Utbildningsinspektion i Sticksjö skola, grundskola F 6, särskola 1 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i, grundskola F 6, särskola 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal elever Skolbarnsomsorg 131 Förskoleklass 34 Grundskola 247 Särskola 6 Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass till och med årskurs 6. Skolan är organiserad i fem enheter som benämns Roten, Stammen, Grenen, Kvisten och Kojan. Enheterna omfattar åldersblandade grupper från förskoleklass till årskurs 6. Kojan är en mindre grupp elever, med autism eller autistiska drag, som är mottagna i särskola och som kommer från olika delar av Sundvall. Personalen inom varje enhet är organiserad i arbetslag, där lärare, förskollärare och fritidspedagoger tillsammans ansvarar för undervisning och fritidsverksamhet. Varje enhet disponerar lokaler som används för både förskoleklass, fritidshem och skola., som tillhör Selångers skoldistrikt, ligger i centrala delen av Sundsvall, i Granloholms centrum. Trots närheten till centrum finns naturen inpå knutarna. Grön- och naturområden samt den lilla sjön Sticksjön ligger inte långt från skolans lokaler, som består av ett par mindre byggnader samt en huvudbyggnad. Byggnaden som omfattar skola, stadsdelsbibliotek och en fritidsgård byggdes i mitten av 80-talet. Övrig bebyggelse i Granloholm är blandad och består av hyreslägenheter, bostadsrätter, radhus och villor. För övrigt finns affärer och en kyrka i området. utgör en mångkulturell arena, då 64 elever (cirka 23 procent) av eleverna har en utländsk bakgrund. Undervisning i annat modersmål än svenska sker på nio språk. Det sker en relativt stor in- och utflyttning i området, vilket också påverkar skolans verksamhet. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 30 april 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av Unervisningsråden Elisabeth Ahlgren och Eva Edlund. Besök i genomfördes den 7-8 december Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes intervjuer med rektorerna, personal i arbetslag, elevvårdsteam, elever och föräldrar. Lektioner och verksamheter i förskoleklass, årskurs 2 och 6 samt särskolan besöktes. Under besöket fördes också spontana samtal med personal och elever vid skolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Vid inspektionen framkommer samstämmiga uppgifter om att stadigt har förbättrat sina resultat avseende normer och värden under den senaste femårsperioden. Förhållningssätt och attityder är påtagligt mer positiva nu och bidrar i stor utsträckning till ett främjande klimat för elevernas utveckling och lärande. Vid inspektionen upplever inspektörerna att det råder en god stämning på skolan, både bland elever och bland personal. genomför årligen föräldraenkäter och personalenkäter för att undersöka värdegrundsresultaten i skolan. Till detta kommer den årliga attitydundersökningen som genomförs bland elever i alla kommunens skolor. Resultat från enkäterna redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Föräldrarna upplever i stor utsträckning att deras barn är trygga och har kamrater i skolan. De anser också att barnen får och kan ta ansvar för sitt skolarbete samt att de känner till och för det mesta följer skolans regler. Personalen uttrycker genom enkäten att skolans regler och normer är bra, men gör en något lägre värdering av hur eleverna följer dessa. De allra flesta resultat visar en positiv trend de senaste tre åren. Det finns dock elever som inte är trygga och som inte trivs. Ett par fall av mobbning har identifierats under föregående läsår, vilket föranlett ett kraftfullt agerande av mobbningsteamet. Det finns också en grupp elever som inte får den arbetsro de behöver. Detta är uppmärksammat av arbetslagen som anser att detta ska prioriteras och åtgärdas. 3

4 SKOLVERKET Av undersökningen kan också utläsas att föräldrarna anser att de har en god samverkan med skolan. Den lokala styrelsen, ett samverkansorgan för hem och skola, fungerar bra. Föräldrarna uppger att de har ett reellt inflytande i skolan. Uppslutningen vid föräldramöten är dock ett problem som tas upp av föräldrarna vid inspektionsbesöket. Tidsbrist är en orsak, samt svårigheter att delta under kvällstid. I samband med enkäten har föräldrarna också möjligheter att skriftligt inkomma med synpunkter och kommentarer, vilka sammanställs och analyseras av rektorerna. Vid inspektionen framkommer att eleverna anser att det är viktigt att få påverka skolans verksamhet. Detta kan gälla synpunkter på schemat, att kunna påverka valet av tema med mera. Eleverna säger sig ha goda erfarenheter av samverkan i skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan når goda resultat i sitt arbete med normer och värden. Av skolans kvalitetsredovisning framgår ett flertal åtgärder som ska vidtas för att förbättra resultaten ytterligare, vilket tyder på ett systematiskt kvalitetsarbete inom bland annat detta område. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I genomförs ett antal tester för att följa och analysera elevernas utveckling och lärande. Skolverkets diagnostiska prov används i årskurs 2 och 5, ett gemensamt matematikprov genomförs i årskurs 3 och screening och kartläggning genomförs regelbundet av specialpedagogerna. Enligt kvalitetsredovisningen anser skolan att man inte alltid lyckats ge alla elever det stöd de borde få. Det finns cirka 25 elever vid skolan som har ett stort behov av särskilt stöd, då de har någon form av svåra beteendestörningar. Minskade resurser har i vissa fall medfört att stödet har försämrats vilket i sin tur har lett till sämre arbetsro för dessa elever. Enligt specialpedagogernas bedömningar är ca 60 elever i behov av extra stöd i svenska, matematik och engelska, något personalen inte själva tycker att de lyckats möta i tillräckligt hög grad. Det gäller bland annat stöd i svenska till elever med utländsk bakgrund. Resultaten av nationella prov i årskurs 5 bekräftar bilden av att ett flertal elever inte når målen i ämnena engelska, matematik och svenska. Under föregående läsår, våren 2004, var det 31 procent (19 av 62 elever) som inte klarade proven. Fördelat på ämnen var det något fler som inte klarade engelska och matematik än svenska. Resultaten har legat lågt de senaste tre åren. Våren 2002 var det 37 procent som inte klarade alla proven. Jämförelsetalet för Sundsvalls kommun var 16 procent år Vid inspektionen framkommer att trenden avseende kunskapsresultaten har vänt. Detta visar sig när skolan har analyserat resultaten för skolans yngre ele- 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun ver. I vissa avseenden ligger resultaten över genomsnittsresultatet i Sundsvalls kommun. Rektorerna tror att det intensiva arbetet, ett medvetet kartläggningsarbete tillsammans med en bättre arbetsmiljö är orsaken till att trenden vänt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat avseende elevernas utveckling och lärande är av godtagbar kvalitet. Skolans medvetna ansträngningar för att förbättra resultaten bedöms vara mycket angelägna. I detta sammanhang är det av stor vikt att eleverna får sin rätt till stöd tillgodosett. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Vid genomförs klassråd en gång per vecka. Vid dessa är läraren eller en elev ordförande. Sekreterare utses också. De synpunkter som kommer fram lämnas till husrådet (enhetens samverkansorgan) och därefter till elevrådet. Förutom de båda rektorerna sitter husrådens sexor i elevrådet. Återkoppling på elevernas framställan i elevrådet görs alltid. Skolan upplever att det överlag är svårt att nå föräldrar via traditionella föräldramöten. Föräldrarna själva tror att många har svårt att närvara under kvällstid. Skolan har därför tagit initiativ till drop in caféer, där eleverna får visa sina arbeten samtidigt som föräldrar och personal får tillfälle till att mötas. Lokala styrelsen ansvarar för att den årliga föräldraenkäten genomförs. arbetar aktivt och förebyggande mot mobbning och kränkande behandling. Som exempel kan nämnas kamratstödjare, faddersystem och rastvakter. Kamratstödjare i varje enhet träffas var fjortonde dag tillsammans med en ansvarig vuxen. Skolan har trivselregler som utarbetats tillsammans med elever och föräldrar. Reglerna undertecknas av samtliga parter. Om någon elev bryter mot reglerna har läraren allvarssamtal med denne. Skolan har utarbetat ett dokument som benämns mobbningsplan. Där tydliggörs definitionen av mobbning samt en beskrivning av skolans förebyggande arbete, mobbningsteamets sammansättning och ansvarsområde samt hur arbetet vid upptäckt mobbning ska bedrivas. Enligt planen kontaktas alltid föräldrar till inblandade barn. Mobbningsplanen omfattar inte det vidare begreppet kränkande behandling. Något om förhållandet mellan vuxen och elev nämns inte heller i dokumentet. Skolhälsovården består av skolsköterska och skolläkare. Skolan har tillgång till en kurator för enstaka elevärenden. Skolan bedriver ett hälsofrämjande arbete som leds av skolans friskvårdsgrupp. Fysiska aktiviteter genomförs dagligen. 5

6 SKOLVERKET Frukost serveras i matsalen varje morgon (även till de elever som inte har fritidshemsplats) och mellanmål finns att tillgå. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan når en god kvalitet inom bedömningsområdet arbetsmiljö och delaktighet. Skolans mobbningsplan bör dock omarbetas så att det omfattar det vidare begreppet kränkande behandling. Handlingsprogrammet mot mobbning och annan kränkande behandling bör också tydliggöra förhållandet mellan vuxen och elev. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. I skolans arbetsplan tydliggörs bland annat hur personalen definierat sitt uppdrag. Verksamheten ska organiseras så att eleverna tar ansvar för sin egen inlärning efter förmåga, når läroplanens mål samt utvecklar självförtroende, social kompetens och kreativitet. Elever och föräldrar ska också känna trygghet, omsorg, glädje och delaktighet. För förskoleklasserna och fritidshemsverksamheten finns särskilt utarbetade måldokument, som harmoniserar med skolans övergripande arbetsplan. Skolan strävar mot att uppnå en profil som den naturnära skolan med kulturen som ett centralt inslag för lärandet. Intresset för att arbeta med portfolio startade när skolan skulle inleda arbetet med individuella utvecklingsplaner för ett antal år sedan. Efter en serie fortbildningsdagar beslöt skolan att införa portfolio i ämnet svenska och i arbetet med att uppnå sociala mål. En utvecklingsgrupp, portfoliogruppen, bildades för att stimulera kollegorna, följa upp samt utvärdera skolans arbete. För närvarande pågår en utvidgning av portfoliomodellen till att omfatta fler ämnen. Alla skolans elever har en individuell utvecklingsplan. Även detta arbete stöttas av portfoliogruppen. Vid skolan finns ett flertal utvecklingsgrupper som på samma sätt som portfoliogruppen har till uppgift att stödja, följa och utvärdera arbetslagens arbete inom området. Dessa är exempelvis IT-gruppen, friskvårdsgruppen, och temagruppen. Den senare fokuserar skolans tematiska arbetssätt och innehåll. Vid inspektionstillfället arbetade med temat Andens år, ett område som medvetet ska kunna tolkas på fler än ett sätt. Temat sträcker sig över ett läsår och innehåller alltid en naturnära kärna bestående av något av elementen eld, jord, luft och vatten. Temat Andens år har åskådliggjorts i en tankekarta där mål att uppnå samt mål att sträva mot finns tydliggjorda. Målen är relaterade till både kursplaner och läroplanens övergripande mål. Temat ger utrymme 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun för ett varierat innehåll och ett flertal arbetssätt, vilket eleverna visade exempel på under besöket. Enligt eleverna ger temaarbetet ett tillfälle till ett lustfyllt lärande där målen för utbildningen blir tydliga, något som eleverna överlag är nöjda med i skolan. Utvecklingssamtalen genomförs regelbundet utifrån elevens portfolio och de individuella utvecklingsplanerna. Vid inspektionen framkommer att elever och föräldrar överlag är nöjda över utformningen av utvecklingssamtalen. Grundskolans lärare upplever dock att de dokument som används inte riktigt är funktionella. De menar också att det finns en risk att för många blanketter ska fyllas i vid utvecklingssamtalen, vilket gör att de styr samtalen i för hög utsträckning. Särskolans personal använder också de individuella utvecklingsplanerna vid utvecklingssamtalen. I särskolan skrivs kortfattade utvärderingsbara mål. Personalen är nöjd med strukturen i de individuella utvecklingsplanerna, då de konkretiserar elevernas utveckling och lärande på ett tydligt sätt. Eleverna är i centrum och föräldrarna blir delaktiga i processen. Särskolans pedagogiska verksamhet är väl anpassad och strukturerad utifrån elevernas behov. Varje elev har en mentor som ansvarar för och följer upp det pedagogiska arbetet. Man arbetar bland annat med kognitiv beteendeterapi i samverkan med habilitering och föräldrar. Detta arbetssätt har gett goda resultat avseende elevernas lärande. En av rektorerna har ett nära samarbete med särskolans personal som upplever att de har skolledningens stöd i sitt arbete. Det upplevda behovet av handledning har dock inte kunnat tillgodoses kontinuerligt. Åtgärdsprogram utarbetas av klassläraren i samråd med specialpedagogen. Även föräldrar och elever är delaktiga i utformningen av åtgärdsprogrammet. Ibland upplever personalen att åtgärdsprogrammen och de individuella utvecklingsplanerna överlappar varandra till innehållet. Elevvårdsteamet träffas regelbundet. Elevvårdskonferenser, för behandling av elevvårdsfrågor, förekommer då så erfordras. Vid inspektionen framkommer att det råder en otydlighet avseende elevvårdsarbetet och elevvårdskonferensen som formell instans. Behovet av undervisning i modersmål är stort vid. Lärare från ett kommunövergripande Modersmålscentrum kommer regelbundet till skolan och undervisning sker på nio språk. Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte i någon större omfattning. Undervisning i svenska som andra språk sköts av skolans egna lärare. Enligt uppgift från skolan fungerar det formella samarbetet med Modersmålscentrum tillfredsställande men avgränsas i de flesta fall till att handla om planering och praktiska delar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans pedagogiska arbete och undervisning överlag håller en god kvalitet. Rutinerna för elevvårdsarbetet samt elevvårdskonferensen som formell instans bör dock ses över. Vidare bör studiehandledning i modersmålet förbättras. Samarbetet mellan Modersmålscentrum och skolans lärare bör utvecklas så att elevernas behov av stöd och handledning säkerställs. 7

8 SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Sundsvalls kommun har organiserat verksamheten inom barnomsorg och skola i sex olika distrikt under ledning av var sin distriktschef. Varje distrikt består av 6 till 12 skolor. Centralt finns en direktör för barn- och utbildningsförvaltningen med ett övergripande ansvar för barnomsorg och skola. Distriktscheferna ska driva utvecklingsfrågor och vara ett stöd för rektorerna. En viktig uppgift är att samordna kontakter och förmedla information mellan förvaltningsledningen och rektorerna. leds av två rektorer. De har fördelat arbetet i separata ansvarsområden avseende enheter, verksamheter och personal. Rektorerna har båda arbetat i cirka fem år vid. Båda har tidigare erfarenhet från arbetsledande funktioner, dels från förskola och dels från grundskola. Rektorerna har enligt egen utsago utvecklat en samsyn kring ledarskap och kring synen på lärande och anser att de kompletterar varandra väl i många avseenden. Under de senaste åren har organisationen vid skolan förändrats och numera arbetar personalen i väl fungerande arbetslag. Av personalenkäten kan utläsas att personalen skattar arbetslagen högt både vad gäller trivsel och nyttan för eleverna. Det finns en arbetslagsledare i varje lag som tillsammans med rektorerna bildar en ledningsgrupp. Möten hålls varannan vecka. Vid skolan finns också som tidigare nämnts ett antal verksamhetsanknutna utvecklingsgrupper, som driver och stöttar kollegor i pedagogiska teman. Båda rektorerna deltar vid utvecklingsgruppernas möten, dels för att visa på vikten av arbetet, dels för att de olika gruppernas områden ska länkas ihop med varandra. De menar att detta är ett naturligt sätt att leda och vara förtrogen med pedagogiska frågor. Personalen tycker inte att rektorerna besöker verksamheterna i någon större omfattning, något som rektorerna instämmer i men finner vara svårt på grund av tidsbrist. Skolans arbetsplan är ett informativt dokument som tydliggör profil, organisation, skolans huvuduppdrag, arbetet med mobbning samt utvecklingsområden. Rektorerna har utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete i form av kontinuerliga avstämningar, undersökningar och analyser som sammanställs i en årlig kvalitetsredovisning. Detta dokument tar sin utgångspunkt i nationella mål och innehåller redovisningar och bedömningar av resultat samt analyser. Åtgärder man avser att vidta finns också beskrivna. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans styrning, ledning och kvalitetsarbete är av god kvalitet. Skolan har metoder för att säkra och förbättra kvaliteten i elevernas utbildning. Kopplingen mellan skolans arbetsplan och kvalitetsredovisning kan dock göras tydligare. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. har tagit fram en gemensam timplan tillsammans med Katrinelunds skola, den skola dit eleverna går efter årskurs 6. Skolans val används till så kallad Sticksjötid (gemensam tid i enheten F 6), till daglig fysisk aktivitet samt till simundervisning. Många elever har behov av att lära sig simma under skoltid, varför detta har prioriterats som en viktig uppgift. Som språkval erbjuds eleverna franska, spanska och tyska. De kan prova alla tre språken under tio lektioner vardera under årskurs 6. Även engelska och svenska erbjuds som alternativ vilket också förekommer. Elevens val planeras i samråd med eleverna i klassen. Elever i årskurs 4 6 erbjuds slöjd, idrott och musik i femveckorsperioder under ledning av respektive ämneslärare. Skolan informerar föräldrarna via veckobrev, informationsmaterial, e-post och skolans hemsida. Skolan bjuder också in till terminsvisa föräldramöten och drop in - caféer, vilka brukar vara välbesökta. Föräldrarna är i stort sett nöjda med skolans information. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan informerar om samt erbjuder de valmöjligheter som bestämmelserna anger. Skolan håller därmed en god kvalitet inom bedömningsområdet. 9

10 SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Resurserna till skolorna fördelas av distriktschefen efter en modell där utgångspunkten är antalet elever. Andelen elever i behov av stöd eller med utländsk bakgrund renderar något mer resurser till skolan. Vid prioriteras resurserna till de elever som har störst behov, vilket framgår av skolans elevvårdsplan. Enligt denna ska arbetslagen respektive elevvårdsteamet samråda om fördelning och omfördelning av resurserna så att elevernas behov av stöd kan tillgodoses. Skolan har totalt cirka 65 anställda. Kompetensen hos personalen är god och de allra flesta har adekvat utbildning. Under läsåret 2003/04 arbetade 27 lärare vid skolan. Av dessa hade 24 pedagogisk utbildning. Det totala antalet lärare per 100 elever uppgick samma läsår till 8,1. En kartläggning av personalens behov av individuell kompetensutveckling har genomförts inom ramen för ett EU-projekt. Några av personalen deltar i SÄLutbildning (särskild lärarutbildning). Övrig kompetensutveckling sker med koppling till utvecklingsgruppernas ansvarsområden. Lokalerna bedöms vara ändamålsenliga. Efter en anlagd brand som drabbade en av skolans enheter har en mindre funktionell lösning varit aktuell de senaste terminerna. Skolan har en fin idrottshall och tillgång till stadsdelsbiblioteket som finns i samma byggnad som skolan. Eleverna har tillgång till datorer och Internet-uppkoppling, vilket nyttjas i undervisningssammanhang. Ett exempel är att eleverna vid en av enheterna (Stammen) kommunicerar via e-post med elever i Nicaragua. Alla elever tar datakörkortet. Enligt föräldrar varierar datorutrustningen i kvalitet och en nyanskaffning skulle behöva göras. Läromedlen i övrigt är ändamålsenliga även om en återhållsamhet avseende resurserna kan märkas. Föräldrarna framför att vikarier sällan förekommer, vilket påverkar verksamheten i både förskoleklass, skola och fritidshem. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan ges godtagbara förutsättningar att nå de nationella målen. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet. Skolan karaktäriseras av ett målmedvetet arbete för att förbättra skolans resultat, både vad gäller kunskaper, normer och värdegrund. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Sundsvalls kommun Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolan bör förbättra kunskapsresultaten så att fler elever når de nationella målen för årskurs 5, - skolan bör säkerställa att alla elevers behov av stöd tillgodoses, - skolans rutiner för elevvårdsarbetet och elevvårdskonferensen bör ses över och tydliggöras, - elevernas tillgång till studiehandledning på modersmålet bör förbättras, - samarbetet mellan lärare som undervisar i modersmål och skolans övriga lärare bör förbättras samt - skolans handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling bör omarbetas så att det omfattar ett vidare perspektiv och bör även tydliggöra förhållandet mellan vuxen och elev. Datum Ort Umeå Elisabeth Ahlgren Eva Edlund 11