Nämndsammanträde äger rum torsdag 21 maj kl i Lagunen, plan 2, HSC, Baravägen 3, Lund

Transkript

1 KALLELSE 1 (3) STYR 2015/539 Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Se sändlista Nämndsammanträde äger rum torsdag 21 maj kl i Lagunen, plan 2, HSC, Baravägen 3, Lund DAGORDNING Bilagor 1. Mötets öppnande 2. Justeringsperson 3. Dagordning Protokoll och meddelanden 4. Protokoll/minnesanteckningar Nämnden för omvårdnadsutbildning (STYR 2015/145) Internationella kommittén (STYR 2015/508) Studiesociala kommittén ( STYR 2015/400, (STYR 2015/533) Bilagor till Psykosocial skyddsrond (V 2015/261) Meddelanden Delegationsbeslut (U 2015/184, U 2015/185) Remissvar: Kvalitetssäkring av högre utbildning och remissvar (V 2015/475) Uppdrag Internationella kommittéer Antagningsstatistik Bilaga 1 Bilaga 2 Protokoll hos sekr Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Beslutsärenden 5. Förslag till sammanträdestider hösten 2015 To 17 sep, to 29 okt, to 3 dec (kl ) 6. Förslag till Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeprogrammet, Vård av äldre Boel Hovde 7. Förslag till kursplan, uppdragsutbildning för Försvarsmakten: VMFA37 Människan - Biologi och hälsa II Christina Landelius 8. Förslag till kursplan i sjuksköterskeprogrammet: SJSE19 Informatik och förbättringskunskap i omvårdnad, 5 hp Anneli Sundberg Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Postadress BMC F11, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Barbro.Soliman@med.lu.se Internet

2 Nämnden för omvårdnadsutbildning Förslag till examinatorer ht Grundnivå (U 2015/188) - Avancerad nivå (U 2015/189) Bilaga 11 + separat utskick Bilaga Förslag till program- och kursutbud vt 2016 (U 2015/187) Bilaga 13 Informations- och diskussionsärenden 11. Remiss ny utbildningsorganisation (V 2015/475) Bilaga Remiss av betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) (U 2013/1724/uh Bilaga 15 + webb 13. Ny distriktssköterskeutbildning utkast till ny struktur och nytt innehåll med planerad start ht 2016 Eva Drevenhorn, Lina Behm 14. Ordföranden informerar 15. Programdirektören för grundnivå informerar 16. Programdirektören för avancerad nivå informerar 17. Studentföreningen informerar 18. Kommande sammanträden Övrigt 19. Övriga ärenden 20. Sammanträdets avslutande Barbro Soliman Nämndsekreterare

3 Nämnden för omvårdnadsutbildning KALLADE Ordförande Karin Samuelson, vice ordf Petra Lilja Andersson (förhinder 21/5) Lärare Marie Cedereke Pia Lundqvist Inga Persson Siv Wictorin Peter Åsman Representanter för yrkeslivet Lisa Davidsson. Region Skåne Heléne Bengtsson, Primärvården Carina Lindkvist, Kommunförbundet Skåne Else-Maj Rosenlöf, Skånes universitetssjukhus Studenter Hanna Abrahamsson Caroline Bowen Farsnäs Johanna Erensjö Karolin Wiström Olsson Närvaro- och yttranderätt Marianne Ahlner-Elmqvist, PD grundnivå Karin Björkman Björkelund, PD avancerad nivå Dennis Brodelis, ordf, VÅVS Anders Sonesson, MedCUL Inbjudna Christina Landelius Anneli Sundberg Boel Hovde Eva Drevenhorn Lina Behm Sekreterare Barbro Soliman

4 Bilaga 1

5 Bilaga 1

6 Bilaga 1

7 Bilaga 1

8 Bilaga 2

9 Bilaga 2

10 Bilaga 2

11 Bilaga 2

12 Bilaga 2

13 Bilaga 2

14 Bilaga 3 Bilaga till minnesanteckningar Psykosocial skyddsrond för studenter Ursprungligt meddelande----- Från: Richard Wastenson Skickat: den 28 april :33 Till: Barbro Soliman Ämne: SV: Riktlinjer för drogpåverkad student Hej! När jag idag tittar på mitt tidigare utkast rörande förslag på riktlinjer vad man bör göra om en vårdutbildningsstudent ter sig misstänkt eller konstaterat alkohol eller drogpåverkad är det lite för mossigt för att lämnas ut. Jag föreslår att ni i grunden använder LUs lite för tunna alkoholpolicyprogram från (Personavdelningen Elisabet Ekenstam jobbar enligt uppgift på en ny variant)samt lägger till en egen variant hur arbetsledare/lärare konkret bör handlägga det hela (i skolsituationen eller) på praktik. Uppfinn inte hjulet igen utan använd förslagsvis innehåll i det alkohol och drogpolitiska programmet för Umeå universitet (reviderat ) samt styrdokumentet från Göteborgs universitet rörande "handläggningsordning för arbete med alkohol och andra droger (090622). Umeå och Göteborg har kommit längre konkret än vi i dessa spörsmål. Göteborg skriver: "den misstänkte har alltid rätt att fria sig från misstanke genom att lämna prov (alkohol eller drogtest)". I första hand används den företags eller studenthälsovård som Götebors universitet har avtal med" Vi kan konstatera att vare sig vi eller företagshälsovården (enligt ssk. Irene Sassarsson) har urin drogscreeningsplattor (kort hållbarhetstid) vilket psykakuten och medicinakuten har men vi på SH kan ju möjligtvis ta blodprov och urinprov dagtid. Vid en enstaka händelse där studenten driver sin oskuldsfråga torde sjukvårdens sekretess gentemot skolan vara obefintlig. När det gäller längre behandlingskontrakt typ i alkoholhänseende hos oss eller i droghänseende hos exempelvis rådgivningsbyrån har behandlaren sekretess mot utbildare eller arbetsgivare varför särskilt kontrakt måste skrivas med vårdtagaren för att sekretessen ska vara hävd. Lycka till Bästa Hälsningar Richard på Studenthälsan

15 Bilaga till minnesanteckningar Psykosocial skyddsrond för studenter Bilaga 3 STUDIEMILJÖ & MÅENDE? Frågor till studenter vid Lunds Universitet 1. Tycker du att du har tillräckliga förkunskaper för dina kurser? 2. Får du tillräckligt med information om dina kursers krav och målsättningar? 3. Tar lärarna ansvar för gruppindelningar på dina kurser? 4. Får du information om tidigare kursutvärderingar på dina kurser? 5. Känner du dig tillräckligt trygg i att aktivt delta i diskussionerna på föreläsningar/grupper? 6. Tycker du att du får tillräckligt med stöd/respons från dina lärare/handledare? 7. Sover du bra? 8. Anser du att studierna påverkar din hälsa negativt? Ja, oftast Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig Ja Nej 9. Vet du hur institutionen följer upp studiemisslyckanden? 10. Vet du vart du ska vända dig om du blir utsatt för sexuella trakasserier eller annan form av kränkning? 11. Vet du vem som är studerandeskyddsombud på din utbildning? 12. Har du fått information om olika former av studentstöd (se exempel nedan)? Om ja, stryk under vilka; Studenthälsan, Studieverkstaden, Pedagogiskt Stöd, International Desk, Centrala studievägledningen, Studentprästerna 13. Hur många lärarledda timmar har du i veckan? Ca timmar/vecka

16 FÖRTECKNING Bilaga Nämnden för omvårdnadsutbildning Delegationsbeslut Marianne Ahlner Elmqvist har beslutat om Datum Beslut Dnr Gäller från ht 2015 Revidering av examinationsformer i kursplan SJSF15 Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa 1401 Personcentrerad vård, diagnostik och behandling: Tillägg till skriftlig tentamen: Obligatoriska läraktiviteter tillkommer, se kursbok Pre- och postoperativ omvårdnad: kollegial granskning tas bort. U 2015/184 Karin Björkman Björkelund har beslutat om Datum Beslut Dnr Gäller från ht 2015 Revidering av kursplan SBUR14 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatalvård I Tillägg under Förkunskapskrav: Särskild behörighet II (fristående kurs) Leg sjuksköterska med specialistsjuksköterskeutbildning inom barnsjukvård, intensivvård, anestesisjukvård eller ambulanssjukvård U 2015/185

17 YTTRANDE Bilaga V 2015/475 Kvalitet och utvärdering Medicinska fakultetens kansli Anna Arstam, Utbildningschef Remiss: Kvalitetssäkring av högre utbildning Medicinska fakulteten har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Remissen har skickats ut till ordförande i våra tre utbildningsnämnder, programdirektörer, föreståndare för Medicinsk fakultetens centrum för undervisning och lärande samt biträdande prefekter med ansvar för grund och avancerad nivå. I huvudsak ställer sig fakulteten sig positiv till ett nytt kvalitetssäkringssystem som består av flera olika komponenter som tillsammans förhoppningsvis kan ge en bredare bild av kvalitén i jämförelse med den förra utvärderingsomgången där fokus låg på examensarbeten. Vi välkomnar också att man i remissen lyfter fram förslag om att anpassa utvärderingarna bättre till olika utbildningars profilering och särart, något som vi som Medicinsk fakultet med legitimationsgrundande utbildningar ser som speciellt positivt. Det är också bra att integrera forskarutbildningen i förslaget. Utmärkt i förslaget är också att kunna få ta del och råd av gruppens slutliga synpunkter och bedömning. Det är också välkommet att ha internationella inslag i bedömargruppen, då vi sedan tidigare har positiva erfarenheter av detta. Man bör dock vara medveten om att kommunikationen inte helt säkert fungerar friktionsfritt. Vidare kan det också finnas en risk att man av internationella bedömare får råd utifrån deras högskolesystem och kontext, där vår svenska lagstiftning inte medger att dessa råd kan genomföras. I förslaget tillmäter man både studenterna och yrkesföreträdarna stor betydelse, något som vi också anser vara värdefullt. Men samtidigt som man lyfter denna fråga har man inga konkreta förslag på hur man ska finna former för att få detta att fungera metodmässigt och rekrytera arbetslivsföreträdare och studenter. Det är väsentligt att ta hänsyn till periodiciteten av systemets olika komponenter. De olika granskningarna kan råka sammanfalla med varandra, dvs samtidigt som kvalitetssystemet blir granskat genomförs en tematisk utvärdering och kanske i värsta fall också en utbildningsutvärdering samtidigt, eller nära i tid, vilket kan bli oerhört resurskrävande både ekonomiskt och tidsmässigt. Postadress Box 117, Lund, Sölvegatan 19, Telefon , vx , E-post Anna.Arstam@med.lu.se Webbadress:

18 Bilaga 5 2 Examenstillståndsprövning Inga specifika synpunkter. Granskning av lärosätenas kvalitetssäkringssystem En risk med det nya förslaget vad gäller granskning av lärosätenas kvalitetssäkringssystem är att det fokuserar på en organisatorisk nivå som inte med nödvändighet säger något om kvalitet och resultat i sig i en specifik utbildning. Det är inte heller helt tydligt på vilken nivå man ska granska kvalitetssäkringen, är det på lärosätet som helhet eller på fakulteter/utbildningar. En farhåga är att granskningen blir så generell och långt bort från den specifika utbildningen att det inte ger den önskade effekten av kvalitetsutveckling. Utbildningsutvärderingar Vi ser utbildningsutvärderingarna som ett positivt inslag då det innebär en kollegial granskning. Grunderna för urval är något oklara, även om det sägs att de kan genomföras på enstaka lärosäten tex om brister i en viss utbildning har uppmärksammats (av vem?) eller om lärosätet har bedömts ha brister i sin egen kvalitetssäkring. Teoretiskt sätt skulle ett lärosäte få högsta betyg när det gäller sitt kvalitetssäkringssystem men lägsta betyg vid en utbildningsutvärdering. Tematiska utvärderingar Inga specifika kommentarer, annat än att vi ställer oss positiva till dem. Avslutningsvis vill vi betona vikten av att förutsättningarna för granskningarna är transparenta och att lärosätena i god tid får veta tidpunkt för granskning och vilka underlag som förväntas. Alla granskningar är resurskrävande och det är därför av yttersta vikt att tillse att de genererar en sådan konstruktiv återkoppling att det kommer utbildningarna tillgodo samt att bedömarna fungerar som kritiska vänner. I tjänsten Anna Arstam

19 Bilaga 6

20 Bilaga 7 1 STATISTIKUPPGIFTER Fakultetskansliet Utbildningsadministratör Sara Holmgren SNABBSTATISTIK FRÅN UHR Arbetsterapeutprogram Nationellt antal sökande till programutbildningar inom medicin och vård inför antagningen höstterminen 2015 (siffror inom parentes visar antalet sökande inför HT14) Antal platser Totalt antal sökande Antal sökande i Antal sökande i Även obehöriga 1: a hand 1:a hand per plats Lunds universitet 32 (32) 920 (891) 113 (132) 3,5 (4,1) Göteborgs universitet ,2 Högskolan i Jönköping ,9 Karolinska institutet ,9 Linköpings universitet ,3 Luleå tekniska universitet ,6 Örebro universitet ,8 Umeå universitet ,5 Audionomutbildning Lunds universitet 13 (13) 395 (376) 47 (57) 3,6 (4,4) Göteborgs universitet ,4 Karolinska Institutet ,8 Örebro universitet ,9 Biomedicin kandidatprogram Lunds universitet 32 (32) 567 (536) 42 (49) 1,5 (1,5) Högskolan i Halmstad (inrik. fys. trän.) Högskolan i Skövde ,7 Karolinska institutet ,2 Uppsala universitet ,4 Umeå universitet ,8 Logopedprogram Lunds universitet 24 (24) 594 (602) 87 (79) 3,6 (3,3) Göteborgs universitet ,4 Karolinska Institutet ,2 Linköpings universitet Umeå universitet Postadress Medicinska fakulteten, BMC F:11, Lunds Universitet, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Sara.Holmgren@med.lu.se

21 Bilaga 7 2 Läkarprogram Lunds universitet 124 (120) 5362 (5820) 1113 (1276) 9,0 (10,6) Göteborgs universitet ,2 Karolinska Institutet ,9 Linköpings universitet ,6 Umeå universitet ,2 Uppsala universitet Örebro universitet ,9 Röntgensjuksköterskeprogram Lunds universitet 35 (35) 601 (587) 69 (93) 2,0 (2,7) Göteborgs universitet Göteborgs universitet (Borås) Göteborgs universitet (Trollhättan) Göteborgs universitet (Skövde) Högskolan i Jönköping ,4 Karolinska institutet ,9 Örebro universitet ,2 Umeå universitet Uppsala universitet Fysioterapeutprogram Lunds universitet 40 (40) 2260 (2697) 502 (508) 12,6 (12,7) Göteborgs universitet ,2 Karolinska institutet ,7 Linköpings universitet ,6 Luleå tekniska universitet ,0 Mälardalens högskola ,0 Umeå universitet Uppsala universitet Sjuksköterskeprogram Lunds universitet 75 (75) 3101 (3025) 457 (454) 6,1 (6,1) Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola ,3 Göteborgs universitet Högskolan i Borås ,6 Högskolan Dalarna Högskolan i Halmstad (Halmstad) Högskolan i Halmstad (Varberg) Högskolan i Gävle ,0 Högskolan i Jönköping ,8 Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde ,4 Högskolan Väst Karlstads universitet Karolinska institutet (Distans) ,6 Karolinska institutet (Huddinge) ,6 Postadress Medicinska fakulteten, BMC F:11, Lunds Universitet, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Sara.Holmgren@med.lu.se

22 Bilaga 7 3 Linköpings universitet (Linköping) ,2 Linköpings universitet (Norrköping) ,1 Linnéuniversitetet (Västervik) ,0 Linnéuniversitetet (Växjö) ,4 Linnéuniversitetet (Kalmar) ,6 Linnéuniversitetet (Oskarshamn) ,2 Luleå tekniska universitet ,5 Malmö högskola (Malmö) ,0 Malmö högskola (Ystad) ,0 Malmö högskola (Trelleborg) ,0 Mälardalens högskola (Nyköping) ,0 Mälardalens högskola (Eskilstuna) ,3 Mälardalens högskola (Västerås) ,6 Mittuniversitetet (Sundsvall) ,6 Mittuniversitetet (Östersund) ,3 Örebro universitet ,9 Röda korsets högskola ,3 Sophiahemmet Högskola Umeå universitet (Umeå) Umeå universitet (Skellefteå) Umeå universitet (Örnsköldsvik) Uppsala universitet Uppsala universitet (Gotland) Postadress Medicinska fakulteten, BMC F:11, Lunds Universitet, Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir , växel Telefax E-post Sara.Holmgren@med.lu.se

23 STATISTIKUPPGIFTER Bilaga Siffrorna är hämtade från Fakultetskansliet Utbildningsadministratör Sara Holmgren SNABBSTATISTIK - INFÖR ANTAGNINGEN HT-2015 TILL SPECIALISTUTBILDNINGAR, MASTERPROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER (Förra höstens siffror inom parentes) (Ingen information om antal platser denna gång) Arbetsterapi Antal platser Totalt antal sökande Antal sökande i 1:a hand ATPA44 Arbetsterapi: Vetenskapligt arbete, 7,5 hp 16 (6) 0 (0) ATPA62 Aktivitetsvetenskap i hälsofrämjande arbete, 7,5 hp 20 (5) 1 (0) ATPK55 Arbetsterapi: Kandidatuppsats, kvartsfart, 15 hp 1 (7) 1 (3) Audiologi Antal platser Totalt antal sökande Antal sökande i 1:a hand AUDN74 Otomikroskopi och vaxextraktion, halvfart, 4,5 hp 20 (20) 15 (15) AUDN06 Teorikurs i audiologi ur ett internationellt perspektiv, 3 hp 7 (15) 2 (3) AUDN71 Audiologisk fördjupning, 12 hp 2 (4) 1 (3) AUDN72 Audiologi: Vetenskapsmetodik I, 6 hp 3 (1) 0 (0) AUDM02 Audiologi: Projektkurs för masterexamen, halvfart, 15 hp 4 (5) 0 (0) AUDN02 Fördjupning i audiologi I, halvfart, 7,5 hp 8 (4) 0 (0) AUDN03 Fördjupning i audiologi II, halvfart, 7,5 hp 0 (6) 0 (0) Postadress Medicinska fakulteten, BMC F:11, Lunds Universitet, Lund Besöksadress Sölvegatan 19, Telefon dir , Växel Telefax E-post Sara.Holmgren@med.lu.se

24 AUDN07 Klinisk fördjupning II, halvfart, 7,5 hp 4 0 Bilaga 7 AUDN09 Teorikurs i audiologi och logopedi ur ett internationellt perspektiv, halvfart, 7,5 hp 12 1 Biomedicin BIMKP1 Molekylär cellbiologi och genetik inklusive professionell utveckling 2 Metoder och kvalitetssäkring, 15 hp BIMKP2 Mikrobiologi och immunologi inklusive professionell utveckling 3 Metoder och risker, 15 hp BIMKP3 Developmental biology including professional development 5 Introduction to Biomedical Ethics, 15 hp BIMKP4 Molecular medicine including PU6 and professional development 7 From hypothesis to publication, 30 hp Antal platser Totalt antal sökande Antal sökande i 1:a hand 4 (6) 0 (2) 9 (8) 1 (0) 6 (6) 2 (1) 4 (5) 0 (1) BIMM30 Molecular Microbial Pathogenesis, 7,5 hp 30 (27) 7 (9) BIMM31 Molecular Virology, 7,5 hp 39 (34) 3 (4) Folkhälsovetenskap Antal platser Totalt antal sökande Antal sökande i 1:a hand MPHN30 Sexual and reproductive Health and Rights, 7,5 hp 57 (53) 8 (8) Logopedi Antal platser Totalt antal sökande Antal sökande i 1:a hand LOGN06 Teorikurs i logopedi ur ett internationellt perspektiv, 3,0 hp 7 2 LOGN84 Språkliga problem i skolåldern, 7,5 hp LOGN03 Fördjupning i logopedi I, 7,5 hp 9 3 LOGN04 Fördjupning i logopedi II, 7,5 hp 4 0 LOGN07 Klinisk fördjupning, 3,0 hp, 7,5 hp 3 0 LOGN74 Normal och avvikande läs- och skrivutveckling, 12, hp 2 1

25 Bilaga 7 Omvårdnad Antal Totalt antal Antal sökande i platser sökande 1:a hand VMFN08 Biostatistik II, 7,5 hp 13 6 VMFN62 Psykiatriska sjukdomstillstånd II, 7,5 hp 52 9 VMFN68 Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och livskvalitetsbedömning hos personer med psykisk funktionsnedsättning, 7,5 hp 54 5 MEVN30 Flervetenskapliga perspektiv på åldrande och hälsa, 7,5 hp 28 5 Barnmorskeprogrammet, 90 hp 327 (348) 139 (167) Specialistsjuksköterskeprogrammet, Anestesisjukvård, 60 hp 258 (229) 94 (99) Specialistsjuksköterskeprogrammet Intensivvård, 60 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet Operationssjukvård, 60 hp 116 (92) 34 (26) Fysioterapi Antal platser Totalt antal sökande Antal sökande i 1:a hand FYPA55 Fysioterapi: Vetenskaplig metodik, 7,5 hp 37 (32) 6 (2) FYPA57 Idrottsmedicin och rehabilitering vid idrotts- och motionsskador, 7,5 hp FYPK58 Fysioterapi: Kandidatuppsats, 15 hp 6 1

26 Bilaga 7 Masterprogram Antal Totalt antal Antal sökande i platser sökande 1:a hand Masterprogram i biomedicin 239 (257) 88 (87) Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Arbetsterapi 10 (7) 9 (5) Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Arbetsmiljö och hälsa 21 (25) 15 (18) Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Audiologi 12 8 Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Fysioterapi 37 (32) 32 (29) Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Logopedi 1) 1 Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Omvårdnad 46 (40) 41 (37) Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Radiografi Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa 4 2 Masterprogram i medicinsk vetenskap/ Åldrande och hälsa 5 3 Masterprogram i folkhälsovetenskap 652 (644) 318 (295)

27 Bilaga 8 1 (4) Fastställs av Medicinska fakultetsstyrelsen Att gälla från Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning vård av äldre 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå XXXXX Programbeskrivning Utbildningen belyser åldrandet och dess transitioner ur ett hälsofrämjande omvårdnadsperspektiv och syftar till att ge studenten sådana fördjupade kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att kunna arbeta som specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Därför ställs stora krav på förmåga till självständighet, förmåga att hantera komplexa företeelser och frågeställningar såväl som forsknings- och utvecklingsarbete. Utbildningen ska ge studenten fördjupad kunskap om äldre individer, åldersrelaterade symtom, komplexa somatiska och/eller psykogeriatriska sjukdomstillstånd ur nationellt såväl som internationellt perspektiv. Utbildningen ska vidare ge förmåga att självständigt, samt i samråd med äldre och/eller närstående bedöma, planera, utvärdera och utveckla sådana hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder som tillvaratar det friska hos individen. Utbildningen ska även ge förutsättningar att som specialistsjuksköterska utöva ett pedagogiskt ledarskap, samordna åtgärder inom verksamhetsområdet, samt utveckla förmågan att samverka med äldre individer, närstående, personal inom området såväl som med andra professioner inom vård- och omsorg av äldre. Utbildningsprogrammet har därutöver som målsättning att bidra till insikt om främjandet av en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd samt rättvisa, ökad medvetenhet om genus, jämställdhet och likabehandling. Programmet omfattar 60 högskolepoäng varav verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör 9 högskolepoäng med integrering av teori och empiri. Internationell samverkan bedrivs med lärosäten såväl inom som utanför Europa, vilket ger studenter möjlighet att genomföra hel eller del av kurs vid universitet i annat land. Mål För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska (Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar): Kunskap och förståelse För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet.

28 Bilaga 8 2 (4) Färdighet och förmåga För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga. Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning vård av äldre skall studenten också visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, och visa förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma komplexa behov av vård och rehabilitering. För magisterexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

29 Bilaga 8 3 (4) Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Självständigt arbete (examensarbete) För specialistsjuksköterskeexamen och magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Kursuppgifter Omvårdnad, hälsa och livsvillkor hos äldre, 7,5 hp (Högskolan i Jönköping) Personcentrerat förhållningssätt och palliativ vårdfilosofi, 7,5 hp (Linnéuniversitetet) Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7,5 hp (Högskolan i Väst) Geriatrisk omvårdnad I, 7,5 hp (varav VFU 3 hp) (Lunds universitet) Geriatrisk omvårdnad II, 7,5 hp (varav VFU 3 hp) (Högskolan Kristianstad) Självständigt arbete (examensarbete) inom omvårdnad med inriktning vård av äldre, 15hp (samtliga lärosäten) Organisation, ledning och utveckling med inriktning vård av äldre, 7,5 hp (varav VFU 3 hp) (Göteborgs Universitet) Kursöversikt År 1 Omvårdnad, hälsa och livsvillkor hos äldre 7,5 hp År 2 Geriatrisk omvårdnad II, 7,5 hp Personcentrerat förhållningssätt och palliativ vårdfilosofi, 7,5 hp Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7,5 hp Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning vård av äldre (examensarbete), 15 hp Geriatrisk omvårdnad I, 7,5 hp Organisation, ledning och utveckling med inriktning vård av äldre, 7,5 hp

30 Bilaga 8 4 (4) Pedagogisk grundsyn och arbetsformer Programmet drivs via en virtuell utbildningsmiljö i syfte att skapa optimala förutsättningar för lärande. Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Arbetsformerna varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, seminarium och föreläsningar. Genom hela utbildningen hålls en arbetslivsnära profil där lärandet ses som en process där teori och praktiskt handlande integreras. Kurserna bygger successivt på varandra där ett tidigare studerat område kan betraktas ur ett nytt perspektiv och därmed ge fördjupad förståelse. I varje kurs sker ett integrerat lärande där teoretiska frågeställningar studeras och omsätts i praktisk handling eller genom att autentiska komplexa situationer/problem, även med ofullständig information analyseras och studeras teoretiskt, för att sedan återkopplas till och användas i arbetslivet. Studieuppgifterna bearbetas och utvecklas i relation till respektive kurs innehåll, dels via diskussioner i diskussionsforum med andra studenter, dels vid lärarledda seminarier i en virtuell miljö, medan andra uppgifter genomförs i samband med VFU. Studenterna får på detta sätt del av komplexa situationer hämtade från olika kontexter, vilka kan fördjupa egen kunskap och också tillämpas i nya och bredare sammanhang, så kallad transfer of knowledge. Genomgående i utbildningen utvecklas studentens självständighet och förmåga att bedöma och hantera komplexa frågeställningar genom integrering av teori och empiri. Varje student sammanfattar och reflekterar kontinuerligt över det egna lärandet och behov av ytterligare kunskap i en individuell portfolio. Examensuppgifter Student som slutfört kurser i utbildningsprogrammet motsvarande 60 hp med betyget godkänd erhåller, efter ansökan, bevis på specialistsjuksköterskeexamen med inriktning vård av äldre (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing - Elderly Care). Medicine magisterexamen inom huvudområdet omvårdnad (Master of Medical Science (60 credits) with a Major in Nursing) kan erhållas om fordringarna uppfylls (SFS 1993:100 med senare ändringar). Ett genomgånget specialistsjuksköterskeprogram kan ingå som del av en masterexamen. Förkunskapskrav Särskild behörighet Sjuksköterskeexamen med 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande och legitimerad sjuksköterska. Yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska. Urvalsgrunder Akademiska poäng. Övrigt Om programmet avvecklas eller avsevärt förändras har studenten rätt att följa den programstruktur som denne blivit antagen till. Denna möjlighet kvarstår två år efter att studenten antagits till programmet och sker då genom upprättande av en individuell studieplan. Utbildningen genomförs som ett program i samverkan mellan Lunds Universitet (LU), och Göteborgs Universitet (GU), Högskolan Väst (HV), Hälsohögskolan Jönköping (HHJ), Högskolan Kristianstad (HKr) och Linneuniversitetet (LiU).

31 Bilaga 9 Medicinska fakulteten VMFA37, Människan - Biologi och hälsa II, 9 högskolepoäng The Human Being - Biology and Health II, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är preliminär men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen är en fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100). Undervisningsspråk: svenska Moment på engelska kan förekomma. Huvudområde Medicin Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna redogöra systematiskt för den topografiska anatomin, redogöra för den skadade cellen samt cellers adaption vid vävnadsskada, förklara hur och varför celler kommunicerar med varandra via nerver och hormoner, förklara immunsystemets betydelse för människans hälsa, identifiera faktorer som påverkar nutritionen och relatera dessa till den normala matsmältningen med absorption och metabolism av kolhydrater, proteiner och fett, förklara defekationens normalfysiologi samt identifiera faktorer som påverkar defekationen, beskriva de processer som är involverade i nociception och hur smärtlindrande åtgärder kan påverka respektive process,

32 Bilaga 9 förklara samband mellan olika grupper av läkemedel och förväntad effekt i kroppen. 2/ 3 Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna använda medicinsk terminologi på ett relevant sätt. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna reflektera över grundläggande anatomiska och biologiska skillnader relaterat till kön och ålder. Kursens innehåll Anatomi Normalfysiologi Grundläggande patofysiologi Farmakologi Kursens genomförande Undervisning och läraktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, grupparbete, kollegial granskning, färdighetsträning, seminarier och föreläsningar. Frånvaro vid obligatorisk läraktivitet kan innebära alternativ läraktivitet. Kursens examination För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt tre för varje provmoment. Om studenten genomfört tre nderkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos prefekt eller motsvarande, begära byte av examinator. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Prov/moment 1501 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I, 3,0 hp Individuell skriftlig salstentamen.

33 Bilaga Farmakologi, 3,0 hp Individuell skriftlig salstentamen. 3/ Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi III, 3,0 hp Examinationsseminarium, muntligt i grupp med individuell bedömning. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet. Särskild behörighet: Godkänd kurs: Människan Biologi och hälsa I, 10,0 hp, eller motsvarande

34 Bilaga 9 Litteraturlista för VMFA37, Människan - Biologi och hälsa II gällande från och med höstterminen 2015 Böcker Christensen, R. (senaste upplaga). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Harlow: Pearson Education. Duerden, B. I. (2012). MRSA: why have we got it and can we do anything about it? Eye (Lond), 26(2), doi: /eye Published online 2 December FASS. (senaste upplaga). Stockholm: Läkemedelsindustriföreningen. Garrett, L.K. (senaste upplaga). Kom igång med anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Harlow: Pearson Education. Lundh, B. (senaste upplaga). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: studentlitteratur. Norlén, P. & Lindström, E. (Red.). (senaste upplaga). Farmakologi. Stockholm: Liber. Ericson, E. & Ericson, T. (senaste upplaga). Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, vårdhygien. Stockholm: Liber. Artiklar och avhandlingar Edwards, T., Stern, A., Clarke, D., Ivbijaro, G., & Kasney, M. (2010). The treatment of patients with medically unexplained symptoms in primary care: a review of the literature. Mental Health in Family Medicine, 7(4),

35 Bilaga 10 Medicinska fakulteten SJSE19, Informatik och förbättringskunskap i omvårdnad, 5 högskolepoäng Informatics and Profound Knowledge of Improvement in Nursing, 5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är preliminär men ännu ej fastställd. Allmänna uppgifter Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, men kan även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar). Undervisningsspråk: svenska Moment på engelska kan förekomma. Kursens mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna förklara och argumentera för hur förbättringsarbete kan säkra kvalitén inom vården, beskriva och förklara begrepp och modeller relaterade till informatik och förbättringskunskap Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall studenten kunna identifiera information som måste finnas tillgänglig för att säkra patientens vård, välja ut och motivera en relevant kvalitetsindikator inom omvårdnad i en valfri kontext samt presentera en plan för implementering, systematiskt analysera förbättringsarbete utifrån modeller för kvalitetsutveckling, kvalitetssäkring och teamarbete.

36 Bilaga 10 2/ 3 Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs skall studenten kunna reflektera över och diskutera hur förbättringsarbete kan optimera vården samt hur processförståelse bidrar till professionell utveckling, reflektera över och diskutera användningen av evidensbaserade strategier som en utveckling och förbättring av vården. Kursens innehåll Begrepp, modeller och styrdokument Informatik Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad Förbättringskunskap Processer, register och system Kursens genomförande Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, färdighetsträning, grupparbete, kollegial granskning, seminarier och föreläsningar. Kursens examination För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av examinator. Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination. Frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kan innebära alternativ läraktivitet. Prov/moment Omvårdnadsinformatik, 1,0 hp betygsskala: underkänd, godkänd Muntlig i grupp med individuell bedömning Modeller och begrepp 1 hp Skriftlig salstentamen Förbättringskunskap 3,0 hp betygsskala: underkänd, godkänd Skriftligt och muntligt seminarium med posterpresentation i grupp med individuell bedömning

37 Bilaga 10 3/ 3 Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd. För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända. Förkunskapskrav Förutom grundbehörighet (se utbildningsplan) krävs särskild behörighet. Särskild behörighet Godkända kurser: - Samtliga kurser/delkurser/provmoment till och med termin 3 (90 hp) - Sjuksköterskans profession och vetenskap II, 7,5 hp Kurserna läses i den ordning de ges.

38 Bilaga 11 1 (2) Förslag BESLUT Dnr U 2015/ Nämnden för omvårdnadsutbildning Examinatorer för grundnivå, hösten 2015 Röntgensjuksköterskeprogrammet RSJD10 Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession RSJD11 Människokroppen - Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi RSJE12 Omvårdnadens teknik och metod RSJD13 Profession, etik och handledning Termin 1 RSJD13 Profession, etik och handledning Termin 3 RSJD13 Profession, etik och handledning Termin 5 RSJD14 Den medicinska bilden RSJE16 Radiografi III RSJD20 Radiografi V RSJD21 Kandidatuppsats inom radiografi (examensarbete) Sjuksköterskeprogrammet Bodil Andersson Universitetsadjunkt Erna Törnqvist Rebecca Gagnemo Persson Universitetsadjunkt Marianne Ahlner Elmqvist Petra Lilja Andersson Marianne Ahlner Elmqvist Erna Törnqvist Bodil Andersson Universitetsadjunkt Erna Törnqvist Marie Hübel SJSD10 Sjuksköterskans profession och vetenskap I SJSE11 Människokroppen - Biologi och hälsa Angelika Fex Universitetsadjunkt Rebecca Gagnemo Persson Universitetsadjunkt

39 Bilaga 11 SJSE12 Omvårdnadens teknik och metod SJSD13 Profession, etik och handledning Termin 1 SJSD13 Profession, etik och handledning Termin 2 SJSD13 Profession, etik och handledning Termin 3 SJSD13 Profession, etik och handledning Termin 4 SJSD13 Profession, etik och handledning Termin 5 SJSD13 Profession, etik och handledning Termin 6 Rebecca Gagnemo Persson Universitetsadjunkt Petra Lilja Andersson Marianne Ahlner Elmqvist Marianne Ahlner Elmqvist Marianne Ahlner Elmqvist Marianne Ahlner Elmqvist Petra Lilja Andersson SJSE14 Processorienterad omvårdnad i ett livscykelperspektiv Anna Condelius Projektledare SJSF15 Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa SJSF16 Personcentrerad vård vid psykisk ohälsa SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap II SJSE18 Ledarskapets teori och praktik SJSE19 Informatik och förbättringsarbete SJSD22 Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd SJSK20 Kandidatuppsats inom omvårdnad (examensarbete), SJSD21Processorienterad klinisk omvårdnad SJSK50 Kandidatuppsats inom omvårdnad VMFD60 Omvårdnad i ett internationellt perspektiv Eva I Persson Marie Cedereke Marie Hübel Jan-Åke Hansson Jan-Åke Hansson Angelika Fex Universitetsadjunkt Marie Hübel Annica Sjöström Strand Marie Hübel Irén Tiberg

40 Förslag BESLUT Dnr U 2015/189 Bilaga 12 1 (3) Nämnden för omvå rdnadsutbildning Examinatorer, avancerad nivå, ht 2015 Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning Akutsjukvård AKTN12 Specifik omvårdnad med inriktning akutsjukvård II AKTM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning akutsjukvård (examensarbete) Ambulanssjukvård AMSP12 Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård II AMSM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård (examensarbete) Anestesisjukvård ANSR10 Perioperativ omvårdnad med inriktning anestesisjukvård I ANSR11 Perioperativ omvårdnad med inriktning anestesisjukvård II ANSR12 Perioperativ omvårdnad med inriktning anestesisjukvård II ANSM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning anestesisjukvård Barnsjukvård SBUR14 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatal vård I SBUP15 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatal vård II, VFU Examinator Helena Rosén Helena Rosén Anders Johansson Anders Johansson Anders Johansson Anders Johansson Anders Johansson Anders Johansson Pia Lundquist Pia Lundquist

41 Bilaga 12 SBUM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning barnsjukvård Pia Lundquist 2 Distriktssköterska DSKM50 Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning distriktssköterska (examensarbete) Intensivvård SINP10 Omvårdnad med inriktning intensivvård I SINR11 Omvårdnad med inriktning intensivvård II SINR12 Omvårdnad med inriktning intensivvård III SINM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning intensivvård Operationssjukvård OPSR10 Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård I OPSR11 Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård II OPSR12 Specifik omvårdnad med inriktning operationssjukvård III OPSM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning operationssjukvård Psykiatrisk vård SPSP11, Psykiatrisk omvårdnad II, psykiatriska sjukdomstillstånd SPSN15, Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och livskvalitetbedömning hos personer med psykisk funktionsnedsättning Onkologisk vård ONKN40 Specifik omvårdnad med inriktning onkologisk behandling, symtomkontroll och egenvård ONKN41 Specifik omvårdnad med inriktning psykosocial omvårdnad och rehabilitering vid cancersjukdom, Eva Drevenhorn Karin Samuelson Karin Samuelson Karin Samuelson Karin Samuelson Birgitta A Gustafsson Birgitta A Gustafsson Birgitta A Gustafsson Birgitta A Gustafsson Bertil Lundberg Bertil Lundberg Stinne Glasdam Stinne Glasdam

42 Bilaga 12 ONKN42 Specifik omvårdnad med inriktning onkologisk vård, verksamhetsförlagd utbildning Vård av äldre SVÄMM52 Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning vård av äldre Barnmorskeprogrammet Alexandra Rönnängsgård Universitetsadjunkt Staffan Karlsson 3 SBMT10 Introduktion till reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa med fokus på graviditet och familjeplanering Eva Persson SBMR11 Kvinno- och mödrahälsovård SBMR13 Förlossningsvård samt postnatal vård SBMR14 Förlossning SBMP17 Mödrahälsovård, komplicerad prenatal vård samt samlevnad och familjeplanering, fördjupning, verksamhetsförlagd utbildning SBMP18 Komplicerad förlossning, verksamhetsförlagd utbildning SBMM51 Självständigt arbete inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (examensarbete) Eva Persson Eva Persson Eva Persson Maria Ekelin Maria Ekelin Linda Kvist

43 Bilaga 13 1 (1) Förslag BESLUT Dnr U 2015/ Nämnden för omvårdnadsutbildning Förslag - Program och kurser vårterminen 2016 Program Sjuksköterskeprogrammet Hel-/halvfart Datum Helfart Program VASAM Specialistsjuksköterskeprogram - ambulanssjukvård, 60 hp VASAK Specialistsjuksköterskeprogram - akutsjukvård, 60 hp VASBS Specialistsjuksköterskeprogram barnsjukvård, 60 hp Ny programkod Specialistsjuksköterskeprogram - vård av äldre, 60 hp Fristående kurser VMFN63 Psykiatrisk omvårdnad, socialpsykiatriska arbetssätt, 7,5 hp VMFR06 Forskningsetik, 7,5 hp ONKN43 Specifik omvårdnad med inriktning palliativ, onkologisk vård, 7,5 hp Hel-/halvfart Datum Helfart Helfart Helfart Halvfart Hel-/halvfart Datum Halvfart Uppehåll vårtermin Halvfart (6 hp) (1,5 hp)

44 RAPPORT STYR 2014/566 Bilaga 14 1 Dekanus Cecilia Lundberg Uppdrag med uppgift att vidareutveckla förslaget till ny utbildningsorganisation Under våren 2014 utarbetades ett förslag på en ny organisation för ledning och styrning av fakultetens utbildningsverksamhet på grund och avancerad nivå. Förslaget remissbehandlades under sommaren 2014 och remissinstanserna framförde flera konstruktiva förslag och idéer. En arbetsgrupp fick i november 2014 därför i uppdrag att vidareutveckla förslaget på en ny organisation för ledning och styrning av fakultetens utbildningsverksamhet på grund och avancerad nivå med en gemensam övergripande beslutsnivå. I uppdraget ingick specifikt att analysera och beakta de synpunkter som inkommit under remissomgången. Vidare fick gruppen också i uppdrag att samverka med programdirektörer och institutionsföreträdare för att förankra och vidareutveckla förslaget. Arbetsgruppen har bestått av Cecilia Lundberg, Gudrun Edgren, Jakob Donnér, Charlotte Löfqvist, Christer Larsson, Petra Lilja Andersson, Dennis Brodelius, Malin Fredén Axelsson, Mattias Brattström och Anna Arstam. Gruppen träffades första gången i december 2014 och har sedan träffats tre gånger under våren 2015 och däremellan även haft löpande kommunikation via e-post. En hemsida med en tillhörande blogg sattes upp i början av året, där man har haft möjlighet att kommentera det pågående arbetet. Information om hemsidan och bloggen kommunicerades via e-bullen och på fakultetens intranät. I mars anordnades en workshop där man bjöd in programdirektörer, biträdande prefekter för grund- och avancerad nivå, lärarrepresentanter, studentrepresentanter och externa ledamöter i utbildningsnämnderna. Ett trettiotal personer deltog i workshopen där man diskuterade ett i förväg utskickat förslag på en ny utbildningsorganisation. Efter workshopen vävdes synpunkter och förslag in i förslaget om en ny utbildningsorganisation. Därefter skickades det reviderade förslaget ut till deltagarna i workshopen för att erbjuda dem en möjlighet att kommentera om hänsyn tagits till deras förslag och synpunkter. Antalet programnämnder i den framtida organisationen har diskuterats flitigt under arbetets gång. Det är tydligt att denna fråga är mångfacetterad och behöver förmodligen utredas vidare. I det lagda förslaget föreslås det att grundutbildningsnämnden beslutar i denna fråga. Dock måste utbildningarna fungera även under en övergångsfas. Postadress Box 117, Lund, Sölvegatan 19, Telefon , vx , E-post Anna.Arstam@med.lu.se Webbadress:

45 Bilaga 14 Vårt förslag är att nuvarande utbildningsnämnders programindelning behålls initialt och övergår till att bli programnämnder. Det blir sedan den nya grundutbildningsnämndens sak att utreda och besluta i frågan. 2 Syfte med förändring av grundutbildningsorganisationen I detta dokument presenteras ett förslag till förändrad grundutbildningsorganisation för medicinska fakulteten. Ett av de viktigaste syftena med att föreslå en ny grundutbildningsorganisation är att skapa en organisation som kan arbeta långsiktigt och strategiskt och verka för sådan kvalitet i verksamheten att organisationen kan vara med och sätta den nationella agendan för de grundutbildningar 1 som fakulteten bedriver. Därför föreslås en ny organisation för grundutbildningen som på ett samordnat och resurseffektivt vis kan anta nya utvecklande utmaningar, tolka trender och möta omvärldens krav. Kraven på grundutbildningsverksamheten i fakulteten ökar. Förslaget från den av regeringen våren 2014 tillsatta kvalitetssäkringsutredningen är att kvalitetssäkringssystemen vid universitet och högskolor ska granskas i sexårscykler och att utbildningsutvärderingar ska utgöra en betydande andel tillsammans med högskolornas egna kvalitetssäkringssystem. Principerna för kvalitetssäkring på europeisk nivå skall beaktas, och utvärderingsresultaten skall ligga till grund för beslut om examensrättigheterna. Olika typer av idag informell internationell benchmarking av utbildningar kan i framtiden komma att leda till certifiering på internationell nivå. Vidare måste fakultetens grundutbildningar framgent förbereda sina studenter för arbetslivets användning av digitala beslutsoch arbetsstöd samtidigt som användning av digitala lärandestöd kan förbättra lärandets inriktning och kvalitet. Grundutbildningarna förväntas ta sig an dessa förändringar utan kostnadskompensation. Sådana förändringar ställer krav på en kvalificerad överordnad styrning av ett slag som inte ryms i fakultetsstyrelsens arbete. Det ställer också krav på väldefinierade beslutslinjer, befattningsbeskrivningar samt klargörande av resultatansvar. Den nuvarande arbetsordningen för medicinska fakulteten innebär bland annat att fakultetsstyrelsen fördelar grundutbildningsresurserna medan tre grundutbildningsnämnder ansvarar för utveckling och ledning av kurser och utbildningsprogram inom sina respektive ansvarsområden. Programdirektörer, som utses av dekanus och inte av grundutbildningsnämnderna, ansvarar för ledning och genomförande av utbildningsprogram och kurser under grundutbildningsnämnderna eller deras ordförande. En övergripande beslutsnivå med ett riktat fokus på fakultetens grundutbildningar saknas. Vid fakulteten styrs redan forskning och infrastrukturplattformar samt forskarutbildningen av övergripande nämnder som arbetar på delegation från fakultetsstyrelsen. Det lagda förslaget har ambitionen att harmonisera med denna organisation så att vi får en mer samstämmig styrning av verksamheterna inom fakulteten. 1 Med grundutbildning avses i detta dokument utbildning på grund- och avancerad nivå enligt högskolelagen.

46 Bilaga 14 Syftet med organisationsförändringen är också att underlätta efterlevnad av medicinska fakultetens strategiska plan i vad som avser grundutbildningen genom att inom tillgängliga resurser: Möjliggöra att genom kvalificerad strategisk planering bevara hög grundutbildningskvalitet vid ändrad dimensionering och ändrade uppdrag Ge alla grundutbildningsprogrammen likvärdig tillgång till professionellt processtöd i form av t ex administration, bibliotek och IKT, internationalisering samt pedagogisk utveckling Samordna resurser för att göra det möjligt att skapa synergier mellan olika grundutbildningsprogram samt skapa en egalitär tvärprofessionell kultur och vidareutveckla tvärprofessionella utbildningsmoment Tillhandahålla och utveckla en attraktiv och stimulerande lärandemiljö med lokaler för varierande och specialiserade behov samt studieplatser för individuellt och kollegialt lärande Underlätta utvecklingen av den pedagogiska kvaliteten och garantera Lunds universitets examensrätt i de grundutbildningsprogram som medicinska fakulteten ansvarar för. 3 Av detta följer också behov vars lösningar även de åsyftas med förslaget, nämligen att: Skapa en organisation som kan samordna grundutbildningsverksamheten under perioder av oförändrad eller minskad resurstilldelning och som genom överordnad styrning kan omfördela resurser, arbeta med ekonomisk uppföljning på ett systematiskt och konstruktivt vis och optimera lokalutnyttjandet Förbättra möjligheterna att bedriva systematiskt och samordnat kvalitetssäkrings- och utvecklingsarbete inom grundutbildningsprogrammen På ett samordnat vis hantera konsekvensen av effektivisering, omorganisationer och privatiseringar inom den regionstyrda hälso- och sjukvården med syfte att finna lösningar för att upprätthålla kvaliteten i grundutbildningsprogrammens verksamhetsförlagda utbildningsmoment Den i detta dokument föreslagna organisationsförändringen omfattar en överordnad samordnande och beslutande nivå med uppgift att på delegation få ansvar för de grundutbildningsärenden som är av övergripande strategisk karaktär eller gemensamma för fakultetens utbildningar. Idag finns det inget samordnat forum för dessa frågor. En del frågor hanteras av MFS och andra diskuteras inom Samordningsrådet för utbildning 2 (SFU), som dock inte har beslutsmandat. Det får till följd att samma beslut måste fattas i varje utbildningsnämnd för att det ska gälla för alla utbildningar. Dokumentet skall ligga till grund för diskussioner om och omprövning av organisationen av den närmast underliggande nivån, idag utbildningsnämndsnivån. 2 Samordningsrådet består av vice dekan med ansvar för utbildning på grund- och avanceradnivå, ordförandena i utbildningsnämnderna, fakultetens utbildningschef, föreståndaren för MedCUL, studentrepresentanter samt representanter för GU-ekonomer och utbildningskoordinatorer.

47 Bilaga 14 Nivå 1, en beslutande, samordnande och strategisk grundutbildningsnämnd 4 Besluten på den samordnande nivån fattas av en grundutbildningsnämnd som består av personer med bred pedagogisk erfarenhet och sakkunskap och gärna erfarenhet av ledningsuppdrag inom grundutbildningsorganisationen. Grundutbildningsnämnden har ekonomiskt ansvar för fakultetens grundutbildningar, strategiskt ansvar för deras utveckling samt ansvar för att följa och bedöma förändringar i omvärlden av betydelse för dem. Ordföranden har dessutom arbetsmiljöansvar för fakultetens studenter men förväntas delegera de arbetsuppgifter som är förknippade med detta ansvar till underliggande nivåer. Grundutbildningsnämndens ordförande utser programnämndsordförandena samt har grundutbildningsnämndens uppdrag att sköta de löpande ärendena. En ledningsgrupp ansvarar för beredning av nämndens ärenden. Ledningsgruppen består av grundutbildningsnämndens ordförande, en representant för MedCUL, Medicinska fakultetens utbildningschef, huvudansvariga för nivå 2 samt studenter. Grundutbildningsnämndens ordförande är lärare, utses av dekanus och skall ha plats i fakultetsledningen såsom vicedekan med ansvar för utbildning på grundoch avancerad nivå. Fakultetsstyrelsen utser på förslag av fakultetsledningen sju lärarrepresentanter, två representanter för TA-personal som har arbetsuppgifter med tydlig anknytning till grundutbildningen samt två avnämarrepresentanter till grundutbildningsnämnden. Vidare utser studentorganisationerna fyra studentrepresentanter. Valet av lärarrepresentanterna ska spegla bredden i fakultetens grundutbildningsprogram. För att säkerställa kontinuiteten ska de sju lärarrepresentanternas mandatperiod överlappa mandatperioden för fakultetsstyrelsens lärarrepresentanter med tolv månader. Programnämndsordförandena kan inte samtidigt vara ledamöter i grundutbildningsnämnden men kan adjungeras av denna nämnd, t ex för att säkerställa god kommunikation mellan grundutbildningsnämnden och programnämnderna. Med denna nya organisationsnivå under fakultetsstyrelsen skapas förutsättningar för ett långsiktigt samordnat arbete med strategiska frågor av vikt för fakultetens grundutbildningar, deras utveckling och användande av administrativt och pedagogiskt stöd av hög kvalitet samt sådan verksamhetsutvärdering ovanför den operativa nivån som kan möta och tillfredsställa nationella och internationella förändringar och krav. Vidare kan relationen till forskarutbildningen och samverkan med hälso- och sjukvården hanteras på ett enhetligt fakultetsövergripande vis. För att främja samarbetet mellan utbildningarnas alla tre nivåer (grund-, avancerad och forskningsnivå) föreslås att ordföranden för forskarutbildningsnämnden adjungeras till grundutbildningsnämnden. Grundutbildningsnämnden arbetar på fakultetsstyrelsens delegation och förväntas arbeta enligt subsidiaritetsprincipen när regelverket så tillåter. Till grundutbildningsnämndens uppdrag hör specifikt men ej uteslutande att den: a/ Fastställer utbildningsplaner efter beredning i programnämnderna. Vidare bereder grundutbildningsnämnden underlag för beslut om inrättande och nedläggning av grundutbildningsprogram i högre instans. (Enligt nu gällande arbetsordning vid Lunds universitet inrättar och avskaffar den gemensamma utbildningsnämnden under rektor utbildningsprogram. Enligt medicinska fakultetens nuvarande arbetsordning fastställs utbildningsplaner av fakultetsstyrelsen.)

48 Bilaga 14 5 b/ Svarar för rapporter etc till fakultets- och universitetsledning och departement. c/ Fördelar grundutbildningsmedlen på den gemensamma centrala nivån. Fastställer ekonomiska ramar för respektive program. Fastställer programmens dimensionering. Ansvarar för ekonomisk uppföljning. d/ Har ett övergripande ansvar för utvärdering av grundutbildningsverksamheten och tillhandahållande av andra verksamhetsindikatorer. Ansvarar för att adekvat stöd för detta arbete ges till programnämnderna. Tillser att utvärderingsresultat följs upp och ligger till grund för utvecklings- och förändringsarbete. e/ Fastställer principiella riktlinjer för examinationer. Stödjer programnämnderna i arbetet med att säkerställa att examinationerna är rättssäkra och att samtliga mål i kurs- och utbildningsplanerna uppnåtts. f/ Fastställer principer för utformning av kursplaner. g/ Ansvarar för tillhandahållande av kompetens för pedagogisk utbildning och pedagogisk utveckling för grundutbildningens behov. h/ Verkar för övergripande samordning av resurser för internationalisering. i/ Verkar för övergripande samordning av resurser för MedCUL, IKT och bibliotek i samråd med cheferna för dessa enheter. j/ Ansvarar för grundutbildningsprogrammens lokalförsörjning. k/ Ansvarar för samordning av utbildningsaktiviteter som är gemensamma för flera program, t ex aktiviteter av interprofessionell karaktär. l/ Fastställer programnämndernas arbetsuppgifter, deras antal och sammansättning. m/ Utser lärar- och avnämarrepresentanter till programnämnderna. n/ Utarbetar en pedagogisk handlingsplan med utgångspunkt från bland annat fakultetens strategiska plan samt följer upp och reviderar denna årligen. Nivå 2, programnämnder Uppdragen på denna nivå sköts av programnämnder som består av personer med bakgrund av relevans för ingående program. Programnämndsordförandena är lärare och utses av grundutbildningsnämndens ordförande och kan ha uppdragstillägg enligt den ordning som tillämpas vid medicinska fakulteten. Till varje programnämnd utser grundutbildningsnämnden lärarrepresentanter och avnämarrepresentanter. Studentorganisationerna utser studentrepresentanter. Flera utbildningsprogram kan ledas av samma programnämnd i de fall grundutbildningsnämnden så beslutar. Programnämndsordföranden tillsätter personer med operativa uppdrag av överordnad karaktär för det löpande arbetet inom programmet/(programmen).

49 Bilaga 14 6 Programnämnderna arbetar på grundutbildningsnämndens delegation. Grundutbildningsnämnden fastslår programnämndernas arbetsuppgifter. Initialt föreslås att för en programnämnd gäller följande men ej uteslutande att den (vad som sägs om program nedan gäller även uppdragsutbildning): a/ Fastställer kursplaner för programmet/(programmen). b/ Äskar medel för programmet/(programmen), fastställer budget samt fördelar de resurser som tilldelats programmet/(respektive program) av grundutbildningsnämnden. c/ Sammanställer utbildnings- och ekonomiskt resultat för programmet/(programmen). d/ Fastställer arbetsordning för programmen och uppdragsbeskrivningar för ledningsuppdrag inom programmen. e/ Fastställer kvalitetsplan för programmen som följs upp och revideras årligen. Följer upp utvärderingsresultat och identifierar utvecklings- och förändringsbehov inom programmet/(programmen). f/ Fastställer i samråd med studievägledare regelverk (t ex regler för studieuppehåll och tillträde till högre termin) för programmet/(programmen). g/ Utser examinatorer och ansvarar för att examinationen genomförs i enlighet med beskrivningarna i kurs- och utbildningsplaner samt grundutbildningsnämndens riktlinjer. h/ Ansvarar för studiesociala ärenden och utser studiesocial kommitté/(kommittéer). i/ Verkar för internationalisering av utbildningen inom programmet/(programmen). För arbetsgruppen Cecilia Lundberg

50 Bilaga 14 Sändlista - utbildningsorganisation Prefekter Bo Baldetorp Kristina Åkesson Magnus Abrahamson Tommy Andersson Eva Ekblad Lena- Karin Erlandsson Nämndordföranden Petra Lilja Andersson Christer Larsson Charlotte Löfqvist Programdirektörer Marianne Ahlner- Elmqvist Karin Björkman- Björkelund Anette Agardh Thomas Hellmark Margareta Troein Sofia Bunke Susanne Brokop Boel Heister- Trygg Agneta Malmgren- Fänge Olof Sandgren MedCUL Gudrun Edgren Bibliotek och IKT Colm Doyle Kansli M Anna Arstam Elsa Warkander HMS Bo Baldetorp Michael Miller Holger Luthman Studentorganisationer

51 Remiss U2013/1724/UH Bilaga 15 REG E R I N G S KA NS LIET Utbildningsdepartementet LUNDS UNIVERSITET Dr.r V O IS/' S8'1 i Kategori I Remiss av betänkandet För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning (SOU 2013:15} Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän 2. Riksrevisionen 3. Justitiekanslern 5. Kommerskollegium 6. Kammarkollegiet 7. Universitetskanslersämbetet 8. Universitets- och högskolerådet 9. Överklagandenämnden för högskolan 10. Högskolans avskiljandenämnd 11. Centrala studiestödsnämnden 12. Överklagandenämnden för studiestöd 13. Socialstyrelsen 14. Statens beredning för medicinsk utvärdering 15. Vetenskapsrådet 16. Regelrådet 17. Uppsala universitet 18. Lunds universitet 19. Göteborgs universitet 20. Umeå universitet 21. Linköpings universitet 22. Karolinska institutet 23. Örebro universitet 24. Stockholms läns landsting 25. Landstinget i Uppsala län 26. Södermanlands län landsting 27. Landstinget i Östergötland 28. Region Gotland 29. Lands tinget i Jönköpings län 30. Landstinget Kronoberg Postadress Stockholm Besöksadress Drottninggatan 16 Telefonväxel Telefax E-post: u.registrator@regeringskansliet.se

52 31. Landstinget i Kalmar län 32. Landstinget Blekinge 33. Skåne läns landsting 34. Region Halland 35. Västra Götalandsregionen 36. Lands tinget i Värmland 37. Örebro läns landsting 38. Landstinget Väs tmanland 39. Landstinget Dalarna 40. Landstinget Gävleborg 41. Landstinget Västernorrland 42. Jämtlands läns landsting 43. Västerbottens läns landsting 44. Norrbottens läns landsting 45. Alvesta kommun 46. Bodens kommun 47. Borås kommun 48. Göteborgs kommun 49. Eskils tuna kommun 50. Falu kommun 51. Helsingborgs kommun 52. Huddinge kommun 53. Jönköpings kommun 54. Karls tads kommun 55. Kiruna kommun 56. Kungsbacka kommun 57. Köpings kommun 58. Linköpings kommun 59. Lunds kommun 60. Malmö kommun 61. Motala kommun 62. Norrköpings kommun 63. Oskarshamns kommun 64. Skövde kommu n 65. Stockholms kommun 66. Sundsvalls kommun 67. Södertälje kommun 68. Umeå kommun 69. Uppsala kommun 70. Västerås kommun 71. Åmåls kommun 72. Örebro kommun 73. Örnsköldsviks kommun 74. Östersunds kommun 75. Handikappförbunden 76. Akademikerförbundet SSR 77. Medicine Studerandes Förbund 78. Ordförandekonventet för medicine studerande i Sverige 2

53 3 79. Saco Studentråd 80. Svenska läkaresällskapet 81. Svensk sjuksköterskeförening 82. Sveriges akademikers centralorganisation 83. Sveriges förenade studentkårer 84. Sveriges Kommuner och Landsting 85. Sveriges läkarförbund 86. Sveriges universitets- och högskoleförbund 87. Sveriges Yngre Läkares Förening 88. Tjänstemännens Centralorganisation 89. Vårdförbundet Remissvaren (6 ex. varav ett original) ska ha kommit in till Utbildningsdepartementet senast den 2 juli Svaren bör lämnas både på papper och per e-post till u.registrator@regeringskansliet.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen i betänkandet. De ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag beskrivs framför allt i termer av ett övergripande långsiktigt perspektiv i betänkandet. Remissinstanserna ombeds att yttra sig över dessa, samt tänkbara ekonomiska konsekvenser i närtid. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa iett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Expeditions- och rättschef

54 4 Kopia till Riksdagens utredningst jänst Fritzes kundservice, Stockholm

55 För framtidens. hälsa - en ny läkarutbi ldning STATE NS OFFE NTLIGA BETÄNK ANDE AV UTREDN I NGAR --dtt- LÄKAR UTBILDNINGSUTREDNINGEN sou 2013:15

56 ,,