Mykologiveckan i Jokkmokk 2011

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mykologiveckan i Jokkmokk 2011"

Monica Blomqvist
för 5 år sedan
Visningar:

n i Jokkmokk 2011 Anita Stridvall Mykologivecka I slutet av augusti 2011 begav vi oss norrut för att deltaga i den hittills nordligaste Mykologiveckan.

1 n i Jokkmokk 2011 Anita Stridvall Mykologivecka I slutet av augusti 2011 begav vi oss norrut för att deltaga i den hittills nordligaste Mykologiveckan. Att vi var nyfikna på vad detta besök skulle ge för utbyte kan du, som ej var med, nog förstå. Granskogar med näringsrika fuktstråk, tallhedar, ängsmarker och kalkrika sydbranter lockade. Skulle det finnas svamp eller drog vi en nitlott? Vi blev verkligen inte besvikna. I lagom tid före svampveckan hade det regnat, så att i stort sett allt vi kunde önska oss fick vi se. Vädret var därtill perfekt under veckan. Inget regn utom lite den sista dagens morgon. Men vad gjorde det att första hemresedagen var regnig. Dessutom bjöd Jokkmokks hotell på trevliga rum och utmärkt mat. Att få göra bekantskap med Sonja Kuoljok och Mats Karström med flera, som gjort så mycket för att skydda skogar däruppe, var också mycket trevligt. De duktiga kursledarna Karl-Henrik Larsson (skinnsvampar), Stig Jacobsson och Mikael Jeppson (övriga svampgrupper) hjälpte oss med bestämningar och hade trevliga kvällsgenomgångar med bilder, som Mikael hade tagit. Arbetslokalen var därtill rymlig, ljus och bra. Varje kväll fick vi välja bland 4 olika alter- Fig. 1. På svampexkursion i den sandiga tallskogen vid Lyckan. Foto Anita Stridvall. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 33:1 (2012) 9

Fig. 2. Lunchpaus i Kassavare. Foto Mikael Jeppson. nativ vart vi skulle åka nästa morgon. Då hade vi alltid med oss en guide, så vi skulle hitta rätt område så snabbt som möjligt.

Eftersom vi under 2011 startade en särskild inventering av skogsvaxskivlingar (Hygrophorus) inom SMF, var vi några som av naturliga skäl var mycket nyfikna på, vad vi skulle finna av dem och särskilt

2 Fig. 2. Lunchpaus i Kassavare. Foto Mikael Jeppson. nativ vart vi skulle åka nästa morgon. Då hade vi alltid med oss en guide, så vi skulle hitta rätt område så snabbt som möjligt. Detta var utmärkt eftersom avstånden ibland var mycket långa. Det senare gjorde emellertid inte så mycket, då vi aldrig blev besvikna, när vi väl kom fram till en lokal. Eftersom vi under 2011 startade en särskild inventering av skogsvaxskivlingar (Hygrophorus) inom SMF, var vi några som av naturliga skäl var mycket nyfikna på, vad vi skulle finna av dem och särskilt då av de arter, som är rödlistade. Inte heller där blev vi besvikna. Det visade sig att särskilt de fuktiga, örtrika, källpåverkade granskogarna gav rikt utbyte. Sällsynta och därtill tidigare dåligt kända skogsvaxskivlingar som narrvaxskivling (Hygrophorus subviscifer) och skäggvaxskivling (H. inocybiformis) fann vi rikligt på flera sådana lokaler. På en lokal hittade vi även nordvaxskivling (H. secretanii), en art som är sparsamt funnen i Dalsland och Västergötland, men är något vanligare från Dalarna och norrut. I sådana områden växte också de något allmännare arterna diskvaxskivling Fig. 3. Sonja Kuoljok vänder på lågor. 10 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 33:1 (2012)

Fig. 4. Michael Krikorev, Ivar Sørensen och Lilian Ryd bestämmer svamp. Foto Gunilla Kärrfelt. (H. discoideus), äggvaxskivling (H.

Hela elva olika arter blev det. Men det var naturligtvis inte bara skogsvaxskivlingar, som var intressanta.

! olika musseroner (Tricholoma), bland annat de rödlistade jättemusseron (T. colossus), goliatmusseron (T. matsutake), T.

Dessutom fick vi på denna tallhed stifta bekantskap med smultronkantarell (Hygrophoropsis olida) i flera exemplar. Tala om tur!

Armillaria borealis (vanlig honungsskivling) på en björkstam i Andersviksravinerna nära Vuollerim. Foto Mikael Jeppson. Fig. 7.

3 Fig. 4. Michael Krikorev, Ivar Sørensen och Lilian Ryd bestämmer svamp. Foto Gunilla Kärrfelt. (H. discoideus), äggvaxskivling (H. karstenii) och granvaxskivling (H. piceae). I stort sett alla skogsvaxskivlingar, som växer med tall, gran och björk fann vi. Hela elva olika arter blev det. Men det var naturligtvis inte bara skogsvaxskivlingar, som var intressanta. Sent ska jag glömma sista dagen, då vi besökte Lyckan, en stor tallhed, nära Jokkmokk. Där hittade vi tio!! olika musseroner (Tricholoma), bland annat de rödlistade jättemusseron (T. colossus), goliatmusseron (T. matsutake), T. roseoacerbum, och torrmusseron (T. sudum). Och vi fann inte bara en fruktkropp av varje. Dessutom fick vi på denna tallhed stifta bekantskap med smultronkantarell (Hygrophoropsis olida) i flera exemplar. Tala om tur! Att vi även fick se smalfotad taggsvamp (Hydnellum gracilipes) under en låga, som Sonja Kuoljok Fig. 5. Armillaria borealis (vanlig honungsskivling) på en björkstam i Andersviksravinerna nära Vuollerim. Foto Mikael Jeppson. Fig. 7. Yngve Ryd, en av våra exkursionsguider, dricker nykokt kaffe ur kåsa. Foto Gunilla Kärrfelt. Fig. 6. Sarcodon squamosus (motaggsvamp) är vanlig i de sandiga tallskogarna kring Jokkmokk. Foto Mikael Jeppson. Fig. 8. Kaffet kokas över öppen eld. Foto Gunilla Kärrfelt. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 33:1 (2012) 11

Fig. 9. Arne Ryberg och Kerstin Bergelin. Foto Mikael Jeppson. lyfte på, och spadskinn (Stereopsis vitellina) under en annan, blev ytterligare bonus. Nio olika hydnacéer uppenbarade sig också där.

Ett par dagar tidigare var vi några som åkte hela 8 mil på vägen mot Kvikkjokk för att besöka Kassavare, en kalkrik sydbrant, som visade sig vara mycket intressant.

Vi hade fullt upp med att fotografera och samla allt från rara skogsvaxskivlingar till luddfingersvamp (Alloclavaria purpurea), fjällfotad musseron Fig. 11. Gunilla Kärrfelt fotograferar.

4 Fig. 9. Arne Ryberg och Kerstin Bergelin. Foto Mikael Jeppson. lyfte på, och spadskinn (Stereopsis vitellina) under en annan, blev ytterligare bonus. Nio olika hydnacéer uppenbarade sig också där. Ett par ståtliga exemplar av rotfingersvamp (Ramaria cfr magnipes) dök också upp helt nära smultronkantarellerna. Allt verkade ha fruktifierat för att vi skulle få se dem. Ett par dagar tidigare var vi några som åkte hela 8 mil på vägen mot Kvikkjokk för att besöka Kassavare, en kalkrik sydbrant, som visade sig vara mycket intressant. Genom området rann en å med en fors, men den hann vi inte se. Vi hade fullt upp med att fotografera och samla allt från rara skogsvaxskivlingar till luddfingersvamp (Alloclavaria purpurea), fjällfotad musseron Fig. 11. Gunilla Kärrfelt fotograferar. Foto Mikael Jeppson. (Tricholoma olivaceotinctum) och ett par Ramaria spp., som vi aldrig sett tidigare. Det var knappt vi hann äta lunch. På hemvägen gick vi upp i en sluttning ett stycke från den första sydbranten vid Kassavare. Där hade vi kunnat vara kvar längre, men vi hade 8 mil tillbaka också, så det blev en snabbtitt, men vi blev inte lottlösa ändå. Här växte bland annat kopparspindling (Cortinarius cupreorufus), onyxmusseron (Rugosomyces onychinus), taigaskinn (Laurilia sulcata) och den likaså i rikare skog förekommande granriskan (Lactarius zonarioides). Vi hade svårt att slita oss, men vår chaufför (Mikael Jeppson) började bli lite orolig för att vi skulle komma hem väl sent, så han gick nerför branten Fig. 10. Mats Karström i samspråk med Anders Dahlberg. Foto Mikael Jeppson. igen. Efter en kort stund hojtade han, att han funnit grynknölfoting (Squamanita paradoxa). Vi trodde att han lurade oss, för att vi skulle gå ner till bilen snabbare. Men han hade verkligen funnit denna otroliga art, som parasiterar på ockragul grynskivling (Cystoderma amianthinum). Att det tog tid, innan vi kom därifrån, kan ni nog förstå. Den måste ju förevigas och det var inte så lätt, då ingen av oss hade stativ. Den ville helt enkelt inte bli skarp. Först när vi lade ner fruktkropparna blev vi helt nöjda. Att redogöra för alla lokaler som vi besökte skulle föra för långt, men veckan bjöd på många andra intressanta områden också. Första dagens Pärlaudden, en vacker tallhed, var intressant med arter som tallgråticka (Boletopsis grisea), 12 SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 33:1 (2012)

glödspindling (Cortinarius odhinnii) och den i södra Sverige så ovanliga, men på tallhedar växande vackra blå taggsvampen (Hydnellum caeruleum).

5 glödspindling (Cortinarius odhinnii) och den i södra Sverige så ovanliga, men på tallhedar växande vackra blå taggsvampen (Hydnellum caeruleum). Ett pyttelitet exemplar av taigataggsvamp (Phellodon secretus), som Arne Rydberg lyckades hitta, fick vi också se där. I en av Andersviksravinerna vid Lule älv återfann jag en art, som jag tidigare bara funnit i Medelpad, nämligen den sällsynta veckbroskingen (Marasmius siccus), som växer på multnande asplöv, och på Tapmokberget fick jag se den ovanliga pärlmusseronen (Melanoleuca verrucipes) för allra första gången. Jag tror också, att jag efter besöket i Jokkmokk vet hur skrovlig taggsvamp (Sarcodon scabrosus) ser ut. Den var vanlig häruppe, men jag undrar fortfarande vad blåfotad taggsvamp (S. glaucopus) egentligen är, och vad är det för en mörk Sarcodon med violett ton, som vi hittar nere hos oss? Kanske döljer det sig flera nya arter i släktet Sarcodon. Att många med mig var helnöjda med vår vistelse i Jokkmokk behöver ingen tvivla på. Det skulle vara roligt att ännu en gång komma dit upp, men man kan tyvärr inte vara överallt och svampsäsongen är väldigt kort. Anita Stridvall Lextorpsvägen Trollhättan anita@stridvall.se Anita har tillsammans med sin framlidne make Leif under många år studerat den svenska fungan. Hon är sekreterare i Sveriges Mykologiska Förening och en av huvudarrangörerna av årets mykologivecka i Dalsland. Guldkniven 2012 SMF delade även i år ut Guldkniven för särskilda förtjänster inom svensk mykologi. Överlämnandet skedde under årets Mykologihelg i Göteborg i mars. Mottagare blev Ove E. Eriksson, Umeå, som under många år verkat för att sprida mykologisk kunskap, som internationellt erkänd forskare men också som inspiratör åt mykologiskt intresserade amatörer. Han är professor emeritus vid Umeå universitet och har ägnat sitt liv åt att studera ascomyceter. I samarbete med andra forskare har han utvecklat ett ascomycetsystem som publiceras på Internet och kontinuerligt uppdateras. Hans checklista över icke licheniserade ascomyceter i Sverige, som kom ut 2009, omfattar nästan 2700 arter! SMF gratulerar till utmärkelsen! Foto Magnus Källberg. SVENSK MYKOLOGISK TIDSKRIFT 33:1 (2012) 13

Relevanta dokument

Svensk Mykologisk Tidskrift. Volym 33 nummer 1 2012

Svensk Mykologisk Tidskrift. Volym 33 nummer 1 2012 Svensk Mykologisk Tidskrift Volym 33 nummer 1 2012 Svenska mykologer - John-Axel Nannfeldt Mikael Jeppson John-Axel Nannfeldt (1904 1985) John-Axel (Johan Axel Frithiof) Nannfeldt föddes den 18 januari