari december Temperatur C Turbiditet FNU (gäller susp.)** (röd text)=begränsningsvärde enligt ny deldom i mål M * Enligt deldom i mål M : Utsläppskravet är uppfyllt om minst 95 % av mätresultaten underskrider begränsningsvärdet. ** Begränsningsvärde för suspenderat material enligt miljödom M är 10 mg/l (årsmedelvärde). Sedan tidigare gäller 30 mg/l vid 95% av alla mätningar och, 45 mg/l för varje mätning. P2 Min Medel Max Begränsningsvärde 7, (40) ph 5,3 7,2 8,7 6,5-9* 19 (32)

20 Kontinuerliga mätningar, med timvis registrering i punkten P2 gjorda avseende temperatur visar att medeltemperaturen har varierat mellan som lägst 7,6 C och som högst ca 35 C. Det årsvisa medelvärdet, baserat på timvis registrerade data var 21 C. Ett bortfall av temperaturmätningen förekom till Också perioden november finns mätbortfall från det instrumentet. Under perioder med mätbortfall förekommer det varken från P1 eller IP1 vatten som är varmare än 45 C. Samtliga mätvärden underskrider begränsningsvärdet. ph-värdet i P2 har i 99% av mätresultaten legat över 6,5 och under 9. Kravet på att 95% av alla mätvärden ska ligga inom intervallet är således uppfyllt. Värden från december har dock uteslutits, då elektroden för ph-mätaren började visa felaktiga värden i början av månaden och sedan tappade mätningen helt. Det har även förekommit utebliven mätning vid några andra tillfällen. Under dessa perioder har P1 visat på ph kring 7. Lutdoseringen ändrades och ett värde på 12,3 (kl. 16:00) registrerades, men har strukits ur det statistiska underlaget. Värdena för ph i P2 visar inte på några större avvikelser från Kävlingeåns värden. Onlinemätningar av turbiditet har gjorts under Det har varit problem med turbiditetsmätaren och tidvis har höga värden förekommit, vilka troligen uppkommit vid igensättningar på elektroden. Bortfall av mätvärden med anledning av mätare ur funktion har förekommit till Timvisa data från perioden för mätningar visar i medel 15 FNU. Laboratorieanalyser av suspenderade ämnen från samlingsprov redovisas nedan. Inget flöde har kunnat registreras från då flödesmätaren gick sönder. Inget larm erhölls och det var först under hösten som detta uppmärksammades. Lång leveranstid på den nya flödesmätaren har gjort att en ny inte kommer på plats på anläggningen förrän under Medelflödet av det utgående avloppsvattnet genom P2 under perioden innan mätaren havererade var i medel 22 m 3 /h, motsvarande summan av flödena från sedimenteringsdammarna och P1. Parametrarna syre och konduktivitet har inte mätts under år 2016 p.g.a. ett administrativt problem. 20 (32)

21 4.2.2 Suspenderade ämnen, BOD 7, TOC, kvävefraktioner och fosfor Halterna av suspenderade ämnen, TOC, BOD7, kväve och fosfor i P2 redovisas i tabellform i bilaga 10 och i diagramform i bilaga 11. I Tabell 7 redovisas min-, medel- och maxvärden. Tabell 7. Min-, medel- och maxvärden för suspenderade ämnen, TOC, BOD7 samt kvävefraktioner och fosfor i P2 för perioden januari december 2016 (halter i mg/l) P2 Min Medel Max Begränsningsvärde Suspenderade ämnen 1, TOC 8, BOD7 <1,0 7,7 16 (10) 45/30* Totalkväve 0,9 2,4 10 (8) Ammoniumkväve <0,040 1,1 8,4 (6/20)** Nitrit <0,01 0,15 0,73 Totalfosfor <0,01 0,088 0,28 0,1 (röd text)=begränsningsvärde enligt deldom *Begränsningsvärde enligt miljödom M mg/l gäller årsmedelvärde, 30 mg/l vid 95% av alla mätningar och, 45 mg/l för varje mätning. ** 6 mg/l gäller årsmedelvärde och 20 mg/l gäller dygnsmedelvärden under perioden 15 maj-15 sep (utförande av provtagningarna kommer att anpassas till dessa nya krav under 2017) Halterna skiljer sig generellt från halterna i Kävlingeån. Gällande suspenderade ämnen, TOC och totalfosfor är de uppmätta koncentrationerna ungefär dubbelt så höga i P2. Också uppmätta halter i P2 för BOD7, totalkväve, ammoniumkväve och nitrit, är högre än i ån. Halterna i det utgående vattnet i P2 får dock betecknas som låga till måttliga för samtliga parametrar och är under begränsningsvärden i samtliga fall undantaget suspenderade ämnen. Medelvärdet för koncentrationerna av suspenderade ämnena påverkas mycket av några betydligt högre värden i början av året. Årsmedelvärdena för TOC har också varierat en del och var 2014 (7,1 mg/l) och 2015 (17 mg/l). Från och med april 2016 har en annan metod för analys börjat användas gällande bestämning av TOC (metod DIN EN 1484 (H3)) där dekantering av ev. grumliga prover inte ingår. 21 (32)

22 4.2.3 Metaller Halterna av metaller i P2 redovisas i tabellformat i bilaga 10 och i diagramform i bilaga 11. I Tabell 8 redovisas min-, medel- och maxvärden, samt begränsningsvärden för vatten som släpps till Kävlingeån från Örtoftaverket (Miljödomstolen 2011). Tabell 8. Min-, medel- och maxvärden för metallhalter i provpunkten P2 för perioden januari december 2016, samt begränsningsvärden för vatten som släpps till Kävlingeån från Örtoftaverket (halter i µg/l) P2 Min Medel Max Begränsningsvärde* Arsenik <0,5 0,97 2,0 150 Bly 0,5 0,6 1,0 200 Kadmium <0,050 0,053 0, Koppar 0,79 2,3 5,6 500 Krom 0,34 1,3 6,2 500 Kvicksilver <0,02 0,57 2,4 30 Nickel 0,6 1,4 2,2 500 Tallium <0,01 0,1 0,1 50 Zink 5, *Begränsningsvärden enligt deldom i mål M Vid enstaka tillfällen har något högre halter av några tungmetaller förekommit, men samtliga halter befinner sig långt under respektive begränsningsvärde. För analys av metaller i P2 har en icke optimal analysmetod använts för åren samt för proven från januari respektive oktober (samlingsprov från 4 dagar) Av misstag har här samma analyspaket använts i P2 som i provtagningspunkterna Uppströms och Nedströms i Kävlingeån. Det använda analyspaketet avser grundämnen i ytvatten. Vattnet i P2 utgör ett avloppsvatten och därför bör ett analyspaket avseende grundämnen i förorenat vatten användas. Rapporteringsgränser och upparbetning av prover skiljer sig åt i de båda analyspaketen, och rapporteringsgränserna är lägre för de analyser som används för ytvattenproverna. Alla metallhalter i P2, förutom arsenik, är generellt högre än halterna i ån, men en direkt jämförelse kan bli missvisande, p.g.a. de olika analyspaketen som använts. Metallhalterna i P2 underskrider dock begränsningsvärdena med mycket god marginal Oljeindex och fenol Halterna av oljeindex och fenol i P2 redovisas i tabell i bilaga 10. I Tabell 9 redovisas min-, medel- och maxvärden för uppmätta halter av oljeindex och fenol i P2, samt 22 (32)

23 begränsningsvärden för vatten som släpps till Kävlingeån från Örtoftaverket (Miljödomstolen 2011). Tabell 9. Min-, medel- och maxvärden för oljeindex och fenol i provpunkten P2 för perioden januari - december 2016, samt begränsningsvärden för vatten som släpps till Kävlingeån från Örtoftaverket. Halter i µg/l. Parameter P2 Begränsningsvärde Min Medel Max Fenol <1,0 1,0 1,4 100 (100) Oljeindex < (röd text)=begränsningsvärde enligt deldom i mål M Såväl fenoler som oljeindex i utgående vatten från Örtoftaverket underskrider begränsningsvärdena med god marginal. I alla prover utom två har halterna av oljeindex legat under rapporteringsgränsen 50 µg/l. Ett av dessa två prov (56 µg/l) var från ett samlingsprov från 4 dagar i oktober, medan det andra (135 µg/l) avser december. Fenol har påvisats vid 1 tillfälle av totalt 9 i en halt nära rapporteringsgränsen (1,4 µg/l) Dioxiner och furaner Dioxiner och furaner har analyserats från samlingsprov tre gånger under 2016, varav två gånger från månadsprover, och en gång från ett samlingsprov bestående av dygnsprover från 4 dygn (oktober). I tabell 10 redovisas resultaten från laboratorieanalyserna. Enligt provisoriskt villkor P6 i gällande tillståndsbeslut för Örtoftaverket (Miljödomstolen, 2011), samt vidare enligt 100 i förordningen om förbränning av avfall (SFS 2013:253), får det avloppsvatten som släpps ut från Örtoftaverket och även specifikt för rening av rökgaskondensat (provtagningspunkt P1), inte innehålla mer än 0,3 nanogram dioxiner och furaner per liter. Bestämmelserna i denna förordning om dioxiner och furaner avser polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner. Vid tillämpningen av förordningen ska den totala halten av dioxiner och furaner beräknas med hänsyn till de ingående dioxinernas och furanernas toxicitet, varvid den totala halten anges som summan av parametrar redovisade i tabell 10 (fetstilta i fält utan fyllning) multiplicerade med individuella toxiska ekvivalensfaktorer. Den därvid erhållna summan motsvarar värdena som anges som WHO-TEQ upperbound i laboratorierapporterna, (se bilaga 15 och tabell 10). TEQ-värdet (TEQ=Toxic Equivalent) bygger på att man jämför och summerar giftigheten hos de olika dioxin- och PCB-varianterna med miljögiftet TCDDs giftighet. Man får då fram ett värde som går att jämföra och koppla ihop ett gränsvärde med. Upper bound summan innebär att man inte kan ta för givet att provet inte innehåller något bara för att man inte har sett något. Man använder då detektionsgränsen som detekterats för de ämnen där man inte har sett något. "Lower bound" innebär att om ingenting har detekterats, (värden som angivits med <- tecken framför, har använts som rapporteringsgräns), sätts halten till 0 innan summering. Lower boundsumman står för det som faktiskt har detekterats. Har man inte detekterat något blir samtliga parametrar 0 och därmed också summan (32)

24 Ur tabell 10 kan utläsas att samtliga uppmätta halter ligger under detektionsgränserna och långt från begränsningsvärdet 0,3 ng/l. Förekommande halter i P2 är dock lägre än i P1 då det tillförts vatten från dammanläggningen innan provtagningspunkten P2. Utspädningen är dock inte av den storleksordningen att begränsningsvärdet kan ha överskridits i P1. Under året har också analyser av dioxiner och furaner gjorts i P1. Vid analyser av prover från P samt var halterna som sum WHO-TEQ upperbound 0,0044 ng/l respektive 0,0047 ng/l, och samtliga parametrar visade värden under detektionsgränserna. Tabell 10. Uppmätta halter i samlingsprov och sammanställning av dioxiner och furaner i P2 under 2016 (halter i ng/l). Startdatum samlingsprov Slutdatum samlingsprov Ämne (ng/l) (ng/l) (ng/l) 2,3,7,8-tetraCDD < < < ,2,3,7,8-pentaCDD < < < ,2,3,4,7,8-hexaCDD < < < ,2,3,6,7,8-hexaCDD < < < ,2,3,7,8,9-hexaCDD < < < ,2,3,4,6,7,8-heptaCDD <0.013 < < oktaklordibensodioxin <0.079 <0.004 <0.091 Dioxiner (ng/l) <0,10 <0,01 <0,10 2,3,7,8-tetraCDF < < < ,2,3,7,8-pentaCDF < < < ,3,4,7,8-pentaCDF < < < ,2,3,4,7,8-hexaCDF < < < ,2,3,6,7,8-hexaCDF < < < ,2,3,7,8,9-hexaCDF < < < ,3,4,6,7,8-hexaCDF < < < ,2,3,4,6,7,8-heptaCDF <0.015 < < ,2,3,4,7,8,9-heptaCDF < < < oktaklordibensofuran <0.06 <0.003 < Furaner (ng/l) <0,096 <0,017 <0,018 Totalhalt dioxiner och furaner (ng/l) <0,20 <0,032 <0,119 sum WHO-TEQ lowerbound sum WHO-TEQ upperbound 0,0045 0,0046 0, Kemisk och biologisk karakterisering Bolaget har utfört biologisk och kemisk karakterisering av utgående vatten efter att anläggningen är intrimmad, i syfte att bedöma om utgående vatten skulle kunna utgöra en toxisk risk för ekosystemet i Kävlingeån. Detta åtagande gjordes gentemot Fiskeriverket, nuvarande HaV (Havs- och vattenmyndigheten). Kemisk och biologisk karakterisering planerades att utföras två gånger på utgående vatten från Örtoftaverket under kraftvärmeverkets första år i drift, dels när rökgaskondensorn var 24 (32)

25 i drift och dels när den inte var i drift. Omfattningen av den kemiska och biologiska karakteriseringen av utgående vatten från provtagningspunkt P2 bör följa vad som anges i Naturvårdsverkets handbok för vägledning och bestämning av egenskaperna hos utsläpp av avloppsvatten (Naturvårdsverket, 2010). Praktiska omständigheter medförde att karakteriseringen inte genomfördes som planerat under det första året i drift - den första provtagningen utfördes under det första året och den efterföljande först året därpå, enligt följande stycke. Under den period då rökgaskondensorn var i drift utfördes vattenprovtagning i detta syfte under Prov togs då ut med den automatiska provtagaren i P2 under 5 dagar i februari. Resultaten från denna provtagning redovisades i årsrapporten för Provtagning utan att rökgaskondensorn var i drift, men med anläggningen i stabil drift utfördes under 2016 den 5-8 oktober (4 dagar), i samband med att anläggningen startades. Den automatiska provtagaren ställdes om och cirka 3 liter vatten hamnade i provtagaren på ett dygn. Provtagaren tömdes sedan och provet frystes in. Proceduren upprepades under fyra dagar i följd. De frysta proverna skickades till ALS för laboratorieanalyser avseende kemisk karakterisering, samt till Toxicon för ekotoxikologiska analyser för biologisk karakterisering. De upptinade proverna för de olika dagarna blandades ihop till ett samlingsprov av ALS respektive Toxicon, i förhållande 1:1:1:1 för de olika dygnen. Prov för analys av suspenderade ämnen uttogs separat den 9/10. I bilaga 9 återfinns laboratorierapporterna för den kemiska karakteriseringen samt rapporten för den biologiska karakteriseringen under I den senare har det utförts ekotoxikologiska tester på två trofinivåer; grönalger och kräftdjur. Kraven för att resultaten från testerna utförda i lab skall bedömas som giltiga enligt SS-EN ISO 8692 har uppfyllts. Akuttoxiciteten för 2016 års prov "P2-(1-4)" kan beskrivas som försumbar mot grönalgen Pseudokirchneriella subcapitata baserat på ErC50-värdet (SNV, 2010:3). Ingen immobilisering registrerades i kontrollen och akuttoxiciteten för provet "P2-(1-4)" kan beskrivas som försumbar mot kräftdjuret Daphnia magna baserat på EC50-värdet (SNV, 2010:3). 4.3 Provpunkt P1 renat rökgaskoncentrat P1 är provtagningspunkten för det renade rökgaskondensatet innan det blandas med vatten i P2. Vattenprovtagningar för laboratorieanalyser i P1 utfördes vid 8 tillfällen då rökgaskondensorn var i drift under Rökgaskondensorn var inte i drift till Vid beräkning av årsmedelvärden för laboratorieanalyser har laboratoriets rapporteringsgräns använts i de fall där halterna underskridit rapporteringsgränsen, vilket medför en konservativ beräkning av årsmedelvärde. 25 (32)

26 4.3.1 Resultat från onlinemätningar och laboratorieanalyser i provtagningslokal P1 Resultaten för onlinemätningar och laboratorieanalyser i P1 redovisas i bilaga 12. Tillhörande laboratorierapporter återfinns i bilaga 15. En sammanfattning av resultaten av laboratorieanalyser redovisas i tabell 12 nedan. Värdena för onlinemätningarna baseras på värden från timvisa loggningar. I tabell 11 redovisas min-, medel- och maxvärden från onlinemätningarna i P1. Medelvärden för varje timme har använts för att redovisa min- och maxvärden. Notera att begränsningsvärdena som angivits för ph och temperatur endast gäller för det totala utsläppet från Örtoftaverket, d.v.s. i provtagningslokal P2. Temperatur Samtliga timvärden är under 40 C. Lägsta timmedelvärdet var 8,4 C och högsta 38 C. ph ph har mätts kontinuerligt i punkten P1. ph-värdet i form av min- och maxvärden har under perioden januari till mars avvikit från intervallet 6,5-9,0 under långa perioder. Timvisa medelvärden hamnar under denna period övervägande inom gränserna. Sedan åtgärder har vidtagits ( ), i form av en ändring i lutdoseringen (NaOH) till rökgaskondensatet är endast ett fåtal timvisa min/max/medelvärden utanför tillåtet ph-intervall. Lut doseras till en matningstank vid ultrafiltreringen, ett par steg innan rening via omvänd osmos. Tidigare doserades lut efter den omvända osmosen, men innan P1. Sammantaget under året hamnar ph inom det tillåtna intervallet, med ett årsmedelvärde på 7,7. För de timvisa medelvärdena är det också under hela året 98% av alla värden som ligger inom intervallet. Det lägsta respektive högsta registrerade timmedelvärdet under året var 5,3 respektive 10,1, vilka ligger utanför intervallet angivet som begränsningsvärde i P2 (6,5-9). Suspenderade ämnen/turbiditet Laboratorieanalyser avseende suspenderade ämnen har gjorts för 6 st månadsprover, med i samtliga fall halter under 2 mg/l. Timvisa data från onlinemätningar av turbiditetsmätningar finns också och visar i medel 3,0 FNU. Hittills gjord korrelation pekar på en faktor 2-3 gånger lägre halter för suspenderat material jämfört med onlinevärden för turbiditet. Flöde Flödet från P1 variererar beroende på om rökgaskondenseringen är i drift eller inte. Under maj till och med oktober har flödet varit 3,2 m 3 /h. Under denna period användes kommunalt vatten för att producera spädvatten medförande ett avloppsflöde som leddes till recipienten via P1/P2, som ett rejekt från reningssteget med omvänd osmos. Under perioden då rökgaskondenseringen var igång var medelflödet 10 m 3 /h. 26 (32)

27 Ammonium Det förekommer några enstaka toppar, med ett maxvärde på 103 mg/l från timmedelvärden. Topparna beror på obalans i rökgasreningen vilket påverkar rökgaskondensatet. Medelvärdet beräknat de från timvisa värdena under året är 2 mg/l. Tabell 11. Min-, medel- och maxvärden för onlinemätningar av suspenderade ämnen (turbiditet), temperatur, ph och flöde för perioden januari december 2016 P1 Enhet Min Medel Max Begränsningsvärde* Temperatur C 8, (40) ph 5,3 7,7 10 6,5-9 Suspenderade ämnen mg/l - <3,0 - (10), 45/30** Turbiditet FNU 2,1 3,0 5,6 (gäller susp)*** Flöde (maj-okt, utan RGK) Flöde (perioder med RGK) m 3 /h - 3,2 - m 3 /h Flöde (hela året) m 3 /h 0,15 7,5 48 *Begränsningsvärden enligt miljödom M Notera att begränsningsvärdena för ph och temperatur endast gäller för det totala utsläppet från Örtoftaverket, d.v.s. i provtagningslokal P2. ** 10 mg/l gäller årsmedelvärde suspenderade ämnen (30 mg/l vid 95% av alla mätn, 45 mg/l varje mätning) *** Hittills gjord korrelation pekar på en faktor 2-3 gånger lägre halter för suspenderat material jämfört med onlinevärden för turbiditet. (röd text)=begränsningsvärde enligt deldom i mål M (32)

28 Tabell 12. Min-, medel- och maxvärden för laboratorieanalyser av nio metaller i provpunkten P1 för perioden januari december 2016 P1 Enhet Min Medel Max Begränsningsvärde* Arsenik µg/l <0,05 0,44 0,5 150 Bly µg/l 0,047 0,44 0,5 200 Kadmium µg/l <0,002 0,044 0,05 50 Koppar µg/l 0,12 0,89 1,0 500 Krom µg/l 0,036 0,79 0,9 500 Kvicksilver µg/l 0,08 0,94 3,62 30 Nickel µg/l <0,05 0,55 0, Tallium µg/l <0,01 0,089 0,10 50 Zink µg/l <0,2 4,1 8, *Begränsningsvärden enligt miljödom M Det kan konstateras att samtliga uppmätta värden ligger långt under de begränsningsvärden som gäller enligt 100 förordningen om avfallsförbränning (2013:253). 28 (32)

29 4.4 Fisksamhällets status i Håstad Mölla, september 2016 I Kävlingeån vid Håstad Mölla finns en fiskfälla som används för att inventera fisken under sju dagar i september månad. Fullständig rapport för denna fiskkontroll återfinns i bilaga 14. Fiskfällan används för att kontrollera utvandring av vandringsfisk (ål och öring), samt förekomst av andra arter. Fällan har årligen varit i drift under våren (april och maj) På uppdrag av Örtoftaverket har fiskfällan även varit i drift under en vecka varje höst sedan Under perioden som fällan var i drift under hösten 2016 (23-30 september) var flödet precis som under hösten 2015 i Kävlingeån lågt, något lägre jämfört med ett normalt år och uppgick till 1,9-2,2 m 3 /s. Antalet arter som registrerades under hösten var förhållandevis lågt jämfört med våren, vilket varit fallet för samtliga fem år Vanligt förkommande var ål som utgör den aktiva vandringsfisken under hösten. Under september 2016 fångades 26 ålar under 7 dagar, vilket ger en medelfångst per dygn på 3,7 ålar. Under våren 2016 var medelfångsten av ål 9,9 per dygn. Andra arter som fångades hösten 2016 var abborre och gös. Under våren registrerades totalt 15 fiskarter. Totalt har det registrerats 24 olika fiskarter och 1 kräftart i fiskfällan under perioden Tabell 13. Resultatet för medelfångst per dygn av ål samt förekommande arter under de år provtagning utförts för Örtoftaverket. År Ål medel Antal/dygn september Antal arter april/maj Antal arter september , , , , (32)